lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
345678 251 - 300 av 378
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Lies, Mattias
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Vattenringar: En individstudie i folkmusikvågens efterdyningar2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called “The Folk Music Vogue”, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.

    Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.

    In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians. I am focusing on their personal relationship to the Swedish folk music climate of today, as well as to the Folk Music Vogue of the 70s.

    The essay also focuses on the interpretation of traditional folk tunes, which leads us further on into the folk music tradition itself. During the 70s there was a young generation of fiddlers, which my informants was a strong part of, who was questioning the old values of the traditional folk music. With new kinds of perspectives and with different values this young generation changed the values in the tradition and through this, the folk musical climate became more open minded than before.

    One of my main conclusions in this essay is that my informants have been changing their relationship to the style of folk music as well as to the field of folk music. They have been changing their point of view, and these changes is mainly a result of the developments that have occurred in the style and on the field of folk music, after the era of the Folk Music Vogue, and further on up to this very date. These changes have also been affecting their personal relationship to their own musicianship.

    The history chapter of this essay will give the reader relevant information about the Swedish folk music history. Throughout the history the reader will get a bigger picture of the circumstances before and meanwhile the time of the Folk Music Vogue. The answers of my informants are compared to this history but firstly I have been comparing them with each other, and thereby answer the main questions of this essay.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 252.
    Lilja, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Ensembleundervisning på högstadiet: Hur beskriver musiklärare att de gör?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva hur musiklärare planerar, genomför och gör bedömningar av ensemblespel på högstadiet samt vad lärarna anser behövs för musikutrustning i klassrummet. För att uppfylla detta syfte lyfter studien frågor kring lärares planering, genomförande, tidsupplägg, betydelsen av klassrummets resurser samt insamling av bedömningsunderlag och bedömning. Metoden består av kvalitativa intervjuer med fem behöriga musiklärare. Resultatet visar att alla lärare i studien föredrar att undervisa i halvklass och menar att det ger kvalitet i undervisningen. Lärarna känner sig otillräckliga i stora grupper och menar att det leder till en ohälsosam arbetsmiljö samtidigt som de uttrycker samstämmiga åsikter kring vad för instrument som behövs för att bedriva ensembleundervisning på ett fullgott sätt. Dessutom understryks betydelsen av kontinuerlig lärarnärvaro men det varierar hur mycket lärarna släpper eleverna att spela på egen hand samt hur stort ansvar eleverna får ta för sitt eget lärande. Bedömningsmatriser, framarbetade system för bedömning och den egna magkänslan hos musiklärarna, hjälper dem att snabbt få en överblick över elevernas kunskapsnivå. I relation till detta framkommer att flera lärare väljer låtar eleverna känner igen och menar att det underlättar lärandet. Enkla låtar verkar vara ett medvetet val hos lärarna och i detta sammanhang innebär enkelhet att eleverna får arbeta med låtar med få ackord. Överlag framkommer det att lärarna i studien uppfattar bedömning av ensemblespel som en stor utmaning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Lind, Adam
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för design (DE). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    En musikproducents roll: En undersökning av en musikproducents roll i en musikproduktion2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ordet musikproducent finns inte i den svenska akademins ordbok, vilket tyder på att en musikproducents roll inte heller finns fastställt någonstans i akademin. Detta är grunden till ämnet i detta examensarbete, just om att definiera en musikproducents roll, att dokumentera en sådan roll som är vitt spridd åt många olika håll inom en musikproduktion.

    Syftet med arbetet var att finna tydliga roller inom rollen som musikproducent och att också få en förståelse om vilka bakgrunder som kan leda till att bli en sådan. De metoder som använts för att fullfölja detta arbete var dels två intervjuer med två erfarna musikproducenter i närområdet av Gävle, som tydligt gav en bild av deras uppfattning om musikproducenters roll, tack vare deras år av erfarenhet inom ämnet. Det användes också litteratur från Richard James Burgess, Andrew Blake med flera, inom ämnet musikproduktion. Detta resulterade i att en slutsats drogs om att musikproducentens roll inte är fast vid en konstant arbetsuppgift utan att den rollen är flexibel och är aldrig den andre musikproduktionen lik.

    ”The Role of The Music Producer: A Study About The Role of The Music Producer in a Music Production” 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En musikproducents roll
  • 254.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Att bidra till "hjertats och böjelsernas förädling": Musicerande sällskap i svenska städer 1790–18602015Ingår i: Musikaliska sällskapet i Visby 200 år, 1815–2015 / [ed] Styrelsen för Musikaliska sällskapet, Visby: Musiksällskapet i Visby , 2015, , s. 30s. 90-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 255.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    August Körling (1842−1919)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sven August Körling föddes i Misterhult, Kalmar län, 14 april 1842 och avled i Ystad 21 oktober 1919. Studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm från 1855. Han var från 1866 musiklärare och organist i Ystad och medverkade där till framväxten av ett blomstrande musikliv genom bildandet av ett musiksällskap och, tillsammans med Salomon Smith, en orkesterförening. Han komponerade solosånger och körverk samt några instrumentalverk för främst mindre ensembler.

  • 256.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Bror Beckman (1866-1929)2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bror Beckman, född 10 februari 1866 i Kristinehamn och avliden 22 juli 1929 i Ljungskile. Han anställdes 1884 i Julius Bagges musikhandel i Stockholm och inledde även studier i harmonilära för denne. Åren 1885−90 var han privatelev i kontrapunkt och komposition för Johan Lindegren. Han blev 1888 tjänsteman i försäkringsbolaget Fylgia, en position som han innehade i drygt 20 år parallellt med musikstudier, undervisning och senare komponerande. När han 1909 anställdes som kamrer vid Kungl. Musikaliska akademien och följande år utsågs till rektor för musikkonservatoriet (med professors titel från 1911) avbröts i praktiken hans karriär som tonsättare.

  • 257.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Elisabeth Huselius-Wickter (1901−1965)2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Elisabeth Anna Huselius-Wickter, född 5 januari 1901 i Trollhättan och avliden 26 oktober 1965 i Malmö, var harpist och tonsättare. Hon avlade organistexamen vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm 1923 och bedrev därefter vid samma lärosäte studier i kontrapunkt och harpa fram till 1932. 1933 anställdes hon som harpist vid Malmö Konserthusstiftelses symfoniorkester och var verksam där fram till sin död. Hon komponerade ett hundratal verk i mindre format, bland annat sånger och solostycken för harpa och piano samt några verk för orkester.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 258. Lindberg, Boel
    En ifrågasatt pionjär: om Tobias Norlind och den svenska musikvetenskapens tillkomsthistoria2019Ingår i: Tobias Norlind: musikforskare, museichef, folkhögskoleman / [ed] Håkan Lundström, Lund: Tobias Norlind-samfundet för musikforskning , 2019, s. 7-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tobias Norlind (1879–1947) var en föregångsman inom musikvetenskap i Sverige. Han disputerade vid Lunds universitet 1909 i ämnet litteraturhistoria med poetik med avhandlingen Latinska skolsånger i Sverige och Finland och blev samma år docent i litteratur- och musikhistoria. Under följande år och fram till 1930 verkade han som fri musikforskare jämsides med sitt arbete som folkhögskollärare/rektor och publicerade en lång rad musikvetenskapliga skrifter och artiklar. Han var också drivande kraft vid etablerandet av Svenska Samfundet för musikforskning 1919. Från slutet av 1920-talet kom hans viktigaste insats att bli uppbyggandet och konsoliderandet av Musikmuseet i Stockholm. Artikeln belyser Norlinds barndom och studietid, hans forskning fram till slutet av 1920-talet liksom hans strävan att etablera musikvetenskap som ett självständigt ämne vid svenska universitet. Detta kunde infrias först 1947 genom inrättandet av en professur i ämnet i Uppsala med Carl Allan Moberg som första innehavare.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Erik Ferling (1733–1808)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Eric [Erik] Ferling [Färling], född 1733 och avliden i Åbo 20 december 1808, var violinist, dirigent och tonsättare, anställd i Kungl. Hovkapellet från 1761 och dess konsertmästare 1773−90. 1772 sekreterare för instrumentaldivisionen vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk och följande år ledamot av akademien. 1790 kallades han som kapellmästare till det nyligen bildade Åbo musiksällskap. Han upprätthöll denna post fram till sin död 1808. Kända verk av honom är en violinkonsert, några danssatser samt ett vokalverk.

  • 260.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Evald Holmqvist (1868−1954)2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lars Adolf Evald Holmqvist, född i Helsingborg 25 mars 1868 och död där 26 februari 1954, var verksam i Helsingborg som tonsättare och musikkritiker, men försörjde sig som banktjänsteman. Som ung studerade han musikteori, komposition och instrumentation för Otto Malling i Köpenhamn. Holmqvist var aktiv vid bildandet av Nordvästra Skånes Orkesterförening 1911 i vars styrelse han ingick under många år. I verklistan ingår orkesterverk, vokalmusik och pianoverk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext (SVE)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext (ENG)
  • 261.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Hanna Hallberg-Norlind (1858−1929)2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    (Johanna) Hanna Beata Hallberg-Norlind, född 14 juli 1858 i Landskrona och avliden 24 januari 1929 i Lund. Efter högre organistexamen i Stockholm 1878 var hon vikarierande stadsorganist i Landskrona fram till 1891 förutom åren 1882−85 då hon studerade vid konservatoriet i Leipzig. 1891 gift med kyrkomusikern Nils Peter Norlind i Lund med vilken hon startade en musikskola. Organist i Allhelgonakyrkan i Lund 1891−1928. Även verksam som sånglärare i skilda skolor och läroverk. Föreståndare för Sydsvenska musikkonservatoriet 1912−16. Hon komponerade ett antal solosånger och körverk.

  • 262.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Hans Jacob Tengvall (1787-1863)2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hans Jacob Tengvall, född i Malmö 28 juni 1787 och död i samma stad 8 maj 1863, var organist, musik- och sånglärare vid läroverket i Malmö, musikdirektör vid Södra skånska infanteriregementet, dirigent och tonsättare. Tengvall var en av sin tids skickligaste valthornister och han komponerade orkester- och kammarmusik, sånger och musik för militärorkester. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1830.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 263.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    John Fernström (1897–1961)2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    John Axel Fernström, född i Ichang, Kina, 6 december 1897, död i Lund 19 oktober 1961, var violinist, tonsättare och dirigent. Studier vid Malmö Musikkonservatorium 1913−15. Kompositionsstudier för Peder Gram i Köpenhamn. 1916 anställd som violinist vid Nordvästra Skånes Orkesterförening i Helsingborg men fortsatte sina violinstudier, bland annat för Issay Barmas i Berlin. Han återvände till Helsingborg 1922 som violinist och biträdande dirigent fram till 1939. Från 1939 var han frilansande dirigent och tonsättare i Malmö och Lund och blev 1948 kommunal musikledare i Lund. Fernström var mycket produktiv och komponerade musik inom alla genrer. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1953.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musikavdelningen.
    Muntlig och skriftlig tradering av medeltida ballader2008Ingår i: 15th Nordic Congress of Musicology: Voicing - Sounding – Visualizing, Norwegian Society of Musicology , 2008, s. 1-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Muntlig och skriftlig tradering av medeltida ballader

    Lundquists Musikhandel i Stockholm utgav 1864 sångboken 108 en- och två-stämmiga choraler, folkvisor m.m …[för] elementar-läroverk och folkskolor. Den innehåller bla texter och melodier till 14 medeltida ballader. Vad innebär det att visor som tidigare främst varit kända i muntlig tradition spreds i massform på detta sätt? Tidigare balladforskningen har främst intresserat sig för den fixering som skedde då medeltida ballader från 1600-talet började spridas genom skillingtryck. Att även skolsångböcker tidigt innehöll ballader har sällan uppmärksammats. Många upptecknare var omedvetna om den konservering av texter och melodier som redan hade skett genom skillingtryck och skolsångböcker. Informanternas balladframföranden, som föreföll ske direkt ur minnet, togs som bevis för att det rörde sig om en muntlig tradition. I mitt inlägg prövar jag om resultaten i den nyaste forskningen kring musik och minneshantering i medeltidens västerländska musikpraxis, som utvecklats av bl a Ann-Marie Busse Berger (Medieval Music and the Art of Memory, 2005), är relevant för balladforskningen. Berger visar övertygande att spridningen av läs- och skrivkunnighet under medeltiden inte innebar att den muntliga kulturen försvann. Nästan alla framföranden av musik skedde långt in i modern tid utan stöd av noter. Minneskonsten hölls istället levande med hjälp av nya tekniker som kunde utvecklas därför att skrivna källor fanns bevarade. Dessa gjorde det möjligt att kontrollera att man mindes rätt. Resultatet blev en minneskonst som memorerade texter och musik exakt. I den muntliga balladkulturen hanterade traditionsbärarna stoffet mycket friare. Förmågan att fritt omskapa och lägga till aktörer och scener uppskattades. Genom att studera alla kända varianter av ett antal ballader utifrån vetskapen om hur en genuin muntlig tradition utvecklas och förändras bör det vara möjligt att säga något om den påverkan som skriftlig dokumentation haft på ballader som tecknats upp under de senaste århundradena.

  • 265.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musicerande adelsmän, sjungande mamseller och turnerande virtuoser: Musikutövare i det Wärmländska musikaliska harmoniska sällskapet 1817–18272015Ingår i: Lekstugan: Festskrift till Magnus Gustafsson / [ed] Mathias Boström, Växjö: Smålands musikarkiv/Musik i Syd , 2015, 1, s. 197-217Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 266.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Nils Möller (1803-1860)2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nils Peter Möller, född i Helsingborg 5 april 1803, död 7 oktober 1860 i Lund. Anställd som musikdirektör vid Skånska husarregementet 1827−37 samt domkyrkokantor och -organist i Lund 1838−60. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1843. Som militärmusiker, aktiv medlem i flera sydsvenska musiksällskap, kyrkomusiker och musiklärare vid lärarseminariet i Lund spelade han en viktig roll i det sydsvenska musiklivet under sin livstid. Han var en mångsidig musiker, skicklig cellist, pianist och organist samt komponerade en lång rad verk inom de flesta genrer.

  • 267.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Och liten Karin tjänte: om den äldre episka folkviseskatten i de tidigaste skolsångböckerna2013Ingår i: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 181-254Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 268.
    Lindberg, Boel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Otto Lindblad (1809−1864)2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jonas Otto Lindblad, född i Karlstorps socken i Jönköpings län 31 mars 1809 och död i Norra Mellby socken 26 januari 1864, var tonsättare och dirigent. 1829 kom han till Lund där han blev anförare för de sångare som antog namnet Lunds studentsångförening. 1847 blev han klockare i Norra Mellby. Invald i Kungl. Musikaliska akademien 1857. Otto Lindblad komponerade en stor mängd solo-, kvartett- och manskörsånger, däribland ”Längtan till landet” (’Vintern rasat ut …’) och ”Kungssången”.

  • 269.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Svenska avhandlingar om musik 1999–20082009Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 91, s. 87-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 270.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Andersson, Eleonor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Reviderad registrant över balladerna i George Stephens manuskriptsamling: –2013Ingår i: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 328-344Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 271.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 20002009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 2000Lindberg, BoelSchool of HumanitiesVäxjö universityVäxjö, SwedenOlofsson, GunnarSchool of Social SciencesVäxjö universityVäxjö, SwedenKeywordsHagstrom's music, combating popular music, Private music education, public music education, hegemonic cultural adaptationIn 1997 Sweden was the third biggest exporter of popular music in the world. This astonishing fact has often been explained as being the result of the large investments in municipal music schools that took place in Sweden from 1940. The explanation holds an interesting paradox. Most municipal music schools began with the aim to teach young people appreciate more valuable music (i.e. classical) than the popular music of the entertainment industry. Around 1940 there was a large debate on the "Dance-floor-misery". Christians and conservatives attacked the public amusements available in abundance, arguing that they led to moral shallowness among the youth. It was especially young people's contact with dance and popular music offered in open-air dance-floors and dance-pavilions that caused most harm. The debate began in 1938 with an official letter to the Government from the bishop of Växjö. It led to the forming of a Royal committee assigned to find ways to decontaminate the unsatisfactory state of the entertainment industry. In Växjö the Church and the municipality joined forces forming a Youth Council. Its main achievement was to start a music school in 1947. During the 1970s it became one of the most successful in Sweden, thanks to its tolerant views on modern genres and instruments used in popular music. By 1980 it had driven a once prosperous music school run by the town's largest music shop out of business. This school ? Hagstrom's music school ? had started in 1944. Its main aim was to meet the demand for education on instruments like accordion, guitar, saxophone, keyboard and drums, instruments used in popular dance-music.The Växjö case elucidates the process that led the once detested popular music to become accepted and fully incorporated into the curricula of the municipal music schools. This process will be linked to the thesis that a hegemonic culture has somehow to adopt prevailing views and tastes among the dominated in order to survive (cf. Gramsci, Williams).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 2000
  • 272.
    Linde, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Elsa Stenhammar: En kvinnas liv och musikaliska gärningar i Göteborg 1897-19362019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här kandidatuppsatsen behandlar Elsa Stenhammars (1860–1966) liv ur ett biografiskt och musikaliskt perspektiv. Vem var hon? Varför är det så svårt att hitta information om henne och hennes musikaliska bidrag till Göteborgs musikliv? Elsa Stenhammar gjorde många saker under sin livstid i musikens namn och var en betydande person för Göteborgs musikliv. Hon var bland annat en av de ledande personerna för Folkkonserterna i Göteborg tillsammans med sin moster, kompositören och organisten Elfrida Andrée (1841–1929). Elsa Stenhammar var också en av nyckelpersonerna vid tillblivelsen av den kör som idag heter Göteborgs Symfoniska kör. Med den här uppsatsen vill jag ge Elsa Stenhammar en välförtjänt plats i musikhistorien. Jag har studerat källor på Regionarkivet och Universitetsbiblioteket i Göteborg som syftar till att visa på Elsa Stenhammars musikaliska arbete. För att illustrera detta har jag gjort en analys av utvalda folkkonserter under ledning av Elsa Stenhammar själv. Övriga källor som behandlas är med tonvikt baserad på musikvetaren och professorn Eva Öhrströms (1999) bok om Elfrida Andrée och Öhrströms kartläggning av borgerliga kvinnors musicerande. Här sammanställer jag tidigare forskning rörande Elsa Stenhammars liv och konstnärskap. Ur ett teoretiskt perspektiv, med rötterna i intersektionalitet och Pierre Bourdieu’s habitusbegrepp, har jag närmat mig Elsa Stenhammar för att undersöka hur maktstrukturer och det kulturella kapitalet har påverkat hennes karriär. Uppsatsen visar hur Elsa Stenhammar har haft fördelar genom att ha habitus, i detta fall ett kulturellt kapital. Genom att redan från födseln tillhöra en borgerlig klass i samhället, där kultur, musik och konstnärskap hade stor betydelse, fick Elsa Stenhammar ett försprång. Många dörrar var på detta vis lättare att öppna och tröskeln att ta sig vidare i musiklivet genom utbildning och nätverk inte lika hög.  Jag har också kommit fram till att Elsa Stenhammar befunnit sig i en maktstruktur om man tittar på det ur det intersektionella perspektivet. Maktstrukturen mellan Elsa Stenhammar och de olika människor som hon har stött på under sitt yrkesliv har med all sannolikhet format hennes riktning i arbetslivet. Min forskning ämnar bidra med en samlad biografi över Elsa Stenhammars liv, samt en kartläggning av några ur hennes karriärs höjdpunkter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elsa Stenhammar
  • 273.
    Lindén, Carolina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Who gets to play the electronic musik?: A gender equal perspective on Lost Beach club stage in Ecuador.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose with this thesis was to, through a gender perspective, get an insight in equality between genders at the electronic music stage is in Ecuador, with the renowed club Lost Beach Club as a sample for this study. The thesis is based on an observation study made in November 2016 at three different events, marketing materials and correspondence with a producer. The result was adopted through some different approaches of feministic theory and showed that on the electronic music stage at Lost Beach Club gender equality was not presented, and no consciousness about the subject existed. Men was more represented than women but they all got the same response and respect from the audience. The women was excluded unconsciously since they did not have the same opportunities to reach the big stages as men because of the masculine norms in the field. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Who gets to play the electronic music?
  • 274.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Begreppet estetiska lärprocesser som musisk-motoriska lärprocesser?2016Ingår i: Presented at Musikforskning idag, Linnaeus University, Växjö 14-16 june 2016, Växjö: Linnaeus University , 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Begreppet estetiska lärprocesser är i viss mån etablerat inom forskning men framförallt inom högskolans pedagogiska praktik. Begreppet är dock svårhanterligt och  för lite utforskat med pragmatisk konsekvens för en skolkontext. Musik som estetik associeras exempelvis med sinnlighet och de sköna konsterna, vilket riskerar attbli en skön anakronism när utbildningen rationaliseras och marknadsanpassas. Estetik på traditionell grund har framförallt en funktion som symboliskt språk där människor får syn på sig själva. Denna funktion har fortfarande stor betydelse i en lärarutbildning som vill skapa plats för upplevelser och personlig utveckling för de kommande eleverna och barnen i förskolan. Jag ser dock ett behov av att utvidga musikämnet för barn och ungdomar mot en pragmatisk och samtida inriktning.Det som föregår begreppskonstruktionen (musisk-motorisk) i fråga, är det nya intresse för musik-och idrottsämnet som uppmärksammas av hjärnforskare (se exempelvis Klingberg, 2014). Av denna forskning framlyfts musikaliska aktiviteter som främjar finmotorik och grovmotorik som grund för lärande. Försök görs från hjärnforskningens sida att applicera dessa nya rön i pedagogisk teoribildning,men detta senare fält måste närma sig dessa ofta välfinansierade forskningsrön utifrån sin egen begreppsbildning. Det är därför intressant att från en pedagogisk horisont närma sig hjärnforskningens resultat i ett musikpedagogiskt/pedagogiskt sammanhang. Begreppet ”musisk-motoriska lärprocesser” visar exempelvis hur aktiviteter integrerar motorisk kunskap i kroppen och lägger grund för kognition. Pedagogikämnet står idag och identifierar sig mot större begreppsbildningar som utbildningsvetenskap, men är självt till sin natur tvärvetenskapligt med ursprung inom bland annat inlärningsteori, socialpsykologi samt utvecklingspsykologi.Jag ser det därför som angeläget att diskutera hur pedagogiken håller sig fortsatt tvärvetenskaplig mot nya områden: i vår tid mot hjärnforskning som undersöker musikens funktion som grundläggande för högre kognition, och att vi sätter pedagogiskt fokus på aktiviteter som har värde för barns kognitiva, sociala och fysiska utveckling. Detta bör tydligt ta plats i lärarutbildningens musikundervisning, framförallt mot yngre barn, genom vetenskapliggörande som är rykande aktuellt och angeläget för en utvidgad förståelse för ämnets betydelse i barns utveckling.

  • 275.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden;Malmö University, Sweden.
    Making room for creative praxis in musical ensemble2013Ingår i: The Eighth International Research in Music Education Conference, RIME 2013, April 9th-13th: University of Exeter. Summaries & Abstracts, Exeter: University of Exeter , 2013, s. 52-52Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    My PhD research deals with the question ‘What produces creative music pedagogy?’ This question takes its methodological point of departure in Critical Realism (CR) that looks for the process (that is structures and mechanism) in social objects (like creative music pedagogy). According to CR, social research needs theory that is able to explain social objects and for this I, as researcher, have chosen to use a theory of creativity that deals with problem solving, flow and feelings and a theory of play. The kind of theory the researcher uses enlightens the area of research in a particular way. That is to say, if the researcher had chosen another theory for the analysis, the social object would appear in another light. According to CR, a social object (like creative music pedagogy) therefore can never be fully understood, since there are always dimensions of understanding the object that cannot be achieved. The limits lie within the theory as well as in the thinking of the researcher, but all research adds to the knowledge in society as whole. My setting is the Swedish Gymnasium (student age 17-19). I conducted group interviews with music colleagues in a school. The music teachers think that mainly the ensemble lessons develop creative activity among the students. I therefore also observed ensemble lessons in two schools during a semester to put the activity into categories. The final empirical and analytical process displays a creative learning that I choose to call ‘Svängrum’ (in English, ‘elbow room’, a room that also deals with the importance of the phenomenon of Groove). Examples of critical aspects for the creative musical classroom will be given from my research: the importance of a real problem, taking responsibility, cooperative learning, creative imitation, and the students’ control of the process. 

  • 276.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Music education within the field of creativity2010Ingår i: Presented at the Pre-Conference Seminar on Writing Philosophy for Music Education: The Kalliokuninkala Retreat, June 3-8 2010, Helsinki, Finland, Helsinki: Sibelius Academy, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 277.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Musikämnets tysta kunskap och kritiska reflektion2013Ingår i: Dialogkonferens: Pedagogisk forskning i Skåne: 28 augusti 2013, kl. 9.00-16.30 | Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Lund: Lund University , 2013, s. 21-22Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt ingår som del av ett större projekt som sökt medel av Vetenskapsrådet. Projektet sker främst genom Malmö högskola under namnet ”Tyst kunskap och kritisk reflektion. Grunskoleelevers medierade lärande i de estetiska och akademiska ämnena”. Undersökningen äger rum i en klass med medieprofil under åren eleverna går i år 6-9. I projektet önskar jag att identifiera det estetiska lärandets (musikämnets) subjektiva representationer eller tysta kunskap som en del av vad elever bär med sig in i skolan. Detta lärande fördjupas i skolans musikundervisning och ska bidra till att musikämnet fortsatt blir identitetsbärande men även kritiskt förhandlat genom skolgången. Motsättningen mellan de traditionellt akademiska (abstrakta) skolämnena och de estetiskt meningsbärande, sker ofta som motsättning mellan de akademiska ämnenas betoning på kritisk reflektion genom dess språkligt eller matematiskt representativa form eller tecken och de estetiska ämnenas mera valbara konnotation. I min avhandling med namnet Svängrum identifierar jag en struktur för kreativt lärande inom musikämnet. Kreativitet är beroende av olika faser där det traditionella utförandet, det egna valet samt kollektiv problemlösning exempelvis är viktig för den lärande processen. Med denna kunskap om kreativitet som utgångspunkt önskar jag sätta ord på olika faser av intersubjektivt meningsskapande och kritisk reflektion hos lärare och elever.

  • 278.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Svängrum – för en kreativ musikpedagogik2013Ingår i: Presented at NNMPF 2013, the Annual Conference of the Nordic Network for Research in Music Education, Bergen, Norway, 27 February – 1 March, Nordisk nätverk för musikpedagogisk forskning , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 279.
    Linge, Anna
    Malmö University, Sweden.
    Svängrum: för en kreativ musikpedagogik2013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this doctoral dissertation is to investigate what mechanisms produce a creative music education. The method used is based on critical realism where a social science phenomenon consists of empirica!events, operating mechanisms and the structures that produce them. I have ehosen to utilize creativity theory to investigate the different mechanisms that become evident when analyzing the empirical material in relation to problem-solving, flow, as weil as theory of play and games. The empirica1 material consists of group interviews with music teachers colleagues at an upper secondary school, and observations oftwo ensemble classes at two separate upper secondary schools during one term. Mechanisms that are found to produce a creative music pedagogue according to the thesis analysis chapter, are overriding based on authentic problems, intemalization and transformationalleaming, and by uniting intemal and externa!motivation. The survey's structures appear in the thesis introductory chapter. The discussion chapter gives a retroduction of the structures that make a creative music education possible. The structures are the role of the teacher, the role of the students, and the importance of intemalization of the musical tools. The focus is on both traditional roles and structures, and the contributions to the new rules that this thesis has discovered. These new rules, I have termed Svängrum, include two major themes: making something your own, i.e. one's own interpretation of another's work as intemalization, and making your own, i.e. autonomous leaming and your own creation. This results in the school's environment imbues a spirit of day-to-day leaming, where problem-solving activities motivate and make possible creative abilities, based on students' own engagement.

  • 280.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    The meaning of music2007Ingår i: Nordic Network For Research in Music Education organizes the conference at Sibelius Academy, Helsinki on February 1.-3.2007, Helsinki: Sibelius Academy, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The meaning of music; does it dwell within the musical object or artefact, or does it maybe appear in the way that the music is used and received? Different institutions of society has - according to their needs to limit and to make stan­dards of musical expressions - delimit the results of musical behaviour. Histori­cally in the western society, the thought of music as autonomous within the growth of the modernity, developed into basic values of music and music edu­cation. The ceremonies of the western classical music within the bourgeois sphere can be described as secular, but like the church, affected by dualistic thinking. The musical environment of today is connected with multicultural-, high - technical development and the following plurality of music. If there are such things as musical meaning, does it lies within the musical product or out­come, or how we make musical interaction profitable and incorporated? How do we understand musical knowledge, derived from music as discipline to teach? Contemporary researchers of music teaching and learning makes emphasizes on the skill of musical communication. Our musical experience makes the founda­tion of an ever-growing understanding of the musical process.

  • 281.
    Linge, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Sweden.
    Danielsson, Annika
    Örebro University, Sweden.
    Westvall, Maria
    Örebro University, Sweden.
    Musikens pedagogik eller musikpedagogik?2006Ingår i: Musikens pedagogik eller musikpedagogik?: teoretiska perspektiv på musikalisk mening, socialisation och musiksyn / [ed] Danielsson, Annika, Linge, Anna, Westvall, Maria, Örebro: Avdelningen för musikpedagogik och konstnärligt utvecklingsarbete, Musikhögskolan vid Örebro universitet , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 282.
    Lonnert, Lia
    Lund University, Sweden.
    Amatörorkestrar som lärandemiljö för musikhögskolestudenter: En studie om Musikhögskolan i Malmö och fyra amatörorkestrar2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Orkesterspel ingår som en vanlig ensembleform inom musikhögskolors utbildningar, och vissa utbildningar är till och med specifikt inriktade på symfoniorkesterspel. Dock visar det sig att studenter ibland spelar i amatörorkestrar samtidigt som de studerar på musikhögskola. Lärare på musikhögskolor rekommenderar ibland studenter att delta i amatörverksamhet eftersom de anser att studenterna inte får tillräckligt med erfarenhet av, eller kunskaper om, orkesterspel inom utbildningen. Detta gör att det skapas en parallell utbildning för musikhögskolestudenterna vid sidan av den formella utbildningen. Denna studie fokuserar på vad musikhögskolestudenter lär sig genom att delta i amatörorkesterverksamhet och vad det tillför det utbildningen.

    Studien är en fallstudie över en läromiljö: Musikhögskolan i Malmö och fyra amatörsymfoniorkestrar där musikhögskolestudenter ingår. I studien har åtta intervjuer utförts, fyra med amatörorkesterdirigenter och fyra med ledning för musikhögskolan.

    Studien visar att deltagandet och lärandet i amatörorkestrarna beror på delar som musikhögskolestudenterna saknar i sin utbildning, samt personliga kontakter mellan dirigenter, lärare och studenter. Amatörorkesterverksamheten kan i hög grad betraktas som ett komplement till musikhögskolans verksamhet, även om det finns aspekter som inte kan tillgodoses i lika hög grad inom musikhögskolorna som kunskaper om pedagogiska roller, formandet av en professionell yrkesroll och kunskap om olika sociala kontexter. Relationen mellan musikhögskolan och amatörorkestrarna kännetecknas av informella kontakter och informella samarbeten av tradition, där autonomi är en viktig aspekt. En annan aspekt är öppenheten inför en föränderlig arbetsmarknad och kulturscen där nya former av samarbeten är möjliga och önskvärda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Lonnert, Lia
    Lund University.
    Att uttrycka en annan sorts kunskap: Om konstnärlig kunskap och vetenskaplig kunskap2016Ingår i: M&STE: Elektronisk tidskrift för konferensen Musik & Samhälle, E-ISSN 2002-4622, nr 1, s. 27-36Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lia Lonnert problematiserar i sin artikel begreppet kunskap utifrån en idéhistorisk tradition, från Platon och Aristoteles och framåt, och reflekterar dels över hur musik kan vara kunskap, dels över vad kunskap om musikutövande är. Blicken riktas mot utbildningsområdet inom såväl grundskola som högskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 284.
    Lonnert, Lia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Bridging the gap: Harp teachers on teaching orchestral playing2019Ingår i: International Journal of Music Education, ISSN 0255-7614, E-ISSN 1744-795X, Vol. 37, nr 2, s. 210-225Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although orchestral playing is a dominant practice within Western classical music, and one that many students participate in from a young age, some students do not have adequate opportunities to participate. Since harp students often come to orchestral playing later than other instrumentalists, harp teachers are concerned with enabling their students to learn orchestral playing in a relatively short time. For this study, six orchestral harpists who are also teachers were interviewed. The findings show that harp teachers intentionally taught orchestral playing during one-to-one lessons, aiming to prepare their students to continue learning within the orchestral context. They aimed to bridge the gap between lessons and practice, methodically preparing them musically, technically, practically and emotionally for the complex orchestral environment. While students of other instruments might acquire this complex knowledge from extended orchestral experience, student harpists must learn it in a relatively short time. These harp teachers’ descriptions of their teaching practice shed light on how orchestral playing is learned by all instrumentalists.

  • 285.
    Lonnert, Lia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Democracy and Representation: at the Core of ISME2018Ingår i: Proceedings of the 19th International Seminar of the Commission on Music Policy: Culture, Education, and Mass Media, Munich, Germany / [ed] Hung-Pai Chen, Alethea De Villiers, Alexandra Kertz-Welzel, Malvern: International Society for Music Education , 2018, s. 172-179Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    International organisations, such as the International Society of Music Education, ISME, make it possible to communicate worldwide in the world of music education. ISME also has inclusion, democracy and representation as goals. This paper examines how these goals are represented in the International Journal of Music Education, a journal closely connected to ISME. 20 issues of IJME between 2012 and 2016 were examined according to which countries, and which parts of the world, were represented. The study shows that an overwhelming majority of the articles were written by authors from institutions in countries where English is one of the official languages. The paper suggests different possible economic, cultural and traditional explanations for this result.

  • 286.
    Lonnert, Lia
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Harpan i ormgropen: om källor till vikingatidens stränginstrument2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att ta reda på vad för slags knäppta stränginstrument, företrädesvis harp- och lyrinstrument, det kan ha spelats i Norden under vikingatid.

    Arbetsmetoden har varit att undersöka ikonografiska källor, skriftkällor samt arkeologiska fynd och bedöma deras relevans som källa till vikingatida musicerande.

    I äldre forskningslitteratur har skriftliga källor varit den främsta källan till vikingatidens musik. I uppsatsen särskådas alla dessa äldre skriftliga källor och ifrågasätts som källor till vikingatidens musik på grund av dateringen, vilket geografiskt område eller folkslag de beskriver och deras trovärdighet som historisk källa genom sitt mytiska eller sagobetonade innehåll. Det är emellertid möjligt att vissa av dessa källor bygger på muntlig tradition från vikingatiden eller tidigare. Ingen av de litterära källor som är nedtecknad på nordiskt eller brittiskt område kan sägas vara opåverkade av kristen eller annan litteratur. Alla musikmotiv i dessa skrifter kan ha förlagor som är antika eller kristna och har inte nödvändigtvis nordisk samtida förankring. De ibland använda äldre antika skrifterna som beskriver musicerande hos keltiska och germanska stammar är dels äldre än vikingatiden samt beskriver folkstammar från andra geografiska områden än Norden.

    Det finns mycket få bildkällor med stränginstrument. Endast en vikingatida stränginstrumentavbildning med nordisk anknytning finns bevarad, en harpspelande man på en bildsten på Isle of Man. De ofta använda norsk-svenska avbildningarna med Gunnar i ormgropen är daterade från 1100-talet till och med 1400-talet. De flesta av dessa är avbildade i kyrkliga miljöer vilket gör att det är osäkert vilken anknytning instrumenten hade till verkligt musicerande.

    De arkeologiska stränginstrumentfynden med nordisk anknytning består av mellan tre och sju fynd beroende på hur säker identifieringen bör vara samt hur det nordiska området definieras. De flesta av dessa instrumentfragment tycks höra till lyrinstrument. Beroende på vilka kriterier man använder kan antalet fynd vara fler eller färre.

    I uppsatsen diskuteras möjliga källor till musicerande, motivkretsar inom text- och bildkällor samt olika typer av arkeologiska fynd. Någon diskussion om vikingatida musicerande och musik förs inte eftersom källmaterialet är så pass litet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 287.
    Lonnert, Lia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    ”Harpokungen” Adolf Sjödén och hans musiksamling2018Ingår i: Musikforskning idag 2018, Uppsala 13–15 juni: Abstracts, Askersund: Svenska samfundet för musikforskning , 2018, s. 10-10Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenske harpisten Adolf Sjödén (1843–1893), bördig från Sollefteå, var känd under sin livstid som en av de stora europeiska kringresande virtuoserna. Denna studie utforskar hur han påverkade, och påverkades av, det walesiska och irländska nationalistiska-musikaliska identitetsskapandet.

    När Brinley Richards (1817–1885) hittade Händels Konsert för den Walesiska harpan i British Museum var det Sjödén som tillfrågades om att göra det första uppförandet. Sjödén lärde sig att spela den walesiska trippelharpan och framförde verket i Lady Llanovers hem i London 1869. Lady Llanover (1802–1896) hade i sitt hem i Wales, Llanover Hall, skapat en miljö för rekonstruktionen och bevarandet av den walesiska kulturen där många av tidens intellektuella och konstnärer möttes. Mötet med Lady Llanovers krets påverkade Sjödén och hans intresse för den walesiska musiken påverkade hans repertoar i resten av hans liv. Förutom att han lärde sig spela på den walesiska trippelharpan spelade han ofta walesisk folkmusik på sina turnéer i Europa. I den musiksamling som finns på Murberget, Länsmuseet Västernorrland, återfinns många uppteckningar av walesisk musik samt unika handskrifter. Under sin tid på Irland var Sjödén aktiv i det irländska identitetsskapandet genom musik. Han framhöll här Lady Llanovers arbete som en modell för hur det kunde göras. Även på Irland engagerade han sig i framförandet av irländsk musik och han spelade själv den irländska stålsträngade harpan. Även sejouren på Irland speglas i hans efterlämnade notsamling, dock inte i lika hög grad i hans repertoar på konserter i Europa.

  • 288.
    Lonnert, Lia
    et al.
    Lund University.
    Davies, Helen
    A newly discovered autographed Franz Liszt transcription for the harp2016Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning / Swedish Journal of Music Research, ISSN 2002-021X, Vol. 98, s. 1-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well known that Franz Liszt was fond of the harp as an instrument, and his use of the harp in the orchestra is innovative. He also befriended and worked with prominent harpists of his time, such as Elias Parish-Alvars, Wilhelm Posse, Jeanne Pohl and Rosalie Spohr. The transcriptions he once made for harp are now lost. However, a recent nding in a collec- tion in a Swedish museum, Murberget, L nsmuseet V sternorrland, - a collection that once belonged to the internationally renowned Swedish harpist Adolf Sjödén shows a previously unknown transcription for harp of Liszt’s piano piece Ave Maria von Arcadelt. The manu- script is autographed by Liszt although the copyist is unknown.

    The article discusses Liszt’s possible work processes with the piece, his work process with regard to other harp transcriptions, Sjödén’s relationship to Liszt and the Ave Maria von Arcadelt, and how the manuscript came into Sjödén’s possession. It also compares the re- cently found manuscript with Peter Dubez’ harp transcription, and the original piano piece. It is the only preserved transcription for harp that has been autographed by Liszt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 289.
    Lonnert, Lia
    et al.
    Lund University ; Karlstad University.
    Davies, Helen
    Lady Llanover and the Swedish Connection2017Ingår i: The First International Conference on Women’s Work in Music: Bangor University, Wales, 4 – 7 September 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 290.
    Lonnert, Lia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Linge, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musikalisk eller social utveckling: ett samarbetsprojekt mellan grundskola och musiklärarutbildning2019Ingår i: Nordic Network for Research in Music Education, Abstracts: NNMPF 2019: Futures of Music in Higher Education. February 26–28, 2019, Royal College of Music in Stocholm / [ed] Ronny Lindeborg, Erkki Huovinen, Stockholm: Royal College of Music , 2019, s. 61-61Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie är att förfina och utveckla hur samarbete mellan musiklärarstuderande och skolbarn kan genomföras och svårigheter och vinster med processen. Målen är att utveckla musiklärarutbildningen och musikutbildningen på skolan. I projektet är också centralt med utveckling av didaktisk kunskap och personlig utveckling av studenterna och de barn som berörs.

    Skolan som valts ut för projektet ligger i ett område med socioekonomiska utmaningar. Skolan är känd för att ha engagerade lärare som arbetar med musik och andra konstformer och har två gånger fått extern finansiering för att samarbeta med den lokala kommunala kulturskolan.

    Denna studie fokuserar på ett projekt där förstaårsstuderande ämneslärare i musik lär och samarbetar med skolbarn i årskurs fem. Studenterna har träffat barnen fyra gånger under fyra veckor och projektet avslutades med en konsert där barnen och eleverna spelade tillsammans. Projektet följdes av en forskare, som också var en av lärarna i projektet. En annan forskare, som inte undervisar i projektet, har genomfört intervjuer med studenterna att synliggöra deras arbete med barnen och deras syn på barnens och sina egna kunskaper och utveckling.

    Musik och andra konstformer betraktas ibland, eller används, som problemlösare i pedagogiska sammanhang. Särskilt socioekonomiska sårbara områden har inriktats på olika typer av projekt, något musiklärarstudenter bör ha medvetenhet om och verktyg att arbeta med. Denna presentation fokuserar på projektets utveckling och projektets resultat avseende de involverade barnen och studenterna samt de berörda institutionerna.

  • 291.
    Ludvigsson, Josefine
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Festivalernas Intåg: Korröfestivalen – en bordunstämmas resa genom festivaliseringen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Title: Festivalernas Intåg – Korröfestivalen- en bordunstämmas resa genom festivaliseringen

    The Korrö festival- The establishment of a Swedish Folk Music Festival.

    This thesis describes how folk music festivals have been escalating during the past few and how they have influenced Swedish folk music. To reach my results I have been studying one festival in particular which is the Korrö Folk Music Festival. This event started in the mid-eighties as a small happening that attracted almost exclusively musicians that were a part of the bordooon movement. The bordoon movement gathered a couple of days in the summer at what they called the “Korrö bordunstämma” to build instruments and play folk music. Later on the event started to attract other people through public live concerts. These concerts became more and more popular and they soon took over the original purpose of the event. This became a turning point for “Korrö bordunstämma” who now decided to change name to the Korrö Folk Music Festival. I have been studying the history of this event to see if I could find any particular circumstances that may have contributed to the popularity this event have reached over the years. I will illustrate how certain factors such as organisation, economy and alteration of visitors have affected the festival. This text will give the reader a presentation of a festival in constant change. I believe that The Korrö Folk Music Festival has been an important part of the development of modern Swedish folk music and still is.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 292.
    Lundahl, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    P3-Soundet!: Den statliga ungdomsradions musik2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används.

    Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas. I den slutgiltiga diskussionen framkommer att det går att finna gemensamma nämnare hos låtarna vilket gör att man skulle kunna klassa dem till vad som skulle kunna kallas ett ”P3-sound”. Hur musiken prioriteras och ges utrymme för olika lyssnargrupper beskrivs också. Det går att se att P3 prioriterar olika typ av musik vid olika tidpunkter under dagen, exempelvis sänder man genre-inriktade program främst på kvällstid, medan andra artister spelas från morgon till kväll, det är de här artisterna som tas upp i studien.

    Arbetet med studien ses som en del av det större arbetet med att granska public service och dess utformning, samt som en förlängning av Alf Björnbergs studie av radio och TV i public service-fomat, där han går igenom utvecklingen av dessa medier under 25 år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    P3-Soundet!
  • 293.
    Lundberg, Gustaf
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Den Komponerade Berättelsen: En analys av filmmusikkompositören Devonté Hynes narrativa förmåga i filmen Palo Alto (2013)2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen analyserar filmkompositionen av Devonté Hynes i filmen Palo Alto och hur den fungerar i ett narrativt syfte. Filmen ligger i fokus som analysgrund och andra teorier bygger på tidigare litteratur och forskning om ämnet. Uppsatsen diskuterar även kompositörens val av tonalitet och placering av musiken till filmens handling, men främst hur filmmusiken för åskådaren vidare i berättelsen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen inom filmmusik som inte är så märkbar, den musik som nästintill omedvetet hörs utav åskådaren. Det kan handla om både diegetisk- och icke-diegetisk filmmusik. Den här uppsatsen analyserar enbart den icke-diegetiska filmmusiken, alltså den musik som existerar utanför filmens kosmos och är komponerad för att befästa en känsla eller stämning hos åskådaren - en komposition som för dig vidare i filmens handling och samtidigt kommenterar den. Det är denna förening av musik och film jag vill undersöka, hur en musikkomposition agerar narrativt. I övrigt hoppas jag att den här uppsatsen ska kunna öka förståelsen för hur en musikkomposition kan bidra till filmberättandet.

      I slutändan kan jag säga att Devonté Hynes har en tillförlitlig förmåga att skapa en komposition som lyckas förmedla det som förväntas rent narrativt. Han använder sig utav en känslobetonad tonalitet och noggrant utplacerade musikaliska element för att berätta för oss hur karaktärerna i filmen känner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 294.
    Lönnborn, Alexander
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Tekniken Spelar Roll: Musiken som informationsgivare i spelmediet2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet undersöker hur musikens berättarfunktioner används som informationsgivare i spel och hur tekniken påverkat dessa funktioner. I undersökningen ingår två spel, Donkey Kong Country från 1994 och The Last of Us från 2013, som analyseras efter Tim Summers metod ”Analytiskt spelande” och beskrivs enligt Johnny Wingstedts musikaliska berättarfunktioner. Undersökningen visar att musikens berättarfunktioner skiljer sig åt mellan de två spelen och att tekniken till viss del möjliggjort denna förändring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Montén, Jacob
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Sun Studio: Inspelningsteknik och sound2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en uppsats som handlar om Sun Studio under 1950 talet i USA, hur studion kom till och om dess grundare Sam Phillips och de tekniska tillgångarna och begränsningar som skapade ”soundet” för Elvis Presley, Johnny Cash, Jerry Lee Lewis, Ike Turner och många fler. Sam Phillips producerade många tidlösa inspelningar med ljudkaraktäristiska egenskaper som eftertraktas än idag.

    Med hjälp av litteratur-, ljud- och bildanalys beskriver jag hur musikern och producenten bakom musiken skapade det så kallade ”Sun Soundet”. Ett uppvaknande i musikvärlden för den afroamerikanska musiken hade skett och ingen skulle få hindra Phillips från att göra den hörd.

    För att besvara mina frågeställningar har texter, tidigare forskning och videomaterial analyserats. Genom den hermeneutiska metoden har intervjumaterial och dokumentärer varit en viktig källa i denna studie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Nordstrand, Carolin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Musikalisk barnteater: Musikens funktion i barnteaterberättandet på Regionteatern Blekinge-Kronoberg2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Muscial theatre for children – the function of the music in theatrical storytelling for children in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Sweden, Växjö, 2006.

    The aim of this essay is to examine music in theatre for children. There is not much recent research about the subject so this essay is a way to discern this part of the theatre and to get more people interested in the matter. The survey will focus on how music is used in an institutional theatre (Regionteatern Blekinge-Kronoberg) that works with plays for children. The research consists of interviews with a composer, a director and analyzes of three plays for children played in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. The music in the plays will be compared to recent theories about music in storytelling.

    The music in the plays is used in different ways but often to explain things that are not told with words, for example feelings and description of characters. The way music is used is closely linked to how the director and composer think about music. An example is their central idea of music as a power that reaches directly to the audience. It is also important to keep in mind that it is adults that create theatre for children which means that the music and stories are always filtered by adult’s eyes and ears.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 297.
    Nyberg, Sonny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Thåström- och Metallicafans: En intervjustudie.2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The main purpose with this report is to analyse and to immerse the difference or similarities of fans to different artist and bands. The data I use in this report are based on answers from interviews with six different fans. 3 for each artist/band. I compare the answers with required reading and other literature within this field of work. To briefly round up and to summarize my work is that the difference between the fans are not that big as I expected.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 298.
    Odelius, Anders
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    MY WAY – ROLLEN SOM LJUDTEKNIKER I ETT MUSIKVIDEO PROJEKT2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The goal with this project, was to explore the producing of a musicvideo with a synergistic focus in a practical way. Beside the practical work with the recording and editing of music and video, I wanted to explore the sound engineers role in such a project? To my help I had the video producer Hannes Knutsson from the small film- collective Lefvande Bilder and the singer, guitarist and songwriter Conny Flink. The result of my work is a musicvideo published on the internet website YouTube and the report of the making of it along with my work around the question above is published in this report. The name of the recorded and filmed song, written and performed by Conny Flink is ”My Way”. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    My Way_Produktionsrapport1
  • 299.
    Ohlsson, Marcus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Konserter bortom storstaden: En studie om arrangörer i Skaraborg som arrangerar rock- och popkonserter för ungdomar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Konserter bortom storstaden, en studie om konsertarrangörer i Skaraborg”

    ”Concerts beyond the big city, a study of concert organizers in Skaraborg”

    Syftet med denna studie är att undersöka hur musikarrangörer arbetar med rock- och popkonserter för målgruppen ungdomar och unga vuxna inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att göra detta gjordes intervjuer med tre arrangörer från tre konsertverksamheter i Skaraborg. Undersökningen handlar alltså om att visa hur arrangörer inom mindre kommuner och landsbygd arbetar med konserter för ungdomspublik. Studien visar att arrangörerna har olika musikgenrer som huvudsakliga genre i deras konserter. Det finns många likheter hur arrangörerna går till väga för att arrangera konserterna från idé till färdig konsert. Från intervjusvaren skapades en bild hur det fungerar att vara en aktiv arrangör i Skaraborg och hur arrangörerna arbetar för målgruppen ungdomar. Arrangörerna värnar om de lokala musikakterna med att ta del av större konserter som har stora artister som huvudakter. Området i Skaraborg som arrangörerna arbetar inom visades vara givande för konserterverksamhet med ungdomsmålgruppen. Arbetet inför konserterna var liknande hos de tre undersökta verksamheterna men alla hade olika förhållningsätt till det som stärker deras varumärken eller uppfyller riktlinjerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Konserter bortom storstaden
  • 300.
    Ohlsson, Susanne
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    åååååÅÅÅÅÅ TEMPO!!: En studie kring studenter och dryckesvisor2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim with this essay has been to see how students use drinking-songs and what function they have. I have also wanted to see how the traditions are carried on between the students. In order to do this, I have been observing three parties organised by three different student associations at Växjö University: Västkustens nation, Föreningarnas Festeri and Isterbandet. I have interviewed five people that have been attending the dinners. I have used Alan Merriam’s theory of use/function and made interpretations of his theory. Another theory that has been important to the essay is Even Ruud’s theories of identity.

    The drinking-songs have an important position among the students. They sing at almost every social gathering and the gaterhings would not be the same without the songs. They are seen as entertainment and they help to elicit a party feeling. The main function of the songs is to bring out a feeling of fellowship among the students. By singing the songs, the students demonstrate to each other that they are proud to be students; that they belong to the same social group. They demonstrate it to people within the association, to other students at the school and to students at other universities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
345678 251 - 300 av 378
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf