lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 774
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Flood, Ingegerd
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Talar mallarna klarspråk?: En undersökning av begripligheten i textmallar på ett miljökontor.2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammandrag

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

    Fulltekst (pdf)
    Talar mallarna klarspråk? En undersökning av begripligheten i textmallar på ett miljökontor. Kandidatuppsats 2SV20E, Ingegerd Flood
  • 252.
    Florheden, Felicia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Aronsson, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    "Jag vill jättegärna läsa mer när jag egentligen är jättetrött och ska sluta": En studie om barns utsagor om känslor vid läsning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study examines what motivates pupils to read a particular text and seeks to arrive at a greater understanding of how pupils are motivated to read. The studied material consists of interviews with pupils in grade 4 who talk about a book they liked and say why the book appealed to them. Theories of reading propounded by Burke, Langer and Csíkszentmihályi are applied using a hermeneutic method. The results showed that the most important factor motivating pupils to read a book is whether it contains some kind of suspense. The study therefore focuses on the concept of suspense and the different forms of suspense mentioned by the pupils. The emotions expressed by the pupils are also linked to different theories of positive reading experiences and being in a state of flow.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Floryd, Vanja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Mångkulturell undervisning i svenskämnet: Lärarstudenters perspektiv på inkluderande svenskundervisning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna fallstudie deltar fyra svensklärarstudenter i en fokusgruppintervju som syftar till att undersöka deras attityder till innehållet i teorier och metoder inom mångkulturell undervisning (multicultural education). Genom intervjun, tidigare forskning och relevant litteratur fokuseras frågeställningen: Vilka attityder har svensklärarstudenter till innehållet i mångkulturella undervisningsteorier ur ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv? Analysen jämför intervjuinnehållet mot två inriktningar inom mångkulturell undervisning: den liberala respektive den kritiska mångkulturella undervisningen. Resultat presenteras enligt tre teman: studenternas attityder till innehållsintegrering, likvärdighetsarbete och möjliggörande i svenskämnet utifrån mångkulturella undervisningsperspektiv. De övergripande slutsatserna är att svensklärarstudenterna är positiva till att integrera material och arbetssätt i enlighet med mångkulturella undervisningsteorier och skulle vilja ha utökade möjligheter att främja elevers personliga utveckling och språkliga självkänsla. Utöver detta ställer sig studenterna tveksamma till en alltför hög grad individanpassad svenskundervisning i jämförelse med mångkulturell undervisning och de har ett kluvet förhållningssätt till att belysa elevers olikheter i klassrummet.

    Fulltekst (pdf)
    Vanja Floryd Mångkulturell undervisning i svenskämnet
  • 254.
    Forslid, Torbjörn
    et al.
    Lund University.
    Helgason, Jon
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Lenemark, Christian
    University of Gothenburg.
    Ohlsson, Anders
    Lund University.
    Steiner, Ann
    Lund University.
    Litterära värdepraktiker: aktörer, rum, platser2017 (oppl. 1)Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Fem litteraturvetare reder ut hur böcker får sitt värde på dagens komplexa bokmarknad, mellan bästsäljarnas lastpallar, läsecirklarnas gemenskaper och de litterära prisernas hierarkier. Här finns också en sakkunnig analys av bokmässan i Göteborg, som ger en bra bakgrund till de senaste årens intensiva debatt och till beskedet nyligen, att mässan säger nej till Nya Tider som utställare 2018.

  • 255.
    Forsström, Christina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Låt texten tala!: En studie om röst och kausalitet i tre samhällskunskapsböcker för grundskolans senare år2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I studien undersöks i vilken grad läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet förekommer i tre läroböcker för samhällskunskap i grundskolans senare år. De tre läromedlen, av vilken en enligt förlaget är bearbetad till lättläst språk, jämförs avseende dessa variabler och resultatet sätts även i relation till Läsbarhetsindex (LIX), ett annat mått på läsbarhet. Hypotesen är att den lättlästa versionen innehåller en högre grad av kausalitet och röst för ökad läsbarhet.

    Resultatet visar att alla böckerna har inslag av både röst och kausalitet men att dessa skulle kunna utvecklas för att öka läsbarheten. Inget av läromedlen når upp till högsta nivå när det gäller kriterierna för röst och det som saknas är ofta närhetsskapande drag som läsartilltal, frågor och förtrolighetsskapande pronomen som "du" och "vi". I alla tre textutdragen förkla-ras orsakssammanhang med kausala konnektorer, men i olika grad. Den lättlästa texten har ett lätt språk men den är inte mer läsbar än de övriga texterna när det handlar om röst och kausa-litet. Hypotesen om det lättlästa läromedlet stämmer alltså inte. Texterna hamnar på samma nivå vid en LIX-beräkning, trots att texterna är mycket olika både avseende röst och kausali-tet. En slutsats är därmed att läsbarhet inte bör studeras utifrån enstaka läsbarhetsvariabler utan en kombination av olika variabler ger ett mer heltäckande resultat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Fransson, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Fröjd, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Förskolebarns språk- och läsutveckling i självvalda aktiviteter.: - en studie om pedagogers föreställningar av och arbetsmetoder kring självvalda aktiviteter.2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer.

    Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling. På de båda undersökta förskolorna uppmuntrar pedagogerna barnens intressen och aktivteter för att främja deras språk- och läsutveckling. Vår upplevelse är att det finns möjlighet att utveckla detta område ännu mer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Fransson, Ellenor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Feka, Shkurte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Shehadeh, Marlen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    ”Varje barn förtjänar att se sig själv som hjälte på sidorna”: En empirisk studie om mångkulturell skönlitteratur i skolan2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna studie är det idag mångkulturella samhället och hur media lyfter fram denna mångkulturalitet som en problematik samt hur detta speglas för barnen. Skolans syfte är att utbilda nästa generations medborgare och det är med barnen som arbetet måste börja för att få bort den idag allt större segregation som finns i samhället. Det som vi människor inte vet någonting om upplevs som främmande och denna okunskap leder till klyftor i samhället. För att nå en lösning ska arbetet börja med barnen och i det avseendet är litteraturen ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur mångkulturell litteratur används och marknadsförs till elever. Studien kommer även att undersöka hur arbetet med mångkulturell litteratur kan skilja sig beroende på var skolan är belägen. Teorier som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, där barnpsykologen Lev Vygotskji kom fram till att barns utveckling är helt beroende av de sociala samspel de växer upp i, samt det postkoloniala perspektivet där teorins grundtanke är att kolonialismen har lett till att det västerländska har blivit det normala för större delen av världen. För att komma fram till resultatet har intervjuer sammanställts och litteratur bearbetats. De metoder som använts i studien är insamlingsmetod och analysmetod som följs av en metoddiskussion. Central i studien är en av informanterna, en bibliotekarie med elva års yrkeserfarenhet och kunnig i ämnet mångkulturell skönlitteratur. Vår förhoppning är att denna studie ska väcka ett intresse hos läsaren för att denna ska bli medveten och i framtiden göra aktiva val till sina elever. Det är bland annat genom litteraturen som en normalitet och acceptans kan skapas om det som anses vara ”främmande”.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Franzén, Karl
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Tält, Nicklas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Westerlund, Morgan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Ta litteraturen på allvar!: En undersökning om den didaktiska potentialen i populär litteratur med mångkulturellt tema2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema

    och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6.

    Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska

    normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på

    under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent

    utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet

    och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och

    design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och

    kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn

    och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på

    ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån

    värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet

    visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av

    värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten.

    Fulltekst (pdf)
    Ta litteraturen på allvar!
  • 259.
    Fredriksson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Gustafsson, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Illustrationers betydelse för elevers förståelse av text: En studie om elevers syn på illustrationer i högläsningsböcker för årskurs 1 och 22019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie är att undersöka illustrationernas betydelse i böcker för elevernas förståelse av skönlitterär text. Metoden som används är kvalitativa gruppintervjuer med två olika årskurser för att förstå deras inställning och erfarenheter av illustrationer i kombination med text i böcker. Undersökningen genomfördes med fyra boksamtal som följdes av gruppintervju. Materialet för studien är de transkriberade gruppintervjuerna. Teorier som använts i studien är hermeneutiken och Vygotskijs proximala utvecklingszon.

    Resultatet har analyserats i diskussionen utifrån studiens frågeställningar med den hermeneutiska cirkeln som utgångspunkt.

    Resultatet visar att eleverna hade en positiv attityd till illustrationer i böcker och att illustrationer tillsammans med text behövs för att förstå texten. Vidare visar resultatet att det finns fler fördelar än nackdelar till användningen av böcker med illustrationer, då eleverna markerade att de ville ha en illustration till texten för att förstå textens innehåll. I gruppintervjuns resultat framkom att elever var missnöjda med studiens högläsningsböcker, vilket ledde till ytterligare en fråga för studien som ansågs relevant. Resultatet för sistnämnda frågan besvarades med att elevers förväntan beror på deras tidigare erfarenhet.

    För studien används två noveller ur samlingen Sagorna (Lindgren 1980), Draken med de röda ögonen och Allrakäraste syster, samt Draken med de röda ögonen, med illustrationer av Ilon Wikland (Lindgren 1985) samt Allrakäraste syster med illustrationer av Hans Arnold (Lindgren 1973).

    Fulltekst (pdf)
    Illustrationers betydelse för elevers förståelse av text
  • 260.
    Fredriksson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Gustafsson, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Läsutveckling i förskoleklass och årskurs 1: En kvalitativ studie om lärares kunskap i förhållande till teori om elevers läsutveckling2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986; Hoover & Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa.

    För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Frid, Johan
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Svensson Lundmark, Malin
    Lund University, Sweden.
    Ambrazaitis, Gilbert
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    House, David
    KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    EMA-based head movements, word accent and vowel length2019Inngår i: Book of Abstracts MMSYM 2019, University of Leuven , 2019, s. 11-11Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes on-going work in the field of multimodal prosody carried out by means of simultaneous recordings of speech acoustics, articulation and head movements. People naturally move their heads when they speak, and head movements have been found both to correlate strongly with the pitch and amplitude of the speaker's voices and to convey linguistic information. Here, we report on a study that explores how head movement patterns vary and co-occur with lexical pitch accents (and their acoustic correlates F0 and intensity) and vowel length. The study uses data from Swedish, where there are both two lexical pitch accents and two vowel lengths that differ phonologically.

    We use EMA (Electromagnetic articulography), which allows for high sample rates, accurate synchronisation of kinematic and acoustic recordings, as well as three-dimensional movement data. Kinematic data is obtained by gluing small sensors on the speakers’ articulators (tongue, lips, jaw). Head movement data is obtained by similar sensors on the nose ridge and behind the ears, which allows us to capture the angle of the tilt of the head.

    Articulatory data was collected from 18 South Swedish speakers (12 female) using a Carstens AG501. Each speaker read leading questions + sentences containing a target word from a prompter (presented eight times in random order), an arrangement employed to put a contrastive focus onto the last element in the target sentence. This left the target word in a low-prominence inducing context, hence controlling for possible effects of sentence intonation.

    For this study we used eight target words where pitch accent and vowel length were cross- matched so that there were two cases of each combination of word accent category and vowel length category. All words shared the similar word-initial C /m/, followed by a vowel that was either /a/ or /ɑ:/. The target words were segmented and time-normalized between 0 to 1 and the head tilt angle (sagAng) was normalized for each speaker by z-transforming the angles per speaker. Spatial movements were analysed using Generalized Additive Models, which we used to test if there were effects of segmental position (C versus V in the first syllable), word accent (1 or 2) and vowel length (short or long) on sagAng. Models were fit using the maximum likelihood (ML) estimation method.

    The Chi-Square test on the ML scores indicates that a model with the word accent distinction is significantly better than a model without it (X2(4.00)=632.796, p<2e-16***). Similarly, a model with vowel length distinction is significantly better than a model without it (X2(4.00)=820.997, p<2e-16***). Finally, a model with segmental position is significantly better than a model without it (X2(8.00)= 173.316, p<2e-16***).

    The results indicate that head nod patterns that occur in synchronisation with the stressed syllable of spoken words differ with respect to word accent, vowel length and segmental position. This could possibly point to an effect of F0 and intensity on the head nod movements.

  • 262.
    Frid, Johan
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Svensson Lundmark, Malin
    Lund University, Sweden.
    Ambrazaitis, Gilbert
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    House, David
    KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    EMA-based head movements, word accents, vowel length and segments: a preliminary study2019Inngår i: Proceedings from FONETIK 2019 Stockholm, June 10-12, 2019 / [ed] Mattias Heldner, Stockholm: Stockholm University, 2019, s. 125-126Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study describes on-going work in the field of multimodal prosody carried out by means of simultaneous recordings of speech acoustics, articulation and head movements.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Frid, Johan
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Svensson Lundmark, Malin
    Lund University, Sweden.
    Ambrazaitis, Gilbert
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Schötz, Susanne
    Lund University, Sweden.
    House, David
    KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Investigating visual prosody using articulography2019Inngår i: Proceedings of the Digital Humanities in the Nordic Countries 4th Conference: Copenhagen, Denmark, March 5-8, 2019 / [ed] Costanza Navarretta, Manex Agirrezabal, Bente Maegaard, CEUR-WS.org , 2019, s. 143-148, artikkel-id 12Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we describe present work on multimodal prosody by means of simultaneous recordings of articulation and head movements. Earlier work has explored patterning, usage and machine-learning based detection of focal pitch accents, head beats and eyebrow beats through audiovisual recordings. Kinematic data obtained through articulography allows for more compa- rable and accurate measurements, as well as three-dimensional data. Therefore, our current approach involves examining speech and body movements concurrently, using electromagnetic articulography (EMA). We have recorded large amounts of this kind of data previously, but for other purposes. In this paper, we present results from a study on the interplay between head movements and phrasing and find tendencies for upward movements occuring before and downward movements occuring after prosodic boundaries.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Fridell, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    PT-nivåer på SFI: I jämförelse med grammatikbedömning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilken grammatisk språknivå elever uppnår på kurs B, C och D på SFI inom ramen för studieväg 2. Grammatisk språknivå beskrivs och analyseras med utgångspunkt i processbarhetsteorin och elevernas uppnådda PT-nivå i fri produktion jämförs med elevers grammatikbedömningar. Dessutom är frågeställningen om undervisningstid på SFI eller vistelsetid i Sverige kan förklara elevernas grammatiska nivå. Resultatet visar progression för elever genom SFI, enskilda elevers uppnådda PT-nivå och i jämförelse mellan fri skriftlig produktion och grammatikbedömning presterar knappt två tredjedelar av deltagarna likvärdigt oavsett uppgiftens utformning. En viss korrelation mellan undervisningstid och PT-nivå kan beläggas medan vistelsetid i Sverige inte visar något samband med elevernas grammatiska utvecklingsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Fristedt, Desirée
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Språk och genrer i skolan2016Inngår i: Språk i alla ämnen för alla elever: Forskning och beprövad erfarenhet / [ed] Ewa Bergh Nestlog, Desirée Fristedt, Växjö: Linnaeus University , 2016, 1, s. 13-20Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 266.
    Fristedt, Desirée
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Skoglund, Astrid
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Att främja studenters akademiska skriftspråksutveckling2013Inngår i: Universitetspedagogik i praktiken.: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling. / [ed] Henrik Hegender & Martin Stigmar, Växjö/Kalmar: Linnéuniversitetet , 2013, s. 32-39Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Frost, My
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Alexandersson, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Förväntningar på och upplevelser av litteratursamtal: - En studie i en klass i årskurs 52018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien berör hur ett litteratursamtal kan se ut i en klass i årskurs 5. Syftet är att

    finna de förväntningar läraren har på litteratursamtalet, vilka upplevelser denna undervisning kan skapa hos eleverna samt att undersöka relationen mellan lärarens förväntningar och elevernas upplevelser i litteratursamtalet. Som teoretisk referenspunkt har fenomenologi och sociokulturellt perspektiv använts. Detta för att fastställa synen på elevernas uppfattningar som sanningsbärande fenomen samt fastställa studiens förhållningssätt till lärande och text. All använd data är av kvalitativ art och är insamlad med hjälp av intervjuer som sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens förväntningar berörde elevernas diskussioner och reaktioner på boken samt att eleverna skulle få en större förståelse för den lästa texten. Elevernas upplevelser var många, bland annat att de får fler perspektiv genom att diskutera med varandra och därigenom en djupare förståelse för det lästa. De berörde även upplägget av litteratursamtalet, helklass eller smågrupper, och vilka fördelar och nackdelar som eleverna upplevde med respektive upplägg. Studien visar att det finns en relation mellan lärares förväntningar och elevers upplevelser bland annat då lärares förväntningar styr upplägget som eleverna i sin tur baserar sina upplevelser på. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Funseth, Louise
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Falegård, Elin
    En flicka som superhjälte?: Sju utvalda situationer i boken Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken. om hur en flicka förhåller sig till det traditionella könsmönstret2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur en kvinnlig huvudkaraktär i Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Vi har valt ut sju situationer från boken. För att ta reda på hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret kommer diskursanalytiska verktyg och Nikolajevas schema användas. Sju situationer är utvalda eftersom situationerna gör det möjligt att använda text- och bildanalys för att undersöka hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Nikolajeva har skapat ett schema för att skildra pojkars och flickors egenskaper i skönlitteratur. Dessa egenskaper är skapade utifrån rådande normer, hur flickor och pojkar förväntas vara och bete sig i förhållande till verkligheten (Nikolajeva, 2017:191ff).

    Resultatet visar att författarna medvetet förhåller sig till genus och på olika sätt visar sig vara medveten om det traditionella könsmönstret. Lisa har egenskaper som Nikolajevas schema visar är typiskt för pojkar och flickor i skönlitterära barnböcker. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Fälth, Johannes
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Undervisning med ett sponsrat läromedel på gott och ont: En intervjustudie om hur gymnasielärare har arbetat med Alla borde vara feminister i svenskundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study aims to investigate how secondary school teachers have used We should all be feminists and the accompanying teacher’s guide and if they used the material in a problematizing way, given that it is sponsored. Hilary Janks’ model of critical literacy served as theoretical basis in this study. To collect data, qualitative interviews were conducted, that included five secondary school teachers. The transcribed material was processed and analyzed by the method Qualitative Content Analysis and with a deductive approach. The main results show that teachers primarily used the material as a way to meet the criteria of the curriculum and to train students in certain moments of the Swedish subject, rather than as a material for the discussion of feminism and gender equality. The study’s most conspicuous result was that none of the teachers had reflected on the fact that the material was sponsored by a numerous of organizations. The teachers viewed the sponsors as harmless and the material as a text from a fiction writer, rather than a material from trade unions and foundations who wish to exert influence in the classroom. In the analysis by Janks’ model of critical literacy, the results show that all of the teachers had worked with critical literacy in the classroom to some extent, but that they had not realized all of Janks’ criteria on how to work with critical literacy in classrooms.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 270.
    G. Wikström, Sanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Användning av bilder och modaliteter under högläsning i årskurs 1–32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att studera lärares högläsningspraktik i årskurs 1–3 med fokus på användningen av bilder och andra modaliteter. Genom att observera sex lärare under deras högläsningstillfällen studeras hur de ger elever förutsättningar att utveckla olika kunskaper och förmågor. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande som menar att vi lär oss i en social kontext, av varandra och vår omgivning. Studien utgår även från det multimodala perspektivet på texter som innebär att själva förmedlingen av en text innehåller olika aspekter som påverkar hur budskapet tolkas. Studien visar att samtliga lärare undviker att använda sig av bilder annat än i undantagsfall. Lärarna har huvudsakligen två högläsningspraktiker möjligen beroende på två skilda syften med högläsningen. Några lärare använder inte röstregister och kroppsspråk för inlevelsefull läsning utan talar mer sakligt och bjuder ofta in eleverna till samtal. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att skapa förståelse, utveckla kunskaper och göra eleverna delaktiga i undervisningen. Andra lärare väljer att läsa relativt sammanhängande och använda sig av röst och kroppsspråk mer inlevelsefullt. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att främst ge eleverna en gemensam stund för inlevelsefull och känslomässig upplevelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Gardstig, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Arvidsson, Danny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Ett inkluderat litteratursamtal: En studie med andraspråkselever i fokus2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med litteratursamtal där det både finns elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk. Studiens fokus är på lärares planering av litteratursamtalet och tankar om vad som är mer eller mindre framgångsrikt för andraspråkselever. I studien deltog tre mellanstadielärare och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar mot är den sociokulturella, då den precis som litteratursamtalet har som teori att kunskap uppnås genom social interaktion. Genom studien har vi kommit fram till att lärare lyfter fram olika typer av sätt att arbeta med litteratursamtal. Alla lärare inkluderar andraspråkselever med förstaspråkselever i grupper och betonar stöttning som en viktig del. Resultatet visar att förutom stöttning är val av böcker, förförståelse och val av böcker som viktiga delar för andraspråkselever vid ett litteratursamtal. Hur läraren agerar och ställer frågor under samtalet spelar också en stor roll för lärandet. Svårigheterna som kan uppstå med litteratursamtalet är att den språkliga nivån kan bli för svår för andraspråkselever vid tillfällen, att valet av bok spelar roll för läsförståelsen och när eleverna får arbeta för självständigt utan stöttning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Ghassan, Halla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    ”Migration betyder att människor flyttar mellan olika länder.”: En studie om läsbarhet i samhällsläromedel för nyanlända andraspråkselever och för gymnasieelever2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 273. Goldheart, Mirela
    et al.
    Johansson, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    ”Man måste ju tänka lite själv också”: – En studie om tredjeklassares synpunkter på tre olika kommentarmetoder2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs 3 förstod, uppfattade och värderade tre olika kommentarmetoder på elevtexter: two stars and a wish, comment only-technique och kommentarer i enlighet med Dysthes texttriangel. Studien genomfördes genom att elever intervjuades när de bearbetade en elevtext från de svenska nationella proven för årskurs 3 med hjälp av de ovannämnda kommentarmetoderna. Att elevernas synpunkter i intervjuerna beaktades innebar att ett barnperspektiv användes. Av de 14 eleverna som intervjuades uppgav 93 % att de förstod kommentarerna i texttriangeln, medan 70% av dem förstod two stars and a wish. Samtidigt var 14% av dem osäkra på kommentarerna i comment only-technique. Dessutom värderade eleverna kommentarmetoderna olika, vilket gjorde att vi sammanställde tre råd om lärarrespons: ledtrådar, tips och vägledning. Dessa sattes under paraplybegreppet individanpassning. Studien visade att det inte var någon av kommentarmetoderna som på ett tydligt sätt föredrogs framför de andra, det relevanta var om den specifika metoden passade eleven och dess behov. Utifrån ett barnperspektiv skulle det i vissa fall vara mer värdefullt att använda en annan kommentarmetod för att anpassa lärarkommentarerna till den specifika elevens behov. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Gundermann Wikström, Sanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Konstantakis, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Lindström, Rasmus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Hur fem lärare i årskurs 1-3 förhåller sig till poesi2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1–3 arbetar med och resonerar om poesi i sin undervisning. Vilken attityd lärare har till poesi i allmänhet respektive i skolan, hur de beskriver sin poesiundervisning och vilka ramfaktorer som finns i arbete med poesi i skolan var också de frågor vi ville få svar på. Fem lärare på lågstadiet intervjuades på plats i sina respektive skolor. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Grounded Theory och tre argument som representerar olika förhållningssätt gentemot undervisning i och om poesi. Dessa argument berör bland annat poesins frigörande möjligheter, dess funktion samt dess kulturella värde. Resultatet visade att lärarnas syn på poesi i allmänhet utmärktes av litteraturargument (kulturellt värde) och emancipatoriska (frigörande) argument, deras syn på poesi i skolan dominerades av funktionella argument medan när lärarna beskrev sin undervisning var litteraturargument mest framträdande. Studien visade också att det faktum att poesi inte nämns utförligt i styrdokumenten upplevdes som både möjliggörande och begränsande för lärarnas undervisning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 275.
    Gustafsson, Cornelia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Karl XII eller Kristina? Bild och text som stödstrukturer i historieläromedel för elever med svenska som andraspråk: En analys utifrån systemisk- funktionell lingvistik 2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet var att studera på vilket sätt läromedel i historia använder sig av stödstrukturer för att stötta andraspråkselever. I arbetet analyserades stödstrukturer i form av samspelet mellan text och bild. Detta gjordes genom att använda ett sociokulturellt perspektiv, multimodalitet och SFL. Baserat på deras relation till texten kategoriserades bilderna in i två grupper, estetiska och pedagogiska. Två läromedel jämfördes, ett som var anpassat för andraspråkselever (Om Sverige på lätt svenska) och ett för ordinarie undervisning (Utkik historia). Studien visade att majoriteten av bilderna var pedagogiska och därmed nyttjades som stödstrukturer men att det även fanns vissa bilder som användes i ett estetiskt syfte. Dessa bilder fungerade som dekoration och var därmed inga stödstrukturer till innehållet i texten. Slutsatsen blev att båda läromedlen övervägande använder bilder som stödstrukturer till texten, vilket kan förväntas gynna inlärning generellt men i synnerhet för elever som är svaga i det svenska språket. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Gustafsson, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Dietrichsson, Hampus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Att lösa eller att läsa?: En kvalitativ studie om svensklärares upplevelser av sambandet mellan skönlitterär läsning i skolan och goda läsupplevelser.2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att, genom intervjuer med tre gymnasielärare i svenska, undersöka hur lärarna upplever sin undervisning och sambandet mellan skönlitterär läsning och goda läsupplevelser. Unga läser allt mindre skönlitteratur och skolan kan ses som ungas främsta arena för läsning av skönlitteratur. För att elever ska vilja läsa skönlitteratur kan en aspekt vara att få med sig goda upplevelser från läsningen. Utgångspunkten för studien har varit att få en bild av hur lärarna resonerar om syfte, urval, upplägg av undervisning och hur de ser på begreppet en god läsupplevelse. Vad som kan tänkas vara en god läsupplevelse definieras i studien utifrån receptionsteoretiska begrepp som sedan används för analys av intervjuresultatet. Resultatet visar att det finns en vilja från lärarnas sida att ge elever goda läsupplevelser och att de medvetet arbetar för att möjliggöra detta. Trots lärarnas arbete med detta, uppger de att elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ och att de inte får dessa goda läsupplevelser.

    Fulltekst (pdf)
    Att lösa eller att läsa?
  • 277.
    Gustafsson, Hilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Det digitala klassrummet: En systematisk litteraturstudie om digitala verktyg i anknytning till skrivundervisning i mellanstadiet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att ge en överblick av den forskning som gjorts om digitala verktyg i anknytning till skrivundervisning i mellanstadiet. Studien är en systematisk litteraturstudie som undersöker vilka digitala verktyg som inkluderas i skrivundervisning och vilka fördelar och nackdelar dessa har. Multimodala digitala verktyg är vanligt att inkludera i undervisningen enligt forskningen men även traditionella skrivprogram med inbyggd rättstavning. De multimodala digitala verktygen motiverar elever till att skriva och gör det möjligt för dem att knyta skrivprocessen till sina egna intressen. Rättstavningsprogrammen hjälper elever i skrivprocessen genom att stava rätt till svåra ord. På så sätt flyter skrivandet på lättare utan att elever fastnar vid stavningen. Rättstavningen kan även bli ett hinder i elevers skrivutveckling. Ibland sker felrättningar av ord som kan skapa förvirring. Digitala verktyg kan ibland bli ett hinder för elever i skolan då datorspel och sociala medier är mer intressant för dem än skolarbetet. Det är därför viktigt att inkludera digitala verktyg på ett eller annat sätt i undervisningen för att motivera eleverna. Digitala verktyg som påminner om datorspel eller sociala medier som elever håller på med på fritiden visar forskningen är motiverande för eleverna. Detta påverkar deras skrivutveckling till det bättre. Det viktigaste enligt forskningen är däremot att lärare besitter den digitala kompetens som krävs för att undervisa med hjälp av digitala verktyg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Gustafsson, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Yrkeselevers svenskkunskaper 1977 och 2014: En studie av två elevgruppers resultat på ett centralprov2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how the Swedish language proficiency of pupils in vocational programmes in 1977 was measured and assessed with the aid of a national achievement test, and to investigate whether vocational pupils today, in 2014, have similar language proficiency to that of pupils in the 1970s. The study also discusses how the design of the national achievement test from 1977 reflects the view of knowledge that prevailed in society and in the policy documents. The material for the study consists of a total of 75 national achievement tests, 40 of which were taken by pupils on a vocational programme in 1977 and 35 by pupils on a vocational programme in 2014. The national achievement test consists of two parts, the first of which focuses on isolated elements of language proficiency, while the second involves free text production. The material was analysed quantitatively in accordance with the correction material from 1977. The tests were also studied qualitatively through a close reading and analysis of content and text structure, correct language usage, and style. The pupils’ results were then quantified according to the assessment scales from 1977. The results of the study show that both groups of pupils had difficulties with many parts of the test. The pupils from 1977, however, performed better on both parts of the test than the pupils from 2014. The pupils’ often inadequate results in the test raise questions about the design of the national achievement test from 1977 and vocational pupils’ proficiency in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Gustafsson, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde: En analys om läsbarhet i fyra läroböcker i svenska som andraspråk2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Gustafsson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Gymnasielärares attityder till nyanlända elevers språkliga resurser2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att se vilka attityder lärare i programgemensamma ämnen på gymnasiet intog till nyanlända elevers språkliga resurser och hur dessa attityder, enligt informanterna, yttrar sig i undervisningen. Dessa attityder delades upp i en treenighet av komponenter bestående av kognitiv, affektiv och konativ komponent. Studien utfördes på en större gymnasieskola i södra Sverige där 20 lärare i programgemensamma ämnen, både teoretiska och praktiska, deltog i en enkät, varpå sex lärare valdes ut för uppföljande intervjuer utifrån hur tydligt de tagit ställning i olika frågor i enkäten. Resultaten visar att lärarna tenderar att uppvisa en negativ attityd till nyanlända elevers språkliga resurser då det rör svenska språket som upplevs ligga på en otillräcklig nivå för undervisningen. Även för de nyanlända elevernas språkliga resurser i form av andra språk så som modersmålet uppvisade lärarna en negativ attityd då detta utnyttjades i undervisningssituationen i liten grad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Hunter, Rebecca
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Textlängd, meningslängd och fundamentslängd: En studie om andraspråkselevers skrivutveckling i årskurs 1 och 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att prova en hypotes om att textlängd, meningslängd och fundamentslängd ökar i takt med att yngre andraspråkselever blir mer erfarna skribenter. I studien belyser vi elevers skrivutveckling genom dessa tre aspekter. Vårt material består av 32 elevtexter skrivna av andraspråkselever under årskurs 1 och 2. Studien bygger på en kvantitativ metod och är därför baserad på positivism som teoretisk utgångspunkt. Materialet analyseras med ett digitalt textverktyg som används för att beräkna text- och meningslängden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Gustavsson, Catarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). 1973.
    Efter tio sekunder slocknar ljuset och de hör bara hans hemska skratt försvinna genom tunneln: En analys av spänningsskapande element i Arkeologdeckarna2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In todays´s Swedish society you need to have good reading skills. Every day life contains many occasions when you have to read and understand what it is you are reading. This can be anything from reading the newspaper to paying a bill. The Swedish curriculum states that all pupils should be given the opportunity to develop strategies so that they will be able to create their own texts and to understand other people´s texts. One way to achieve these goals is to allow pupils to read various texts, ranging from factual texts to fiction. Fiction contains many different genres, and one of the genres that appeal to many children is the detective story. This genre contains various suspence-creating elements that attract the reader to read further, which helps pupils to develop their reading strategies. Therefore, this study describes a text- and image-analysis of two books in a book series named The Arkeolog Sleuths. The study focuses on suspence and on how suspence can be created in a book written for children. The scientific theoretical perspective that this study is based on is Hermeneutics and the hermeneutic circle which means that you starts to examine the entirety, goes into the details and then out to the whole again. The scientific method being used is Narratology that answers the questions of what is told, and how it is told. The results of the analysis shows that the child detective story contains several elements that creates suspence in a text. Some of these suspence-creating elements are highlighted as well as the interaction between text and illustration to enhance these. 

    Fulltekst (pdf)
    Arkeologdeckarna
  • 283.
    Gustavsson, Catarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Muntlig redovisning i klassrummet.: Lärares uppfattningar om sin undervisningspraktik.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka vilka åsikter fem lärare har om sin undervisningspraktik i momentet muntlig framställning. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivets syn på lärande som en social process, och i fokus står de inre respektive yttre stödstrukturer som lärarna använder för att stödja sina elevers utveckling i muntlig framställning. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna medvetet arbetar för att skapa en miljö där både inre och yttre faktorer lyfts fram och bearbetas i undervisningen. Resultatet visar att en trygg miljö, en stöttande och närvarande lärare, en gradvis ökande svårighetsgrad, en god kontakt mellan talare och åhörare samt mottagaranpassning är stödstrukturer som hjälper eleverna på vägen mot en väl genomförd muntlig redovisning.

    Fulltekst (pdf)
    Muntlig redovisning i klassrummet.
  • 284.
    Gustavsson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Självbedömning i förhållande till uppnått resultat: Nationella prov och processbarhetsanalys på sfi2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate which of the goals in the syllabus, and with that what knowledge of Swedish, four students taking the SFI (Swedish for Immigrants) level 3 course believed themselves to have attained and to compare their self-assessments with their results on the National Test of Swedish for adult immigrants.

    The method used for the investigation is the individual interview. In addition to taking the National Test, the participants in the investigation were asked to mark the goals they believe themselves to have attained.

    The results show that the informants who best demonstrated awareness of their own knowledge are able to talk freely about their knowledge and difficulties, and when they mark the goals they believe they have attained, these correspond, on the whole, to how they responded in the interviews.

    One of the informants finds it more difficult than the others to assess her knowledge. A comparison between her experiences and the National Test results revealed several inconsistencies. For example, she claims that she can communicate in Swedish, but still she didn’t pass the test.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 285.
    Gustavsson, Emil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Dramatisera mera!: En studie om hur drama kan användas i arbete med läsförståelse i skolan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mening skapas i klassrummet med hjälp av ett dramapedagogiskt arbete, samt hur arbetet kan bidra till utvecklad förståelse av en text. I studien används forskningsfrågorna: vilka meningsskapande processer sker när elever arbetar med dramatisering av text? och: på vilka sätt rör sig eleverna genom olika litterära föreställningsvärldar under processen? Studien nyttjar ett sociosemiotiskt perspektiv, men skriv- och dramaprocesser analyseras också utifrån byggandet av litterära föreställningsvärldar. Med ett etnografiskt förhållningssätt utfördes dels en deltagande observation av arbetet med en dramatisering av ett stycke ur Alf Henrikssons bok Asken Yggdrasil, och dels en serie semistrukturerade intervjuer av eleverna i den berörda klassen. Analysen av resultatet visar att de meningsskapande processer elever får uppleva bidrar till ett ökat engagemang och glädje inför arbetet. Flera förmågor tränas samtidigt som förståelse av en text arbetas med. Med hjälp av drama som en estetisk lärprocess ges eleverna möjlighet att förstå världen tillsammans med andra och på så sätt skapa betydelse i sitt eget lärande, och sina egna liv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 286.
    Gustavsson, Josefin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Att uppmärksamma könsroller i den visuella världen: En genusanalys av fokalisering och genuslekt i tv-serien 13 Reasons Why ur ett didaktiskt perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån Maria Nikolajevas feministiska narratologi uppmärksamma och undersöka stereotypa könsroller i serien 13 Reasons Why. Dessa stereotypa könsroller analyseras med hjälp av en genusteori kring det sociala könet som socialt konstruerat som feminina och maskulina karaktärsdrag. Undersökningen bygger på en narratologisk analys som utgår ifrån fokalisering (synvinkel) och genuslekt (studier i språket relaterat till kön) och studerar därmed hur kön presenteras genom olika berättarperspektiv och språkmönster. Materialet som ligger till grund för undersökningen är serien 13 Reasons Why, som visualiserar könsstereotypa situationer som ligger till grund för undersökningens analys. Analysen visar att serien är starkt influerad av feminina och maskulina karaktärsdrag och att språket i serien innehåller stora könsskillnader. Vidare styrker studien tidigare forskning om kvinnan som objekt, eftersom det genom tv-seriens val av fokalisering är tydligt att flickorna är de som är betraktade i samtligt analyserade scener. Detta är problematiskt eftersom det frångår skolans mål om att elever ska uppmuntras att finna sin unika egenart utan fördomar om kvinnligt och manligt och påverkar deras bild av hur flickor och pojkar bör vara. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 287.
    Göstasson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    "En stor skatt som vi liksom inte ger våra elever tillgång till": Svensklärare och svensklärarstudenter om icke-västerländsk litteratur i undervisningen2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att, utifrån intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska och fyra svensklärarstudenter, undersöka deras syn på och erfarenheter av icke-västerländsk litteratur i svenskundervisningen samt hur de resonerar vid litteraturval. Utifrån Martha C. Nussbaums teori om att utbilda världsmedborgare med narrativ fantasi analyserades det kodade materialet. Av resultatet framkom att lärare såväl som lärarstudenter visar en positiv inställning till att inkludera icke-västerländsk litteratur i undervisningen, trots liten erfarenhet i ämnet, men att bristande kunskaper, tidsbrist och böckers tillgänglighet var orsaker till att det valdes bort. Resultaten visade även att ämneslärarutbildningen till viss grad har anpassats i takt med globaliseringen för att tillgodose studenter kunskaper i ämnet, men att studenterna saknar didaktiska verktyg för hur icke-västerländsk litteratur kan användas i skolundervisningen. Även lärarna beskriver behov av fortbildning, som inbegriper förslag på icke-västerländsk litteratur och hur den kan implementeras i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Haglund, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Kan man prata engelska på svenska?: Vuxnas och ungdomars attityder till engelska inslag i svenska språket2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Syftet med studien är att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska språket hos vuxna och ungdomar på ett småstadsgymnasium. De forskningsfrågor som ställs är om språkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns någon skillnad mellan åldersgruppernas språkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkät genomfördes med ungdomar i åldern 15–17 och till vuxna i åldern 21–63. Samtliga informanter studerar eller arbetar på samma gymnasium. Undersökningen visar att majoriteten av informanterna har positiva språkattityder till engelska inslag i svenskan. Ungdomarna är mer positiva än de vuxna, men även majoriten vuxna är positivt inställda. Varken ungdomarna eller de vuxna gör någon skillnad på om orden visar anpassning till svenska språket eller inte. Det är möjligt att acceptansen av orden snarare beror på vad orden har för användningsområde, betydelse och känsloladdning. Båda åldersgrupperna visar mer acceptans för engelska ord och uttryck i kommunikationsfälten ungdomstidningar och sociala media. Två andra fält, nyhetstidningar och skoltexter, har en mer seriös prägel och informanterna gör en viss skillnad på vilka fält orden kan användas i.

    Fulltekst (pdf)
    Kan man prata engelska på svenska? Vuxnas och ungdomars attityder till engelska inslag i svenska språket. Självständigt arbete, Maria Haglund.
  • 289.
    hagman, johanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Strukturer och Redskap: En studie av fyra lärares syn på arbetet med elevers läsförståelse2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to examine four teachers’ experience of pupils’ reading comprehension, with special focus on their perceptions of reading comprehension, their experience of pupils’ changed attitudes to reading in the last ten years, and the reading strategies the teachers use in their teaching The result shows that the teachers have a relatively unanimous view of what reading comprehension means, but they use different reading strategies and they have differing experiences of pupils’ attitudes to reading. The pupils’ decreasing motivation to read means that they need more guidance today than before. The teachers give the pupils a chance to develop their reading ability by revealing different reading strategies, but the lack of motivation in the pupils is an obstacle to their development.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Hallberg, Ingrid
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Kamratrespons i högre utbildning: - att sätta texter i rörelse2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Many students who come to universities and colleges find it difficult to acquire a well-functioning academic language, especially in writing. This is confirmed in several studies (Ahlm m.fl. 2009, Ask, 2005, 2007, Hoel 2010). One measure that is called for is concerted activities, which help to socialize students into the academy. The aim of this essay is to use the students’ experiences to elucidate and analyse the conditions for peer response in process-oriented writing in higher education, the difficulties it entails, and its consequences for teach-ing and learning. The students’ experiences of and attitudes to peer response in relation to academic literacy are studied and analysed critically in a course on the use of academic lan-guage. The empirical section presents the implementation and results of the selected methods – a questionnaire and interview with 30 and 5 students respectively on a professional educa-tion programme during their first year of study. The result shows a close correspondence be-tween the students’ experiences of peer response linked to their experiences of their develop-ment of academic writing, but also between their experiences of peer response and attitudes to and experiences of their knowledge of academic writing. The study also demonstrates the students’ experiences of success factors and pitfalls of peer response. The success factors concern metalanguage, working with a clear structure, reading and discussion of texts, and the need for an open, secure climate. The students’ experiences of the pitfalls of peer response concern, on the one hand, socio-emotional and psychological aspects in relation to the other students, for example the difficulty of balancing the response, and especially of daring to crit-icize a text sharply. On the other hand, it concerns the fear of not being good enough because of inadequate knowledge of academic language and academic text.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 291.
    Hallbrink, Sofi
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Progression i läromedelstexter: En analys av nio texter från läsprojektet En läsande klass2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine nine texts used as teaching material in the reading project A Reading Class in terms of three different text-analytical structures. The texts analysed are non-fiction texts intended for grades 1–3. The analysis focuses on the similarities and differences in the textual, ideational and interpersonal structure of the texts and how the progression in the texts is revealed.

     

    The result of the analysis shows that there are considerably more similarities than differences between the texts as regards the analysed structures. The analysis cannot find any clear progression between the texts in certain respects, although the analysed material is intended for pupils in different grades, while in other respects it is possible to see some notion of progression. The result also shows that the concept of progression is problematic to apply in a text analysis alone, since it is affected by how teachers work in practice with the material in the classroom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Hallesson, Yvonne
    et al.
    Uppsala University.
    Visén, Pia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Från källtext till elevtext: spår av lästa ämnestexter i elevtexter i en årskurs 5-klass2018Inngår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 4, nr 1, s. 98-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln analyseras 37 elevtexter i ämnet samhällskunskap skrivna av 19 svenska elever i årskurs5 i det sista steget i ett undervisningsupplägg enligt läspedagogiken Reading to Learn. Syftet är attsynliggöra hur innehåll och textuella mönster från två lästa källtexter speglas i elevtexterna, samtdiskutera vad det kan säga om elevers insocialisering i en ämneslitteracitet. Resultaten visade attalla elevtexter hämtar den övergripande strukturen och huvudsakliga genrestrukturen från källtexterna,liksom vissa språkliga aspekter. Däremot visar elevtexterna på variation när det gällerhur källtexternas innehåll hanterades och graden av självständighet gentemot det. I det avseendetkunde tre grupper av elevtexter urskiljas, vilka kan sägas visa olika steg av insocialisering i ämneslitteraciteten.Resultaten pekar på att undervisningsupplägget kan stödja elever att ta ett eller flerasteg in i en ämneslitteracitet, men att den styrda strukturen samtidigt kan begränsa elevers egnareflektioner och kreativitet, beroende på hur uppgiften formulerats.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Hallesson, Yvonne
    et al.
    Uppsala University.
    Visén, Pia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Textkulturer i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och på gymnasiet2017Inngår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer : Karlstad 24-25 november 2016 / [ed] Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin Scheller, Marie Tanner, Michael Tengberg, Karlstad: Karlstads universitet, 2017, s. 195-216Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 294.
    Hallesson, Yvonne
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Visén, Pia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Folkeryd, Jenny
    Uppsala University, Sweden.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala University, Sweden.
    Four classrooms - four approaches to reading: examples of disciplinary reading in social science subjects in years five and twelve2018Inngår i: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 18, s. 1-29, artikkel-id 6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we aim to explore and exemplify what opportunities to develop disciplinary reading literacy students are given access to in particular types of classroom reading environments in social science subjects. The investigation focuses on how the teacher organizes activities around reading, on what content is approached in text-related discussions and on whose perspectives are allowed space in the classroom discourse. The empirical data consists of classroom observations from two classes in year five and two classes in the Swedish upper secondary school, using different approaches to teaching reading, one being Reading to Learn. With a theoretical base in systemic functional linguistics (SFL), dialogism and reception theory, the classroom discourse was analysed in terms of sequential reading stages, text movability and dialogicality. The findings reveal how differently organized reading environments provide different support structures for students’ disciplinary reading. For example, the findings indicate that text activities that support the reading process in several stages bring about a larger potential for the development of reading literacy. However, the picture changes depending on to what extent students are given room to express their reception of the text, and thereby contribute to an active understanding of text in a dialogical classroom.

  • 295.
    Hallgren, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Kunskap om dyslexi: Studenters, lärares, speciallärares och specialpedagogers förutsättningar att stödja elever med dyslexi2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dyslexi är en ärftlig läs- och skrivsvårighet. Dialogmodellen och dess tre dimensioner är en modell som beskriver förutsättningarna för en lärare att upptäcka och hjälpa elever med dyslexi. Syftet med studien är att jämföra lärarstudenters, verksamma lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskap om dyslexi samt förutsättningarna att uppnå dialogmodellens dimensioner. Vidare syftar studien till att undersöka om erfarenhet av elever med dyslexi samt fortbildning påverkar kunskapen om dyslexi. Detta undersöktes med hjälp av en webenkät där grupperna fick svara på frågor kopplade till utbildning och erfarenhet samt kunskapsfrågor om dyslexi. Studien visar kunskapsluckor i lärarutbildningen som i sin tur bidragit till låg kunskap om dyslexi bland lärarstudenter och lärare. Detta skapar sämre förutsättningar för att gå vidare i dialogmodellen. Studien visar inte att fortbildning om dyslexi samt kontakt med elever med dyslexi bidrar till ökad kunskap bland lärare. Speciallärare och specialpedagoger visar högre faktakunskap som kan kopplas till deras specialutbildningar och i sin tur skapar bättre förutsättningar att gå vidare i dialogmodellen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Hammar, Gunnel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Från klarspråk till lättläst: En jämförande textanalys av myndighetsinformation om att starta företag2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar.

    Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Hammarström, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Johansson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Om eleven själv får välja: En enkätstudie med elever i årskurs 6 om muntlig och skriftlig lärarrespons 2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka sjätteklassares inställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons på skriven text i ämnet svenska. Den teoretiska utgångspunkten är Dysthes och Nystrands tolkning av det dialogiska perspektivet som skiljer på monologisk och dialogisk undervisning. Studien genomfördes genom en enkätundersökning med 105 elever i årskurs 6 från fyra olika skolor. Eleverna fick ta ställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons beroende på om de ska bearbeta texters innehåll, struktur, språk eller skrivregler. Vidare fick de redogöra för när under skrivprocessen respektive responsform passar bäst, samt uttrycka sig fritt om respons. Materialet analyserades sedan genom en metodkombination av kvantitativ statistisk analys samt en kvalitativ tematisk innehållsanalys och presenterades i stapeldiagram. Resultatet visade att eleverna var positiva till såväl muntlig som skriftlig respons, men att det fanns tillfällen då det ena var att föredra framför det andra. Studien är relevant för verksamma lärare eftersom det finns få studier utifrån elevperspektiv, vilket betyder att den fyller en forskningslucka. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 298.
    Haneryd, Kristina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Svensson, Kicki
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Från barns berättande till sagotering som metod: - hur pedagoger arbetar med barns berättande i förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar på förskolan kring barns berättande som leder till muntliga och skriftliga berättelser. Vårt val av metod består av standardiserade frågor. I vår tillvägagångssätt använde vi kvalitativa intervjuer där tre förskollärare blev intervjuade på olika förskolor. I vår studie får vi reda på vilka metoder och material de använder sig av för att stärka barns språkutveckling. Pedagogerna i vår undersökning använder sig av en metod där de ordagrant skriver ner det barnet berättar, vilket vi anser är en så kallad ”sagoteringsmetod”. Detta görs för att kunna ta tillvara barns muntliga berättande. Resultatet i vår studie handlar om hur pedagogerna använder sig av att vara engagerade, lyssnande, samt skriver ner barns berättande. De använder stödtecken som hjälpmedel till barn, för att de skulle kunna vara delaktiga i berättandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 299.
    Hansen, Gabrielle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Med skolbakgrund som bakgrund: En undersökning av tre kommuners organisation av kartläggning och nivågruppering av nyanlända på Språkintroduktionen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Nyanlända ungdomar i åldern 16-19 år får efter en kartläggning en placering i en klass på introduktionsprogrammet Språkintroduktionen. Elevgruppens heterogenitet föranleder olika organisatoriska och undervisningsmässiga åtgärder vid nivågrupperingen. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa forskningsintervjuer hur detta organiseras i tre av de kommuner i södra Sverige som har det största antalet nyanlända elever. Uppsatsen syftar också till att göra en diskursanalys av lärares uppfattningar av kartläggningen och nivågrupperingen. Resultatet visar upp tre väl genomtänkta organisationer av kartläggning med beprövade urvalskriterier för nivågruppering, där elevens skolbakgrund nämns som den främsta. Diskurserna som har identifierats i informanternas svar visar en upplevelse av att en jämn nivå överlag gynnar såväl elevernas språkutveckling som lärarens arbete, att elevflyttar är nödvändiga men att de bör ske med restriktioner och att läraren i svenska som andraspråk har en viktig roll för att en nivågruppering och sedermera en elevs skolframgång ska bli optimal. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Hansson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Processbarhetsteorin tillämpad på elevers skriftliga produktion: En studie baserad på nyanländas elevtexter i högstadiet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att elever befinner sig på olika kunskapsnivåer i en undervisningsgrupp och för att ta reda på vilka nivåer de befinner sig på går det att tillämpa Processbarhetsteorin. Det är en teori utformad av Manfred Pienemann för att studera hur inlärare processar grammatiska strukturer. Uppsatsen är främst byggd på en kvalitativ ansats på grund av de kvalitativa analyserna men även på en kvantitativ ansats då elevernas texter som är analyserade har räknats i procent och presenterats i fördelningar med hjälp av tabeller. Den deltagande gruppen bestod av 15 elever i en förberedelseklass med blandade åldrar från årskurs 7-9. Analyserna baserades på Processbarhetsteorin enligt Flyman Mattssons och Håkanssons analysmodell (2010, s. 66-75). Resultaten visade att eleverna i undervisningsgruppen, vars texter analyserades, befann sig på olika PT-nivåer och det förekom även olika typer av grammatiska strukturer bland eleverna. Majoriteten av eleverna processade grammatiska strukturer för PT-nivå 2 och/eller PT-nivå 3 i uppgift 1 och/eller uppgift 2. De olika resultaten kan bero på faktorer såsom startålder för språkinlärning då alla elever kom till den svenska skolan vid olika tillfällen men den främsta slutsatsen kan vara att de flesta elever i skolan är på olika kunskapsnivåer eftersom det visade sig genom de olika resultaten hos eleverna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 of 774
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf