lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 3824
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Broling, Lillemor
    Primary Health Care, Kalmar County Council.
    Enhanced participation, safety and security for older people and their carers with health supportive e-services2015Ingår i: Presented at the 6th International Carers Conference - Care and caring: future proofing the new demographics, Gothenburg, Sweden, September 3-6, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 252.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Gough, Ritva
    Anställda och brukare utforskar och utvärderar: 50 landstings- och kommunverksamheter för psykiskt funktionshindrade2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hanson, Elizabeth
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Dissemination event Sweden2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 254.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hanson, Elizabeth
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Online support for carers2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 255.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hanson, Elizabeth
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Lamura, Giovanni
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Barbabella, Francesco
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Lancioni, Cristina
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Papa, Roberta
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Poli, Arianna
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA) ; Linköping University.
    Salzmann, Benjamin
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Döhner, Hanneli
    Eurocarers, Belgium.
    Efthymiou, Areti
    Eurocarers, Belgium.
    Anhörigstöd via internet: InformCare2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 256.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hanson, Elizabeth
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Lancioni, Cristina
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Papa, Roberta
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Barbabella, Francesco
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Lamura, Giovanni
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Online support for carers: using a social forum and social network as a means of developing the role of informal caregiving2015Ingår i: Presented at the 6th International Carers Conference - Care and caring: future proofing the new demographics, Gothenburg, Sweden, September 3-6, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 257.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hanson, Elizabeth
    Eurocarers, Belgium.
    Lancioni, Cristina
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Papa, Roberta
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Barbabella, Francesco
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Lamura, Giovanni
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    The INNOVAGE-Eurocarers platform and current ICT-based services for informal carers of older people in Sweden2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Different support services for family carersare available in Sweden through information andcommunication technologies (ICTs) since late 1990s, likeACTION, My Joice, IPPI, ‘The Gap’, and Carer Sweden’son-line ‘Carer’s Book’. The INNOVAGE-Eurocarersplatform aimed to complement the offer of web services tocarers through the provision of a new tailored package.

    Methods: The Swedish pilot test enrolled around 50carers through contacts with professionals working withcarers in different municipalities. They could access thefollowing web-based services: information resources;individual support via e-mail and private messages; groupsupport via social network and forum. Periodical writingactivities were asked to active users in the forum,alternating expressive writing (EW) and time management(TM) writing tasks. Periodical reminders were sent in orderto increase user involvement.

    Results: Users were predominantly older, female carers,of which two thirds were over 65 years old. The webplatform was perceived as a flexible tool, potentiallyaccessible at any time, which gave users the possibility toexploit their experience as carers with others in similarsituations. This peer exchange seemed to improve selfempowerment,sense of solidarity and mutual learning.However, usage of the web platform was limited due to thelow level of digital skills of some carers.

    Conclusions: Although results confirmed usefulness andappropriateness of implemented web services, it isfundamental to address the issue of usability andaccessibility in order to ensure a wider accessibility. Anoption might be to offer initial digital skill training andcontinuous technical support for computer novices.

  • 258.
    Andréasson, Frida
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hanson, Elizabeth
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA) ; Eurocarers, Belgium.
    Poli, Arianna
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA) ; Linköping University.
    Barbabella, Francesco
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA).
    Lancioni, Cristina
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA).
    Papa, Roberta
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA).
    Lamura, Giovanni
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA).
    The use of on-line social network and services by family carers with high digital skills: The case of the Swedish sample2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS. The InformCare platform aimed to complement the offer of already available web services to carers through the provision of a new comprehensive package.

    METHODS. 36 family carers were enrolled in Sweden and used the platform during the intervention. They could access the following web-based services: information resources; individual support via e-mail and private messages; group support via social network and forum. Periodical writing activities were asked to active users in the forum, alternating expressive writing (EW) and time management (TM) writing tasks.

    FINDINGS. Users were predominantly older, female carers, who considered the web platform as a flexible tool, potentially accessible at anytime, which could empower users and improve their sense of solidarity and mutual learning.

    CONCLUSIONS. Although results confirmed usefulness and appropriateness of implemented web services, some carers experienced problems in accessing and navigation, which required continuous technical support by web developers.

  • 259.
    Andréasson, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Ek, Stina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    LIVET MED EN IMPLANTERBAR DEFIBRILLATOR: En litteraturstudie om patienters livsupplevelser och tankar inför livets slutskede2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Texten har analyserats i enlighet med Lundman och Graneheim-Hällgrens (2012) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Det innebar en förändring av livet att leva med en ICD. Många patienter levde med oro och rädsla som var direkt relaterad till ICD:n men också till obesvarade frågor som bland annat handlade om livets slutskede med ICD. Trots oro och rädsla beskrev patienter med ICD tacksamhet till att ha fått en möjlighet till ett förlängt liv.  

    Slutsats: Livsförändringen innebar bland annat att patienter med ICD behövde mycket stöd. Flera patienter upplevde att sjukvårdens information och kommunikation gällande ICD var bristfällig på grund av att den inte var individanpassad utan mer allmän. Ytterligare forskning behövs om hur vårdpersonal kan möta den enskilde patientens behov i riktning mot hälsa.

  • 260.
    Andrén, Henrik
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Eriksson, Jonas
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Sport manager: en kartläggning av rollen inom golf och ishockey2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn. Detta har bidragit till att större krav och ansvar lagts på de människor som har i uppgift att handha och organisera idrott.

    I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på vilka kompetenser, arbetsuppgifter samt personlighetsegenskaper som kännetecknar dagens sport manager inom idrotterna golf och ishockey. För att få fram en bra bild av hur sport managers arbetar, vilka kompetenser de besitter och hur de uppfattas som personer väcktes tanken om att genomföra en enkätundersökning parallellt med intervjuer av ett antal större golf- och ishockeyföreningar. Utifrån denna fundering kontaktades respektive golf- och ishockeyförenings ordförande för att kunna uppfylla följande syfte:

    Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka kompetenser, arbetsuppgifter, personlighetsegenskaper som kännetecknar en sport manager inom svenska golf-, respektive ishockeyföreningar idag. Dessutom är syftet att undersöka hur dessa föreningar gått tillväga då de anställt sin/sina sport managers.

    Svaren som gavs ledde till en god och stabil grund för att kunna ställas i relation till de teorier som vi valt att basera examensarbetet på. Vi sammanställde resultaten utifrån enkäterna och intervjuerna i ett statistikprogram för att kunna urskilja likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar.

    Resultaten visar att golf och ishockeyklubbarna valt att anställa en eller flera sport managers för att kunna utveckla föreningen och dess verksamhet. Studien visar också på att ledarskap och strategi är de mest efterfrågade kompetenser hos en sport manager samt att de personlighetsegenskaper som karaktäriserar en framgångsrik ledare kan urskönjas i dagens sport manager inom golf och ishockey. Studien visar till sist att golfklubbarna valt att annonsera ut sina lediga tjänster i betydligt högre omfattning än vad ishockeyklubbarna gjort.

  • 261.
    Andrén, Magnus
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Lyyski, Jani
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    ”Jaha, vad skall vi hitta på idag? Och kanske något annat imorgon?” : En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mål2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    _____________________________________________________________________

    Författare: Magnus Andrén och Jani Lyyski

    Titel: ”Jaha, vad skall vi hitta på idag? Och kanske något annat imorgon?” - En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mål.

    Växjö universitet Antal sidor: 96

    _____________________________________________________________________

    Innehåll

    Syftet med detta arbete är att studera strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mål, kritiskt granska idrottsföreningars arbete med dessa begrepp samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter.

    Följande frågeställning har legat till grund för att uppnå syftet:

    • Vilka teorier finns gällande begreppen vision, verksamhetsidé och mål?

    • Hur arbetar idrottsföreningar med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?

    - Hur utformas dessa begrepp?

    - Hur implementeras dessa begrepp?

    - Hur genomsyras verksamheten av begreppen?

    • Vilka skillnader/likheter finns mellan litteraturen och idrottsföreningars arbete med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?

    • Hur kan idrottsföreningar utveckla dessa begrepp och få in dem i sin verksamhet?

    Rapporten skrivs inom ramen för Coaching och Sport Management programmet vid Växjö universitet och riktar sig till idrottsorganisationer som strävar efter att antingen hitta ett verktyg för att ge föreningen en röd tråd eller att skapa intressanta resonemang kring valda begrepp inom strategiområdet. Vidare anser vi att arbetet passar styrelser och ledning i föreningar men också den enskilde medlemmen.

    Arbetet inleds med en problemformulering där vi presenterar vår hypotes. Detta mynnar sedan ut i en metoddel vilket kan ses som operationen i arbetet. Relevant litteratur och teori presenteras i förhållande till idrottsföreningar i nästkommande kapitel.

    I resultatet har det framkommit att idrottsföreningar använder begreppen slumpartat, inaktivt, på olika nivåer och utan profilering. Eftersom vi fick fram dessa svar anser vi att idrottsföreningar behöver utveckla strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mål för att möta framtidens krav på en idrottsorganisation. I den avslutande diskussionen ger vi författare förslag på hur idrottsföreningar kan utvecklas genom att anamma dessa begrepp.

    _____________________________________________________________________

    Sökord: vision, verksamhetsidé, mål, idrott, idrottsförening, organisation, strategi

  • 262.
    Anell, Anders
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Nylinder, Pia
    Lund University, Sweden.
    Glenngård, Anna H.
    Lund University, Sweden.
    Vårdval i primärvården: jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar2012 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 263.
    Angré, Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Olsson, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Att drabbas av och att leva med förvärvad afasi: En systematisk litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 12 000 personer av afasi där stroke är den största bakomliggande orsaken. Afasi är en språkstörning som delas in i expressiv respektive impressiv form men oftast har den drabbade en kombination av de båda.                      Syfte: Studiens syfte var att belysa individers erfarenheter av sitt dagliga liv med förvärvad afasi efter en stroke.                                                                                                Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt där artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. Artiklar valdes utifrån uppsatt syfte för att sedan kvalitetsgranskas. Tio artiklars resultat har analyserats för att sedan placeras in i kategorier och teman.                                                                                                            Resultat: Att drabbas av afasi påverkade individen på många olika plan och orsaken till de upplevda problemen var som oftast kommunikationssvårigheter. Många fick en förändrad syn på sig själv, upplevde sig ensamma och tappade självförtroendet. Tidigare sociala nätverk krympte medan betydelsen av familj och nära vänner ökade liksom betydelsen av kontakt med andra afasidrabbade. Även upplevdes hinder för att kunna förstå information och delta på samhällsnivå.                                                                                                    Slutsats: Mer kunskap behövs kring kommunikationssvårigheter och hur det upplevs att leva med dessa från ett individperspektiv. Detta kräver en omvårdnad som utgår från livsvärlden som då kan tillgodose den afasidrabbades behov.

  • 264.
    Anna, Jansson
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Olofsson, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Mötet med asylsökande i primärvården: En intervjustudie med distriktssköterskor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste åren har fler människor varit på flykt från krig, våld och förföljelse, vilket har lett till att Sverige har tagit emot ett ökat antal asylsökande. Detta påverkar primärvårdens möjligheter att möta de asylsökandes behov. Enligt lag har asylsökande rätt till omedelbar hälso- och sjukvård utifrån patientens medicinska behov. I mötet med den asylsökande har distriktssköterskan en viktig roll och ett ansvar för att patienten ska få god vård. En bristande kommunikation mellan distriktssköterska och asylsökande är något som kan försvåra vården. Med tolkanvändning ökar förutsättningarna för kommunikation. Ett gott bemötande är en central del i mötet och viktigt för en jämlik hälsa och vård. Stora skillnader i bemötande tycks ha missgynnat utlandsfödda patienter.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att möta asylsökande i primärvården.

    Metod: I studien tillämpades en kvalitativ induktiv ansats. Studiens genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio stycken distriktssköterskor inom primärvården. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra stycken huvudkategorier; Distriktssköterskans inställning som påverkar bemötandet, Språkförbistringar och strategier för att motverka dessa, Omgivningens förutsättningar och Kulturella olikheter, och fyra stycken underkategorier; Personcentrerat bemötande, Att skapa en vårdrelation, Tolkanvändning och Kreativa strategier.

    Slutsats: Den här studien bidrar med ökad kunskap kring distriktssköterskors erfarenhet av att möta asylsökande i primärvården. Mer utbildning framkom som önskvärt, med förhoppning om att kunna förbättra framtida möten.

  • 265.
    Anna, Löfdahl
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom psykiatrisk vård som har utfört suicidförsök2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 266.
    Ansgarius, Anna
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Växjö universitet.
    Persson, Marina
    Växjö universitet. Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    FYRA VÄGGAR OCH EN STÄNGD DÖRR: avskiljning inom rättspsykiatrisk vård2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats/Examensarbete
  • 267.
    Antonsson, Lucas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Popperyd, Dennis
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Volontärsrekryteringen hos svenska idrottsevenemang: En studie kring hur svenska idrottsevenemang rekryterar volontärer2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet syftar till att ta reda på hur svenska idrottsevenemang går tillväga när de rekryterar sina volontärer. Volontärers betydelse på det svenska samhället är otroligt stor då de skapar oerhört viktiga ekonomiska förutsättningar för flera svenska idrottsföreningar. Att rekrytera volontärer är inte enkelt då volontärerna idag förväntar sig någon sorts belöning av sin insats. Spelar storleken hos ett evenemang någon roll gällande hur man rekryterar? För att komma fram till ett resultat i studien så har det använts kvalitativa metoder i form utav intervjuer med volontärsansvariga hos varje idrottsevenemang, för att djupare kunna förstå deras tankesätt och den rekryteringsprocess de använt sig utav. Det har använts en teori framställd av Bourdieu (1991) som handlar om hur volontärer reagerar gentemot sina roller i olika evenemang och vad de förväntar sig i utbyte mot sin arbetskraft. Resultatet på vår studie visade att det finns en skillnad gällande hur stora och små evenemang rekryterar. Generellt rekryterar de stora evenemangen volontärer ifrån idrottsföreningar medan de mindre evenemangen inte har samma förutsättningar så de behöver nå ut till olika volontärssegment i form utav pensionärer, studenter etc. Hur evenemangen rekryterar genom att motivera olika sorters människor är en viktig del av resultatet.

  • 268.
    Apelman, Marcus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Anderssson, Simon
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med somatisk sjukdom med samtidig psykisk sjukdom: En Litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med en psykisk sjukdom dör betydligt tidigare än personer som inte har en psykisk sjukdom. Detta sker ofta i somatiska sjukdomar såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och från trauma av våld och olyckor. De drabbas frekventare och oftare mer allvarligt än individer utan psykisk sjukdom och riskerar att få en längre vårdtid och sämre utfall.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnad av patienter med somatiska sjukdomar med en samsjuklighet av psykisk sjukdom.

    Metod: Nio vetenskapliga artiklar, funna i databaserna Cinahl och PsycInfo har kvalitetsgranskats och analyserats med en metod för kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med somatiska sjukdom med en samsjuklighet i psykisk sjukdom redovisas i kategorierna Behov av ytterligare kunskap, Rädsla och oro och Avståndstagande förhållningssätt.

    Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver mer kunskap för att kunna vårda patienter med en samsjuklighet. Sjuksköterskorna inom somatisk respektive psykiatrisk vård behöver mer kunskap inom varandras område. Med den utökade kunskapen om samsjuklighet och varandras vård blir sjuksköterskan bättre förbered för de nya krav som ställs.

    Klinisk implikation: Internutbildning behövs för att öka kompetens och trygghet hos sjuksköterskor som vårdar patienter med somatiska sjukdomar och samsjuklighet i psykisk sjukdom. Kommunikationskanaler mellan den somatiska och psykiatriska vården bör skapas för att möjliggöra konsultation mellan klinikerna.

  • 269.
    Apelqvist, Josefin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Lindesten, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjuksköterskans möte med den våldutsatta kvinnan: En systematisk litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad.

    Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan.

    Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas. Det förekom olika föreställningar och fördomar kring våld i nära relationer. Beroende på om sjuksköterskan hade hindrande eller underlättande föreställningar planerades och genomfördes omvårdnaden olika.

    Slutsats: Sjuksköterskor har ett utbildningsbehov kring våld i nära relationer och vilka följder våldet kan medföra för den utsatta kvinnans hälsa. Utbildning behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat omvårdnad till våldsutsatta kvinnor.

  • 270.
    Appelqvist, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjögren, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Distriktssköterskors handhavande av och kunskaper om svårläkta sår: En enkätstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svårläkta sår är ett hälsoproblem världen över. Kontinuitet, personcentrerad vård, korrekt sårbedömning och tillämpad kunskap om sårläkningsprocessen och bakomliggande faktorer ligger till grund för god sårläkning. Distriktssköterskans handhavande och kunskaper är betydelsefulla faktorer i vården av patienter med svårläkta sår. Tvärprofessionell vård och personcentrerad vård är viktiga komponenter i vårdplanen av patienter med svårläkta sår.

    Syfte: Syftet är att undersöka distriktssköterskans handhavande av och kunskaper om svårläkta sår.

    Metod: Denna enkätstudie är en empirisk tvärsnittsstudie med analys av kvantitativ data och deskriptiv design. Urvalsgruppen bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetsverksamma inom primärvården och den kommunala hemsjukvården i två län i sydöstra Sverige.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra framträdande fynd. De mest framträdande fynden är: kollegor, arbetslivserfarenhet och fortbildning är de främsta kunskapskällorna angående svårläkta sår och fortbildning i sårvård erbjuds sällan. Distriktssköterskor graderar sina kunskaper om svårläkta sår högre än sjuksköterskor, det finns skillnader mellan arbetsplatser och län i vilka läkningshämmande faktorer som arbetas aktivt med samt att det tvärprofessionella samarbetet skiljer sig mellan arbetsplatser och län.

    Slutsats: Det finns skillnader i utbildningen inom sårvård mellan sjuksköterskeutbildningen och distriktssköterskeutbildningen, därav har kunskapsbyte mellan kollegor och fortbildning blivit en viktig faktor för högre kompetens inom sårvård. I dagsläget finns det inga nationella riktlinjer och rutiner i hur sårvården bör utformas utan det skiljer sig mellan olika län, primärvård och kommunal hemsjukvård.

  • 271.
    Appelros, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Samvetsstress och utbrändhet hos sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress i vården har beskrivits som en specifik form av stress som uppkommer då omoraliska handlingar och etiskt svåra situationer leder till dåligt samvete och vidare till samvetsstress. Samband mellan samvetsstress och utbrändhet har påvisats i tidigare studier.

    Syfte: Att undersöka förekomsten av och sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet hos sjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetar i kommunal hemsjukvård.

    Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av en enkät. Studien genomfördes på 84 sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård inom en kommun i södra Sverige och svarsfrekvensen var 79 procent.  

    Resultat: Resultatet visade att samvetsstress samt utbrändhet förekom hos sjuksköterskor. Det sågs ett signifikant samband mellan samvetsstress och utmattning (r=0,69, p<0,001). Av deltagarna sågs 27,4 procent (n=23) vara i riskzon för utmattning. Samvetsstress uppkom när vårdarbetet upplevdes så krävande att det inte fanns ork att ägna tid åt den egna familjen. Känslor av dåligt samvete förekom hos 60,7 procent (n=51) av deltagarna när de inte hann ge den vård som patienten behöver men att de uppgav sig sällan bevittna att en patient skadas eller kränks. Av sjuksköterskorna uppgav 22,6 procent (n=19) att de ofta eller varje dag utsätts för oförenliga krav i arbetet. Resultatet visade en ökad känsla av trötthet hos deltagarna där 47,7 procent (n=40) uppgav att de ofta känner sig utslitna och trötta efter arbetet. Vidare uppgav 40,4 procent (n=34) att de vissa dagar var trötta innan arbetet.

    Slutsats: Samvetsstress och utbrändhet förekommer hos sjuksköterskor som arbetar i kommunal hemsjukvård. Sjuksköterskor upplever dåligt samvete då de inte hinner ge den vård som patienten behöver och då de utsätts för oförenliga krav i arbetet. Över hälften av deltagarna upplever ett ökat behov av avkoppling efter arbetet samtidigt som de flesta upplever sig klara av påfrestningar i arbetet bra.

  • 272.
    Arastoo-Pour, Danial
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Hur påverkar effekten av styrkan och dragfrekvensen vid ett 1000 m roddmaskinstest?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rodd är en sport som kräver hög kondition då de flesta av kroppens stora muskler används och kroppens alla tre energisystem är inblandade. Därmed har kroppen ett stort behov av energi vid rodd.

       Roddmaskin är en utrustning som används av roddare under vintersäsongen för att utveckla prestationen och göra fysiologiska tester.

       Syftet med projektet var att undersöka hur takt (drag per minut) och styrka (1RM marklyft) påverkade, sluttiden (s) vid 1000 m rodd på roddergometrar. Studien utfördes på 9 manliga deltagare över 18 år och sambanden studerades med linjär regressionsanalys. Hypotesen var att lägre takt leder till högre kraft i draget och högre takt leder till lägre kraft.

    Resultaten visade inget samband mellan takt, högre vikt i marklyft och sluttid där en lägre takt och högre medeleffekt gav en lägre sluttid, p och r2 värdet för sambandet mellan tid och takt var 0.109 för r2och p=0.385, p= 0.210 och r2 värdet 0.214 för sambandet mellan tid och marklyft, för sambandet mellan tid och medeleffekt var r2 värdet 0.75 och p = 0.0025, vilket tyder på ett starkt samband.

       Det är troligen större fördel om man drar med större kraft på roddmaskin än om man skulle ro på vatten och resultaten är därför inte direkt överförbara till rodd på vatten. Vidare antyder resultaten att det kan vara en fördel om roddarna tränar mer styrka då mer styrka leder till kraftigare drag, vilket i sin tur leder till en lägre tid.

  • 273.
    Archer, Trevor
    et al.
    University of Gothenburg.
    Lindahl, Mats
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB).
    Physical exercise to determine resilience: Hormesic processes arising from physiologic perturbation2019Ingår i: Journal of Public Health and General Medicine, Vol. 1, nr 1, s. 1-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The propensity for regular and repeated physical exercise to induce and maintain ahormesic effect upon health parameters over a broad range of disorder conditions through the progression of resilience to neurodegenerative disorders, diabetes, stroke, sarcopenia, osteopenia, immunosenescence, and metabolic syndrome has been examined. Beyond the alleviation fragility, fatigue, stress-distress and selective vulnerability perturbations induced by different forms of physical exercise may induce hormesis and/or autophagy, through the disruption of homeostasis and manifestation of adaptive responses, to instigate multi-layered resilience. The hormesis challenges, accomplished through daily exercise, the promotion of resilience at molecular, cellular, tissue, e.g. muscle, and organ, e.g. brain, immune-functioning, bone material, physiological and behaviour-expressive levels, have been observed both from pathophysiological and etiogenetic dimensions. Regular exercise over extended periods (optimally years and decades, preferably lifelong) is expected to shift the inverted-U shaped hormesis curve to the right thereby conferred resistance to disease and ill-being and ensuring strength and health advantages. It seems likely that chronic, regular exercise, consisting of suitable proportions of endurance and resistance type, performed daily over months, years or decades ought to instigate some manner of ‘behavioural sensitization’ whereby the health benefits of equivalent levels of exercise escalate incrementally.

  • 274.
    Archer, Trevor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI. University of Gothenburg.
    Svensson, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Alricsson, Marie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI. Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Physical exercise ameliorates deficits induced by traumatic brain injury2012Ingår i: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404, Vol. 125, nr 5, s. 293-302Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The extent and depth of traumatic brain injury (TBI) remains a major determining factor together with the type of structural insult and its location, whether mild, moderate or severe, as well as the distribution and magnitude of inflammation and loss of cerebrovascular integrity, and the eventual efficacy of intervention. The influence of exercise intervention in TBI is multiple, ranging from anti-apoptotic effects to the augmentation of neuroplasticity. Physical exercise diminishes cerebral inflammation by elevating factors and agents involved in immunomodulatory function, and buttresses glial cell, cerebrovascular, and blood-brain barrier intactness. It provides unique non-pharmacologic intervention that incorporate different physical activity regimes, whether dynamic or static, endurance or resistance. Physical training regimes ought necessarily to be adapted to the specific demands of diagnosis, type and degree of injury and prognosis for individuals who have suffered TBI. © 2012 John Wiley & Sons A/S.

  • 275.
    Areda, Martha
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB).
    The role of omega-3 fatty acids in the treatment of schizophrenia through modification of membrane phospholipids2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ända sedan tillkomsten av hypotesen som länkade etiologin av schizofreni med onormala sammansättningar av membranfosfolipider, har bevis för nedsatt membranfettsyror hos patienter med schizofreni ökat. Detta har lett till genomförandet av flera studier för att utvärdera effekten av omega-3 supplement i modifieringen av membranfosfolipider och i behandling av schizofreni. De två viktigaste omega-3 klasserna, EPA och DHA, spelar en viktig roll i membran. Detta projektarbete granskar de omega-3 studierna och sammanfattar deras resultat. Åtta originalartiklar (nio studier) granskades. Sex av nio studier mätte nivåer av RBC membranfettsyror och alla sex studierna rapporterade en signifikant ökning av EPA efter EPA behandling. Två studier rapporterade ökad DHA efter omega-3 och DHA behandling, respektive. En studie observerade en dosberoende ökning i DHA efter EPA behandling. Förbättrade symtom observerades i sju studier, medan en studie fann en försämring av symtom hos patienter med låg baseline PUFA. Av de sex studier som utvärderade sambandet mellan symtomförändring och förändring i membranfettsyror, hittade två studier samband mellan ökad EPA och symtomförbättring. En studie rapporterade en ökad AA i samband med förbättrade symtom, i motsats till en annan studie, som fann ett samband mellan ökad AA och försämrade symtom. Slutsatsen från detta projektarbete är att EPA tillägg ökar nivåer av EPA i membranfosfolipider; men dess terapeutiska effekt vid schizofreni kräver ytterligare utredning med hjälp av större studier.

  • 276.
    Arn, Elenohr
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Atle, Emmy
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kvinnors attityd till självundersökning av brösten (BSE)2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Då bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om ämnet. Många kvinnor i världen rekommenderas att själva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa länder även sjukvården rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till självundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artiklar söktes i databaserna: Cinahl, Medline, PsycINFO och Pubmed. Sökningen resulterade i 19 artiklar varav nio inkluderades efter kvalitetsgranskning. Inkluderade artiklar analyserades och fem kategorier identifierades. Resultat: Huvudfynden i studien visar att kvinnors attityd till BSE påverkas av olika känslomässiga och kognitiva aspekter. Dessa aspekter utformade fem kategorier; oro, motivation, självförtroende, hindrande- och underlättande föreställningar. Inom varje kategori framkommer det, att kvinnors inställning och utförande utav BSE beror på vilken attityd de har till BSE. Slutsats: Kvinnor har olika positiva och negativa attityder till BSE. Utifrån Orems omvårdnadsteori kan sjuksköterskans omvårdnadshandling vara att stödja, undervisa eller informera. Detta bör sjuksköterskor ha i åtanke så att de kan ge adekvat information och stöd i relation till BSE. Litteraturstudiens resultat väcker många frågetecken om kvinnors attityd till BSE på ett djupare plan. Således behövs mer forskning bedrivas inom detta område.  

  • 277.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Lärande utvärdering i ESF-projektet Kompetens i vård och omsorg, KIVO: Slutrapport2014Rapport (Refereegranskat)
  • 278.
    Arnesson, Linda
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Wennerström, Helena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    BARNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED CANCER: En litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats/Examensarbete
    Abstract [sv]

    I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ”normal”. Det var viktigt för barnen att se normala ut, gå i skolan och träffa kompisar som vanliga barn. Utseendeförändringar var något som fick dem att känna sig fula och oattraktiva och de gjorde allt för att täcka dessa förändringar. Smärta var den främsta fysiska upplevelsen som uppkom i samband med undersökningar, behandlingar och av själva cancersjukdomen.

    Slutsats: Barns upplevelser av att leva med cancer påverkar deras liv inom många olika områden. Det är därför viktigt att ha kunskap om dessa, men även om barns mognad och utvecklingsnivåer, för att på ett bra sätt kunna ge stöd och information på ett sätt så barnen förstår.

  • 279.
    Arnér, Rebecca
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Näslund, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Vrbanjac, Sanela
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Patienters upplevelse av omvårdnad i samband med hysterektomi2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 280.
    Aronsson, Edvin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Broman, Robin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    UPPLEVELSER AV INTRODUKTIONSTIDEN FÖR NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR: En studie baserad på förbättringsarbeten2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 281.
    Aronsson, Maivor
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam vid depression: En litteraturstudie om 2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.

    Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.

  • 282.
    Arosenius, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Vad föräldrar anser om bildstöd som preoperativ information till barn: En enkätstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att använda rätt preoperativ information till rätt patient är av yttersta vikt för att patienten ska känna delaktighet i sin egen vård. Vid operation av barn är det dessutom viktigt att informationen nås ut och förstås av både barnet och dess föräldrar. Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur föräldrar till de barn som opereras under narkos tycker att den preoperativa informationen i form av ett bildstöd fungerar och om det är skillnad mellan yngre och äldre barn. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats där en enkät delades ut till föräldrar vars barn opererats under narkos. Data samlades in under sex veckor. Urvalet var alla föräldrar (en per barn) till barn i ålder 1-10år. De familjer som var i behov av tolk exkluderades från studien. Enkätsvaren har analyserats i statistikprogrammet SPSS och redovisas både som tabeller och text. Den öppna frågan har analyserats genom innehållanalys. Resultat: Föräldrarna ansåg att deras barn förstått och blivit hjälpta av bildstödet. Även de själva ansåg att de haft nytta av det. Det skapade trygghet och delaktighet. De äldre barnen förstod informationen bättre än de yngre barnen. Slutsats: Att använda sig av ett bildstöd, som både skickas hem och som sedan används under operationsdagen skapar trygghet och delaktighet hos föräldrar och barn.

  • 283.
    Arrabi, Nathalie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    KVINNORS KUNSKAP OM CERVIXCANCER: En litteraturstudie med kvantitativ ansats2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.

    Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.

    Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer. I stort sågs brister hos kvinnor i alla dessa kategorier, dock varierade hur stort andelen kvinnor var som hade bristande kunskap.

    Slutsatser: Enligt författaren är det inte möjligt för kvinnorna som har en mycket bristfällig kunskap om cervixcancer att medvetet inneha ett förebyggande beteende gentemot denna typ av cancer. Därmed ses sjuksköterskans ansvar att informera som en viktig faktor för att förbättra preventionen.

  • 284.
    Arslanovic, Medina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Seppälä, Caiyun
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Livet efter ett hjärtstopp: En litteraturstudie om patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag eftersom allt fler personer utbildar sig inom hjärt-lungräddning (HLR). Patientens livsvärld och den levda kroppen förändras efter ett hjärtstopp. Teoretisk referensram: KASAM-känsla av sammanhang. Antonovsky (1991) beskrev tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tillsammans beskriver det hur patienten upplever känsla av sammanhang. Problemformulering: Det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse om patientens situation. Bristande förståelse kan leda till negativa konsekvenser vilket kan resultera till att återhämtningen för patienten blir försämrad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden till studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet: Patienterna upplevde livsstilsförändringar efter hjärtstoppet. Behovet av stöd och information från vårdpersonal och anhöriga var viktigt för patienten för återhämtningen efter hjärtstoppet. Emotionella känslor uppkom som inte fanns innan och patienterna såg livet ur ett nytt perspektiv. Psykiska förändringar uppstod samt kognitiva vilket resulterade till ett förändrat liv. Slutsats: Kunskapen om hjärtstopp ökar idag allt mer eftersom fler drabbas vilket medför till att upplivning sker på ett säkrare sätt. Sjuksköterskan behöver lägga en stor vikt vid att förstå hur en patient livsvärld är för att kunna ge det stöd och information som just den patienten behöver. Genom det kommer patienten uppleva känsla av sammanhang.

  • 285.
    Arvidson Svensson, Annie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Johansson, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Självständighet förutsätter delaktighet: Perioperativa sjuksköterskors upplevelser av hur förståelse påverkar teamarbetet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På en operationssal är teamarbetet viktigt, dels för att arbetet ska fungera men också för att säkerställa patientsäkerheten. En viktig aspekt i teamarbetet är att de perioperativa sjuksköterskorna känner att de andra i teamet har förståelse för deras arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån förståelse för deras arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes med 16 perioperativa sjuksköterskor från tre små till mellanstora sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det finns flera saker som påverkar teamarbetet och sjuksköterskorna upplever att även om förståelsen för deras arbete från andra teammedlemmar oftast är bra, finns det möjligheter till förbättring. Ur resultatet framträdde det övergripande temat självständighet förutsätter delaktighet, med kategorierna yrkesroll, samverkan, arbetsmiljö och patientsäkerhet och därtill hörande underkategorier. Slutsats: Nyttan är att ge perioperativ personal en insikt i vad som kan underlätta teamarbetet. Det behövs fortsatt forskning inom ämnet, men det är också viktigt att utbildningar och arbetsplatser satsar på att träna teamarbete för att öka kunskapen och förståelsen mellan professionerna.

  • 286.
    Arvidsson, Annsofie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Gymnasieungdomars hälsa: En jämförande studie av unga migranters och inrikesfödda ungdomars hälsa2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim was to investigate and describe, how students on high school level in Kronoberg county self rated their health with relation to irritation, nervousness/anxiety insomnia and gender. An additional aim was to investigate if there are differences between students born in Sweden by Swedish parents, students born in Sweden by foreign-born parents and foreign-born students.

     

    Methods: A quantitative method was used to analyse data gathered from students (n=1936) on high school level in 2006. All statistical analyses were made with help of SPSS V-12.

     

    Finding: The findings showed that most of the students self rated their health as “good”, however migrant students self rated their health as “not so good” and they had more problems with insomnia.

     

    The overall findings showed gender differences. Particularly, foreign-born girls self rated their health as “not so good” and reported more problems with insomnia.

     

    There was no divergence between the groups regarding irritation, nervousness/anxiety.

     

    Conclusion: School nurses and health workers must have deep knowledge about differences in gender, self- rated health and insomnia when they work with public health. More studies are needed to further investigate why the migrant students, particularly the girls health was worse and why they had more insomnia than the other groups.

     

  • 287.
    Arvidsson, Daniel
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Berglind, Daniel
    Karolinska institutet, Sweden.
    Bergman, Patrick
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Ekblom, Örjan
    The Swedish school of sport and health sciences, Sweden.
    Fröberg, Andreas
    University of Gothenburg, Sweden.
    Hagströmer, Maria
    Sophiahemmet university, Sweden.
    Löf, Marie
    Linköping university, Sweden;Karolinska institutet, Sweden.
    Nyberg, Gisela
    Karolinska institutet, Sweden;The Swedish school of sport and health sciences, Sweden.
    Med accelerometrar kan fysisk aktivitet mätas objektivt2019Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 116, s. 1654-1658, artikel-id FPZWArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 288.
    Arvidsson, Gustav
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Falk, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Erfarenheter efter brännskada2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadade

    Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.

    Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.

    Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet. Psykisk ohälsa till följd av den långa rehabiliteringsprocessen var också en tydlig konsekvens. Slutsats: En brännskada behöver inte alltid innebära negativt lidande utan kan ge upphov till positiva erfarenheter. Det finns ett behov av forskning inom psykisk rehabilitering hos brännskadade.

    Nyckelord: Brännskada, Förändring, Lidande, Erfarenheter, Psykisk ohälsa

  • 289.
    Arvidsson, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Einar, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa världen över. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har en viktig roll i arbetet för att främja patientens hälsa. Forskning visar att sjuksköterskan upplever svårigheter i sitt arbete med patienter med depression. Dessa svårigheter är bland annat att öppna upp och möta patientens lidande, då kontakten med den deprimerade patienten kan upplevas tung och svår att hantera.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård.

    Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Urvalet till studien skedde ändamålsenligt hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk specialistvård och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Dataanalys genomfördes i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Ljuset i vården av deprimerade patienter samt Mörkret i vården av deprimerade patienter. Ljuset i vården bildade underkategorierna; En patientgrupp som ofta tillfrisknar, Att medverka till tillfrisknande, Att ge god omvårdnad och Att arbeta i team. Mörkret i vården bildade underkategorierna; Tillkortakommanden i vården av deprimerade patienter och Möten med meningslöshet.

    Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att deprimerade patienter är en patientgrupp som är intressant och hoppfull att vårda. Däremot möter sjuksköterskorna flera utmaningar i sitt arbete med deprimerade patienter inom psykiatisk slutenvård. Centrala verktyg för att kunna hantera sina egna känslor som uppkommer i arbetet samt att kunna medverka till tillfrisknande hos patienterna är utbildning, handledning och kollegialt stöd. 

  • 290.
    Arvidsson, My
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Alfson, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Att leva med en långvarig psykossjukdom: En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 1000 personer i en långvarig psykossjukdom. Sjukdomen kan ge symtom som vanföreställningar, hörsel- och synhallucinationer, apati och viljelöshet. Sjuksköterskan är en stor del av livet för en person med långvarig psykossjukdom och måste därför vara medveten om sin vårdande hållning.

    Syfte: Syftet var att öka förståelsen om hur det är att leva med en långvarig psykossjukdom utifrån ett livsvärldsperspektiv.

    Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Datainsamlingen utgick från studiens syfte samt exklusion- och inklusionskriterierna för att finna självbiografierna. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys som resulterade i femton underkategorier och tre kategorier: Sjukdomen styr livet, En trygg men frustrerande plats att bli vårdad och Framtiden skräms.

    Resultat: Sjukdomen styr personens liv på ett ofta skrämmande och befallande sätt. Vården kan vara en trygg men också en frustrerande plats att vistas på i långa perioder. Vägen mot att bli “frisk” kan ses som avlägsen och skrämmande då rollen som patient med en långvarig psykossjukdom är bekant och invand. 

    Slutsats: Stigmatisering påverkar tillfrisknandet negativt och kan ge ett lägre självförtroende hos patienterna. En individuell vårdplan tros kunna öka patienternas välbefinnande och stärka tillfrisknandet då patienterna upplever sig mer sedda och hörda av vården.

  • 291.
    Arvidsson, Sanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Eriksson, Ann
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete: - med fokus på moralisk stress2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället.

     

    Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress.

     

    Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra.

     

    Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister. Distriktssköterskorna står inför dilemman på grund av att regler och rutiner i organisationen hindrar dem att utföra den vård de önskar vilket visar på att de erfar moralisk stress.

  • 292.
    Aschenbrenner, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Gyllerfelt, Viktor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Mäns upplevelser av att överleva en hjärtinfarkt: En litteraturstudie om hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv.

    Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården.

    Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas.

  • 293.
    Ask, Samuel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). 9008250814.
    Olsson, Tobias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Postoperativ smärtbehandling på sjukhus: Sjuksköterskor erfarenheter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus.

    Metod

    En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

    Resultat

    Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens.

    Slutsats

    Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete. 

  • 294.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalen University.
    Ekstedt, Mirjam
    KTH Royal Institute of Technology;Karolinska Institutet;Oslo University Hospital, Norway.
    Trötthet, vila och sömn2014Ingår i: Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa / [ed] Anna-Karin Edberg, Helle Wijk, Lund, 2014, 2, s. 363-417Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 295.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalen University, Sweden.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalen University, Sweden.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Lindberg, Elisabeth
    University of Borås, Sweden.
    Palmér, Lina
    University of Borås, Sweden.
    ”Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten”2017Ingår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr 2017-05-04Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 296.
    Aspe Carlsson, Madelene
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Stress och motivation: Studenter vid Linnéuniversitetets resonemang kring stress och motivation utifrån deras universitetsstudier2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman. Studenterna känner sig som mest stressade när de inte har kontroll på sin tillvaro var ett resonemang som kom fram i studien. Detta gjorde att de upplevde en negativ stress vilket oftast beskrevs i samband med skoluppgifter. Studenterna beskrev sin motivation som god när de var intresserade av ämnet de studerade samt det fanns ett mål att se fram emot. Vid brist på motivation upplevde studenterna detta som negativt för sin hälsa. Analysen av resultatet kopplas till studiens teoretiska ramverk Karasek och Theorells teori kring stress samt inre och yttre motivationsteorin. Teorierna redogörs i studien. Den här studien påvisar att resonemangen kring stress och motivation är viktiga för studenterna då för mycket stress och för lite motivation leder till ett negativt hälsotillstånd.

  • 297.
    Aspegren, Erini
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Lundin, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Upplevelser av att ha växt upp med en psykiskt sjuk förälder: En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan.

    Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder.

    Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad.

    Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

  • 298.
    Aspling, Ulrika
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Wahlgren, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Patienters och anhörigas upplevelse av dagkirurgi: En litteraturstudie2012Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 299.
    Asthede-Rydström, Anette
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Kommunikation mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.

  • 300.
    Atac, Bilal
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Wigselius, Henrik
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter och faktorer som påverkar denna inom slutenvården i EU och USA2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppvisar positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter. Det framkom två kategorier som hade betydelse för sjuksköterskornas attityd, nämligen kunskap kombinerad med erfarenhet och patienters val av livsstil. Genom resultatet i litteraturstudien kan en ökad förståelse fås för hur sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter är och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter.

     

3456789 251 - 300 av 3824
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf