lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 1407
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bossér, Ulrika
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB).
    Lundin, Mattias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Linder, Cedric
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB). Uppsala universitet.
    Lindahl, Mats
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB).
    Teachers’ challenges when faced with developing their practice through the integration of SSI2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 202.
    Boström, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ståhl, Sandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Inomhusmiljön: Förskollärares upplevelser av inomhusmiljöns betydelse för barns lärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utformningen av inomhusmiljön kan se väldigt olika ut på olika förskolor där variationer finns vad gäller användning av rum och material. Syftet med studien är att ta reda på förskollärares upplevelser av miljöutformning och materials betydelse för barns lärande samt vilka möjligheter och begränsningar som finns i inomhusmiljön. Eftersom studien fokuserar på förskollärarnas upplevelser har intervjuer genomförts med fem stycken förskollärare utifrån en kvalitativ metodansats och på så vis har information erhållits som är fördjupad och nyanserad. Intervjun har strukturen av öppna frågor för att få förskollärarnas upplevelser beskrivna med deras egna ord. Intervjufrågorna är till viss del formulerade utifrån personlig erfarenhet men även av studiens tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten som är det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna är transkriberade och resultatet är kategoriserat och analyserat.

    Resultat som framkom i studien kring miljöutformning och barns lärande visar att inomhusmiljöns utformning i sig inte påverkar barns lärande lika mycket som de personer som vistas i miljön. Resultat gällande material och barns lärande visar att det inte är materialet i sig som påverkar barns lärande utan vad barn och vuxna tillsammans gör med det. Resultat kring möjligheter och begränsningar i inomhusmiljön lyfter betydelsen av att förskollärare uppmärksammar och tillmötesgår barns intressen, att de skapar en miljö som är säker och trygg samt att de introducerar material och är närvarande i barnens lek och aktivitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 203.
    Brandi, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Forsblom, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fritidshemmets Demokratiarbete: Fokus på Demokrati, Värdegrund och Ledarskap2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra. Studien påvisar vikten av att man som lärare visar lyhördhet och finns tillhands för att utveckla elevernas demokratiska förhållningssätt. Studien visar vidare att fritidshemmets verksamhet är en arena, där eleverna erbjuds möjligheter att påverka och delta i demokratiska processer. Rörande ledarskapet i det demokratiska uppdraget skapar man trygga barn genom att ge en trygg och öppen atmosfär där alla kan känna att deras röst blir hörd. På grund av besparing, personal och lokalbrist, kan det vara svårt att genomföra de visioner som finns i fritidshemmets verksamhet.

    Fulltekst (pdf)
    Fritidshemmets demokratiarbete - Medbestämmande skapar engagemang!
  • 204.
    Brandström, Isabella
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Johansson, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Kommunikation med nyanlända föräldrar: Samverkan mellan förskolans verksamhet och föräldrar som saknar det svenska språket och den svenska kulturen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera den vardagliga kommunikationen, inom förskolans verksamhet, för att introducera och samverka med nyanlända föräldrar. Frågeställningarna till studien besvarar hur nyanlända föräldrar introduceras i förskolan, samt hur kommunikation i samverkan kan förbättras. I användningen av tidigare forskning och relevant litteratur skapas ett underlag till undersökningen. Litteraturen beskriver att samverkan med föräldrar ingår i förskolans uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen är att skapa en trygg relation och en ömsesidig kommunikation mellan förskolan och föräldrarna, där föräldrarna ses som individer och kompetenta aktörer. Litteraturen tar upp att ett lyssnade förhållningssättet och en öppen dialog kan vara det som uteblir i samverkan med nyanlända föräldrar. Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden intervju, i urvalet ingår fyra förskollärare. Utifrån användningen av intervju som metod får undersökningen tillgång till en djupare förståelse av det som undersöks. Datainsamlingen ger personliga svar som besvara frågeställningarna.

     

    Resultatet visar att det tar längre tid att introducera nyanlända föräldrar i verksamheten. Det handlar om att vara så tydliga som möjligt, för att på bästa sätt föra ett samtal med de nyanlända föräldrarna så att de förstår det som sägs. Informanterna är överens om att det är språket som är det stora hindret vid samverkan med nyanlända föräldrar. De tar upp olika typer av resurser och verktyg som används, för att kunna kommunicera med föräldrar som saknar det svenska språket och kulturen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Bravo Östman, Isabel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Petersson, Sofhia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskollärares syn på bemötande och relationer med barn i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärare upplever hur de kan bemöta alla barn i förskolan. Vad de framhåller som viktigt att tänka på i deras förhållningssätt samt vilka metoder och strategier de använder för att bemöta alla barn, inklusive de barn som är i behov av extra stöttning. Studien är kvalitativ och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare, där alla arbetar på olika förskolor. I studiens resultat framgår vilka faktorer som anses vara betydelsefulla för att alla barn i förskolan ska inkluderas i verksamheten. Att vara en närvarande pedagog kring barnen är ett av dem samt att arbetslaget har en samsyn kring barn och förhållningssätt är en annan. Resultatet visar att förskollärarna upplever barn som individer med olika behov och att det är deras ansvar som pedagoger att anpassa verksamheten för att få in alla barn i förskolan.

     

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Emotionell lyhördhet i lärares arbete2015Inngår i: Lärande ur ett livsvärldsperspektiv / [ed] Jan Bengtsson & Inger C. Berndtsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 55-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 207.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Emotionell närvaro i pedagogiskt arbete: En filosofisk analys med fokus på det mellanmänskliga mötets betydels2017Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 3-4, s. 255-275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att fördjupa förståelsen av emotionell närvaro i lärares arbete utifrån ett relationellt perspektiv, samt att visa på livsvärldsfenomeno-logins teoretiska och metodologiska bidrag till detta perspektiv. Med hjälp av Bubers dialogfilosofi analyseras erfarenheter av emotionell närvaro i lärares arbete. Resultatet av analysen presenteras i två meningsbestämmande teman: uppmärksamhet och skärpa i lärares arbete och integritet och gemenskap. Ana-lysen visar på betydelsen av emotionell närvaro som en kompass för lärare för att handla omdömesfullt. I emotionell närvaro riktar lärare och elever sin uppmärksamhet mot det som upplevs som väsentligt. Emotionell närvaro innebär en förmåga hos läraren att omfatta den pedagogiska situationen som en helhet. Likaså innebär emotionell närvaro en upplevelse av samhörighet som både är gemenskap och respekt för personlig integritet. Emotionell när-varo är en mänsklig kraft som förmår motverka ett mekaniskt och instru-mentellt förhållningssätt i lärares arbete.

  • 208.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV). Göteborgs universitet.
    Lärares arbetsglädje: Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis aims to explore teachers’ ‘work enjoyment’ and thereby deepening our understanding of teachers’ work and professionality. Positive emotions in teachers’ work are an underestimated and under-researched dimension of teacher practise and professionality. Through interviews that have generated the empirical material, the work enjoyment of nineteen teachers is focused on and analyzed from a phenomenological lifeworld approach. The results are presented in two parts; the first one consists of descriptions of teachers’ work enjoyment that reveal seven themes of meanings that signify joy in teachers’ work. The themes include Supporting meanings, which are mood, power source and presence awareness, as well as Widening meanings, which are context and connectedness, rhythm and balance, opening and after heat. In the second part of the result the meanings of the phenomenon are interpreted further and conclusions are drawn. The conclusions highlight the importance of the relation between lived experiences and teachers’ work enjoyment. These themes are To be present, To feel a rhythm, To be “occupied” by work, To be both personal and professional and Teachers’ work as a tapestry of life. Enjoyment of work is fundamental; i.e. like a safe floor to stand on. The experience of joy also means opening and involves an expectant foreshadowing. Based on a safe floor, teachers can open up to different options of how to be or to act. Joy as opening extends across time and space through the longing and hope that it is connected to. In times of struggle, joy enables teachers to find their way back to what is meaningful in their work. Teachers’ work enjoyment is related to the involvement in children’s development and learning. The result shows how work enjoyment provides emotional presence in teachers’ work, both letting oneself be involved by work and involving oneself in the work. Emotional responsiveness is enjoyment of work; it makes the teachers relate to their work with openness and insight. Such responsiveness contributes with sensitivity to the whole classroom situation and towards what is essential in their work, and shows how the emotional and the rational are intertwined. This study provides an understanding of the meanings of teachers’ work enjoyment and what lived experiences of joy can imply for ordinary schoolwork. Given the results of this study it is problematic that positive emotional dimensions of teachers’ work are a relatively unexplored area. The study indicates that work enjoyment is of fundamental importance to teachers’ work.

  • 209.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV). University of Gothenburg.
    Teachers' Experiences of Enjoyment of Work as a Subtle Atmosphere: An Empirical Lifeworld Phenomenological Analysis2013Inngår i: Indo-Pacific Journal of Phenomenology, ISSN 2079-7222, E-ISSN 1445-7377, Vol. 13, s. 1-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to show how teachers’ experiences of one dimension of enjoyment of work, namely joy as a subtle atmosphere, can be described and understood from a lifeworld perspective. The lifeworld phenomenological approach contributes to the whole research design and provides the concepts that form the theoretical basis for the analysis. The specific lifeworld concepts used are ‘intertwinement’, ‘natural attitude’, ‘pre-predicativity’, ‘intentionality’ and ‘intersubjectivity’. Using these concepts, the results illuminate and describe the meanings of enjoyment of work, based on what the teachers expressed in interviews. The empirical study consisted of interviews with five teachers working with pupils aged seven to nine years.

    The results illuminate some vital and fundamental characteristics of teachers’ experiences of enjoyment of work and its significance. These characteristics include its basic function and its inherent possibility to open up the whole classroom situation to the teachers. In this sense, enjoyment of work is similar to standing in a doorway and involves an expectant foreshadowing. The study also found that their experiences of joy are intertwined with their experiences of flow and control. The results found that enjoyment of work was significant in the sense of the confirmation of a good work, like a receipt. Finally, the results revealed new concepts and metaphors for a richer understanding of this phenomenon.

    The research implications of the study illustrate how the lifeworld approach enables a deeper understanding of emotional dimensions in teachers work. The approach provides useful concepts that broaden the understanding of the content, function and meaning of teachers‘ experiences of enjoyment of work. The paper also points to the need for more research in this area. The results illuminate new and different aspects of teachers’ work that may be a valuable resource in this profession. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Brekell, Liv
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Karlsson, Josefin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Inkludering i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares syn på sin egen betydelse som möjliggörare2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.

    Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten. Samtliga förskollärare menar även att barnens olikheter gynnar allas utveckling. Deras syn på normalitet och avvikelse varierar dock. Vissa menar att för att anses normal måste man bete sig och prestera ungefär som majoriteten i en grupp. De övriga förskollärarna anser att ingen är normal och att alla är avvikare på något sätt. När förskollärarna beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd fokuserar de främst på barn med sociala och språkliga svårigheter, samt barn med diagnoser.

    De förutsättningar som förskollärarna anser är avgörande för att alla barn ska bli inkluderade i gruppen är dels mindre barngrupper, dels ökad personaltäthet. Vidare menar förskollärarna att god ekonomi och möjlighet till kompetensutveckling underlättar inkluderingsarbetet. Förskollärarna anser också att de själva måste vara goda förebilder och inta ett professionellt förhållningssätt. Alla barns styrkor ska synliggöras och tas tillvara. Dessutom poängterar förskollärarna vikten av att vara en reflekterande pedagog för att medvetandegöra sitt eget agerande gentemot barngruppen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Brinkley, Steven
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Reading Heart of Darkness in the ESL/EFL Classroom: A Case Study in Student Response to Literary Didactic Methodologies Designed to Enhance Aesthetic and Efferent Reading of a Literary Text in Language Instruction2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this degree project has been to examine the implications of the provision of certain methodological support mechanisms, what has often been referred to as "instructional scaffolding" in literary didactics, to assist students in the ESL/EFL classroom in their interaction with the various literary texts into which they come into contact during their English language education at the upper secondary level in Sweden. My primary interest has been to gauge the response of the students involved in this study to the particular types of literary didactic methods utilized, for example, regarding their effectiveness in aiding the learning process as well as their impact on the literary, or aesthetic, experience itself. An analysis of student responses to a literature instruction module based on a reading of Joseph Conrad's Heart of Darkness will demonstrate that certain forms of literary didactic methods in general, and significantly, particular forms of what can be conceptualized as instructional scaffolding, play a crucial role for both the learning process and the student's aesthetic experience of literature.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Broselid, Christian
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hållbar utveckling i biologiundervisningen: En fenomenografisk undersökning av lärares och elevers uppfattningar2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling är ett komplext och politiskt begrepp, vars definition och mening är omtvistad. Inom ämnesplanen i biologi för gymnasieskolan återkommer begreppet ett flertal gånger och genom kopplingen till miljöundervisning har biologiämnet en tydlig anknytning till hållbar utveckling.

    Det finns lite forskning kring hur lärare och elever uppfattar begreppet hållbar utveckling samt hur de ser på undervisning för hållbar utveckling. Denna undersöknings syfte är att svara på detta; specifikt hur ett antal biologilärare och elever beskriver hållbar utveckling, samt hur biologiundervisningen anses relatera till begreppet.

    Undersökningen genomfördes genom intervjuer, vilka transkriberades och användes vid en fenomenografisk analys.

    Resultaten visar att lärarna beskriver hållbar utveckling olika, från en ekologisk beskrivning till en bredare sådan där ekologiska, ekonomiska och sociala intressekonflikter skildras. Lärarna ser olika motiv till utbildning för hållbar utveckling, där styrdokument, kopplingen till hållbar utveckling genom ekologi och andra arbetsområden, samt undervisning för att förändra framtiden ses som incitament. Även en skeptisk hållning till att biologiämnet borde behandla hållbar utveckling som helhet uttrycks. Lärarna beskriver att hållbar utveckling i undervisningen medför olika typer av svårigheter, som att undervisningen behandlar politiska och emotionellt laddade frågor.

    Elevernas beskrivning av hållbar utveckling är inte lika mångfacetterad som lärarnas och utgörs primärt av en ekologisk dimension som saknar konfliktperspektiv. Eleverna berättar att undervisningen de mött inom biologiämnet inte behandlat frågor om hållbar utveckling i särskilt stor utsträckning och att de precis som lärarna beskriver att motivet till att lära sig om hållbar utveckling är att vara bättre rustad för framtiden, samt ha möjlighet att förändra den.

    Didaktiska implikationer av resultaten är att undervisningen bör uppmärksamma konfliktperspektivet, att lärare måste hitta vägar till samarbete över ämnesgränserna och att undervisningens emotionella påverkan på eleverna bör tas i beaktande av läraren.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Brundin, Natalie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Gerxhaliu, Liri
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Dans och drama i pedagogiskt arbete?: En kvalitativ studie om drama och dans i förhållande till barns utveckling och lärande i förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva hur några pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan på barns utveckling och lärande i förskolan. Utifrån detta syfte ställs en forskningsfråga så att en djupare förståelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrågan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i ämnet. Vår studies teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella teori på lärande som grundar sig på att att allt lärande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna såg många fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns självkänsla vilket är viktigt för att kreativiteten ska växa och detta är en förutsättning för barns utveckling och lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Burgström, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Anvädningen av surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka användningen av surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Som metod har både intervjuer och observationer använts. Undersökningen utgår från två perspektiv: det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet.  Resultaten visar att användningen till stor del sker genom samspel mellan barn och pedagoger, vilket pedagogerna anser är en viktig del, liksom samspelet barnen emellan. Det används olika appar som barnen hjälper varandra med. Surfplattan används i temaarbeten och i samlingar på förskolan. Den används också till dokumentation och tas med till olika aktiviteter utanför förskolan. Pedagogerna uppfattar surfplattan som ett värdefullt stöd i sitt arbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Burman, Susanne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    När mobbningen följer med hem: En kvalitativ studie om skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är det ska ge en fördjupad förståelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Jag ska också studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser på skillnaden mellan dem. Jag ska även undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nätmobbning och om det görs på olika sätt. Metoden i examensarbetet är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex kvinnliga verksamma pedagoger.

    Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebär men den skiljer sig dock åt mellan dem. Deras definition av nätmobbning är dock mer diffus och de är mindre preciserade i sina svar.

    Det finns främst två aspekter som pedagogerna framhåller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Dessa är: var mobbningen utspelar sig samt innehållet i den. Traditionell mobbning menar de utspelar sig främst i skolan och kan vara av både fysisk och psykisk karaktär medan nätmobbning istället utspelar sig i hemmet och att den fysiska delen inte existerar.

    Utifrån resultatet kan man utläsa att skolornas förebyggande arbete mot mobbning främst riktar sig mot traditionell mobbning som sker på skolan. Arbetet mot nätmobbning tar betydligt mindre plats och är inte lika genomarbetad och rutinmässig. Detta tror intervjupersonerna beror främst på den bristande kunskapen om ämnet i fråga. Pedagogerna anser dock att mycket av arbetet om värdegrund och respekt även är förebyggande mot nätmobbning.

    Fulltekst (pdf)
    När mobbningen följer med hem
  • 216.
    Bystricka, Marketa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Exkursioner - ett viktigt inslag på högstadiet?: Lärare och elevers upplevelser av exkursioner i biologi.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp. Eleverna uppfattar även lärarnas mål om att de ska bli mer bekanta med naturen. Både lärarna och eleverna upplever en viss kunskapsökning genom att de minns händelser bättre när de får uppleva dem. Lärarna ser vissa problem med exkursioner såsom tidsbrist, schematekniska problem och en viss problematik med koncentrationen bland eleverna på grund av många oväntade störmoment. Lärarna påpekar vikten av deras motivation som den största begränsningen. Tidigare forskning visar på en hel del likheter med denna studies resultat av lärares mål och syn på exkursioner den visar också att exkursioner leder till ökat lärande samt att de förbättrar elevernas attityder gentemot ämnet. Både lärare och elever i denna studie är överens om att exkursioner är något som de borde göra oftare eftersom de upplever att eleverna är ovana i naturen. Trots att både lärarna och eleverna är överens om att det behövs fler exkursioner så utförs det inte så många exkursioner som lärarna önskar. Skolan borde ha ett informationsmöte för lärare där vikten av att utföra exkursioner framhålls för att öka motivationen hos lärarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Bäcklund, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskollärares arbete med barns separation och utträde från förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att börja fylla den kunskapslucka som finns om barns separation och utträde från verksamheter och det genom att studera hur fyra förskolor med olika förutsättningar hjälper barnen att separera sig och avsluta sin tid på förskolan. Studiens frågeställningar lyder:

    -         Hur arbetar förskollärare för att hjälpa barn att avsluta sin tid från förskolan?

    -          Vad kan variationerna i förskollärares arbetsätt bero på?

    Studien har ett sociokulturellt perspektiv med intervjuer som metod. Respondenterna upplevdes överraskade av frågorna och att de inte förväntade sig frågor om utträdet och separationen från förskolan utan snarare om övergången och att de egentligen inte arbetade med utträdet på något speciellt sätt. I studiens resultat framgår det att alla förskollärare arbetar likvärdigt med barnens utträde. De hade bland annat samtal i vardagen, avslutade teman och en familjekväll som aktiviteter för att hjälpa barnen i sitt utträde från förskolan.  I resultatet finns det ingen större variation på förskollärarnas arbetsätt. Men den variation som finns kan bero på förskollärarnas förhållningsätt till övergångar. Endast en av de fyra förskolorna har någon form av planerad aktivitet där de aktivt arbetade med att hjälpa barnen i sin separationsprocess från förskolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Bäcklund, Henny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Nörthen, Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskolläraren i mötet med barnet: Vad som utmanar i förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa vilka beteenden i mötet med barnet som förskolläraren finner utmanande. Fem intervjuer har genomförts på fem olika förskolor. Genom en kvalitativ studie har förståelse för hur förskolläraren upplever beteende som verkar utmanande bland barn ökat. Kunskap har vunnits om hur de anser att det ska hanteras samt vilket stöd förskolläraren önskar i situationer där de blir utmanade.   

    Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån forskning och litteratur som behandlats under studiens gång.

    Respondenterna menar att ett utmanande beteende kan vara av olika karaktär, bland annat utagerande barn, barn som rymmer och barn som sluter sig inom sig själv. Kollegial reflektion är en del i hur förskolläraren handhar detta. Det framkom under studien att förskollärarens kompetens och vilja till utveckling inom det som upplevs utmanande, är betydelsefulla delar i att bemöta dem. Samarbete med hemmet visade sig också påverka hanteringen.

    Stöd från kollegor anses väsentligt och behövs i den dagliga verksamheten, liksom stöttning från förskolechefen och elevhälsoteam. Mindre grupper, visade sig, var önskvärt för att kunna utöva sitt yrke och genomföra uppdraget på ett professionellt sätt, men också för att förskolläraren då minskar sin känsla av stress. Barnen, menar både forskning och respondenterna, upplever då också mindre stress. Studien visar att det är viktigt med utbildning som ligger i linje med dagens forskning och kunskap om barn. Goda kunskaper om dess utveckling och miljöns påverkan, framkom även det i studien, är förutsättningar för ett givande samspel mellan barnet och förskolläraren.

    Fulltekst (pdf)
    Förskolläraren i mötet med barnet
  • 219.
    Börjesson, Angelica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Holgersson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Grovmotorik i förskolan: En studie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotorik i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Börjesson, Pauline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hugosson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barns inflytande i förskolan: En kvalitativ studie om hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet. Det här framkommer genom två frågeställningar som inriktar sig på vilka situationer och begränsningar det finns för barns inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Datainsamlingen utförs med hjälp av par-intervju med 12 barn. Resultatet påvisade att barns inflytande påverkas av pedagogers förhållningsätt och verksamhetens rutiner.

     

    Engelsk titel

    Children´s influence in preschool. A qualitative study on how children experiencing their influence in preschool.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Carlqvist, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Skoog, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barns kommunikation under bildskapande aktiviteter: En kvalitativ studie om barns kommunikation och samspel under gemensamma bildskapande aktiviteter på fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här självständiga arbetet är att redogöra för hur elever kommunicerar och lär av varandra i gemensamma bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. I arbetet beskriver vi utöver den kommunikation och de samspel som uppstår mellan eleverna också om olika bildlösningar elever finner och hur de gör för att lösa dessa. Vi har i det här arbetet tillämpat det sociokulturella perspektivet, då vi ansåg att ett sådant teoretiskt ramverk är mest anpassat gällande vår studie att redogöra för elevernas sociala samspel med varandra under bildskapande aktiviteter.

        Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av deltagande observationer för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi valde att observera totalt 18 stycken elever från två olika fritidshem i två olika kommuner. Resultatet visade att elevernas kommunikation till stor del bestod av sådant som berörde bildskapandet, exempelvis planering av bild och vilka redskap de skulle använda sig av. Vissa observationer visade dock en annan viktig aspekt när det gäller barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Elevernas sätt att kommunicera möjliggjorde att en stillbild av ett motiv översattes till ett händelseförlopp. Resultatet visade också att eleverna använde sig av olika bildlösningar och att de tog hjälp av varandra för att lösa dessa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Carlsson, Erik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fysik - svårt och tråkigt?: - en analys av elevers uppfattning om fysikämnet i grundskolan2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det stora temat för den här undersökningen är att förstå hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende på svårighetsgrad. I tillägg till detta undersöks elevernas intresse för fysikämnet samt ytterligare några faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta ämne.

     

    Undersökningen består av en enkätundersökning där elever fått ange till vilken grad de håller med om olika påståenden. Slutsatsen av svaren är att det är stor spridning i åsikt om hur svårt fysikämnet är. Detsamma gäller för frågan om hur intresserade eleverna är för ämnet. Slutsatsen är att det inte enkelt går att säga om fysikämnet upplevs svårt eller inte, då spridningen är för stor. Däremot visar undersökningen och analysen att en väsentlig del av eleverna inte tycker att fysik är svårt och att likaså en väsentlig del tycker att det är svårt. Därtill finns det många elever som till viss del håller med om att just fysik är svårt. Däri ligger också en av de stora utmaningarna som lärare. Hur samtidigt tillfredställa dem som tycker att det inte är svårt samtidigt som de som tycker det är svårt också ska bli tillfredsställda?

     

    I tillägg till detta har en regressionsanalys gjorts utifrån svaren i enkätundersökningen. Den kopplar ihop förklaringar till vad som påverkar att elever tycker ämnet är svårt eller intressant.

    En stark koppling återfinns just mellan intresse och uppfattning om svårighetsgrad. Ju större intresse för ämnet, desto mindre svårt uppfattas det.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Carlsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hjertberg, Liselotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Flerspråkighet i förskolan: Hur flerspråkiga barns språkutveckling kan stöttas genom föräldrasamverkan. 2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra till hur kunskap om barns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur förskollärare ser på sitt arbete med olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar och hur de uppfattar sig arbeta med att involvera föräldrarna för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn. I analysen av empirin använde vi sociokulturellt perspektiv och multikulturalism som teoretiska utgångspunkter. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna har flera olika tillvägagångssätt när det gäller samverkansformer och för att involvera flerspråkiga föräldrar i barns språkutveckling. Det förekommer aktiviteter som är riktade mot barnen för att gynna deras språkutveckling och samtidigt involvera föräldrarna. De största utmaningarna som synliggörs i studiens resultat är kommunikationen med föräldrarna och att få dem delaktiga i verksamheten

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Carlsson, Louise
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hallen som pedagogisk miljö: Pedagogiskt förhållningssätt i en av- och påklädningssituation2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att belysa hur fem förskollärare bemöter barnen i hallen. Den här studien undersöker då vilken barnsyn fem förskollärare har. Studien berättar även hur de förskollärarna arbetar för att främja det kompetenta barnet och små barns självständighet i av- och påklädningssituationer. Den lyfter även fram de dagliga lärtillfällena som kan uppstå och vilken betydelse hallens miljöanpassning har för barns självständighetsutveckling. Metoden som används i studien är intervju.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Carlsson, Marie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ekman - Isaksson, Susan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barns utevistelse i förskolan: Pedagogisk verksamhet eller barnpassning?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien utgår ifrån förskollärares erfarenheter och syn på utevistelsen i förskolan. Undersökningen beskriver hur förskolor realiserar utevistelsen, och synliggör förskollärares tankar och resonemang kring syftet med utevistelsen. Studien visar även hur utevistelse planeras och genomförs, samt redogör för olika faktorer som kan påverka utevistelsen. Förutsättningarna för utevistelsen varierar på förskolor och påverkas av olika ramar och hur möjligheter och handlingsutrymme tas tillvara av pedagogerna.

     

    Att förskolor använder mycket av sin tid till utevistelse är idag allmänt vedertaget, och därmed blir forskning inom området betydelsefull utifrån ett barnperspektiv. Metoden som används i studien är enligt den kvalitativa forskningsprincipen, där fem förskollärare från spridda förskolor i olika kommuner ingår som respondenter. Som forskningsverktyg har ljudinspelade semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts. Intervjuerna och observationerna har genomförts i direkt anslutning till varandra under samma dag på var och en av de fem förskolor som ingår i studien.  

     

    Resultatet i undersökningen visar ett mönster i att det finns en grundtanke om att utevistelse är någonting bra, och att utevistelsen upplevs som ett viktigt inslag i förskolans verksamhet, både för barnen och för organisationens struktur. I resultatet. redovisas också olika faktorer som påverkar verksamheten utifrån olika ramar. Studien visar också intressanta samband och skillnader mellan den pedagogiska verksamheten och förskolans olika miljöer, och pedagogers individuella synsätt på förskollärares förhållningssätt och roll under utevistelsen. Sammanfattningsvis redovisar resultatet olikheter och likheter kring utevistelse på förskolan som innebär att barnen erbjuds olika förutsättningar till utveckling och lärande beroende på vilken förskola barnet går. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Carlsson, Pontus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Almedina, Dzafic
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barn i behov av särskilt stöd: Hur förskollärare bemöter och erbjuder delaktighet för barn i behov av särskilt stöd2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om bemötande och delaktighet för barn i behov av särskilt stöd, samt hur normer kan påverka detta. Datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet av studien kategoriseras genom likheter i respondenternas svar som svarar på frågeställningarna utifrån syftet. Den första frågeställningen berör förskollärares uppfattningar om bemötande av barn i behov av särskilt stöd. Den andra berör hur förskollärare arbetar med delaktighet för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet påvisar att det inte finns ett sätt att bemöta alla barn i behov av särskilt stöd utan det är unikt för varje barn. Lyhördhet till barnet är av stor vikt för att kunna bemöta det enskilda barnet. Även verksamhetens fysiska miljö och oskrivna regler har påverkan för hur barnet reagerar och agerar i olika sammanhang. När det gäller delaktighet för barn i behov av särskilt stöd visar resultatet att det arbetet med delaktighet ofta sker i mindre barngrupper. Detta för att det underlättar för pedagoger att kunna se till varje enskilt barns behov. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Carlén, Christel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Att arbeta tematiskt med sagor för att stödja barns språkutvecking2017Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Cederqvist, Isak
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Den kompletterande läraren: Fritidslärarens arbete i fritidshem och skola2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att klarlägga hur fritidslärares kompetens kan bidra med i sin egen verksamhet, fritidshemmet, men även i skolans verksamhet. Den frågeställning som används för att nå syftet med undersökningnen, riktar sig mot vad lärare i fritidshem själva anser är kompetenser som ska bidra till skolans och fritidshemmets verksamheter. Samt hur de arbetar i de båda verksamheterna, fritidshemmet respektive skolan. Det teoretiska ramverk som jag valt att anknyta till är Dewey. ”Learning by doing” är en fras som på ett sätt kan förklara fritidslärarens praktiska arbete. Det vill säga att göra arbetet mer riktat mot elevernas praktiska förmågor till att lära. Samt att ha förmågan att blanda teori med praktik. För att genomföra undersökningnen använde jag mig av en kvalitativ metod, som fokuserar på talade eller skrivna ord. Jag samlar och tolkar data genom intervjuer för att komma fram till ett resultat. I resultatet resovisas de intervjuer som gjordes med fyra lärare i fritidshemmet som jag besökte. Respondenterna berättar utifrån ett antal frågor som ställts till dem, hur deras arbete på fritidshemmet och i skolan ser ut. Som avslutning kommer analysen och diskussionen där resultatet sammanställs och man får ta del av en diskussion som handlar om resultatet och metoden som redovisas i arbetet.

    Fulltekst (pdf)
    Den kompletterande läraren
  • 229.
    Celander, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Läraryrkets viktigaste uppdrag: Trygghet, lustfyllt lärande och undervisning2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    AbstractWhich assignment teachers feel they have to accomplish in their professional work has been thestarting point of this essay. To find this out, two questions have been asked:1.Which assignment do teachers experience as the most important assignment? How can this be relatedto the curriculum?2.How do teachers interpret the term 'learning'? How can this be related to the curriculum?Working as a teacher means that you have different assignments to implement, which brings complexityto it. One part is to prepare the students for becoming future citizens. Another part is to seeto that they reach the knowledge as well as other goals of the education. By interviewing teachersworking with students in different ages, differences and similarities have been shown. For examplesafety, teaching, and pleasurable learning are seen as the most important assignments to perform.Learning can mean many things, and it is important to know what the goal of it is to be able to grantgood conditions for it. Learning always means that some kind of change is made.

    Fulltekst (pdf)
    Läraryrkets viktigaste uppdrag
  • 230.
    Chauca, Adam
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Karlsson, Hans
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    I mötet med en till en: En studie om lärares inställning till samt användning av datorer under uppstartsåret av ett en-till-en projekt2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRAKT 

    The aim of this study has been to highlight teachers’ experiences of an implemented One-to-one project in a town in the southern parts of Sweden. Using a mixed method, with surveys and interviews, the result has been analyzed through the frame-factor theory and the SAMR model. The results of the study show that a majority of the teachers were dissatisfied with how the project had been implemented. A lack of time, pedagogical vision, and competence development were some of the complaints that the teachers had. This affected the teachers’ attitude to the project and the use of the computers.  Most of the teachers did still agree that the project have had a positive effect on their work. This effect could mainly be seen in their communication with their students and to some extent their teaching.

    Fulltekst (pdf)
    I mötet med en till en
  • 231.
    Cicek, Nassrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation
  • 232.
    Claesson, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Bekräftelse och motivation i appar: barns identitetsskapande i förskoleåldern2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation. Forskning visar att man överlag ska vara försiktig med beröm till barn, då det kan få negativa konsekvenser för den inre motivationen. Beröm och bekräftelse på insats och inte på personliga egenskaper är att föredra för att stärka barnens inre motivation och identitetsskapande. Examensarbetet handlar om detta och ger infallsvinklar på vad bekräftelse i appar för barn 1-6 år kan betyda för motivationen att lära och utvecklas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 233.
    Cook, William
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Nyanlända elever i grundskolan: Hur arbetar lärare med mottagningen och undervisningen för att främja de nyanlända elevernas integration?2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående. Vidare individanpassas undervisningen för eleverna efter deras behov och förutsättningar. Eftersom de flesta nyanlända eleverna är kulturellt olika, så varierar också deras skolerfarenheter, vilket gör att undervisningsmetoderna skiljer sig beroende på hur elevgruppen ser ut. Svenskaundervisning och socialt samspel med andra svenska elever anses vara de två viktigaste faktorerna för de nyanlända elevernas integrationsprocess.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT
  • 234.
    Cosic, Adrijana
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Språkutveckling i förskolan: Hur kan man som pedagog arbeta för att stimulera barns språkutveckling i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel det finns och vilka metoder som är lämpliga att använda i olika situationer som främjar språkutveckling hos barn på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. Våra frågeställningar är: Varför är det viktigt att barn utvecklar språket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhåller sig pedagoger och hur skapas förutsättningar för språkutveckling? Hur kan man tillmötesgå varje enskilt barn som har svårigheter med språkutveckling? Metoden i den här undersökningen baserades på kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde på fem olika förskolor med fem olika pedagoger. Vi anser att den här undersökningen har besvarat våra frågeställningar och gett oss en del nya uppfattningar om hur man som pedagog kan arbeta för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Enligt de pedagoger på de fem förskolor som har deltagit i vår undersökning arbetar medvetet med språkstimulering. Vi anser att de har likvärdiga resurser men pedagoger har olika syn på lärande och förhållningssätt. Därför tror vi att deras arbetsprocesser är av olika slag.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Cristian, Vasquez
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    LA IDENTIFICACIÓN ÉTNICA HISPANA ENRELACIÓN A LOS TIPOS DE MOTIVACIÓN: Una investigación sobre la existencia de correlación entre tipos de motivación y laactitud étnica propia en alumnos escandinavos de ELE. 2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of our research is to investigate and disclose whether there is a dependency between the terms motivation (intrinsic-extrinsic) and ethnic identity in ELE pupils inprimary and secondary Swedish school. Our aim is to investigate whether the degree of motivation to study Spanish has or has not a statistic correlation to the degree of the Spanish speakers own ethnic identity. In this way we intend, not only, to show the extent to which ethnically Scandinavian students of ELE appreciate variables of the Hispanic culture, but also study if the degree of motivation for ELE students involves sharing those hispanic ethnicity variables. Our secondary aim is to determine thedominant types and degree of motivation in ELE students to see if we are able to find interesting tendencies of significance that might influence their academic performance. We have opted for the use of a method that adapts to the descriptive correlational models for establishing possible relationships between the variables motivation and ethnic identity. The questionnaire used consists of a statistical method based on surveys of attitudes and perceptions in which personal information and affirmations measure student’s levels of agreement and disagreement (Likert ordinal scale). To statistically measure the possible correlations between the variables studied, it has been applied the mathematical model, Coefficient Chi-square (p). The questionnaire shows the results of 297 students of ELE, the result shows that a correlation between motivation (intrinsic-extrinsic) and ethnic identity in theELE students, who participated in our study, exists. However the sample has detected that the correlation has a higher significance in primary school students than in high school students. The reasons why will not be defined in this study, because this is not part of our specific goal. Finally, our study, reflects that the dominant type of motivation is the Instrumental (intrinsic) one due that getting a good degree in ELE, for the ethnically Scandinavian students, creates and implicates, not only, a better position in accessing future further studies but also reinforces the students "curriculum vitae”.

  • 236.
    Crnovrsanin, Sibela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Capri, Miranda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fritidspedagogernas syn på fri lek2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse. Det fritidspedagogerna inte var överens om var att det inte bör erbjudas lika mycket digitala verktyg på fritidshemmet då de anser att barnen får sitta vid datorer och Ipads hemma.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Croset, Grégoire
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    La dynamique de groupe dans l’enseignement du français langue étrangère (FLE) au lycée en Suède: Problématique de la participation orale au sein des groupes informels et restreints2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this analytical research paper, the notions of second language acquisition and group dynamics are discussed in order to assess whether the latter is lacking in today’s Swedish upper-secondary schools’ French classes. In its theoretical section, this paper focuses on the foreign language didactics taught to students of foreign language education programs in Sweden and, most particularly, on their approach to the advantages and the benefits of group work and group dynamics. The didactic models of Lundahl (2012) and Tornberg (2015) are presented as well as the notions of primary and secondary groups found in Thornberg’s (2006) work. In its analytical section, this paper presents a written interview, built on Lundahl and Skärvad’s (1999) model, which was sent to ten upper-secondary school French teachers. This paper then provides an analysis of their answers based on Georgi’s model, as presented by Dimenäs (2007), and compares the main points to the theory. It emerges from the teacher’s answers that they tend to prefer middle sized groups, as they believe them to be best suited for a good work atmosphere and quality group dynamics. However, and contrary to the working hypothesis of this paper, most of the teachers seem not to think that small groups are an issue. In fact, it appears from their answers that they prefer to work with smaller rather than larger groups, which they find difficult to maneuver.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Dahl, Cecilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Andersson, carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Får jag vara med och leka?: En studie om barns sociala samspel i förskolan.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Dahl, Ingrid
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Paulin, Emilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barn och sorg: Förskolepedagogers möte med barn i sorg2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De flesta som arbetar på en förskola kommer någon gång att möta ett barn i sorg. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att få insyn i hur beredskapen kan se ut på förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger på barns sorg efter dödsfall av närstående. Frågeställningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv på sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika områdena nämns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.

    För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrån detta används semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare samt två förskolechefer. Utifrån resultatet kan det urskiljas att arbetet inför och under en kris kan skilja sig åt på olika förskolor. Det kan även skönjas att litteraturen och det empiriska resultatet går isär på en del punkter, till exempel lyfter litteraturen vikten av att förbereda pedagoger inför eventuella kriser vilket respondenterna nämner som sällan förekommande. Dock visar både litteratur och intervjuresultat vilken betydande roll pedagoger har i barns hantering av sorg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Dahl, Jörgen
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lolic, Zlatko
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Trygg, lyhörd och med sinne för humor: En studie om lärar- elevrelationer i gymnasieskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka pedagogernas tankar och erfarenheter kring relationsarbete mellan pedagoger och elever. Dels hur lärarna arbetar med skapande och bevarande av relationer dels vad de anser vara en god lärar-elevrelation samt vilken betydelse en god lärar-elevrelationer har för elevernas studiemotivation och skolprestation. I denna studie användes det en kvalitativ forskningsmetod. Sammanlagt genomfördes det sex intervjuer med gymnasielärare arbetandes på olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i sydöstra Sverige. I resultatet lyftes lärarnas tankar kring relationsarbete. Lärarnas egenskaper som humor, lyhördhet och trygghet framkom i studien som viktiga både vid skapandet och bevarandet av relationer med elever. Att se och uppmärksamma elevens person visades vara någonting som lärarna arbetade medvetet med. Det som ansågs som väldigt intressant i resultatet var synen på lärarnas förtroendekapital kontra ämneskunskap och dess påverkan på relationen. Även bristen på tid för relationsskapande processer samt lärarnas sätt att använda sig av humor som redskap i relationsskapandet var två utropstecken som lärarna inte alls var överens om. Befintliga studiens resultat stämmer överensstämmer med den tidigare forskningens framhållande av den goda relationens inflytande på skolprestationen. Lärar- elevrelationens betydelse har enligt de intervjuade lärarna stor påverkan på elevens skolprestation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Barns olika gemenskaper på fritidshemmet2017Inngår i: Teori som praktik i fritidshemmet / [ed] Malin Rohlin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 33-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 242.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fritidspedagogers handlingsrepertoar: Pedagogiskt arbete med barns olika relationer2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are:  

    How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable?

     The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age.  

    Final analysis is based on concepts derived from both Wenger’s and Gergen’s theories, for example; action repertoire, relational qualities, communities of practice and shared interests. Results suggest that the communities of practice and the alliances that pedagogues identify are often gender-related and built on common interests. The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Leisure time reachers' work and professional development2016Inngår i: Nera 2016,  9-11 March, Helsingfors Finland: Nera 44th Congress, Social Justice, Equality and Solidarity in Education, Nordic Educational Research Association , 2016, s. 33-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and analyze how leisure time teachers with over 30 years of experience reason about their work and professional developmentover time. Moreover, to investigate what kind of qualities that may promote a long and sustainable career in the profession.

     The theoretical framework is informed by profession theories where knowledge base and professional development are used asanalyticalconcepts (Brante, 2014). Data consists of interviews with 12 leisure time teachers. The methodological design also includes a meeting between the informants and 6 students at the end of theirteacher education.

    The results show that the profession has no clear career paths which may be a reason to stay in the profession. Another reason to remain in the profession is a number of success factors identified by the informants; children, challenges, after-school pedagogy and work in teams are considered important qualities for a sustainable career in the profession. The professionals emphasize that cooperation with the school have helped to increase confidence in their own skills and professional knowledge. On the other hand, the students describe the dual task of working at both schools and leisure time centres as problematic.  Students also emphasizes that teachers' interaction with children are a part of the professional knowledge base which is based on proven experience

     Few studies so far have highlighted the leisure time teachers` work and professional development over time which can be an important question to discuss among Nordic researchers. Therefore this study is of interest and also to raise further issues that needs to be explored.

  • 244.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pedagogical work with children´s relationships2016Inngår i: Abstract book. 26th EECERA Annual Conference: Happiness, Relationships, Emotion & Deep Level Learning, Dublin, Ireland, 31st-3rd September, 2016., 2016, s. 156-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How do leisure-time pedagogues work with children's relationships and how do they view such relationships? What qualities in children's relationships do they regard as desirable? The licentiate thesis Children's social Life in leisure-time centres'. The theoretical framework is based on Wenger's (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen's theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues' work with and talk about children's relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age. Ethical considerations have been made. The pedagogues' action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues' action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. The results reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children's relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children's relational work.

  • 245.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pedagogical work with children´s relationships in leisure-time centres2015Inngår i: Abstract book. NERA 2015, Marketisation and differentiation in education.: 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), Gothenburg, March 4-6, 2015, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research topic/aim This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are: How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable? Theoretical and methodology framework The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age. Conclusions /findings The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work. Relevance to Nordic educational research In Sweden more than 80% of the children between 6 and - 9 years old are enrolled in the leisure time centre. It is worth to raise questions about the leisure-time centres in a Nordic perspective and exchange experiences.

  • 246.
    Dahl, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Karlsudd, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Leisure-time teachers in a changed profession2015Inngår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 68, s. 22-35, artikkel-id 1191863Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This exploratory research focus on teaching and learning on the basis of Swedish leisure-time teachers with more than thirty years of experience. The purpose of this research was to bring to light the role of the Leisure time teachers, both in the past up to the present day and into the future. Based on important concepts for professional development, the qualities decisive for a long and sustainable career as a leisure-time teacher are sought. 

    In interviews ten leisure-time teachers describe their professional careers on the following question areas: teachers, children, parents, leisure-time centers and mission. The outcomes are discussed in relation to the professional concepts of knowledge, autonomy, responsibility, collegial decision-making, confidence and trust, closing off and professional development. The results show that there are a number of success factors for why the interviewees stayed in a profession that has undergone and is subject to significant changes. Children, challenges, leisure-time pedagogy, flexibility and teamwork are considered to be important qualities. One factor that in certain cases meant that one did not change profession is that there are no clear career paths within the profession. Change that has occurred regarding the focus of the work is perceived mainly as positive. Leisure-time teachers emphasize that the collaboration with the school has resulted in greater confidence in their own mission and competence. From this research some critical research areas are revealed, such as, children’s possible perceptions of learning requirements at the leisure-time center. 

  • 247.
    Dahl, Sandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Utomhuspedagogik i förskolan: Några förskollärares uppfattningar om utomhuspedagogik som ett forum för lärande2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssätt och hur utomhusmiljön används, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lärande. Studien kommer även att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssättet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmän i förskolor idag. Det problemområde som finns med utomhuspedagogiken är att den lätt kan misstolkas som att vara en ersättning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersätta någon form av pedagogik, utan den ska istället vara ett komplement i verksamheten. För att få svar på frågeställningarna har tre verksamma förskollärare intervjuats.

    Resultatet av studien visar på att utomhuspedagogiken ses som ett komplement i verksamheten av förskollärarna, som väl kan tillämpas. Utomhusmiljön används på liknande sätt i verksamheterna. På två av förskolegårdarna är mindre rum konstruerade, där barnens intressen och nyfikenhet har utgåtts ifrån. Att förskolornas gårdar används mest är ett tecken på smidighetsskäl. Den närliggande miljön används olika mycket av samtliga förskolor. En av förskolorna går mer till den närliggande skogen, än vad de andra gör. Förskollärarna var eniga om att det finns övervägande möjligheter än hinder vid användningen av utomhusmiljön i verksamheterna. Möjligheterna kunde vara bland annat att strävansmålen för förskolans läroplan kommer in mer naturligt i uterummet, till exempel finns matematiken med överallt. Hinder som togs upp var bland annat brist på fantasi, otillräckligt med vagnar och att en förskola inte hade någon smidig anslutning till skogen. Förskollärarna var övertygade om att utomhusmiljön bidrar till att barnens utveckling och lärande stimuleras på olika sätt. Den grovmotoriska utvecklingen, samt språkutvecklingen stimuleras. Att det sker ett socialt samspel och att barnet kan använda sig av sina sinnen i de autentiska sammanhangen är exempel på aspekter som styrker att utomhusmiljön påverkar, enligt förskollärarna. 

    Fulltekst (pdf)
    Utomhuspedagogik i förskolan
  • 248.
    Dahlbäck, Alexandra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ohlsson, Erika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Borglund, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Inskolning av adopterade barn i förskolan: - en studie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen.

    Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:

     På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?

     Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning?

    Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.

    Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning. Både vårdnadshavare och lärare efterlyste kunskap om adopterade barn. De som är adopterade och har bott på barnhem bär med sig erfarenheter som påverkar dem, framförallt i förskolan. Den miljön liknar ofta barnhemsmiljön och väcker känslor hos barnet. Resultatet visar även att vårdnadshavare och lärare bör vara mer lyhörda inför varandra samt att kunskap, förberedelse och tid är viktiga faktorer för en positiv inskolning av ett adopterat barn i förskolan. Genom att ha en anknytningsperson på förskolan kan barnet bygga upp en förtroendefull och trygg relation under inskolningstiden. Resultatet har stöd i forskning och i litteratur.

    Fulltekst (pdf)
    Inskolning av adopterade barn i förskolan - en studie.
  • 249.
    Dahlin, Josefina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Johansson, Niklas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskollärares arbetssätt gentemot barn med koncentrationssvårigheter: En kvalitativ studie2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien skildrar hur förskollärare arbetar med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärare främst identifierar koncentrationssvårigheter genom den motoriska överaktivitet och brist på fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer även, dock i mindre grad att koncentrationssvårigheter kan yttra sig genom passivitet då barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar också att förskollärares arbetssätt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. En möjlig slutsats av studien kan vara att koncentrationssvårigheter kan yttra sig på flera olika sätt och det därför är angeläget för förskollärarna att ha kunskap om dessa olika uttryck, samt ha en förståelse för vad de signalerar.

    Fulltekst (pdf)
    Förskollärares arbetssätt gentemot barn med koncentrationssvårigheter
  • 250.
    Dahlström, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Nilsson, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Intra-aktionens betydelse för matematiskt tillägnande: Utomhusmatematik i förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 210 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 1407
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf