lnu.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 527
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Karlsson, Josefin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Adolfsson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Trygga relationer i den flerspråkiga förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares relationsskapande med barn som har ett annat modersmål än svenska i förskolans verksamhet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien söker genom intervjuer kunskap om hur förskollärare i förskolans verksamhet beskriver att de arbetar för att skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska, samt hur de upplever att deras metoder stödjer barnens språkutveckling. Studien utgår från en kvalitativ ansats eftersom den söker detaljerad information av förskollärare ute i verksamheterna. Studien har även tillhandahållit teorier och teoretiska begrepp som valdes ut efter relevans i ämnet, för att kunna analysera resultatet i relation till det. Resultatet diskuteras även gentemot tidigare forskning kring ämnesområdet. Resultatet visade att flera olika arbetsmetoder används för att som förskollärare skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska. Samtliga förskollärare ansåg att tryggheten är central för att skapa relationer till barn och att det egna bemötandet och förhållningssättet ligger till grund för hur relationer utvecklas. Arbetsmetoder som förskollärare använder sig av visade sig vara bland annat tecken som stöd, olika uttrycksformer, god samverkan med vårdnadshavare och digitala böcker på olika språk. Samtliga identifierar språkförbristningar och kulturkrockar som utmaningar medan möjligheter beskrivs i form av mycket lärdomar, kulturutbyten och ett intensivt värdegrundsarbete.   Studien ger således kunskap om hur förskollärare kan arbeta för att skapa trygga relationer till barn med annat modersmål än svenska, vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet men också hur deras relationsskapande även gynnar språkutvecklingen hos dessa barn.   

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Karlsson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Erlingsson, Nellie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Det ska vara roligt att röra på sig”: En kvalitativ studie om rörelseglädje hos de yngre barnen i förskolan.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stillasittande barn och bristen på fysisk aktivitet är något som diskuteras i dagens samhälle. Ett samhälle där förskolan spelar en avgörande roll för skapandet av en hälsosam livsstil och rörelseglädje. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur aktiva förskollärare tolkar begreppet rörelseglädje och aktivt arbetar för att främja detta hos de yngre barnen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärare identifierar olika strategier för att främja rörelseglädje hos de yngre barnen i förskolan. Dessa strategier visade sig vara; närvarande förskollärare, lyhörda förskollärare, tillåtande förskollärare till överträdandet av gränser och upprepningar. Därtill redogjorde förskollärarna för gynnsamma aktiviteter för rörelseglädje och slutligen identifierades organisatoriska och yttre faktorer som kan skapa hinder i samband med rörelseglädje. Slutligen visar undersökningens resultat på att förskollärarnas egna förhållningssätt och de strategier de väljer att använda är av störst betydelse för skapandet av rörelseglädje.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Karlsson, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Wieclawski, Jeanette
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivering av barn i förskolans utomhusmiljö: En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt till att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö. De tre frågeställningar vi utgick ifrån för att kunna uppnå syftet var: Vilka pedagogiska syften anser förskollärare att det finns med att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö? Hur ser förskollärare på sin roll med att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö? Hur ser förskollärare på utomhusmiljöns möjligheter till att aktivera barnen i fysiska aktiviteter? Studien baseras på en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare som alla arbetar på förskolor i södra Sverige. Fenomenografiskt perspektiv var det teoretiska ramverk som användes som utgångspunkt för vår analys. I resultatet framkommer det att samtliga förskollärare har en positiv inställning till att aktivera barn i fysiska aktiviteter i utomhusmiljön. Förskollärarna lyfter olika aspekter som påverkas positivt av fysiska aktiviteter såsom barnens välmående, barnens utveckling av kroppsliga förmågor samt barnens inlärningsförmåga. Förskollärarna lyfter fram att förskolan är en viktig plattform till att främja fysiska aktiviteter, vilket i sin tur lägger grunden för barnens framtida livsstil. I resultatet framkommer det även att förskolegården anses vara en optimal plats för att utmana barnen i fysiska aktiviteter, framförallt om förskolegården innehåller en naturrik miljö. Sin egen roll beskriver förskollärarna som att vara närvarande, aktivt engagerade och utmana barnen i fysiska aktiviteter utifrån barnens intressen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Karlsson, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att deltaga, eller icke deltaga, det är frågan: En undersökning om bakomliggande faktorer till årskurs 6-9 elevers icke deltagande i idrottsundervisningen.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftade till att studera bakomliggande faktorer till varför elever väljer att inte deltaga i idrottsundervisningen, om det finns specifika problemområden och huruvida man kan se variationer utifrån årskurs och kön tolkat utifrån självbestämmandeteorin av Ryan och Deci.

    Undersökningen innefattade 140 respondenter i årskurs 6–9, från tre olika skolor i sydöstra Sverige. Metoden som användes var en enkätundersökning. Totalt 645 elever tillfrågades om deltagande, 185 lämnade tillbaka lappen med godkännande om deltagande från vårdnadshavare och 140 elever deltog slutligen i undersökningen.

    Totalt 6 % av de tillfrågade eleverna uppgav sig delta ibland, sällan eller aldrig i idrottsundervisningen. Generella orsaker till att inte delta uppgavs vara främst sjukdom och inga idrottskläder. Därefter kunde man se stora könsskillnader då flickorna uppgav orsaker som dåligt mående, inkompetens, rädsla för att göra bort sig och upplevelser av att känna sig uttittade. Pojkar angav främst ointresse som bakomliggande orsak.

    Under kategorin specifika områden i idrottsundervisningen som väljs bort var det tre moment som stack ut. Dessa var dans och rörelse till musik, då främst bland de äldre pojkarna, orientering främst bland de yngre flickorna och simning där övervägande antal respondenter var flickor.

    Resultaten visade, som flera tidigare studier också indikerat, att bakomliggande faktorer till icke deltagande ofta bottnar i bristande tilltro till sin kompetens, ointresse och känslor av att vara obekväm; då både kroppsligt och i undervisningssituationen.

     Resultaten visade inga större skillnader mellan årskurser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Karlsson, Niclas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Vad händer på fritids idag?": Ett utvecklingsarbete om samlingar som övergångsmetod2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under fem veckor genomfördes detta utvecklingsarbete som var förankrat i aktionsforskning. Syftet med utvecklingsarbetet var att genom samlingar som övergångsmetod skapa tydlighet för eleverna. Arbetet är förankrat i aktionsforskning och genomfördes under en period av fem veckor. Eleverna som deltog gick i första och andra klass. I arbetets nulägesanalys framgår det att det funnits samlingar innan men att de sedan tagits bort. Jag har i mitt utvecklingsarbete valt att återinföra dessa samlingar genom att användningen av andra metoder. Tre olika former av samlingar genomfördes. En samling genomfördes i övergången mellan skoltid och fritidstid. De andra två genomfördes i övergången mellan aktivitet och mellanmål samt mellanmål och aktivitet. Samlingarna som utfördes i utvecklingsarbetet gav olika resultat. Det blev ett blandat resultat av samlingarna som genomfördes. En del moment blev lyckade och eleverna fick tydlighet i vad de skulle göra under dagen på fritidshemmet. En del elever tog också egna initiativ genom att skapa en dialog i samlingarna. Andra moment blev mindre lyckade eftersom resultatet visade att alla moment inte var utformade för att passa alla elever. Reflektioner över detta och alternativa lösningar som hade fungerat bättre är något jag tar med mig. Intervjuer och samtal gjordes med både eleverna samt personalen på fritidshemmet. Utöver intervjumaterialet användes en loggbok där personliga reflektioner skrevs ner under arbetets gång.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Karlsson, Pamela
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    TAKK som ett pedagogiskt verktyg: Hur används det och i vilka situationer?2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De senaste årens stora migrationsströmningar har inneburit en stor utmaning för förskollärare och då specifikt att hitta hållbara metoder och verktyg för att kommunicera med barnen. TAKK-Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation är ett sätt att kommunicera med barn och samtidigt utveckla deras kommunikation i avsaknad av det svenska språket. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med metoden TAKK-Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, för att kommunicera med barn med annat modersmål än svenska. I den nya läroplanen för förskolan som trädde i kraft den 1 juli 2019 framgår att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både sitt modersmål samt det svenska språket.  Svaret på denna studie utgår från frågeställningar:  Hur används TAKK som metod för att stödja barn med annat modersmål än svenska? I vilka situationer används TAKK i den dagliga verksamheten i förskolan? Osystematiska kvalitativa observationer genomfördes på två förskolor på en avdelning vardera för att kunna insamla empiri till denna studie. I denna studie framkom att i båda förskolorna använder förskollärarna sig av kommunikationsverktyget TAKK som metod med barnen som har annat modersmål än svenska. Detta för att stötta barnet i det verbala språket och göra de delaktiga i kommunikationen med andra i verksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Karlsson, Robin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nilsson, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vad jobbar du som idag?: En kvalitativ studie om skapandet av yrkesidentitet och organisationen utav grundlärare med inriktning mot fritidshem.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.  

    Download full text (pdf)
    Vad jobbar du som idag?
  • 258.
    Karlsson, Rose-Marie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nilsson, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    “Får jag vara med? Ja, men då får du vara, du får vara den lilla piraten”: En kvalitativ studie om hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken. 2020Independent thesis Basic level (professional degree), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn inkluderar respektive exkluderar varandra i den fria leken och vilka tillträdesstrategier barn använder. Studien gjordes genom att analysera observationer med fokus på barns tillträdesstrategier. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställning: Vilka tillträdesstrategier använder barn för att komma in i leken och hur kommunicerar barn inkludering och exkludering i lek? För att få svar på forskningsfrågan användes en kvalitativ metod. Observationerna dokumenterades via anteckningar och ljudinspelningar. Resultatet som framkom efter bearbetning av materialet var att barnen använde sig av tillträdesstrategier, samt kommunikation i varierande former för att utesluta respektive inkludera varandra. Resultatet visar på att de barn som tar på sig ett ledarskap är också de barn som utgör reglerna i leken. Barnen med ledarskap tilldelade andra barn roller, ålder samt gjorde upp villkor för om barnet blev inkluderat eller exkluderat i leken. Resultatet visar också att de barn som blev delaktiga i leken med villkor gjorde sekundära anpassningar. Slutligen behöver förskollärarens roll och arbetsuppgifter ses över eftersom det framkom mer exkluderingar än inkluderingar i den fria leken, vilket medför att förskollärare behöver närvara i barnens fria lek. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Karlsson, Sabrina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Arbete med digitala verktyg i musikundervisning: En intervjustudie om hur musiklärare arbetar med digitala verktyg i musikundervisning2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur fyra musiklärare i grundskolan arbetar med digitala verktyg i musikundervisning. Syftet är även att undersöka vilka digitala verktyg som används i musikundervisningen samt hur mycket tid musiklärare avsätter för arbetet med digitala verktyg. Undersökning genomfördes med hjälp av semistruktuerade intervjuer som metod. Som teoretiskt ramverk användes didaktikens frågor och musikdidaktik. Resultatet påvisar att samtliga lärare som intervjuades arbetar med digitala verktyg i någon form i sin undervisning. Det som skiljer sig är hur undervisningen sker, vilka digitala verktyg som används och på vilket sätt, samt hur mycket tid lärarna avsätter för arbetet med digitala verktyg i musikundervisning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Karlsson, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Är leken för alla barn?: En kvalitativ intervjustudie om hur barn i behov av stöd inkluderas i leken.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera barn i behov av stöd i leken. Semistrukturerade intervjuer har använts för inhämtande av empiri där tre förskollärare deltagit. Resultatet visar hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av stöd och dess komplexitet. Vidare visar resultatet olika strategier som förskollärare använder för att inkludera barn i behov av stöd i leken. Resultatet visar även olika faktorer förskollärare anser vara betydande för att inkludera barn i behov av stöd i leken. Vidare lyfts även några utmaningar som förskollärare beskriver i arbetet med att inkludera barn i behov av stöd i leken. Studiens resultat har analyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk, bestående av kompensatoriskt perspektiv samt relationellt perspektiv. Utifrån resultatet kan det tolkas att förskollärarnas arbete påverkas av vilket perspektiv de förhåller sig till samt att båda dessa perspektiv framträder i förskolans praktik.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Karlsson, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pettersson, Lisanne
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Leker förskollärare?: En kvalitativ studie om förskollärares deltagande i barns fria lek.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this qualitative study is to contribute more knowledge about preschooltechers participation in children's free play. The study examines and maps preschoolteachers' approach and attitudes towards children's free play. Furthermore, the study investigates what opportunities and dilemmas preschoolteachers see in participating in children's free play, as well as what didactic aspects they take into account as they approach and participate in the play.

    This study uses a qualitative approach. It also uses semi-structured interviews and objective observations to collect broad and in-depth data on preschoolteachers' approach and attitudes about children's free play.

    The study's result show preschoolteachers' attitudes to children's free play. Preschoolteachers describe that they see different opportunities and dilemmas in participating in children's free play and that there are reasons why they do not participate in children's free play and that they make didactic choices about their participation. The informants' responses are analyzed from a didactic perspective and a sociocultural perspective based on Lev Vygotsky's theories of the proximal development zone and mediation. The results are also analyzed on the basis of previous research to investigate whether the results of this study have similarities or differences with previous research.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Karlssson, Isabelle
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Mc Carthy-Lindblom, Josephine
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Finns det prinsessor i byggrummet?: -       En kvalitativ studie om hur barn skapar kön i förskolans fria lek2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Are there princesses in the construction room?

    -A qualitative study of how children create gender in preschool free play

    Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur barn skapar kön i den fria leken i förskolan, med fokus på förskolans byggrum och hemvrå. Genom att använda metodvalet observation och observera barn på tre olika förskolor är avsikten att undersöka vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som förekommer i barns fria lek. Under våra barnobservationer använde vi oss av ett observationsschema, där vi sedan sammanställde resultatet av den insamlade datan tillsammans. Vid analys av empirin förhöll vi oss till ett socialkonstruktivistiskt tänkande med tillhörande teoretiska begrepp, femininitet, maskulinitet, könskodat, könsöverskridande och könsstereotyp. För att på så vis identifiera hur barn i den fria leken skapar kön i könskodade miljöer på förskolan. Resultatet av studien visar att vi kan se att både flickor och pojkar leker könsstereotypa och könsöverskridande lekar i den fria leken. Våra observationer visar dock att flickor dominerar i feminint könsstereotypa lekar oavsett miljö medan pojkar dominerar i maskulina lekar i maskulint könsstereotypa miljöer.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Karpaviciene, Violeta
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bedömningspraktiker för nyanlända elever: Designdidaktiska aspekter av bedömningsprocessen för nyanlända elever inom bildämnet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka variationer av bedömningspraktiker som förekommer vid bedömning och betygsättning av nyanlända elever i jämförelse med icke-nyanlända i bildämnet. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fokus på summativ och formativ bedömning samt aktuella fördelar och nackdelar i bedömningspraxis utifrån ett lärarperspektiv. Analysmetod av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar på ett antal variationer av lärarnas bedömningspraktiker av nyanlända elever. Specifikt rörande utmanande och lärorika bedömningspraxis som framkommer i intervjuerna, vilka kategoriseras och redovisas i form av undervisningsdesign, engagemang, ensamhet, avvikande bedömningspraktiker, bedömningssyfte, inkludering och design av bedömningspraktiker.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Kazemi, Somaya
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Konflikthantering i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärarens uppfattningar om konflikt och konflikterhantering i förskolanFörfattare:2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Konflikter är en av livets eviga byggstenar och introduceras redan när vi är små. Mycket av grunden till hur vi hanterar dessa läggs i förskolan och kunskap om konflikthantering blir således viktigt för de vuxna som omger barnen. Studiens syfte är att undersöka förskollärarens förhållningssätt till konflikter och konflikthantering. Detta har gjorts med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilka perspektiv har förskollärare på konflikter? Vilka perspektiv har förskollärare på konflikthantering i förskolan? Och: Vilka perspektiv har förskollärare på sitt förhållningssätt kring konflikthantering? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare har deltagit i studien och deras arbetslivserfarenhet varierade mellan 10 och 27 år. Respondenterna arbetade i en förskoleverksamhet med fyra avdelningar varav två småbarnsavdelningar och två syskonavdelningar. Studiens resultat visar att det finns motsättningar kring det respondenterna säger och vad de faktiskt gör. Resultatet visar också att lärare brister i sin kompetens av konflikthantering. Flertalet lärare saknar strukturerade strategier, ser inte barnet som en individ i tillräckligt hög grad och saknar forskningsbaserad handlingsplan och en strategi för konflikthantering. Brister i kunskap av att systematiskt arbeta med detta i verksamheten kunde också påvisas.NyckelordKonflikt, Konflikthantering,

    Download full text (pdf)
    Konflikthantering i förskolan
  • 265.
    Kjellander, Carolina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Karlsson, Emilia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Måltidspedagogik i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om måltidspedagogik utifrån hur verksamma förskollärare och annan personal på förskolorna omsätter denna i förskolans vardag. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: vad är måltidspedagogik enligt förskollärarna och kocken, hur arbetar de med måltidspedagogik och varför arbetar de med måltidspedagogik. Studiens syfte och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes på två privata förskolor som arbetar med måltidspedagogik. Respondenterna var två förskollärare och en kock som är utbildade måltidspedagoger samt en förskollärare som inte är utbildad måltidspedagog. Resultatet visar att måltidspedagogik innebär att ge barn möjlighet till att äta hälsosammare, samt att ge barn förutsättningar till att få en utvecklad förståelse sin egen hälsa. Förskolorna håller sig även till en mer hälsosam mat genom att de har plockat bort socker, kött och charkprodukter. Tre metoder som används i arbetet medmåltidspedagogik är saperemetoden, “från jord till bord-”och “steg för steg- metoden”. En möjlighet som alla fyra tog upp är att förskolorna har ett eget kök. En begränsning som sågs var att måltidspedagogik kan ta tid från annat som förskollärare och kocken vill arbeta med. I analysen diskuteras resultatet i relation till det didaktiska och sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 266.
    Klarén, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nedfors, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Man får bara leka med lego och i byggrummet. Då får man vara med i min legoklubb": - En observationsstudie om könsmönster i konstruktionslek på förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”You can only play with lego and in the construction room. Then you can be in my lego club.” - A study of gender patterns in construction play in preschools

     

    Det övergripande syftet med studien är att få en större förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns konstruktionslek i förskolan. Vårt mål med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns vardag i förskolan. Studien inspirerades av den nya läroplanen för förskolan (2018) där förskolans uppdrag i förhållande till genus har förtydligats och lyfts mer än tidigare. Studien bygger på deltagande observationer där vi genom ett observationsschema vill kartlägga olika könsmönster i barns konstruktionslek. Studien genomförs på två olika förskolor hos barn mellan tre till fem år. Resultatet av studien är att vi kan se både könsstereotyp och könsöverskridande lek hos både pojkar och flickor, men att den könsstereotypa leken är dominerande, främst hos pojkar i grupp. De genomförda observationerna består till majoriteten av pojkars konstruktionslek, då det främst är pojkar som leker med konstruktionsmaterialet i vår studie.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Klevtun, Filip
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Moberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidshemmets arbete med elevers läsintresse: En studie om en del av fritidshemmets kompletterande uppdrag2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidshemmets möjligheter att komplettera skolan i skapandet av och genom att bidra till ett läsintresse hos eleverna. Studiens metod byggde på individuella och semistrukturerade intervjuer med fem fritidshemslärare på fem olika fritidshemsavdelningar, varav två avdelningar på en skola och tre på en annan skola. I studien skapade vi en modell utifrån Lundgrens ramfaktorsteori för att belysa de inre ramfaktorer som påverkar fritidshemmets möjligheter och begränsningar i att komplettera skolan i arbetet med elevers läsintresse. Dessa ramfaktorer är allt från fritidshemmets innehåll, tidsbrist, brist på lokaler samt brist på resurser som fritidshemmet har tillgång till. I studien framhäver vi tidigare relevant forskning inom ämnesområdet. Genom vårt resultat analyserade vi att det fanns ett antal möjligheter i fritidshemmets verksamhet att arbeta med elevers läsintresse. Allt från att samverka med skolbiblioteket till att erbjuda olika läsfrämjande aktiviteter på fritidshemmet till att använda sig av de digitala verktygen som ett pedagogiskt stöd i skapandet av läsintresse hos eleverna. Dessa aktiviteter där läsningen sker indirekt och inte är huvudmålet med aktiviteten är något som kännetecknar fritidshemmets arbete med läsintresse. Resultatet visade även att det fanns ett antal begränsningar i fritidshemmens verksamhet som försvårar fritidshemmets arbete att komplettera skolan. Elevgrupperna växer och andelen fritidshemslärare per elev är låg och lokalerna är bristfälliga.

    Download full text (pdf)
    Fritidshemmets arbete med elevers läsintresse
  • 268.
    Klinthäll Steen, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Stenius, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivitet i förskolan: Hur förskollärare kan uppmuntra barn till fysisk aktivitet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa hur förskollärare kan uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan. Studien undersöker även hur förskollärare kan arbeta, för att ge barn möjlighet att utveckla en positiv syn och ett positivt beteende till fysisk aktivitet. De frågeställningar som undersöks i studien är, hur säger sig förskollärare att de arbetar för att uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan samt hur kan förskollärare arbeta för att ge barn möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet.

    Studien utgår från kvalitativa data och vilar på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med åtta verksamma förskollärare. För att analysera det resultat som blev synligt vid intervjuerna användes den socialkognitiva teorin som analysredskap. Studiens resultat visar på att fysisk aktivitet är något som kan ske under spontana och planerade former. Vidare framkommer det att förskollärarna är överens om att fysisk aktivitet är lättare att uppmuntra till utomhus än inomhus. Det blir också synligt att miljön har en stor inverkan när det kommer till vilken fysisk aktivitet som är möjlig att uppmuntra till inomhus respektive utomhus. För att barn ska få möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet visar resultatet att förskollärare behöver inta en positiv inställning till området.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Klope, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lärande identiteter i frisörutbildningen2017In: Yrkesdidaktikens mångfald / [ed] Andreas Fejes, Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik, Stockholm: Lärarförlaget , 2017, p. 229-242Chapter in book (Other academic)
  • 270.
    Klope, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Respektabla frisörer: - Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning2020Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to contribute with knowledge on how adolescent girls in VET for hairdressers in Swedish Upper Secondary School negotiate and perform (vocational) identities from a class- and gender perspective with special focus on femininity. This is done through ethnographical fieldwork where 18 female students and their vocational teachers were observed for four months. Theoretically the study is inspired by feminist poststructuralist theory together with theory of how working-class women act to become respectable, since class and gender must be fused together to produce an accurate representation of power relations. 

    The results show how the girls position themselves as beauty experts and this expertise involves transforming people to appear in accordance with gendered- and classed beauty norms.  To be recognized as a hairdresser-girl the students are supposed to look nice and feminine. The hairdresser’s body and image are described as a trade-mark to be used to look profesional. Moreover, through cleaning-tasks the girls are expected to act as hardworking respectable subjects and to make the practice respectable. The hairdresser student is also positioned as a female  entrepreneur, that is constructed through two different discourses. One depicts the vocation as a glamorous profession to love. The other as hard work, low wages, and a craft that requires many hours of education. The meanings of men's absence in VET for hairdressers are also explored. The girls maintain the men’s privileged positions through stories which describe male hairdressers as more skillful. A school class consisiting of girls only is described as problematic where conflicts and ‘drama’ were explained by gender, and caused by the absence of boys. One conclusion of the thesis is that traditionally feminine coded performances, such as careing, being nice, and doing good is reshaped in a neoliberal time where notions of a competitive, strong, and self-governing girl is the one that has become the ideal hairdresser. The position of a self-governing girl neglects issues of class and gender, since discourses of Girl Power position girls in a way that the individual subject owns their success, and that we are living in an equal society.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Klope, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sopa hår, vika tvätt och diska: -  (dis)identifikationer med en respektabel frisörelev2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Detta paper är en del av ett pågående avhandlingsarbete vars övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur elever inom gymnasieskolans frisörutbildning förhandlar identitet och femininet i relation till frisöryrket och dess utbildning. För att bli en frisör förväntas elever i gymnasieskolans frisörutbildning bland annat lära sig olika hantverkstekniker, att bemöta kunder samt att göra diverse företagsekonomiska beräkningar (Skolverket, 2011).  De förväntas också att göra allehanda uppgifter som inte framgår tydligt i läroplanens skrivningar, men ändå utgör centrala arbetsuppgifter i frisöryrket. Ett sådant exempel är att städa, tvätta och diska, det vill säga traditionellt kvinnligt kodade, men många gånger oberättade arbetsuppgifter (Ambjörnsson, 2018). Olika former av städning är också arbetsuppgifter som pekats ut som rutinartade, icke-produktiva och med låg status (Ambjörnsson, 2018). Samtidigt har det historiskt gjorts försök att få kvinnor att uppskatta sådant arbete och det har tillskrivits som ett av kvinnors ansvarsområden (Skeggs, 2000).  Framförallt har städning för kvinnor med arbetarklassbakgrund varit en central del i att göra dem respektabla (Skeggs, 2000), något som är  relevant för studien eftersom en stor andel av eleverna i gymnasieskolans frisörutbildning är tjejer vars föräldrar arbetar med så kallat okvalificerat arbete inom produktion och service (Broady & Börjesson, 2008).

     

    Med detta som bakgrund undersöks hur elever i frisörutbildning identifierar och/eller disidentifierar sig med städning som en av utbildningen utpekad arbetsuppgift. Hur kan, ska och bör elever i frisörutbildning prata om och förhålla sig till städning? Preliminära resultat visar att städning kan framställas som såväl en meningsfull syssla där städandet är ett sätt att göra sig själv, salongen, liksom frisöryrket respektabelt, men också en syssla som möter motstånd. Att på olika sätt förhandla bort städning framstår då som ett verktyg att använda för att disidentifiera sig med frisöryrket och frisörutbildningens normativa femininitetsideal.

     

    I studien inspireras jag av poststrukturalistisk teoribildning där kön skapas genom performativa praktiker (Butler, 2007), samt av Beverly Skeggs (2000) arbete om hur tjejer med arbetarklassbakgrund skapar kön som skiljer sig från högt värderade femininiteter inom medelklass. Det empiriska materialet baseras på etnografiskt fältarbete vid frisörutbildning i två gymnasieskolor där jag har följt elever och yrkeslärare i deras skolvardag.  

  • 272.
    Kolaric, Haris
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivitet på fritidshem: En studie om fritidslärarens motivation och uppmuntran till fysisk aktivitet utifrån ett genusperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här arbetet behandlar fysisk aktivitet på fritidshemmet. Syftet är att undersöka hur fritidslärare anser sig motivera elever till fysisk aktivitet utifrån: styrda-, fria aktiviteter. Intresset handlar även om att undersöka hur fritidslärarnas uppfattningar ser ut ur ett genusperspektiv under fysisk aktivitet. Detta är en kvalitativ studie vilket har använt en fenomenografisk ansats där sex verksamma fritidslärare intervjuats. Studiens resultat visade att elever påverkas positivt då fritidspedagoger medverkar i styrda fysiska aktiviteter, där samtliga informanter bidrog till att försöka motivera eleverna. Utifrån den fria fysiska aktiviteten talade informanterna om att kommunikation med eleverna har en god inverkan när det kommer till att motivera elever inom fysisk aktivitet. Möjligheter skapas genom att pedagoger tillgodoser elever med materiella resurser. Utifrån genusperspektivet var de flesta informanter överens om att pojkar tog mer plats än flickor inom fysisk aktivitet. Skillnader fanns i informanternas tillvägagångssett för att motverka stereotypa könsroller, där pojkar och flickor ibland inte erbjöds fysisk aktivitet tillsammans.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Krantz, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lärarprofession i förändring 1990-20172018Conference paper (Refereed)
  • 274.
    Krantz, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Villkor för kunskap i samverkan2019In: Skolans konflikter: Vad varje lärare bör veta / [ed] Ann S Pihlgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, p. 279-310Chapter in book (Other academic)
  • 275.
    Krantz, Joakim
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, DanielLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Leda lärande är en vänbok till professor emeritus Per Gerrevall vid Linnéuniversitetet. Ett tjugotal medverkande kollegor, forskare och lärare tar upp olika aspekter av ledning och ledarskap i olika pedagogiska kontexter och verksamheter. De olika verksamhetsområdena som tematiseras i boken är akademi och högre utbildning, idrottsfältet och de pedagogiska professionerna.

    Kapitlen i boken anknyter till några av de forsknings- och verksamhetsområden som Per arbetat inom under en lång framgångsrik och inspirerande karriär inom akademin. På temat leda lärande ger bokens innehåll olika infallsvinklar på hur pedagogiska praktiker utvecklas och förfinas genom de ställningstaganden och val som framsynta lärare och ledare gör. Det gäller såväl inom högre utbildning, där ledare märker ut frågor, perspektiv och utforskningar inom kunskaps- och forskningsfronterna. Det gäller inom idrottsfältet där de goda och framgångsrika ledarna ser nästa steg i talangens utveckling. Och, det gäller också inom utbildning och skola där den pedagogiska ledaren tillsammans med de studerande märker ut mål och navigerar mot uppsatta mål i de lärandes bildningsgång.

    Bokens olika kapitel ger sammantaget en rik repertoar av nycklar för att leda lärande på ett kvalificerat sätt och för att tackla några av de utmaningar som lärandefrågorna, internationellt och nationellt, står inför i en tid av stora samhälleliga omställningar. Alla med intresse för frågor om ledning, lärande och pedagogik har utbyte av bokens olika kapitel såväl som i professor Per Gerrevalls verk och gärning.

     

     

  • 276.
    Krantz, Joakim
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förord2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2018, 1, p. 3-6Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

     

  • 277.
    krasniqi, Besa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ramazan Sadolla, Kailan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lekmiljöns utformning inomhus: Förskollärares syn på barns delaktighet och inflytande vid urformningen2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar för hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck vid utformningen av lekmiljön inomhus. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur uppfattar förskollärare att barnen görs delaktiga och får inflytande vid utformning och planering av lekmiljöer? Vilka hinder uppfattar förskollärare att det finns som påverkar barns delaktighet och inflytande vid utformningen av lekmiljöerna?  Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att besvara ovanstående frågor. Det insamlade materialet har analyserats genom kategoriseringar. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av olika strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande vid lekmiljöns utformning. Förskollärarna försöker utgå ifrån barns intressen när lekmiljöerna utformas och erbjuder mycket material samt synliggöra det för barnen. Studien visar även att det finns hinder för att möjliggöra barnens delaktighet och inflytande vid lekmiljöns utformning. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Kraus, Anja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lernen als Responsivitätsgeschehen: Schweigendes Wissen als Referenz für ein phänomenologisches Bildungskonzept2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [de]

    Phänomenologisch betrachtet antworten wir in jeder unserer Wahrnehmungen auf etwas, das uns angeht, anregt, anspricht, etc. In unserem Handeln gehen wir also auf einen Fremdanspruch ein, greifen bereits Bestehendes auf, treten in einen Dialog ein etc. Solche Responsivitäterlegt dem Handeln den Charakter eines Moderierensauf (Waldenfels 1994, 82f. und 447f.) und „Handlungen lassen sich [...] danach bewerten, ob sie den `Anforderungen einer Person oder Sache gerecht werden ́, ob sie etwas aus dem Gegebenen machen.“(Ibid., 133) In seinem Responsivitätskonzept entwickelt Waldenfels die Vorstellung, dass der Körper auch sämtliche symbolische Medien ablösen und zum alleinigen Medium werden kann(ibid., 467); er führt hierzu Polanyis Beispiel des Fahrrad fahrens und schweigendes Wissen an. Eine gegebene Herausforderung wird dann findig bewältigt und ein funktional und anschaulich schlüssiges Ergebniswird erzielt. Auch greift Waldenfels Husserls (1950, 98 und 259) Gedankenauf, dass wir unser Handeln nicht einfach zum Einsatz bringen, sondern dass sich darin auch immer etwasin Szene setzt. Ihn interessiertbesonders, inwieweit es möglich ist, sich auf Fremdes einzulassen, ohne es durch Aneignung aufzuheben.

    Dieser Beitrag widmet sich dem phänomenologischen Bildungskonzept: Nach diesem wird Bildung als ebensolcher Umgang mit dem Fremden und mit Negativität verstanden(vgl. Gadamer 1972, Benner 2005, Meyer-Drawe 2008). Erkannt wird, dass im Lernen Negativität erfahrenwird, also eigenes (Noch) Nicht Wissen, eigenes Ungenügen, eine Erfahrung des (Noch) Unbekanntengemacht. Auch Gelerntes markiertjeweils eine bestimmte Form von Differenz. Fremdheit und Differenz lassen sich allerdings nur relational begreifen, ohne distinkt präzisier-bare Bedeutungähneln sie ehereinem semantischen Knoten unterschiedlicher, assoziativ ineinandergreifender Sinnebenen (vgl. Schneider 2018): Signaturen des Anderen (vs. des Eigenen), des Unbekannten, des Deplatzierten, des Unverständlichen, des Faszinierenden und Exotischen,des Unheimlichen und Unvertrauten. Weniger das Fremde selbst, als vielmehr die Relationalität von Fremdem und Eigenemsetzt sich also in unserem Handeln in Szeneund lässt sich edukativ bearbeiten; dabei ist der Dialog eine Möglichkeit unter anderen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Kraus, Anja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sensitive Threshold: Awakening Aspects of the Corporeal-Auditive Reflexivity of Teenagers in the Classroom2018In: Learning Scenarios for Social and Cultural Change: «Bildung» through Academic Teaching / [ed] Lara Rodriguez Sieweke, London & New York: Peter Lang Publishing Group, 2018, p. 203-216Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This article refers to humanistic European pedagogy and didactics as an explicit normative framework for the modelling of classroom education. In continuation of this approach and at the same time as a critique of its normativity, it will be argued that many relevant aspects of the knowledge that is decisive for our acting, intuitions, preferences, and decisions defy articulation. As tacit dimensions they influence the questions we ask, successful or failed learning processes, and precarious or promising personality development. Bodily phenomenological research explores these dimensions.

    Making use of an example of art-based didactics, which follows the idea of phenomenological research in education, the question is raised as to how corporeality forms an integral moment of learning processes. Especially of interest is the reflexivity created in a specific art-based project space in terms of distinct learning effects. The project space is constituted by the interactive sound installation Sensitive Threshold that the author developed as a means of learning, didactics, and art-based research for exploring the corporeal, auditive, and artistic modes of learning and reflexivity. The concept of Sensitive Threshold was influenced by the work of the author as a teacher at the Free Comenius School Darmstadt (grades 1-9) in 2003. This free school applies humanist pedagogy and didactics in the tradition of John Amos Comenius.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Kraus, Anja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The Pupil in Didactics and the Practice Theory Approach2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In English-speaking countries, Didactics counts as theory of instruction (cp. Fitch 1880), still carrying the meaning of teaching moral contents and of putting the pupils initiatives aside. In this presentation, the models of the pupil´s role within Didactics will be followed up and, by this, a quite different image will be presented.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Kraus, Anja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Was sich wie an Praktiken zeigt: eine Studie zur Performativität und Phänomenologie von sozialem und sozial distanziertem Handeln2018In: Interdisziplinäre Videoanalyse: Rekonstruktionen einer Videosequenz aus unterschiedlichen Blickwinkeln / [ed] Maud Hietzge, Opladen, Farmington Hills: Verlag Barbara Budrich, 2018, 1, p. 231-254Chapter in book (Refereed)
    Abstract [de]

    An der vorliegenden Videosequenz springt die wohlbekannte Tatsache förmlich ins Auge, dass Nähe und Distanz, Inklusion und Exklusion, Akzeptanz und Ablehnung, Angepasstheit und Protest, kurz diverse Formen der An- und Abwesenheit, zentrale Strukturmomente des sozialen Lebens resp. sozialer und sozial distanzierter Praktiken sind.

    Zugleich sind An- und Abwesenheit prägnante Kennzeichen methodischer Verfahren (vgl. Fuery 1995). In meinem Beitrag wird dies für die leibphänomenologische Methodologie sowie für methodologische Schlussfolgerungen gezeigt, die sich aus dem aktuellen Performativitätsdiskurs ableiten lassen. - Worin bestehen unter empirischer Perspektive Parallelen und wo Unterschiede zwischen den beiden Methodologien? Was ergibt sich daraus für die Analyse der vorliegenden Videosequenz? Was kann diese Filmanalyse zur näheren Bestimmung der beiden methodologischen Ansätze beitragen?

    Die Analyse der Filmsequenz gilt also nicht allein deren Themen (wie etwa Schulhofgestaltung, Pausenaktivitäten etc.). Sie ist auch mit methodologischen und methodischen Fragen befasst, und zwar erstens mit solchen, die an den aktuellen Diskussionsstand einer phänomenologisch ausgerichteten Praktikenforschung anschließen, Zweitens geht es um Fragen, die mit einer Praktikenforschung verbunden sind, die am aktuell geführten Performativitätsdiskurs orientiert ist. Die Darlegung dieser beiden Ansätze wird daher in diesem Beitrag einen relativ großen Raum einnehmen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Kraus, Anja
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Rodriguez Sieweke, Lara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Introduction2018In: Learning Scenarios for Social and Cultural Change: «Bildung» through Academic Teaching / [ed] Lara Rodriguez Sieweke, London, New York: Peter Lang Publishing Group, 2018, p. 7-11Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Research on university within the humanities, and cultural and educational sciences is relatively rare and has mostly been neglected in the general discourses on university (e.g., see Heinrich 1987, Hug 1996, Bourdieu 2002, and Derrida 2004). Among other disciplines, the arts have had representatives such as Beuys, Böll, Staeck and Eliasson, who have been involved in both the conceptualization and creation of universities. The latter takes up the importance of the experiment. In Eliasson’s words, “by engaging in experimentation we can challenge the norms we live by.” Eliasson, supported by the Berlin University of the Arts, founded the Institut für Raumexperimente e.V. (Institute for Spatial Experiments), a project which collaborated with numerous international universities and institutions, and aimed at investigating various “learning situations of uncertain certainty.” Furthermore, the institute aimed to integrate a “multiplicity of voices” and to establish “a school of questions rather than of answers.”

    We depart from the fundamental idea of university as being deeply connected to the ideal of Bildung, and to cultural (democratic) values.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Krause, Andreas M
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gynnas vissa skolformer i PISA-studierna?: En fallstudie som jämför Sveriges skolsystem med det bayerska (Tyskland) skolsystemet.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    PISA (Program for International Student Assessment) är ett välkänt verktyg för utbildningsmonitorering. Dessa studier, som avser mäta hur väl den framväxande generationen är förberedd på kommande utmaningar, genomförs vart tredje år och publicerar en skolsystemrankning som får allt större uppmärksamhet. År 2015 deltog 72 länder i studien. I det här arbetet presenteras två olika skolsystem för att besvara frågan om man borde ta hänsyn till läroplaner i en studie som PISA och om det finns vissa skolformer som gynnas i PISA-studien. Nämda skolsystem, det svenska och det bayerska, beskrivs utifrån dessas styrdokument. Social bakgrund, undervisningstider och ämnets innehåll jämförs mellan de olika skolformerna. Resultaten visar sig att det inte finns något samband mellan undervisningstid och PISA-resultat, men att de skolformer som har en mer teoretisk inriktning och har mer detajlerade styrdokument gynnas i PISA studien.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 284.
    Kristina, Gustafsson
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att arbeta språkutvecklande i heterogent språkliga barngrupper.: en kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt och strategier2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att söka förståelse för förskollärares reflektioner och strategier kring språkutveckling i heterogent språkliga bargrupper. I forskning framhävs vikten av att det finns en positiv inställning och attityd till flerspråkighet i samhället och att barn får använda sig av sina olika språk som resurs i förskolans aktiviteter. Detta för att barn ska utvecklas språkligt både i sitt första- och andraspråk (Letzen 2017, Cummins 2017a, Chapman de Sousa 2017 och Perez 1996). I förskolans styrdokument står det att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla det svenska språket såväl som sitt modersmål i förskolan (Skolverket, 2018, Skollagen (2010:800)). Med hjälp av tre fiktiva fall fick fyra förskollärare var för sig, reflektera kring hur de arbetar med språkutveckling och vilka strategier de använder sig av i sitt dagliga arbete med barn med olika modermål. Resultatet visar på att förskollärarna har kunskap om och förståelse för att barnen måste få utveckla sin flerspråkighet i förskolan, men att det är svårt att inta ett inkluderande förhållningssätt då språkkunskaperna inte räcker till hos förskollärare och barnskötare. Förskollärarna som intervjuades menar att det borde finnas modersmålsstödjare eller personal som talar barnens språk, för att barnen ska få den stöttning som behövs. Det fanns dock förslag på olika strategier som förskollärarna själv använde sig av, då det fanns barn med annat modersmål i barngruppen. Några av de strategier som framkom var att använda sig av konkret material vid sagoläsningen, benämna ord på barnens modersmål i matsituationer, men även att man som förskollärare är fysiskt närvarande i leken, för att kunna stötta och underlätta för ett barn som talar ett annat språk än majoritetsspråket. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 285.
    Lagergren, Anniqa
    et al.
    Halmstad university, Sweden.
    Holmberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barn och förskollärare i digitala aktiviteter.2019In: Lek och lärande i digitala aktiviteter i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-2019 / [ed] Kristina Holmberg, Anniqa Lagergren, Torfi Hjartarson, Elin Bøen, Copenhagen: Nordisk Ministerråd, 2019, p. 15-34Chapter in book (Refereed)
  • 286.
    Lagerlöf, Elisabeth
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Claesson, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Teknik i förskolan: En studie om hur förskollärare arbetar med ämnet teknik2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att belysa hur förskollärare definierar ämnet teknik och hur de arbetar med ämnet i verksamheten. Dessutom kommer de hinder förskollärarna upplever i arbetet med teknik belysas. Ursprunget till studien är våra tidigare erfarenheter, där vi upplevt att ämnet teknik inte arbetas med i större utsträckning i förskolan. Teknik är ett intressant och aktuellt ämne som är relativt nytt i förskolans läroplan och som kommer att lyftas ännu mer i den kommande läroplanen 2018. Empiri har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Deltagare kommer från fem olika förskolor belägna i tre olika kommuner. Resultaten som framkommit tyder på att förskollärare har skilda uppfattningar om vad0 teknik är och att ämnet upplevs som svårt av många. Detta påverkar vad som undervisas och hur undervisningen genomförs, vilket medför att barn i olika förskolor inte får samma möjligheter till en likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning är något som ska eftersträvas enligt förskolans styrdokument. Vidare framkommer i resultatet att ett medforskande arbetssätt förespråkas av förskollärarna i studien. Detta arbetssätt framkommer dock inte i resultatet hos de flesta förskollärarna i studien när det gäller ämnet teknik. Den förförståelse och de erfarenheter vi hade med oss in i denna studie har delvis besannats, men däremot förvånades vi över att tidpunkten för när förskolläraren gick sin utbildning inte verkar ha någon betydelse.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 287.
    Lahtinen, Moa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Carlsson, Ella
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Finns det lärnade & gemenskap i en rutinsituation som påklädning?: En studie om hur förskollärare resonerar om läroplansmålen i praktiken2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Larsson, Christine
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Flickor, pojkar och paddor!: En kvalitativ studie om könsnormer i digitala applikationer i förskolan.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur könsnormer kommer i uttryck i digitala appar som används av barn i förskolan. Studien är en kvalitativ som granskat nio digitala appar som används av barn i förskolan. För att få fram studiens resultat användes förutbestämda frågor och två motsatsscheman som visar vilka egenskaper kvinnor/flickor och män/pojkar tillskrivs. Studiens resultat analyseras med hjälp av Hirdmans genussystemteori. Resultat av studien visar att könsnormer kommer i uttryck på olika sätt i apparna. Detta synliggörs genom karaktärernas utseende och vilka inre egenskaper de tillskrivits. Karaktärerna tillskrivs också olika roller beroende på vad det är för kön på karaktären i appen. Resultatet visar även på att alla de appar som har granskats bekräftar de rådande könsnormer som finns i samhället på ett eller annat sätt. Studiens avsikt är att bidra till att pedagoger blir mer medvetna om att könsnormer förekommer överallt i vårt samhälle, vilket innebär även i de digitala apparna som används i förskolans verksamhet, på så sätt kunna utmana de rådande normerna och bryta föreställningarna om vad som är pojkigt respektive flickigt. Detta för att nå läroplanens intentioner om att förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster utan att begränsa barn med könsstereotypa uppfattningar.

    Download full text (pdf)
    Examensarbete ht19 - Flickor, pojkar och paddor!
  • 289.
    Larsson, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Multivariat dataanalys för att undersöka skillnader i undervisnings- och bedömningspraxis i kursen kemi 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trots att det inom forskningsvärlden propageras för formativ bedömning, kan man i dagsläget notera en mycket stor variation gällande införlivandet av, samt effekter av, formativ bedömning i skolor. Metoder för att kartlägga formativ bedömningspraxis fordras för att kunna särskilja på ”god” respektive ”mindre god” formativ bedömningspraxis.

    Syftet med föreliggande uppsats var att, med hjälp av en elevenkät och multivariata projektionsmetoder såsom PCA och PLS-DA, kartlägga, och särskilja, formativ bedömningspraxis hos sex olika gymnasieklasser som genomfört kursen kemi 2. Ett sekundärt syfte var även att, med samma verktyg, försöka karakterisera och särskilja frekvenser av olika genomförda undervisningsmoment inom samma kurs och klasser.

    Studien visade, på ett grafiskt och illustrativt sätt, en stor variation av upplevelser av formativ bedömning inom de tillfrågade klasserna. Vidare visade sig PCA vara ett utmärkt verktyg för att identifiera elevsvar som låg utanför den ”normala” variationen. Genom en PLS-DA-analys påvisades en skillnad i frekvenser av genomförda undervisningsmoment mellan två kommunala och en privat skola – även om dessa resultat bör tolkas med en viss försiktighet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Larsson, Emmy
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Waktel, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Samverkan mellan förskola och hem: En kvalitativ studie med fokus på samverkan i en mångkulturell kontext2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av samverkan med vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska. Syftet har konkretiserats till två forskningsfrågor som legat till grund för våra intervjufrågor. Vi har intervjuat nio förskollärare på sex olika förskolor i södra Sverige. Vid genomförandet användes en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats och ett interkulturellt perspektiv för att analysera resultatet. Studien visar att språkliga och kulturella skillnader kan medföra svårigheter när det gäller samverkan mellan förskolan och vårdnadshavare. Det framkommer även att förskollärarna tar stöd av andra i arbetslaget i arbetet med samverkan med vårdnadshavarna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 291.
    Larsson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barns tillhörighet i förskolan - ur föräldrars och pedagogers perspektiv2019In: Abstracts, Pedagogisk forskning syd, Linnéuniversitetet, Kalmar, 20190829, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studien placerar sig inom värdepedagogisk forskning och är en del av det internationellaforskningsprojektet: Politics of belonging- promoting children’s inclusion in educationalsettings across borders. Syftet är att bidra med kunskap om vad som är viktigt för att främjabarnets möjligheter att skapa tillhörighet i förskolan, genom att fokusera på föräldrars ochpedagogers perspektiv.Tillhörighet förstås som något eftersträvansvärt, ett värde som bygger på delaktighet ochgemenskap, ställt i relation till utanförskap i en globaliserad värld. Kunskap om barnetstillhörighet nås utifrån Yuval-Davis (2011) tredimensionella syn i mötet mellan individen,institutionen och samhället.Data avseende barnets möjlighet att skapa tillhörighet konstrueras genom intervjuer medföräldrar och pedagoger, samt genom observationer av dagliga möten mellan barn, föräldraroch pedagoger i samband med överlämningar. Talet om barnets tillhörighet formar diskursersom definierar hur tillhörighetspolitik i förskolan tar sig uttryck. Värden och värdedilemmanidentifieras för att förstå diskursernas prioritet på en individuell, institutionell och samhällelignivå.Genom att studera föräldrars och pedagogers perspektiv, kan studien bidra med kunskap omhur barnets tillhörighet i förskolan kan främjas och utanförskap motverkas.

  • 292.
    Larsson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Parent's experiences of children's belonging in early childhood education institutions2019In: 29th EECERA Annual Conference, Early Years: Making it count, Aug 20-23, 2019, Thessaloniki, Greece.: Abstract book, 2019, p. 250-250Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study is within the field of values and values education. The aim is to provide knowledge of how to promote children's belonging in early childhood education by focusing on parent's experiences. The study is part of the international research project Politics of belonging - promoting children's inclusion in educational settings across borders, funded by NordForsk. Researchers have pointed out that values education as an educational practice is a neglected field in research (e.g. Puroila, et. al. 2016). A growing concern is how to prevent children’s exclusion and improve their belonging (Johansson, 2017; McKay, 2014). The study applies to Habermas’ (1995) dual perspective of the world: life-world and system. This allows for explorations of belonging in ECEC from both the participants' point of view and a broader societal context. The study has a critical hermeneutic approach. Data will be collected by interviews with parents and observations of the intermediate knowledge domain between the family and the institution. The project has been ethically proved. Ethical dimensions will be conducted continuously and cautiously. The study will provide empirical knowledge about parents' views on children's belonging in ECEC and what is important values in the intermediate knowledge domain between the family and the institution. It will provide societal and practical outcomes to promote children´s inclusion and sense of belonging in everyday life in ECEC. By enhancing parents' experiences the quality of values education in the ECEC institutions may increase. The project will inform educational policy and child outcomes for citizenship.

  • 293.
    Larsson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    van den Berg, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidshemmets fysiska inomhusmiljö: En kvalitativ studie om legitimerade fritidslärares personliga uppfattning om inomhusmiljön på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att få mer kunskap om hur lärarna arbetar med utformandet av de lokaler de har till sitt förfogande på fritidshemmet. Vi undersökte hur lärarna arbetade med att utforma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Våra frågeställningar var följande: Hur arbetar legitimerade lärare i fritidshem med den fysiska inomhusmiljön med utgångspunkt i didaktiken? Hur utformar lärarna i fritidshem den fysiska miljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande? Hur beskriver lärarna att miljön påverkar deras pedagogiska planering? 

    Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har gjort personliga intervjuer med fyra legitimerade lärare mot fritidshem. Efter intervjuerna har svaren transkriberats och kategoriserats. När kategoriseringen var klar kunde vi uppnå ett resultat. Empirin har visat att fritidshemmen delar lokal med skolans verksamhet, vilket gör det svårt att forma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Planeringstiden används i första hand till att planera verksamheten, men de didaktiska frågorna finns med i tankarna. Sammanfattningsvis menar lärarna att det är svårt att forma klassrumsmiljön efter fritidsverksamheten, då de måste plocka iordning efter sig till dagen efter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 294.
    Lena, Adolfsson
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Grannspråksundervisning i den svenska och norska skolan: Några faktorer som påverkar elevernas grannspråkskompetens2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks, dock med stort bortfall, om det föreligger skillnader i grannspråksundervisningen mellan norska och svenska skolor, som förklarar det faktum att norska elever uppvisar större grannspråkskompetens än svenska elever. Utifrån analys av svar från svenska och norska pedagoger framkom några faktorer som kan bidra till att förklara skillnaden. Majoriteten av de svenska lärarna ansåg att ämnet var svårt eller delvis svårt att undervisa i, både på grund av bristande kompetens och på grund av brist på läromedel. Dessutom ansåg många lärare att ämnet var mindre viktigt. Även paradoxer som ett större ointresse för grannspråk hos norska elever framkom. Det framstod en stor diskrepans mellan politiska ambitioner och den verklighet som dessa ska förverkligas i, och här efterlyser undersökningen tydligare direktiv kring hur de politiska intentionerna ska realiseras.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Lexander Lo, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Stövegård, Rebecca
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskollärares uppfattningar och didaktiska val när digitala verktyg används i undervisningen: En kvalitativ studie som berör matematik2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om digitala verktyg och deras didaktiska val i användandet av dem i undervisningen. Studien berör också digitala verktyg i relation till ämnesområdet matematik. Studien är kvalitativ och använder sig av semistrukturerade intervjuer samt observation. Studien har sin grund i det fenomenografiska perspektivet för att synliggöra variationer och samtidigheter i förskollärarnas tankar av digitala verktyg och hur de används. Urvalet består av fyra förskollärare med olika kompetenser inom IKT på tre olika förskolor. Resultatet utifrån empirin analyseras med hjälp av det fenomenografiska samt didaktiska perspektivet. När det didaktiska perspektivet används i analysen har begreppen allmän och ämnesdidaktik, didaktisk design, didaktiska översiktskarta samt undervisningens villkor varit till hjälp.   Det framgår i resultatet att förskollärarnas svar är både delade och lika till uppfattningen om digitala verktyg. Alla förskollärarna anser sig besitta en god kompetens och har ett positiv synsätt till dess användningsområde. Digitala verktyg är något som främst används i den spontana matematikundervisningen. De didaktiska valen förskollärarna gör i användandet av digitala verktyg påverkas av olika undervisningsvillkor. Faktorerna som synliggörs är barngruppen, personal, barns ålder, tid samt tillgängligheten. Förskollärarna kopplar vikten av att använda digitala verktyg mer utifrån samhällsutvecklingen och inte lika tydligt till läroplanens ämnesområden. Slutligen framkommer det i resultatet att digitala verktyg har flera olika användningsområden beroende på användarens kunskaper och erfarenheter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Lindahl, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Chemistry and Biomedical Sciences.
    Folkesson, Anne-Mari
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Zeidler, Dana L.
    University of South Florida, USA.
    Students' recognition of educational demands in the context of a socioscientific issues curriculum2019In: Journal of Research in Science Teaching, ISSN 0022-4308, E-ISSN 1098-2736, Vol. 56, no 9, p. 1155-1182Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ difficulties in interpreting what counts as knowledge have been addressed in past research on science education. The implementation of progressivist pedagogy in terms of more student-active classroom practice and the introduction of a variety of discourses into the science classroom deepens students’ difficulties.The integration of different forms and demands of knowledge and discourses typified by Science-in-Context initiatives, such as within the Socioscientific framework, exemplifies this development in science education. Here, the diffuse boundaries between school subjects and other silos of knowledge leads to considerable difficulties for students to interpret what is expected from them. Such contexts having diffuse boundaries between, for example, subject discourses and other fonts of knowledge, have been describes as contexts with weak classification. The present study aims to explore students’ interpretation of what knowledge or meaning they are requested to produce in contexts with weak classification, here exemplified withinan SSI-task. We use Bernstein’s concepts of recognition rulesand classificationto analyse how 15-16 year-old students develop their discussions in groups of 4-6 students. This study reports how students’ recognitionof the educational demands enabled integration of different discourses in their discussion, and that the use of both universalistic and particularistic meanings can produce new understandings. Students who had not acquired recognition ruleswere found to keep discourses apart, expressed either as rejection of the relevance of the task, answering questions as in a traditional school task, or just exchange of personal opinions. Furthermore, they included discourses irrelevant to the issue.An important outcome of the study was that socioscientific thinking was hampered when students kept universalistic and particularistic meanings apart. This hampering results from the inhibition of dynamic exploration during SSI discussions. The results provide new insights with relevance for teachers’ guiding students towards a fruitful SSI-discourse.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Lindahl, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Chemistry and Biomedical Sciences.
    Lundin, Mattias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att göra etiska överväganden kring stoff och arbetssätt kring medicinska frågor: [ ingår i Lärportalens modul Medicin, hälsa och ohälsa, Del 3: Etik i klassrummet, gymnasieskolan ]2019Other (Other academic)
  • 298.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Mälardalen university, Sweden.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Klope, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Johansson, Maria
    Malmö university, Sweden.
    (Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?: En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan2020Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 299.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En gång lärare alltid lärare2018In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 21 september, p. 4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lärare trivs och stannar länge i yrket. Möjlighet till variation, vidareutbildning och tillfälliga pauser är ofta avgörande. Det visar en studie av lärare under ett kvarts sekel.

  • 300.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Notions of discretionary power. Images over time2018In: Teacher Education & Practice, ISSN 0890-6459, Vol. 31, no 3, p. 404-422Article in journal (Refereed)
3456789 251 - 300 of 527
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf