lnu.sePublications
Change search
Refine search result
345678 251 - 300 of 354
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Transnational policy discourses on ‘teacher quality’: an educational connoisseurship and criticism approach2019In: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 17, no 3, p. 438-454Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, we analyse key policy documents on teacher quality produced by the OECD andthe EU during the period 2005 to 2017 using an educational connoisseurship and criticismapproach. The purpose of this article is to explore how Eisner’s concepts of educational connoisseurshipand educational criticism can be understood and used to analyse educational policy,especially how teacher quality is discursively constructed in transnational authoritative texts oneducation policy. Eisner’s three aspects of criticism, description, interpretation and evaluation canbe utilised in a differentiated critical approach to the analysis of transnational policy documentson education. While the critical descriptive discourse can be viewed as ‘identifying a simplerelationship’ between social development and educational needs, the interpretative critical discoursecan be regarded as ‘recognising the complexity’ of teachers’ tasks in changing societies andthe critical evaluative discourse as ‘recognising and problematising contradictory interests’ thataffect teachers’ work. We argue that the philosophical concepts of connoisseurship and criticismcontribute to policy research by demonstrating that a multifaceted concept of teacher quality isneeded to capture the complex nature of education.

  • 252.
    Nordström, Thomas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Andersson, Ulrika B.
    Linköping University, Sweden.
    Fälth, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gustafson, Stefan
    Linköping University, Sweden.
    Teacher inquiry of using assessments and recommendations in teaching early reading2019In: Studies in Educational Evaluation, ISSN 0191-491X, E-ISSN 1879-2529, Vol. 63, p. 9-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research point to difficulties for teachers to interpret reading assessment data with regard to instructional decisions. This study explored Swedish primary teachers' use of assessments and recommendations, in order to be able to target individual needs. Eight teachers participated in a reading program and were interviewed in focus-group meetings. The analysis of teacher narratives stemming from assessment use resulted in three themes: Awareness of student learningChanges in the organization of teaching, but not regarding individualized content and Strengthened teacher role, but modest professional growth. The themes indicated that the teachers had become aware of their students’ learning, had employed teaching based on informed decisions, and showed initial professional growth.

    However, the assessment details and the recommendations allowed for more adjustments than was evident in the teachers’ narratives. The results point to the relative difficulty of targeting individual needs in the general classroom education, and to the challenges of changing teaching practices.

  • 253.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Strandberg, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En verksamhetsintegrerad lärarutbildning - möjligheter och utmaningar2018Conference paper (Refereed)
  • 254.
    Nykvist, Leo
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Emotionell kompetens och svåra besked.: En kvalitativ studie utförd hos Kronofogden.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sambandet mellan emotionella kompetenser och svåra besked är ett relativit outforskat område, den tidigare forskningen har bedrivits i huvudsak inom vårdvetenskap. I denna studie studeras vilka emotionella kompetenser respondenterna anser sig behöva för att kunna lämna svåra besked och vad ett svårt besked är enligt deras uppfattning. Instrumenten som användes var en semistrukturerad intervjuguide och en enkät. Fem respondenter fick svara på frågor gällande svåra besked och fylla i en enkät som belyste emotionella kompetenser. Resultatet visar att de anser att svåra besked är ett komplext ämne och beror på situationen och hur avsändaren och mottagaren uppfattar innehållet i budskapet. De hade en samsyn på 11 av 25 emotionella kompetenser som de ansåg behövdes för att kunna lämna svåra besked. De var: emotionell medvetenhet, korrekt självbedömning, pålitlighet, noggrannhet, innovationsförmåga, engagemang, optimism, förstå andra, serviceorientering, samverkan och samarbete samt teamförmåga.

  • 255.
    Nyman, Kristel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Staaf, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    ”Normkritik i all ära - men jag behöver en stark kille och ett par kreativa tjejer!”2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolan är en plats för utbildning, men tyvärr också en plats där det förekommer kränkningar och trakasserier gentemot personer som på något sätt inte passar in i samhällets normer. Ett sätt att angripa detta är att arbeta med normkritisk pedagogik. Detta rekommenderas av Skolverket för att skapa en mer inkluderande skola där normer ifrågasätts. Vi har intervjuat fem lärare på en yrkesgymnasieskola för att få en inblick i hur de upplever normkritiskt arbete i sin yrkesvardag.

    Resultatet visade att de intervjuade lärarna inte anser att de fått någon utbildning inom normkritik. De uppger sig vara positiva till vidare utbildning men är skeptiska till om sagda utbildning skulle innebära någon faktisk förändring. Sammanfattningsvis ser vi att samtliga intervjuade lärare uppger att yrkesprogrammen är skarpt präglade av samhällets normer gällande genus, men att de saknar kunskap i hur de ska hantera detta. 

  • 256.
    O'Connor, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Bortom buffélärandet: Chefer reflekterar över sin egen kompetensutveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Teknisk utveckling och globalisering har skapat ett paradigmskifte som påverkar i stort sett allt i samhället. Förmågan att kunna hantera denna komplexa och instabila tillvaro med alla dess förändringar och nya förutsättningar har blivit allt viktigare i arbetslivet, inte minst hos cheferna. Syftet med studien är därför att bidra till ökad förståelse för chefers insikter kring sitt eget lärande och upplevelser av sin kompetensutveckling på arbetsplatsen för vidare empiriska studier. Dessa forskningsfrågor vägledde studien: • Hur reflekterar chefer kring sitt eget lärande på arbetsplatsen? • Hur upplever chefer aktiviteterna som arbetsplatsen erbjuder dem för kompetensutveckling? Resultet åskådliggör att chefers kompetensutveckling överlag utgörs av ett utbud av vanligtvis traditionellt utformade internutbildningar som cheferna tycks godta som acceptabla, även om lärandet är begränsat. Medvetenhet om det egna kompetensbehovet finns, medan cheferna är mer ovana att reflektera över sitt eget lärande, d.v.s. hur de mest effektivt ska lösa sitt kompetensbehov.

  • 257.
    Olausson, David
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Heilert, Rebecca
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Konsten att utveckla och behålla sina medarbetare: ur chefers perspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utveckla kunskap om chefers uppfattningar om villkoren för att medarbetare ska stanna kvar på arbetsplatsen. Särskilt fokus läggs på synen på kompetensutvecklingens roll. Studiens metod är av kvalitativ karaktär. Inledningsvis presenteras relevant litteratur och tidigare forskning kring området. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide har sedan sex chefer med någon form av personalansvar intervjuats. Det insamlade empiriska materialet har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar vilka strategier cheferna använder sig av för att utveckla och behålla sina medarbetare. De aspekter som anses avgörande är: utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, personlig dialog och feedback, öppet arbetsklimat, närvarande ledarskap, belöningar och förmåner samt tillhörighet och gemenskap. Slutsatsen är att cheferna lägger stor vikt vid att värna om sina medarbetare och arbetar aktivt med dessa aspekter för att få dem att utvecklas och vilja fortsätta sin anställning.

  • 258.
    Olausson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    När olikheter blir likheter: En studie av förskolans pedagogik2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien grundar sig på antagandet att det finns en snäv pedagogik i förskolan som syftar till att anpassa barn utifrån förväntningar på normalitet. Den teoretiska grundsynen i studien utgår ifrån teorier om den dolda läroplanen och Foucaults teorier om makt och normalisering. Studiens syfte är att synliggöra den snäva pedagogiken och dess konsekvenser för barns möjligheter att vara olika i förskolan. Studien genomfördes på en förskola i en mindre stad och metoderna som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att den snäva pedagogiken begränsar barns möjligheter att vara olika i förskolan samt att en begränsad syn på normalitet bidrar till att pedagogiken blir kringgärdad, vilket vidare leder till att barn anpassas till verksamheten istället för tvärtom. Studiens resultat visar även att pedagogerna i förskolan upplever sig ha begränsade möjligheter att anpassa verksamheten till alla barn i förskolan.

  • 259.
    Olsson, Cecilia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Svallhed, Monica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att identifiera lässvårigheter: Avkodning och ordigenkänning i åk 2 och åk 32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien är en jämförelsestudie i åk 2 och åk 3 om avkodning och ordigenkänning med hjälp av Ordkedjor och LegiLexi. Syftet är att jämföra vad dessa två olika testmaterial mäter och hur testen korrelerar. Vidare är syftet att påvisa fördelar och nackdelar samt om elever i lässvårigheter presterar lågt på båda lästesten. Testen genomfördes på två olika skolor. 72 elever deltog, varav 37 elever i årskurs 2 och 35 elever i årskurs 3. Ordkedjetestet består av ordkedjor med tre riktiga ord. I varje ordkedja skulle eleven läsa orden tyst i två minuter och dra två streck så att det bildades 3 ord i ordkedjan. LegiLexis deltest 8 ordläsning genomförde eleven individuellt med lärare. Eleven fick läsa orden högt från ett papper samtidigt som läraren hade en Ipad där samma ord fanns. Under en minut läste eleven medan läraren markerade de ord som eleven läste fel på Ipaden. Testresultaten behandlades kvantitativt och visar att de elever som hinner läsa få ord på Ordkedjetestet även hinner läsa få ord på LegiLexitestet. Resultatet visar att alla elever hinner läsa fler ord med LegiLexis ordläsning än vad de hinner göra i Ordkedjor. Sambandet mellan elevernas resultat i Ordkedjor och LegiLexi är relativt stort (r= 0,74) så korrelationen är hög. Det är fler i åk 3 som inte når godkänd nivån i något av testen än vad det är i åk 2. Trots att vi konstaterar att testen mäter olika läsprocesser anser vi att de korrelerar väl.

  • 260.
    Overå, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Spänningen mellan samverkan och konkurrens: En studie om förutsättningarna för utveckling av kommunikation och ömsesidigt lärande2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om lärande inom samverkan och vilka förutsättningarna för kommunikation och lärande som erfordras. Arbetsformen samverkan har tillämpats inom en projektorganisation sammansatt av tre olika parter.  I vartdera av de två studerade projekten har en beställare anlitat två konkurrande konsultföretag med målsättningen att de tre parterna tillsammans ska utveckla lösningar inom ett nytt tekniskt område. Genom denna trepartssamverkan eftersträvades en större innovationspotential genom ett ömsesidigt lärande, en utveckling av kompetens inom branschen och skapande av nya arbetssätt för en standardisering av framtida tekniska tillämpningar. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av fenomenologin. Studien syftar till att inhämta kunskap om hur förutsättningarna för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklas genom att arbeta i samverkan. Studiens resultat bygger på 13 intervjuer där informanterna aktivt arbetat i projekt genom trepartssamverkan. Resultaten har tolkats och teman identifierats vilka redovisas ur ämnesområdena Kommunikation, Ömsesidigt lärande och Organisatorisk tillhörighet. Framträdande resultat handlar om vikten av att initialt ha utarbetade ramar och definierat innehåll där lärandet och kompetensutvecklingen kan utvecklas. Att tillhöra en arbetsgrupp inom projektet ses som en viktig förutsättning för det ömsesidiga lärandet där gemensamma mål, tidplan och arbetssätt är dess pelare. Resultaten visar på betydelsen av att samverkan sprids inom hela samverkansorganisationen vilken utgör en grund för det gemensamma lärandet. Att arbeta i projekt är ett sätt för parterna att arbeta nära varandra och ses som en naturlig miljö för ett ömsesidigt utvecklingsinriktat lärande. Genom respekt för parternas företagsunika processer, metoder och verktygen kan en gemensam samverkanszon för kompetensutveckling, ömsesidigt lärande, teknisk innovation och ny teknik utvecklas.

  • 261.
    Paulsen, Sofi
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Tengblad, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hur speciallärare och specialpedagoger arbetar med och följer upp screening och kartläggning av elevers läsförmåga2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Utbildning i dag ställer höga krav på läsförmågan. Skolans uppdrag är att säkerhetsställa att eleverna lär sig att läsa. Ett sätt att följa elevers läsförmåga är att använda sig av screeningtest och kartläggningsmaterial i kombination med att följa upp och arbeta med resultaten. Tidig identifiering är av största vikt så att skolan sätter in rätt resurser i tid. Speciallärare och specialpedagoger spelar en stor roll i detta arbete. 

    Syftet med vår undersökning är att se vilka screening- och kartläggningsmaterial i läsning som används i svensk grundskola samt att se hur resultaten från dessa följs upp. Frågeställningarna som vi söker svar på är: Vilka screeningtest och kartläggningsmaterial inom läsning används i Sveriges grundskolor? Hur följer skolan upp resultaten? samt Hur vill speciallärare och specialpedagoger arbeta med kartläggning och uppföljning?

    En enkätundersökning  skickades ut till alla Sveriges grundskolor, specifikt riktade till speciallärare och specialpedagoger. Resultatet, utifrån respondenternas svar, visar vilka screeningtest som används ute på skolorna, hur resultaten följs upp samt hur speciallärare och specialpedagoger önskar följa upp resultaten.

  • 262.
    Paulsson, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Arbetsminnesproblematik och lärande: hos elever med utvecklingsstörning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att undersöka lärares i särskolans uppfattning om arbetsminnesproblem hos elever. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare upplever att arbetsminnesproblematik påverkar elevernas lärande och hur eleverna kan få stöd i att hantera detta. Efter att varje intervju hade genomförts transkriberades den och när textinnehållet sedan sammanställdes och analyserades framträdde ett antal teman. Kännedomen om begreppet arbetsminne var inte så stor, men det stöd som ges är positivt för elever med ett svagt arbetsminne. När resultatet ställdes mot teori och tidigare forskning framträdde till största delen likheter, men även olikheter. T.ex framkom i resultatet att eleverna kanske får för mycket stöd och använder hjälpmedel av slentrian. Forskningen däremot framhåller vikten av att eleverna har tillgång till hjälpmedel och vet hur och när de ska använda dem. En likhet som framkom var tankar om arbetsminnesträning. Några tog upp det och var intresserade av att använda det, medan en annan tänkte att det inte fungerar i särskolan. Här är även forskningen kluven. Både i fråga om träning hjälper och hur den i så fall bör organiseras.

  • 263.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Perselli, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Reflektioner i vardag och forskning2019In: Fenomenologiska sammanflätningar: Till minne av Jan Bengtsson / [ed] Inger C.Berntsson, Annika Lilja, Ilona Rinne, Göteborg: Daidalos, 2019, 1, p. 131-153Chapter in book (Refereed)
  • 264.
    Persson, Paulina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Simon, Wirkensjö
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rekrytera, utveckla & behålla: Hur kan arbetet med kompetensförsörjning se ut i offentlig sektor?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I en värld som ständigt förändras och utvecklas kan det finnas ett pågående tryck hos organisationer att behålla värdefull kunskap men även att identifiera var kunskap saknas och åtgärda detta. Arbetet med detta hos organisationer kallas ofta för ”kompetensförsörjning”. Syftet med denna studie är att identifiera hur arbetet med kompetensförsörjning i vissa fall kan se ut för HR-medarbetare och chefer i en offentlig verksamhet. Studien är kvalitativ och innehåller tidigare forskning gällande Human Resources och kompetensförsörjning . I studien har fyra halvstrukturerade intervjuer genomförts med fyra respondenter som alla arbetar med HR inom offentlig sektor. Därefter har data blivit tematisk analyserat för att ge form till de olika teman som återfinns i resultatet. Resultatet påvisar att både HR-medarbetare och chefer är delaktiga i arbetet med kompetensförsörjning, men att cheferna ofta tilldelas utvalda ansvarsområden och att HR-medarbetare har det övergripande ansvaret och fungerar som en specialistfunktion. Slutsatsen påvisar att både HRmedarbetare och chefers olika kunskaper är viktiga beståndsdelar i kompetensförsörjningen men även att det finns alternativa arbetssätt som skulle vara önskvärda om tid och möjlighet funnits.

  • 265.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö university, Sweden.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lago, Lina
    Linköping university, Sweden.
    The Swedish preschool class in times of policy change2019In: 29th EECERA ANNUAL CONFERENCE, Early Years: Making it Count, Thessaloniki, Greece 20th – 23rd August 2019: ABSTRACT BOOK, 2019, p. 8-9Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyse policy changes concerning the Swedish preschool class. The preschool class for six years old children is described as a transition zone between preschool and school (Ackesjö and Persson, 2016. Teachers construct an educational position for the preschool class that is influenced by both the social-pedagogical and the academic school traditions (Lago, 2014). New institutionalism and policy enactment theory are used to understand how teachers adapt, interpret and transform policy to a local educational context (Czarniawska, 2005; Powell & DiMaggio, 1991). Recontextualisation is a key concept in the policy enactment theory to analyse how teachers do policy (Ball et al., 2012). Theories of professionalisation processes are used to understand the importance of professional recognition and jurisdiction. This is a longitudinal policy ethnographic study over four years (2018-2021). The main methods are document analyses and interviews with teachers and principals. All respondents are guaranteed confidentiality and anonymity. They are free to leave the project at any time. On policy level, the term ‘schoolarisation’ describes a positional shift for the preschool class in the education system. Parallel processes of re-contextualisation are initiated when new curriculum is confronted with the teachers interpretations of their assignment. Teachers express a recognition in terms of a societal trust in the teaching they conduct. The study implicates that there is no linear relation between new policy and educational practice, instead policy is re-contextualised in relation to local organisation and teachers´ beliefs.

  • 266.
    Persson, Sylwia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Löfvenberg, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Variationer av barns uppfattningar av meningsfullhet på fritidshemmet: Variations of childrens perceptions of meaningfulness at after schoolprograms2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en närmare uppfattning av vad barn i åldrarna tio till tolv år anser är meningsfullt på fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie som tar sin utgångspunkt ur ett barns perspektiv. Vår studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att vi söker variationer av uppfattningar. Detta gör att vår studie visar på mer variationsrika uppfattningar än andra studier i samma syfte. Resultatet visar på återkommande mönster i barnens berättelser om deras uppfattningar av meningsfullheten på fritidshemmen. Dessa mönster ligger till grund för de olika kategorier som presenteras i resultat- och analyskapitlet. Kategorier som relationer, möjlighet till rekreation och progression, visar vad barnen i vår studie uppfattar som viktigast för att ha en meningsfull fritid.Sammanfattningsvis visar resultatet på variationer av uppfattningar av vad som utgör en meningsfull fritid ur ett barns perspektiv.

  • 267.
    Petersson, Fatima
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Suljevic, Adi
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Integrationsarbete med ensamkommande flyktingbarn: En kvalitativ studie om integrationsprocessen baserad på skol- och boendepersonalens perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och analysera hur yrkesprofessionella på skolor och HVB-hem arbetar för att främja en god integration för ensamkommande flyktingbarn. Vi har även undersökt hur samverkan mellan dessa två verksamheter fungerar eftersom de ensamkommande barnen spenderar en stor del av sin tid i dessa verksamheter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där våra intervjufrågor var öppna, vilka tillät oss att ställa följdfrågor till respondenterna. Vi har genomfört totalt sju intervjuer, fyra på olika skolor och tre på olika HVB-hem. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi delade upp resultatdelen i huvudteman och underteman. Vårt resultat visade att respektive verksamhet arbetar utifrån olika arbetssätt för att främja flyktingbarnens integration. Skolpersonalen är mer inriktad på att lära ut språket och att få eleverna i samspel med andra elever, medan personalen på HVB-hemmen arbetar för en ökad självkänsla och trygghet hos barnen samt att skapa en meningsfull vardag. I studien framkom det även att det fanns skillnader mellan skolorna i graden av samverkan med HVB-hemmen och att det finns brister i samverkan mellan skol- och boendepersonalen.

  • 268.
    Petersson, Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Finns det allmänna och/eller pedagogiska skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare?: En kvantitativ och kvalitativ undersökning av gymnasieelever i och utan behov av särskilt stöd2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie hade som mål att undersöka, med hjälp av 111 slumpmässigt utvalda svenska gymnasieelever genom användandet av en enkät och individuella intervjuer, huruvida det kan tänkas existera gemensamma tankegångar angående allmänna och/eller pedagogiska könsskillnader mellan för- och/eller grundskolelärare. Om så är fallet, skulle dessa potentiella könsskillnader kunna påverka elevers studiemotivation och/eller studieresultat negativt? Tidigare forskning hävdar det. Gymnasieelever både i och utan behov av särskilt stöd blev tillfrågade i enkäten men endast elever i behov av särskilt stöd intervjuades. Anledningen till detta var för att se om den höga majoriteten av kvinnliga specialpedagoger och speciallärare i Sverige, vilket är 93% (Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson & Nilholm, 2015), möjligtvis skulle kunna påverka elevernas studiemotivation och/eller studieresultat negativt, och då framförallt pojkar. Enligt socialt konstruerade normer och värderingar gällande kön och genus lär vi oss redan i barndomen att män och kvinnor är annorlunda på olika sätt och vis (Butler, 1990). Denna studie strävade efter att ta reda på huruvida dagens ungdomar och snart arbetsföra vuxna delade några av dessa stereotypiska synsätt på kön och genus genom att låta dem se tillbaka på sina egna, tidigare lärare på för- och/eller grundskolenivå. Resultatet visar att ett fåtal gymnasieelever skulle kunna ha stereotypiska tankar gällande könsskillnader på sina tidigare och nuvarande lärare men den stora majoriteten av gymnasieeleverna menar att de inte dömer en lärare baserat på dess kön utan hävdar istället att de avgörande faktorerna är lärarnas personlighet och pedagogiska lämplighet. 

  • 269.
    Petersson, Jacob
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Heerman, David
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nykter och fortsatt nykter: Socialsekreterares perspektiv på eftervård2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är utforska vad socialsekreterare upplever vara hinder och tillgångar för och hos klienter som genomgår eftervård. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer med en hermeneutisk och kvalitativ metodologisk utgångspunkt. Resultatet har tolkats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv samt Governmentality-perspektivet, vilka båda är de teoretiska perspektiv som använts till uppsatsen. Urvalet innefattar sex socialsekreterare från fyra olika kommuner som alla intervjuades på sin arbetsplats. Resultatet visar på att även om det finns behandlingsinsatser att tillgå för klienter som är föremål för eftervård är en inre motivation från klienten och en god arbetsallians det som socialsekreterarna värderade högst. Ett annat resultat som uppkom i studien var upplevelsen av att det börjar bli ett större inflöde av klienter med samsjuklighet och att det råder en brist på boendemöjligheter för människor med missbruksproblematik. Slutsatsen av studien är att implementering av en Evidensbaserad praktik verkar ha fått genomslag för de socialsekreterare vi har varit i kontakt med då de verkar lägga stor vikt vid att använda klienten som kunskapskälla och att kunna upprätta en god arbetsallians mellan klient och professionell.

  • 270.
    Peterssson, Annie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hagblom, Sophia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hedvall, Kerstin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks några rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (2018) vilken innefattar pedagogisk-, fysisk- och social miljö.   Vidare undersöks hur rektorer uppfattar arbetet med tillgänglig lärmiljö och hur det organiseras samt säkerställs på den skola hen är ansvarig för. Den här studien visar att rektorers uppfattning kring begreppet tillgänglig lärmiljö varierar, så även arbetet med uppföljning och säkerställande. Några av de uppfattningar som framkom var att samverkan mellan olika professioner ses som en del i det främjandet arbetet där specialpedagogen har en viktig roll i arbetet med att utforma, samt skapa förståelse av vad begreppet tillgänglig lärmiljö innebär och leder till. I den här studien har en kvalitativ metod använts, där resultatet presenteras i form av en tematisk innehållsanalys. I studiens resultat framkommer en osäkerhet kring begreppet tillgänglig lärmiljö vilket påverkar både organisation och säkerställande olika utifrån rådande skolkontext. Rektorerna framhåller pedagogernas roll i frågan kring tillgänglig lärmiljö och ett delegerat ansvar till pedagogerna ute på golvet. I den här studien framkommer även att tillgänglig lärmiljö påverkas av många olika faktorer, som till exempel ekonomi, politisk styrning och samhällspåverkan. Trots det anser samtliga rektorer sig ha stort inflytande gällande utformandet av tillgänglig lärmiljö. Det lyfts också en del kritiska aspekter kring vilken effekt tillgänglig lärmiljö ger elevernas utveckling och lärande. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa en förståelse av rektorernas uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö, hur lärmiljöer organiseras och säkerställs.

  • 271.
    Petrén, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Känsla av sammanhang: En studie om sambandet mellan studieresultat och känslan av sammanhang i gymnasieskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolan är en komplex värld med många olika dimensioner och processer, en arena för kunskap och utbildning men också för fostran och danande av individer och ett samhälle. Med hjälp av sociologen Antonovskys forskning kring KASAM ”Känslan av sammanhang” belyser den här studien om elever med höga studieresultat också visar på ett högre KASAM än elever med lägre studieresultat samt om det går att se någon form av samband mellan dessa komponenter. Studiens empiri bygger på ett frågeformulär samt kompletterande intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Detta underlag har sedan relaterats till gymnasieelevens studieresultat och analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Utgångspunkten är en nollhypotes som utgår från att alla elever oavsett studieresultat upplever samma känsla av sammanhang, medan arbetshypotesen är att utfallet ska ha en viss spridning. Resultatet visar genom frågeformulär samt elevintervjuer att det finns en viss skillnad mellan elever med högmåluppfyllelse och elever med låg måluppfyllelse vad gäller studieresultat relaterat till KASAM. Alltså en bekräftelse av Antonovskys teori.

  • 272.
    Pettersson, Therese
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Falk, Erika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Undervisning i förskolan: Förskollärares uppfattningar om undervisningsbegreppet i förskolans kontext2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undervisning som begrepp ingår i förskolan sedan nuvarande skollag började gälla (Skollag, 2010). Trots det så råder det en osäkerhet om undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Med den reviderade läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 får begreppet undervisning en ännu tydligare roll i förskolans verksamhet. Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet undervisning tolkas och förstås av förskollärare i relation till förskolans verksamhet. Resultatet har kategoriserats utifrån begreppen undervisning samt organisatioriska villkor. Genom diskursanalys och de teoretiska begreppen innehållsaspekt, förskolans kvalitè och skolifiering har resultatet analyserats. För att få fram data till resultatet så har kvalitativa intervjuer genomförts som utgör empiri. I studiens resultat framkom det tre diskurser och dessa är lärande och undervisning som synonymer, undervisning som planerat eller oplanerat samt skolifiering och statushöjande. I talet om undervisning kopplat till organisatoriska villkor framkom det att barngruppens storlek och sammansättning påverkar undervisningens kvalitè.

  • 273.
    Pettersson, Ulrika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Anmälan till Skolinspektionen: En kvalitativ studie kring föräldrars anledning att slutligen anmäla skolan till Skolinspektionen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka inkluderingsperspektivet i de fall där föräldrar har valt att anmäla skolan till Skolinspektionen. Föräldrar har fått berätta sin berättelse om vägen fram till en anmälan. Berättelserna har sedan sammanfattas i så kallade fallbeskrivningar. I denna studie kan man se exempel i så gott som alla fallbeskrivningar brister i de tre olika aspekterna rumslig, social och didaktisk inkludering man kan också se att de är svårt att särskilja aspekterna åt då aspekterna överlappar varandra. Det blir också tydligt att det råder en brist av inkludering enligt rådande styrdokument. I studiens fallbeskrivningar kan man konstatera att skolan håller en låg grad av inkludering och skolan verkar ha stora brister i relationen till hemmet samt att skolan inte uppfyller det krav som styrdokumenten ställer. Utvecklingsområden är för förskolan och skolan att definiera vad begreppet inkludering innebär utifrån aspekterna rumslig, social och didaktisk. Skapa ömsesidiga förtroendefulla relationer mellan hem och förskola/skola är ett annat utvecklingsområde. Huvudman behöver även skapa förutsättningar för den pedagogiska ledaren det vill säga rektorn så att hen kan utveckla det främjande och förebyggande arbetet på förskolor och skolor där föräldrar och elever är en viktig komponent.

  • 274.
    Prøitz, Tine
    et al.
    University of Southeast Norway.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Learning outcomes in Scandinavian education through the lens of Elliot Eisner2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Discursively learning outcomes has been embedded within a wider education policy context characterised by a shift from teaching to learning. In the dominant education policy discourse learning outcomes have come to play an important role in education governing by a strengthened emphasis on product more than process. This development has been criticised as scientific management that places too much emphasis on learning’s measurable outcomes. In education research calls have been made for reconsideration of alternative interpretations and widened understandings of learning outcomes. This can be regarded as a renewal of older perspectives on learning outcomes brought forward by the works of  Eisner. The aim of this study is to renounce the concept of learning outcomes as they have come to be interpreted in contemporary education policy and instead explore them within the framing of teaching and learning presented by Eisner. By an analysis of policy developments and the introduction of learing outcomes in two Scandinavian countries we ask - what is taken for granted in the interpretation of learning outcomes? Further, the analysis contribute to a widened narrative on what education is or could be about by illuminating alternative ways of interpreting and reconceptualizing learning outcomes in education

  • 275.
    Prøitz, Tine
    et al.
    Univ South Eastern Norway Borre, Norway.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Learning Outcomes in Scandinavian Education through the Lens of Elliot Eisner2019In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Discursively learning outcomes have been embedded within an education-policy context characterised by a shift from teaching to learning. In the dominant education policy discourse, learning outcomes have come to play an important role in education whose emphasis is more on product than process, which by its critics have been characterised as is criticised as scientific management. Calls have been made to reconsider alternative interpretations of learningoutcomes and a renewal of older perspectives on learning outcomes such as in Eisner's works. The article examines the concept of learning outcomes, as interpreted in education policy, and discusses it within Eisner's framing of teaching and learning. Analysing policy developments and the introduction oflearning outcomes in two Scandinavian countries, we ask what is taken for granted in the interpretation of learning outcomes. The analysis contributes to a widened narrative on what education could be about by illuminating alternative ways of interpreting and conceptualising learning outcomes in education.

  • 276.
    Ranta, Birgitta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Öyen, Mia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hunden som specialpedagogiskt verktyg i förskolan: Hunden som dörröppnare2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte utgår ifrån hur hunden kan vara till stöd för att motivera barns lust till lärande, synliggöra skillnader mellan utbildningar, samt lyfta fram hur utbildning kring HAP ser ut för hundekipage. Studien har en kvalitativ ansats med motivationsteorier som utgångspunkt i bearbetning och analys av resultat. Den valda metoden har utgått från halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med tre hundekipageutbildare och tre hundförare i Mellansverige.

    Baserat på tidigare forskning, motivationsteori och studiens resultat kan vi påvisa att hunden i prestations- och inlärningssituationer påverkar främst motivation och tro på den egna självförmågan. Både resultat och tidigare forskning påvisar dessutom att HAP kan bidra till bättre skolklimat där lärande blir till något lustfyllt. Det i sig påverkar barnets inre och yttre motivation att lära sig nya och svårare saker vilket i förlängningen leder till ökad måluppfyllelse. Vi kan även se utifrån resultatet att HAP bidrar till att barn utvecklar sina färdigheter inom kommunikation, samspel och motorik, när barnet rör sig och leker tillsammans med hunden. Med andra ord påvisas bättre arbetsförmåga och högre prestationsförmåga i närvaron av en hund. 

    Forskning som vi använt oss av har främst riktat sig mot skolan. Dock är vår rådande uppfattning att detta koncept är användbart också i förskolan. Utifrån resultatet kan vi se att HAP med stor sannolikhet skulle kunna bidra till att barn utvecklar sina färdigheter och förmågor inom kommunikation, samspel och motorik i förskolan. Även om förskolans undervisning inte nödvändigtvis fokuserar på att mäta kunskaper som skolan gör, så finns det utrymme att hävda att hunden kan vara till hjälp också inom ramen för förskolans lärområden.

  • 277.
    Rasidovic, Emine
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vägen till barnets diagnos: En förälders röst2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Denna studie beskriver den känslomässiga resa som en familj går igenom, på vägen till barnets diagnostisering. Genom att djupare förstå vilka tankar, frågor och känslor en familj har och går igenom, formuleras framtida tankesätt för hur förskolan/skolan kan bemöta familjer i denna situation. En narrativ metod med livsberättelsen i fokus har valts, där en förälders röst blir hörd.

    Genom förälderns berättelse, tidigare forskning och teori märker vi att förståelse är något föräldrar behöver och önskar under sitt barns utredningstid. En förståelse, dels från skolans och de närståendes sida om familjens situation, men även en förståelse för sitt barns svårigheter önskas. Vikten av en fungerande relation och kommunikation mellan föräldrar och förskola/skola blir tydlig, tillsammans med samtalandets helande effekt under utredningstiden.

    För den deltagande föräldern blev barnets diagnos en slags förklaring och lättnad, samt att den tog bort skuldkänslorna från dem som föräldrar. Diagnosen blev även en styrka när det gällde att ställa krav i skolan och få det stöd som behövdes.

  • 278.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    ‘Borrowed access’: the struggle of older persons for digital participation2018In: International Journal of Lifelong Education, ISSN 0260-1370, E-ISSN 1464-519X, Vol. 37, no 3, p. 333-344Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigates older persons' engagement with digital interfaces as one important way to social inclusion. Digital exclusion and social exclusion are intrinsically intertwined, which put older persons at risk for exclusion. To construct meaningful educational practices for inclusion, more insight is needed to understand consequences of low digital competence. Eighteen men and women (retired) have been interviewed about their everyday encounters with digital interfaces. Results show how older persons ‘borrow’ knowledge from social networks or from contacts at previous workplace, to access technology and digital practices. Data also show a common acceptance of exclusion and changes in lifestyle. These fragile chains, put together to access digital practices jeopardise social inclusion understood as autonomy and participation in society. Informants did not mention community arrangements as resources for access and knowledge, which indicate that hard work is required to promote inclusion of this group. A possible way could be using the power of informally framed learning scenarios. Society cannot turn a blind eye to the fact that groups of citizens are hindered from developing capabilities to maintain a social life, to access the health sector, to enjoy integrity and independence and cultural recreation – to live a capable life.

  • 279.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Risk för ofrivilligt utanförskap2019In: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, no 1, p. 44-47Article in journal (Other academic)
  • 280.
    Reneland-Forsman, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Supporting scholarly thinking in a Nordic teacher education webinar practice2019In: Journal of University Teaching and Learning Practice, ISSN 1449-9789, E-ISSN 1449-9789, Vol. 16, no 2, p. 1-14, article id 13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With this study, we aim to generate knowledge on how a webinar practice may support the development of scholarly skills in a pre-teaching program. A series of webinars connected researchers and students from Finland, Norway and Sweden and gave the students access to an authentic Network of researchers, otherwise not accessible to them. The webinars were recorded and an analysis, inspired by variation theory, were conducted in order to identify signs of scholarly thinking in the conditions framing these situations in student reasoning when discussing their final thesis. The theoretical framing underlining the study acknowledges that 1) aspects of scholarly training can be discerned from communicative actions, 2) that the educational practice is subject to mediation and 3) that there are constitutive aspects influencing a higher education practice. Two critical aspects for stimulating scholarly thinking during webinars emerged from data. First the diversity of language and knowledge and secondly, a more informal framing. A carefully staged webinar using these two critical aspects, offers a socialisation of students in professional training, to an academic discourse where the production and evaluation of knowledge is part of students’ identity and constantly debated.

  • 281.
    Robertsson, Annelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hallengren, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Jobbet som en glädje- och motivationskälla: Ledarskapets betydelse för arbetsmotivationen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap om ledarskapets betydelse för arbetsmotivationen med betoning på arbetstillfredsställelse och arbetsglädje utifrån ett medarbetarperspektiv. Frågeställning var vilka handlingar som medarbetaren anser är viktiga hos sin närmaste ledare för att känna arbetsglädje och arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Den teoretiska utgångspunkten var The Full Range Leadership Model och, för förförståelsen, två behovsstyrda motivationsteorier. Studien var en fallstudie och metoden som användes var kvantitativ ansats via enkät och kvalitativ ansats via intervju. 47 personer av slumpvis kön svarade på enkäten och 2 personer lät sig intervjuas. Resultatet av studien visade att ledarskap har betydelse för arbetsmotivation, arbetstillfredställelse och arbetsglädje och att framförallt transformativt ledarskap var den ledarskapsstil som medarbetare anser mest gynnade arbetsglädje och arbetstillfredställelse.

  • 282.
    Roos, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Gadler, Ulla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet: en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enlig skolans uppdrag2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 3-4, p. 290-307Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolans uppdrag är att erbjuda likvärdig utbildning till varje elev med utgångspunkt från deras varierande förutsättningar. Uppdraget, kan benämnas som det dubbla uppdraget, omfattar såväl kunskapsuppdrag som socialisationsuppdrag. I ett flertal rapporter från bl.a. Skolverket och Skolinspektionen (Skolverket, 2011, 2015; Skolinspektionen, 2014, 2016) framgår det att det finns en diskrepans mellan formuleringar i statliga styrdokument och det som sker i skolan med avseende på varje elevs möjlighet till likvärdig utbildning. Villkor för att genomföra skolans dubbla uppdrag belyses i denna artikel genom att fokusera på betydelsen av kvalitén på det didaktiska mötet i relation till varje elevs rätt till likvärdig utbildning och livslång lust att lära. Syftet med artikeln är att skapa en modell för att kunna analysera kvaliteten på det didaktiska mötet. Denna modell innehåller tre komponenter; elevers varierande förutsättningar i relation till likvärdig utbildning, professionell kompetens att genomföra innehålls-, dynamisk och deltagande inkludering samt tolkning och genomförande av skolans dubbla uppdrag. Kvaliteten på det didaktiska mötet påverkas av hur dessa tre komponenter samvarierar med varandra.

  • 283.
    Roos, Therese
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Strömberg, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Attraktiva arbetsplatser: Ur ledarens och medarbetarens perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få förståelse för vilka aspekter medarbetare och ledare uppfattar utgör en attraktiv arbetsplats i bemanningsbranschen. Uppsatsen består av relevant litteratur, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med ledare och fyra med medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet lyfter fram vilka aspekter som ledare och medarbetare anser bidrar till en attraktiv arbetsplats. De aspekter som framhålls i resultatet är stimulans och utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, frihet och förmåner, tydliga mål och feedback, stolthet i arbetet, kollegor och arbetstrivsel samt organisatorisk självbild. Slutsatsen är att dessa aspekter bidrar till en god organisationskultur vilket leder till en attraktiv arbetsplats. 

  • 284.
    Roselius, Ellinore
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nyman, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Musiken i förskolan: Hur pedagoger beskriver musikens betydelse i förskolan och musik som ett pedagogiskt redskap och stöd för att stimulera prosocialt beteende2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Pedagogernas roll i förskolan är att använda sig av så många olika redskap och stöd som möjligt för att alla barn ska utvecklas på bästa sätt och efter sina förutsättningar. Musiken kan ses som ett sådant redskap och stöd. Kunskaper hos pedagoger om att utveckling inom ett område kan innebära utveckling inom ett annat område är betydelsefullt. Genom en ökad musikkompetens hos pedagoger så ges barnen fler redskap att exempelvis uttrycka sig, inhämta kunskap och utvecklas socialt.

     

    Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger beskriver musikens betydelse i förskolan och som ett pedagogiskt redskap och stöd för att utveckla prosocialt beteende. Prosociala handlingar definieras enligt Persson (2004) som handlingar som gynnar en annan person exempelvis hjälpa, trösta och dela med sig. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. En jämförelse har gjorts mellan traditionella förskolor och musikförskolor för att se om det finns likheter och skillnader i hur pedagogerna använder musik i förskolan. Det teoretiska ramverk som använts vid analys av resultatet är det sociokulturella perspektivet.

     

    Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna anser att musik främst har betydelse för barns språkutveckling, glädje och gemenskap. I resultatet framkommer att på musikförskolorna ses musik i ett något vidare perspektiv genom att pedagogerna beskriver att musik genomsyrar verksamheten på ett annat sätt än vad pedagogerna på de traditionella förskolorna uttrycker. Majoriteten av pedagogerna beskriver musiken som ett pedagogiskt redskap och stöd i flera olika sammanhang. Det som dock inte framkom i studien var tydliga resultat gällande musik kopplat till prosocialt beteende. 

     

     

     

  • 285.
    Rosenlund, Rebecca
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Utbildning i en teknologiserad värld: En kvantitativ enkätstudie om vad som påverkar inställningen till online-utbildning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har genomförts med stöd i en kvantitativ enkät om vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Genom Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) samt tidigare forskning har 5 faktorer valts att undersökas som möjliga faktorer till vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Dessa är kön, ålder, attityden till teknologi, upplevd läs- och skrivförmåga samt upplevd autonomi. Av dessa faktorer påvisar framför allt upplevd läs- och skrivförmåga, upplevd autonomi och attityden till teknologi kunna påverka inställningen till online-utbildning. Även ålder tenderar att påverka inställningen till online-utbildning. Ovannämnda faktorer kan anses särskilt viktiga vid arbete med online-utbildningar. Slutsatser av studien är fortsättningsvis uppmärksammandet av en utmaning i att utveckla online-utbildning, som verktyg, till att kunna bidra med samma inlärningsmöjligheter som vid traditionell/klassisk utbildning samt att motivation är ett fält som borde vara väl utforskat vid utformningen av online-utbildning för att maximera lärresultatets möjligheter vid online-utbildning.

  • 286.
    Rothén, Bodil
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Torstensson Hultberg, Ellen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Med eller utan brus?: En studie om ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi. 

     

    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6.

    I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.

     

    Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området. 

  • 287.
    Rudman, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Förskolegårdens utformning ur en motorisk synvinkel: En bildbaserad dokumenatationsstudie om hur förskolegårdar ger barnen möjlighet till motorisk utveckling2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här självständiga arbetet studerar vilka möjligheter det finns för barn att träna på deras motoriska utveckling på förskolegården. Tidigare forskning har visat att förskolegården inte ger barnen den bästa möjligheten för motorisk träning och därför studeras ämnet. Med utgångspunkt i Ericssons (2008) observationsschema har en egen analysmodell skapats med tolv motoriska grundformer. Utifrån denna modell har 25 förskolegårdars utformningar studerats för att se vilka möjligheter de har för barn att främja den motoriska utvecklingen. Resultatet visar att alla förskolegårdarna inte ger barnen möjlighet att träna på alla de tolv motoriska grundformerna och att det finns stora skillnader i hur förskolegårdarna är uppbyggda. Förhoppningen med studien är att bidra till hur förskolegårdar kan utformas för att på bästa sätt främja barns motoriska utveckling.

  • 288.
    Rumar, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Studiehandledning på modersmål: En kvalitativ intervjustudie med lärare och studiehandledare i årskurs 1–62018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Based on the experiences of a number of teachers and tutors, the overall purpose of this study is to contribute to knowledge about multilingual study guidance. The purpose is specified by the following questions: What experiences do teachers and tutors have of the importance of study guidance for the language, knowledge and identity development of multilingual students and what challenges do they face? What descriptions do teachers and tutors give of how multilingual study guidance can be organized and implemented and what challenges do they face?  The method for this study is qualitative semi-structured interviews in seven focus groups consisting of 10 tutors and 19 teachers in grades 1–6. The perspective of the study is sociocultural and the result is interpreted based on the hermeneutic approach. The result of the study shows that the informants agree that study guidance favors language, knowledge and identity development of multilingual students by enabling students to strengthen and develop their mother tongue and second language in parallel to the development of subject knowledge. Through the opportunity to mediate their knowledge and thoughts, the students' sense of identity is strengthened and developed. Futhermore, the informants describe that multilingual study guidance is most commonly carried out during the lessons as well as in mathematics and social and science subjects. Several informants, mainly teachers express an uncertainty about how study guidance can be organized and implemented and what effects this will have on the development of multilingual students. The challenges that the informants in the study experience is that aspects of time and organization make it difficult to find forms of cooperation between teachers and tutors for the planning and evaluation of multilingual study guidance.  The conclusion is that cooperation between teachers and tutors and knowledge of multilingual study guidance increase the multilingual students’ opportunities to develop.

  • 289.
    Rönnbäck, Helene
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    På spaning efter specialpedagogiska mål: - en undersökning om och hur specialpedagogiska mål definieras och formuleras2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien handlar om specialpedagogiska mål, om de finns och i så fall hur de formuleras och vad de innefattar. Undersökningen granskar nio verksamhetsnära kommunala dokument från en svensk kommun och utgår från en definition av begreppet specialpedagogiska mål som har definierats genom enkätsvar från specialpedagoger och verksamhetsansvariga. Detta för att få en så verksamhetsnära definition av begreppet som möjligt att utgå från i dokumentanalysen. Samtliga respondenter har sitt verksamhetsområde inom grundskolan. I enkätsvaren framkommer skillnader men också likheter i sättet att se på det specialpedagogiska området. Dokumentanalysen i studien har utgått från definierade begrepp kring specialpedagogik, mål och perspektiv. Perspektiven finns beskrivna och definierade i teoridelen tillsammans med det som kallas programteorin.

    Studiens resultat visar att det finns 28 specialpedagogiska mål när man använder definitionen: Mål som undanröjer hinder för delaktighet, inkludering, likvärdighet och/eller autonomi på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. De specialpedagogiska målen hamnar inom det kategoriska eller dilemmaperspektivet. 17 mål av 28 hamnar inom kategorin effektmål och endast åtta mål hamnar på individnivån, att jämföra med gruppnivåns 24 mål. Detta kan ha flera orsaker men den minst troliga är att det kan handla om att man har använt sig av specialpedagogisk kompetens i författandet av dokumenten. Det är mer troligt att det beror på att man har personal som är kunnig inom författande av dokument och som använt sig av styrdokumentens innehåll för vägledning.

  • 290.
    Röök, Sanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Enell, Annicka
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Samverkan mellan förskola och socialtjänst: En socialkonstruktivistisk analys av samverkan i en specialpedagogisk kontext2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med specialpedagoger, rektorer och socionomer få fram ny kunskap om hur det praktiska arbetet och samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatta familjesituationer gestaltas. 

    Studiens empiriska material består av elva kvalitativa intervjuer med tolv informanter; specialpedagoger, rektorer och socionomer, som alla arbetar med samverkan kring barn i utsatta familjesituationer. Informanterna arbetar i två olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån två teoretiska begrepp; socialkonstruktivism och samverkan, samt utifrån tidigare forskning kring samverkan, orosanmälan och barn i utsatt familjesituation. Informanternas berättelser fokuserar på hur samverkan ser ut, vad som saknas i samverkan och hur den kan förbättras. I analysen gestaltas praktiskt arbete med att hjälpa barn i utsatt familjesituation, samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatt familjesituation samt utvecklingsarbete i samverkan med mål att hjälpa barn i utsatt familjesituation.

    I resultatdiskussionen diskuteras orosanmälan, förskolans anmälningsplikt samt återkoppling från socialtjänst, positiva och negativa aspekter kring samverkan och barnens bästa, med hjälp av litteratur i inledning och bakgrund. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som inriktar sig på hur specialpedagogen kan bidra till att vara en länk mellan förskola och socialtjänst för att få till en bra samverkan sinsemellan.

  • 291.
    Sand, Christina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Nordström, Thomas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Fälth, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Svensson, Idor
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Assimilating and communication text via assistive technology: an alternative to reading and writing for ID school pupils aged 16-212019Conference paper (Refereed)
  • 292.
    Sandqvist, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Guldbrand, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Tillitsfulla relationer & delaktighet: Baserat på behandlares erfarenheter av ungdomars delaktighet i utredning och behandling vid SiS särskilda ungdomshem2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka behandlares erfarenheter av ungdomars delaktighet i utredning och behandling. Studiens metodelogiska utgångspunkt var hermenetutisk med en kvalitativ ansats och baserades på intervjuer med behandlare som arbetar vid SiS ungdomshem. I Studien användes Vygotskijs sociokulturella teori för att analysera resultatet. Studiens resultat visar att delaktighet främjas av en tillitsfull relation mellan behandlare och den unge. Det framgår också att för att delaktighet ska vara möjlig behöver minst en av de fyra faktorerna, tydlighet, förståelse, förtroende , se individen, vara synlig i relationen. En av slutsatserna visar vidare att behandlaren behöver besitta kunskap i hur en relation kan utvecklas och där blir behandlarens utbildning och kunskap  viktiga faktorer.

  • 293.
    Sellbjer, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Avlutande essä: När det stora livet inte knackar på2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 259-271Chapter in book (Other academic)
  • 294.
    Sellbjer, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    En tsunami av verb: om fakta och färdigheter i det svenska utbildningsystemet2018In: Skola & samhälle, E-ISSN 2001-6727, no 31 maj, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Är det ordning och reda i det svenska utbildningssystemet vad gäller relationen mellan fakta och färdigheter. Svaret är nej, enligt Stefan Sellbjer.

  • 295.
    Sellbjer, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    “Have you read my comments? It is not noticeable. Change!”: An analysis of feedback given to students who have failed examinations.2018In: Assessment & Evaluation in Higher Education, ISSN 0260-2938, E-ISSN 1469-297X, Vol. 43, no 2, p. 163-174Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to examine what characterizes feedback regarding the group of students who receive the most comments compared to the rest of the students, all failing at least one task. Could it be that teachers comment differently on the most underperforming students? Menade du: En brist i tidigare studier har varit att Till skillnad från flertalet studier kring feedback bygger studien på ett större

    The empirical material consists of feedback handed out to students following a teacher training programme and is examined on the basis of a descriptive analytical investigation.  The analysis is based on four methods: the type of errors made, the number of times a student makes the same mistake, what kind of feedback was provided, and ‘de-motivational’ comments. One result is that underperforming students receive more feedback on their choice of relevant literature and on the qualification of the answer. Another result is that they receive substantially more ‘de-motivational’ ones as well as a higher proportion of the most negative and disparaging comments. A recommendation for further research is to separate feedback that is related to the qualities of the students’ work from what characterizes the teacher’s comments whatever aspect of the work is being commented on.

  • 296.
    Sellbjer, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kunskapskrav för superbarn?2018In: Skola & Samhälle, E-ISSN 2001-6727, no 26 Februari, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 297.
    Sellbjer, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Replik på kommentarer om kunskapskrav2018In: Skola & Samhälle, E-ISSN 2001-6727, no 26 Februari, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 298.
    Sellbjer, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    The unconscious turn in pedagogic2018In: International Journal of Pedagogies and Learning, E-ISSN 1833-4105, Vol. 13, no 1, p. 33-46Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to widen the understanding of the conditions of knowledge formation. Since it is, as will be argued, partly unconscious and automatized, it is also partly out of our control. Various theories which pay attention to unconscious and automatized knowledge formation are described. As the reasoning deals with a number of complex processes about man, culture, language and science, it should be seen as a palette of possible angles. The possibility of strict rationality will, in the light of these supposed circumstances, be elaborated on in relation to Bacon’s concept of Idols and to folk theories. The latter are picked up from popular culture and used in our daily efforts to make sense of events and actions. Folk theories could be seen as a modern interpretation of Idols. By means of two examples, the relevant educational implications will be illustrated. One of the cases refers to critical thinking and the other one to feedback in higher education. The final section suggests how to handle a situation with a partly unconscious knowledge formation, which requires for instance to be more humble or more open-minded.

  • 299.
    Sellbjer, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    I laughed aloud when I read that knowledge requirements come from middle school-Knowledge Progression in the Swedish Educational System2018Conference paper (Refereed)
  • 300.
    Sellbjer, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Werner Sellbjer, Filippa
    Lund university.
    Klimatkrisen kräver nya realistiska drömmar2018In: Göteborgsposten, ISSN 1103-9345, no 4 nov, p. 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Debatt: Medborgarna måste se ett reglerat fossilfritt samhälle som mer attraktivt, ja till och med att föredra framför dagens som kan uppfattas och ses som friare. Det är också tid för modiga ledare att träda fram och leda oss i kampen mot den globala uppvärmningen, skriver Stefan Sellbjer och Filippa Werner Sellbjer.

345678 251 - 300 of 354
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf