lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 412
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Ivarsson, Gabriella
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Forsblom, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Man över bord: En analys av olyckor med beredskapsbåtar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fartygets beredskapsbåt är en viktig del i sjöräddningsarbetet för att till exempel rädda en nödställd person ur vattnet, men dessvärre sker olyckor i samband med användandet av denna. Syftet med detta arbete var att undersöka varför olyckor med beredskapsbåtar inträffar, genom att analysera haverirapporter om beredskapsbåtsolyckor ombord på fartyg med anknytning till Europa. 13 rapporter analyserades med hjälp av HFACS-MA-modellen. Metoden kategoriserar orsaker till olyckor och har givit en bild av vilka faktorer som varit de mest frekvent bidragande i de undersökta olycksfallen. Resultatet visade att fel och brister i konstruktionen (av till exempel dävert, krok och säkerhetsbrytare), otillräcklig eller obefintlig dokumentation inom organisationen (checklistor, manualer och instruktioner) och den fysiska arbetsplatsen (hur arbetsplatsen var utformad) var de främsta orsakerna till att olyckor med beredskapsbåtar inträffade. Av resultatet framgick även att kategorin förutsättningar, som till exempel yttre miljö och kommunikation, var en stor bidragande faktor.

  • 202.
    Jagunic, Drazen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Attitudes towards safety amongst junior crew onboard commercially registred yachts.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 hpOppgave
    Abstract [en]

    Safety is a key corner stone in order to minimize risks of accidents onboard vessels and yachts. Despite existing regulations and rules, reports of lethal accidents keeps occuring on all types of vessels. Previous studies show that in any work place attitudes towards risks play a key part in order to create a safe enviorment in the work place. Seeing the number of accidents in recent reports onboard yachts, the research investigated the existing attitudes towards safety amongst junior crew onboard commercially registred yachts. 

    Semistructured comprehensive interviews with eight crew were conducted, and results showed a disregard for existing regulations onboard their yachts. Moreover it was found attitudes onboard towards safety are not all positive, due to several factors creating behaviours which are not following safety procedures. The results showed that severeal factors are hindering a more positive attitude towards safety. The existing attitudes are influenced by existing culture in the industry, other crewmembers and employers. But also job security and time factors played a part in their behaviour and how they coped with risks. Despite these results, respondents showed a willingness to change and to adopt a more positive attitude towards safety. 

  • 203.
    Jakobsson, Niklas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Rydholm, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Ecodriving - hot eller möjlighet: En kvalitativ studie om intresset för ecodriving till sjöss2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns ekonomiska, säkerhetsmässiga och miljömässiga vinster att göra genom att tillämpa ecodriving. Tidigare forskning pekar på att transportslagen bilar, tåg och flyg har gjort stora besparingar i ekonomiskt och miljömässigt hänseende, men hur ser det ut inom sjöfarten? Med denna frågeställning som bakgrund är syftet med studien att studera intresset för ecodriving bland svenska rederier och svenska myndigheter med en fartygsflotta. Dataunderlaget för studien utgörs av material från kvalitativa intervjuer med personer i exekutiv position. Resultatet av studien visar på att de flesta verksamheterna står i startgroparna eller redan arbetar utifrån en eller flera aktivt valda metoder för ecodriving. Resultatet visar också att det finns en blandning av förutsättningar och uppfattningar om vad ecodriving är och vad det kan bli inom sjöfarten. När frågor om automatisering i samband med ecodriving behandlas är resultatet tvetydigt.

  • 204.
    Jansson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Johansson, Manuel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Hand- och armvibrationer till sjöss: En studie om arbetsriskerna med nålhacka2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den till sjöss vanliga nålhackan som används vid rostskyddsarbete avger kraftigt stötande vibrationer som kan skada användaren efter extensiv användning. Syftet med denna studie var att klarlägga hur mycket vibrationer ett däcksmanskap kan utsätts för under en normal arbetsdag samt vilka hälsorisker som föreligger vid användning av nålhackan. Två metoder har använts för att genomföra studien. En fältstudie användes för att ta reda på vilka hand- och armvibrationsnivåer ett däcksmanskap kan komma upp i vid arbete med nålhacka. Detta skede via loggning av tid som nålhackan använts på fyra olika fartyg och resultatet ställdes sedan mot lagstadgade insats- och gränsvärden för hand- och armvibrationer. En litteraturundersökning användes för att komma fram till hur hand- och armvibrationer, HAV, påverkar arbetaren och vilka risker som föreligger vid HAV-exponering. Fältstudieresultatet visar att genomsnittsvärden överskred arbetsmiljölagens lagstadgade gränsvärden för hand- och armvibrationer. Resultatet från litteraturstudien tyder på att däcksmanskapsyrket skulle kunna vara en riskfaktor för utvecklande av hand- och armvibrationssyndrom, HAVS, som kan ge symtom såsom vita fingrar, försämrad finmotorik och greppstyrka. 

  • 205.
    Jarnhem, Jesper
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Erlandsson, Erik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Sjömännens rättighetsförklaring: Förändringar inom svensk sjöfart gällande arbets- och levnadsförhållande till följd av sjöarbetskonventionen2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att beskriva hur levnads- och arbetsförhållanden inom svensk sjöfart har förändrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förändringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter från Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse är att svensk sjöfart inte har förändrats nämnvärt till följd av MLC-2006. Däremot medförde MLC-2006 en högre standard på fartygen i hela världen, för att främja en mer rättvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömännens rättigheter.

  • 206.
    Jernberg, Alexander
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Hellström, Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Flettner-rotorer: Medvind oavsett vindriktning?2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vinden har använts för att driva fartyg framåt i årtusenden. Dock har de praktiska fördelarna med moderna framdrivningssystem inneburit att segel helt försvunnit från dagens handelsfartyg. Om det ska vara möjligt att åter igen utnyttja vinden på ett effektivt sätt bör tekniken vara möjlig att integreras med dagens avancerade teknik gällande framdrift. Sjöfarten är en bransch som ofta präglas av små ekonomiska marginaler. Dessa marginaler påverkas bland annat av oljepriset som historiskt har varierat kraftigt. Detta har lett till att många rederier undersöker vilka möjligheter som finns att reducera bränsleförbrukningen. Flettner-rotorer som avlastningsmaskineri är en gammal metod som utvecklats och förbättrats vilket har lett till att tekniken åter igen är intressant. Följande studie har som syfte att besvara frågan hur lång tid det tar att tjäna in kostnaden för installationen av en rotorsegelkonfiguration genom minskad bränsleförbrukning. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie som låg till grund för utformandet av denna studie. Därefter genomfördes en simulerad sjöresa där Flettner-rotorernas påverkan på bränsleförbrukningen undersöktes. Resultatet visar att installationen av en rotorsegelkonfiguration kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ på vägen mot ett mer bränsleeffektivt sätt att bedriva sjöfart.

  • 207.
    Jesper, Malmqvist
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Ring, Anton
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Säkerhetskultur med olika förutsättningar: En komparativ studie om säkerhetskultur i handelsflottan, Kustbevakningen och Marinen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ombord på fartyg är övningar en del av vardagen för alla som jobbar ombord. I likhet med landorganisationer, så som brandkår och ambulans, måste organisationen ombord vara pålitlig vid alla situationer. Syftet med studien är att jämföra säkerhetskulturen i tre olika organisationer inom sjöfarten. De berörda segmenten är Handelsflottan, Kustbevakningen och Marinen. Arbetet kommer med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning komparativt undersöka hur säkerhetskulturen skiljer sig mellan de tre organisationerna samt jämföra hur befäl och manskap uppfattar säkerhetskultur. Detta är intressant då dessa organisationer står inför samma utmaningar med tanke på säkerhet men de har olika förutsättningar.  Sammanfattningsvis är tendenserna likartade mellan de tre organisationerna, med ett högt säkerhetstänk och god säkerhetskultur. Befälen utmärker sig med att de i högre grad svarar positivt på de flesta påståenden. Marinen utmärker sig genom att vara den mest enhetliga organisationen, där befäl och sjömän svara likartat på de flesta frågor. Handelsflottan är den organisation som är ojämnast i sina svar. 

  • 208.
    Jogby, Sebastian
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Segeblad, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Att möta verkligheten till sjöss: Hur upplever nyutexaminerade styrmän sin första tid i yrket?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar. De upplevde en generell nervositet vilken främst kunde härledas till att de som nya styrmän behöver tid för att växa in i sin yrkesroll och känna sig trygga i den.

  • 209.
    Johansson, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Liljered, Pontus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Ledarskapet under säkerhetsövningar: En studie i hur befälen ombord på svenskflaggade fartyg i färjetrafik påverkar säkerhetsövningarna utifrån deras ledarskap2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ombord på samtliga passagerarfartyg skall det hållas olika övningar varje vecka. Dessa övningar leds av ett ombordvarande befäl. Syftet med detta arbete var att forska kring hur denne persons ledarskap påverkade hur övningarna upplevdes. Åtta stycken besättningsmedlemmar från däckssidan på svenskflaggade fartyg i färjetrafik intervjuades. Intervjuerna syftade i att ta rea på hur deltagarna upplevde övningarna och ledarskapet under övningarna. Det framkom att ledarskapet var en viktig faktor för att övningarna skulle upplevas givande och roliga. Viktigt var hur den som ledde tog hjälp av ledarskapets verktyg och hur denne fungerade i en ledarroll med tanke på ledarstilar och ledarskapsmodeller. Ett bra ledarskap påverkade även engagemanget och motivationen till övningarna.

  • 210.
    Johansson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Alternativa isoleringsmaterial: Aerogel inom sjöfarten2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att med en teoretisk modell kunna beräkna fram de olika mängder värmeförluster som vissa isoleringsmaterial släpper igenom.  Syftet med detta arbete är att undersöka om ett specifikt isoleringsmaterial som vanligtvis inte används inom sjöfarten har möjligheten att sänka energin som försvinner igenom isoleringsmaterialen. De metoder som användes är en teoretisk modell som byggdes för att  kunna använda de olika isoleringsmaterialens värmekonduktivitet för sedan kunna beräkna de teoretiska värmeförlusterna. Resultatet visar att aerogel skulle vara lämpligt för användning inom sjöfarten tack vara sina egenskaper och isoleringsförmåga som är mycket bättre än mineralull. 

  • 211.
    Johansson, Kristofer
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Jonsson, Linus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Underhållslaboration2015Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 212.
    Johansson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Jildermark, Christian
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Stress till sjöss: En kvalitativ undersökning om hur nautiska befäl ombord på svenskflaggade ro-pax fartyg upplever och hanterar stress.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stress är något som finns ibland oss oavsett om vi blir påverkade eller inte, det finns både i vårt vardagliga liv och på arbetsplatser. Vissa människor påverkas mer än andra och hanterar stressen som finns runt omkring på olika sätt. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur nautiska befäl ombord på svenskflaggade ro-pax fartyg hanterar stress och om den upplevda stressen påverkar arbetet. Undersökningen genomfördes ombord på fartyg där intervjupersonerna tjänstgjorde. Studien utfördes med hjälp av kvalitativmetod och semi-strukturerad intervjumetod. Studiens resultat är från sju intervjuer med sjöbefäl och visade att det finns en hög stressnivå ombord som påverkar personalen och deras arbeten negativt, speciellt vid lastning och lossning. Studien visade också att sjöbefälen är beroende av det sociala stödet och tar hjälp av koffein för att hantera den upplevda stressen ombord.

  • 213.
    Johansson, Micke
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Solvinder, Simon
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Simulering av laborationer för hemmabruk2014Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete har laborationer från digitaltekniken på sjöfartshögskolan simulerats i CoDeSys för att möjliggöra hemmabruk. Resultatet blev två enkla och funktionella laborationer som kommer att underlätta inlärningen för studenterna.

  • 214.
    Johansson, Viktor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Kristensson, Tommie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Dött utrymme: En studie om olyckor i slutna utrymmen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Begreppet slutna utrymmen definieras som ett utrymme utan tillräcklig ventilation, som ej är utformat för kontinuerlig vistelse. Regelverk och flertalet rekommendationer gällande kraven på atmosfäriska mätningar har framtagits för att begränsa riskerna med att gå in i slutna utrymmen men ändå fortsätter olyckor att inträffa, olyckor där just atmosfären är den avgörande faktorn.

    Den här studien har med hjälp av analysmodellen Human Factors Analysis and Classification System – Maritime Accidents (HFACS-MA) kvalitativt analyserat 14 haverirapporter där personer har omkommit eller blivit svårt skadade på grund av syrebrist eller exponering för toxiska gaser i slutna utrymmen ombord på fartyg och sedan sammanställt resultaten för att få en bild över de främst bidragande anledningarna till olyckorna. Undersökningen har även analyserat räddningsaktionernas kvalitet på olika fartygstyper baserat på resultat från HFACS-MA analyserna och utlåtanden från haveriutredare och har även undersökt vilka förbättringar som kan göras för att räddningsaktioner i slutna utrymmen ska fungera så effektivt som möjligt.

    Studien fann att de främsta anledningarna till olyckor i slutna utrymmen, där just atmosfären är den avgörande faktorn, är bristande översyn från arbetsledare följt av överträdelser från den enskilde personen och problem med organisationen ombord. Resultaten pekar även på att tankfartyg har bättre räddningsorganisationer är torrlastfartyg, vilket genom jämförelse med andra studier kan härledas till att tankrederier fokuserar mer på säkerhetsledning än torrlastbranschen. Gällande förbättring av räddningsaktioner så har studien kommit fram till att besättningar borde öva mer i slutna utrymmen för att få bättre rutin på räddningsaktionerna så att dessa utförs med kunskap och träning istället för känslor och instinkt.

  • 215. Jonker, R.M.
    et al.
    Kraus, R.H.S.
    Zhang, Q.
    Van Hooft, P.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Van der Jeugd, H.P.
    Kurvers, R.H.J.M.
    Van Wieren, S.E.
    Loonen, M.J.J.E.
    Crooijmans, R.P.M.A.
    Ydenberg, R.C.
    Groenen, M.A.M.
    Prins, H.H.T.
    Genetic consequences of breaking migratory traditions in barnacle geese Branta leucopsis2013Inngår i: Molecular Ecology, ISSN 0962-1083, E-ISSN 1365-294X, Vol. 22, nr 23, s. 5835-5847Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cultural transmission of migratory traditions enables species to deal with their environment based on experiences from earlier generations. Also, it allows a more adequate and rapid response to rapidly changing environments. When individuals break with their migratory traditions, new population structures can emerge that may affect gene flow. Recently, the migratory traditions of the Barnacle Goose Branta leucopsis changed, and new populations differing in migratory distance emerged. Here, we investigate the population genetic structure of the Barnacle Goose to evaluate the consequences of altered migratory traditions. We used a set of 358 single nucleotide polymorphism (SNP) markers to genotype 418 individuals from breeding populations in Greenland, Spitsbergen, Russia, Sweden and the Netherlands, the latter two being newly emerged populations. We used discriminant analysis of principal components, FST, linkage disequilibrium and a comparison of geneflow models using MIGRATE-N to show that there is significant population structure, but that relatively many pairs of SNPs are in linkage disequilibrium, suggesting recent admixture between these populations. Despite the assumed traditions of migration within populations, we also show that genetic exchange occurs between all populations. The newly established nonmigratory population in the Netherlands is characterized by high emigration into other populations, which suggests more exploratory behaviour, possibly as a result of shortened parental care. These results suggest that migratory traditions in populations are subject to change in geese and that such changes have population genetic consequences. We argue that the emergence of nonmigration probably resulted from developmental plasticity.

  • 216.
    Jonsson, Viktor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Gustafsson, Emil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Fördelar och nackdelar med HVO inom sjöfarten: En undersökning om hur HVO ur drift- och miljösynpunktstår sig mot traditionell diesel och tjockolja.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här arbetet bygger på en litteraturstudie från föregående arbeten som handlar om biobränslet HVO och dess funktion vid drift av flera olika typer av dieselmotorer. Författarna till arbetet har tittat på de för- och nackdelar som föreligger vid drift på HVO och gjort jämförelser med diesel och HFO vilka dominerar inom sjöfarten idag. Arbetet har gjorts med fokus på teknisk drift samt miljöaspekter vid användning och vi har bortsett från annat som tillgång, framställning och distribution. Vi har även tagit upp kommande utsläppskrav inom sjöfarten och diskuterat vad som kan behöva göras för att klara av dessa. Skillnader i utsläpp vad gäller koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och partiklar behandlas tillsammans med driftsaspekter som prestanda, bränsleförbrukning och lagringsstabilitet. Sett till sin helhet har resultaten visat sig vara goda för HVO vid jämförelser mot diesel och HFO, särskilt ur ett miljöperspektiv. Det största dilemmat i dagsläget är huruvida man ska kunna tillgodose de enorma behoven som råder på bränsle, då råvarutillgången är begränsad och framställningsmetoderna kostsamma.

  • 217.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Skoglund, Joel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Återkoppling av sjöpraktik: Hur sjökaptensstudenter upplever återkoppling av sjöpraktik2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Feedback is a tool that can be used to give students the confirmation of their accomplishments , helping them to increase understanding of the results of a performance and to alert students if change is required for future performance. Other studies and reports regarding clinical practice in education has shown that students feel that feedback has good impact on learning and positive effects such as enhanced self-confidence. Onboard training forms a major part of the education at the four-year nautical science education in Kalmar, in four years, one year is spent on board ships. Therefore, the purpose of this study was to find out how students at the four-year nautical science program in Kalmar felt that they receive feedback after completing on board training and how they wish that such feedback would be given. Six students were interviewed, three from grade one and three from grade three. The interviews were directed to an open form with a low degree of standardization. The results showed that all respondents felt they would prefer feedback from the school, even though all of them felt they had received good feedback on board the ships. The students would like to be given feedback by mentoring from other students during training, group discussions after on board training or short individual meetings between representative from the school and the student after completing on board training. All of the respondents felt that feedback is important to be able to learn from on board training and to know how to prepare for the next on board training. The study also revealed that students at the four-year nautical science program would like to gain more confirmation of what they are supposed to perform and if good results are obtained after completing on board training. 

  • 218.
    Karlsson, Erik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Vågkraft - Ett hinder för sjöfarten?2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks om det finns möjligheter att etablera vågkraft inom Sveriges ekonomiska zon och hur det påverkar svensk sjöfartsnäring.

    Arbetet analyserar hur vågkraftparker kan påverka sjöfarten i svenska farvatten.

    Studien ser till möjliga framtida platser för vågkraftsparker genom att ha undersökt vågbilden runt den svenska kusten. Arbetet baseras på data från två huvudkällor Sjöfartsverkets AIS-databas och SMHI. Dessa data analyseras kvalitativt.

    Hänsyn har även tagits till andra källor för att få en bra överblick i resultatet, där ibland sjömärkning och regler för att etablera vågkraftsparker.

    Vågkraftsparken utanför Smögen i Sotenäs kommun används i undersökningen eftersom det är Sveriges enda vågkraftpark och den första kommersiella vågkraftsparken i världen.

    Slutsatsen är att det kan vara svårt att hitta passande områden som fungerar för både sjöfart och vågkraft eftersom Östersjön, Skagerak och Kattegatt är hårt trafikerade hav.

     

  • 219.
    Karlsson, Joel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Moe, Karl
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Kylvattenkemikalier i länsvattnet ifrån världshandelsflottan: En approximativ beräkningsmodell för årliga utsläpp av kylvattenkemikalier ifrån världshandelsflottan2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fartyg använder sig av stora dieselmotorer för framdrift och för att producera elektricitet ombord. Motorerna samt diverse kringsystem har behov av kylning och till detta används kemikaliebehandlat vatten i ett slutet kylsystem. Vid tömning och läckage från systemet tenderar det kemikaliebehandlade vattnet att hamna med länsvattnet. Länsvattnet genomgår en reningsprocess innan det pumpas överbord. Denna reningsprocess är inte utformad för att avskilja kemikalier och dessa tenderar att hamna i havet. I arbetet har en beräkningsmodell tagits fram för att kunna approximera den mängd kylvattenkemikalier som årligen släpps ut ifrån världshandelsflottan. Information om kylvattenkemikalierna har inhämtats via Kemikalieinspektionen samt MSB RIB gällande deras miljöpåverkan och toxicitet. Resultatet visar att en beaktansvärd mängd kemikalier potentiellt kan hamna i havet årligen. Några av kemikalierna beskrivs som giftiga för vattenlevande organismer och akvatiska system. Samt att kemikalierna även kan anrikas i naturen och vara cancerframkallande.

  • 220.
    Karlsson, Johan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Jakobsson, Ingemar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Hur känd är Sjöfartshögskolan och dess sjöbefälsutbildningar hos gymnasieelever i Kalmar?: En studie i Sjöfartshögskolan synlighet.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjöfartshögskolan har under de senaste åren haft en trend av minskade antal ansökningar till sina sjöbefälsutbildningar. Detta har gjort att skolan inte kunnat fylla alla platser. Syftet med examensarbetet var att få en uppfattning om gymnasieelever i Kalmar känner till Sjöfartshögskolan i Kalmar och dess sjöbefälsutbildningar. Detta gjordes via en enkätundersökning och de svarande klasserna var avgränsade till avgångsklasser i de högskoleförberedande programmen som finns i Kalmar tätort. Resultaten visade att kunskapen om Sjöfartshögskolan utbildningar är låg. De har i många fall inte sett till skolan i samband med sitt val och de vet inte heller vilka utbildningar Sjöfartshögskolan har att erbjuda. Slutsatsen är att det kan vara marknadsföringen som brister och måste förändras om trenden ska vända. 

  • 221.
    Karlsson, Johannes
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    LED-Konvertering: ICEBREAKER FREJ2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjöfartsverket har fem egna isbrytare, Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. Atleklassen består av fem stycken isbrytare, var av tre finns i Sverige (Frej, Atle och Ymer). Atle byggdes på det finska varvet Wärtsilä 1974 och var den första serien och fick ge namn åt den nya isbrytarklassen som byggdes 1970-talet. Genom modernisering och förebyggande underhåll är förutsättningarna goda för att Atleklassen ska kunna fortsätta att tjänstgöra som isbrytare i ytterligare 15-20 år. Arbetet handlade om att ta fram ett underlag för en framtida LED-konvertering med hänsyn till energibesparing, miljöpåverkan, underhåll, ljuskvalitet och belysningspunkter.  LED-konverteringen inriktar sig till de allmänna utrymmena med lysrör. Syftet var att på uppdrag av Magnus Byström, Chief Electrical Engineer, arbeta fram ett underlag till en eventuell framtida konvertering av befintliga ljuskällor till LED på isbrytaren Frej. De befintliga lysrören är av typ T8-lysrör och jämfördes med utbytbara T8-LED-lysrör. Resultatet av arbetet var att en framtida LED-konvertering skulle göra stora besparingar både på miljön och energianvändandet. Det finns totalt 472st lysrör med effekten 18W och 503st med 36W. En framtida LED-konvertering skulle bidra till en ekonomisk besparing på (511 099 SEK) under LED-lysrörets livslängd. Den längre livslängden hos LED-lysrör kontra traditionella lysrör medför också att tidsåtgången för att byta ut trasiga rör minskar till 28 %. 

  • 222.
    Karlsson, Marcus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Säljö, Niclas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Analys av kärnkraftsolyckan i Fukushima: och hur den påverkat svensk kärnkraft2014Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 223.
    Kihlström, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Experimental assessment of fluid hammer prediction algorithms2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Fluid hammer is a problem, which may lead to catastrophic consequences and many engineers have a deficiency in competence when it comes to its prediction. This study´s objective is to assess various fluid hammer prediction models, to evaluate how substantial pressure thrusts would affect a system and to verify the analytical results toward experimental data. The experimental data are collected from a novel experimental rig constituted of tubes, valves and data acquisition (DAQ) equipment.

    The literature review reveals several algorithms, analytical calculations and items of transient numerical analysis software (simulation software) for this purpose. In this study, the fluid hammer prediction is performed by analytical and numerical analyses using the commercial mathematic software suite Maple 2017.

    Assessments reveal that the results differed between analytical calculation, simulation and experimental data. The experimental activities yield the lowest pressure thrust magnitude and transient analysis predicted the highest. For the sake of conservative prediction, use of simulation software is recommended.

  • 224.
    Kindsjö, Alexander
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Hermander, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Att växa upp i en sjöfartsfamilj: Hur unga vuxna upplevt sin uppväxt med en periodvis bortavarande förälder2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en sjöfartsfamilj kretsar mycket av vardagen kring de olika perioderna i sjöfararens yrke - hemmaperioder, bortaperioder och perioderna kring hemkomst och avresa. Det finns undersökningar på hur sjöfararen och dennes partner upplever dessa perioder men det saknas kunskap om hur det är att växa upp i en sjöfartsfamilj. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att undersöka hur unga vuxna, uppväxta i en sjöfartsfamilj med en periodvis bortavarande sjöfarare, upplevt perioderna när sjöfararen var hemma, borta och kring avresa eller hemkomst. En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter gjordes. Respondenternas upplevelser varierade men en övergripande känsla var att perioderna av lång sammansatt ledighet när sjöfararen var hemma övervägde nackdelarna med att bara ha en förälder under bortaperioderna. Under sjöfararens bortavaro upplevde alla respondenterna varierande grader av saknad, framförallt vid speciella tillfällen eller högtider, men för många var det en normalitet då de inte kände till något annat.

  • 225.
    Klingspor, Fredrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Mårs, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Livet till sjöss: En studie om hur svenska styrmän och sjökaptensstudenter påverkas av arbetstiderna till sjöss2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Internationella regler för vilotider till sjöss styrs idag av MLC (Maritime Labour Convention) som är en konvention skapad av IMO (International Maritime Organization). Varje medlemsnation ratificerar dessa regler och tillämpar sedan dessa i sina egna lagar där Sverige har en lag om vilotid för sjömän. Denna lag är dock ett undantag i arbetstidslagen i Sverige. I denna studie undersöks hur sjökaptensstudenter och styrmän resonerar kring sina arbetstider till sjöss och hur det återspeglar sig i trötthet och fatigue, genom att utföra kvalitativa intervjuer. Studien undersöker även vad intervjupersonerna anser är mest fördelaktig kontraktslängd och längd på ledighet. Resultatet visar att arbetsdagarna är långa till sjöss där det vid många fall är varierande timmar under dygnets gång, vilket resulterar i trötthet och till viss del fatigue. Resultatet visar också att den mest fördelaktiga kontraktslängden är mellan åtta till tolv veckor beroende på fartygstyp och att de behöver minst likvärdig längd på sin ledighet.

  • 226.
    Klintrot, Oskar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Forsström, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Lastfördelning och effektmätning med Arduino och PLC2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete var beställt av Sjöfartshögskolan i Kalmar. Skolan ville ha en enhet som kunde mäta aktiv-, reaktiv- och skenbar effekt, ström, spänning, frekvens och cosϕ på en generator och som kommunicerade vidare dessa värden till en PLC. Detta för att kunna lastfördela lasten mellan ett antal generatorer i kursen Tillämpad elteknik 15 hp där studenterna bygger en generatorinstallation med tre generatorer. Ett funktionsblock för lastfördelning skulle också programmeras. Prototypen som konstruerades baserades på en Arduino Ethernet och kommunikationen löstes med Modbus TCP/IP över Ethernet. Ett lastfördelningsprogram programmerades i form av ett funktionsblock som studenterna kunde importera till CoDeSys v2.3 och använda i sina installationer. Prototypen kunde läsa av värdena med ungefär samma noggrannhet som ett kommersiellt instrument som använder sig av samma mätteknik som prototypen. Uppdateringsfrekvensen var dock lägre än hos ett kommersiellt instrument. Kommunikationen med PLC:n fungerade utan problem. Då ingen undervisning hölls i arbetets slutskede kunde inte lastfördelningen testas på en fullskalig anläggning. Lastfördelningsprogrammet klarade dock av att hålla rätt frekvens på en ensam generator och fungerade som tänkt när programmet testades i en simulator. Prototypen gav fel mätvärden vid kapacitiv last. Vid jämförelse med en kommersiell tångamperemeter visade sig mätfelet bero på mätmetoden då båda gav liknande resultat. Som referens användes en professionell elkvalitetsanalysator. Alla uppdragsgivarens krav blev uppfyllda och arbetet kommer att kunna användas i undervisningen.

  • 227.
    Knochenhauer, Albin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Alternativa bränslen Vässarö: Vilka möjligheter har Vässarö rederi att byta till ett bränsle som har mindre påverkan på miljön?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vässarös rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och från Vässarö, med vanlig diesel som bränsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa bränslen som skulle kunna användas i Vässarös fartyg. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Vässarös rederi kan byta till ett bränsle som har mindre påverkan på miljön. Information har sammanställts om flera bränsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, bränsleleverantörer och ett skärgårdsrederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tänkbart alternativt bränsle är syntetisk diesel och det bränslet skulle ej kräva modifieringar av motor eller bränslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner. Biodiesel skulle, efter vissa modifieringar på motor och bränslesystem och även förändrade förvaringsrutiner, också vara ett alternativ. Båda bränslealternativen har kraftigt högre priser och leveransmöjligheterna är krångligare än vid dagens bunkringsförfarande.

  • 228.
    Kral, Jonna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Sörnäs, Oskar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Skoglund, Lisa M.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Mayr, Robin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Brett, Stephen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Fjelkner, Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Career Event - jobb i sikte?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att ta reda på hur många studenter i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan som fick en anställning via Career Event 2012 och studenternas uppfattningar om mässans funktion som en plattform för yrkesmässiga kontakter med företagen inför framtiden. I sökandet efter tidigare arbeten hittades ingen liknande undersökning. Däremot hittades ett arbete som under rekryteringsmässorna Career Event och Sjölog 2011, undersökte rederiernas framtida behov av arbetskraft. Arbetet Career Event – Jobb i sikte försöker komplettera den bilden genom att här presentera hur det faktiska utfallet blev året 2012. Arbetet genomfördes i form av en kvantitativ enkät där respondenterna fick svara anonymt på de frågor som ställdes. De flesta respondenterna uppfattade det som lätt att få kontakt med utställarna, medan en majoritet menade att det inte var rätt ställe att söka jobb på. Av de avgångsstudenter som besökte mässan, blev 15 % erbjudna ett jobb.

  • 229.
    Kristoffersson, Jessica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Brandt, Ellinor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Fartyg från grå- och svartlistade flaggstater som trafikerar Sveriges närområde: En analys av samband mellan flaggstater, klassningssällskap och potentiella miljöhot2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Paris Memorandum of Understanding (MoU) utfärdar varje år listor över hur väl flaggstater presterar vid hamnstatskontroller, uppdelade i en vit, en grå och en svart lista, där den svarta listan visar de flaggstater vars fartyg belagts med kvarstad flest gånger. Med hjälp av deskriptiv statistik analyserades fartyg som seglat under en flagg som presenteras på Paris MoUs svarta och grå lista, och som trafikerat Östersjön och Västerhavet. Arbetet baseras på data från 841 fartyg som trafikerade Östersjön och Västerhavet mellan åren 2013 och 2017. Studien undersöker om det finns något som utmärker fartygen, hur ofta de byter flagg och om det finns ett samband mellan flaggstater och klassningssällskap. Det som framgick var att fartyg som tillhör svart- eller grålistade flaggstater kan utgöra ett potentiellt hot för den svenska närmiljön, då nästan hälften av de fartyg som undersöktes har fått miljörelaterade anmärkningar i rapporterna från hamnstatskontroller. Fartygen är även äldre än genomsnittet för världshandelsflottan och vid flaggbyten byter de oftare till flaggstater som har en lägre prestanda med avseende på hamnstatskontroller. Det visade sig dessutom finnas ett samband mellan klassningssällskap som har en sämre rankning av Paris MoU och fartyg tillhörande svartlistade flaggstater.

  • 230.
    Kroon, Jonathan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Rökgasrening: Avfallsförbränning med rostereldning2013Independent thesis Basic level (university diploma), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett arbete som har gjorts för att lära sig om hur rökgasreningen fungerar vid avfallsförbränning med rostereldning.

  • 231.
    Källman, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Kunze, Simon
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Laurell, Herman
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Laborationsutrustning till 1FF21I Fartygs- och Verkstadsförlagd utbildning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att täcka ett behov av laborationsutrustning för enklare felsökningsövningar på dieselmaskinerför första-års-studenter vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, startades det här projektet. Syftetvar att tre stycken laborationsstationer skulle byggas ovanpå tre stycken kasserade dieselgeneratorersom skolan hade stående. Det skulle på varje station gå att simulera fyra stycken olika fel, och detskulle även finnas underlag för felsökning till varje station. Eftersom utbildningen är engrundutbildning skulle även hänsyn tas till att många studenter helt kan sakna kunskaper ocherfarenheter av förbränningsmotorer.Projektet har arbetat enligt en praktisk metod där problemet formuleras och struktureras samtlösningen planeras och genomförs. Struktureringen gav vid handen att felsimuleringarna bordeomfatta en förbränningsmotors grundläggande system, samt förbränning. Felsökningsunderlagetskulle därför innehålla grundläggande information om dessa system, samt kortfattat om vad somkan orsaka de fel som uppstår. Under planeringen motiverades vilka system som ansågs viktiga ochhur de skulle simuleras. Detta gav installationsritningar, funktionsbeskrivning och inköpslistor förde komponenter som behövde köpas.Det genomförda arbetet resulterade i att fel kunde simuleras i form av "Lågt smörjoljetryck", "Högkylvattentemperatur", "Lågt bränsletryck" samt "Avvikande avgastemperatur". Till detta, ettkompendium med information om dessa system, hur de fungerar, samt vad som kan orsaka de felsom uppstår, även information om förbränning och vad som kan få en avgastemperatur att avvika.

  • 232.
    Körge, Jens
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Olsson Friberg, Simon
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Säkerhetsmedvetenhet ombord på passagerarfartyg2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka passagerarnas säkerhetsmedvetenhet ombord på passagerarfartyg med övernattning ombord. Resultaten jämförs sedan med resultaten av en tidigare studie ombord på passagerarfartyg utan övernattning ombord. Primärdata samlades in ombord genom intervjuer med standardiserade och strukturerade frågeformulär. Studien genomfördes ombord på passagerarfartyg med övernattning, men som inte omfattades av kraven på obligatorisk säkerhetsövning med passagerarna innan avgång. Studien visar att passagerare ombord på passagerarfartyg med övernattning är mer benägna att till sig information om var livbåtar/livflottar och flytvästar finns än passagerare ombord på passagerarfartyg utan övernattning. Samma tendens ser vi även rörande medvetenheten om var närmaste samlingsstation finns då fler respondenter ombord på passagerarfartyg med övernattning kan berätta var närmaste samlingsstation finns. Dock indikerar resultat på en hos passagerarna bristande medvetenhet kring själva konceptet med samlingsstation ombord trots att detta delgivits dem via högtalarutrop och tavlor.

  • 233.
    Laksman, Efraim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Lennerstad, Håkan
    Blekinge Institute of Technology.
    Nilsson, Magnus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Generalized upper bounds on the minimum distance of PSK block codes2015Inngår i: IMA Journal of Mathematical Control and Information, ISSN 0265-0754, E-ISSN 1471-6887, Vol. 32, s. 305-327Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper generalizes previous optimal upper bounds on the minimum Euclidean distance for phase shift keying (PSK) block codes, that are explicit in three parameters: alphabet size, block length and code size. The bounds are primarily generalized from codes over symmetric PSK to codes over asymmetric PSK and also to general alphabet size. Furthermore, block codes are optimized in the presence of other types of noise than Gaussian, which induces also non-Euclidean distance measures. In some instances, codes over asymmetric PSK prove to give higher Euclidean distance than any code over symmetric PSK with the same parameters. We also provide certain classes of codes that are optimal among codes over symmetric PSK.

  • 234.
    Langer, Sarka
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Moldanová, Jana
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Bloom, Erica
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Österman, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Indoor Environment On-Board the Swedish Icebreaker Oden2014Inngår i: Proceedings of Indoor Air 2014 / [ed] Indoor Air Technical Committee, Hong Kong: International Society for Indoor Air Quality and Climate (ISIAQ)ISIAQ. , 2014, artikkel-id HP0293Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The indoor air quality (IAQ) on-board the Swedish icebreaker Oden was examined during two field campaigns, in winter and in summer 2013. The measured parameters were temperature, relative humidity, air exchange rate and concentration of CO, CO2, NO, NO2, ozone, SO2, volatile organic compounds (VOC), formaldehyde, PAH, PM10, PM2.5 and submicron and ultrafine particles. Several indoor spaces of both living and working environments were investigated from the top to the bottom of the ship and outdoor air reference samples were collected at the same time. The results show in general that the IAQ on the ship is good with respect to the existing, recommended indoor air guideline values and occupational limit values. Concentrations in the living spaces were comparable with those in Swedish homes. The majority of the indoor air pollutants on the ship originated from the ship fuel evaporative emissions and operation of the main and auxiliary engines and boilers.

  • 235.
    Langer, Sarka
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldanová, Jana
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Österman, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ). IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God innemiljö på svenska fartyg: Kartläggning av innemiljön och förslag på förbättringsåtgärder2015Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Miljön ombord på fartyg är viktig för besättningens välbefinnande hälsa ocharbetseffektivitet. Inomhusluftens kvalitet och termisk komfort är viktiga delar avinnemiljön som inte har studerats så mycket på fartyg. Vid långa resor som vararveckor eller månader och kan passera flera klimatzoner finns inget sätt att byta miljöoch ingen utväg från fartyget, och då blir god innemiljön extra viktig eftersom denutgör både arbetsmiljö och boendemiljö (innemiljö). Syftet med denna studie var attkartlägga hur innemiljön på svenska fartyg ser ut, föreslå en enkel övervakningsmetodikför innemiljö samt föreslå förbättringsåtgärder där det behövs.Inom projektet har mätningar gjorts på nio fartyg under elva mätomgångar; ettfartyg undersöktes både vinter och sommar och ett annat fartyg före och efter byte avbränsle. Temperatur och relativ luftfuktighet som beskriver inneklimat, halterna avgasformiga luftföroreningarna koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiskaämnen, polycykliska aromatiska kolväten, formaldehyd och partiklar (PM10, PM2.5 ochnanopartiklar) mättes i både maskinutrymmen och innemiljöer med diffusiva (passiva)provtagare och direktvisande instrument.Innemiljö och luftkvalitet på de undersökta fartygen var överlag god. Halter avluftföroreningar var under och mycket under både de hygieniska gränsvärdena förarbetsmiljö och rekommenderade riktvärden för god innemiljö. Även om det inteförekom hälsofarliga halter av luftföroreningarna, förekom stora skillnaderna i halterbåde inom och mellan fartyg. Principalkomponentanalys utpekade typ av bränsle somfrämsta indikator för luftkvalitet i maskinutrymmen samt bränslet och fartygensframdrivningssätt för andra innemiljöer på fartyget. Inom projektet har ”Indoor AirPollution Index” för fartyg utvecklats och använts för att rangordna fartygen medavseende på kvalitet av innemiljö.För att ytterligare höja kvaliteten på fartygens innemiljö, arbets- och boendemiljöhar följande förslag på tekniska och organisatoriska åtgärder för befintliga fartyg ochvid nybyggnation identifierats. För befintliga fartyg gäller framförallt kontroll ochunderhåll av ventilationssystem, ordning och reda särskilt i maskinutrymmen samt vidbehov användning av lämplig skyddsutrustning. Vid planering och design av nya fartygbör främst fartygets framdrivningssätt med tillhörande bränsle beaktas, eftersomanvändning av bränslen med bättre kvalitet än tjockolja också innebär förbättringar försåväl luftkvalitet som arbetsmiljö. Andra viktiga aspekter för upprätthållande av godinnemiljö är ventilationsanordning där man effektivt separerar avluftningar frånmaskinutrymmen från friskluftsintag till andra inneutrymmen samt utformning avarbetsplatser och innemiljöer med särskilt tonvikt på ett separat rengöringsrum imaskinutrymmen.

  • 236.
    Langer, Sarka
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Österman, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Strandberg, Bo
    Lund University.
    Fridén, Håkan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar: Mätningar och enkätundersökning2018Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Ett fartyg utgör både en arbetsmiljö och en boendemiljö och besättningen vistas ofta långa tider ombord. Ombordtjänstgöringen kan vara i veckor eller månader och kan ibland passera flera klimat­zoner. Eftersom vi tillbringar den största delen av vår tid inomhus är det där vi främst exponeras. På ett fartyg kan det vara svårt att påverka sin exponering för kemiska ämnen eftersom möjligheten att byta miljö är liten. Det är därför extra viktigt att innemiljön är god.

    Luften ombord präglas till stor del av de kemiska ämnen som har sitt ursprung i fartygets bränsle, smörjoljor och motoravgaser. Det är en komplicerad blandning som innehåller mest koldioxid, kol­monoxid, svaveldioxid, kväveoxider men också kolväten såsom bensen, toluen, xylener, och poly­cykliska aromatiska kolväten. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande eller hälsoskadliga på annat sätt. Det finns dock få vetenskapliga studier som undersökt den personliga exponeringen för farliga luftföroreningar som de sjömän som arbetar ombord utsätts för.

    Syftet med projektet som presenteras i denna rapport var att kartlägga den personliga exponeringen för de toxiska luftföroreningarna bensen, kvävedioxid (NO2) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som alla kan spåras till fartygs-bränslet och bränsleavgaser. Den uppmätta exponeringen har analyserats för att kunna identifiera eventuella skillnader mellan typ av fartyg och mellan olika avdelningar och befattningar ombord. De uppmätta halterna har jämförts med svenska lagkrav men också med internationella, icke bindande riktlinjer för innemiljöer, för att få en uppfattning om halternas storlek. Dessutom har vi undersökt hur besättningen själva upplever sin luftkvalitet ombord. Projektets övergripande mål var att utveckla en metod för riskbedömning av exponeringen som kan användas av branschen, samt att formulera praktiska råd och rekommendationer.

    Den personliga exponeringen har mätts med passiva diffusionsprovtagare som burits i andnings­zonen av personer som arbetar ombord. Totalt har vi resultat från 124 personer på 11 olika fartyg med olika typ av framdrivningsmaskineri och som går på olika bränslen. En enkät med frågor om upplevd luftkvalitet på arbetsplatsen och i hytten har delats ut till alla personer i besättningen på de besökta fartygen. Enkäten har besvarats av totalt 308 personer viket motsvarar en svarsfrekvens på 78%.

    Resultaten visar att samtliga uppmätta personliga exponeringar låg långt under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden som också gäller svenskflaggade fartyg genom Transportstyrelsens föreskrifter. En del personer har exponerats för halter i nivå med och i vissa fall något över Världshälsoorganisationens hälsobaserade rekommenderade riktvärden för innemiljöer. Dessa riktvärden är dock satta för innemiljöer utan industriell verksamhet och med tanke på att barn, sjuka och äldre kan vistas i sådana innemiljöer under en längre tid. Även om fartyget utgör en boendemiljö för de som arbetar ombord, så kan besättningen förväntas ut­göras av friska personer i arbetsför ålder. Däremot pekar resultatet på vikten av att arbeta system­atiskt med att minimera exponeringen för farliga luftföroreningar så långt som det är möjligt. Världshälsoorganisationen menar att det inte finns säkra halter av bensen och benso(a)pyren. Därför kan de arbetsuppgifter som innebär en något högre exponering för dessa farliga ämnen behöva riskbedömas särskilt, till exempel sådana som innebär kontakt med bränslen, smörjoljor, hydrauloljor eller andra kemikalier, eller exponering för fordonsavgaser eller stekos.

    En jämförelse av hela besättningens exponering på de olika fartygen visade att det fanns skillnader både mellan fartyg och inom fartyg. Här har multivariata analyser av resultaten gett en sammansatt bild av exponeringen och bekräftar individuella ämnen. Fartygets funktion och bränsle är indikativa determinanter för exponeringens storlek. Fartyg som fraktar marint bränsle och de som drivs på tjockolja uppvisar högre exponeringsgrad än andra typer av fartyg.

    Vid en jämförelse mellan befattning och avdelning ser vi att maskinmanskap generellt har högst upp­mätta halter, följt av personal inom däcksavdelningen och intendenturen som har lägst halter. Vid en jämförelse av resultaten för befäl och manskap på alla fartyg ser vi ingen skillnad i exponering.

    Resultaten av enkätundersökningen visar att luftkvaliteten i stort upplevs som acceptabel. När vi bryter ner resultaten per avdelning ser vi att driftpersonalen, däck- och maskinavdelningarna, är mer nöjda med sin luftkvalitet än intendenturen. Skillnaden mellan avdelningarna syns också när det gäller luktens intensitet, där däck- och maskinavdelningarna upplever liten till måttlig lukt på sin arbetsplats och i sin hytt och intendenturpersonalen upplever en starkare lukt på sin arbetsplats, från måttlig till stark lukt.

    Exponering för mer än ett ämne med liknande effekt innebär en så kallad additiv, hygienisk effekt. Ett kumulativt riskindex har därför tagits fram utifrån summan av kvoterna mellan uppmätt halt för ämnena NO2, bensen, benso(a)pyren och naftalen och deras respektive hälsobaserade riktvärde fram­taget av Världshälsoorganisationen. Detta riskindex har använts för att jämföra exponeringen med normalbefolkningen i Sverige, samt för att identifiera skillnader mellan fartyg, befattningar och avdelningar. Kumulativt riskindex kan användas för riskbedömningar av arbeten och arbetsuppgifter med syfte att eliminera och minimera kända exponeringar så långt som möjligt.

    Åtgärder för att minska den personliga exponeringen kan vara både tekniska och organisatoriska. Det är viktigt att säkerställa en god allmänventilation för såväl arbetsplatser som hytter. Vissa utrymmen kan behöva särskilda utsug, såsom arbetsplatser för svetsning och maskinbearbetning, rengöring av motordelar, blandning av färg, över stekbord i köket och liknande, för att fånga upp luftföroreningar nära källan. Alternativt kan befintliga utsug behöva förbättras. Det är också viktigt att ha bra rutiner för rengöring och underhåll av arbetsutrustning och ventilationsanläggningar. Organisatoriska åtgärder kan vara att planera och fördela arbetet för att minska exponeringen för den enskilde individen genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjligheter till paus i utrymme med lägre exponering.

    De skillnader i upplevelsen av luftens kvalitet som ses mellan avdelningarna kan dels förklaras av olika typer av arbetsuppgifter och exponeringar som personalen inom de respektive avdelningarna har men upplevelsen styrs också av psykosociala arbetsmiljöfaktorer som hög arbetsbelastning, höga krav i arbetet och liten möjlighet att själv kunna påverka sin arbetssituation, samt lågt socialt stöd och låg arbetstillfredsställelse. Här kan helt andra typer av arbetsmiljöåtgärder behöva diskuteras för att öka upplevelsen av inflytande, delaktighet och stöd i arbetet.

  • 237.
    Langley, Marcus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Thernström, Freddy
    Fysisk aktivitet till sjöss: En kvantitativ studie om attityder och förutsättningar kring fysisk aktivitet ombord för den nya generationens sjömän2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 238.
    Larrson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Åkerlund, Viktor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Säkerhetsövningar ombord: En statistisk undersökning om studenters upplevelser av säkerhetsövningar ombord2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det levs ett isolerat liv till sjöss, det är därför viktigt att besättningen är tränade inför eventuella nödsituationer. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur studenterna vid Kalmars Sjöfartshögskola har upplevt kvaliteten av säkerhetsövningarna de genomfört under sin fartygsförlagda utbildning. Genom en kvantitativ surveymetod undersöktes hur den upplevda kvaliteten på säkerhetsövningarna skiljde sig beroende på fartygstyp, besättningsstorlek, språkmässigt samt hur säkerhetsövningar kan förbättras. Resultatmässigt framkom det i undersökningen att respondenterna upplevde kvaliteten på säkerhetsövningarna som bra, men att det fanns utrymme för förbättringar. Dock skiljde sig inte den upplevda kvaliteten beroende på fartygstyp. Däremot föredrog majoriteten av respondenterna mindre besättningar och svensktalande befäl när det kom till det upplevda engagemanget. Mer tid till planering och utförande, mer realistiska och varierande scenarion samt ökat engagemang hos hela besättningen var återkommande förslag till förbättring av säkerhetsövningar från respondenterna.

  • 239.
    Larsson, Albin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Bäckvall, Jacob
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Kommunikation i bullrig miljö2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kommunikation är viktigt i alla arbetssituationer som involverar mer än en individ. Vi tror teknologin hos tillverkarna av aktiva hörselkåpor har kommit ikapp med kraven som ställs på dom men helt enkelt glömts bort av industrin. Syftet med det här experimentet är att testa om de aktiva hörselkåporna kan skilja på allt bakgrundsljud som finns i ett maskinrum och samtalsljud från en annan människa. Experiementet tar plats först i ett maskinrum ombord på Calmare Nyckel för att mäta upp referensvärden sedan därefter i maskinsimulatorn. Testerna ombord på Calmare Nyckel och i simulatorn fick liknande resultat vilket bevisar att det inte spelar någon roll om ljudet kommer från en maskin eller en högtalare. Resultatet av experimentet visade att det inte spelar roll om ljudet kommer från en högtalare eller en maskin eftersom frekvensen vi pratar på var starkt representerad i båda fallen. Alla deltagare i experiment sa att dom inte kände någon märkbar förbättring av förståelsen genom medhörningen. Om något var hörselkåporna bara tyngre och större att ha på huvudet vilket uppfattas något negativt.

  • 240.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Effects of shipping and recurrent oil spills2017Inngår i: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.), Springer Science+Business Media B.V., 2017, s. 556-557Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 241.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Ejder och alfågel: kan vi vända en nedåtgående trend2015Annet (Annet vitenskapelig)
  • 242.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Oljekatastrofer påskyndar regelverk om fartygs utsläpp2017Inngår i: Havet 1988 / [ed] Svärd, M., Johansen Lilja, T., Lundberg, F., Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, s. 44-45Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 243.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Oljeutsläpp från fartyg i Sveriges närområde - vad visar statistiken?2019Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Information om antal bekräftade oljeutsläpp och volym utsläppt olja från fartyg i Sveriges närområde har insamlats och publicerats sedan flera decennier av svenska Kustbevakningen samt av Helcom. Ytterligare information om förekomst av oljeutsläpp från fartyg i centrala Östersjön har insamlats via standardiserade vinterinventeringar av oljeskadade alfåglar under perioden 1996/97 till 2016/17. Information från dessa tre källor kan användas för att skapa ett flertal indikatorer som på olika sätt belyser trender över tid. De tre informationskällorna har olika felkällor, begränsningar och mörkertal.

    Sett över en längre tid pekar de tillgängliga indikatorerna på att antalet bekräftade oljeutsläpp och volymen utsläppt olja från fartyg i Östersjön och Västerhavet har minskat från en mycket hög nivå till en lägre nivå. På denna övergripande nivå är Kustbevakningens statistik för svenska havsområden och Helcoms statistik för hela Helcom-området samstämmig. En långsiktig minskning av bekräftade oljeutsläpp har även noterats i Nordsjön. Även antalet observerade oljeskadade alfåglar har minskat i centrala Östersjön under senare år.

    En mycket stor brist gällande oljeutsläppsstatistiken är att beräkningar eller modelleringar av mörkertal helt saknas. Oljeskadade fåglar upptäcks till exempel även när flygövervakning ej upptäcker utsläpp. Det finns inte heller tydliga beskrivningar publicerade över hur oljeutsläpp definieras eller vilka utsläpp som rapporteras till och publiceras av Helcom. Hittills använda indikatorer har inte tagit hänsyn till den rumsliga fördelningen av utsläpp. Detta är olyckligt eftersom hur stor effekten av oljeutsläpp blir på havsmiljön och marina organismer i mycket hög grad påverkas av var och när utsläpp sker.

    Under senare år har operationella utsläpp av andra oljeliknande kemikalier än mineralolja uppmärksammats allt mer. Kunskapen om vilken effekt olika kemikalieutsläpp, till exempel utsläpp av vegetabiliska oljor eller biodrivmedel, har på havsmiljön är generellt sett bristfällig. Det är dessutom i de flesta fall svårt eller omöjligt att från flygplan identifiera vilken kemikalie utsläppet består av. Det finns inte heller utvecklade metoder för att beräkna de upptäckta kemikalieutsläppens totala volym.

    Endast en mycket liten andel av de fartyg som illegalt släpper ut olja eller kemikalier till havs identifieras. Antalet utfärdade vattenföroreningsavgifter, domar och strafföre­lägganden är mycket lägre än antalet bekräftade oljeutsläpp i svensk ansvarszon.

    Det intressanta utifrån ett havsmiljöperspektiv och det svenska åtgärdsprogrammet för havsmiljön är dock om antalet operationella utsläpp i framtiden kommer att bli så låga att effekten på havsmiljön blir försumbar. Givet det okända mörkertalet för antalet utsläpp av olja och kemikalier, samt kunskapen om att även små utsläpp av olja och kemikalier kan medföra betydande miljöeffekter i känsliga havsområden, kan man inte i dagsläget dra slutsatsen att effekterna av operationella utsläpp i svenskt närområde är små eller försumbara.

    En officiell svensk datavärd som kan lagra, kvalitetssäkra och tillhandahålla basdata samt utföra analyser av historiska och framtida data rörande utsläpp av olja och kemikalier i svenska havsområden bör snarast utses av regeringen eller ansvarig myndighet. Denna datavärd för data rörande utsläpp av olja och kemikalier bör ha motsvarande kompetens rörande hantering av databaser och statistiska analyser som andra utsedda datavärdar, till exempel SMHI, som är värd för en mängd marinbiologiska övervakningsdata.

  • 244.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Sjöfart och naturvärden vid utsjöbankar i centrala Östersjön2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver effekter av sjöfart på naturvärden i havsområdet vid de tre stora utsjöbankarna Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken. I rapporten diskuteras hur konflikter mellan sjöfart och naturvärden kan reduceras, bland annat genom ändring av fartygsrutter.

  • 245.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Sjöfartens miljöpåverkan kan minskas2016Inngår i: Havsutsikt, ISSN 1104-0513, nr 2, s. 19-21Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 246.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Marint områdesskydd, dvs. att införa särskilda bevarandeåtgärder i geografiskt definierade marina områden, är ett av flera verktyg som kan användas för att bevara hotade och sårbara populationer av sjöfåglar och annan marin fauna och flora. Havs- och kustområdena runt Gotland och Öland, inklusive de tre större utsjöbankarna i centrala Östersjön, är viktiga områden där sjöfåglar söker föda i form av bottenfauna, främst musslor, eller fisk. Flera fiskätande och bottenfaunaätande sjöfåglar befinner sig vintertid ofta i det yttre kustbandet eller långt ute till havs. Alkor, lommar och havslevande dykänder är mycket skickliga dykare och fångar föda på stora djup. Alfåglar dyker regelbundet efter musslor på djup ned till 25 meter. Alkor som sillgrissla och tordmule dyker efter fisk i den fria vattenmassan och kan fånga byten på betydligt större djup.

     

    Syftet med denna rapport är att sammanställa och tolka tidigare genomförda inventeringar av sjöfåglar i Östersjön, med särskilt fokus på fåglarnas utbredning och nyttjande av utsjöbankar och havs- och kustområden runt Gotland och Öland. Syftet är också att diskutera om och hur marint områdesskydd, havsplanering och andra generella skyddsåtgärder kan påverka olika arter sjöfåglar och särskilt de arter eller populationer som är hotade eller som Sverige har ett särskilt ansvar för.

     

    I rapporten beskrivs hur sjöfågelinventeringar till havs kan genomföras och hur resultat från inventeringar som använt olika metodik bör tolkas. Därefter följer en generell beskrivning av de bottenfaunaätande och fiskätande sjöfågelarter som regelmässigt utnyttjar havsområden runt Gotland och Öland under en betydande tid av året. I denna del beskrivs även artens status och olika hot. Sjöfågelarter eller andra kustbundna fågelarter som i huvudsak endast utnyttjar de mest strandnära vattenområdena tas inte upp i denna rapport. Efter artbeskrivningarna följer en beskrivning av förekomsten av olika arter sjöfåglar i utvalda fokusområden. Avslutningsvis diskuteras behov och prioriteringar av marint områdesskydd i de olika fokusområdena respektive behov av generella skyddsåtgärder

     

    Rapporten har producerats inom projektet ”Marina skyddsvärden runt Gotland och Öland ” som letts av Länsstyrelsen i Gotlands län. Projektet har till största del finansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder i havs- och vattenmiljö samt medfinansierats av Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Kalmar län och Linnéuniversitetet.

  • 247.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    The Baltic Sea is an important wintering area for waterbirds2017Inngår i: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.), Springer Science+Business Media B.V., 2017, s. 438-439Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 248.
    Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    The common eider, the great cormorant and the white-tailed eagle2017Inngår i: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T., Springer Science+Business Media B.V., 2017, s. 164-166Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 249.
    Larsson, Kjell
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Eriksson, Martin
    Regler, ekonomiska styrmedel och teknik kan minska påverkan på miljön2017Inngår i: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2, Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, s. 4-6Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I likhet med de flesta andra transportslag har sjöfart en betydande påverkan på jordens klimat, ekosystem och människors hälsa. För att långsiktigt minska de negativa effekterna på havsmiljön krävs skarpare regelverk, ny teknik och ekonomiska styrmedel, samt en samsyn mellan alla de aktörer som påverkar sjöfartens utveckling.

  • 250.
    Larsson, Kjell
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Hajdu, Susanna
    Stockholm Univ.
    Kilpi, Mikael
    Åbo Akad Univ.
    Larsson, Rolf
    Utklippan Bird Stn.
    Leito, Aivar
    Estonian Univ Life Sci.
    Lyngs, Peter
    Christianso Fieldstn.
    Effects of an extensive Prymnesium polylepis bloom on breeding eiders in the Baltic Sea2014Inngår i: Journal of Sea Research, ISSN 1385-1101, E-ISSN 1873-1414, Vol. 88, s. 21-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The effects of an extensive bloom of the potentially toxic Prymnesium polylepis (Haptophyta) on breeding eiders (Somateria mollissima) in the Baltic Sea were analysed. Increasing abundances of the alternate stage P. polylepis was detected by a marine monitoring programme in the autumn 2007. The bloom peaked between March and May 2008 in the southern, central and northwestern Baltic Proper and abundances of up to 5 x 106 cells l- 1 were recorded. At several sites P. polylepis constituted between 30 and 90% of the total phytoplankton biovolume. The flagellate was only recorded in low numbers in the northeastern Baltic Proper and Gulf of Finland. The abundances were low in 2007, 2009 and 2010. In 28 eider colonies situated in the southern and central Baltic Proper, sharp and synchronous declines in the number of nesting eiders were observed from 2007 to 2008. In colonies on Gotland in the central Baltic Proper, a 76% decrease, from 6650 nests to 1620 nests, was followed by increases in 2009 and 2010, although not up to numbers observed in 2007. At Utklippan and Ertholmene in the southern Baltic Proper, the observed decreases of 55%, from 144 to 65 nests, and 36%, from 1660 to 1060 nests, respectively, between 2007 and 2008, were followed by increases in 2009 and 2010 up to the level observed in 2007. By contrast, no general decline of the number of nesting eiders was observed from 2007 to 2008 in 75 colonies in the northeastern Baltic Proper and Gulf of Finland. Hence, the spatial distribution of the P. polylepis bloom in 2008 closely matched the observed distribution of extensive non-breeding of female eiders. We suggest that the intensive spring bloom of P. polylepis, either through a toxic or non-toxic pathway, affected the main benthic food of eiders, i.e. blue mussels (Mytilus trossulus x Mytilus edulis), at pre-breeding foraging sites close to the breeding sites, and, subsequently, the body condition of adult female eiders and their breeding propensity.

2345678 201 - 250 of 412
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf