lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 2539
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Pedagogisk dokumentation i förskolan som bedömningspraktik2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 252.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pedagogisk dokumentation och bedömningspraktik i förskolan2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 254.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Göteborgs universitet.
    Samtal om barn och pedagogisk dokumentation i förskolan som bedömningspraktik: En diskursanalys2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 255.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Teacher’s views of preschool children in relation to pedagogical documentation2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 256.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Teaching about fairness in a preschool context2018Ingår i: Values in early childhood education: citizenship for tomorrow / [ed] Eva Johansson & Johanna Einarsdottir, Routledge, 2018, 1, s. 55-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 257.
    Bjervås, Lise-Lotte
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Emilson, Anette
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    The encounter between the adult and the child in pedagogical practice2003Ingår i: A Europe of Many Cultures: proceedings of the fifth conference of the Children's Identity and Citizenship in Europe Thematic Network / [ed] Alistair Ross, London: CiCe publication , 2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 258.
    Bjuhr, Mirja
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Johansson, Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Möjligheter, möten och samverkan: Elevhälsopersonalens syn på sitt elevhälsoarbete2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet var att undersöka elevhälsopersonalens syn på sitt arbete i elevhälsan. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer i fokusgrupper.Våra teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och KASAM. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar,”Vilka faktorer anser elevhälsans personal påverkar möjligheten att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?” och “Hur upplever elevhälsans personal sina möten med avseende på innehåll och möjligheter till samverkan?”, har personal ur två elevhälsoteam intervjuats.

    De två elevhälsoteamens personal representerar ett lokalt elevhälsoteam som finns på en skola och det andra teamet är ett centralt organiserat team som finns representerade på flera olika skolor. Resultatet visar att faktorer som kan påverka elevhälsopersonalens möjligheter till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kan bero på närheten till den skola de arbetar i, tiden som avsetts för elevhälsoarbete och möjligheten till samverkan inom elevhälsan och med skolorna de representerar.

    Den lokala elevhälsan har prioriterat tid, medvetenhet, kontinuitet och genom detta, menar de, har möjligheten att jobba förebyggande och hälsofrämjande ökat. De anser att känslan av sammanhang uppstår genom att de finns närvarande i det dagliga arbetet, nära skolan. Den lokala elevhälsan framhåller vikten av tydlig mötesstruktur. Vidare menar de att samverkan handlar om att det man gör tillsammans blir synligt.

    Den centrala elevhälsan menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker hela tiden genom att de avsatt gemensamma mötestider och rutiner på de skolor de representerar. Mötesstrukturen varierar från skola till skola och samverkan, anser de, handlar om gemensam samsyn och förståelse, men att det fungerar olika på olika skolor dels beroende på olika anställningsvillkor.

    Sammanfattningsvis indikerar studien vikten av goda mötesrutiner och att möjligheten till att utveckla elevhälsoarbetet ges tid och vikten av att samverka för att få en förståelse för det gemensamma elevhälsouppdraget 

  • 259.
    Bjällebo, Linnéa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Samhällskunskapslärares framställning av Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010.: En undersökning av samhällskunskapslärares demokratiundervisning och framställning av Sverigedemokraterna på lektionerna inför skolvalet 2010.2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare framställt Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010, sett utifrån skolans demokratiuppdrag och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. För att uppnå arbetets syfte intervjuades fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet. Lärarnas definition av demokratiundervisning, deras undervisning i demokrati samt deras behandling av Sverigedemokraterna har undersökts. Resultaten från intervjuerna analyseras med hjälp av skolans styrdokument, teoretiska utgångspunkter i skolans demokratiuppdrag och tidigare forskning om hur Sverigedemokraterna behandlats i skolan. Slutsatser som dragits i arbetet består i att lärarna definierar demokratiundervisning olika. Lärarna är kompetenta i sin demokratiundervisning och det demokratiska förhållningssättet upprätthålls av respondenterna men det saknas reflektioner över detta förhållningssätts inflytande. Det påtalas även en avsaknad av detta förhållningssätt hos kollegor, i form av "vardagsrasism", vilket talar för en segregation mellan olika lärares demokratiska förhållningssätt. Sverigedemokraternas framställning i undervisning och på skolan i sin helhet varierar och resultaten befäster att lärarens kunskap inom området stärker lärarens professionella identitet och blir en styrka inför förmedlingen till eleverna.

  • 260.
    Bjärnered, Frida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Svensson, Matilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Barn till föräldrar med alkoholproblem: Några professionellas syn på skyddande faktorer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utifrån Antonovskys teori om KASAM få ökadförståelse för vilka faktorer professionella som möter barn till föräldrar medalkoholproblem uppfattar som viktiga för att barnen ska få en känsla avsammanhang, samt vad de professionella uppfattar att de själva och andra kangöra för att påverka barnens känslan av sammanhang. Utgångspunkt för studienvar en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod där semistruktureradeintervjuer genomfördes. Resultatet visade att det finns flera faktorer som kanverka skyddande för barnen och öka deras känsla av sammanhang. Den främstafaktorn visade sig vara vuxna i barnens omgivning eftersom de kan stödja barnenpå olika sätt. Professionella, framförallt inom skolan, har ett stort ansvar för attupptäcka och hjälpa barnen. Professionella som har kunskap om alkoholproblem,t.ex behandlingspedagoger, kan utgöra viktiga resurser i skolan. Ytterligareforskning behövs för att ta reda på vad som redan görs och hur arbetet kanförbättras.

  • 261.
    Bjärsholm, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Kategoriseringar och makt i ämnet idrott och hälsa: En studie om hur lärare beskriver och resonerar om elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven och vilka maktrelationer lärarna förhåller sig till vid bedömning och betygsättning av dessa elever2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker. Beroende på vilken kategori eleverna anses tillhöra resonerar lärarna olika om hur undervisningen bör bedrivas gällande dessa elever. Genomgående är närvaron av stor betydelse för hur eleverna kategoriseras och därefter behandlas i undervisningen av lärarna. Studien visar även att lärarna inte har all makt när det gäller bedömning och betygsättning av dessa elever. Utan de måste i själva verket förhålla sig till andra diskurser såsom ledningsinflytande, elevinflytande och i viss mån även föräldrainflytande. Dessa tre diskurser befinner sig i kamp med diskursen om lärarinflytande om makten över bedömningen och betygsättningen.

  • 262.
    Bjöersdorff Rydqvist, Helena
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Labraaten, AnnBrith
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Hur man blir sedd: En studie om möjligheten att hitta varje elevs starka sidor och därmed ge förutsättningar2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vårt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjälp att förstå barns olikheter och därmed ge ett gott bemötande och rätt stöd. Metoden vi använde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad uppläggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillämpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn på elevers olikheter.

    Frågeformulären har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som är till god hjälp för att hitta rätt undervisningsnivå.

    Såväl våra egna erfarenheter som vår studie bekräftar att kunskap om

    neuroutvecklingssystemen ger större förståelse för elevers olikheter samt underlättar att upptäcka mönster i svårigheterna och komma på idéer om hur man skall lägga upp undervisningen.

    Utifrån resultatet är vi övertygade om att den praktiska tillämpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartläggande arbetssättet i skolan.

  • 263.
    Björk, Kaisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lindeberga-Sjöängen Preschool, Sweden.
    Danielsson, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Vasa Primary School, Sweden.
    Basic, Goran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Collaboration and identity work: a linguistic discourse analysis of immigrant students’ presentations concerning different teachers’ roles in a school context2019Ingår i: Review of Education/Pedagogy/Cultural Studies, ISSN 1071-4413, E-ISSN 1556-3022, Vol. 41, nr 1, s. 26-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to provide new understanding of teachers’ and immigrant students’ collaboration and identity work in a school context. Linguistic discourse analysis of immigrant student presentations of teachers’ different roles in a school context was based on empirical sequences from interviews in previously published qualitative analyses. The analysis was carried out with the help of linguistic discourse and previous research on the phenomena of ‘individual needs’, ‘dilemmas’, and ‘cooperation’. Analytical findings with the following themes are presented: (1) discursive presentation of disinterested and disrespected teachers, and (2) discursive presentation of active and strategic teachers. The discursive presentations of disinterested and disrespected teachers, and active and strategic teachers, painting a rhetorically charged picture of major challenges involved in teachers’ practical work with immigrant students. Implicit in these linguistic discursive representations is the portrayal of school teachers as both incompetent and competent actors, and students as competent actors. In this way, representations concerning school practice become a fundamental dimension in the creation and re-creation of students’ personal identities and teachers’ professional identities. Immigrant students occasionally create an interactive distance from categories upon which they depend in different ways and that are linked to the school context. Their identities are brought to the fore and preserved through both the distinction in relation to others and interactions with others (i.e., teachers, other students, and parents). The study provides an indication that recognition of identities is an important dimension for successful collaboration and learning in the school context.

  • 264.
    Björklund, Camilla
    et al.
    University of Gothenburg.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Playing to learn or learning as a prerequisite to play?: an example of mathematical learning content2017Ingår i: NERA 2017 Abstracts: Learning and education – material conditions and consequences: 23-25 March 2017, Copenhagen, Denmark, 2017, artikel-id 125Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 265.
    Björklund, Camilla
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Teachers’ involvement in children’s mathematizing: beyond dichotomization between play and teaching2018Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 4, s. 469-480Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this article is on mathematics teaching in a play-based and goal-oriented practice, such as preschool, and on how different lines of actions may impact children’s learning opportunities. Video recordings of authentic play activities involving children and nine teachers from different preschools were analyzed qualitatively to answer the following research questions: (1) What lines of action do teachers use when they teach mathematics in play? and (2) What implications may different ways of teaching have for children’s learning opportunities? The analysis revealed four different categories: confirming direction of interest; providing strategies; situating known concepts; and challenging concept meaning. As these differ regarding both the mathematics content focused on and the kind of knowledge emphasized, they have implications for children’s learning opportunities.

  • 266.
    Björklund, Tobias
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Tejland, Jens
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Hur gestaltas funktionshinder i populärkultur?: En explorativ studie av stereotyper och av funktionshinderdiskursen i tv-serier från 2006-2019.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att se hur funktionsnedsättningar gestaltas i populärkultur. Underlaget utgjordes av tv-serier riktade mot ungdomar hämtade från strömningssiten Netflix. Undersökningen var av explorativ karaktär och är att betrakta som en förstudie. Den specialpedagogiska relevansen återfinns i det att ungdomar och vuxna tar med sig stereotypa och diskriminerande bilder av funktionsnedsättningar in i undervisningen, bilder som behöver granskas kritiskt. Teoretiskt och metodologiskt förankrades undersökningen i kultiverings- och diskursteori, och den har en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visade att rörelsehinder och intellektuell funktionsnedsättning är de funktionshinder som förekommer mest i materialet. Gestaltandet av samtliga funktionsnedsättningar var i många avseenden stereotypt, men det förekom undantag. I fallet rörelsehindrade fanns både stereotypa och mer nyanserade porträtt. Vidare framkom av studien att vissa stereotyper som varit vanliga förr, inte förekommer längre, men också att det kan finnas behov av nya stereotyper för att hantera det moderna spektrumet av gestaltningar. Resultatet visade också att i diskursen har bilden av funktionsnedsatta gått från ”mindre värda” till ”behövande”, men att behövandet mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta också är ömsesidigt. Utanför diskursen står gestaltningar av grövre former av funktionshinder och komorbiditet. Slutsatsen som drogs var att funktionsnedsattas utanförskap generellt fortsatt konstrueras i media.

  • 267.
    Björkman, Malin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Ungdomars ohälsa: En studie om skolsköterskors uppfattningar2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor. Resultatet uppvisade främst likheter kring vad de fyra skolsköterskorna hade för uppfattningar om ungdomars hälsa och vilka faktorer som påverkar. I resultatet framkom det att skolsköterskorna uppfattade att det var faktorer av samhällsförändringar och avsaknaden av vuxna i ungdomarnas liv som hade en avgörande betydelse för ungdomars hälsa. Ungdomars ohälsa tog sig ofta uttryck som somatiska symtom, men som ofta handlade om psykiska påfrestningar såsom krav, stress och förväntningar. Avsaknaden av vuxna påverkade ungdomarnas möjligheter att hantera påfrestande situationer. Undersökningens resultat är användbart för alla vuxna och framförallt de som arbetar med barn och ungdomar.

  • 268.
    Björkstrand, Marie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    "En liten del i ett stort sammanhang": – En kvalitativ studie om implementering av metoden Multisystemisk terapi inom socialtjänsten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa personals erfarenheter och upplevelser av implementeringen av den evidensbaserade metoden Multisystemisk Terapi (MST) inom Socialtjänstens öppenvård. Vetenskapstraditionen utgår från den tolkande hermeneutiken med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personal på olika organisatoriska nivåer. En slutsats är att implementeringsprocessen är inbyggd i MST som koncept och i den organisation som finns runt omkring. Styrningen verkar mestadels ha varit en växelvis påverkan. Detta har tillsammans med andra gynnande faktorer som bl.a. tro på metoden, modelltrogenhet, information och stödjande samarbete mellan alla led från politiken, inom organisationen och med hela MST-organisationen överbryggt hinder och varit en stor bidragande faktor till att implementeringen kan anses lyckosam. Metoden används till största delen tillfredsställande. Trots vissa hinder upplever personalen att de själva och familjerna på det stora hela är nöjda med MST som metod och de resultat som den visar. Personalen utvecklas i arbetet med metoden och familjer har rekommenderat andra familjer MST.

  • 269.
    Björn, Marianne
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Universitetsstudier – Ger kompenserande hjälpmedel likvärdiga villkor?2008Ingår i: Handikappforskningens dag, Utbildning, miljö och funktionshinder. 26 november, HAREC, Malmö, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 270.
    Björn, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Frithiof, Elisabet
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Att nå fram: Informerat samtycke från personer med kognitiv funktionsnedsättning2011Ingår i: Etiska  dilemman i kvalitativ forskning. Workshop i Umeå, 16-17 juni, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 271.
    Björn Milrad, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Facing dilemmas - introducing assistive technology for pupils to use in the classroom2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 272.
    Björn Milrad, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Funktionsmöjligheter inom högre utbildning2011Ingår i: Handikappforskningens dag. Forskning om funktionsmöjligheter, 22 november, HAREC, Växjö, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 273.
    Björn Milrad, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The emphasis on higher education (HE) in today’s knowledge society has increasedthe amount of students enrolled in universities in Sweden. Two percentof these students are people with disabilities, of whom more than half are studentswith dyslexia. Dyslexia is a disability that involves difficulty with writtentext which is the essence of HE. The disability affects these students’ readingand my assumption was therefore that their possibility to complete their educationon an equal footing with their peers was limited.The overall aim of this thesis is to illuminate the prerequisites for participationfor Swedish students with dyslexia in higher education, and to analyse if support,and information about support, offered by higher-education institutionsare accessible to them. Due to lack of previous research, this is a descriptivestudy using the theoretical framework of cultural-historical activity theory(CHAT), a theory that can be summarized in five principles: an activity systemis the unit of analysis, it has historicity, multi-voicedness, it views contradictionsas sources of change, and it has the potential for expansive transformation.To orient myself within the large field of HE and dyslexia, the following questionshave guided my work: What HE measures are taken to ensure accessibilityand participation for Swedish students with dyslexia? What tensions, as definedwithin CHAT, may be found in the HE activities in relation to studentswith dyslexia? How do students with dyslexia regard the support offered? Inorder to answer these questions, I have listened to some of the voices withinHE, by collecting data through a questionnaire sent to all coordinators for studentswith disabilities; by having focus group interviews with university teachers,as well as having individual interviews with students with dyslexia. Thedata were collected and analysed within a CHAT activity system, which depictedHE activities by coordinators and teachers in relation to students withdyslexia. The graph was used in the final discussion to formulate some ideas forexpansive transformation.

  • 274.
    Björn Milrad, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Students with Reading and Writing difficulties and Their Possibility for Participation in Higher Education in Sweden2012Ingår i: ECER 2012, The Need for Educational Research to Champion Freedom, Education and Development for All: Network: 22. Research in Higher Education, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 275.
    Björn Milrad, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Using mobile assistive technologies to promote classroom participation and inclusion of pupils with dyslexia2014Ingår i: Paper presented at International Society for Cultural and Activity Research Congress 2014, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 276.
    Björnström, Karolina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Bilancioni, Amanda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Elevinflytande och delaktighet i utformningen av fritidshemsmiljön2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 277.
    Blixt, Tobias
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Ernberg, Petter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Friluftsliv och utevistelse i närmiljö: En kvalitativ studie om lärares användning av närområdet till friluftsliv och utevistelse inom idrott och hälsa, samt hur lärare förhåller sig till det centrala innehållet.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 278.
    Block, Jimmy
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hördegård, Mårten
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    A class divided: En litteraturstudie om förväntningar och motivation som påverkansfaktorer2013Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del. Men håller forskningen med Skolverket om att förväntningar genererar resultat?

    Vi har systematiskt sökt fram och läst igenom vetenskapliga artiklar som vi ansett vara lämpliga för studien. Artiklarna är granskade ur ett etiskt perspektiv och presenteras var för sig. Med ett sociokulturellt perspektiv vill vi besvara hur lärarnas förväntningar på eleverna ser ut samt vad som motiverar eleverna.

    Studiens resultatdel baseras på tretton vetenskapliga artiklar som alla är på engelska från världens alla hörn. Förväntningar baserade på etnicitet och socioekonomiska skillnader existerar överallt, elevers motivationsfaktorer är även de homogena i alla länder och bygger på värderingar. Lärare baserar sina förväntningar på etnicitet och socioekonomisk bakgrund, och skapar självuppfyllande profetior. Alla elever har samma chans att lyckas i skolan, men förväntningar och motivation kan påverka dem, både positivt och negativt.

    Med engagemang från föräldrar och lärare och genom att se varje elev som en enskild individ kan vi skapa motivation som i kombination med höga förväntningar generar goda skolresultat.

  • 279.
    Blom, Jenny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Högvall, Anna-Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    “Så det är ju inte helt enkelt”: -en studie om hur pedagoger arbetar med sambedömning i grundsärskolan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i grundsärskolan arbetar med sambedömning som en del i att realisera en likvärdig kunskapsbedömning. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som ges och vilka förutsättningar pedagogerna saknar. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och belyser den kollegiala samsyn som skapas i sammanhanget.  Litteraturgenomgången beskriver begrepp utifrån vad som skrivits i ämnet så som elevens rättigheter, likvärdig utbildning, sambedömning och kollegialt samarbete. Sammanfattningsvis kan sägas att skollagen och läroplaner utgör grunden för skolväsendet och ger elever rättigheter och skyldigheter till en likvärdig utbildning. Författarna Hattie (2012), Falk  Lundqvist m.fl. (2014) och Lauvås m.fl. (1997) skriver om hur det kollegiala samarbetet kan bli möjlighet medan Skolinspektionen (2009), Gadler (2011) och Assarsson (2007) belyser svårigheterna med att nå en likvärdig utbildning.

    För att besvara våra frågeställningar används metoden fokusgruppsdiskussioner. Metoden har valts då vi ser en vinst med det kollegiala utbytet som blir i en diskussion vilket är svårare att få i individuella intervjuer. Fokusgruppsdiskussioner genomfördes först på tre olika grundsärskolor och vid ett senare tillfälle genomfördes uppföljande fokusgruppsdiskussioner. Vid det första tillfället diskuterades hur pedagogerna arbetar med sambedömning, vilka förutsättningar de har och vilka förutsättningar de saknar. Vid det senare tillfället diskuterades resultatet från det första tillfället men även hur arbetet med sambedömning kan se ut framöver på respektive skola. Vi vill på så sätt påbörja en process kring sambedömning. Diskussionerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att det endast i liten omfattning sker sambedömning och diskussioner för en likvärdig utbildning. Samtidigt var alla pedagoger överens om att de önskar sambedömning och fler diskussioner om hur kunskapskraven ska tolkas för att nå en likvärdig utbildning. Pedagogerna menar att den tid som ges idag ofta fylls med andra pedagogiska uppdrag så som utvecklingssamtal och praktisk planering. Pedagogerna ser strukturerad tid och en gemensam samsyn som förutsättningar, vilka dock saknas, för att sambedömning ska kunna fungera. Genom ett projekt med kommunens alla grundsärskolor och en projektanställning skapas nya förutsättningar för att nå samsyn.

  • 280.
    Blomgren Fridén, Mikaela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Larsson, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Specialpedagogen - en superhjälte: En studie om vad arbetsgivare i tjänsteannonser söker hos specialpedagoger2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen.

    De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

  • 281.
    Blomqvist, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Samuelsson, Felicia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Utomhuspedagogikens möjligheter: Sinnenas betydelse och pedagogers arbete för att främja barns lärande2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 282.
    Blomstedt, Felizia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Kindblom, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Nilsson, Caisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Det var ändå ingen i skolan som saknade mig: En kvalitativ studie om skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro hos elever på högstadiet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

  • 283.
    Bobrovskij, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Genusmönster och läroplaner: Hur flickor och kvinnor framställs i svenskämnets läromedel2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to study how women are portrayed in three different teaching materials in the subject of Swedish, and how these descriptions relate to curricula from three decades. To shed light on this, the study uses Nikolajeva’s theoretical construction of gender stereotypes, which contains with the traits that stereotypically are characteristic of women and men. The analysis is based on close-reading of the textbooks, and the result shows that the selected teaching materials are not entirely gender-equal. The study covers textbooks from three decades and shows that the teaching materials have changed over time and are moving in the right direction. But there is still some way to go before the textbooks satisfy the demands of the curriculum when it comes to gender and equality between women and men.

  • 284.
    Boghicevici, Kristina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Johansson, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Dyslexi - ansvar och insatser: En intervjustudie med lärare2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter. De talas om mognad och begåvning hos elever vilket bidrar till att lärare väntar med att uppmärksamma övrig personal om att det finns en elev med svårigheter. Dyslexi som diagnos undviks i stor utsträckning, istället kontrolleras alla andra tänkbara möjligheter i förstahand.  Studiens resultat visar dessutom att ett gott självförtroende hos eleverna är en förutsättning för läs- och skrivutvecklingen

  • 285.
    Bojic, Danijela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Preteni, Fitore
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    ”Drömmer sig bort och tittar på ingenting”: - Hur kan lärare upptäcka elever med koncentrationssvårigheter2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter.

  • 286.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population2018Ingår i: Journal of Attention Disorders, ISSN 1087-0547, E-ISSN 1557-1246, Vol. 22, nr 12, s. 1131-1139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Adolescents' leisure activities are increasingly focusing on Internet activities, and today, these coexist with traditional leisure activities such as sport and meeting friends. The purpose of the present study was to investigate leisure activities, particularly Internet activities, among boys and girls with ADHD, and compare these with boys and girls from the general population. The objective was also to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD.

    METHOD: Adolescents with ADHD (n = 102) were compared with adolescents from the general population on leisure activities and Internet use.

    RESULTS: Leisure activities among adolescents with ADHD tended to focus on Internet activities, particularly online games. Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities.

    CONCLUSION: Internet activities may provide adolescents with ADHD accessible means of social interaction.

  • 287.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Stockholm University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder2016Ingår i: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 20, nr 2, s. 183-195Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe and explore the experiences of support at school among young adults with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder and also to examine what support they, in retrospect, described as influencing learning. Purposive sampling was used to enroll participants. Data were collected through semi-structured interviews with 13 young adults aged between 20 and 29 years. A qualitative analysis, based on interpreting people’s experiences, was conducted by grouping and searching for patterns in data. The findings indicate that the participants experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional conditions, all of which could influence learning. Support for learning included small groups, individualized teaching methods, teachers who cared, and practical and emotional support. These clusters together confirm the overall understanding that support for learning aligns academic and psychosocial support. In conclusion, academic support combined with psychosocial support at school seems to be crucial for learning among students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder.

  • 288.
    Bolin Johansson, Peggy
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Larsson, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    "... ett barn behöver alla metoder": Lärares upplevelse av och inställning till metoder och hjälpmedel i läs- och skrivinlärning2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.

    Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod. Gällande hjälpmedlen i lärandet används läseboken, skönlitteraturen och facklitteraturen och det egna producerandet i stor utsträckning. Datorn används delvis till eget skrivande och Internet för faktasökande men tyvärr finns det för få datorer för att kunna använda det i större utsträckning. Populärkulturen, medier såsom TV, spelfilm och mobiltelefon liksom leksakskataloger används nästintill inte alls.

     

  • 289.
    Bolin, Marie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Särskild undervisningsgrupp: Uppföljning, utvärdering och återgång - hur fungerar det i verkligheten?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En del elever i dagens skola blir placerade i särskilda undervisningsgrupper. När skolan inte klarar av att tillgodose elevens behov kan det bli aktuellt med en placering. Hemskolan ska ha prövat flera alternativa lösningar, som anpassats efter den enskilda eleven, innan en placering kan bli aktuell. Syftet med placeringen kan vara att erbjuda en personlig riktad pedagogik och att ge eleven förutsättningar att utveckla självkänsla, självförtroende och självtillit. Målet med en placering är att eleven ska kunna återgå till sin hemskola och fortsätta sin skolgång där, med det stöd eleven behöver. Jag har i min studie intervjuat sex rektorer med syfte att ge en beskrivning av hur uppföljning, utvärdering och återgång till hemskolan ser ut för elever i särskild undervisningsgrupp. Fokus har också legat på hur rektorerna ser på inkludering respektive exkludering vid placering i särskild undervisningsgrupp. Resultatet av min studie visar att rektorerna har en enad syn vad gäller inkludering och exkludering. De menar att eleven kan känna sig exkluderad i en inkluderande verksamhet. När eleven är i så stora svårigheter att rektorerna ansöker om en plats i en särskild undervisningsgrupp är det svårt att få till en lyckad inkludering på hemskolorna, de anser sig har prövat allt och ser inget annat alternativ. De nämner också att låg måluppfyllelse, sociala problem ochatt  en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara anledningar till placering. Vad gäller samverkan anser rektorerna överlag att det kan bli bättre, fler personer runt eleven behöver vara med i uppföljning och utvärdering av elevens placering, i dagsläget ligger detta på hemskolans rektor och chef för den särskilda undervisningsgruppen. Här finns utvecklingspotential. Avslutningsvis behöver arbetet kring elevens återgång ses över. I dagsläget finns enligt de rektorer jag har intervjuat ingen plan för detta utan mycket sker genom samtal och inget dokumenteras. Att ha tydliga mål och åtgärder ses som nödvändigt för eleven ska ha möjlighet att komma tillbaka till sin hemskola, annars tenderar placeringen att bli permanent och så ska inte vara fallet.

  • 290.
    Bollen Helstad, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Sex- och samlevnadsundervisning - en studie av lärarens praktik ur ett genusperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Läraren spelar en central roll när det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ingår i

    lärarens uppdrag att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka på vilka sätt högstadielärare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger läraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?

    Empirin består av fem deltagande observationer under biologilektioner i år 8 med fyra manliga och en kvinnlig lärare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lärare.

    Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förståelse är en av utgångspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen. Könsroller diskuteras av de flesta

    lärarna som också visade sig vara överens om att flickor och pojkar agerar olika i undervisningssituationen. Pojkar är oftare omogna och försöker hålla upp en tuff fasad mot lärare och klasskamrater, medan flickor är mer intresserade av att diskutera kärlek och

    relationer. Lärarens generaliseringar om elever utifrån deras könstillhörighet speglar lärarens agerande och bidrar därigenom till att förstärka rådande könsmönster.

  • 291.
    Bolotin, Alexander
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Schleiermacher goesto Summerhill: Allmänpedagogiska lärdomar fråndemokratiska skolor2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ”demokratisk” riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet.

  • 292.
    Bommeskär, Carl-Magnus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Karlsson, Elias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Kompetensutvecklings positiva effekter på medarbetarnas motivation till arbete: En kvalitativ studie från medarbetarnas perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker kompetensutvecklingens positiva effekter på medarbetares motivation för arbete, utifrån medarbetares perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ metod, intervjuer har som följd genomförts för insamling av empiri med fyra deltagande respondenter. Semistrukturerade intervjufrågor användes vid intervjuerna och därefter transkriberades och analyserades materialet med hjälp av en tematisk analysmetod. Detta skapade grunden för resultatet och med tidigare forskning även studiens diskussion. Resultatet visar på att medarbetare upplever att kompetensutveckling kan öka deras motivation för arbetet till hög grad. De huvudsakliga teman som framkommer i resultatet handlar om att medarbetarna uppfattar att kompetensutveckling motiverar dem till sitt arbete genom att ge förbättrade utvecklingsmöjligheter i arbetslivet, öka gruppens samverkan och bidra till personlig utveckling i arbetet. Ytterligare positiva effekter kan genom kompetensutveckling upplevas för både individen, gruppen och organisationen.  Studiens slutsats konstaterar att kompetensutveckling har visat sig kunna resultera i positiva effekter i form av ökad motivation till arbete för individen.

  • 293.
    Boniface, Raymond
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED). University of Dar es Salaam, Tanzania.
    Teachers' Retention in Tanzanian Remote Secondary Schools: Exploring Perceived Challenges and Support2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Teacher retention is a global challenge, and many developed and developing countries are struggling to staff and retain teachers in schools, particularly in low-performing, remote, and less desirable areas. In most of these countries, Tanzania in particular, the efficacy of fiscally inclined teachers’ retention strategies continues to be dubious. The aim of this study is to explore teachers’ perceived school level challenges and the support of retaining teachers in remote secondary schools in Tanzania. The study is inspired by a supportive management theoretical framework, particularly Organizational Support, Leader-Member Exchange and Coworkers’ Exchange. It is motivated by a pragmatic knowledge claim. Data were sequentially collected in three phases using interviews and survey questionnaires. A sample included 258 secondary schools teachers from 28 remote schools in the Dodoma region in central Tanzania. Mixed methods data analysis techniques were used.

    The current study identifies younger males of a well-educated and experienced teaching workforce as being the chief staffing in remote Tanzanian secondary schools. Such a teaching workforce is challenging to retain in remote areas, as it is rarely satisfied with the teaching career and highly susceptible to frequently changing employers and working contexts. Moreover, findings show that teachers perceive problems related to housing, social services, conflicts in schools, the inability to influence changes in schools, the teaching and learning situation and limited opportunities as the chief reasons for not remaining in remote schools. Furthermore, findings show that teachers perceive meaningful retention support as being contextually definitive. The catalyst is high quality exchanges amongst teachers which spearhead the development of intra- and extra-role practices, school citizenship behaviours, intraschool social capital (an investment), all of which could bind teachers together, enhancing performing and supporting each other beyond formal contracts. Such a situation triggers teachers’ beliefs that changes, improvement, adaptability and survival within difficult remote environments is possible, and this consequently influences the intention to voice and/or conversely, to exit. Teachers’ empowerment, justice practices and working voicing arenas are important practices for enhancing retention support, especially in remote areas.

  • 294.
    Bonn, Stefan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter: Erfarenheter från ett grundskoleprojekt2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.

    Metod

    Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmar

    Resultat

    Nästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.

    Diskussion

    Tilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås. Hur skall flera lärare bli delaktiga i ett arbetssätt som av redan aktiva lärare uppfattas som en väg mot ökad framgång för eleven?

  • 295.
    Borg, Susanne
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Larsson, Emelie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Nilsson, Emma
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Berättelser i organisationer: en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen. De slutsatser vi drog av uppsatsen var att Corporate Storytelling är ett kraftfullt och effektivt strategiskt muntligt kommunikationsverktyg för organisationer eftersom det talar till hjärtat istället för hjärnan. Så till vida är Corporate Storytelling ett pedagogiskt verktyg som i allra högsta grad kan användas i organisationers personalarbete.

  • 296.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology.
    Nursing students understanding of critical thinking and appraisal and academic writing: a descriptive qualitative study2012Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 12, nr 6, s. 356-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, regulations from the National Agency for Higher Education advocate an education that equips students with independence as well as critical, problem-based thinking, i.e. academic literacy skills. However, some research findings indicate that students may leave higher education without mastering these skills effectively. As part of quality-assuring a nursing programme at a university college in south-east Sweden we explored the nursing student's view of crucial academic literacy skills, such as critical thinking and appraisal and academic writing, by conducting a descriptive, qualitative study. Informants were recruited through an advertisement posted on the university's e-learning tool. Eight focused interviews were conducted during autumn 2010. The transcribed interviews were analysed – inspired by content analysis – and two categories became apparent: constantly questioning and formality before substance. The latter revealed a gap between the student's perception of academic writing and that of the educators, thus implying that nursing students might not be equipped with the tools they need to develop within academia. We suggest that students could benefit in their academic endeavours from theoretical educational models that integrate several academic skills simultaneously and which could be incorporated into the development of syllabuses and curriculums.

  • 297.
    Bornholm, Ann-Cathrine
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Schönqvist, Miriam
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Film som verktyg i förskolan: En studie kring hur förskollärare inramar och diskuterar barns handlingar genom filmanvändning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollärare genom filmdokumentation samt på vilket sätt barnen är delaktiga i användningen av film. Frågeställningarna i studien är: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollärare i användning av film som dokumentation? På vilket sätt är barnen delaktiga i att använda film? Studien är baserad på några förskollärares upplevelser av fenomenet i fråga och är en kvalitativ studie där personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn påverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollärares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgår hur förskollärare ser på film och bilder på olika sätt beroende på hur vi ser på vår omvärld. I resultatet framträder tre teman, varav de två första behandlar vilka effekter film får för barn samt förskollärare i förskolans sociala miljö och det tredje berör vilka konsekvenser detta får för barnens handlingar. I diskussionen besvarar vi studiens frågeställningar genom att beskriva vilka konsekvenser filmarbetet får för barnens handlingar i arbetet med film. Studien visar att förskollärare behöver utveckla sin kunskap kring filmarbetet i förskolan då det finns många olika aspekter att ta hänsyn till innan filmarbetet påbörjas.  

  • 298.
    Borrhed, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Hill, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    "Vi räcker inte till": En kvalitativ studie om Elevhälsans förebyggande arbete för att elever i riskzon ska klara gymnasieskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att belysa elevhälsans upplevelser kring sitt uppdrag att förebygga skolmisslyckande hos ungdomar samt att analysera vilka faktorer som verkar skyddande för unga i riskzon. De metodologiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är en fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, vilken beskriver hur individen samverkar och utvecklas på mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. Studien visar att det elevhälsan ser som mest adekvat för att gymnasieelever ska lyckas i skolan är goda relationer, både till skolpersonal men även till föräldrar och vänner, samt att de elever som har mycket frånvaro får det stöd som är lämpligt. Elevhälsan lyfter fram att  gott samarbete inom och utanför skolan är ett måste för att fånga upp elever i riskzon. En av våra pedagogiska implikationer är att elevhälsan ska utveckla förmågan att se den enskilda eleven och utveckla en förståelse för hur de olika systemen integrerar med individen för att på så sätt kunna främja skolframgångar.

  • 299.
    Boström Cars, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Österman, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Mind the gap! Maritime education for gender-equal career advancement2014Ingår i: Maritime Women: Global Leadership 2nd International Conference, Malmö, March 31 - April 1, 2014 / [ed] Maria Carolina Romero & Momoko Kitada, Malmö, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Seafaring as an occupation and the maritime community as a whole is still a male-dominated industry. In order to encourage more women to engage in a career at sea, a number of campaigns have been launched by various stakeholders. Since gender gaps in education generally are larger in the developing world while steadily closing in the developed countries, it is both understandable and appropriate that efforts largely have been directed towards enabling women in developing countries to engage in professional education and training, may it be maritime or other. However, is opening the door and encouraging women to participate in maritime training sufficient to keep and encourage women to embark on a maritime career?

    In this paper, we set out to examine how gender equality is addressed in the curricula of maritime education. A document analysis was performed, examining official study plans and curricula from in all eight maritime universities in Finland, Norway, Sweden and the Philippines, all ranked in the top five in the Global gender Gap Index. The results show that gender issues are not explicitly mentioned or addressed in these documents, indicating a lack of clear strategies for these matters. Educational institutions are important bearers of societal norms and values. Without effective gender inclusive strategies and pedagogical and didactic approaches, there is a risk of reproducing inequality instead of producing equality. Increasing numbers of female students will not alone close the gender gap in the maritime industry. Gender issues must be well defined, operationalized and included in educational policy and curricula making at individual, structural as well as symbolical level.

  • 300.
    Boström, Marcus
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Demokrati och politik i skolan: En studie av likheter och skillnader i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolan och gymnasiet2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet. I praktiken förekommer emellertid mer repetition och mindre progression än vad målen föreskriver i samhällskunskap A.

3456789 251 - 300 av 2539
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf