lnu.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 1269
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Engström, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    “Abseits ist, wenn der Schiedsrichter pfeift“: Probleme beim Übersetzen der Fußballterminologie eines deutschen Regeltextes ins Schwedische2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this essay is to investigate problems that arise when translating a German football text into Swedish. The qualitative study focuses on football terminology, as this is central to the language of football. Special attention was paid to synonymous terms, collocations, Anglicisms, metaphors, and metonymies. Various parallel texts and football dictionaries were consulted during the translation. Also, Koller's (2011) model of translation correspondences was used in order to systematize the findings. The analysis showed that when dealing with synonymous terms, different kinds of translation problems occurred due to correspondence type. For example, in cases where source text terms had only one correspondence in the target language, the target text inevitably became more repetitive than the source text. On the contrary, when a source-text term had several correspondences, many translation alternatives needed to be considered in order to choose the appropriate term in the specific target-text context. Concerning the translation of collocations, the analysis showed that interference may pose a problem even when translating into one's native language. As for the translation of Anglicisms, most of them could not be preserved in the target text, and, thus, needed to be replaced by existing Swedish equivalents. This occasionally turned out to be problematic, for instance when no direct equivalent could be found in the target language. On the contrary, many of the terms based on metaphorical concepts such as FOOTBALL IS WAR could be preserved, indicating that German and Swedish football language use this concept to a similar extent.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Enqvist, Eva-Lotta
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Korttidsboende finns inte i mitt lexikon: En studie av vilka ord och uttryck i Omvårdnadsämnets karaktärsämnen som kan vålla svårigheter för andraspråkselever, samt hur några elever och lärare förhåller sig till dessa svårigheter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vålla svårigheter för andraspråkselever i deras karaktärsämnen på Omvårdnadsprogrammet, samt hur lärare och elever ställer sig till dessa svårigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. Utifrån dessa kan utläsas att eleverna har störst svårigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid är helt enkelt att fastställa vilka ord som vållar svårigheter för andraspråkselever och varför. Svårigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan även påverkas av hur förhandlingen av ords innebörd går till och hur mycket språkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.Lärarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand på ämnesspecifika ord och lämnarövriga till svenskämnet. Eleverna anser att lärarna förklarar på ett stressat och otillräckligt sätt, och väljer därför att på egen hand finna ords betydelser. Elevernas muntliga och skriftliga passivitet i klassrummet är enligt lärarna ett stort problem. Bevisligen föreligger en diskrepans mellan vad lärarna tror är orsaken till elevernas passivitet och vad eleverna själva menar är orsaken. Lärarna tolkar den som ett kulturellt fenomen medan eleverna menar att den grundar sig i språklig osäkerhet och otrygghet i klassrumsmiljön. Intentionerna är i de flesta fall positiva hos både elever och lärare. Viljan att förstå finns hos eleverna och viljan att förklara finns hos lärarna. Troligt är att en ökad kunskap hos både lärare och elever om vilka ord somkan vålla svårigheter och hur man kan arbeta med dessa ord, skulle kunna ge positiva effekter för elevernas ordinlärning och därmed förståelse av sina karaktärsämnen.

     

    Download full text (pdf)
    Enqvist, Evalotta: Korttidsboende finns inte i mitt lexikon
  • 253.
    Enqvist, Evalotta
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    "Man ska vara glad om man får dem att läsa hela texten": En undersökning av vilka kunskaper gymnasieelever förväntas utveckla i arbetet med skönlitteratur2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract

     

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B.

    Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd. Eftersom eleverna i första hand erbjuds läsning i antologifrom läser de få eller inga hela verk alls. Dessa lärare kan även antas utforma sin undervisning i första hand efter kursmålen i Svenska B.

    Den andra gruppen kategoriseras av det faktum att de ser mötet mellan texten och eleven som gemensam potentiell kunskapskälla. De prioriterar att arbeta med att eleverna främst ska utveckla kunskaper om sig själva och andra genom litteraturen, men strävar även efter att utveckla färdighetskunskap i form av läsande och skrivande. De arbetar inte kronologiskt och de använder sig i väldigt liten grad av antologiläsning, utan väljer istället fullständiga texter från olika epoker.  Lärarna i den här gruppen utformar i första hand sin undervisning efter strävansmålen i gymnasieämnet Svenska.

    Det förefaller även vara så att de lärare som har lägst tilltro till sina elevers läsande, mer eller mindre medvetet, skapar en uppgiftskultur som begränsar elevernas möjligheter att utveckla flera olika former av kunskap genom litteraturen. Ett resultat av detta blir att det uppstår en diskrepans mellan vilka kunskaper lärarna eftersträvar att eleverna ska utveckla och vad den verkliga uppgiftskulturen tillåter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 254.
    Ericson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Nyman, Yann
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Flerspråkighet: En studie om förskolepedagogers föreställningar om flerspråkighet i förskolan  2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet.

    För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse. Ett annat exempel är att pedagogen visar bilder under samlingen på till exempel en bil, en cykel eller färgen röd och berättar för barnen vad bilden föreställer på olika språk. Det som pedagogerna på de förskolor vi undersökte hade gemensamt var att de lyfte hur viktigt det är med fortbildning inom ämnet. En annan slutsats vi drog efter våra intervjuer är att pedagogerna i samråd med förskole chefen bär ansvaret för att lärande och utveckling sker i verksamheten utifrån de kriterier som ledningen har format. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Ericsson, Anna
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Occupational terms in The Daily Aztec & The San Diego Union Tribune: Non sexist vs. sexist language2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    In English usages such as mankind and job titles ending in -man (fireman, chairman) when referring to people in general are considered sexist. Sexist language makes a distinction between women and men and it can exclude, trivialize or diminish women. Therefore, the aim of this paper was to study the sexist or non-sexist use of occupational terms in The San Diego Union Tribune and The Daily Aztec. The questions that were investigated were how the newspapers used affixed terms ending in –man and -woman, if they added female/woman/lady to refer to women, but also how they referred to traditional female professions (nurse, midwife). The study was conducted by hand by using a textual analysis, which was both qualitative and quantitative in nature. The study showed that the newspapers primarily use non-sexist occupational terms and avoid using female markings, even when reference is being made to women who have traditional male professions. The sexist usage that was most common was the affixed terms ending in –man and –woman. One conclusion that could be drawn was that The San Diego Union Tribune follows The Associated Press Stylebook’s policy about the usage of coined words such as chairperson and spokesperson.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 256.
    Ericsson, Stina
    Dept.of Philosophy, Linguistics and Theory of Science, University of Gothenburg.
    LekBot: A natural-language robot for children with communicative disabilities2010In: Proceedings of SLTC 2010: The Third Swedish Language Technology Conference, Linköping October 27-29 / [ed] L. Ahrenberg m.fl., 2010, p. 21-22Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 257.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Normkritisk pedagogik i språkklassrummet2012In: Språk i undervisning,  (ASLA), 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Enligt läroplanerna för gymnasieskolan och för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska skolan ”aktivt motverka” diskriminering och kränkande behandling på grund av bl.a. ”kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning” (SKOLFS 2011:144 s. 5 och SKOLFS 2010:37 s. 7). Normkritisk pedagogik har de senaste åren vuxit fram som ett sätt att arbeta med normer för exempelvis kön, sexualitet, funktionsförmåga och etnicitet i olika undervisningssammanhang (Bromseth & Darj 2010). Till skillnad mot toleranspedagogik, som innebär att öka toleransen för ”den andre”, fokuserar normkritisk pedagogik på själva normen. Det är då normen och dess konsekvenser, både för den som bryter mot normen och den som följer den, som fokuseras och problematiseras, snarare än det som avviker.

     

    Språkbruk är en grundläggande arena både för upprätthållande och ifrågasättande av normer (t.ex. Kitzinger 2005). I detta föredrag diskuteras möjligheter och utmaningar för normkritisk pedagogik i språkklassrummet, bland annat utifrån arbete med normkritiska övningar i lärarutbildningen i svenska språket. Övningarna hämtades från Forum för levande historia & RFSL Ungdom (2011), och rör vilka privilegier som kommer av att följa någon viss norm, som heteronormen (”alla är heterosexuella”) eller cis-normen (”alla har ett biologiskt kön, ett juridiskt kön och en könsidentitet som stämmer överens”). Genomförandet av övningarna var inte oproblematiskt, vare sig för lärare eller studenter, och här diskuteras möjligheter och utmaningar för hur man praktiskt kan arbeta med normkritisk pedagogik i språklärarutbildningen, och i förlängningen i språkklassrummet på högstadium och gymnasium.

  • 258.
    Eriksson, Ann-Chatrin
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Enell, Annicka
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Lennartsson, Ann-Charlotte
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Barnlitteraturens funktion i förskolan: - Används barnlitteratur enbart som valium för barn?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.

    Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av. Detta stämmer väl överens med vad vi kommit fram till i undersökningen. Pedagogerna anser och påtalar att barnlitteratur har en viktig funktion för barns språkutveckling. Dessutom är pedagogernas syfte med användning av barnlitteratur i verksamheten att den ska vara underhållande, kunskapsförmedlande samt har den en avkopplande funktion.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 259.
    Eriksson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "Jag måste mera lära svenska": Motivation hos vuxna elever som läser SFI2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The need for second language learning is increasing in today’s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden. The importance of different motivational factors in studying was examined. Results were produced through a combined method of a survey among 44 SFI students, and interviews with six of these students. A future job was the factor that had the greatest impact on the informants’ motivation to study SFI. Also the ability to help their children with school work was essential to them. It is important to know Swedish in Sweden and that contributes to the desired independence. Meaningfulness, future goals and positive expectations are important for motivation. The study cannot be generalized to a larger population, but it can say something about the diversity in today’s schools. Further studies are proposed in the conclusion.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Eriksson, Louise
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Le pacte autobiographique, l'ordre du récit et la littérature enfantine dans Mémoires d'une jeune fille rangée de Simone de Beauvoir et Les Mots de Jean-Paul Sartre - une comparaison2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In the end of the 18th century, the first French autobiographical work was written by Jean-Jacques Rousseau. Almost 200 years later, the two French authors and philosophers Simone de Beauvoir and Jean-Paul Sartre published their autobiographies. Beauvoir released her Mémoires d’une jeune fille rangée in 1958 and Sartre published Les Mots in 1964. The audience has both loved and criticized the two works. Especially the autobiography of Jean-Paul Sartre was expected for a very long time, thanks to the fact that he had told his audience he would write a work about his life. As the authors lived together during a big part of their lives, it is especially interesting to study the resemblances and the differences of their way of writing and also of the contents of the autobiographies.

    The purpose of this literary essay is to make a comparison between the two autobiographies, examining the order of narrative, the reasons for writing, the chronology and the interest in children’s literature. The analysis is primarily based on the theorist Philippe Lejeune’s work concerning the autobiographical pact and the identity of name.

    Researches made by French critics claim that the autobiographical work of Beauvoir and Sartre differ. One of these critics is Philippe Lejeune. This analysis will show that, even if there is a difference between sex, family and the reasons for writing, there are many resemblances, some of them more or less expected than others. It will also show that both authors resemble when it comes to choice of memories, order of narrative and literary background. The analysis also puts the presence of the autobiographical pact under the light.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 261.
    Eriksson, Louise
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Mariage et sexualité dans Les Belles Images de Simone de Beauvoir - une comparaison avec les années 60 en France2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 262.
    Eriksson, Louise
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    She likes doing what he likes to do - A corpus study of like and its complementation2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The following paper has been dedicated to the verb like, which is one of the verbs in the English language that can take either a to-infinitive or an -ing participle as a complement. The purpose of the paper is to examine if there are any differences in distribution and meaning between the two complements. The focus also lies on the different verbs occurring as complements, and the contrast between the verbs occurring as to-infinitives and as -ing participles. There are many theories which have been proposed on the subject that lie as a basis for the investigation.

    The analysis was carried out by means of an investigation of sentences taken from the COBUILDDIRECT corpus, and includes both spoken and written British and American English. The outcome of the analysis has demonstrated that there is usually agreement between the theories and the results; however, there is not always a difference of meaning between the two complements. Moreover, the analysis suggests that there is a difference of verbs occurring as to-infinitives and -ing participles; the would like to construction represents a fixed expression and often occurs together with performative verbs. Finally, the conclusion has been drawn that there is a small but visible difference between the occurrences of the spoken and the written subcorpora when discussing both meaning and verbs occurring as complements. Since the to-infinitive complement is more common than the -ing participle in newspapers, books, and spoken English, the difference includes both detached and involved style as well as a regional difference between British and American English.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 263.
    Eriksson, Louise
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Why begin when you can commence - Aspects of near-synonymous verbs of Germanic and Romance origin2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay is a corpus study, the aim of which is to investigate the usage of two near-synonymous verb pairs that descend from Germanic and Romance languages. The four verbs begin, commence, hate, and detest were chosen for the study. The analysis is based on occurrences of the verbs in five subcorpora in the COBUILDDIRECT corpus; two subcorpora consist of British and American books and three subcorpora are composed of British and Australian newspapers. Occurrences were also collected from the novel Wuthering Heights (1847) by Emily Brontë. The primary aims of the essay are to investigate the frequency and occurrence of the verbs in different text types as well as in British and American books, to reveal if the verbs are synonymous and whether they occur with the same collocates. Furthermore, the novel Wuthering Heights gives a diachronic view of the usage of the verbs.

    This analysis suggests that a usage of the verbs of Germanic origin is more frequent than the verbs of Romance origin. The Romance verbs are more common in novels and books, but also in the British newspaper The Times. Furthermore, the usage of commence and detest seems to be restricted to certain contexts which are connected to the field of the English language in which the verbs occurred at first. The Germanic verbs are clearly favoured in all kinds of texts investigated, even though Wuthering Heights has a high number of occurrences of commence.

    On the topic of synonymy, begin and commence have been found to be further apart from each other than hate and detest. This is due to the fact that begin and commence are constructed grammatically different, as well as a restriction in contextual usage of commence. Despite this, commence is used more freely in American books than in British books. The synonymy of hate and detest is connected to the fact that detest expresses a stronger feeling than hate, which makes the two verbs near-synonymous but also gradable. The verbs in the two pairs also collocate with different words, which underlines that they are not real synonyms. These findings support the claim that one should not call the verb pairs synonyms but near-synonyms, and that one has to be careful when choosing a verb.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 264.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    A contrastive study of proverbalization2008In: Languages in Contrast: International Journal for Contrastive Linguistics, ISSN 1387-6759, E-ISSN 1569-9897, Vol. 8, no 2, p. 235-261Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article deals with a linguistic phenomenon which, in analogy with the well established term ‘pronominalization’, may be called ‘proverbalization’. In comparison with its counterpart in the nominal sphere, this phenomenon, despite its crucial importance to any language possessing the verb category, has received little attention in modern linguistic research. The article compares, synchronically and diachronically, the proverbal systems of English, French and Swedish. In order to obtain maximal analytic efficiency, by excluding factors not directly relevant to the purpose of the analysis, the article focuses on one particular case of proverbalization, namely the one in which it occurs in a comparative clause as a result of this clause having a verb identical to that of the main clause but taking an object different from that of the main clause verb: X - V1 - O1 - Comparative Connector - X/Y - V1 - O2.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 265.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Adjectif et apposition: Étude contrastive sur une construction controversée2000In: Revue Romane, ISSN 0035-3906, E-ISSN 1600-0811, Vol. 35, no 2, p. 207-232Article in journal (Refereed)
    Abstract [fr]

    En linguistique française, on a de plus en plus tendance à donner à la notion d'apposition une définition large en partant d'un seul critère, celui de la présence d'une prédication seconde manifestée prosodiquement par une pause et graphiquement par une virgule.

    Une analyse contrastive de trois langues — le français, l'italien, le suédois — montre que ce détachement s'opère différemment dans le cas du nom et dans celui de l'adjectif : le détachement de l'adjectif est un procédé cher surtout au français mais auquel l'italien et le suédois assignent un rôle moins décisif et qui, surtout, n'est pas nécessairement de nature fonctionnelle. Dans le cas du nom, par contre, le détachement joue un rôle essentiellement identique dans les trois langues considérées.

  • 266.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Aspekter av litterär nyöversättning: Aspects de la retraduction littéraire2012Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 267.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Aspekter av litterär översättning: Föredrag från ett svensk-franskt översättningssymposium vid Växjö universitet 11-12 maj 20002001Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Översättningsvetenskapen är idag en av de mest expansiva humanistiska forskningsdisciplinerna. Emellertid har de förutsättningar och de problemställningar som är specifikt kopplade till den litterära översättningen i förhållandevis liten grad tilldragit sig översättningsforskarnas intresse. Med denna bok vill vi bidra till att i någon mån förbättra tillgången på studier av den litterära översättningen i svensk-fransk och fransk-svensk riktning.

    Boken utgörs av de skriftliga versionerna av tolv föredrag som hölls i samband med ett kollokvium ägnat den litterära översättningen vid Växjö universitet i maj 2000. Artiklarna faller tematiskt i två relativt väl urskiljbara grupper: studier som analyserar de allmänna strategier som kännetecknar en översättares översättning av ett visst litterärt verk och studier som analyserar specifika egenskaper (t.ex. ett stildrag) hos en litterär text och hur dessa egenskaper förvaltats i översättningsprocessen.

    I den inledande artikeln — som har karaktären av bakgrund till och utgångspunkt för de följande — diskuterar Denis Ballu den svenska litteraturens ställning och villkor i Frankrike utifrån sina erfarenheter som förläggare av skandinavisk litteratur i fransk översättning.

  • 268.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    « Bord att spela schack på — Des tables pour jouer aux échecs ». En kontrastiv analys1984In: Moderna Språk, ISSN 0026-8577, Vol. 78, no 1, p. 31-43Article in journal (Other academic)
  • 269.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Coordination et subordination dans quelques séquences narratives du français actuel1989Book (Other academic)
    Abstract [fr]

    Dans la prose littéraire du suédois ou de l'anglais, pour exprimer des actions qui se succèdent dans le temps, on recourt généralement à la coordination (et à la juxtaposition) de propositions principales: 'Han reste sig, gick fram till fönstret och öppnade det', 'He rose, walked up to the window and opened it'. Telle n'est pas la situation en français, où l'existence d'un certain nombre de formes propositionnelles à fonction subordinative donne naissance à une prose narrative sémantiquement plus nuancée et stylistiquement plus variée. De ces formes propositionnelles il faut surtout retenir la participiale, la relative et l'infinitive: 'Se levant, il alla à la fenêtre qu'il ouvrit', 'Il se leva et allant à la fenêtre, il l'ouvrit', 'Il se leva et alla à la fenêtre pour l'ouvrir', etc.

    L'objet de l'étude est de déterminer le répertoire structural de ces séquences narratives et de voir quels facteurs sémantiques et syntaxiques sont à la base de leur différenciation structurale. Voici quelques-uns des principaux résultats de l'enquête:

    1) Le choix de la structure appropriée repose essentiellement sur des facteurs sémantiques (degré d'unité, de connexité, d'emphase), mais des considérations stylistiques interviennent également.

    2) Les séquences tripartites (avec trois constituants narratifs) atteignent une fréquence presque aussi élevée que les séquences bipartites.

    3) A la différence de celles-ci, les séquences tripartites sont rarement exclusivement coordinatives. Le nombre de structures relevées dans le corpus s'élève à 20, dont la majorité sont bien établies dans la langue.

    4) Dans les séquences à quatre constituants narratifs ou plus, aucune structure subordinative n'atteint une fréquence tant soit peu élevée, ce qui tient surtout au fait que le nombre de constructions différentes mises à contribution augmente avec le nombre de constituants narratifs. La structure coordinative est ici inexistante.

    5) La grande majorité des séquences narratives sont progressives (identité entre l'ordre des constituants dans la phrase et l'ordre des actions dans le temps). Cependant, par quelques procédés syntaxiques, cette progressivité peut se trouver annulée. Le résultat en est une séquence régressive: 'Il prit les vêtements qu'elle lui tendait' (cf.: 'Elle lui tendit des vêtements qu'il prit').

  • 270.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Den så kallade med-frasen i kontrastiv belysning2010In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 20, no 1, p. 51-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article addresses what in Swedish linguistic terminology is commonly known as the "med-phrase" ("with-phrase"). It is an attempt at showing that this phrase, although formally a prepositional phrase, is not functionally one. It is argued that its preposition is an exclusively grammatical element devoid of semantic content and that the phrase it introduces is syntactically an "absolute construction", incompatible with the adverbial function and distinguished only in form from its non-prepositional counterpart.

    The article consists of three case studies, each dealing with a particular type of the med/with-phrase: (I) A man entered the room with a book in his hand; (II) I think it's terrible with what happened at the World Trade Center; (III) Try looking at things from a new point of view just as you do with your writing. Apart from argumentation drawing on internally Swedish linguistic evidence, it adopts a contrastive perspective (Swedish-English-French-German) with the twofold purpose of supporting its findings as to the linguistic nature of the Swedish med-phrase and of looking into the existence of identical or similar constructions in the compared languages.

  • 271.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    "Det gör ont i hela kroppen mig.": Prepositionen  som possessivmarkör i nominalfraser2018In: Språk och stil, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010, Vol. NF 28, p. 22-47Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This is a study of grammaticalization within the prepositional system of Swedish. While in general terms av is undoubtedly the most grammatically defined preposition in Swedish, the preposition  has become a primarily grammatical tool in the specific case where it serves semantically to link a part or an organ of the human body to its possessor. It is argued that used in this way the preposition , although spatial in its lexical meaning, conveys no meaning of location but fills the function of a possessive marker. It is shown that the grammatical status of the preposition  in this construction rests essentially on the following three factors: (1) loss of the original meaning of the preposition; (2) extension of its range of application; (3) its obligatory use even when speaking of internal organs of the body. Further, the article does not support the common view of the two nominal units of the noun phrase as standing in a part-whole relation to one another, the reason being that the "whole" in question is not the possessor of the body but the body itself, expressed in the word kropp ('body'). Evidence is given in favour of analysing the semantic connexion assigned to the preposition  not as partitive, but as strictly possessive. Finally, it is argued that the use of  in this construction applies not only to relations concerning the human body, but extends into the domain of inanimates.

  • 272.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Entre traductologie et linguistique contrastive : la notion de « transposition »2004In: « Entre les deux rives »: Actes du 6e colloque franco-finlandais de linguistique contrastive / [ed] Juhani Härmä och Ulla Tuomarla, Helsingfors: Département des Langues Romanes de l'Université de Helsinki , 2004, p. 88-103Conference paper (Refereed)
  • 273.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Ett fall av kulturspecifik referens: översättningen till franska av det svenska ordet lingon1998In: HumaNetten, ISSN 1403-2279, Vol. 2, no 1, p. 24-32Article in journal (Other academic)
  • 274.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Ett lagerkvistskt stilmedel i franskt översättningsperspektiv: "småorden" ju, väl, visst... och erlebte rede2002In: Mélanges publiés en hommage à Gunnel Engwall / [ed] Inge Bartning m.fl., Stockholm: Almqvist & Wiksell International och Acta Universitatis Stockholmiensis , 2002, p. 137-145Chapter in book (Other academic)
  • 275. Eriksson, Olof
    Ett svenskt kongruensproblem i fransk belysning1977In: Moderna Språk, ISSN 0026-8577, Vol. 71, no 3, p. 243-259Article in journal (Other academic)
  • 276.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Ett svenskt stilmedel i fransk belysning2001In: Langage et référence. Mélanges offerts à Kerstin Jonasson à l'occasion de ses soixante ans / [ed] Hans Kronning, Coco Norén, Bengt Novén, Gunilla Ransbo, Lars-Göran Sundell, Brynja Svane, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis , 2001, p. 139-150Chapter in book (Other academic)
  • 277.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    Explicit och implicit översättning: exemplet Légendes2013In: Strindbergiana: Saml. 28, Stockholm: Bokförlaget Atlantis, 2013, Vol. 28, p. 93-101Chapter in book (Other academic)
  • 278.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Fransk grammatik1995In: Revue Romane, ISSN 0035-3906, E-ISSN 1600-0811, Vol. 30, no 1, p. 125-131Article, book review (Other academic)
  • 279.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Fransk meningsstruktur — och svensk1992In: ASLA-Information, ISSN 0281-370X, Vol. 18, no 2, p. 47-49Article in journal (Other academic)
  • 280.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Grammatisk analys — ett metodiskt exempel1989In: Mycket mänskligt: Aktuella humanistiska forskningsprojekt vid Göteborgs universitet / [ed] Lars Brink, Jan Ling m.fl., Göteborg: Humanistiska Utbildnings- och Forskningsnämnden, Göteborgs universitet , 1989, p. 184-190Chapter in book (Other academic)
  • 281. Eriksson, Olof
    « Han tackar solen på himmelen — Il remercie le soleil qui brille au ciel ». Un problème contrastif1974In: Moderna Språk, ISSN 0026-8577, Vol. 68, no 3, p. 282-296Article in journal (Other academic)
  • 282.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Il m'a dit ce qu'il pense: interrogative ou relative?1982In: Revue Romane, ISSN 0035-3906, E-ISSN 1600-0811, Vol. 17, no 2, p. 3-20Article in journal (Refereed)
    Abstract [fr]

    Dans une phrase du type Il m'a dit ce qu'il pense, la proposition subordonnée est à considérer comme une relative indépendamment de la valeur sémantique qu'elle revêt dans le contexte fourni par la phrase. L'article retient en particulier quatre facteurs qui concourent à confirmer son auteur dans cette opinion:

    1) A l'instar des unités syntagmatiques (le syntagme nominal, le syntagme  adjectival, etc.), les unités propositionnelles sont des formes syntaxiques dont l'identification typologique repose sur l'ensemble des traits formels qui les caractérisent.

    2) La correspondance entre forme et sens que présuppose l'analyse sémantique n'existe pas: Je sais/vois comment il entre dans la boutique — Il sait/aime le profit qu'on peut en tirer.

    3) Dans la phrase Il m'a dit ce qu'il pense, le pronom ce est l'antécédent de la proposition qui suit au même titre et au même degré que le substantif susceptible de le remplacer: Je sais ce/la surprise qu'il vous prépare. Ce remplacement est de règle quand la proposition est régie par une préposition: Je sais comment/me doute de la manière dont il entre dans la boutique.

    4) L'ambiguïté de la phrase Il m'a dit ce qu'il pense est une création de la pensée que l'acte de communication est incapable de réaliser.

  • 283.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Introduction2010In: Langues et Textes en Contraste / [ed] Olof Eriksson, Lyon: Sens Public , 2010, p. 9-15Conference paper (Other academic)
  • 284.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    Kontrastiv språkforskning på översättningsanalytisk grund: Exemplet presens particip2015In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 25, p. 38-68Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is an investigation into the use of the present participle in Swedish and French, carried out within the theoretical framework of contrastive linguistics and based on a corpus consisting of texts of fictional prose in the original Swedish and in French translation. In two introductory sections preceding the analytic part of the article the development of contrastive linguistics in the 20th century is outlined and the relation in which this discipline stands to translation studies is briefly accounted for. This section also discusses at some length the methodological aspects of "translational contrastive analysis" as applied in the present study. The analysis shows that the French present participle, while being more frequent than the Swedish one in absolute terms, is functionally more restricted since it occurs almost exclusively as a predicate. The Swedish present participle, on the other hand, although rare in the predicative function, is characterized by its wide range of uses other than the "verbal" one: nominal, adnomi-nal, adverbal, adjectival, adverbial. The chief difference between the Swedish and the French present participle is thus fundamentally one of syntactic distribution.

  • 285.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    La Bible traduite en français contemporain: Étude des équivalents du participe grec dans sept traductions du récit de la Passion dans les quatre Évangiles : forme, signification et sens2006In: Signum, ISSN 0347-0423, Vol. 32, no 2, p. 51-53Article, book review (Other academic)
  • 286.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    La détermination nominale1990In: Le Francais moderne, ISSN 0015-9409, Vol. 58, no 1/2, p. 114-117Article, book review (Other academic)
  • 287.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    La notion sémantico-logique de modalité: Actes publiés par Jean David et Georges Kleiber1986In: Le Francais moderne, ISSN 0015-9409, Vol. 54, no 3/4, p. 244-247Article, book review (Other academic)
  • 288.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    La Phrase française: Essai d'un inventaire de ses constituants syntaxiques1993Book (Other academic)
    Abstract [fr]

    La présente étude tente de dresser un inventaire aussi exhaustif que possible des constituants syntaxiques du français actuel. A cet effet, il nous a semblé naturel d'adopter une méthode qui combine l'aspect formel et l'aspect fonctionnel. Plus précisément, l'inventaire consiste à examiner à quelles unités formelles correspondent, aux différents niveaux de l'analyse syntaxique, les unités fonctionnelles de la phrase française, lesquelles constituent donc le pivot de l'inventoriage. Les critères théoriques qui servent à déterminer ces unités linguistiques sont exposés dans l'introduction de l'ouvrage.

    L'inventaire repose sur le dépouillement d'un grand nombre de textes tirés de la littérature en prose de notre siècle.

  • 289.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Langues et Textes en Contraste2010Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 290.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    L'Attribut de localisation et les nexus locatifs en français moderne1980Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The first part of the study (pp. 1-64) deals with the problem of defining the predicative complement. The traditional approach, which makes the definition dependent upon the semantic notion of 'characterization', is considered unsatisfactory since it creates a functional distinction (predicative-adverbial) between constituents which, from a syntactic point of view, are on the same footing. It is argued, therefore,  that formal rather than semantic criteria should be taken into account when defining the predicative complement. With special reference to the status of prepositional locative complements, various criteria of this nature are discussed at some length and an attempt at a definition based on the findings of this analysis is made.

    The second part of the study (pp. 65-288), for which, by allowing the locative complement to have predicative status, the first part serves as a kind of platform, aims at giving as complete a classification as possible of the constructions in which the predicative function is filled by a prepositional phrase denoting place. These constructions fall naturally into two groups: those where the combination subject + predicate forms in itself a complete and independent utterance and those where the same combination enters as a syntactic constituent into a larger sentential unit. It is clear that the focus of attention is on this second type, far more complex than the first. The 'sentence-nexuses' are further subdivided according to the various 'modalities' they express, while in the case of the 'constituent-nexuses', it has seemed natural to found the classification on the syntactic functions in which the nexus appears.

    From a methodological point of view, the study can be said to adhere to what is sometimes termed 'traditional structuralism'. It is based on a corpus consisting of approximately 7.000 examples taken from a relatively small number of authors, all but three belonging to our own century.

  • 291. Eriksson, Olof
    Le groupe substantif + préposition + substantif en français contemporain1976In: Moderna Språk, ISSN 0026-8577, Vol. 70, no 1, p. 73-79Article, book review (Other academic)
  • 292.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Le gérondif: Eléments pour une description syntaxique et sémantique1986In: Moderna Språk, ISSN 0026-8577, Vol. 80, no 3, p. 268-273Article, book review (Other academic)
  • 293.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Le participe présent en français et en suédois: Essai de typologie contrastive2010In: Langues et Textes en Contraste / [ed] Olof Eriksson, Lyon: Sens Public , 2010, p. 101-115Conference paper (Other academic)
  • 294.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Le syntagme l'homme que je crois qui est venu1981In: Studia Neophilologica, ISSN 0039-3274, E-ISSN 1651-2308, Vol. 53, no 2, p. 311-327Article in journal (Refereed)
  • 295.
    Eriksson, Olof
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    Legend och legendar: reflektioner kring en lexikal konkurrens i svenskan2019In: Språk och stil, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010, Vol. NF 29, p. 261-266Article in journal (Refereed)
  • 296.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    L'emploi de même si dans les propositions concessives à valeur réelle1985In: Studia Neophilologica, ISSN 0039-3274, E-ISSN 1651-2308, Vol. 57, no 1, p. 69-78Article in journal (Refereed)
  • 297.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Linguistique contrastive et traductologie1993In: Moderna Språk, ISSN 0026-8577, Vol. 87, no 2, p. 180-187Article in journal (Other academic)
  • 298.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    Linguistique contrastive et traductologie — quelques réflexions à propos d'une étude contrastive du français et du suédois1994In: Actes du Douzième Congrès des Romanistes Scandinaves / [ed] Gerhard Boysen, Aalborg: Aalborg University Press , 1994, p. 109-117Conference paper (Other academic)
  • 299.
    Eriksson, Olof
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    L'Écriture biblique de Strindberg: Étude textuelle des citations bibliques dans Inferno, Légendes et Jacob lutte2006In: Signum, ISSN 0347-0423, Vol. 32, no 2, p. 51-53Article, book review (Other academic)
  • 300.
    Eriksson, Olof
    Göteborgs universitet.
    L'étiquette /fixée/ sur la valise — l'étiquette de la valise — l'étiquette de valise1980In: Studia Neophilologica, ISSN 0039-3274, E-ISSN 1651-2308, Vol. 52, no 2, p. 389-414Article in journal (Refereed)
3456789 251 - 300 of 1269
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf