lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 674
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Galovan, Maisi
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Behåll glöden! Men hur?: En studie kring lärares hållbarhet: ork, glädje och engagemang.2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.

    Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.

    Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.

    Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 202.
    Gashi, Erelinda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Pull, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Lärare och ledare: En studie om idrottslärares syn på ledarskap i ämnet idrott och hälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka idrottslärarens syn på ledarskap i relation till läraruppdraget i ämnet idrott och hälsa, samt hur deras syn återspeglas i elevens uppfattning av idrottslärarens ledarskap. Den metod som tillämpades var både kvalitativ och kvantitativ och grundades på intervjuer med lärare i högstadiet och gymnasiet samt enkäter som besvarades av elever i årskurs 7 och 9. Det teoretiska ramverket som användes var Hersey & Blanchards situationsanpassade ledarskapsteori. Den slutliga bilden som lärarna ger som definition av ett bra ledarskap är att vara tydlig i undervisningen och ha goda relationer med eleverna. De anser vidare att deras ledarskap ser olika ut i olika elevgrupper och de använder sig därför av situationsanpassat ledarskap.  Kraven på ledare och lärare skiljer sig i form av ett pedagogiskt ansvar vilket lärarna axlar jämfört med en vanlig ledare. Dock anser lärarna att lärarskap och ledarskap hör ihop och det är svårt att vara det ena utan det andra. Att lärarna är relationsbaserade och tydliga i sitt tänk kan ses i enkätsvaren som eleverna lämnat. Den största delen har svarat att deras lärare värderar en god relation med dem. Eleverna känner sig uppskattade och tycker att deras lärare berömmer dem. Idrottslärarna anser sig själva vara till stor del demokratiska men som framkommit ur analysen använder sig lärarna mer eller mindre av auktoritära inslag som ibland sker omedvetet. Alla elevgrupper ser olika ut vilket gör att lärarna tillämpar olika ledarskapsstilar i olika klasser och situationer samt miljöer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 203.
    Gelin, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Klassrummet speglar mig: Lärares tankar om att utforma ett klassrum2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.

    Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.

    Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klassrummet speglar mig
  • 204.
    Glemne, Mats
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Analys och tankar kring fortsatt arbetsmiljö- och hälsoarbete2008Ingår i: Bredden ger spetsen: om HALV-projektet - Hälsa, Arbetsmiljö och Ledarskapsutveckling vid Växjö universitet / [ed] Mats Glemne, Växjö: Växjö University Press , 2008, s. 16-139Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 205.
    Gracanlic, Alena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Matematik i förskolan: Att arbeta med matematik och att synliggöra matematik i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.

    Frågeställningarna som varit utgångspunkter för arbetet:

    -    Hur arbetar lärare med matematik i förskolan?

    -    Hur synliggör lärare matematiken för barnen?

    En enkätundersökning har gjorts som ett hjälpmedel för att få svar på frågeställningarna. Enkätundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i Växjö kommun där sammanlagt 31 lärare har deltagit i undersökningen.

    Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och läraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lärare är det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har även visat att lärare kan arbeta med matematiken på olika sätt och även synliggöra den på olika sätt och med olika metoder, bl.a. genom dokumentation och matematikinspirerat material.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Gracanlic, Tanja
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Karlsson, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Flerspråkighet i förskolan: Med fokus på förskollärares och modersmålspedagogers samarbete och samspel i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollärare och modersmålspedagoger sker i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 207.
    Grahm, Anna
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Strand, Ida
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Lärares syn på kursplaner, nya mål ochnationella prov för år tre: Enkätundersökning bland lärare i år ett till tre2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att få en bild av inställningen hos lärare i år ett till tre angående de nya målen och de nationella proven som införts i årskurs tre. Vidare vill vi se hur lärarna menar att de använder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förändrat sitt arbetssätt angående huruvida målen ska uppnås och hur bedömningen ska ske.

    Vårt val av metod är enkäter därför att vi vill nå ut till många lärare och få ett vidare perspektiv på undersökningen. Enkäten består av tre delar med sammanlagt sex frågor utöver inledande bakgrundsfrågor. Undersökningen är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats då vi vill tolka och analysera respondenternas svar.

    I resultatet framgår att respondenterna inte nämnvärt förändrat sitt arbetssätt men att de upplever de nya målen och nationella proven på ett positivt sätt. Det framgår även att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angående ”Kunskap och bedömning”, har ett nyväckt intresse för kursplanernas målkriterier framstått. Vidare visar resultatet på att ett visst missnöje finns angående arbetsbördan som uppstått vid de nationella proven.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 208.
    Gren, Martina
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Gustafsson, Therese
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    ”Det ska ju vara en miljö där barnen direkt vill sätta igång att leka.”: Förskollärares syn på miljöns betydelse för barns lek och lärande2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Miljön har stor betydelse för barns lek och lärande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lärande. Pedagogerna har en stor uppgift då det är deras ansvar att utforma en god lek och lärmiljö utifrån barnens behov.

    Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn och tillvägagångssätt i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssätt då tankarna inte alltid omsätts i praktiken. Intervjuerna baseras på tio förskollärare från tre olika kommuner. Förskolorna har ingen anknytning till varandra. Valet av att använda intervjuer som metod baserades på att syftet var att få reda på pedagogernas tankar och tillvägagångssätt vilket var lättast med just intervjuer.

    Resultatet av intervjuerna visade att majoriteten av pedagogerna associerar miljön till den fysiska inomhusmiljön. Flertalet av pedagogerna ansåg att möblering, inspiration och material var viktigt i den fysiska inomhusmiljön. Pedagogerna uttryckte att tid och pengar var de största hindren i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Endast ett fåtal förskollärare uttryckte att den psykosociala miljön var viktig för barns lek och lärande, de la stor vikt vid att vara positiv i sitt sätt och i sitt bemötande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 209.
    Gräns, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pettersson, Louise
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Får vi vara med?: Förskollärares och förskolechefers uppfattningar om femtontimmarsbarnens tillvaro på förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att beskriva förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter om femtontimmarssystemet, samt hur förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavarna ser ut. Vi ville också få förskollärarnas och förskolechefernas åsikter kring hur de anser att femtontimmarssystemet och förskolans strävansmål går ihop.

     

    Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod, där urvalet blev tre förskollärare och tre förskolechefer från tre olika förskolor i två olika kommuner. För att analysera informanternas svar har vi tagit del av tidigare forskning om bland annat; förskolans bidrag till barns utveckling och lärande, Vygotskijs tankar, läroplanens strävansmål samt vikten av att ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Studiens resultat visar att alla informanter är positiva till femtontimmarsreformen som kom 2002. Samtliga förskollärare anser att kontakten med vårdnadshavarna inte påverkas i skiftet mellan heltid och femtontimmarsperioden och att alla barn kan sträva mot läroplanens olika strävansmål på lika villkor.

     

    Förskollärarna var eniga om att femtontimmarssystemet är bra, de menar att det är ett bra sätt att få ta del av förskolan och samtidigt få tid hemma. Förskolecheferna var oeniga gällande femtontimmarsbarnens möjlighet till att sträva mot förskolans strävansmål på ett likvärdigt sätt som heltidsbarnen. Samtliga förskollärare svarade att femtontimmarsbarnen missar en del av den fria leken inomhus men att femtontimmarsbarnen har samma möjlighet att sträva mot strävansmålen som heltidsbarnen. Förskollärarna ansåg att kontakten höll lika bra kvalité med femtontimmarsbarnens vårdnadshavare som med heltidsbarnens. De har dock olika tankar om hur bra den är.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Gröhn, Debora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Bergsten, Emmelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Några förskollärares tal om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor. För att få fram svar till frågeställningarna och syftet, gjordes en kvalitativ forskningsmetod. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur talar förskollärare om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation? samt Hur konstrueras genusmönster i förskollärares tal om pojkar och flickor? I den insamlade empirin framkommer det att förskollärarna försöker jobba utifrån ett jämlikt förhållningssätt men kommer fram till att det i vissa fall är svårt. Begreppet genus är något som inte borde förekomma i förskolans pedagogiska dokumentation. Då förskollärarna inte dokumenterar det enskilda barnet utan utgår från barngruppen i helhet. De är också överens om att miljön är något som de formar efter barngruppen i helhet. Vi synliggör hur miljön påverkas av några förskollärares tal kring genus, då pedagogisk dokumentation finns till som underlag i systematiskt kvalitetsarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Gunnarsson, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Stress i förskolan: En studie om hur några förskollärare påverkas av stress, vilka orsaker det finns till stress och hur man arbetar för att minska stress2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om stress i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i förskolan upplever stress i sitt arbete. Arbetet begränsades av följande frågeställningar:Hur påverkas lärare i förskolan av stress? Vad är det som gör att lärare i förskolan blirstressade? Vad gör lärarna för att försöka minska stressen i förskolan? Somundersökningsmetod användes kvalitativ intervju och intervjupersonerna var fyrastycken förskollärare i en mellanstor stad, de jobbade alla inom kommunala förskolor.Studien visade att påverkan av stress hos lärare i förskolan var väldigt individuellberoende på vilka tidigare erfarenheter man hade. Det framkom att förskollärarnapåverkades av stress genom trötthet, känslor av frustration och otillräcklighet. Andrastresspåverkan som framkom var till exempel: att inte hinna med det man planerat, ilskaoch irritation. Studien visade även att det som gjorde att lärare i förskolan blev stressadeockså var olika beroende på tidigare erfarenheter och förväntningar. Några orsaker somframkom var bland annat: personalbrist, inskolningar, barngruppernas storlek ochljudnivån. Resultatet visade också att samtal med varandra, samtal med rektor/chef ochatt försöka behålla lugnet och fokus var några av sätten som förskollärare försökte minska stressen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Stress i förskolan
  • 212.
    Gustafsson, Annelie
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Om tiden räckte: 5 skolledares tankar om skolutveckling.2007Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. 

    Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.

    Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 213.
    Gustafsson, Barbro
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design. Kemiavdelningen.
    Dealing with the democratic aspects in science education2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Dealing with the Democratic Aspects in Science Education

    Barbro Gustafsson, PhD-student and lecturer, School of Education, Växjö University, S-351 95 Växjö, Sweden.

    Background, Aims and Framework

    Teachers’ main tasks can be summarized in the form of an overarching, two-part assignment: to present subject matter and to foster independent, democratic members of society. This is sometimes called “the double assignment”, comprising a subject matter (or knowledge) assignment and a democracy assignment. I see the relationship between scientific subject matter and democracy in dialectical terms. On the surface, the concepts might appear to contradict one another. However, similar to other conceptual pairs such as theory–practice, body–soul, individual–society and humankind–nature, they are united and mutually dependent by virtue of an inner relationship (Israel, 1980). I refer to Hegel’s dialectical view that involves striving to understand the commonalities among apparent opposites; my goal is to highlight the integrating whole by emphasizing the subject matter–democracy relationship in science education.

    You could say that the subject matter task is in itself a democracy task, seeing that pupils who understand the subject matter of their education are better equipped to manage in their daily lives and to take an active part in democratic decisions. The democratic assignment is, however, about much more – it is about using democratic forms and communicative interaction with others to foster attitudes that are in line with the fundamental values of society.

    In my work as a teacher educator, for three years I had the opportunity to meet all of Växjö University’s student teachers during their first semester of study. During a course in Sustainable Development, the students were reading the book Naturvetenskap som allmänbildning [The Natural Sciences as General Education] (Sjøberg, 2000). One of the points that are highlighted in the author’s arguments for learning science is that knowledge in science is needed for democratic reasons.

    The student teachers were then asked to write down their reflections on their own view of the need for scientific literacy. The texts reflected their experiences of what science education has been like, but also their hopes about what it could be like in the future.

    An analysis of the texts shows that for many of the student teachers, science education was boring and outdated. For this reason they do not care for further studies in the natural sciences. For these students, it was not enough to be able to explain how things work in a scientifically or technically correct manner – which they believe that educational practice has focused on so far. They did not become engaged. Many of them feel that they have not been trained to argue, discuss, or take a stance because most topics, particularly within physics and chemistry, are already “proven and established.” The argument that scientific literacy and science education contribute to the democratic development of individuals and society seems unfamiliar to the students. Many of them describe the opposite situation, that is, that more than any other subject, science education is characterized by authoritarian content and methods. Nor have they really understood the legitimacy of the natural sciences in the schools. The teacher students wish for a type of science education in which communication, ethical and moral reasoning, and existential and emotional issues are included. These experiences of student teachers became the starting point for my work.

    The purpose of my presentation is to highlight the relationship between teachers’ subject-matter and democracy assignments, and to show how dialogue-oriented educational efforts may be used to integrate both assignments in science education.

    I deal with the following questions:

    • How can the subject-matter and democracy assignments be united in science education?

    • How can dialogue in education help prepare pre-service teachers to better manage the dual responsibility to teach subject matter and foster democratic citizens?

    The idea that dialogue and communication are important for learning subject matter and for democratic development has compelled me to combine democracy theory in the form of the deliberative dialogue model with theories about learning, communication and socialization. My interpretation of the term “socialization” is not limited to order, subordination and adaptation in relation to a given system (for example, society or the schools), in which normative frameworks specify what is correct, right, and morally acceptable behavior within the system. In education, socialization must involve the ability and willingness to show consideration for others outside one’s own given framework, according to the principles of “Enlightened understanding” (Dahl, 1989).

    Conclusions and Implications

    Based on research on the importance of dialogue for learning subject matter and for democratic development, I propose dialogue-based efforts to help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I mainly refer to deliberative processes in which the participants – in mutual communication – test the tenability of each other’s arguments seen from a universal perspective (Benhabib, 2002; Englund, 2006; Gutmann & Thompson, 1996). The idea of the importance of democratic dialogue for both learning and democracy implies that such dialogue can be seen as an opportunity to integrate the subject-matter and democracy assignments in teaching practice.

    The philosophical aspect of my argument rests on the idea that dialogue can be seen in part as a democratic goal in itself, and in part as a method for achieving learning objectives within a given subject. Because deliberative discussions require a certain knowledge of subject matter, I believe that the combination offers possibilities for both scientific and democratic development.

    I also argue that student teachers should practice this type of integrative effort within the framework of the subject didactics component of their teacher training. For this reason I highlight the educational possibilities inherent in deliberative discussions about authentic or fictitious “socio-scientific issues” (Kolstø, 2001; Ratcliffe & Grace, 2003; Sadler & Donnelly, 2006) in teacher training. “Socio-scientific issues” are questions in which the problems involve scientific facts as well as sociological (normative) and subjective value aspects.

    While I do not subscribe to the idea of a universal method, I do believe that teaching should be varied in order to offer different pathways to learning. One possible pathway to explore is deliberative discussions, in which pupils and even pre-service science teachers in training are given opportunities to improve their argumentation skills, their ability to take a stance, and to develop democratic skills via discussions of complex issues related to the natural sciences. Deliberative discussions can provide the opportunity to change perspectives, with an eye toward pedagogic discourse in science education, and with the goal to unite the dual assignment – knowledge of subject matter and democratic development. During their didactics training, student teachers can, for example, plan, carry out and evaluate discussion-based efforts.

    However, the idea of deliberative discussions must also be critically evaluated. It is a relatively controlled procedure, which may seem rather dubious when seen from the perspective of democratic freedom. For example, the participants must agree upon the rules of order for the discussions as well as agree to follow them. To this end, they must treat each participant’s argument with respect, tolerance and sensitivity. Those who engage in a deliberative discussion must also be able to present a common ground, a form of consensus, even if it can be a question of a temporary agreement. Critics of this consensus-oriented focus point out that the explicit aim to reach an agreement in a discussion can be a hinder to critical argumentation, and thus impede the discussion. Another viewpoint is that the unavoidable power structures between different pupils – and between teachers and pupils – render genuinely deliberative discussions impossible. Additionally, the relatively out-of-the-way role of the teacher in deliberative discussions has also been questioned. In this case, I agree with Englund’s (2006) view that teachers certainly must not abdicate from their actual (subject-matter) and formal authority. When using deliberative discussions in teaching, the traditional tasks of planning and leading classroom work and answering pupils’ questions still remain. However, through their choice of material and methods, teachers – together with their pupils – can create the conditions for a “discursive situation” in which the participants agree about the guidelines of mutual respect and a willingness to understand (ibid. p. 513).

    The increased use of deliberative discussions in science education would be somewhat time consuming. However, could reducing the time devoted to other elements be counterbalanced by qualitative improvements through the discussions? It is fully conceivable that discussing complex and topical “socio-scientific issues” could increase the interest in science. Discussion-based teaching can therefore be an example of one of the various changes that Osborne and Dillon (Osborne & Dillon, 2008) see as necessary in order to reverse the trend of declining recruitments to natural science education.

    The potential of deliberative discussions must be evaluated against the background of the challenges I have described here. The evaluation should offer the freedom to deviate from certain aspects of the ideal behind deliberative discussions, in order to evaluate their potential in classroom situations.

    The daunting and delicate task of evaluating whether or not deliberative discussions really do contribute to both democratic development and in-depth knowledge in science remains to be examined empirically. I will present some preliminary results from an empirical study including three classes in upper secondary school, studying Nature and Environment A [Naturkunskap A]. The students were discussing two “socio-scientific issues” concerning the greenhouse effect, using the guidelines from the teaching scenario presented by Gustafsson (2007, p. 115-116). In this study, the aim is to evaluate what is said and to interpret what is left unsaid, as well as how the discussions contribute to pupils’ scientific literacy and their democratic development. How scientific knowledge is used and how democracy aspects are expressed in the discussions are areas of particular interest.

    Bibliography

    Benhabib, S. (2002). The claims of culture : equality and diversity in the global era. Princeton, N.J. ; Oxford: Princeton University Press.

    Dahl, R. A. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale Univ. Press.

    Englund, T. (2006). Deliberative communication: a pragmatist proposal. Journal of Curriculum Studies, 38(5), 503-520.

    Gustafsson, B. (2007). Naturvetenskaplig undervisning och det dubbla uppdraget. NorDiNa, 3(2), 107-120.

    Gutmann, A., & Thompson, D. F. (1996). Democracy and disagreement : why moral conflict cannot be avoided in politics, and what should be done about it. Cambridge, Mass.: Belknap Press.

    Israel, J. (1980). Språkets dialektik och dialektikens språk. Stockholm: Esselte studium.

    Kolstø, S. D. (2001). Science Education for Citizenship. Thoughtful Decision-Making About Science-Related Social Issues., University of Oslo, Oslo.

    Osborne, J., & Dillon, J. (2008). Science Education in Europe. A report to the Nuffield foundation. from http://www.nuffieldfoundation.org/fileLibrary/pdf/Sci_Ed_in_Europe_Report_Final.pdf

    Ratcliffe, M., & Grace, M. (2003). Science education for citizenship : teaching socio-scientific issues. Maidenhead: Open University Press.

    Sadler, T. D., & Donnelly, L. A. (2006). Socioscientific Argumentation: The effects of content knowledge and morality. International Journal of Science Education, 28(12), 1463-1489.

    Sjøberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

  • 214.
    Gustafsson, Barbro
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Doktorandgupp.
    Efforts to include democratic aspects in science education2008Ingår i: ECER 2008.: From Teaching to Learning., 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Efforts to include democratic aspects in science education

    In a previous study, more than 200 student teachers have provided their written reflections on various arguments for knowledge and literacy in natural sciences, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed – and are now requesting – democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods. These findings got me interested in starting my thesis-work concerning ways to include democratic aspects in science education. The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this contribution, which problematises the relationship between teachers’ two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others’ arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence. Furthermore, I suggest that education for sustainable development is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas. These hypotheses have to be tested in empirical settings. At present, I am collecting data in upper secondary school, where students are practicing deliberative discussions concerning socio-scientific issues, in this case the green-house effect. The simulated teaching scenario is used as an outline for the empirical design. I am concerned with finding assessment tools for evaluating if the discussions can help students increasing their knowledge in science as well as their qualifications as democratic citizens. I believe that my fellow participants at this pre-conference can contribute with valuable suggestions and experiences concerning these matters.

    Method

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used The students´ discussions are recorded, and the tapes will be examined by using appropriate analytical tools. These are not determined yet, which means that I am looking forward to discuss the analytical methods with the pre-conference participants.

    Expected Outcomes

    Conclusions, Expected Outcomes or Findings By using the results from the empirical study I hope I will be able to accept or reject the hypothesis that deliberative discussions in science education concerning socio-scientific issues can be used in order to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.

    References

    References (Including own Publications) Benhabib, S. (2002). The claims of culture: equality and diversity in the global era. Princeton, N.J.; Oxford: Princeton University Press. Dahl, R. A. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale Univ. Press. Englund, T. (2006). Deliberative communication: a pragmatist proposal. Journal of Curriculum Studies, 38(5), 503-520. Fritzén, L., & Gustafsson, B. (2004). Sustainable development in terms of democracy – an educational challenge for teacher education. In P. Wickenberg, H. Axelsson, L. Fritzén, G. Helldén & J. Öhman (eds.), Learning to change our world? Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, B. (2007). Naturvetenskapen och det dubbla uppdraget. NorDiNa, 3(2), 107-120. Gustafsson, B., Warner, M. (2008). Participatory learning and deliberative discussion within education for sustainable development. In J. Öhman (ed.), Values and democray in education for sustainable development. Malmö: Liber. Gutmann, A., & Thompson, D. F. (1996). Democracy and disagreement: why moral conflict cannot be avoided in politics, and what should be done about it. Cambridge, Mass.: Belknap Press. Kolstø, S. D. (2001). Science education for citizenship. Thoughtful decision-making about science-related social issues., University of Oslo, Oslo. Ratcliffe, M., & Grace, M. (2003). Science education for citizenship: teaching socio-scientific issues. Maidenhead: Open University Press. Sadler, T. D., & Donnelly, L. A. (2006). Socioscientific argumentation: The effects of content knowledge and morality. International Journal of Science Education, 28(12), 1463-1489.

  • 215.
    Gustafsson, David
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Pros, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Brottoch Straff  - Nu och Då: En studie av hur elever i årskurs åtta upplever en historiskupplevelsedag2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning.

    Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige.

    Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik. De har dessutom angivit att de tycker att arbetssättet med kulturmiljöpedagogik är bra och främjar deras inlärning. Respondenterna har uppgivit att de uppskattade de dramatiserade inslagen under dagen. Detta eftersom de var roliga, spännande och utgjorde ett komplement till det guiden berättade, de menade att det blev således lättare att förstå. Respondenterna reflekterade över hur brott och straff förändrats från dåtid till nutid och utvärderade dess utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brott och Straff - Nu och då
  • 216.
    Gustafsson, Emy
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Berg, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Det specialpedagogiska dilemmat: En litteraturstudie om möjligheter och problemområden i inkluderande kontra exkluderande undervisningsformer2013Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier. Resultatet visar att styrkan i en inkluderande specialpedagogik ligger i den individuella och sociala utveckling som eleverna kan göra i socialt samspel och gemenskap med andra. Genom att lära av varandra och ingå i en grupp där varje individs unika egenskaper ses som tillgångar kan elever som är behov av särskilt stöd både få en större självkänsla och ökad motivation. Men när resurserna och kompetenserna saknas för att utföra en fullgod inkluderande undervisning riskerar det istället att bli än mer exkluderande för många elever. Vad det gäller den exkluderande undervisningen visar resultatet av problemet ofta ligger i den avskiljning från sin omgivning som eleven i behov av särskilt stöd försätts i, något som kan leda till bristande självkänsla och utanförskap, något som kan få konsekvenser även efter elevens avslutade skolgång. Samtidigt visar resultet på att en helt individanpassad, dock exkluderande, undervisning kan ge elever i behov av särskilt stöd den extra tid och det anpassade stöd som behövs för att eleven ska nå sin måluppfyllelse. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Det specialpedagogiska dilemmat
  • 217.
    Gustafsson, Johan
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Är skoluniform sweet eller skit?: Gymnasieelevers attityder till skoluniform2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt på skolklimat och lärmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. Där klargörs även vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lärmiljö. Uppsatsstudien bygger på kvalitativ intervju. De attityder som funnits är följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gänggrupperingar, skitprat och trakasserier. Skoluniformer bidrar till ökad sammanhållning, ökad likvärdighet och bättre betyg. Skoluniformer är tråkigt och känns som ett tvång. Vissa informanter anser att lärmiljön blir bättre men inte betygen. Skoluniform ökar elevers självförtroende och minskar deras oro och ångest. Respekten för lärare skulle förbli oförändrad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 218.
    Gustafsson, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hur ger förskollärare barnet huvudrollen i sitt utvecklingssamtal?: En kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att belysa hur förskollärare beskriver barnens roll i utvecklingssamtalet. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) beskrivs bland annat om barnets rättighet att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, exempelvis utvecklingssamtalet, något som kan låta enkelt i teorin men svårare att genomföra. I denna studie har förskollärare intervjuats utefter semistrukturerade intervjuer för att synliggöra deras förklaringar och argument i sitt arbete med barnens delaktighet i utvecklingssamtalet. Slutsatsen av av studien är att förskollärarna använder barnens delaktighet men dock inte i den benämning som begreppet betyder - att ha en aktiv medverkan. I resultatet av den insamlade empirin har det visas att barnens aktiva medverkan inte existerar men att förskollärarnas syn på barnperspektivet är en utgångspunkt att tolka barnens uttryck och ta det vidare till utvecklingssamtalet och vårdnadshavarna - ett försök till att öka barnens delaktighet. 

  • 219.
    Gustafsson, Robin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Andersson, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Skolans krishantering: Om elevers plötsliga bortgång2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.

    Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.

    Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur. Planerna stämde mestadels överens med litteraturen inom ämnet, förutom en plan som hade stora strukturella skillnader.

    Trots att pedagoger som blev intervjuade har varit med om krishantering finns det hos dem fortfarande en känsla av att det är ett svårt ämne att tala om med eleverna. Samtliga pedagoger uttrycker att det är viktigt och att sorgearbetet ska ha en naturlig plats i skolan. De lägger även vikt vid rutiner när det gäller sorgearbete då detta kan skapa struktur i elevernas liv efter en kris. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Gustbée, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Gollwitzer, Olivia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Matematikläxor: En studie kring hur och varför lågstadielärare använder sig av matematikläxor i sin undervisning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matematikläxans existens ifrågasätts ofta av både elever, föräldrar och lärare. Argument går att finna både för och emot användandet av matematikläxor. Den här studien fokuserar på lärare som valt att använda sig av matematikläxor regelbundet i sin undervisning. Studien syftar till att ge fyra lågstadielärares bild av vad de anser är syftet med att använda sig av matematikläxor och hur deras olika syften avspeglas i de läxor de ger. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats bestående av observationer där lärarnas användning av matematikläxor studeras samt intervjuer där lärarna i undersökningen ger sin bild av vad deras syfte och tankar kring matematikläxor är. Resultatet visar att lärarna i undersökningens främsta syften med att använda sig av matematikläxor är att eleverna ska repetera eller fördjupa sina matematiska kunskaper. Lärarna ser även matematikläxan som en viktig del i att koppla samman skola och hem. Deras syften avspeglas i läxorna på så vis att de som använder sig av repeterande läxor ofta ger uppgifter liknande de som finns i elevernas arbetsböcker. Det fördjupande syftet kopplas däremot samman med olika problemlösningsuppgifter som inte tidigare är kända för eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Matematikläxor
  • 221.
    Gustbée, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Gollwitzer, Olivia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Muntlig matematik i klassrummet: En jämförande studie kring faktorer som har betydelse för elevers resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I kunskapskraven för årskurs 3 finns det krav på att eleverna ska kunna samtala och resonera kring matematik. Samtidigt finns det ofta en bild av att en matematiklektion går ut på att eleverna ska arbeta tyst i sina matematikböcker. Men hur kan då en matematiklektion där eleverna får öva på sin resonemangs- och kommunikationsförmåga se ut? Vilka faktorer i lärarens undervisning är viktiga för att eleverna ska få utöka sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik? Denna studie syftar att ta reda på det. Resultatet tas fram genom en kvalitativ metod där fyra lärare i årskurs 3 genomför varsin lektion som ska syfta till att eleverna ska få träna på sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik. Efter observationerna intervjuas studiens deltagande lärare. Resultatet visar att lärarnas lektioner bygger på olika sorters problemlösning för att skapa diskussioner i klassrummet. De faktorer som påverkar elevernas möjligheter till att utveckla sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga är elevers placering och gruppering i klassrummet, lärarens förväntningar, lärarens roll i samtalet samt val av uppgift.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Muntlig matematik i klassrummet
  • 222.
    Götberg, Rasmus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för film och litteratur (IFL).
    Att främja läslust: Lärares och skolbibliotekariers syn på och främjande av läslust i årskurs 1–32018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läslust är viktigt för att skapa skickliga och intresserade läsare. Syftet med denna uppsats är att komma fram till hur lärare samt skolbibliotekarier arbetar för att främja läslust i årskurs 1-3. För att ta reda på detta utfördes fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var två klasslärare i grundskolans lägre år samt tre skolbibliotekarier, totalt arbetade dessa aktörer på  10 skolor. Resultatet visar att det finns flera olika metoder för att främja läslust. Den viktigaste faktorn för främjandet av läslust visade sig vara människor runt omkring eleven som lärare, skolbibliotekarier samt andra vuxna förebilder. De viktigaste momentet visade sig vara bokvalet. Ytterligare viktiga punkter för att främja läslust var högläsning och bokprat. För att främja läslust krävs således en engagerad förebild som sprider positiva känslor kring läsning och handleder eleven vidare i sin läsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Hadzibulic, Adina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Flickor och pojkar i klassrummet: En studie om pedagogers bemötande av flickor och pojkar utifrån de traditionella könsrollerna2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är undersöka pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna handlar om vilka föreställningar pedagogerna har samt hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar i praktiken. För att besvara frågeställningarna har jag som underlag gjort fyra observationer i fyra olika klasser, samt intervjuat fyra pedagoger som arbetar i de respektive klasserna.  Fokus har varit på pedagogernas förhållningssätt till eleverna. Resultatet visar att pedagogerna själva anser att de är medvetna om sitt egna bemötande och förhållningssätt. Vidare tycks det som om deras intentioner krockar med verkligheten, pedagogerna säger själva att det är pojkarna som syns mest i klassrummen och tar mer plats än vad flickorna gör. Trots egna uppfattningar hos pedagogerna tycks bemötandet se ut olika i vissa situationer

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Hagvall, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Markström, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Åtgärdsprogram: En studie av överklagade åtgärdsprogram och hur Skolväsendets Överklagandenämnd har beslutat i förekomna fall2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vad det är i åtgärdsprogram som överklagats av vårdnadshavare till Skolväsendets Överklagandenämnd, som är en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolväsendet. Studien undersöker också hur Skolväsendets Överklagandenämnd beslutat i förekomna ärenden samt hur nämnden skrivit fram vägledande råd. Fullskalestudien som sträcker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger på 24 överklagade och granskade åtgärdsprogram, vårdnadshavarnas yttranden samt nämndens beslut.  

    Resultatet visar att vårdnadshavarna, i många fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Skolväsendets Överklagandenämnd granskar och tar besut utifrån hur väl huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med åtgärds­program. Nämnden granskar innehållet, åtgärderna och åtgärdernas omfattning i förhållande till elevens påvisade behov. Av de 24 överklagade åtgärdsprogrammen har nämnden avskrivit 7 ärenden som inte uppfyllt kriterierna för ett överklagande. I 10 fall har ärendet avslagits och åtgärdsprogrammet fastställts. 7 ärenden har bifallits, där åtgärdsprogrammet upphävts och återvisats till rektor för ny prövning. I besluten skriver Skolväsendets Överklagandenämnd fram sin bedömning och ger i förekommande fall råd utifrån ett juridiskt perspektiv.

    I diskussionen avhandlas hur tolkningen av skolans uppdrag påverkar elevens möjlighet till likvärdig och jämlik utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    överklagade åtgärdsprogram och beslut
  • 225.
    Haliti, Besarta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Shqiponja, Buqa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Matematik i förskolan: - Hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till matematik i sin verksamhet2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i förskolan uppfattar och förhåller sig till

    matematiken i sin verksamhet. Metodvalet är intervjuer med lärare i förskolan samt

    observationer av barn i förskolan. Resultatet av studien är att barnen lär sig matematik i sin

    vardag på ett naturligt och lekfullt sätt. Genom att lärarna i förskolan samtalar med barnen

    och observerar dem får lärarna reda på om barnen har lärt sig matematik och hur lärarna kan

    utveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lärarna

    verksamheten utifrån barnens intresse och behov. Dessutom lyfts fram att lärarna ska vara

    uppmärksamma och visa eget intresse för matematik eftersom det stärker barnen och

    utvecklar deras grundläggande förståelse för matematiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Halldén, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Att möta barn som bevittnat våld i nära relationer: En kvalitativ studie om hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin bemöter och skapar förtroendefulla relationer till barn som upplevt våld i nära relationer.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Hamberg, Elina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Mårtensson, Martina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    "The big 5" - en möjlig väg mot uppdraget om likvärdig bedömning?2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”The big 5” – en möjlig väg mot uppdraget om likvärdig bedömning är en empirisk studie som utgår från en forskningsbaserad grund där likvärdighet ur ett bedömningsperspektiv står i centrum. Studien fokuseras på ”The big 5” och de fem förmågor som konceptet innefattar. Empirin är insamlad genom enkäter till lärare verksamma i två medelstora kommuner på låg- och mellanstadiet. Enkätstudiens syfte har varit att synliggöra lärares tolkningar av de fem förmågorna samt bedömningen av dem, för att ge svar på huvudfrågan ”Hur kan de fem förmågorna vara ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning?” Resultatet klargör att förmågorna i sig aldrig bedöms men att man som lärare måste vara medveten om deras betydelse för att stödja elevernas fortsatta utbildning och utveckling. Resultatet visar att lärarna är medvetna om de fem förmågornas innebörd men att de beskrivs utifrån olika nivåer av kunnande. För att konceptet ”The big 5” ska fungera som ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning krävs en samsyn på förmågorna, att hänsyn tas till dem vid både planering, undervisning och bedömning samt att bedömningen sker genom interaktion med den enskilda eleven.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Hamn, Rebecka
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Gustafsson, Anita
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    "Man är ute och springer men man har fortfarande teknik": ett utvecklingsarbete på fritidshemmet som kombinerar digitala verktyg med rörelse2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utvecklingsarbetets syfte är att bidra till kunskap om hur det går att kombinera digitala verktyg med rörelse utifrån barns perspektiv samt utifrån ett barnperspektiv. Projektet genomfördes på ett fritidshem i södra Sverige. Arbetet riktade sig till de barn på fritidshemmet som gick i årskurs 3-5. I studien deltog 22 barn, både pojkar och flickor. Studien är uppbyggd utifrån Kemmis och McTaggarts modell för aktionsforskning som följer fem steg. Barnen arbetade med det digitala verktyget iPad samt tre tillhörande appar, vid tre olika aktiviteter: Turf, iMovie och Charader. Turf är en app där det går ut på att samla zoner och behålla dem så länge som möjligt. I appen iMovie skapas filmer och trailers. Charader är en app där man ska gestikulera de ord eller bilder som kommer upp på iPaden. Dessa tre appar med tillhörande aktiviteter kopplades sedan samman med mål från läroplanen som utvecklingsarbetet har utgått från. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i studien och dokumentationsformer som film, foto, informella samtal, ljudinspelning, fältanteckningar samt videoblogg användes. Resultatet i studien visar att samtliga aktiviteter med iPaden som verktyg ledde till rörelse, samt kan användas ur ett barnperspektiv som såväl utifrån barns perspektiv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Handeland, Filip
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Svensson, Ola
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Digitaliserad undervisning i verksamheten: Iscensätta ett temaarbete i Minecraft på fritidshemmet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utvecklingsarbetets syfte är att iscensätta ett Minecraftprojekt på fritidshemmet. Det genomfördes på ett fritidshem i södra Sverige där tolv elever deltog i projektet. Genomförandet gjordes enligt Tripps modell som utgår från fyra olika delar. Vetenskapliga artiklar i området har granskats och resultat analysen är utifrån det sociokulturella perspektivet. Vi gör en kort beskrivning av spelet Minecraft som används i projektet och hur barns datoranvändning ser ut. Vi har också tittat på hur spel används både i undervisning och på fritidshemmet, samt hur och vad kan eleven lära sig i användningen av spel. Arbetet har utgått från Skolverkets kunskapsmål om vad varje elev ska utveckla under sin skoltid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Hansson, Erica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Ulrika, Fuchs
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Systematiskt kvalitetsarbete i matematik: En kvalitativ fallstudie om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av matematikplaner ur ett SUM-perspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever.

     

    I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod.

     

    Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll. Pedagogernas uppfattning är att planerna är ett stöd för att höja måluppfyllelsen för alla elever, inklusive SUM-elever, vilket också är syftet med ett Systematiskt kvalitetsarbete.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Självständigt arbete 141115
  • 231.
    Hansson, Frida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Axelsson, Tobias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    "Det är ju praktiskt och teoretiskt och muntligt och skriftligt och analys... Stackars elever, det lät tungt": En studie om lärares och elevers uppfattningar av kunskapskravet "Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser"2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idrottsämnet har gått från att vara enbart ett praktiskt ämne till ett kunskapsämne med teoretiska inslag. Forskning visar dock att gamla traditioner lever kvar. Den här studien undersöker hur lärare och elever i årskurs 9 uppfattar och tolkar undervisning samt bedömning utifrån kunskapskravet “Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser” i ämnet idrott och hälsa (Skolverket 2011a). Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärarna och genom fokusgrupper med eleverna utifrån en kvalitativ ansats. Därefter analyserades intervjuerna utifrån två teorier: (1) läroplansteorin utifrån Lindes (2012) tre arenor och (2) ramfaktorsteorin. Resultatet visade att lärarna tolkade kunskapskravets innebörd på liknande sätt men att arbetsmetoderna skiljde sig åt. Majoriteten av lärarna arbetade med kunskapskravet både muntligt och skriftligt.  Resultatet visade också att elevernas uppfattningar om kunskapskravet skiljde sig åt jämfört med lärarnas då det framkom i två av elevgrupperna att de var av uppfattningen att de enbart arbetade med kunskapskravet i skriftliga uppgifter. Slutsatsen som studien kom fram till var att lärarna var införstådda med vad kunskapskravet innebär men att det i vissa tillfällen skiljde sig från elevernas uppfattningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Hansson, Marie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Helande skapande: På vilket sätt kan skapande verksamhet vara till nytta för långtidsarbetslösa?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit:

    • Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående?

    • På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående?

    • Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?

    När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa. Skapande har positiv effekt när det sker i möte med andra skapande individer och integrerat med reflekterande samtal och diskussioner. Denna kunskap används på olika sätt inom de två verksamheter jag studerat.

    Resultatet tyder också på att deltagarnas välmående efter verksamheten bara beror på om den lett fram till sysselsättning eller ej, utan det verkar som att verksamheten i sig kan fylla en funktion av att vara stärkande för självförtroende och välbefinnande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 233.
    Hansson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Karlsson, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Vad blir det för rastaktivitet idag?: Rastverksamhet utifrån erfarenhets- och upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Hardefelt, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Empati genom barnlitteratur: En studie om förskollärares förhållningssätt och erfarenheter av användande av barnlitteratur för att främja empati hos förskolebarn   2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför.

    Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.

    Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.      

    Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker. Båda förskolorna utgår från barnens initiativ och intresse, en av förskolorna på det sätt att de låter barnen välja böcker och den andra på det sätt att barnens behov speglades i planeringen av aktiviteter. De böcker som respondenterna utrycker att de använder och som de tycker är bra för barns empatiförmåga är Pricken, Axel kör fast, Vem ska trösta knyttet och Gittan gömmer bort sig. Dessa böcker anser förskollärarna är bra för empatin då de tar upp budskap om andras känslor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Anna Anka i skolan: Att utforska könsdebatter2012Ingår i: Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete / [ed] Elisabeth Elmeroth, Stockholm: Studentlitteratur AB, 2012, 1, s. 45-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 236.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Preschool teacher students talk about children: a story about femininities and masculinities?2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 237.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ‘They only see their own child’: An interview study of preschool teachers’ perceptions about parents2019Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, nr 11, s. 1776-1785Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study is to investigate how preschool teachers see their interaction with the home. The empirical material consists of semi-structured interviews with 30 qualified preschool teachers working in Swedish preschools. The informants describe how they promote cooperation and prevent conflict by clarifying that parents’ comments are welcome. They also try to grant parents’ requests regarding their own children; however, the informants also speak about parents having views about what should happen with the whole group and how the teachers should carry out their job, such as parents telling the preschool teachers whether they should hold their activities indoors or outdoors. Highly educated and well-off parents can express comments and demands in a way as if they want to decide how the work in the preschool is planned and carried out. A contrasting challenge is when parents with a non-Swedish background have language difficulties that can hinder cooperation.

  • 238.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Åberg, Magnus
    Centrum för Genusforskning, Karlstad universitet.
    Challenging Gender in Teacher Education2012Ingår i: Gender and change: Power, politics and everyday practices. / [ed] M. Jansdotter Samuelsson, C. Krekula & M. Åberg, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, s. 113-126Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 239.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Åberg, Magnus
    Centrum för Genusforskning, Karlstad universitet.
    Lärarutbildningen, jämställdhet och genus2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 240.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Åberg, Magnus
    Centrum för Genusforskning, Karlstad universitet.
    Maskulinitetsskapande i studentgruppen2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad University, Sweden.
    Principle or dialogue: preschool directors speak about how they handle parents’ suspicions towards men2019Ingår i: Power and Education, ISSN 1757-7438, E-ISSN 1757-7438, Vol. 11, nr 1, s. 85-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Caring for children and teaching the youngest students have a strong historical connection to women and femininity. The few men working within early childhood education and care occupy an ambivalent position. On the one hand, they often receive a positive reception in preschools; on the other, they are also met with mistrust and suspicion. The suspicion often comes from parents, and their views have come to bear increasing importance. Preschool directors who have men on their staff thus have a dilemma to manage: they must listen to parents’ views at the same time as they have a personnel responsibility towards all their employees. The purpose of the present study is to describe and analyse how preschool directors reason about the parental suspicion and concern that male educators can encounter because they are men. The empirical material consists of interviews with 10 preschool directors (five women and five men). The study shows that preschool directors experience that parents want male personnel to refrain from performing certain tasks in the preschool. Some of the directors take a principle-based approach and emphasise that men and women should carry out the same work duties. Other directors maintain a dialogue-based approach, focusing on conducting a dialogue with concerned parents.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Hegfalk, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Populärkulturens betydelse för fritidshemmet: - En intervjustudie utifrån fritidspedagogens perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet. Dock finns förhoppningar att denna studie ska ge en långsiktig utveckling av fritidshemmen. När ny kunskap om vad populärkulturen kan betyda för fritidshemmen presenteras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Heimfors, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Lenemark, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Grundsärskolan- en skolform i tiden?: Grundsärskolans personals uppfattning om uppdrag, synsätt och attityder2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Helgeson, Erika
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Krook, Daniela
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    ”Området mår bra av att ses med egna glasögon”: En kvalitativ studie om professionellas erfarenheter om ungas dataspelsproblematik samt betydelsen av forskning och diagnostisering i arbetet.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att analysera professionellas erfarenheter av ungas dataspelsproblematik samt betydelsen av forskning och diagnostisering i deras arbete. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts i studien är hermeneutiken. Studien bygger på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med professionella inom både privata och kommunala verksamheter. I studien används Svensson, Johansson och Laanements (2008) teori om kunskapsformer i socialt arbete. Resultatet har visat att intervjupersonerna beskriver att forskningen om dataspelsproblematik inte används i någon stor utsträckning i arbetet med ungdomar. Detta beror bland annat på att intervjupersonerna anser att forskningen är ointressant och dåligt grundad samt att vissa av intervjupersonerna vill se problematiken som ett familjeproblem, en del av en större problematik. Vad som framkommer i studien är att det finns fler nackdelar än fördelar med diagnostisering av dataspelsproblematik som till exempel stigmatisering. En gemensam nämnare hos respondenterna är att de inte vill klassificera dataspelsproblematik som ett beroende. Dataspelsproblematiken framställs som ett område i behov av en definition.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Helgesson, Frida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Isaksson, Martina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Socialt utsatta barn i förskolan: En intervjustudie om socialt utsatta barn och samverkan mellan förskola och socialtjänst.2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet?

    Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor.

    Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen.

    Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal. Det är genom ett samtal med vårdnadshavare och barn som man först kan förstå deras situation. Utifrån detta samtal kan vidare bedömning göras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Socialt utsatta barn
  • 246.
    Helgesson, Patrik
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Lärarens roll inom dramapedagogik2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.

    Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.

    När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna. Oavsett om det var lärarna eller dramapedagogerna så deltog de i övningarna med barnen. De hade överblick över gruppen för att kunna se om det skulle uppstå händelser som kunde störa gruppsammanhållningen. Så fort det hände något störande moment försökte de så fort som möjligt att lösa problemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 247.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University.
    Children's Participation In Pre-school2013Ingår i: ECER 2013, Creativity and Innovation in Educational Research, European Education Research Association , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is focussing on children´ participation in pre-school. We analyse the children´s participation during the daily life in pre-school. The study focuses upon participation in the context in pre-school in Sweden. From the UNconvention on the right of the Child (Utrikesdepartementet, 2009) clearly declares children’s right to have a say in all question that matter to them. The children also has right to ask question and demand from their point of view.

     

    In Sweden, children are given the opportunity to influence and participation in their everyday in pre-school. This is formulated and regulated in pre-school management documents (Lpfö document made 2010). Furthermore, it is regulated in the UN Convention on the rights of the child (Ministry of Foreign Affairs, 2009) Sweden acceded to.

     

    There is a debate, which has occasionally been vigorous in Sweden, about pupils’ democracy and participation in school. In this debate have predominantly been adults who participated. Pupil´s themselves have rarely had to make its voice heard in these contexts. This means that it rather adults who have had their opinion on children's participation in school rather than children or pupils themselves and their voices (Elvstrand, 2009).The focus of these discussions has concentrate on, if the pupils are involved or not and whether pupils were taken into account. This debate has not appeared in the preschool in the same way in Sweden. But there is at discussion about the competent child and to listen to their voices in pre-school. Many preschool in Sweden

     

    The study departure in the framework of the sociology of childhood (James & Prout, 1990). The sociology of childhood rests upon some basic assumptions, that childhood is understood as a social construction. The aim with this paper is to present a research project on children’s participation in pre- school that has been initiated during the spring 2013.

    Method

    As the project is initiated as an ethnographic action research, the main research issues, as well as the action, are defined by the teachers during the first phase of the research, in co-production with the researchers, inventing visions, restraints, possibilities and a plan of action. We conduct ethnographic observations at the units. We also conduct qualitative interviews with teachers, and children at the preschool. The design is though necessarily quite flexible at this point of time as it depends on the action and the issues that then may be identified as important for closer study. The data are collected in to pre- school in Sweden. Ethical considerations have been an important point of reflection during the whole research process , in getting access to the field, in relations and interactions during our fieldwork (Roberts, 2000; Alderson, 2000).

    Expected Outcomes

    The presentation will focus upon the initial phase of the project and point out the research questions which are formulated in co-pro as important questions to investigate further in the area. Further on the presentation will focus on how the children as listen to, into the daily life in preschool.

  • 248.
    Hellsaeus, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Att se med lite andra ögon: Beskrivningar av specialpedagogik i förskolan.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    SPECIALPEDAGOGPROGRAMMET

     

    Titel                                    ”Att se med lite andra ögon” Beskrivningar av specialpedagogik i förskolan.   

     

    Engelsk titel                       ”To see with different eyes” Descriptions of special education in preschool.

     

    Författare                           Anna Hellsaeus

     

    Handledare                        Leif Nilsson

     

    Antal sidor                         64

     

    Nyckelord                          Specialpedagogik, förskola, pedagog, specialpedagog, barn i behov av särskilt stöd

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att se med lite andra ögon.pdf
  • 249.
    Hellstadius, Natalie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Värdegrundsarbete i fritidshem: Ett utvecklingsarbete om att skapa ett tryggare klimat på fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utvecklingsarbetet behandlar hur planerade aktiva samtal med elever på fritidshemmet kan engagera elever och motivera till ett förändrat klimat. Syftet är att genomföra strukturerade och planerade samtal för att stärka och öka elevernas egen förmåga att kunna bygga trygga relationer i den egna fritidsgruppen. Orsaken till valt utvecklingsområde var att den aktuella gruppen hade en konfliktfylld vardag på fritidshemmet. Arbetet utgår från Lgr11:s fem grundpelare inom värdegrund, nämligen, Alla människor lika värde, jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet har varit en strategi för att förbättra skolans demokratiska praktik. Metoder som har använts för en aktionsinriktad ansats är observationer, samtal och intervjuer, både i grupp men också individuellt. Resultatet visar att genom aktionen har nya relationer skapats på fritidshemmet och eleverna upplever att det är ett tryggare klimat. Eleverna reflekterade under och efter avslutat utvecklingsarbete över hur en bra vän ska vara och försöker att arbeta efter den normen själv. Slutligen resulterade utvecklingsarbetet i att eleverna började fundera över vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt samt en iakttagelse och diskussion om att pojkar ofta tar mer plats vid samlingar än flickor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Hellvin, Sebastian
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förmågor i uppgiftskonstruktion: En analys av uppgiftskonstruktioner i svenskämnet i relation till teorin om multipla intelligenser2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur svensklärares uppgiftskonstruktioner möter elevers olika förmågor. Med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser definierade jag olika kategorier av förmågor som motsvarade de olika intelligenserna i tretton olika uppgiftskonstruktioner för svenskämnet i gymnasieskolan. Studien visar att den lingvistiska förmågan är absolut vanligast i det undersökta materialet, vilket också var väntat. Men de personliga förmågorna är också vanligt förkommande, vilket visar att lärarna begär att eleverna ska dela sina egna tankar, minnen och upplevelser. Den lingvistiska förmågan fungerar i uppgifterna vanligen som metod, men i det stoff eleverna skriver om är de personliga förmågorna långt vanligare än den lingvistiska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 av 674
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf