lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 2787
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201. Bay, R. C.
    et al.
    He, Y.
    Lowder, D.
    Miocinovic, P.
    Price, P. B.
    Solarz, M.
    Woschnagg, K.
    Barwick, S. W.
    Booth, J.
    Mock, P. C.
    Porrata, R.
    Schneider, E.
    Yodh, G.
    Cowen, D.
    Carlson, M.
    Costa, C. G. S.
    Deyoung, T.
    Gray, L.
    Halzen, F.
    Hardtke, R.
    Jacobsen, J.
    Kankhadai, V.
    Karle, A.
    Liubarsky, I.
    Morse, R.
    Tilav, S.
    Miller, T. C.
    Andrés, E. C.
    Askebjer, P.
    Bergström, L.
    Bouchta, A.
    Dalberg, E.
    Ekström, P.
    Goobar, A.
    Hulth, P. O.
    Walck, C.
    Hallgren, A.
    Heros, C. P. D. L.
    Marciniewski, P.
    Rubinstein, H.
    Carius, Staffan
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Lindahl, P.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Biron, A.
    Hundertmark, S.
    Leuthold, M.
    Niessen, P.
    Spiering, C.
    Streicher, O.
    Thon, T.
    Wiebusch, C. H.
    Wischnewski, R.
    Nygren, D.
    Jones, A.
    Hart, S.
    Potter, D.
    Hill, G.
    Schwarz, R.
    The AMANDA neutrino telescope and the indirect search for dark matter: AMANDA Colaboration1998Ingår i: Physics reports, ISSN 0370-1573, E-ISSN 1873-6270, Vol. 307, nr 1-4, s. 243-252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With an effective telescope area of order 104m2, a threshold of ~50GeV and a pointing accuracy of 2.5°, the AMANDA detector represents the first of a new generation of high energy neutrino telescopes, reaching a scale envisaged over 25 years ago. We describe its performance, focussing on the capability to detect halo dark matter particles via their annihilation into neutrinos.

  • 202.
    Beckeman, Klara
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Miljöeffekter vid ändrad ytbehandling på ITT Water & Wastewater2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    ITT Water & Wastewater (före detta ITT Flygt) tittar på att eventuellt genomföra en förbättring av ytbehandlingen av deras pumpar för att eliminera de rostangrepp pumparna utsätts för idag. Examensarbetets uppgift är här att analysera och beskriva miljöeffekterna av de nya ytbehandlingsmetoderna som företaget undersöker.Målet med studien är att få fram ett underlag och en rekommendation om vilken ytbehandlingsmetod företaget bör välja ur miljösynpunkt.De olika metoder som studerats är:

    • Järnfosfatering + ED-lackering

    • Zinkmanganfosfatering + ED-lackering

    • Oxsilan + ED-lackering

    Dessa metoder har jämförts med nollalternativet, vilket innebär att samma metod som tillämpas idag fortsätter att användas.Miljöeffekterna som studerats för de olika metoderna är:

    • utsläpp till luft och vatten

    • avfall

    • energi

    Av de tre nya metoderna samt nollalternativet är Oxsilan följt av ED-lackering det alternativ som ger minst påverkan på miljön. Metoden har inga utsläpp av flyktiga organiska ämnen till luft, inget farligt avfall bildas och det avfall som ändå bildas är litet. Metoden har även lägre energiåtgång än de andra studerade metoderna.

    2008:Nr 2 Teknik

  • 203. Behre, K E
    et al.
    Holzer, A
    Lemdahl, Geoffrey
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Botanical macro-remains and insects from the Eemian and Weichselian site of Oerel (northwest Germany) and their evidence for the history of climate2005Ingår i: Vegetation history and archaeobotany, Vol. 14 (1), s. 31-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 204. Bengtsson, L
    et al.
    Bendz, D
    Hogland, William
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Rosquist, H
    Åkesson, M
    Water balance for landfills of different age1994Ingår i: Journal of Hydrology, ISSN 0022-1694, E-ISSN 1879-2707, Vol. 158, nr 3-4, s. 203-217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Water-related processes in landfills are discussed with emphasis on internal processes such as field capacity, moisture variation in time and space, and macropore flow. Runoff production and evaporation from landfills in Sweden of different age are investigated. It is clarified in what ways and for how long a closed municipal landfill differs from an ordinary land area from a hydrological point of view. 

  • 205.
    Bengtsson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Marenitch, Valeri
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    On non-negatively curved metrics on open five-dimensional manifolds2006Ingår i: Annals of Global Analysis and Geometry, ISSN 1572-9060Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 206. Bensch, Staffan
    et al.
    Peréz Tris, Javier
    Waldenström, Jonas
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Hellgren, Olof
    Linkage between nuclear and mitochondrial DNA sequences in avian malaria parasites – multiple cases of cryptic speciation?2004Ingår i: Evolution, Vol. 58, s. 1617-1621Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 207. Bensch, Staffan
    et al.
    Waldenström, Jonas
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Jonzén, Niclas
    Westerdahl, Helena
    Hansson, Bengt
    Sejberg, Douglas
    Hasselquist, Dennis
    Temporal dynamics and diversity of avian malaria in a single host species2007Ingår i: Journal of Animal Ecology, ISSN 0021-8790, E-ISSN 1365-2656, Vol. 76, s. 112-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 208. Benza, V G
    et al.
    Canali, Carlo M.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Strini, G
    Landau-Zener quantum tunneling in disordered nanomagnets2004Ingår i: Physical Review B. Condensed Matter and Materials Physics, ISSN 1098-0121, E-ISSN 1550-235X, Vol. 70, nr 18, s. 1844261-9-184426-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 209.
    Berg, Christer
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Haupt, Dan
    Department of Health Sciences, Lulea University of Technology, Lulea.
    Ekedahl, Anders
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Prescriptions on split tablets: a common drug related problem - but unnecessary?2007Ingår i: ESCP 7th Spring Conference on Clinical Pharmacy 16-19 May 2007, Edinburgh: Tackling Inequalities in the Delivery of Pharmaceutical Care, 2007, s. 1-16Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 210. Berg, Jørn. E
    et al.
    GLT-avfall, GLT-avfall
    Marika, Hogland
    Hogland, William
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Hvorfor grave ut "gammel moro"?2009Ingår i: Kretsløpet - Tidsskrift for avfall og gjenvinning, Vol. dec, nr 6, s. 25-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 211.
    Berg, Marie
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Refraktionsförändringar under läkningsprocessen efter kataraktoperation2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Vid katarakt blir linsen grumlig och detta kan leda till synnedsättning och bländningsbesvär. Behandlingen är kirurgisk och går ut på att den grumliga linsen avlägsnas och ersätts med en ny intraokulär lins. Extraktionsmetoden, då ögat öppnades upp och linsen togs ut, användes fram till 1980-talet och ersattes då av fakotekniken som använder ultraljud för att sönderdela och suga ut linsen. Tack vare den nya tekniken kunde de stora snitten, på minst 8-10 mm, minskas ned till 1,5 mm. De små snitten självsluter sig och behöver inte sys och på så sätt kan den inducerade astigmatismen nästan undvikas helt. Med hjälp av biometri kan rätt styrka på den intraokulära linsen, (IOL), räknas ut och den postoperativa refraktionen bestämmas i förväg. Komplikationerna har blivit färre med ny och säkrare teknik men ett kvarvarande problem är de refraktionsförändringar som kan ske postoperativt. Om linskapseln krymper efter operation kan det leda till en ändring av IOLs placering i ögat. Axiallängdsmätning, material och design på IOLs är också bidragande till oönskade refraktionsförändringar.

    Syftet med denna studie var att ta reda på refraktionsförändringarna under läkningsprocessen från första återbesöket en vecka efter operation till första besök hos optiker minst en månad senare.

    Remissvaren har samlats in på Ögonkliniken i Kalmar och all data har förts in i ett Exceldokument för att analyseras. I studien ingick 82 kataraktopererade ögon. Resultatet visade på en statistiskt signifikant myopisering på i genomsnitt -0,085 D vilket tolkas som en framåtflyttning av linsens position postoperativt. P-värdet blev 0,045. 48 opererade ögon hade en refraktionsförändring på ≥ 0,25 D och 15 av dessa hade en förändring på ≥ 0,50 D. Den största förändringen var på -1,25 D. Det hittades inget samband mellan refraktionsförändringarna och ålder, kön eller antal dagar som gått mellan mätningarna. Slutsatsen är att refraktionen i genomsnitt inte ändras nämnvärt mellan en vecka och en månad postoperativt och att en månad då är en god marginal tills en glasögonbeställning görs.

    2008:O3

  • 212.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Bly - förekomst och flöden i Sveriges teknosfär samt belastning på miljön1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 213.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Consumption emissions of Cadmium - An environmental problem?1996Ingår i: OECD Proceedings Cadmium Workshop, Saltsjöbaden, Sweden, 16-20 October 1995 In Sources of Cadmium in the environment, 1996Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 214.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Flow and accumulation of chromium in Sweden1989Ingår i: 7th International Conference, Geneva In Proc. Heavy Metals in the Environment; Vernet, J.P. (ed.), 1989Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 215.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Förekomst av tungmetaller i slam från Degerhamns reningsverk2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 216.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Indikatorer för kvicksilver, kadmium och bly i samhället2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Metaller i Stockholm - kunskapssammanställningar av metallflöden via olika verksamheter i Stockholm1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Metallhalter studeras i Stockholmsmarken1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Past consumption - Future load1993Ingår i: 9th International Conference, Toronto In Proc. Heavy metals in the Environment; Allan R.J. & Nriagu J.O. (eds.), 1993Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 220.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    SFA as a tool for environmental risk assessments2006Ingår i: The International Environmetrics Society 7th International conference on qualitative methods for the Environmental sciences, 18-22 June 2006, University of Kalmar, Sweden, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 221.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Undersökning av tungmetallhalter i mark inom NiFe Jungners industriområde i Fliseryd1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 222.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Undersökning av tungmetallhalter i mark och vatten i anslutning till Ruda Exportträs fd tryckimpregneringsanläggning1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 223.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Urban metal flows2001Ingår i: Account 2001, Statistics Sweden. Stockholm 26-27 April 2001, 2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 224.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Urban Metal Metabolism1999Ingår i: Proceedings Kalmar Eco-Tech´99, Kalmar Sweden, 22-24 September 1999, 1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 225.
    Bergbäck, Bo
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Utvärdering av tidigare recipientanalyser, AB Bitus Nybro2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Anderberg, S
    Lohm, Ulrik
    A reconstruction of emission, flow and accumulation of chromium in Sweden 1920-19801989Ingår i: Water, Air and Soil Pollution, ISSN 0049-6979, E-ISSN 1573-2932, Vol. 48, s. 391-407Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A reconstruction of Cr emissions in Sweden is presented. Estimations of total flows for 1920in 1980 were based on trade statistics, production of goods and life-length of products in society. Asimple model was used to calculate amounts of Cr accumulated in soil and sediment at different times.The importance of production emissions from tanneries and ferrochrome and steel plants is obvious,but, in the future, diffuse emissions of the same magnitude may occur from Cr products within urbanareas. 

  • 227.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Anderberg, S
    Lohm, Ulrik
    Accumulated Environmental Impact: The Case of Cadmium in Sweden1994Ingår i: Science of the Total Environment, Vol. 145, s. 13-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 228.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Anderberg, S
    Lohm, Ulrik
    Lead load: Historical pattern of lead use in Sweden1992Ingår i: Ambio, Vol. 21, s. 159-165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 229.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Andersson, H
    Metallflöden i Kalmar1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 230.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Andersson, H
    Eriksson, B
    Metallflöden i Kalmar kommun1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 231.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Borg, L
    Effect of acidification on uptake of Rubidium, Potassium and Ammonium ions by Spruce1989Ingår i: Journal of plant nutrition, ISSN 0190-4167, E-ISSN 1532-4087, Vol. 12, s. 1473-1482Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 232.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Borg, Lars
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Försurningens inverkan på upptaget av magnesium- och kalciumjoner hos gran1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 233.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Carlsson, Margareta
    Heritage of Cadmium and Lead - A Case Study of a Swedish Accumulator Factory1995Ingår i: Science of the Total Environment, Vol. 166, s. 35-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 234.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Eklund, Mats
    Lohm, Ulrik
    Svidén, J
    Duration of soil cadmium and lead pollution from shale-based alum production1997Ingår i: Journal of Geochemical Exploration, Vol. 58, s. 309-317Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 235.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Hjortenkrans, David
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Månsson, Nina
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Kadmium i Stockholm – en substansflödesanalys2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 236.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Håkansson, K
    Karlsson, S
    Long-range spreading of metals from a mine waste deposit1989Ingår i: Vatten, ISSN 0042-2886, , s. 68-74s. 68-74Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 237.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Johansson, K
    Environmental problems and present policies on mercury in Sweden2001Ingår i: 6th International Conference on Mercury as a Global Pollutant. Minamata, Japan, 15-19 October 2001, 2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 238.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Johansson, K
    Metaller i stad och land - kretslopp och kritisk belastning1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 239.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Johansson, K
    Metaller i stad och land - kretslopp och kritisk belastning1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 240.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Johansson, K
    Metaller i stad och land. Miljöproblem och åtgärdsstrategier2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Kjell
    Mohlander, Ulf
    Urban metal flow - Review and Conclusions. A Case study of Stockholm.2001Ingår i: Water, Air and Soil Pollution: Focus, Vol. 1, nr 010101, s. 3-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 242.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Jonsson, A
    Cadmium in goods - contribution to environmental1998Ingår i: The Swedish National Chemicals Inspectorate Report, Vol. 1/98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 243.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Jonsson, A
    Lohm, Ulrik
    Östlund, C
    Past pollution - new problems. Outlines of an urban area study1995Ingår i: 10th International Conference, Hamburg Proc. Heavy Metals in the Environment, 1995Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 244.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Jonsson, Arne
    Stockholms väg mot en giftfri miljö2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 245.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Lohm, Ulrik
    Lead emissions in Sweden in a one hundred year perspective1991Ingår i: 8th International Conference, Edinburgh In Proc. Heavy Metals in the Environment; Farmer J.G. (ed), 1991Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 246.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Lohm, Ulrik
    The immission landscape development in Sweden with regard to heavy metals1991Ingår i: 8th International Conference, Edinburgh In Proc. Heavy Metals in the Environment; Farmer J.G. (ed), 1991Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 247.
    Bergbäck, Bo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Månsson, Nina
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Sörme, L
    Surface Metal Flows in Stockholm, Sweden2006Ingår i: Towards the city surface of tomorrow. Vienna University of Technology June 8-9 2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 248.
    Bergdahl, Ann-Marie
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Optimering och validering av PCR-metod för diagnostik av svampinfektioner i nagel2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nuvarande metoder för att diagnostisera svampinfektioner i nagel är långsamma och troligen ganska okänsliga. Diagnostik görs vanligen genom direktmikroskopi och odling på svampsubstrat. I ett försök att minska analystiden och att öka känsligheten användes i denna studie realtids-PCR (Polymerase Chain Reaction) för att påvisa dermatofyter. Optimering och validering gjordes av en PCR som var generell för dermatofyter och en PCR som var specifik för Trichophyton rubrum. Optimeringen innefattade annealingtemperatur, Mg2+-koncentration och primerkoncentration. Valideringen gjordes genom analys av ett templat som spätts seriellt och av isolerade svampstammar. PCR-produkter identifierades med smältpunktsanalys. 241 konsekutiva nagelprover analyserades med PCR och resultaten jämfördes med de från odling/mikroskopi. PCR-effektiviteten bestämdes till 102 % resp. 104,5 % och det dynamiska området täckte ett koncentrationsområde på minst 104. Mellan-assay-variationen bestämdes till 1,6 % resp. 1,1 % för Ct-värdet (Threshold cycle) och 0,3 % resp. 0,2 % för smältpunktsbestämningen. Smältpunktsanalysen av stammarna visade att T. rubrum kunde identifieras med hjälp av PCR och att övriga dermatofyter kunde påvisas men inte artbestämmas. Analysen av nagelproverna visade att känsligheten hos PCR var bättre än känsligheten hos både odling (54 % i odlingen mot 99 % i PCR) och mikroskopi (83 % i mikroskopi mot 90 % i PCR). Metoden går att använda för att påvisa dermatofyter och för att identifiera T. rubrum.

  • 249.
    Bergdahl, Maria
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Using the counterselectable marker pheS* to study the excision rate and excision patterns of the pathogenicity island of Enterococcus faecalis V583 2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakterier finns överallt i vår omgivning och hos oss människor, exempelvis på huden och i vår mag-tarmkanal. Flertalet av dessa är apatogena, d.v.s. orsakar inte sjukdom. Vissa normalt goda bakterier kan dock orsaka sjukdom när de hamnar på fel plats och får tillfälle att orsaka sjukdom s.k. opportunistiska patogener. Ett exempel på detta är bakterien

    Genetiska egenskaper hos såväl människor som bakterier styrs av arvsmassan, DNA. Hos människor är arvsmassan samlad i 46 kromosomer medan bakterier har en. På senare år har vi lärt oss hur man kan klippa och klistra i exempelvis bakteriers DNA för att introducera egenskaper eller ta bort. Detta används inom forskning för att studera t.ex. bakteriers förmåga att orsaka sjukdom eller anpassning till sin omgivning. Bakterier är mycket duktiga på just anpassning vilket beror på deras förmåga att snabbt förändra sitt DNA ofta genom utbyte med andra bakterier, detta kan bl.a. leda till utveckling av antibiotikaresistens eller nyvunnen förmåga att orsaka sjukdom. Största delen av en bakteries arvsmassa består av konserverade regioner medan andra är mycket föränderliga exempelvis s.k. isertions element, tansposoner och patogenicitetsöar, som har visat sig kunna lämna kromosomen via excision. En patogenicitetsö har hittas hos

    I den här studien klistras en gen in i patogenicitetsön hos

    Bakteriekloner där excision förekommit erhölls och excisionsfrekvensen bestämdes till 10

    bakterier. Inga kloner där hela patogenicitetsön lämnat kromosomen kunde detekteras, dock visade det sig att områden precis intill området där genen klistrats in hade försvunnit. Inga tydliga excisionsmönster kunde bestämmas. En hög frekvens av mutationer i den insatta genen gjorde metoden svår att arbeta med.

    Enterococcus faecalis som finns i mag-tarmkanalen hos friska människor men som när den hamnar på fel plats kan orsaka bl.a. urinvägsinfektion, sårinfektioner och i svåra fall blodförgiftning, s.k. sepsis. E. faecalis. Patogenicitetsöar är delar av kromosomen som ofta innehåller virulensfaktorer, som gör bakterien patogen och hos vissa bakterier har man påvisat gener för antibiotikaresistens på sådana öar. E. faecalis som gör att bakterien inte kan växa på ett speciellt selektivt media. Detta gör det möjligt att välja bakterier där ön lämnat kromosomen för vidare studier och en excisionsfrekvens bestämmas. -6 till 10-8. Detta är låga frekvenser jämfört med vad man kommit fram till hos andra 3

  • 250. Bergea, O
    et al.
    Karlsson, Reine
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Hedlund-Åström, A
    Jacobsson, P
    Luttrop, Conrad
    Education for sustainability as a transformative learning process: a pedagogical experiment in EcoDesign doctoral education2006Ingår i: Journal of cleaner production, Vol. 14, nr 15-16, s. 1431-1442Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
2345678 201 - 250 av 2787
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf