lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1871
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    bensusan, cyril
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    kulmala, louise
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Fysisk aktivitet och dess betydelse för livskvalitet vid kronisk hjärtsvikt hos vuxna: En systematisk litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.

    Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.

    Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.

    Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.

    Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.

  • 202.
    Benzein, Eva
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Att uppleva hopp2004Ingår i: Att vara och vårda äldre - man har ju sina krämpor. / [ed] Anna-Karin Edberg, Lund: Studentlitteratur , 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Berg, Agneta
    The level of and relation between hope, hopelessness and fatigue in patients and family members in palliative care2005Ingår i: Palliative medicine, Vol. 19 (3), s. 234-240Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 204.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Berg, Agneta
    The Swedish version of Herth Hope Index – an instrument for palliative care2003Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, Vol. 17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 205.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Hagberg, Margaretha
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Being appropriately unusual - a challenge for nurses in health promoting conversations with families2008Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 15, s. 106-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 206.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Humanvetenskapliga Institutionen, högskolan i Kalmar
    Familjefokuserad omvårdnad – ett strategidokument.2009Ingår i: Högskolan i Kalmar, nr Dnr 2009/675Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 207.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Birgitta
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Families in home care – a resource or a burden? District nurses´ beliefs2004Ingår i: Journal of Clinical Nursing, Vol. 13, s. 867-875Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 208.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Pauline
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Utvärdering av PRIVO:s verksamhet: slutrapport 2004-05-202004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns idag ett stort antal palliativa rådgivningsteam. En av deras huvudsakliga uppgifter är att genom råd, stöd och utbildning höja kompetensen hos de primära vårdgivarna avseende förhållningssätt och behandling inom palliativ vård. Med denna målsättning startade år 1998 det palliativa rådgivningsteamet i Västervik, Vimmerby och Oskarshamn (PRIVO), i form av ett projekt, som sedan permanentades.

    Syftet med denna rapport är att utvärdera PRIVO:s verksamhet, som en uppföljning av tidigare utvärdering år 2000. Datainsamlingen omfattar statistiska data, enkäter till primära vårdgivare inom landstingets öppen- och slutenvård, privat öppenvård samt kommuner. Intervjuer har genomförts med patienter och familjemedlemmar, samt PRIVO:s medlemmar.

    Enkäten, som skickades ut till 89 arbetslag, efterfrågar kommunikationsvägar, teamets tillgänglighet och service, genomförande och effekter av teamets insatser, samt synpunkter om förbättringar av teamets fortsatta verksamhet. Enkäten besvarades tillsammans i arbetslagen med så många yrkeskategorier som möjligt närvarande. Svar inkom från 71 arbetslag (80 %), vilket omfattar totalt 291 personer. Beräkningar har gjorts med dataprogrammet SPSS. Familjeintervjuerna var semistrukturerade och omfattade patienternas (n=8) och familjemedlemmarnas (n=12) upplevelser av den erhållna vården, samt PRIVO:s insatser. Intervjuerna med teamets medlemmar omfattade arbetssätt, kvalitetssäkring och målsättning, intern funktion, kompetensutveckling, marknadsföring, extern samverkan, utbildning samt dokumentation och informationsöverföring. Samtliga intervjuer bandades, skrevs ut ordagrant och analyserades genom att sortera och gruppera dess innehåll.

    Från och med september år 2003 arbetar samtliga teammedlemmar heltid; en läkare och tre sjuksköterskor. Utbildning till de primära vårdgivarna har omfattat 470 timmar och totalt inkluderat 3585 vårdpersonal under tiden 2001 - 2003. Antal personer och utbildningstillfällen har successivt minskat under perioden. Totalt gjordes 718 nyinskrivningar vid PRIVO under åren 2001 - 2003 och under samma period avled totalt 598 patienter. Av de med känd önskan att dö hemma var det 72% som faktiskt dog i hemmet. Antalet besök gjorda av teamets läkare och sjuksköterska tillsammans har ökat markant från 110 besök år 2001, till 275 besök år 2003. Ökningen består av flera besök på vårdavdelningar (från 45 till 117) och i eget boende (från 49 till 152), medan besöken i de särskilda boendena minskat från 16 till sex.

    Resultatet av enkäten påvisade en klar förbättring, avseende hur de primära vårdgivarna uppfattar PRIVO:s verksamhet, jämfört med utvärderingen år 2000. Den största förbättringen avser hur snabbt personalen får det stöd de efterfrågar och att PRIVO är lättillgängliga. De primära vårdgivarna anser att patienterna fått bättre vård och behandling sedan PRIVO kopplats in, främst när det gäller symtomlindring. En stor majoritet ansåg att teamet även i fortsättningen ska arbeta konsultativt, även om undantag kan göras i speciella situationer. Så gott som samtliga arbetslag ansåg att PRIVO ska fortsätta sin verksamhet och de efterfrågade fortsatt kontinuerlig utbildning. Enligt de primära vårdgivarna är det bästa sättet att utveckla den palliativa vården att höja kompetensnivån hos all personal med generella utbildningsinsatser och genom att utbilda palliativa ombud.

    Familjerna upplevde att vården i stort fungerade bra vad det gäller det fysiska omhändertagandet, men ansåg att det psykosociala och existentiella stödet var bristfälligt. PRIVO utgjorde en stor trygghet för familjerna då de var lättillgängliga och vården ansågs förbättrad efter att teamet kopplats in, framför allt vad det gäller smärtlindring. De patienter som hade en så kallad morfinpump, ansåg systemet som sårbart och upplevde otrygghet, då de primära vårdgivarna inte har kunskap om hur de ska skötas. Familjerna hade svårt att fullt ut förstå PRIVO:s roll och samverkan med andra vårdgivare. Familjemedlemmarna beskrev att de inte blev 'sedda', varken av vården i stort eller av PRIVO:s medlemmar, avseende deras välbefinnande och behov av stöd. Familjerna var i allmänhet osäkra på om de kunnat påverka den egna vården och de ansåg att de saknade information om sjukdomen och om tillgängliga resurser.

    PRIVO:s medlemmar gav uttryck för en stor arbetsbelastning och svårigheter att dra gränser för hur mycket de ska 'ta på sig'. Det konsultativa arbetssättet är visserligen mer inarbetat nu än vid utvärderingen år 2000, men inte ovillkorligt självklart för alla medlemmar i teamet. De olika geografiska förutsättningarna var, enligt teammedlemmarna, en orsak till att de inte arbetar helt lika. Samtliga trivdes med sitt arbete, som upplevdes intressant och utvecklande, men krävande. Samtliga ansåg att kompetensen hos de primära vårdgivarna ökat samtidigt som utbildningsbehovet aldrig sinar. Patienternas valfrihet av vårdnivå ansågs begränsad med anledning av för liten eller undanhållen information och otillräckliga resurser.

    Utvärderingen visar att de flesta rekommendationer från föregående utvärderingstillfälle är mer eller mindre uppfyllda. PRIVO utför ett mycket gott arbete och är uppskattade av patienter, familjemedlemmar och primära vårdgivare, oavsett vårdverksamhet. För framtida verksamhet är det dock viktigt att PRIVO skapar enighet i teamet om deras roll och arbetssätt och gör detta tydligt, så att adekvat information kan ges framför allt till familjerna. Idag kan flera av teamets medlemmar nås utanför dagtid/vardagar, vilket å ena sidan är till gagn för primära vårdgivare och familjer,men som å andra sidan måste ifrågasätts. En orsak till den ökade tillgängligheten är att primära vårdgivare och familjer inte klarar av de så kallade morfinpumparna, om något 'krånglar'. Det är stor risk att teamet hamnar i en negativ spiral; ju mer tillgängliga teamet är, desto mer krav på ytterligare tillgänglighet kommer att krävas av primära vårdgivare, patienter och deras familjemedlemmar. Det kan till och med ifrågasättas om avancerad teknisk utrustning ska användas så länge de primära vårdgivarna inte har den kunskap som behövs för att kunna sköta den. Ett sätt att förhindra den negativa spiralen är att teamet intensifierar utbildningen för primära vårdgivare i medicinsk teknik, så att sårbarheten i vården minskas när PRIVO:s medlemmar ej är tillgängliga. Det är uppenbart att teamet behöver prioritera kunskaper avseende psykosociala och existentiella frågor samt uppmärksamma familjemedlemmars behov för att kunna genomföra steg två i utbildningspaketet till de primära vårdgivarna. Teamets kvalitetssäkring måste systematiskt utvecklas och PRIVO:s dokumentation bli mer fokuserad, tillgänglig och användarvänlig.

    Med dessa åtgärder kan PRIVO:s fortsatta verksamhet vara till stor gagn för både primära vårdgivare, patienter och familjemedlemmar.

  • 209.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Pauline
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Årestedt, Kristofer
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Berg, Agneta
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Families' Importance in Nursing Care: Nurses' Attitudes An Instrument Development2008Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 1, s. 97-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 210.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Pauline
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Årestedt, Kristofer
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nurses' Attitudes About the Importance of Families in Nursing Care: A Survey of Swedish Nurses2008Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 2, s. 162-180Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 211.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Norberg, Astrid
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Hope - Future imagined reality. The meaning of hope as described by a group of healthy Pentecostalists1998Ingår i: Journal of Advanced Nursing, Vol. 28(5), s. 1063-1070Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 212.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Norberg, Astrid
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Limitations of The Sense of Coherence Scale in a Swedish Pentecostal Population1997Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, Vol. 11, s. 139-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 213.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Norberg, Astrid
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    The meaning of the lived experience of hope in patients with cancer in palliative home care2001Ingår i: Palliative Medicine, Vol. 15, s. 117-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 214.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Rosen, Annika
    Palliativt rådgivningsteam inom den sammanhållna hälos- och sjukvården i norr - en utvärderingsrapport.2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 215.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    2nd Nordic family Nursing Conference in Kalmar, Sweden - A brief report2006Ingår i: Journal of Family Nursing, Vol. 12, nr 4, s. 344-345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 216.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Att vara närstående till person som drabbats av ohälsa2004Ingår i: Närståendes behov / [ed] Gertrud Östlinder, Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening , 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Family members of persons afflicted by ill health2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Health-promoting conversations about hope and suffering with couples in palliative care2008Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 14, nr 9, s. 439-445Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 219.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Hope within cancer patients undergoing palliative care: A systematic literature review2000Ingår i: Recent Advances and Research Updates in medicine, Vol. 1(1), s. 89-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 220.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nurses´ perception of hope in patients with cancer: A palliative care perspective1998Ingår i: Cancer Nursing, Vol. 21(1), s. 10-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 221.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    One step towards the understanding of hope: A concept analysis1998Ingår i: International Journal of Nursing Studies, Vol. 35, s. 322-329Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 222.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Rehab 300 - samverkan i vården. Slutrapport1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 223.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Rehab 300 - spirapärm. Delrapport.1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Reviews the videotape ‘How to do a 15 minute (or less) family interview’, produced by Lorraine M. Wright and Maureen Leahey2000Ingår i: Journal of Family Nursing, Vol. 6(4), s. 405-407Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 225.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Samverkan ivårdkedjan. Utvärdering.1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    The meaning of hope in healty, nonreligious Swedes2000Ingår i: Western Journal of Nursing Research, Vol. 22(3), s. 303-319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 227. Berg, Agneta
    et al.
    Erlingsson, Christen
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Global response against elder abuse: Report from Sweden2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Berggren, Jan
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Korridorkulturen: elevers perspektiv på elevinflytande2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.

    Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.

  • 229.
    Berggren, Matilda
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Med psykisk hälsa som roder: En studie av hur gymnasieelevers självkänsla, ångest och depression förhåller sig till prestation2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i upplevelse av självkänsla, ångest och depression samt att koppla det till prestation hos gymnasieelever. Studien granskar även genusskillnader. Datainsamlingen sker med ett eget instrument för bakgrundsvariabler samt med beprövade instrument för självkänsla, ångest och depression. För att mäta elevernas prestation används elevers enskilda provresultat. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan elevers grad av självkänsla, ångest och deras prestation. Depression har ett negativt samband med prestation. Vad det gäller ångest, depression och självkänsla finns det starka negativa samband. Flickor visar lägre grad av självkänsla och högre grad av ångest än pojkar. Pojkar och flickor skiljer sig inte åt på depressionsnivån. Slutsatserna är att trots att flickor har lägre självkänsla, mer ångest och lika hög grad depression som pojkarna, presterar de lika bra som dem.

  • 230.
    Bergh, Anders
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Andersson, Rikard
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Mäns behov av psykosocialt stöd och information vid prostatacancer2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. Syfte: Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. Metod: Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. Slutsats: Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.

  • 231.
    Bergh Nestlog, Ewa
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Emilson, Anette
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Frank, Elisabeth
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Folkesson, Anne-Mari
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Herrlin, Katarina
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Så här gjorde vi!: Erfarenheter från ett arbetslag2007Ingår i: "Säjer dom vetenskapligt en gång till så spyr jag!": Erfarenheter av att handleda examensarbeten, Kalmar: Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar , 2007, 5Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 232.
    Bergh, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Larsson, Hanna
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Rosenbjörk, Caroline
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta - en litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.

    Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta. Det framkom även att sjuksköterskan hade svårigheter med att bedöma patientens smärtnivå korrekt och tenderade att undervärdera patientens postoperativa smärta. Flera sjuksköterskor ansåg sig kunna göra en adekvat smärtbedömning med hjälp av yrkeserfarenhet vilken hade lärt dem vilken grad av postoperativ smärta som kunde förväntas hos patienten efter en viss operation. Avsaknaden av smärtbedömning lyftes fram i flera studier. En förklaring som angavs var att smärtbedömningen prioriterades lägre än andra arbetsuppgifter. Slutsats: Sjuksköterskan bör vara medveten om att patientens postoperativa smärta ofta tenderar att bli undervärderad. För att kunna göra en adekvat bedömning bör smärtskattningsinstrument användas tillsammans med verbala -, icke-verbala - samt vitala tecken.

  • 233.
    Bergkvist, Hans
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Koivisto-Eriksson, Maria
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Patienters upplevelser av akuta skeden vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom i relation till prehospital vård - En litteraturstudie2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Patients with COPD (chronically obstuctive pulmonary disease) often experience acute episodes of the disease. On these occasions it is usual that the ambulance nurse is the patients first contact in the care. The purpose of this study is to describe patients' experiences in acute condition of the disease COPD and the Pre-hospital nursing. The method was systematic literature review with content analysis. The results show four prominent themes on the basis of patients' experiences. These themes are death anxiety, shame, loneliness and loss of control. Related to these themes different desires on care measures based on patients' experiences are described.

  • 234.
    Berglund, Anna-Karin
    et al.
    Svenska kommuner och landsting.
    Johansson, Susanne
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Molina, Irene
    Uppsala universitet.
    Med periferin i sentrum – en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjonnsrelationer i den nordiske periferin.2005Bok (Refereegranskat)
  • 235.
    Berglund, Johan
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Åkerman Sturup, Erik
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund

    : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien utgör en systematisk litteraturöversiktav kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att ge vård till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar

  • 236.
    Berglund, Johan
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Åkerman Sturup, Erik
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar: Döden såväl som födelsen hör sammman med livet2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att vårda till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar.

  • 237. Berglund, M
    et al.
    Nilsson, C
    Révay, Peter
    Högskolan i Kalmar, Institutionen för kommunikation och design.
    Petersson, Göran
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Nilsson, Gunilla
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nurses´ and nurse students´demands of functions and usability in a PDA2007Ingår i: International Journal of Medical Informatics, Vol. 76, s. 530-537Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 238.
    Bergquist, Linda
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Vetenskap eller pseudovetenskap?: En utvärdering av giltigheten i Poppers kritik gentemot Freuds psykoanalytiska teori på basis av demarkationskriteriet2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    In this essay I evaluate the legality of Karl Popper’s criticism against psychoanalysis, regarding this theory of Freud’s being pseudoscientific. Popper’s criticism is based on his theory of demarcation in which he states that an empirical theory must be possible to test by observations in order to be, as most important is, hypothetically possible to falsify based on other empirical statements – often in the form of new found facts that contradict the original statement/theory. In purpose of assessing Popper’s criticism I perform a modified idea analysis, based on a book by Evert Vedung (1977). By referring both to Popper and to spokespersons of psychoanalysis I structure the arguments pro and contra Popper’s criticism, in order to then weigh these arguments against each other. My main conclusion is that psychoanalysis, regardless of Popper’s criticism, is in fact an empirical theory since it can be internally validated based on the observations made by a psychoanalyst. But according to the theory of demarcation psychoanalysis can not be tested based on observations, probably because Popper by ”observations” meant only those that can be made and validated by independent scientists.

  • 239.
    Bergqvist, Nina
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Radner, Anna
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Rydeberg, Ann-Therese
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Patienters erfarenheter av ett cancerbesked2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet.

    I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.

  • 240.
    Berkovics, Kristian
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Vilka faktorer påverkar elevernas idrottsval?2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare. Den huvudsakliga slutsatsen – som baseras på elevernas egna svar – är följande: de geografiska förutsättningarna påverkar inte elevernas val av idrott, könstillhörigheten påverkar till viss del elevernas val av idrott, idrottsläraren påverkar till viss del elevernas val av idrott, föräldrarna har till viss del påverkat elevernas val av idrott och kamraterna har till stor del påverkat deras val av idrott. Vidare påvisades att kamraterna hade störst påverkan på valet av idrott, följt av föräldrar och idrottsläraren.

  • 241.
    Berleen Danå, Sara
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Petersson, Ing-Marie
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Munohälsans betydelse för vårdtagares välbefinnande och livskvalitetStudentuppsats (Examensarbete)
  • 242.
    Berneros, Sandra
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Kvinnors känslor och upplevelser efter inducerad abort: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Abort är en händelse som berör många. Orsaker till avbrytande av havandeskap kan variera. Kvinnors känslor och upplevelser efter inducerad abort är viktigt för sjukvårdspersonal att ha kunskap om.

    Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och upplevelser efter att ha genomgått inducerad abort.

    Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes genom databaser på Internet och genom manuell sökning. Nio studier användes i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och resultatet sammanställdes utifrån Travelbee´s begrepp Lidande och Mening.

    Resultat: Resultatet strukturerades i underrubrikerna Mental ohälsa, Trauma, Sorg, Tankar, Hälsa, Lättnad och Självförtroende. De flesta kvinnor kände någon form av lättnad efter aborten. Negativa känslor och upplevelser efter aborten behövde inte betyda att valet av abort kändes fel för kvinnan.

    Diskussion: Känslorna och upplevelserna efter abort varierade från kvinna till kvinna. De kvinnor som är i behov av samtal och stöd efter aborten bör hittas i tid för att kvinnan inte ska hinna uppnå psykisk ohälsa.

    Slutsats: Kunskap om hur olika känslorna och upplevelserna kan vara för kvinnor efter abort kan göra att vårdpersonalen bättre kan förstå och möta den enskilda kvinnans unika behov av omvårdnad.

    Nyckelord: Induced abortion, experience, pregnancy, legal, women

  • 243.
    Bernhardsson, Ulrika
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Reflektion, ett sätt att utvecklas på: En studie om några lärares relation till reflektion2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med min examensuppsats är att få inblick i några lärares relation till reflektion i det egna yrket. Reflektion har idag blivit ett brett begrepp med många tolkningar och i min undersökning tolkas begreppet bland annat på så vis att man efter gamla erfarenheter skapar nya som man sedan går ut och testar, allt för att utvecklas och komma ett steg längre i sitt läraryrke. Undersökningens fokus ligger i att ta reda på några lärares kännedom om begreppet, hur de ser på att använda det i sitt yrke, hur de ser på kollektiv reflektion samt hur de reflekterar över sin egen verksamhet. I undersökningen intervjuades totalt sex lärare.

    Undersökningen visar att lärare reflekterar över sitt arbete och trots att de inte säger sig ha fått någon förklaring av begreppet har de ändå en definition av det. Samtliga lärare i undersökningen är positivt inställda till reflektion och vill använda det som en metod att utvecklas men det som hindrar dem är tiden. Brist på tid visade sig vara en stor faktor till att lärarna inte reflekterade mer.

  • 244.
    Bertilsson, Annica
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Larsson, Cecilia
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Den tidiga skrivinlärningen - hemmets betydelse i förskoleåldern2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem.

    Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn. Det har ingen betydelse om barnet bedöms som ”svag” eller ”stark”. En del barn som är ”svaga” har blivit lästa mycket för och haft stor tillgång till böcker och skrivredskap och barn som anses ”starka” har i vissa fall aldrig eller mycket lite blivit lästa för och haft lite tillgång till skrivande situationer. De barn som fått bedömningen ett har i många fall behandlats lika som de som fått bedömningen fem. Eftersom förskolans roll i barns första skrivinlärning inte behandlats i denna undersökning så kan den vara förklaringen.

  • 245.
    Betzholtz, Mirja
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nordic Perspectives of Lifelong Learning in the New Europé – comparative considerations of the educiational space.: Subtopic: Intercultural pedagogy in a postmodern society – how to meet theory and reality.  2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 246.
    Betzholtz, Mirja
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Torpsten, Ann-Christin
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Confronting intercultural experiences through life history2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 247.
    Betzholtz, Mirja
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Torpsten, Ann-Christin
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Confronting intercultural experiences through life history2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 248. Binzer, M
    et al.
    Forsgren, L
    Holmgren, G
    Drugge, Ulf
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Fredriksson, S
    Familial Clustering of multiple sclerosis in a Northern Swedish rural area1994Ingår i: Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry, Vol. 57(4), s. 497-499Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 249. Biwall, A
    et al.
    Hernek, R
    Kihlstedt, B
    Larsson, Mats
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Torstensdotter Åhlin, I
    Stenålderns hyddor och hus i Syd och Mellansverige1997Ingår i: Regionalt och interregionalt: stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige / [ed] M Larsson, E Olsson, Stockholm: Riksantikvarieämbetet , 1997, s. 265-300Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 250.
    Bixo, Petter
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Frivilliga Organisationer: och dess betydelse för demokratin2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    In this essay I have looked at the relationship between non-governmental organizations and politics and their role in political decision-making. In an effort to limit the scope of this study it has been concentrated to the area and politics of Sweden. I reviewed the theories concerning these non-governmental organizations and their role in society after which I investigated several relevant organizations by means of looking at their structure, purpose and methods of achieving their goals. Depth is added to this investigation through the execution of interviews with persons involved in organizations but also with a politician of the major party in Sweden, the social democrats, in order to allow him to serve as the political side of the matter. Subsequently I used statistics to enlighten certain conditions, namely the changes in electoral voting, political membership and amount of political discussion amongst the population. Naturally I have also voiced different academic opinions on the issue of organizations and the role and meaning they may or may not have in democracy and its politics.

2345678 201 - 250 av 1871
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf