lnu.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 709
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 251.
    Gustavsson, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kontakten mellan skola och hem ur ett föräldraperspektiv: en undersökning om kontaktformer och dess frekvenser2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra. Medverkandet av kvinnor var högt, medan männen var underrepresenterade. Högutbildade vårdnadshavare var en väl representerad kategori. Föräldrar har deltagit i studien genom att besvara en elektronisk enkät där de har uppgett i vilken mån de har kontakt samt hur ofta de önskar ha den. De undersökta kontaktformerna är mail, skriftliga brev, utvecklingssamtal, möten med enskild elev och/eller föräldrar, telefonsamtal, SMS-kontakt, tamburkontakt, lappar för enskild elev, läroplattform, blogg/hemsida, föräldramöte, anordnade skoldagar samt kommentarer via skolböcker. Undersökningen visade att föräldrar vill ha mer kontakt med skolan på ett generellt plan, särskilt gällande mailkontakt och personlig kontakt vid hämtning och lämning av barn. Tekniska bitar som läroplattformer anses krångliga att använda sig av, vilket har delat upp vårdnadshavare i två block; ett där man vill förenkla användningen och utnyttja verktyget i större grad och ett där man vill sluta använda sig av läroplattformer helt och hållet.

  • 252.
    Gustavsson, Rebecka
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Elevens delaktighet i integrerad undervisning: Likvärdig utbildning för alla2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever med funktionsnedsättning har under sin skoltid varit med om många förändringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i särskolan, andra har från tidig ålder fått sin diagnos och mottagits direkt i särskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet ändrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstånd bara får tillhöra särskolan om de även har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta är att grundskolan fått ta emot elever med autism eller autismliknande tillstånd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.

    Syftet med arbetet är att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att ständigt vara med och påverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillåtande lärmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmågor och växa som människor. En elev som får vara delaktig och inkluderad, i enlighet med Skollagen (2011), ges möjlighet till att bli en inkluderad samhällsmedborgare. Resultatet visar också att vi måste samtala och ta del av elevernas upplevelser av sin lärmiljö och studiesituation för att skapa miljöer som fungerar för eleverna.

  • 253.
    Götesson, Rickard
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Frostfeldt, Nils
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Socialisation i förortens skolor: Pedagogers erfarenheter kring arbetet med elever på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa pedagogers upplevelser av hur man på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden arbetar för att få alla elever att klara kunskapsmålen, liksom vad som anses vara de största utmaningarna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk forskningstradition. Två teoretiska utgångspunkter har legat till grund för analysen: Socialisation samt utveckling och lärande. Resultatet visar att skolorna arbetar mycket individanpassat med de mest utsatta eleverna och att de genom olika insatser strävar mot en god skolmiljö, goda relationer, trygghet, få eleverna att känna sig delaktiga och bli mer intresserade av skolan. Den största utmaningen pedagogerna upplever på skolorna är språket. Den låga språkutvecklingen hos eleverna tycks snarare bero på områdesstrukturen än på en ovilja att lära sig. Skolorna lägger därför mycket resurser på svenska som andraspråkslärare och studievägledare.

  • 254.
    Hagberg, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att be om hjälp: Hur ser unga vuxna med neuropsykiatriskt funktionshinder på den hjälp och stöd de får idag?2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.

  • 255.
    Hagelberg, Susanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Frödin Thörnkvist, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Pedagogers dokumentation kring elever i gymnasiesärskolan: Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram i gymnasiesärskolan2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

    Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program.

    Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser.

    Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar.

  • 256.
    Hagman, Jan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Hagman, Theresia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ett livslångt tränande: Elevers syn på idrottsundervisning i skolan och fortsatt fysisk aktivitet2013Independent thesis Basic level (university diploma), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.

     

    Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.  

    Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.

     

    Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.

     

    Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.  

    Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.

  • 257.
    Hallbing, Sophie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Sjögren Carlberg, Agneta
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Specialpedagogens yrkesroll i förskolan - sett ur olika perspektiv.: Behövs vi?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att belysa förskollärares och specialpedagogers förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens roll i förskolan, samt om synsättet på specialpedagogens yrkesroll skiljer sig åt. Vår förhoppning var också att studien skulle ge oss kunskaper som är betydelsefulla för oss i vårt kommande yrke som specialpedagoger. Vi ville ta reda på hur förskollärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och vilka insatser som de ansåg som betydelsefulla i förskolans verksamhet. För att få svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av fyra specialpedagoger samt fyra förskollärare i en närliggande kommun. Datamaterialet bearbetades och analyserades sedan, med stöd av våra teorier och perspektiv för att få en röd tråd genom hela studien. Vi strukturerade vårt material genom att sammanställa intervjuerna utifrån de två yrkeskategorierna, förskollärare och specialpedagoger, var för sig. Resultat och diskussion presenteras därför i två avsnitt där respektive yrkeskategori beskriver sina förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. I vårt resultat kan vi se att förskollärarnas förväntningar och önskemål, stämmer väl överens med specialpedagogernas intentioner och vilja gällande hur de själva önskar att deras uppdrag ska se ut i förskolan. Dock ser inte verkligheten alltid ut som de önskar, vilket kan bero på utformandet av tjänster, behov och förutsättningar i förskolans verksamhet. 

     

  • 258.
    Halldén, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att möta barn som bevittnat våld i nära relationer: En kvalitativ studie om hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin bemöter och skapar förtroendefulla relationer till barn som upplevt våld i nära relationer.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare.

  • 259.
    Halonen, Monica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Sigblad, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Genrepedagogik: - en studie om lärares uppfattningar av genrepedagogik, men särskilt för elever i läs- och skrivsvårigheter2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund.

    Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik.

    Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

  • 260.
    Halvardsson, Olle
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Johansson Olsson, Robin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Förskollärares inställning till lärplattan och samspelets betydelse runt den2016Independent thesis Basic level (professional degree), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger ser på lärplattans roll för barnen i

    förskolan och undersöka vad pedagogerna har för syn på barns samspel när de arbetar

    med lärplattan. Den tidigare forskningen berör digital kompetens, IKTs betydelse och

    om barns samspel runt datorn som verktyg. Det empiriska materialet har samlats in via

    intervjuer från nio förskollärare och studien har en fenomenografisk ansats som grundar

    sig på människors upplevelser om det berörda fenomenet. Resultatet visar att

    förskollärare har olika åsikter om  förskolebarns användande av lärplattor i förskolan

    och det grundar sig mycket på hur integrerad lärplattan är i förskolan. En annan aspekt

    är att förskollärarnas egna åsikter om verktyget och vilken kompetens de har inom

    området har betydelse i vilken utsträckning förskolorna låter barnen arbeta med

    lärplattan. Resultatet kring barns samspel runt lärplattan visar att lärplattan bidrar till att

    barnen diskuterar, resonerar och lär sig av varandra. Pedagogerna upplever även

    svårigheter med samspelet som grundar sig i vem som har kontroll över lärplattan och

    hur mycket inflytande det barnet ger till de andra barnen.

  • 261.
    Hammarqvist, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Systematisk övergång: En specialpedagogisk analys av lärares muntliga framställningar om övergång från grundskola till gymnasiets Språkintroduktion2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att analysera muntliga framställningar av lärare på gymnasiets Språkintroduktion, om övergången av elever från grundskolan till Språkintroduktionen på gymnasiet. Som metod användes insamling och analys av kvalitativa forskningsintervjuer. I studien framställs överlämningarna vara varierande och överlämningsdokumentationen återges vara bristfällig eller obefintlig. Studiens medverkande uppmärksammar, att mottagande skolor har tagit egna initiativ för att hitta lösningar, för att möta den bristfälliga överlämningsdokumentationen. De medverkande skildrar att målet med en övergång är att utgå från individperspektiv/elevperspektiv. Studiens deltagare observerar att det inte finns vedertagna rutiner att följa vid en övergång. Deltagarna i studien vittnar om att detta får negativa konsekvenser för elevernas fortsatta studier. Lärarna som har medverkat i studien framhåller att det finns en diskrepans mellan avlämnande lärare och dem, gällande elevers kunskapsutveckling och nivå. Konsekvenser som understryks av medverkande lärare är att det kan bli svårigheter för eleven. Lärarna i studien beskriver att de efterfrågar skriftlig information som är tydlig och lättförståelig. 

  • 262.
    Hammarstedt, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Motiverad eller omotiverad?: Motivationsfaktorer som påverkar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka motivationsfaktorer som är viktiga hos elever i årskurs åtta och nio samt om motivationsfaktorerna skiljer sig åt hos elever som bedömer sig själva som motiverade respektive omotiverade. Syftet är också att få en fördjupad kunskap om hur omotiverade elever ser på sin skolgång i relation till motivation.

    Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats som innebär att empirin har samlats in med hjälp av såväl enkäter som intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar: ”Vilka motivationsfaktorer är av vikt hos elever som anser sig vara motiverade i skolarbetet jämfört med elever som anser sig vara omotiverade?” och ”Hur beskriver omotiverade elever sin upplevelse av sin skolgång med fokus på motivationsfaktorer?”

    Resultaten visar att de motivationsfaktorer som är av störst vikt för samtliga elever är att de känner sig nöjda med sina prestationer och att få bra betyg. Elever som betecknar sig som omotiverade har signifikativt färre motivationsfaktorer som de tycker är av vikt. Ett utmärkande undantag är att omotiverade elever har ett betydligt större behov än motiverade elever att ha en god relation med sina lärare.

    Intervjuerna med omotiverade elever bekräftar vikten av goda relationer som en motivationsfaktor. I första hand med läraren där dialog och förståelse efterfrågades, men också vikten av kamratrelationer och att känna trivsel i klassen. I intervjuerna framkom också önskemål om större variation i undervisningen och framför allt att fler lärtillfällen byggde på samarbete med andra framför ensamarbete.

  • 263.
    Hanell, Lotta
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att nå målen - trots allt: En studie av framgångsfaktorer på ett gymnasieyrkesprogram2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka vilka faktorer på ett yrkesprogram som kan påverka att elever med studiesvårigheter lyckas nå måluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass på ett yrkesprogram, där tre elever med studiesvårigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nå programmets mål. En brev-enkät besvarades av elever i klassen  samt de lärare som vid undersökningstillfället undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmärkande för programmets måluppfyllelse. Studien är hermeneutisk då elever och lärare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstå ett positivt skeende som inte går att mäta naturvetenskapligt, positivistiskt. Antonovskys (1991) och Bergs (1999, 2003) teorier kombineras i arbetet för att visa på både individulla och kulturella framgångsfaktorer.

    Resultatet visade att en viktig faktor var att eleverna hade känt sig lyssnade på och att lärarna hade försökt individualisera undervisningen. En annan viktig faktor var att det fanns kamrater i klassen som kunde stödja och hjälpa i olika situationer. Att studierna på programmet var varvade med praktik eller praktiska moment gjorde att eleverna klarade de svåra teoretiska studierna var en annan viktig faktor. De tre intervjuade eleverna pekade på att de hade gjort ett aktivt val till ett program de var intresserade av och de hade använt sin envishet och kämparglöd för att klara målen. Det var detta intresse, detta val, som utgjorde grunden till att de kämpade för att nå målen. Detta var den starkaste framgångsfaktorn.

  • 264.
    Hanna, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Bruschi, Nicolas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Bikulturella erfarenheter som kunskapsbas i arbete med invandrarungdomar: Ur några professionellas synvinkel2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frågeställningarna löd – Hur kan den personliga erfarenheten från ackulturationsprocessen bidra och användas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor användning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de känner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt är de medvetna om hur motivationen, åsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet. Som behandlare möter man med stor sannolikhet ungdomar med invandrarbakgrund i arbetet, därför är det viktigt att öka kulturförståelsen och insikten för vad det kan innebära för ungdomen att ha dubbel kulturtillhörighet.

  • 265.
    Hansson, Matilda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Fälth, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Möjligheter och svårigheter: Lärares uppfattningar om att undervisa elever med ADHD2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever. Slutsatser som kan dras av resultatet är att lärare borde få mer obligatorisk utbildning om funktionsnedsättningar, samt mer resurser att kunna hjälpa alla elever. Det behövs även mer forskning inom området för att se vad som fungerar i undervisningen av elever med ADHD eller liknande svårigheter

  • 266.
    Hansson, Sophie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Varszegi, Marika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Den skolfrånvarande eleven: En intervjustudie med kuratorer om skolans arbete med skolpliktiga skolfrånvarande elever2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att genom intervjuer med kuratorer, belysa hur elevhälsan berättar om hur de förhåller sig till och arbetar med elever i skolan som är eller riskerar att bli skolfrånvarande. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer som gjordes med sex kuratorer som arbetar på kommunala skolor i årskurs sju till nio. Resultatet visar att arbetet med skolfrånvarande elever är individanpassat. Elevens känsla av trygghet, goda relationer, god skolmiljö, samverkan, och tidigare indentifiering av skolfrånvarande elever är faktorer som främjar skolnärvaro. Bland skolfrånvarande elever förekommer det psykisk ohälsa.

    Handlingsplan/tillvägagångssätt samt det hälsofrämjande/förebyggande arbetet är i praktiken svårt att implementera, detta då skolfrånvarande elever inte är en homogen grupp och arbetet måste anpassas efter individen. Resultatet är tolkat utifrån Bronfrenbrenners ekologiska modell. Resultatet visar att påverkan och samspel mellan alla Bronfrenbrenners system finns i arbetet med skolfrånvarande elever.

  • 267.
    Hedberg, Anne-Li
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Johnsson, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kollegiala samtal: - en väg till utveckling?2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Pedagoger i förskolan har lite tid för pedagogisk reflektion, detta begränsar möjligheter för pedagoger att samtala kring dilemman i verksamheten. Det begränsar även möjligheter för pedagoger att synliggöra och kritiskt granska sina egna handlingar och koppla dem till sina värderingar samt till ett teoretiskt perspektiv för att bli medveten om sin praktikteori, vilket är syftet med studien. Kollegiala samtal används som metod i studien för att skapa möjlighet för pedagoger att kritiskt granska sin verksamhet, sina handlingar samt sin praktikteori. Studien har ett aktionsforskningsinriktat arbetssätt där handledarna är aktiva i de pedagogiska samtal som äger rum med utgångspunkt i pedagogernas vardagdilemman. Samtalen analyseras med hjälp att två analysverktyg för att medvetandegöra de olika delar som utgör praktikteori. Resultatet visar att teoriförankringen inte sker naturligt i pedagoger samtal. Det är först när handledaren introducerar olika teoretiska perspektiv som samtalet når en ny nivå, där alla delar av pedagogers praktikteori blir synlig och kan granskas kritisk.

  • 268.
    Hedberg, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Bergström, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ensamkommande barn: En studie om möjligheter och svårigheter personal ser i arbetet med ensamkommande barn2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter. Likaså att barnen bar med sig traumatiserande upplevelser där höga krav ställs från smugglare, familj och boendepersonal. Det finns tydliga utsagor som visar en maktobalans mellan personal och ungdomar samt brister i samverkan mellan olika aktörer. Alla människor som arbetar med ensamkommande barn bör ha en adekvat utbildning och kompetens för att kunna ge rätt vård och behandling.

  • 269.
    Hedenlo, Ulla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att arbeta med Ipad i grundsärskolan: To work with Ipad in compulsory education for pupils/children with intellectual disabilities2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever kan arbeta med Ipads i undervisningen i grundsärskolan, vad elever och pedagoger tycker om att arbeta med Ipad i undervisningen och om Ipads kan vara ett lämpligt digitalt verktyg i undervisningen och som stöd för kommunikation för elever med en utvecklingsstörning. Undersökningen är av kvalitativ art och intervjuer gjordes med både pedagoger och elever i klassen. Flera observationer gjordes av undervisningen. Slutsatsen av studien visar att pedagogerna är positiva till att eleverna på grundsärskolan arbetar med Ipads och att Ipad kan vara ett bra pedagogiskt verktyg för elever med utvecklingsstörning på särskolan med många variationsmöjligheter.

     

  • 270.
    Hedfors, Irene
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Avvikelserapportering: - en möjlighet till kvalitetsutveckling och lärande inom äldreomsorgen2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ledningen för äldreomsorgen i en småländsk kommun menade att antalet avvikelserapporter i förvaltningen var för få och medförde att tillfällen till lärande gick förlorade. Att lära av avvikelser/misstag är ett etablerat förhållningssätt i systematiskt kvalitetsarbete i många branscher. Alla kommuner och regioner/landsting ska ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Avvikelserapportering är en del av detta system. Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder för att avvikelserapporteringen skulle bli ett tillfälle till utveckling och lärande. Studien är kvalitativ med en socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper och omfattade 13 personer bland enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultatet visade underrapportering av avvikelser. Att rapporterar uppfattades i förvaltningen som att "sätta dit" en kollega. Personalen avstod ibland från att rapportera. Att värna de goda relationerna på arbetsplatsen var väsentligare. Samtidigt fanns kunskapen om att avvikelser skulle rapporteras enligt lag och erfarenheter av att avvikelserapportering kunde leda till utveckling av verksamheten. Förvaltningskulturen uppvisade ambivalens. Enhetschefer och sjuksköterskor hade flera förslag på åtgärder för att öka avvikelserapporteringen och få till stånd lärande. Någon undersköterska reflekterade över återkopplingens betydelse för lärande och kontinuiteten i ledarskapet. Resultatet relaterades till Illeris´ lärandeteori. Mina slutsatser av studien är att förvaltningen kan öka lärandet genom att göra handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete känd bland personalen och förvissa sig om att det finns kunskap om avvikelserapporteringen och dess funktion. Förvaltningskulturen behöver genomsyras av ett systemtänkande och inte ett syndabockstänkande. Attityden behöver förändras. Enhetschefers och sjuksköterskors förslag att kommunicera och föra dialog om avvikelser, att återkoppla statistik och förändringar till följd av dem samt att skapa gemensamma rutiner kring dem förefaller vara goda förslag för att öka lärandet. I denna process finns "känslor som hänger kvar" och måste bemötas med tolerans och empati av ledarskapet. Ett politiskt "tryck" eller "efterfrågan" på systematiskt kvalitetsarbete skulle underlätta och stärka utvecklingsprocesser.

  • 271.
    Hedsten, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    En frisk arbetsplats: Ledares syn på hälsoarbete på arbetsplatsen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel. Det promotiva hälsoarbetet är ett gemensamt ansvar som alla i organisationen har ansvar för. Respondenterna vittnar även de om att hälsoarbete är till fördel för alla i organisationen. Sjuktal minskar och produktiviteten ökar. Förutsägbarhet och meningsfullhet ökar arbetstillfredsställelsen.

    [1] En noggrann genomgång av begreppet KASAM görs i avsnitt 7.

  • 272.
    Hedén, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Johansson, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Livsstilsförändrande insatser: En kvalitativ intervjustudie om sex personliga tränares pedagogiska metoder för att stödja en aktiv livsstil2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser.

    För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna främst utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling.

  • 273.
    Hegender, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Stigmar, Martin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Universitetspedagogik i praktiken: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling.2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett exempel på hur kunskap om universitetspedagogisk utveckling kan kommuniceras. Att kommunicera är en av flera viktiga delar av Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). SoTL är ett internationellt etablerat fenomen som tydliggör det viktiga och komplexa uppdrag som universitetslärare har, nämligen att i sin profession på ett kreativt, kritiskt och integrerat sätt undervisa, forska samt kommunicera med omgivande samhälle. Att kommunicera och initiera ett lärande om forskningsgrundad kunskap på ett adekvat sätt är därigenom ett centralt pedagogiskt uppdrag tillsammans med såväl forskarkollegor och studenter, som med människor i omgivande samhälle. Ofta kräver detta ett vetenskapligt språk, men också ett mer populärvetenskapligt förhållningssätt. Det betyder att en didaktisk (undervisande) förmåga gynnar de tre uppdragen som alla olika universitetsläraranställningar vilar på. I de texter som presenteras i rapporten får du läsa om några av Linnéuniversitetets lärares identifierade pedagogiska problem eller lösningar, av ämnesdidaktisk eller allmänpedagogisk karaktär. De har alla relevans för kunskapsbildande och kunskapsspridande aktiviteter på grundnivå, avancerad nivå, forskarutbildningsnivå eller forskningsnivå. Texterna utgår från lärarnas många olika ämnen: kemi, socialt arbete, musik, svenska, psykologi, ekonomi, biologi, design, statistik, skog och trä och litteraturvetenskap.

  • 274.
    Helenius, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Karlsson, Anneli
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Lärares syn på möjligheter med inkluderande undervisning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka ämneslärares syn på möjligheter och eventuella hinder med att inkludera alla elever utifrån sina varierande förutsättningar för att kunna belysa skolans möjlighet att utföra sitt uppdrag. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ enkätundersökning på en högstadieskola som har ett uttalat inkluderande arbetssätt.

    Resultatet visar att lärare i huvudsak ser möjligheter med att inkludera elever i ett inkluderande arbetssätt där utmaningen handlar om i vilken mån läraren har möjlighet att skapa relationer och möta eleven där den befinner sig. Utifrån resultatet kan vi se att lärare upplever att det är hur de själva agerar och tänker som avgör hur väl de lyckas med att göra eleverna delaktiga i undervisningen utifrån deras olika förutsättningar. Vi drar slutsatsen att lärare beskriver inkluderingen ur ett relationellt perspektiv där eleven inte beskrivs som ett problem utan det är läraren som måste ta sig tid att planera på individplan och möta eleven där den befinner sig.

  • 275.
    Helgeson, Erika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Krook, Daniela
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    ”Området mår bra av att ses med egna glasögon”: En kvalitativ studie om professionellas erfarenheter om ungas dataspelsproblematik samt betydelsen av forskning och diagnostisering i arbetet.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att analysera professionellas erfarenheter av ungas dataspelsproblematik samt betydelsen av forskning och diagnostisering i deras arbete. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts i studien är hermeneutiken. Studien bygger på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med professionella inom både privata och kommunala verksamheter. I studien används Svensson, Johansson och Laanements (2008) teori om kunskapsformer i socialt arbete. Resultatet har visat att intervjupersonerna beskriver att forskningen om dataspelsproblematik inte används i någon stor utsträckning i arbetet med ungdomar. Detta beror bland annat på att intervjupersonerna anser att forskningen är ointressant och dåligt grundad samt att vissa av intervjupersonerna vill se problematiken som ett familjeproblem, en del av en större problematik. Vad som framkommer i studien är att det finns fler nackdelar än fördelar med diagnostisering av dataspelsproblematik som till exempel stigmatisering. En gemensam nämnare hos respondenterna är att de inte vill klassificera dataspelsproblematik som ett beroende. Dataspelsproblematiken framställs som ett område i behov av en definition.

  • 276.
    Helgesson, Ann-Sophie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Hansson, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Pedagogiskt ledarskap: med fokus på mjuka färdigheter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Linnéuniversitetet, Växjö

    Institutionen för pedagogik

    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp

     

    Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter

    Författare                          Lena Hansson och Ann-Sophie Helgesson

    Handledare                        Stefan Sellbjer

    Datum                                Juni 2015

    Antal sidor                        30

     

    Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap

     

    Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap?

    Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap. Det visar att det kan spela roll vilka personliga egenskaper man besitter som ledare, till exempel att vara tydlig, lyhörd, närvarande, engagerad och intresserad och att man kan möta medarbetare där de befinner sig i sin utveckling. Resultatet har analyserats utifrån Robles och Marcels (2012) två perspektiv av färdigheter, hårda och mjuka färdigheter. Mjuka färdigheter är karaktärsdrag, attityder och beteende. Hårda färdigheter är tekniska och teoretiska kunskaper och arbetslivserfarenhet.

  • 277.
    Helgesson, Jennie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Sterner, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Samverkan utanför ordinarie undervisningsgrupper: Makten att segregera och diskriminera elever på gymnasiesärskolan2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka gymnasiesärskoleelevers möjligheter att undervisas utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Detta sker genom intervjuer med skolledare. Erfarenheter har visat att det är skillnad på möjligheter till samverkan beroende på om du är inskriven inom det individuella programmet eller det nationella programmet.    I vår studie har vi valt kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats. I hermeneutiken är det en tillgång för forskaren att kunna tolka och förstå genom förförståelse, känslor och intryck. De teoretiska utgångspunkterna är makt, normalitet, avvikelse och stämpling samt integrerings- och inkluderingsbegreppet. Makt finns med i alla relationer och vi ser att eleverna i särskolan ”ligger i händerna” på skolledning och personal som tolkar elevers vilja och välmående, då de inte alltid har förmågan eller makten att uttrycka sin vilja och rättighet.    Resultatet visar att en utbildning för en elev i särskolan kan se väldigt olika ut beroende på i vilken kommun eller skola eleven går. Olikheterna beror bl.a. på fysisk organisation, särskolekultur och människosyn. Skolledare som är nya på sin tjänst är mer kritiska till särskolans verksamhet och de har viljan att utveckla samverkan. Det framkommer att det framförallt har varit, men fortfarande är stora barriärer mellan det individuella programmet och det nationella programmet på gymnasiesärskolan. Den fysiska organisationen är ett hinder. Det individuella programmet är oftare fysiskt segregerat än det nationella programmet. Flertalet skolledare såg att elever i gråzonen mellan två program var problematiskt och att placeringar ofta gick på slentrian. Här kan rättviseperspektivet och likvärdigheten ifrågasättas då eleverna i gymnasiesärskolan får fler möjligheter till samverkan om de går det nationella programmet än om de går det individuella programmet. Här sker diskriminering inom gymnasiesärskolan. 

  • 278.
    Hellborg, Åsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ödlund, Emmelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Två läromedel för den tidiga läsutvecklingen: En jämförande innehållsanalys2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study compares two sets of teaching material, Förstagluttarna and Den magiska kulan, both of which are designed to teach reading in grade 1. The aim is to investigate the potential of the two sets of material to promote the pupils’ reading development. The study uses a content analysis in which categories have been established to assess the readability of the material and its ability to create motivation. The result shows that the readability is the same overall, but there are noticeable differences in the ability of the material to motivate pupils to read. 

  • 279.
    Helldén Davidsson, Annalena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ikanovic, Samira
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Formuleringsarena möter realiseringsarena: Förväntningar på specialpedagoger och speciallärare i skolan2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract

    I den svenska skolans verksamhet finns idag två yrkesroller inom det specialpedagogiska området, den ena är specialpedagog och den andra är speciallärare. Under vår utbildning till specialpedagoger har vi upptäckt att andra lärare och rektorer har bristande kunskap om skillnader och likheter mellan de båda yrkesgrupperna. Vi har också upptäckt att förväntningarna på rollerna är oklara. För att fördjupa våra kunskaper i ämnet beslöt vi oss för att intevjua två rektorer på två olika skolor och göra enkätstudie med lärarna på respektive skola.

    Syftet med studien var att få svar på frågorna kring, specialpedagogers och speciallärares efterfrågade kompetenser, elever i behov av särskilt stöd samt samverkan mellan specialpedagoger och speciallärare och andra lärare. Resultaten vi fick tyder på att de båda yrkesrollerna formas av den kultur kring specialpedagogisk verksamhet som råder på respektive skola. Rollerna för specialpedagogisk verksamhet bestäms av rektorerna på varje skola. Vid analysen av enkätstudierna kan vi konstatera att svaren överensstämmer med vad som kom fram vid intervjuerna av rektorerna. Förväntningar från lärarnas sida på specialpedagoger och speciallärare överensstämmer med rektors, på respektive skola. Även synen på elever i behov av särskilt stöd överensstämmer med rektorernas syn. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger, speciallärare, kring elever i behov av särskilt stöd, ser olika ut beroende på vilken mikrokultur som råder på respektive skola. På den ena skolan ligger fokus på samverkan i arbetet för elever, och i den andra på samverkan kring arbetet med elever.

  • 280.
    Hellsten, Josephine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Nors, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Motivation & Prestation: En kvalitativ studie kring lärares syn på den målstyrda skolans inverkan på elevers förmåga till motivation och prestation2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i begreppen motivation och prestation kopplat till en mål-och resultatstyrd skola. Syftet med studien är att belysa hur lärare arbetar för att motivera eleverna i skolan samt vilka redskap de har till sin hjälp. Vidare vill vi också lyfta fram hur lärare uppfattar att skolans resultatstyrda mål påverkar elevers motivation och förmåga att prestera. Som grund för studien ligger en kvalitativ undersökning där intervjuer med fyra verksamma lärare har gett oss empiriskt material.

    Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer inom skolan som påverkar elevens studiemotivation. Dessa faktorer tycks lärare vara medvetna om och det verkar vidare som om lärare arbetar med hänsyn till dessa. Beroende på elevens kunskapsutvecklande förmåga ser motivationsnivån olika ut. Det vi kan konstatera av undersökningen är att lärarens insats för att öka elevens studiemotivation kan ställas i relation till den kunskapsnivå eleven återfinns under. Resultatet visar vidare att den förväntade måluppfyllelse som eleverna står inför påverkar studiemotivationen på olika sätt. Det har i studien framkommit att tydliga mål där eleven vet vad som förväntas av den kan ses som en faktor vilken främjar motivationen. Vidare framkom det att elevens studiemotivation främjas av ett tydligt syfte kring arbetet samt en tydlighet kring dess upplägg.

  • 281.
    Hellström, Josephin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Herder, Erica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    De sexuella övergreppens påverkan: - En tvärsnittsstudie om skillnader mellan utsatta och ej utsatta flickor med missbruksproblematik2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att sexuellt utsatta flickor har sämre psykisk hälsa och allvarligare missbruk, dock ej lägre sysselsättning än de ej utsatta.

  • 282.
    Henriksson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Australian Catholic University.
    Udenfor: börns oplevelser af nederlag i skolen2013Book (Other academic)
    Abstract [da]

    Hvordan kan vi forstå børns oplevelser af nederlag i skolen? Og hvordan kan vi bruge den viden i en pædagogisk kontekst? I denne bog giver forfatteren sine bud på veje til at opnå en dybere forståelse af de elever, som oplever at falde udenfor i skolen. Gennem elevernes egne beskrivelser af øjeblikke, hvor de følte, at de mislykkedes i skolen, bliver det klart, at spørgsmålet om nederlag i skolen ofte ikke handler om elevernes kognitive viden og evner – eller mangel derpå – men om de pædagogiske relationer og situationer i klasselokalet.Elevernes oplevelser skildrer blandt andet skuffelse, ensomhed, skam og følelsen af at blive marginaliseret og være værdiløs. Ved at italesætte disse temaer maner forfatteren til refleksion og eftertænksomhed i den pædagogiske praksis. Læreren må se bagom den problematiske adfærd og have hele elevens hverdag og verden for øje for at kunne opnå en mere nuanceret forståelse af den enkelte elevs bevæggrunde. Ud fra denne helhedsforståelse kan læreren så justere sin pædagogiske tilgang til eleven.

  • 283.
    Henriksson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Australian Catholic University.
    Without him, I am not me: Siblings as co-writers of life stories2014In: Socialt perspektiv: Livet är en berättelse - Vänbok till Håkan Jenner / [ed] Ingemar Ljungqvist & Per Gerrevall, Stockholm: Svenska nykterhetsvårdsförbundet , 2014Chapter in book (Other academic)
  • 284.
    Herrlin, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    På tal om kvalitet: Pedagogiska diskurser i förskolan2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Författarens namn: Gunilla Herrlin

     

    Titel: På tal om kvalitet-pedagogiska diskurser i förskolan

     

    Engelsk titel: Talk about quality-pedagogical discourses in preschool.                         Studien belyser vilken innebörd personal lägger i begreppet systematiskt kvalitetsarbete och vilka diskursiva perspektiv som kommer till uttryck när arbetsgrupper träffas och diskuterar kvalitetsarbete och hur de ska organisera sitt lokala systematiska kvalitetsarbete inom respektive förskoleområde.

    Två förskoleområdes grupper i två olika kommuner där respektive grupp diskuterar kvalitetsarbete har följts på ett antal träffar från mars 2015 till augusti 2015. Genom ett diskursanalytiskt perspektiv har de utsagor som skapat empiri analyserats. Resultatet visar att flera diskurser visar sig i samtal angående systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitet belyses ur flera perspektiv. Den administrativa diskursen är framträdande i båda arbetsgrupperna oavsett inriktning på verksamheten. I detta sammanhang blir ansvarstagande, kontroll och korrekthet i fokus där rutiner och rapportering blir viktigt.

    I studien framgår även en traditionell diskurs som delvis härstammar från 1960 - talet, där också ett utvecklingspsykologiskt perspektiv finns med, till en reflekterande diskurs där personalen granskar sitt eget agerande, och försöker inta flera perspektiv. Det innebär att en komplex bild utkristalliserar sig, där de båda personalgrupperna försöker skapa mening och förståelse i de underlag som bildar grunden i det systematiska kvalitetsarbetet. Parallellt med systemintegration där tradition, grovplanering, finplanering kontroll, ordning och effektivitet ingår visar sig socialintegration genom ett reflekterande förhållningssätt.

     

     

    Nyckelord:

    Planering, utvärdering, kvalitet, systematiskt kvalitetsarbete, diskursanalys, livsvärld, system

  • 285.
    Hilber, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att upptäcka frånvaro för att främja närvaro2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle.

     

    Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen. Skolorna behöver också ha ett likvärdigt dokumentationsverktyg för att snabbt kunna upptäcka ett frånvaromönster. En god dokumentation och profilbedömning kan skapa bättre möjligheter till verksamma förebyggande insatser.  

     

    Studien visade, utifrån en surveyundersökning med svar från 25 skolledare, att de flesta skolor upplevde problem med elever som inte kom på lektionerna. När frånvaron nådde 25 % ansåg en stor del av skolledarna den som ett riskbeteende, men nästan en lika stor del såg frånvaron som ett riskbeteende redan vid 10 %. Närvarodokumentationen på alla skolorna sköttes digitalt. Detta medförde, trots ett underlättande av administrationen, en svårighet att se helheten kring elevers frånvaro.

     

    Skolorna beskriver tydliga rutiner och ärendegångar, samt elevhälsan, som insatser vid frånvaron. Dock saknas fortfarande åtgärder som kan göras i klassrummet och i den skolmiljö eleven ska vistas i. Vilka förändringar sker i skolan för att öka elevens motivation till ett lärande?

     

  • 286.
    Hildingsson, Camilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Jyllhed, Niklas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Facebook, ett klick från verkligheten.: - En studie om unga vuxnas användande av Facebook2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas användning av Facebook samt om användandet kan leda till ett problematiskt användande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om användningen av Facebook kan relateras till välmående samt psykologiska aspekter som självkänsla. Frågeställningarna var: Hur använder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan användningen av Facebook, en persons välmående och självkänsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt användande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgångspunkt användes tillsammans med en enkätundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar på att män använder Facebook mer än kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan Facebook och att utveckla ett problematiskt användande. Facebook kan även påverka välmåendet hos människor. Resultatet visar på att Facebook inte påverkar självkänslan. 

  • 287.
    Hilmersson, Matilda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Petersson, My
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    ANDT-undervisning måste integreras i vardagen: Ett arbete om ANDT-undervisningen i några utvalda skolor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa yrkesverksammas uppfattningar om och erfarenheter av hinder och möjligheter med ANDT-undervisningen på några högstadieskolor. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma som arbeta med eller i skola. Den teoretiska utgångspunkten som användes i studien var av hermeneutisk grund med ett inslag av Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och de yrkesverksamma som läromästare. Resultatet i vår studie visar på att de yrkesverksamma upplever att ANDT- undervisningen behövs i skolorna, och att denna undervisning måste integreras i skolundervisningen och i vardagen. Slutsatser som kan dras av vår studie är att ANDT-undervisning behövs på alla skolor och i alla verksamheter som arbetar med barn och unga. Samt att ANDT-undervisningen behöver mer resurser och behöver få ta mer plats i undervisningen. Studien och dess resultat är intressant ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv på grund av skolans viktiga roll för förebyggandet av substanser så som alkohol, narkotika, doping och tobak.

  • 288.
    Hinsegård, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    "Jag ritar fult": - ett dilemma i barnens bildskapande processer2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bildskapande situationer och processer är en del av vardagen i förskolan och förskoleklassen. Bild framkommer både i den fria leken men även i de styrda aktiviteterna.

    Syftet med denna undersökning var att undersöka hur barnens bildskapande ter sig utifrån det bemötandet de få utifrån sina pedagoger och kamrater. Denna text kommer att diskutera hur pedagogerna förhåller sig till barnens alster men även hur barnen upplever kamratkultur under bildskapande situationer. Metoder som använts i denna undersökning är strukturerande intervjuer av både pedagoger från olika verksamheter och även elever i en förskoleklass. Resultatet i denna studie visar att pedagogerna snabbt bedömer barns teckningar i förbifarten och utifrån barnens perspektiv vilket barnen bekräftar att de höjer varandras bilder men har en självkritisk syn på sitt eget skapande. För att få en bild av hur barnen upplever beröm fick de berätta kring hur de upplever pedagogens bemötande men även hur de själva och deras kamrater möter deras alster.

  • 289.
    Holm, David
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Entreprenöriellt förhållningssätt i praktiken - tre lärarkategoriers uppfattningar2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en studie inom skolans område, som handlar om hur lärare uppfattar ettentreprenöriellt förhållningsätt. Studien är genomförd på en grundskola (åk1-9) i Småland, bygden som skolan finns i är känntecknad av småföretagande. Studien omfattar 10 lärare som jag har intervjuat. Jag har delat in dessa lärare i tre ämnesgrupper, lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen och estetiska ämnen. Studien omfattar också hur skolans läro- och kursplaner behandlar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Analysen av läroplanen visar att endast ett stycke benämner ordet entreprenörskap. Begreppet entreprenörskap eller ett entreprenöriellt förhållningssätt finns inte skrivet i någon av de berörda kursplanerna. Däremot kan man skönja begrepp och förmågor som kan hänvisas till begreppet entreprenörskap och ett entreprenöriellt förhållningssätt.

  • 290.
    Holm, Katarina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Greveirus Engdahl, Susanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Barn i exekutiva svårigheter - förskola och skola: Betydelsen av olika yrkesgruppers kunskap och syn på barn i exekutiva svårigheter2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av tre olika yrkesprofessioners uppfattningar om hur kunskap och förståelse i mötet med barn i exekutiva svårigheter påverkar barns möjlighet att lyckas i sitt lärande. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats för att förstå och ta del av olika professioners kunskap, tankar samt att förstå betydelsen av dem. Skolans skyldighet är att alla barn ska bemötas efter deras olika förutsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogiken i förskola och skola anpassas för barn i svårigheter med de exekutiva funktionerna.

    De olika professioner vi använt oss av i vår studie är en skolpsykolog, en specialpedagog samt tre pedagoger. En pedagog från förskolan, en pedagog mot lågstadiet samt en pedagog mot mellanstadiet.

    Resultatet visar att det inte spelar någon större roll för en verksamhet om barn i exekutiva svårigheter diagnosticeras eller inte. Det handlar mer om vilka pedagogiska anpassningar som görs i undervisningsmiljöer, pedagogers kompetens, användandet av ett specialpedagogiskt bemötande och förhållningssätt samt att få rätt ekonomiska förutsättningar. Studien visar på att det finns god kunskap hos skolpsykolog och pedagoger inom våra verksamheter men att de yttre förutsättningarna skiljer sig åt för hur förskola och skola kan möta barn i exekutiva svårigheter.

    Fortsatt såg vi att det inte fanns några enkla samband mellan faktorer för skolframgång. Vårt resultat visar att det är svårt att leva upp till uppdraget om att tillgodose barns behov som är i exekutiva svårigheter. De gemensamma framgångsfaktorerna som samtliga informanter påpekade, var att det behövs mer ekonomiska resurser, kompetens inom arbetslaget samt vikten av vilket bemötande och förhållningssätt man möter barn i exekutiva svårigheter med.

  • 291.
    Holm, Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Hammar, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Perspektiv på formativ bedömning i två skolformer: Intervjustudie med tre lärare i grundskolan och tre lärare i grundsärskolan2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Swedish school is a “school for everyone”, despite this, many pupils with cognitive disabilities have difficulties getting the support they need to develop in their learning. The purpose with this study was to discover what methods teachers, in the school years 1-6 in primary school and special needs school, utilise to give all students abilities for developing and learning. Six teachers active in the two school forms were deep interviewed about their perception of working with formative assessment and its affects. The study shows that all the teachers utilise formative assessment of various degrees and that the methods vary. The teachers believe that they need to increase their skills in order to develop favourable methods and work for their classrooms. To reach success, they will need more time and resources as well as an organisation that creates continuity among further training and peer learning. 

  • 292.
    Holmkvist-Wahlström, Ann
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Inkludering utifrån lärares perspektiv2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete.

    Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor. Skolorna är alla F-6 skolor. Två av skolorna arbetar åldersintegrerat.

    Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering som grundtanke utifrån att motsatsen är exkludering. Deras tolkning av begreppet inkludering överensstämmer med tidigare forskning. Möjligheterna att arbeta inkluderande anses dessutom begränsade av ett antal förutsättningar. Dessa förutsättningar är framförallt resurser i form av personal, hjälpmedel, anpassat arbetsmaterial för eleverna samt i form av tid för planering. Det framkommer även att själva det inkluderande arbetet upplevs som något påtvingat på två av skolorna.

  • 293.
    Holmqvist, Charlotte
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Håkansson, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsa - ett arbete som ska nå ut i verksamheten: Specialpedagogers och klasslärares uppfattningar2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att det både finns enighet och variationer i uppfattningarna av elevhälsans uppdrag och hur arbetet når ut. Avgörande och viktiga faktorer för att elevhälsans arbete ska fungera och nå ut är kollegialt samarbete, god kommunikation och en öppen dialog. Samtidigt visar studien att det finns olika faktorer enligt ramfaktorteorin som verkar begränsande och utgör hinder för att arbetet ska nå ut. 

  • 294.
    Hultgren, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ängskog, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Vårdnadshavaren – en del av helheten: En studie kring vårdnadshavares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll. Vårdnadshavare ska enligt styrdokument ges möjlighet till delaktighet och ha inflytande över sina barns utbildning (Skolverket 2017) Vi beskriver vårdnadshavares uppfattningar samt lyfter fram vilka förväntningar vårdnadshavare har på specialpedagogens yrkesroll och slutligen vårdnadshavares uppfattningar om vad som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete.Studien utgår från en kvalitativ metod men med kvantitativa inslag. Undersökningen består av triangulering med enkäter med frågor både med fasta och öppna svar samt intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som valts är fenomenografi där individers uppfattningar är det centrala.Studien indikerar på att vårdnadshavare har kunskaper om specialpedagogens yrkesroll. Att deras förväntningar på specialpedagogen handlar om faktorer som gynnar alla barn i verksamheten Och att det som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande relationskompetens.

  • 295.
    Höglander, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Paukovic, Vanessa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Motivation ur ett medarbetarperspektiv: Vad kan bidra till den enskildes vilja till att utvecklas och prestera i arbetet?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den tidigare forskning som framställs i studien kretsar främst kring organisationer och deras uppgift att motivera de anställda och av denna anledning betraktar studien fältet ur ett medarbetarperspektiv. Problemformuleringen i denna studie reser frågan om vad den enskilde anser vara bidragande till dennes motivation till att utvecklas och prestera i arbetet. Semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide används som undersökningsinstrument. Intervjumaterialet genererar ett resultat som visar att motivationsfaktorer som trivsel, ledarskap, belöning och kompetensutveckling är centrala när det handlar om att motivera de anställda i arbetet. Resultatet diskuteras i ljuset av tidigare forskning. Studiens slutsats är att samtliga faktorer tillsammans utgör förutsättningarna för att den enskilde ska vilja utvecklas och prestera i arbetet. Ledarskapet visar sig vara av särskild betydelse för att motivera medarbetare till att utveckla sin kompetens, då ledare har makten att utdela uppgifter som tillåter individen att ta ansvar och vara självständig.

  • 296.
    Högström, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Intern employer branding: En kvalitativ studie av hur medarbetare skapar förståelse för ett arbetsgivarvarumärke genom intern kommunikation2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Intern employer branding innebär hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehållet i arbetsgivarvarumärket till de anställda för att utveckla en arbetsstyrka som är trogen organisationens värderingar och målsättningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förståelse av den egna organisationens varumärke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare från två organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrån ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgångspunkt som berör kommunikativt lärande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumärket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler på ett flerdimensionellt och tydligt sätt. En betydelsefull komponent för medarbetares möjlighet att skapa förståelse för ett arbetsgivarvarumärke är att arbetsgivarvarumärket genomsyrar företaget. På så vis kan medarbetarna koppla metaforer till de abstrakta innehåll som arbetsgivarvarumärket består av samt finna utrymme för reflektion kring arbetsgivarvarumärkets associationer.

  • 297.
    Ibrahimi, Muhamete
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Zverinova, Veronika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Professionellas erfarenheter av psykisk ohälsa hos familjehemsplacerade barn och unga: påverkande faktorer och insatser2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohälsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frågeställningar i studien. Studien utgick ifrån en hermeneutisk utgångspunkt och var av kvalitativ karaktär. Metoden som användes för att besvara frågorna är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan när barnet föds. Det har visat sig att det finns många olika faktorer som man tar hänsyn till i förebyggande arbete. Risk och skyddsfaktorer är viktiga för barnens hälsa. Anknytning, en trygg bas, familjen och skolan är några viktiga skyddsfaktorer och hjälpande faktorer i det förebyggande arbete. Insatser som erbjuds till familjehemsplacerade barn skiljer sig inte ifrån generella insatser som ges till allmänheten. Studien visade att några av de insatser som erbjuds utifrån individens problematik och behov är BUP, psykolog, BVC eller MVC. Det visade sig att det är viktigt att fånga upp problemet i tidigt skede.

  • 298.
    Idlund, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Psykisk hälsa och erhållna öppenvårdsinsatser hos ungdomar med missbruksproblematik.: En sekundäranalys av UngDOK 2012 ur ett genusperspektiv.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar. De lider i större utsträckning av oro/ångest, sömnproblem och depression. Beträffande insatser så deltog pojkar oftare i olika nätverkssamtal än vad flickorna gjorde. Flickorna deltog i större utsträckning i hälsosamtal och läkarbesök. Av resultatet kan man också se att det är större andel pojkar än flickor som söker hjälp och det är viktigt att undersöka detta vidare för att möjliggöra en förändring av det.

  • 299.
    Isberg, Linn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Andersson, Annie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Möjligheter till lärande för inhyrda konsulter: utifrån tre motivationsarenor2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter –utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants–from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning. Studiens resultat påvisade att samtliga konsulter uppfattade lärande som en möjlighet. Det åskådliggjordes även hur motivationsarenorna påverkade konsulters lärande i en varierande utsträckning. Slutligenkonstaterades hur motivationsarenan individenupplevdes som den mest avgörande arenan för att ett lärande ska uppstå. Idenna aspekt inkluderades individuella mål, framtidssyn, personligt intresse och egen vilja. Vidarehadedetvarit av intresse att studera hur tillsvidareanställda på kundföretaget upplever möjligheter till lärande, för att därmed åskådliggöra om motivationsarenan individ utgör den största anledningen till lärande även hos tillsvidareanställda.

  • 300.
    Isovaara, Jonas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kvick, Markus
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Applikation som läsglasögon: En studie av interaktionen mellan individ, alternativt verktyg och kontext.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter.

    Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen. I kapitlet Studiens ingångsvärden återfinns vår bild med vilken vi vill illustrera detta samt motivera arbetets olika delar.  Därefter följer en del där vi utvecklar begrepp som är centrala för arbetet. Speciellt fokus ligger på formeln Yttre nyttofaktorer x  Inre nyttofaktorer x Användarvänlighet = Användbarhet. Denna formel utgör tillsammans med bilden en röd tråd som löper genom arbetet.

    Elever intressanta för studien var de med svag ordavkodning samt svag fonologisk förmåga. I metoddelen motiverar vi varför just denna grupp var aktuell för studien. Resultatet av studien visar dels att eleverna i urvalsgruppen inte bedömde sig ha speciellt stora svårigheter med vare sig läs- eller skrivmoment, till skillnad från testresultat och vårdnadshavares bedömningar. Vidare visar resultatet att den flerfunktions-applikation som användes i studien upplevdes som användarvänlig och användbar av både elever och pedagoger. Detta sammantaget ger att applikationer till följd av sin lättillgänglighet och användarvänlighet har potential att fungera som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter.

3456789 251 - 300 of 709
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf