lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Johansson, Paulina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Tillsägelser i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av strategier vid tillsägelser i förskola2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser hur fyra förskollärare i en mellanstor stad i södra Sverige uppfattar de strategier de använder vid tillsägelser i förskolan och om deras relation till barnet påverkar hur den blir. Studien är av kvalitativ ansats och för att undersöka förskollärarnas uppfattningar genomfördes en semistrukturerad intervju per förskollärare. De som deltog i studien var fyra förskollärare som alla hade förskollärarlegitimation och hade över tio års erfarenhet av att arbeta som förskollärare. Dessa semistrukturerade intervjuer bestod av traditionella intervjufrågor samt situationsbaserade frågor. De valda förskollärarna som deltog i studien var väl informerade om sin medverkan.

    Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar kring strategier och relationens påverkan skiljer sig mellan förskollärarna. Till viss del påträffades vissa likheter, så som att samtala med barnen och förändrat kroppsspråk. Det framkommer även att relationen med barnen var betydelsefull för hur förskollärarna går tillväga vid tillsägelser, det vill säga om förskolläraren har en relation till barnet eller inte. Svar ställdes sedan i relation till bland annat anknytningsteorin, teorin om sociala band samt direkt och indirekt vägledning. Det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen skapade förståelse till varför förskollärarna gjorde de val de gjorde. Denna studie riktar sig till de som arbetar i förskolan men även de som överväger att forska inom ämnet.

  • 202.
    Johansson, Sam
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hargevall, Niklas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Verbal mobbning på fritidshemmet: En kvalitativ (fenomenologisk) studie om fritidslärares förebyggande arbete mot verbal mobbning.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om hur fritidslärare kan arbeta förebyggande mot verbal mobbning på fritidshemmet. För att få svar på studiens övergripande frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. De tre forskningsfrågorna i studien är: Hur arbetar fritidslärare för att förebygga verbal mobbning i verksamheten? Hur agerar fritidslärare när de upptäcker verbal mobbning i verksamheten? Upplever fritidslärare några svårigheter med arbetet mot verbal mobbning i verksamheten? Som analysverktyg har didaktisk teori använts. Studiens resultat visar att fritidslärarna använder sig av aktiviteter, exempelvis drama, olika sorters regelverk, samtal, samarbete, kartläggning av otrygga platser, fadderverksamhet och trivselledare i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Resultatet visar också att det finns internationella studier som ger vid handen att man arbetar på liknande sätt som de fritidslärare vi har intervjuat. Det kan därför bli relevant att använda sig av internationella metoder i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Svårigheter som lärarna upplever är att den verbala mobbningen oftast sker på platser där de inte befinner sig. Fritidslärarna anser att det är svårt att bedöma hur man bör agera vid situationer där verbal mobbning uppstår. Det visade sig dock att lärarna hade händelserapporter, handlingsplaner och elevhälsoteam som stöttning. Fritidslärare förhöll sig även till skolans likabehandlingsplan.

  • 203.
    Johansson Subasic, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Persson, Mirjam
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hållbart lärararbete ur ett förskollärarperspektiv: Exempel från en fallstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hållbart lärararbete inom förskollärarprofessionen. I fokus står förskollärares uppfattningar angående vad som kan bidra till att hålla ett helt yrkesliv. Frågeställningen som besvaras i studien är "Vad uppfattar förskollärare vara betydelsefullt för ett hållbart lärararbete?". Detta är en angelägen fråga att udnersöka då många inom både förskollärar- och barnskötarprofessionen tvingas att lämna yrket inom förskolan på grund av sjukskrivning eller väljer att lämna yrket av andra anledningar.

    Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och då fokus sätts på förskollärares uppfattningar av hållbart lärararbete används en fenomenografisk ansats som metod. För att få svar på frågeställningen har intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare genomförts. Svaren från intervjuerna har kompletterats med reflektioner från rektorn på förskolan. 

    Resultatet från studien visare de deltgagande förskollärarnas uppfattningar av vad som kan bidra till hållbarthet inom professionen. Enligt förskollärarna ingår flera delar i detta och det finns en viss variaion i förskollärarnas uppfattningar kring hållbarhet. De delar som framträder som betydelsefullt för ett hållbart lärararbete är att sträva efter att ha ett öppet klimat, generositet och samsyn i kollegiet, balans mellan arbete och återhämtning, en tydlig och genomtänkt organisation av arbetet samt att få möjlihget att utvecklas både personligt och yrkesmässight. Vad som också uppfattas som betydelsefullt för att hålla och trivas som förskollärare, men som är svårare att påverka, är att ha en lyhörd och engagerad chef och även barnens och förärldrarnas respons på det arbete som utförs.

  • 204.
    Johansson, Therese
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fridh, Tilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Möjligheterna är ju deras initiativ och deras drivkraft, idéer, intressen och tankar som har lett fram till vad arbetet formas som": En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om barns inflytande i den planerade undervisningen 2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap gällande barns inflytande i den planerade undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ metod och använde sig av intervjuer för att få syn på förskollärares tolkning och uppfattningar gällande barns inflytande. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor som är belägna i samma kommun och intervjuerna gjordes med sex verksamma förskollärare. Resultatet analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet och läroplansteori. Studiens resultat består av två stycken huvudkategorier som utgår från studiens frågeställningar. I studiens resultat framgår det att förskollärare har olika förhållningssätt för att nå fram till barns inflytande. I resultatet framgår det hur förskollärare tolkar begreppet undervisning, de anser att det är en målstyrd process med ett tillhörande syfte. Förskollärare uppfattar barns inflytande som en positiv faktor, undervisningen blir meningsfull om barn får utöva inflytande

  • 205.
    Johansson, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Entreprenöriell pedagogik i fritidshem: ”Från delaktighet till värdeskapande”2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien har varit att belysa olika perspektiv på vad entreprenöriell pedagogik i fritidshem kan innefatta samt hur lärare och elever upplever arbetet. För att klargöra olika perspektiv har undersökningen bestått av intervjuer med tre lärare och åtta elever i fritidshem.  Observationer av arbete med entreprenöriell pedagogik har också utförts i tre fritidshem. Resultatet av studien visar att arbetet med entreprenöriell pedagogik medfört att lärarna nu mera uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och att ansvara för aktiviteter. Det har fått till följd att aktiviteterna mera utgår från elevernas intressen. Lärarna märker dock inte så stor förändring i verksamheten men framhåller ändå att eleverna nu vågar mer och att det kan leda till att eleverna lär sig att ta ansvar, och visa respekt för varandra. Resultatet påvisar också att eleverna tycker att det är roligt att få planera och genomföra aktiviteter samt att lärarna i arbetet mera fungerar som ett bollplank för eleverna. Det har även inspirerat andra elever till att vilja ansvara för aktiviteter. Sammantaget visar studien ändock på att arbetet är i behov av utveckling då eleverna mestadels vill hålla i liknande aktiviteter, samt för att arbetet försvåras av brist på lokaler och tidsmässiga ramar. Arbetssättet visar också att mer kunskap om arbetsområdet, samverkan och utvärdering skulle kunna medföra en utveckling av arbetet.

  • 206.
    Johnsson, Alexander
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Johnsson, Johannes
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Musik och relationsbyggande i fritidshemmet: En kvalitativ undersökning om hur fritidspersonal ser på sambandet mellan relationer och musik i fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspersonal upplever att de arbetar både med relationsskapande samt musik som ett relationsskapande verktyg. Studien vill också belysa hur fritidspersonalen upplever hur musik kan hjälpa elevernas välmående. Metoden för studien är en kvalitativ metod som utnyttjar olika former av intervjuer för att få fram empirin.    Resultatet av denna studie visar att relationer är det viktigaste fritidspersonalen kan arbeta med då all pedagogisk verksamhet bygger på goda relationer mellan elever och personal. Respondenterna överlag ställer sig positivt till att musik kan användas till relationsskapande. Respondenterna nämner även vikten av det sociala lärandet. 

  • 207.
    Johnsson, Julia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Modersmål i förskolan: - Möjligheter och utmaningar2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares arbete med barns rätt till utveckling av sitt modersmål i förskolan. Det har undersökts vilka utmaningar och möjligheter som finns i det här arbetet, samt hur barngruppens olika modersmål får utrymme i förskolans pedagogiska miljö. År 2017 var det en femtedel av alla barn i förskolan som talade ett annat modersmål än svenska, har modersmål blivit en aktuell del av förskolans vardag. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och observationer av miljön i de verksamheter där förskollärarna arbetar. Resultatet visar att förskollärarna ser det som en utmaning att få en likvärdighet mellan de olika modersmål som barnen i barngruppen talar, samt att bristen på tid gör att det kan vara svårt att hinna tillgodose alla barns olika språk. Förskollärarna beskriver vikten av att arbetslaget reflekterar över dessa utmaningar för att kunna skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sitt modersmål. Möjligheterna som framkommer är att eftersom det är så många barn som behöver stöd i sitt modersmål så har förskollärarna erövrade nya erfarenheter och genom dem har det uppkommit möjligheter och strategier i hur arbetet kan gå till. Vad gäller den pedagogiska miljön framkommer att mest fokus när det kommer till språk är det gemensamma språkandet. Barnens olika modersmål synliggörs inte i samma utsträckning som det svenska språket gör.

  • 208.
    Jonsson, Ida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Ska vi kicka fotboll, fröken?": En kvalitativ studie av barns föreställningar och förväntningar på pedagoger och därav      genusskapande i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    "Should we kick football, miss?" - A qualitative study of children´s perceptions and expectations in preschool staff and thereof their gender creation in preschool.  Det övergripande syftet med den här studien är att i förskolläraryrket, vilket är dominerat av kvinnor, få en inblick i hur barn upplever skillnader på manliga och kvinnliga pedagogers sätt att initiera aktiviteter i förskolan och därav hur genus kan skapas genom lek och aktivitet. I studien ingår semistrukturerade gruppintervjuer med 2-3 barn i varje grupp i åldern 4-5- år. Syftet med dessa intervjuer var att se om det går att urskilja hur barn ser på en verksamhet där det finns manliga pedagoger och vilka förväntningar barnen har på manliga pedagoger till skillnad från de kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar att barnen inte själva uttalar någon skillnad av om pedagogerna är av kvinnligt eller manligt kön. Barnen uttrycker dock skillnader av genuspositioner då pojkar uttalar sig nedvärderande om kvinnligt kopplade aktiviteter samtidigt som flickor uttrycker sig positivt till manligt kodade lekar och sysslor. Barnen uttrycker en förväntan på de manliga pedagogerna om att få utöva manligt kodade lekar. Dessa skulle lika väl kunna utövas av kvinnliga pedagoger. Studiens resultat visar att det inte är män som manligt kodade genusmodeller som saknas i förskolans verksamhet utan det är mannen som person som behöver få ett erkänt inträde och tilldelas större utrymme i förskolans verksamhet. På så vis kan män företräda sitt kön och samtidigt inta kvinnligt kodade positioner och verka könsöverskridande, för att vidare parallellt med kvinnliga kollegor vilka antagit manligt kodade positioner, bidra till en jämställd verksamhet.

  • 209.
    Jonsson, Michael
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Blomgren, Kristoffer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fritidshemmets övergångar: En intervju- och observerationsstudie om lärares hantering av övergångar i fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är aktuell och intressant för verksamma lärare i fritidshem, då övergångar är något som genomförs flera gånger dagligen i samtliga fritidshem. Syftet med studien är att undersöka samt bidra med kunskap kring horisontella övergångar på fritidshemmet. Mer specifikt övergången mellan skoltid och fritidstid samt övergången mellan inomhus och utomhusaktivitet. Genom observationer och intervjuer har vi med stöd av gränsteorier och genom ett sociokulturellt perspektiv, fördjupat oss i vilka specifika moment iövergångar som blir kritiska, varför och hur lärare i fritidshem hanterar dessa. Genom sex stycken observationstillfällen och sex stycken intervjuer fick vi fram resultatet. Studien visar att genom bristande tydlighet och rutiner blir övergångar kritiska. Detta innebär att lärare i fritidshem behöver ha rutin, tydlighet och flexibilitet för att lösa situationen när den uppstår. Ämnet är relativt outforskat och inget man talar om eller belyser särskilt ofta på fritidshemmet. Våra tankar och förhoppningar efter genomförd studie är att lärare i fritidshem ser och genomför övergångar med mer eftertanke, att det inte är något man bara gör på ren rutin. Samt att forskningen inom området ska fortsätta framåt

  • 210.
    Juhlin, Sanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Kan elever lära sig matematik med ettor och nollor?: En systematisk litteraturstudie om lärandet av matematik med hjälp av programmering2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att skapa en överblick av det aktuella forskningsläget vad gäller gymnasieelevers tillägnande av matematiska kunskaper genom programmering genomfördes en systematisk litteraturstudie. Totalt valdes 14 artiklar ut för analys. Analysen visade att läraren spelar en mycket viktig roll för att programmeringen ska ha en positiv effekt på det matematiska lärandet. Programmering används framgångsrikt för att introducera och förstärka matematiska begrepp. Även det algoritmiska tänkandet och kunnandet, logiskt tänkande och resonemangsförmåga är förmågor som påverkas positivt av programmering. Vad gäller problemlösningsförmågan är resultaten motstridiga, men flera studier visar att vissa aspekter av förmågan kan påverkas positivt av programmering.

  • 211.
    Jutterdal, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Relationsskapande i förskolan: En kvalitativ intervjustudie om mellanmänskliga möten mellan pedagog och barn2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att vinna kunskap om hur pedagoger i förskolan uppfattar relationsskapande med barn och om det i en tid då förskolans kunskapsuppdrag förstärks i deras beskrivningar finns uttryck för den relationella kvalitet som Martin Buber beskriver som det mellanmänskliga. Bubers dialogfilosofi och hans begrepp Jag och Du, Jag och Det, det sociala och det mellanmänskliga utgör studiens teoretiska ramverk. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra pedagoger och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pedagoger uppfattar relationsskapande som grundläggande för att lära känna barnen och för att skapa trygghet och trivsel. I pedagogernas beskrivningar finns uttryck för att relationsskapande med barnen syftar till att barnen ska utvecklas både som människor och som lärande individer. I deras explicita tal om syftet med relationsskapande är dock relationsskapande som förutsättning för lärande det mest framträdande. Vidare visar resultatet att pedagogerna organiserar och planerar för att möta varje barn och kan tolkas skapa förutsättningar för mellanmänskliga möten när de är närvarande med barnen, när de tar barnen på allvar och när de stödjer barnen att vara och bli sig själva. Utifrån empirin kan det mellanmänskliga tolkas framträda som ordlösa ögonblick av samförstånd mellan pedagoger och barn i förskolans vardagliga praktik.

  • 212.
    Jäghagen, Annie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Kan intresse bli kunskap?: Fritidslärares inställning till populärkultur i pedagogisk praktik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete handlar om fritidslärares inställning till populärkultur i pedagogisk praktik. Syftet med arbetet var att delge hur fritidslärare upplever att populärkultur kan användas som ett pedagogiskt redskap för lärande på fritidshemmet. Utgångspunkten var följande tre didaktiska frågeställningar:

    • Vad anser fritidslärare att begreppet populärkultur innebär?
    • Hur skulle populärkulturella intressen kunna användas som ett pedagogiskt arbetssätt enligt fritidslärare?
    • Varför tycker fritidslärarna att elevernas intressen ska vara en utgångspunkt i undervisningen på fritidshemmet?

    Metoden som användes var kvalitativ, verktyget semistrukturerade intervjuer. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas åsikter och tolkningar. Deltagarna i studien var mellan 25–60 år gamla och representerades av båda könen. Deras utbildningsstatus skiljde sig åt, likaså antal år de har varit verksamma i läraryrket. Samtliga fritidslärare undervisade i ett praktiskt-estetiskt ämne; i bild, musik eller idrott.

    I avsnittet tidigare forskning poängterades vilken utmaning det är att beskriva innebörden i begreppet populärkultur, samt att fördelarna med ämnet inte utnyttjades i den akademiska världen. Resultatet från studiens förstärker den teorin och undersökningen belyste även datorns och mediers roll. Samtidigt påpekades även populärkulturens betydelse för eleverna på fritidshemmet.

  • 213.
    Kadriu, Marigona
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Reinhardt, Melina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hur anpassas den befinliga utegården på förskolan för barn som är rullstolsburna?: En kvalitativ & kvantitativ studie om delaktighet och lärande på förskolans utegårdar för barn som är rullstolsburna2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 214.
    Kajander, Linnéa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Karlsson, Julia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Nej jag ska inte leka med det för det är tjejigt”: En kvalitativ studie om förskollärares genusarbete i barns egeninitierade lek2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt pedagogiska arbete med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek. För att kunna uppnå studiens syfte formulerades tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärare stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek?, På vilka sätt beskriver förskollärare sin roll i barns egeninitierade lek? samt Hur beskriver förskollärare sin roll att pedagogiskt arbeta med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek?. Studien är kvalitativ och genomförd med sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på fem olika förskolor i södra Sverige. Det insamlade materialet från intervjuerna bildade ett resultat som analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning inom området. Resultatet visade att det finns en variation gällande huruvida förskollärare anser att stereotypa genusmönster förekommer i barns egeninitierade lek och vilka konsekvenser det kan få. Gällande förskollärares roll och pedagogiska arbete med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek visade resultatet att förskollärare både organiserar inför lek, men också närvarar i leken. Organisering av leken innefattar framförallt att skapa en öppen och tillåtande fysisk miljö där barnen fritt kan utforska olika lekar och material utan att begränsas av stereotypa genusmönster. Genom att vara närvarande i barnens lek beskrev förskollärare att de möjliggör för dem att dels uppmuntra barnen till att leka varierade lekar, dels uppmärksamma och samtala med barnen om stereotypa genusmönster som uttrycks och begränsar barnen i deras lek. I samband med närvaron beskrev förskollärare sitt förhållningssätt som centralt och belyste vikten av att bemöta barnen som individer och inte utifrån stereotypa genusmönster.

  • 215.
    Karam, Hanan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Diagnostiska quizzar som en del av undervisningen av naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet: Synpunkter från elever och lärare2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks vad elever på naturvetenskapligt program som under 10veckor testat dagliga diagnostiska kort-svars-quizzar i biologi, kemi och bioteknikanser om sådana quizzar. Dessutom har åsikterna hos ämneslärare i sammagymnasieskola kring användningen av quizzar som hjälpmedel i undervisningeninhämtats. Eleverna anser överlag att quizzar kan bidra till att förbättra deras studieteknikgenom att hjälpa dem att minnas viktiga fakta från lektionen. Eleverna anser attquizzarna har hjälpt dem att testa sin kunskap och härigenom hjälpt dem att inse vadde behöver läsa mer om. För en del av eleverna har quizzarna uppmuntrat dem tillatt söka information innan lektionerna. En tredjedel av eleverna kände att quizzarnagjorde dem mindre stressade än vid vanliga prov, stress var högre vid muntlig quizän en skriftlig quiz. Trots att eleverna således överlag är positiva till användning avquizzar i undervisningen anser hälften av eleverna att de inte vill att de bästa 10quizzarna från hela året ska räknas in i den summativa bedömningen. Många olika ämneslärare tyckte att quizzar är användbara i deras vardagligaundervisning, och vissa ansåg att quizzar kan utgöra ett diagnostiskt hjälpmedel, t.ex. innan ett nytt avsnitt introduceras. Drygt hälften av lärarna använder quizzar isin vardagliga undervisning några gånger per månad. Nästan hälften av lärarna villinte att elevens 10 bästa quiz-resultat under läsåret ska räknas in dess slutbetyg. Både lärare och eleverna tycker att quizzar är roliga att göra.

  • 216.
    Karlsson, Agneta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Svensson, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Formativ bedömning i kombination med digitala verktyg2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker lärares erfarenheter av vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med formativ bedömning i kombination med digitala verktyg, samt hur de upplever att arbetssättet påverkar elevernas lärprocess. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio lärare på grundskola och gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna framför allt lyfter möjligheterna till förbättrad kommunikation med eleverna. Svårigheter som lärarna ser är att de digitala verktygen inte är optimalt anpassade efter lärarnas och elevernas behov och att lärarnas kunskaper inte är tillräckliga för att kunna utnyttja verktygen på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med formativ bedömning. Lärarna ser att arbetssättet påverkar elevernas lär­process positivt. Resultatet diskuteras utifrån studiens teoretiska perspektiv och slutligen konstateras att digitala verktyg erbjuder många möjligheter att arbeta effektivt med formativ bedömning men de digitala verktygen måste anpassas och lärarna behöver kompetens­­utveckling för att arbetssättet ska kunna utnyttjas optimalt och vara till elever och lärares fördel.

  • 217.
    Karlsson, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lundström, Catja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Det är ju framtiden!: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på användandet av digitala verktyg2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    "That's the future!" A study of preschool teachers' views on digital tools.

     

    Det övergripande syftet med denna forskningsstudie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på barns samspel vid användning av digitala verktyg i undervisningen samt förskollärares syn på vilka hinder och möjligheter det finns med digitala verktyg i undervisningen. Studien bygger på semistrukturerade gruppintervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur förskollärare i förskolan upplever sitt arbete med digitala verktyg. Studien genomförs med sex förskollärare från två olika förskolor i olika kommuner. Resultatet av studien visar att förskollärare upplever en viss osäkerhet kring för hur mycket plats den digitala världen ska ta vid undervisningssituationer. Studien visar även att brist på kunskap hos förskollärarna och de begränsade ekonomiska resurserna inte ger dem den möjlighet som behövs för att använda sig av digitala verktyg. En central del i förskollärarnas upplevelser grundar sig i den goda känslan och de möjligheter som digitaliseringen bidrar med. Några förskollärare talar starkt för verktygen utifrån ett samhällsperspektiv, det är ett stöd och komplement för barn i behov av stöd, det ger möjlighet till fler uttrycksformer samt ökad utveckling och lärande genom barns samspel mellan barn-barn och barn-vuxen.

  • 218.
    Karlsson, Erica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Meuller, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivitet på fritidshemmet: En kvalitativ studie om hur fritidspersonal motiverar elever till daglig fysisk aktivitet på fritidshemmet.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.

  • 219.
    Karlsson, Erik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Komposition på gymnasiet: en studie om hur lärare integrerar komposition i den gymnasiala musikundervisningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 220.
    Karlsson, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Magnusson, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Skapa världar i den digitala plattformen Green screen”: En innehållsanalys hur digitala verktyg kan användas i förskolan utifrån en pedagogisk tidning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap hur digitala verktyg kan användas för barns lärande i förskolan. Med innehållsanalys som metod samt utifrån ett designorienterat perspektiv genom begreppen semiotisk resurs, iscensättning och meningspotential är avsikten att undersöka vad som kan utgöra inspiration för pedagoger när de planerar undervisning med digitala verktyg i förskolan. Som empiriskt underlag valdes tidningen förskolan då stort antal pedagoger får möjlighet att läsa den. Resultatet av studien visar att undervisning med digitala verktyg i tidningen förskolan främst synliggör lärplattan med en särställning i vilket digitalt verktyg pedagoger kan bli inspirerade att undervisa med, även om en variation av digitala verktyg uttrycks. Resultatet visar även att undervisning med fördel kan ske genom kollektivt lärande, inte med ett barn i taget ensamt med ett digitalt verktyg. I undervisningen bör pedagoger vara närvarande och medforskande, vilket styrks av tidigare forskning inom ämnet. Pedagogerna bör dock fortfarande vara de pedagogiska ledarna och stötta barnen framåt i lärandet. Stort utrymme i tidningen förskolan ges åt inspiration i form av att redan med förskolebarn arbeta för att utveckla källkritiska förmågor, främst genom att manipulera bilder och filmer genom till exempel green screen och trickfilm. I tidigare forskning som presenteras i denna studie synliggörs inte källkritiskt arbete med förskolebarn med digitala verktyg, det kan därmed ses som denna studies särskilda bidrag till hur man kan arbeta med digitala verktyg för barns lärande i förskolan.

  • 221.
    Karlsson, Josefin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Adolfsson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Trygga relationer i den flerspråkiga förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares relationsskapande med barn som har ett annat modersmål än svenska i förskolans verksamhet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien söker genom intervjuer kunskap om hur förskollärare i förskolans verksamhet beskriver att de arbetar för att skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska, samt hur de upplever att deras metoder stödjer barnens språkutveckling. Studien utgår från en kvalitativ ansats eftersom den söker detaljerad information av förskollärare ute i verksamheterna. Studien har även tillhandahållit teorier och teoretiska begrepp som valdes ut efter relevans i ämnet, för att kunna analysera resultatet i relation till det. Resultatet diskuteras även gentemot tidigare forskning kring ämnesområdet. Resultatet visade att flera olika arbetsmetoder används för att som förskollärare skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska. Samtliga förskollärare ansåg att tryggheten är central för att skapa relationer till barn och att det egna bemötandet och förhållningssättet ligger till grund för hur relationer utvecklas. Arbetsmetoder som förskollärare använder sig av visade sig vara bland annat tecken som stöd, olika uttrycksformer, god samverkan med vårdnadshavare och digitala böcker på olika språk. Samtliga identifierar språkförbristningar och kulturkrockar som utmaningar medan möjligheter beskrivs i form av mycket lärdomar, kulturutbyten och ett intensivt värdegrundsarbete.   Studien ger således kunskap om hur förskollärare kan arbeta för att skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska, vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet men också hur deras relationsskapande även gynnar språkutvecklingen hos dessa barn.   

  • 222.
    Karlsson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Erlingsson, Nellie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Det ska vara roligt att röra på sig”: En kvalitativ studie om rörelseglädje hos de yngre barnen i förskolan.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stillasittande barn och bristen på fysisk aktivitet är något som diskuteras i dagens samhälle. Ett samhälle där förskolan spelar en avgörande roll för skapandet av en hälsosam livsstil och rörelseglädje. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur aktiva förskollärare tolkar begreppet rörelseglädje och aktivt arbetar för att främja detta hos de yngre barnen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärare identifierar olika strategier för att främja rörelseglädje hos de yngre barnen i förskolan. Dessa strategier visade sig vara; närvarande förskollärare, lyhörda förskollärare, tillåtande förskollärare till överträdandet av gränser och upprepningar. Därtill redogjorde förskollärarna för gynnsamma aktiviteter för rörelseglädje och slutligen identifierades organisatoriska och yttre faktorer som kan skapa hinder i samband med rörelseglädje. Slutligen visar undersökningens resultat på att förskollärarnas egna förhållningssätt och de strategier de väljer att använda är av störst betydelse för skapandet av rörelseglädje.

  • 223.
    Karlsson, Louise
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wieclawski, Jeanette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivering av barn i förskolans utomhusmiljö: En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt till att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö. De tre frågeställningar vi utgick ifrån för att kunna uppnå syftet var: Vilka pedagogiska syften anser förskollärare att det finns med att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö? Hur ser förskollärare på sin roll med att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö? Hur ser förskollärare på utomhusmiljöns möjligheter till att aktivera barnen i fysiska aktiviteter? Studien baseras på en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare som alla arbetar på förskolor i södra Sverige. Fenomenografiskt perspektiv var det teoretiska ramverk som användes som utgångspunkt för vår analys. I resultatet framkommer det att samtliga förskollärare har en positiv inställning till att aktivera barn i fysiska aktiviteter i utomhusmiljön. Förskollärarna lyfter olika aspekter som påverkas positivt av fysiska aktiviteter såsom barnens välmående, barnens utveckling av kroppsliga förmågor samt barnens inlärningsförmåga. Förskollärarna lyfter fram att förskolan är en viktig plattform till att främja fysiska aktiviteter, vilket i sin tur lägger grunden för barnens framtida livsstil. I resultatet framkommer det även att förskolegården anses vara en optimal plats för att utmana barnen i fysiska aktiviteter, framförallt om förskolegården innehåller en naturrik miljö. Sin egen roll beskriver förskollärarna som att vara närvarande, aktivt engagerade och utmana barnen i fysiska aktiviteter utifrån barnens intressen.

  • 224.
    Karlsson, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att deltaga, eller icke deltaga, det är frågan: En undersökning om bakomliggande faktorer till årskurs 6-9 elevers icke deltagande i idrottsundervisningen.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftade till att studera bakomliggande faktorer till varför elever väljer att inte deltaga i idrottsundervisningen, om det finns specifika problemområden och huruvida man kan se variationer utifrån årskurs och kön tolkat utifrån självbestämmandeteorin av Ryan och Deci.

    Undersökningen innefattade 140 respondenter i årskurs 6–9, från tre olika skolor i sydöstra Sverige. Metoden som användes var en enkätundersökning. Totalt 645 elever tillfrågades om deltagande, 185 lämnade tillbaka lappen med godkännande om deltagande från vårdnadshavare och 140 elever deltog slutligen i undersökningen.

    Totalt 6 % av de tillfrågade eleverna uppgav sig delta ibland, sällan eller aldrig i idrottsundervisningen. Generella orsaker till att inte delta uppgavs vara främst sjukdom och inga idrottskläder. Därefter kunde man se stora könsskillnader då flickorna uppgav orsaker som dåligt mående, inkompetens, rädsla för att göra bort sig och upplevelser av att känna sig uttittade. Pojkar angav främst ointresse som bakomliggande orsak.

    Under kategorin specifika områden i idrottsundervisningen som väljs bort var det tre moment som stack ut. Dessa var dans och rörelse till musik, då främst bland de äldre pojkarna, orientering främst bland de yngre flickorna och simning där övervägande antal respondenter var flickor.

    Resultaten visade, som flera tidigare studier också indikerat, att bakomliggande faktorer till icke deltagande ofta bottnar i bristande tilltro till sin kompetens, ointresse och känslor av att vara obekväm; då både kroppsligt och i undervisningssituationen.

     Resultaten visade inga större skillnader mellan årskurser.

  • 225.
    Karlsson, Niclas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Vad händer på fritids idag?": Ett utvecklingsarbete om samlingar som övergångsmetod2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under fem veckor genomfördes detta utvecklingsarbete som var förankrat i aktionsforskning. Syftet med utvecklingsarbetet var att genom samlingar som övergångsmetod skapa tydlighet för eleverna. Arbetet är förankrat i aktionsforskning och genomfördes under en period av fem veckor. Eleverna som deltog gick i första och andra klass. I arbetets nulägesanalys framgår det att det funnits samlingar innan men att de sedan tagits bort. Jag har i mitt utvecklingsarbete valt att återinföra dessa samlingar genom att användningen av andra metoder. Tre olika former av samlingar genomfördes. En samling genomfördes i övergången mellan skoltid och fritidstid. De andra två genomfördes i övergången mellan aktivitet och mellanmål samt mellanmål och aktivitet. Samlingarna som utfördes i utvecklingsarbetet gav olika resultat. Det blev ett blandat resultat av samlingarna som genomfördes. En del moment blev lyckade och eleverna fick tydlighet i vad de skulle göra under dagen på fritidshemmet. En del elever tog också egna initiativ genom att skapa en dialog i samlingarna. Andra moment blev mindre lyckade eftersom resultatet visade att alla moment inte var utformade för att passa alla elever. Reflektioner över detta och alternativa lösningar som hade fungerat bättre är något jag tar med mig. Intervjuer och samtal gjordes med både eleverna samt personalen på fritidshemmet. Utöver intervjumaterialet användes en loggbok där personliga reflektioner skrevs ner under arbetets gång.

  • 226.
    Karlsson, Robin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nilsson, Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Vad jobbar du som idag?: En kvalitativ studie om skapandet av yrkesidentitet och organisationen utav grundlärare med inriktning mot fritidshem.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.  

  • 227.
    Karlsson, Sabrina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Arbete med digitala verktyg i musikundervisning: En intervjustudie om hur musiklärare arbetar med digitala verktyg i musikundervisning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur fyra musiklärare i grundskolan arbetar med digitala verktyg i musikundervisning. Syftet är även att undersöka vilka digitala verktyg som används i musikundervisningen samt hur mycket tid musiklärare avsätter för arbetet med digitala verktyg. Undersökning genomfördes med hjälp av semistruktuerade intervjuer som metod. Som teoretiskt ramverk användes didaktikens frågor och musikdidaktik. Resultatet påvisar att samtliga lärare som intervjuades arbetar med digitala verktyg i någon form i sin undervisning. Det som skiljer sig är hur undervisningen sker, vilka digitala verktyg som används och på vilket sätt, samt hur mycket tid lärarna avsätter för arbetet med digitala verktyg i musikundervisning.

  • 228.
    Karlsson, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Är leken för alla barn?: En kvalitativ intervjustudie om hur barn i behov av stöd inkluderas i leken.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera barn i behov av stöd i leken. Semistrukturerade intervjuer har använts för inhämtande av empiri där tre förskollärare deltagit. Resultatet visar hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av stöd och dess komplexitet. Vidare visar resultatet olika strategier som förskollärare använder för att inkludera barn i behov av stöd i leken. Resultatet visar även olika faktorer förskollärare anser vara betydande för att inkludera barn i behov av stöd i leken. Vidare lyfts även några utmaningar som förskollärare beskriver i arbetet med att inkludera barn i behov av stöd i leken. Studiens resultat har analyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk, bestående av kompensatoriskt perspektiv samt relationellt perspektiv. Utifrån resultatet kan det tolkas att förskollärarnas arbete påverkas av vilket perspektiv de förhåller sig till samt att båda dessa perspektiv framträder i förskolans praktik.

  • 229.
    Karlsson, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Pettersson, Lisanne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Leker förskollärare?: En kvalitativ studie om förskollärares deltagande i barns fria lek.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie har som syfte att bidra med mer kunskap kring förskollärares deltagande i barns fria lek. Studien undersöker och kartlägger förskollärares inställningar och förhållningssätt gentemot barns fria lek. Vidare undersöker studien vilka möjligheter och dilemman förskollärare ser med att delta i barns fria lek, samt vilka didaktiska aspekter de tar i beaktning när de närmar sig och deltar i leken.

     

    Denna studie använder sig av en kvalitativ ansats. Den använder sig även av semi-strukturerade intervjuer och objektiva observationer för att samla in bred och djupgående data om förskollärares inställningar och förhållningssätt gällande barns fria lek. 

     

    I studiens resultat framgår förskollärares inställningar till barns fria lek. Förskollärarna beskriver att de ser olika möjligheter och dilemman med att delta i barns fria lek och att det finns anledningar till varför de inte deltar i barns fria lek samt att de gör didaktiska val kring sitt deltagande. Informanternas svar analyseras utifrån ett didaktiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt från Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen samt mediering. Resultatet analyseras även utifrån tidigare forskning för att undersöka om denna studies resultat har likheter eller skillnader med tidigare forskning.

  • 230.
    Karlssson, Isabelle
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Mc Carthy-Lindblom, Josephine
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Finns det prinsessor i byggrummet?: -       En kvalitativ studie om hur barn skapar kön i förskolans fria lek2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Are there princesses in the construction room?

    -A qualitative study of how children create gender in preschool free play

    Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur barn skapar kön i den fria leken i förskolan, med fokus på förskolans byggrum och hemvrå. Genom att använda metodvalet observation och observera barn på tre olika förskolor är avsikten att undersöka vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som förekommer i barns fria lek. Under våra barnobservationer använde vi oss av ett observationsschema, där vi sedan sammanställde resultatet av den insamlade datan tillsammans. Vid analys av empirin förhöll vi oss till ett socialkonstruktivistiskt tänkande med tillhörande teoretiska begrepp, femininitet, maskulinitet, könskodat, könsöverskridande och könsstereotyp. För att på så vis identifiera hur barn i den fria leken skapar kön i könskodade miljöer på förskolan. Resultatet av studien visar att vi kan se att både flickor och pojkar leker könsstereotypa och könsöverskridande lekar i den fria leken. Våra observationer visar dock att flickor dominerar i feminint könsstereotypa lekar oavsett miljö medan pojkar dominerar i maskulina lekar i maskulint könsstereotypa miljöer.

     

  • 231.
    Karpaviciene, Violeta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Bedömningspraktiker för nyanlända elever: Designdidaktiska aspekter av bedömningsprocessen för nyanlända elever inom bildämnet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka variationer av bedömningspraktiker som förekommer vid bedömning och betygsättning av nyanlända elever i jämförelse med icke-nyanlända i bildämnet. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fokus på summativ och formativ bedömning samt aktuella fördelar och nackdelar i bedömningspraxis utifrån ett lärarperspektiv. Analysmetod av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar på ett antal variationer av lärarnas bedömningspraktiker av nyanlända elever. Specifikt rörande utmanande och lärorika bedömningspraxis som framkommer i intervjuerna, vilka kategoriseras och redovisas i form av undervisningsdesign, engagemang, ensamhet, avvikande bedömningspraktiker, bedömningssyfte, inkludering och design av bedömningspraktiker.

  • 232.
    Kjellander, Carolina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Karlsson, Emilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Måltidspedagogik i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om måltidspedagogik utifrån hur verksamma förskollärare och annan personal på förskolorna omsätter denna i förskolans vardag. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: vad är måltidspedagogik enligt förskollärarna och kocken, hur arbetar de med måltidspedagogik och varför arbetar de med måltidspedagogik. Studiens syfte och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes på två privata förskolor som arbetar med måltidspedagogik. Respondenterna var två förskollärare och en kock som är utbildade måltidspedagoger samt en förskollärare som inte är utbildad måltidspedagog. Resultatet visar att måltidspedagogik innebär att ge barn möjlighet till att äta hälsosammare, samt att ge barn förutsättningar till att få en utvecklad förståelse sin egen hälsa. Förskolorna håller sig även till en mer hälsosam mat genom att de har plockat bort socker, kött och charkprodukter. Tre metoder som används i arbetet medmåltidspedagogik är saperemetoden, “från jord till bord-”och “steg för steg- metoden”. En möjlighet som alla fyra tog upp är att förskolorna har ett eget kök. En begränsning som sågs var att måltidspedagogik kan ta tid från annat som förskollärare och kocken vill arbeta med. I analysen diskuteras resultatet i relation till det didaktiska och sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning.

  • 233.
    Klarén, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nedfors, Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Man får bara leka med lego och i byggrummet. Då får man vara med i min legoklubb": - En observationsstudie om könsmönster i konstruktionslek på förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”You can only play with lego and in the construction room. Then you can be in my lego club.” - A study of gender patterns in construction play in preschools

     

    Det övergripande syftet med studien är att få en större förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns konstruktionslek i förskolan. Vårt mål med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns vardag i förskolan. Studien inspirerades av den nya läroplanen för förskolan (2018) där förskolans uppdrag i förhållande till genus har förtydligats och lyfts mer än tidigare. Studien bygger på deltagande observationer där vi genom ett observationsschema vill kartlägga olika könsmönster i barns konstruktionslek. Studien genomförs på två olika förskolor hos barn mellan tre till fem år. Resultatet av studien är att vi kan se både könsstereotyp och könsöverskridande lek hos både pojkar och flickor, men att den könsstereotypa leken är dominerande, främst hos pojkar i grupp. De genomförda observationerna består till majoriteten av pojkars konstruktionslek, då det främst är pojkar som leker med konstruktionsmaterialet i vår studie.

  • 234.
    Klevtun, Filip
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Moberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fritidshemmets arbete med elevers läsintresse: En studie om en del av fritidshemmets kompletterande uppdrag2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidshemmets möjligheter att komplettera skolan i skapandet av och genom att bidra till ett läsintresse hos eleverna. Studiens metod byggde på individuella och semistrukturerade intervjuer med fem fritidshemslärare på fem olika fritidshemsavdelningar, varav två avdelningar på en skola och tre på en annan skola. I studien skapade vi en modell utifrån Lundgrens ramfaktorsteori för att belysa de inre ramfaktorer som påverkar fritidshemmets möjligheter och begränsningar i att komplettera skolan i arbetet med elevers läsintresse. Dessa ramfaktorer är allt från fritidshemmets innehåll, tidsbrist, brist på lokaler samt brist på resurser som fritidshemmet har tillgång till. I studien framhäver vi tidigare relevant forskning inom ämnesområdet. Genom vårt resultat analyserade vi att det fanns ett antal möjligheter i fritidshemmets verksamhet att arbeta med elevers läsintresse. Allt från att samverka med skolbiblioteket till att erbjuda olika läsfrämjande aktiviteter på fritidshemmet till att använda sig av de digitala verktygen som ett pedagogiskt stöd i skapandet av läsintresse hos eleverna. Dessa aktiviteter där läsningen sker indirekt och inte är huvudmålet med aktiviteten är något som kännetecknar fritidshemmets arbete med läsintresse. Resultatet visade även att det fanns ett antal begränsningar i fritidshemmens verksamhet som försvårar fritidshemmets arbete att komplettera skolan. Elevgrupperna växer och andelen fritidshemslärare per elev är låg och lokalerna är bristfälliga.

  • 235.
    Klinthäll Steen, Frida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Stenius, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivitet i förskolan: Hur förskollärare kan uppmuntra barn till fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa hur förskollärare kan uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan. Studien undersöker även hur förskollärare kan arbeta, för att ge barn möjlighet att utveckla en positiv syn och ett positivt beteende till fysisk aktivitet. De frågeställningar som undersöks i studien är, hur säger sig förskollärare att de arbetar för att uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan samt hur kan förskollärare arbeta för att ge barn möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet.

    Studien utgår från kvalitativa data och vilar på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med åtta verksamma förskollärare. För att analysera det resultat som blev synligt vid intervjuerna användes den socialkognitiva teorin som analysredskap. Studiens resultat visar på att fysisk aktivitet är något som kan ske under spontana och planerade former. Vidare framkommer det att förskollärarna är överens om att fysisk aktivitet är lättare att uppmuntra till utomhus än inomhus. Det blir också synligt att miljön har en stor inverkan när det kommer till vilken fysisk aktivitet som är möjlig att uppmuntra till inomhus respektive utomhus. För att barn ska få möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet visar resultatet att förskollärare behöver inta en positiv inställning till området.

  • 236.
    Klope, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lärande identiteter i frisörutbildningen2017Ingår i: Yrkesdidaktikens mångfald / [ed] Andreas Fejes, Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik, Stockholm: Lärarförlaget , 2017, s. 229-242Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 237.
    Klope, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sopa hår, vika tvätt och diska: -  (dis)identifikationer med en respektabel frisörelev2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta paper är en del av ett pågående avhandlingsarbete vars övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur elever inom gymnasieskolans frisörutbildning förhandlar identitet och femininet i relation till frisöryrket och dess utbildning. För att bli en frisör förväntas elever i gymnasieskolans frisörutbildning bland annat lära sig olika hantverkstekniker, att bemöta kunder samt att göra diverse företagsekonomiska beräkningar (Skolverket, 2011).  De förväntas också att göra allehanda uppgifter som inte framgår tydligt i läroplanens skrivningar, men ändå utgör centrala arbetsuppgifter i frisöryrket. Ett sådant exempel är att städa, tvätta och diska, det vill säga traditionellt kvinnligt kodade, men många gånger oberättade arbetsuppgifter (Ambjörnsson, 2018). Olika former av städning är också arbetsuppgifter som pekats ut som rutinartade, icke-produktiva och med låg status (Ambjörnsson, 2018). Samtidigt har det historiskt gjorts försök att få kvinnor att uppskatta sådant arbete och det har tillskrivits som ett av kvinnors ansvarsområden (Skeggs, 2000).  Framförallt har städning för kvinnor med arbetarklassbakgrund varit en central del i att göra dem respektabla (Skeggs, 2000), något som är  relevant för studien eftersom en stor andel av eleverna i gymnasieskolans frisörutbildning är tjejer vars föräldrar arbetar med så kallat okvalificerat arbete inom produktion och service (Broady & Börjesson, 2008).

     

    Med detta som bakgrund undersöks hur elever i frisörutbildning identifierar och/eller disidentifierar sig med städning som en av utbildningen utpekad arbetsuppgift. Hur kan, ska och bör elever i frisörutbildning prata om och förhålla sig till städning? Preliminära resultat visar att städning kan framställas som såväl en meningsfull syssla där städandet är ett sätt att göra sig själv, salongen, liksom frisöryrket respektabelt, men också en syssla som möter motstånd. Att på olika sätt förhandla bort städning framstår då som ett verktyg att använda för att disidentifiera sig med frisöryrket och frisörutbildningens normativa femininitetsideal.

     

    I studien inspireras jag av poststrukturalistisk teoribildning där kön skapas genom performativa praktiker (Butler, 2007), samt av Beverly Skeggs (2000) arbete om hur tjejer med arbetarklassbakgrund skapar kön som skiljer sig från högt värderade femininiteter inom medelklass. Det empiriska materialet baseras på etnografiskt fältarbete vid frisörutbildning i två gymnasieskolor där jag har följt elever och yrkeslärare i deras skolvardag.  

  • 238.
    Kolaric, Haris
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivitet på fritidshem: En studie om fritidslärarens motivation och uppmuntran till fysisk aktivitet utifrån ett genusperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet behandlar fysisk aktivitet på fritidshemmet. Syftet är att undersöka hur fritidslärare anser sig motivera elever till fysisk aktivitet utifrån: styrda-, fria aktiviteter. Intresset handlar även om att undersöka hur fritidslärarnas uppfattningar ser ut ur ett genusperspektiv under fysisk aktivitet. Detta är en kvalitativ studie vilket har använt en fenomenografisk ansats där sex verksamma fritidslärare intervjuats. Studiens resultat visade att elever påverkas positivt då fritidspedagoger medverkar i styrda fysiska aktiviteter, där samtliga informanter bidrog till att försöka motivera eleverna. Utifrån den fria fysiska aktiviteten talade informanterna om att kommunikation med eleverna har en god inverkan när det kommer till att motivera elever inom fysisk aktivitet. Möjligheter skapas genom att pedagoger tillgodoser elever med materiella resurser. Utifrån genusperspektivet var de flesta informanter överens om att pojkar tog mer plats än flickor inom fysisk aktivitet. Skillnader fanns i informanternas tillvägagångssett för att motverka stereotypa könsroller, där pojkar och flickor ibland inte erbjöds fysisk aktivitet tillsammans.

  • 239.
    Krantz, Joakim
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lärarprofession i förändring 1990-20172018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 240.
    Krantz, Joakim
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Villkor för kunskap i samverkan2019Ingår i: Skolans konflikter: Vad varje lärare bör veta / [ed] Ann S Pihlgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, s. 279-310Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Krantz, Joakim
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sundberg, DanielLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Leda lärande är en vänbok till professor emeritus Per Gerrevall vid Linnéuniversitetet. Ett tjugotal medverkande kollegor, forskare och lärare tar upp olika aspekter av ledning och ledarskap i olika pedagogiska kontexter och verksamheter. De olika verksamhetsområdena som tematiseras i boken är akademi och högre utbildning, idrottsfältet och de pedagogiska professionerna.

    Kapitlen i boken anknyter till några av de forsknings- och verksamhetsområden som Per arbetat inom under en lång framgångsrik och inspirerande karriär inom akademin. På temat leda lärande ger bokens innehåll olika infallsvinklar på hur pedagogiska praktiker utvecklas och förfinas genom de ställningstaganden och val som framsynta lärare och ledare gör. Det gäller såväl inom högre utbildning, där ledare märker ut frågor, perspektiv och utforskningar inom kunskaps- och forskningsfronterna. Det gäller inom idrottsfältet där de goda och framgångsrika ledarna ser nästa steg i talangens utveckling. Och, det gäller också inom utbildning och skola där den pedagogiska ledaren tillsammans med de studerande märker ut mål och navigerar mot uppsatta mål i de lärandes bildningsgång.

    Bokens olika kapitel ger sammantaget en rik repertoar av nycklar för att leda lärande på ett kvalificerat sätt och för att tackla några av de utmaningar som lärandefrågorna, internationellt och nationellt, står inför i en tid av stora samhälleliga omställningar. Alla med intresse för frågor om ledning, lärande och pedagogik har utbyte av bokens olika kapitel såväl som i professor Per Gerrevalls verk och gärning.

     

     

  • 242.
    Krantz, Joakim
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förord2018Ingår i: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2018, 1, s. 3-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

  • 243.
    krasniqi, Besa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ramazan Sadolla, Kailan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lekmiljöns utformning inomhus: Förskollärares syn på barns delaktighet och inflytande vid urformningen2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar för hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck vid utformningen av lekmiljön inomhus. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur uppfattar förskollärare att barnen görs delaktiga och får inflytande vid utformning och planering av lekmiljöer? Vilka hinder uppfattar förskollärare att det finns som påverkar barns delaktighet och inflytande vid utformningen av lekmiljöerna?  Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att besvara ovanstående frågor. Det insamlade materialet har analyserats genom kategoriseringar. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av olika strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande vid lekmiljöns utformning. Förskollärarna försöker utgå ifrån barns intressen när lekmiljöerna utformas och erbjuder mycket material samt synliggöra det för barnen. Studien visar även att det finns hinder för att möjliggöra barnens delaktighet och inflytande vid lekmiljöns utformning. 

  • 244.
    Kraus, Anja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lernen als Responsivitätsgeschehen: Schweigendes Wissen als Referenz für ein phänomenologisches Bildungskonzept2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Phänomenologisch betrachtet antworten wir in jeder unserer Wahrnehmungen auf etwas, das uns angeht, anregt, anspricht, etc. In unserem Handeln gehen wir also auf einen Fremdanspruch ein, greifen bereits Bestehendes auf, treten in einen Dialog ein etc. Solche Responsivitäterlegt dem Handeln den Charakter eines Moderierensauf (Waldenfels 1994, 82f. und 447f.) und „Handlungen lassen sich [...] danach bewerten, ob sie den `Anforderungen einer Person oder Sache gerecht werden ́, ob sie etwas aus dem Gegebenen machen.“(Ibid., 133) In seinem Responsivitätskonzept entwickelt Waldenfels die Vorstellung, dass der Körper auch sämtliche symbolische Medien ablösen und zum alleinigen Medium werden kann(ibid., 467); er führt hierzu Polanyis Beispiel des Fahrrad fahrens und schweigendes Wissen an. Eine gegebene Herausforderung wird dann findig bewältigt und ein funktional und anschaulich schlüssiges Ergebniswird erzielt. Auch greift Waldenfels Husserls (1950, 98 und 259) Gedankenauf, dass wir unser Handeln nicht einfach zum Einsatz bringen, sondern dass sich darin auch immer etwasin Szene setzt. Ihn interessiertbesonders, inwieweit es möglich ist, sich auf Fremdes einzulassen, ohne es durch Aneignung aufzuheben.

    Dieser Beitrag widmet sich dem phänomenologischen Bildungskonzept: Nach diesem wird Bildung als ebensolcher Umgang mit dem Fremden und mit Negativität verstanden(vgl. Gadamer 1972, Benner 2005, Meyer-Drawe 2008). Erkannt wird, dass im Lernen Negativität erfahrenwird, also eigenes (Noch) Nicht Wissen, eigenes Ungenügen, eine Erfahrung des (Noch) Unbekanntengemacht. Auch Gelerntes markiertjeweils eine bestimmte Form von Differenz. Fremdheit und Differenz lassen sich allerdings nur relational begreifen, ohne distinkt präzisier-bare Bedeutungähneln sie ehereinem semantischen Knoten unterschiedlicher, assoziativ ineinandergreifender Sinnebenen (vgl. Schneider 2018): Signaturen des Anderen (vs. des Eigenen), des Unbekannten, des Deplatzierten, des Unverständlichen, des Faszinierenden und Exotischen,des Unheimlichen und Unvertrauten. Weniger das Fremde selbst, als vielmehr die Relationalität von Fremdem und Eigenemsetzt sich also in unserem Handeln in Szeneund lässt sich edukativ bearbeiten; dabei ist der Dialog eine Möglichkeit unter anderen.

  • 245.
    Kraus, Anja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sensitive Threshold: Awakening Aspects of the Corporeal-Auditive Reflexivity of Teenagers in the Classroom2018Ingår i: Learning Scenarios for Social and Cultural Change: «Bildung» through Academic Teaching / [ed] Lara Rodriguez Sieweke, London & New York: Peter Lang Publishing Group, 2018, s. 203-216Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article refers to humanistic European pedagogy and didactics as an explicit normative framework for the modelling of classroom education. In continuation of this approach and at the same time as a critique of its normativity, it will be argued that many relevant aspects of the knowledge that is decisive for our acting, intuitions, preferences, and decisions defy articulation. As tacit dimensions they influence the questions we ask, successful or failed learning processes, and precarious or promising personality development. Bodily phenomenological research explores these dimensions.

    Making use of an example of art-based didactics, which follows the idea of phenomenological research in education, the question is raised as to how corporeality forms an integral moment of learning processes. Especially of interest is the reflexivity created in a specific art-based project space in terms of distinct learning effects. The project space is constituted by the interactive sound installation Sensitive Threshold that the author developed as a means of learning, didactics, and art-based research for exploring the corporeal, auditive, and artistic modes of learning and reflexivity. The concept of Sensitive Threshold was influenced by the work of the author as a teacher at the Free Comenius School Darmstadt (grades 1-9) in 2003. This free school applies humanist pedagogy and didactics in the tradition of John Amos Comenius.

  • 246.
    Kraus, Anja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The Pupil in Didactics and the Practice Theory Approach2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In English-speaking countries, Didactics counts as theory of instruction (cp. Fitch 1880), still carrying the meaning of teaching moral contents and of putting the pupils initiatives aside. In this presentation, the models of the pupil´s role within Didactics will be followed up and, by this, a quite different image will be presented.

  • 247.
    Kraus, Anja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Was sich wie an Praktiken zeigt: eine Studie zur Performativität und Phänomenologie von sozialem und sozial distanziertem Handeln2018Ingår i: Interdisziplinäre Videoanalyse: Rekonstruktionen einer Videosequenz aus unterschiedlichen Blickwinkeln / [ed] Maud Hietzge, Opladen, Farmington Hills: Verlag Barbara Budrich, 2018, 1, s. 231-254Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    An der vorliegenden Videosequenz springt die wohlbekannte Tatsache förmlich ins Auge, dass Nähe und Distanz, Inklusion und Exklusion, Akzeptanz und Ablehnung, Angepasstheit und Protest, kurz diverse Formen der An- und Abwesenheit, zentrale Strukturmomente des sozialen Lebens resp. sozialer und sozial distanzierter Praktiken sind.

    Zugleich sind An- und Abwesenheit prägnante Kennzeichen methodischer Verfahren (vgl. Fuery 1995). In meinem Beitrag wird dies für die leibphänomenologische Methodologie sowie für methodologische Schlussfolgerungen gezeigt, die sich aus dem aktuellen Performativitätsdiskurs ableiten lassen. - Worin bestehen unter empirischer Perspektive Parallelen und wo Unterschiede zwischen den beiden Methodologien? Was ergibt sich daraus für die Analyse der vorliegenden Videosequenz? Was kann diese Filmanalyse zur näheren Bestimmung der beiden methodologischen Ansätze beitragen?

    Die Analyse der Filmsequenz gilt also nicht allein deren Themen (wie etwa Schulhofgestaltung, Pausenaktivitäten etc.). Sie ist auch mit methodologischen und methodischen Fragen befasst, und zwar erstens mit solchen, die an den aktuellen Diskussionsstand einer phänomenologisch ausgerichteten Praktikenforschung anschließen, Zweitens geht es um Fragen, die mit einer Praktikenforschung verbunden sind, die am aktuell geführten Performativitätsdiskurs orientiert ist. Die Darlegung dieser beiden Ansätze wird daher in diesem Beitrag einen relativ großen Raum einnehmen.

  • 248.
    Kraus, Anja
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Rodriguez Sieweke, Lara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Introduction2018Ingår i: Learning Scenarios for Social and Cultural Change: «Bildung» through Academic Teaching / [ed] Lara Rodriguez Sieweke, London, New York: Peter Lang Publishing Group, 2018, s. 7-11Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on university within the humanities, and cultural and educational sciences is relatively rare and has mostly been neglected in the general discourses on university (e.g., see Heinrich 1987, Hug 1996, Bourdieu 2002, and Derrida 2004). Among other disciplines, the arts have had representatives such as Beuys, Böll, Staeck and Eliasson, who have been involved in both the conceptualization and creation of universities. The latter takes up the importance of the experiment. In Eliasson’s words, “by engaging in experimentation we can challenge the norms we live by.” Eliasson, supported by the Berlin University of the Arts, founded the Institut für Raumexperimente e.V. (Institute for Spatial Experiments), a project which collaborated with numerous international universities and institutions, and aimed at investigating various “learning situations of uncertain certainty.” Furthermore, the institute aimed to integrate a “multiplicity of voices” and to establish “a school of questions rather than of answers.”

    We depart from the fundamental idea of university as being deeply connected to the ideal of Bildung, and to cultural (democratic) values.

  • 249.
    Krause, Andreas M
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gynnas vissa skolformer i PISA-studierna?: En fallstudie som jämför Sveriges skolsystem med det bayerska (Tyskland) skolsystemet.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    PISA (Program for International Student Assessment) är ett välkänt verktyg för utbildningsmonitorering. Dessa studier, som avser mäta hur väl den framväxande generationen är förberedd på kommande utmaningar, genomförs vart tredje år och publicerar en skolsystemrankning som får allt större uppmärksamhet. År 2015 deltog 72 länder i studien. I det här arbetet presenteras två olika skolsystem för att besvara frågan om man borde ta hänsyn till läroplaner i en studie som PISA och om det finns vissa skolformer som gynnas i PISA-studien. Nämda skolsystem, det svenska och det bayerska, beskrivs utifrån dessas styrdokument. Social bakgrund, undervisningstider och ämnets innehåll jämförs mellan de olika skolformerna. Resultaten visar sig att det inte finns något samband mellan undervisningstid och PISA-resultat, men att de skolformer som har en mer teoretisk inriktning och har mer detajlerade styrdokument gynnas i PISA studien.

  • 250.
    Lagergren, Anniqa
    et al.
    Halmstad university, Sweden.
    Holmberg, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Barn och förskollärare i digitala aktiviteter.2019Ingår i: Lek och lärande i digitala aktiviteter i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-2019 / [ed] Kristina Holmberg, Anniqa Lagergren, Torfi Hjartarson, Elin Bøen, Copenhagen: Nordisk Ministerråd, 2019, s. 15-34Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
2345678 201 - 250 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf