lnu.sePublications
Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 501
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling, Niklas
    University of Gothenburg.
    In ‘Numberland’: play-based pedagogy in response to imaginative numeracy2018In: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 26, no 1, p. 24-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overarching interest of this study concerns how to outline learning opportunities and support in early childhood education (ECE) without losing its play-based character. More specifically, the study reports an empirical investigation into the evolving activity of a 6.5-year-old child and an adult conversing about the child’s drawing of ‘Numberland’. What the child’s drawing and his discussion about it with the adult tell us about his emergent mathematics skills is analysed. How the child shifts between speaking and enacting as if and as is, and how the adult supports his mathematics understanding through entering into the play-frame are analysed. How imaginary, play-based activities like this can provide the means for ECE and what this implies for the teacher are discussed.

  • 302.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg.
    Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär2019In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, no 1, p. 23-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on thematic work related to playing “shop”. Teachers, as well as children, have different roles, both in the continuation and in the development of the shop over time. The study is part of a larger project on play-based teaching in early childhood education. Empirical data for the current study consist of video observations of recurrent play in a preschool. The purpose of the study is to study how literate tools come into play between children and between teachers and children in the topic of “shop”. The results show: (i) what early literate tools (concepts, distinctions) are introduced and actualized in the play and (ii) how these are appropriated and given importance to the continuation of the play. The aspect of writing that becomes particularly important is the communicative functions of symbols. The literate content becomes significant for the development of play as well as how the teacher in play responds to children’s actions. Through empirical analysis, the study gives an example of teaching on the basis of play in preschool.

  • 303.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg, Sweden.
    Förskollärares undervisningsstrategier: skriftspråkets funktion2019In: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , p. 180p. 168-178Chapter in book (Other academic)
  • 304.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mångfald-en nyckel till vetenskapligt tänkande i lärarutbildning2018Conference paper (Refereed)
  • 305.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Preschool teacher students´view of how to support children´s writing2018Conference paper (Refereed)
  • 306.
    Magnusson, Myhanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Aronsson, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Modersmål i förskolan: En kvalitativ studie om hur förskollärare upplever sitt arbete med att främja språkutvecklingen av modersmålet hos barn som talar annat modersmål än svenska 2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studien äratt bidra med kunskap om hur förskollärarei förskolan upplever arbetet med att främja språkutvecklingen av modersmålet hos barn som talar annat modersmål än svenska. Empirin har samlats in genom enskilda semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärarna upplever att dearbetar för att skapa en miljö på förskolan där alla barns modersmål accepteras och där barnen ska kunna känna en trygghet i att använda sina språk oavsett varifrån de kommer. Förskollärarna uppger att de i inomhusmiljön på de olika förskolorna synliggör barnens olika modersmål genom att sätta upp flaggor, ord och alfabet på olika språk. Av resultatet framgår även att förskollärarna i arbetet med språkutvecklingen av olika modersmål använder sig av olika pedagogiska verktyg exempelvis bildstöd, digitala verktyg och böcker. Även andra resurser såsom vårdnadshavare och modersmålsstödjare används i detta arbete. Det framkommer dock att vissa språk får större uppmärksamhet än andra språk i förskolan.Förskollärarna upplever att det finns olika utmaningar i arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn som talar annat modersmål än svenska. Förskollärarnas kunskaper och kompetens, tidsbrist, svårigheter att finna meningsfulla och lämpliga pedagogiska verktyg samt att förskollärarna inte kan utmana barnen vidare i deras språkutveckling eftersom förskollärarnasjälva inte kan barnens olika modersmål och därmed inte kan avgöra på vilken nivå i språkutvecklingen barnen befinner sig på, är exempel på utmaningar som förskollärarna upplever och som synliggörs i resultatet. 

  • 307.
    Malabarba, Gioele
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vetenskapliga teorier och "naivt tänkande": En kvalitativ studie av elevers tankeprocesser kring fysikalisk problemlösning utifrån Force Concept Inventory2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftade på att undersöka elevers tankeprocesser när de ställs framför fysikaliska problem, med ett särskilt fokus på samspelet mellan vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar. Kvalitativa tekniker valdes som forskningsmetod då elevers tankeprocesser är svåra att klassificera på ett kvantitativt sätt. Totalt 15 elever valdes ur två klasser på det sista året av en italiensk gymnasieskola och intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån frågor från Force Concept Inventory som diskuterades muntligt med eleverna. Intervjuerna spelades in och analyserades för att försöka hitta mönster och få insikter om elevernas tankeprocesser. Studiens resultat pekade på att vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar kan samexistera och stå i konflikt under en och samma uppgifts lösning, men att elever oftast tacklar fysikaliska problem antingen på ett sätt eller det andra. Samspel mellan de två tankesätten är därför mer sällsynt. Ett ytterligare möjligt mönster hittades i eleverna uttryck och ordval, som verkades vara relaterade till deras tankeprocesser.

  • 308.
    Malmdal, Emil
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Olsson, Ricard
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Samverkan mellan skola och fritidshem: Klasslärare och lärare i fritidshemmet berättar2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbete är att visa vilka hinder och möjligheter för samverkan mellan fritidshemmet och skolan, som klasslärare och lärare i fritidshemmet ger uttryck för samt hur samverkan skulle kunna utvecklas. Studien uppmärksammar framförallt vilka behov lärare i fritidshem och klasslärare uttrycker av samverkan. Studien har även för avsikt att synliggöra hur samverkansprocesser i skolan kan utvecklas samt vilka positiva effekter en fungerande samverkan har för skolverksamheter. I vår studie har vi utifrån en kvalitativ metod valt ett strategiskt urval av respondenter, samt semistrukturerade intervjuer. Tre legitimerade klasslärare och tre legitimerade lärare i fritidshem medverkade. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna, lärare i fritidshem och klasslärare, uttrycker ett behov av att ha planeringstid tillsammans för att samverkan ska fungera. Framgångsfaktorerna som nämns i resultatet kan ge en vägledning på hur samverkan kan utvecklas. Lärare i fritidshem uttrycker även ett behov av tydligare styrning och ledning av rektorer på grund av den, som de beskriver det, otydliga läroplanen. Klasslärare menar också att rektorer kan ha en avgörande roll i samverkan. Av klasslärare beskrivs det dessutom att det inte bara finns positiva effekter med samverkan för samtidigt beskrivs samverkansprocesser vara någonting som är för tidskrävande att hinna genomföra. Studiens resultat påvisar brister i samverkan mellan verksamheterna, det i sin tur gör att skolans och fritidshemmets potentiella utvecklingsprocesser stagnerar. 

  • 309.
    Mandry, Antonia
    et al.
    Columbia University, USA.
    Arjmand, Reza
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Islam and Democracy in Muslim Educational Settings2018In: Handbook of Islamic Education / [ed] Holger Daun, Reza Arjmand, Cham: Springer, 2018, 1, p. 289-310Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter seeks to explore the relationship between education and democracy in Muslim educational settings. The chapter will examine existing scholarship on Islam, democracy, and education with first, an overview of concepts and definitions and second, a review of educational systems regarding democracy and religion in selected Muslim-majority nations.

  • 310.
    Marquez Montano, Astrid
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Grip, Lina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Tänka om, tänka nytt, lära nytt”: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om Läslyftet som kompetensutvecklingsmodell inom språk-, läs- och skrivdidaktik.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mätningar av barn i skolåldern har visat en försämring inom läs- och skrivförmåga. Genom att utveckla och fördjupa lärarnas kompetenser om barns lärande inom språk-, läs- och skrivdidaktik, stärks barnens språkliga förmåga redan från tidig ålder. Denna utveckling och fördjupande av lärarnas kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik sker genom Läslyftet. För att synliggöra vad läslyftet har haft för påverkan på förskollärarna och verksamheten är det genom denna studie syftet att beskriva förskollärares uppfattningar om Läslyftet som metod för kompetensutveckling. Frågeställningarna för studien är: Vilka uppfattningar har förskollärare om Läslyftet? På vilket sätt har Läslyftets kollegiala lärande främjat kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? Hur påverkar förskollärares inställning till Läslyftet sin kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? 

    Ämnet undersöks genom kvalitativa intervjuer där sex förskollärare medverkade. Förskollärarnas uppfattningar om Läslyftet analyserades med hjälp av ramfaktorteorin och Learnings Studies två nivåer om lärande. Utgångspunkterna från ramfaktorteorin är personramen och den fysiska ramen och Learning Studies två nivåer om lärande, lärarens lärande och elevers lärande. 

    Resultatet visar att det kollegiala lärandet har varit en genomgående faktor för förskollärare att utveckla sina kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Läslyftets ämnesinnehåll och modell för kompetensutveckling har överskådligt uppfattats som positiv och givande. Förskollärarna uppfattar en förändring i sin inställning kring språk-, läs- och skrivdidaktik samt att det kollegiala har varit meningsfull för en gemensam utveckling för arbetslagen.

  • 311.
    Martinsson, Pernilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Söderholm, Alice
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskolechefer om ekologisk utveckling: en fenomenologisk studie om ekologisk utveckling i förskolans verksamhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur förskolechefer beskriver arbetet med ekologisk utveckling i förskolan. Ytterligare ett syfte är att belysa vilka utmaningar och möjligheter förskolechefer ser med arbetet av ekologisk utveckling. Undersökningen ska även bidra till mer lärdom om vad ekologisk utveckling kan vara i förskolans verksamhet. Ekologisk utveckling har blivit ett aktuellt ämne i dagens samhälle där många är engagerade i miljöfrågor och vad man kan göra för att jordens resurser ska räcka längre. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer där sex stycken förskolechefer från olika verksamheter blev intervjuade. Litteraturen har haft utgångspunkt i vad ekologisk utveckling innebär, vad det finns för lagar eller riktlinjer inom ämnet, hur man kan arbeta med ekologisk utveckling i förskolans verksamhet samt vad förskolechefer har för roll i arbetet. Ramfaktorteorin har använts som teorianknytning för analys. Studien visar att samtliga chefer anser att det är ett viktigt ämne att jobba med. De flesta tycker dock att det är ett svårfångat begrepp som sitter hårt sammansvetsat med huvudbegreppet hållbar utveckling. I resultatet framkom det att engagemang och intresse kan ses som en stor möjlighet när personal är drivna i ämnet. Det visade även att engagemang och intresse kan bli en utmaning, då det inte alltid finns personal som lägger fokus på arbetet med ekologisk utveckling. 

  • 312.
    Masiulé, Dalia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Varför I Ur och Skur?: En studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarnas val av I Ur och Skur förskola2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.

  • 313.
    Mazon Larson, Erik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur gymnasieelever upplever lättlästa texter inom naturvetenskapsprogram2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt Sveriges skola har eleverna rätt till anpassad undervisning. Den stöd kan ta form av anpassad material som lättläst anpassade texter, versioner av texter som är lättare att förstå för elever med lässvårigheter. Däremot finns det för lite eller inget lättläst material alls för elever i naturvetenskapsprogram på gymnasienivå.

    Denna studie ställer fram åsikten som gymnasielever i naturvetenskapsprogram har om lättlästa texter, med speciell fokus på elever med ett annat modersmål än svenska.

    I studien sammanfattas rekomendationer för lättlästanpasning och appliceras dem i anpassning av en text om geologi på gymnasienivå. Därefter samlas elevernas åsik om den ursprungliga och anpassade materialen. Den insamlade data bearbetas både kvantitativt och kvalitativt.

    Resultat visar att ingen grupp av elever uppskattar lättlästa texter betydligt över vanliga mer komplexa och krävande gymnasiala texter. Men det finns en viss tendens bland elever med svenska som modelsmål att starkt opponeras mot lättlästa texter. Och en viss tendens bland elver med ett annat modersmål att tycka att lättläst material kan få plats i gymnasieskolan.

  • 314.
    Mellgren, Elisabeth
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Heilä-Ylikallio, Ria
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Den samtida textmiljön i förskolan2019In: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , p. 180p. 129-142Chapter in book (Other academic)
  • 315.
    Merdanov, Samir Nuhov
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kopplingen mellan lärares och elevers attityder: en analys av elevers uppfattning om fysik och hur de upplever sina lärare i ämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med den här undersökningen är att försöka hitta ett samband mellan elevernas attityder gentemot fysikämnet och hur de upplever lärarens attityd. I tillägg till detta undersöks elevernas preferenser när det gäller deras lärares sociala kompetens och ämneskompetens.Undersökningen består av enkätundersökningar på två skolor, dels bland elever på högstadiet i en grundskola och dels bland gymnasieelever med teknisk inriktning. Slutsatsen från resultaten och analysen är att det finns någorlunda stark koppling mellan de valda variablerna. Detta visas genom bivariat regressionsanalys av variablerna och resultatet visade hög statistisk signifikans. Såsom hypotesen formulerades är sambandet positivt och visar att om eleverna upplever en positiv attityd hos läraren, leder detta till positiv inställning till ämnet bland eleverna, vilket även stämmer överens med tidigare forskningar. Som blivande lärare i fysik är det viktigt att veta vilka föreställningar eleverna har om ämnet och vad som förväntas av en bra lärare. Att kunna hitta balansen i relationer med eleverna och lyckas motivera dem till lärande, är en av de stora utmaningarna som lärare.

  • 316.
    Milebe Malanda, Fleury Florence
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    La place de la littérature francophone dans les manuels de FLE utilisés pour le lycée suédois2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Francophonie is a term that is often used in FLE studies because it refers to all countries and people who use French as an official language or language of communication. Indeed, the Francophonie aims to highlight the fact that the French language is spoken not only in France, but also in several countries of the world.

                          The purpose of this work was to find out how "La Francophonie" is used by FLE teachers in Swedish high schools. To achieve our objectives, we have adopted two methods namely: a study of themes related to the Francophonie in the textbooks Escalade 3, Escalade 4 and Escalade 5 which are used by the students of the levels of French 3, 4 and 5 in Swedish high schools. This textbook study, however, was supplemented by a survey of FLE teachers in high school to see how they use this term in their teaching. The survey was done thanks to Google forms and published on the Facebook pages of the groups '' Språklärarnas riksförbund '' and “Franska 6-9 och gy ''.

                                 The results of the study indicate that on the one hand, the analysis of the textbooks demonstrated that the theme of the Francophonie is present in all the textbooks studied, and on the other hand, the results of the survey confirmed that the Francophonie is present in the teachings of FLE in Sweden. However, some teachers have some difficulties in teaching it. Today, the computer tool (websites for example) is also widely used by teachers of FLE in Sweden and allows to integrate this theme in their teachings.

  • 317.
    Monemar, Susanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bergqvist, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Matematik i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare beskriver relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses leken ha stor betydelse för barns lärande. Givet matematikens utökade plats i förskolans verksamhet och det positiva förhållandet mellan barns lek och lärande får förskolläraren stor betydelse. Frågeställningarna rör vilken matematik barnen kan lära sig i leken, den egna rollen i leken med avseende på lärande i matematik och pedagogiska utmaningar med att använda barns lek för att stimulera deras lärande i matematik. Vi har utfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultaten visar att förskolläraren behöver vara öppen för att se matematiken i barns lek. Fri och styrd lek behövs då det ena ger förutsättning för det andra gällande barns matematiklärande. Förskolläraren kan direkt påverka inramningen av leken och skapa ett möte mellan sin och barnens förväntan på lärandet. Förskollärarens uppmuntran samt lagom svåra frågor och utmaningar utefter barnets förkunskaper spelar roll, där förskollärarens närvaro och engagemang är viktiga faktorer. Även behöver läraren ge barnen chans att lösa matematiska problem i verkliga situationer och ge tid till eget utforskande. Läroplanen anses vara en positivt bidragande ramfaktor. Barnens intresse ses som en nyckel in i läroplanen. Leken ses som ett sätt att få med sig barnen i ett matematiklärande. Förskolläraren behöver ta vara på barnens drivkraft och vända den till att lära matematik.

  • 318.
    Mukarker, Lana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Betyg och bedömning i skolan: Lärarens erfarenhet av betygssättning i årskurs sex2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den kvalitativa intervjustudien är att fördjupa förståelsen för betygsättning i tidigare åldrar genom att synliggöra hur matematiklärares resonemang om det nya betygsystemets tydlighet samt dess inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Studien har följande tre centrala frågor:

    1. Hur upplever lärarna att det nya betygssystemets kunskapskrav har påverkat betygsättningen?

    2. Hur upplever lärarna att betygen påverkar elevernas lärande/kunskapsutveckling?

    3. Hur resonerar lärarna kring hur betyg i tidigare åldrar har påverkat relationen mellan summativ och formativ bedömning?

    Den empiriska undersökningen består av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 5 lärare som undervisar från årkurs 4–6. Lärarnas erfarenheter samt studiens empiriska material utgör grunden i arbetet. Det framkom i studien att urval lärare hade positiv inställning för betygsättning i tidigare åldrar. Dock var de medvetna om nackdelar med betygsättning och vilken komplexitet den har. Slutsatsen innefattar både högpresterande och lågpresterande elever där både är påverkade av tidig betygsättning. Studien diskuterar även de bakomliggande faktorer till det och synliggör lärarens roll i detta. Studien visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var riktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Lärarna upplever att både summativ och formativ bedömning kompletterar varandra och att eleven inte får en rättvis bedömning om hen bedömas endast summativ eller formativ.

  • 319.
    Munira, Numanovic
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Mångkulturalitet i förskolan: en kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt med mångkulturalitet 2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att söka djupare förståelse för hur förskollärare arbetar för att skapa en mångkulturell verksamhet som inkluderar hela barngruppen, utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomförs med kvalitativ metod, via semistrukturerade intervjuer och observationer av den fysiska miljön. Resultaten bygger på intervjuerna av sju olika förskollärare på tre olika förskolor med mångkulturell profil i södra Sverige. Analysen genomförs övergripande från ett interkulturellt perspektiv samt följande forskningsbegrepp; en målsättning för de andra, osynliggjord mångfald och möjliga identifikationer.

     

    De arbetssätt som framkommer i resultaten med mångkulturellt arbete är; inkluderande i temaarbete, språk, digital media, temadagar med mångkulturellt perspektiv, mångkulturellt material och passivitet. Arbetssätten bidrar till gränsöverskridande processer för alla barn i barngruppen med undantag för arbetssättet passivitet. Det framkommer även att innehållet i vissa aktiviteter styrs från flerkulturella barns individuella bakgrund. Till följd av detta kan det skapas en obalans i fördelning mellan deltagande och påverkande möjligheter i barngruppen, där enspråkiga barn då tilldelas en deltagande roll i aktiviteterna.

  • 320.
    Månsson, Matilda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap i fritidshemmet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien grundar sig i ett utvecklingsarbete vars syfte är attutveckla lärares användande av digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Arbetet har tagit avstamp i aktionsforskning och skedde genom en fyra veckor lång aktion på en fritidshemsavdelning där fyra lärare jobbade med elever från förskoleklass och årskurs 1. Aktionen byggde på fem stycken aktiviteter som jag initierade där lärarna och eleverna på avdelningen fick pröva att arbeta med digitala verktyg introducerade som pedagogiska redskap. I den avslutande aktionen fick lärarna själva hålla i en aktivitet där digitala verktyg fungerade som ett pedagogiskt redskap. Aktionernas funktion var också att på sikt bygga en grund för fortsatt och ökat användande av digitala verktyg på fritidshemmet och svara på frågeställningen om hur lärares förhållningssätt påverkas av ett utvecklingsarbete där digitala verktyg introduceras som ett pedagogiskt redskap. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer innan och efter aktionen med de lärares som deltog i aktionen på fritidshemmet. Intervjuerna i denna studie har fungerat som mätinstrumentet och resultaten visar på att utvecklingsarbetet har byggt en grund för fortsatt arbete med digitala verktyg i verksamheten och inspirerat lärarna med nya tips på tillvägagångssätt i användandets av digitala verktyg. I intervjuerna framkommer det också att lärares förhållningssätt på olika sätt har påverkats positivt av utvecklingsarbetet aktion i verksamheten.

  • 321.
    Mårtensson, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Arbete med elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet: -Otillräcklighet eller kompetens i mötet med elever i behov av särskilt stöd2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

  • 322.
    Mörk, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Man kommer ihåg när det är roligt": En intervjustudie om grundskoleelevers upplevelser av biologiundervisningen i skolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare studier visar att färre studenter söker sig vidare till naturvetenskapliga karriärer och att unga förlorar intresset för naturvetenskapliga ämnen under sin skolgång. Eftersom positiva attityder till ämnena har visats påverka ungas vidare karriärval är det av vikt att elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen är positiva under elevernas skolgång. Vilket på sikt kan öka rekryteringen till naturvetenskapliga karriärer. För att ta reda på hur dessa positiva attityder skapas måste vuxenvärlden utgå från elevernas känslor och intressen i utformning av undervisningen. Som en del i att ta reda på elevernas känslor och upplevelser av biologiundervisningen i skolan utfördes i denna studie intervjuer av elever i årskurs nio för att undersöka vad eleverna upplevde som minnesvärt och intresseväckande i biologiundervisningen. Det visades i studien att eleverna upplever att de kommer ihåg bättre om lektionerna är roliga vilket också ger dem positiva känslor såsom glädje och stolthet. Det visades även att lärarens sätt och personlighet påverkar elevernas attityder till ämnet. Studien visar således att roliga lektioner som skänker eleverna glädje och stolthet samt engagerade lärare är eftersträvansvärt i undervisningen.

  • 323.
    Nilsson, Birgitta
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    L’apprentissage par l’expérience esthétique: Utilisez-vous l’audio-visuel, la musique et le théâtre dans l’enseignement du français ?2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    With the implementation of the 2011 guidance documents (Lgr11), the aesthetic perspective was strengthened in the Swedish secondary school, according to Marie-Louise Hansson Stenhammar (2015: 60). The purpose of this thesis is to examine whether there are differences in the extent to which some teachers use learning through aesthetic experience, and to identify possible advantages and obstacles in this respect. After a brief overview of four major theoretical perspectives of learning, we present a minor quantitative study that we relate to previous research. Anne Bamford (2009 : 11) and Hélène Trocmé-Fabre (Jedrzejak 2012 : 24) show in their research how tools relating to aesthetic activities can improve learning. The main finding in our survey, covering a few teachers over the country, is that the use of these tools varies greatly, and that the degree of interest and motivation for this area of activity differs from teacher to teacher. Advantages for the pupils, mentioned by participants in our study, are motivation, variation, use of several senses, consolidation of knowledge, activation of the photographic memory and easier learning of the language. While research, by Hansson Stenhammar (2015), points out teacher’s interpretation of regulatory frames as an obstacle to the use of aesthetic activities, in our study the perceived obstacles are the teacher’s lack of motivation, time and teaching material. Our participants are randomly sampled, from across the country, and findings from our small study cannot be extended to a wider population. Our recommendation for further research would be a study on how the pupils’ attitudes and motivation is affected by aesthetic experiences.

  • 324.
    Nilsson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lundberg, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskoleverksamhetens psykosociala arbetsmiljö: En studie om förskollärares hälsa.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien.

    Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.

  • 325.
    Nilsson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Petersson, Sanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ett samförstånd i ögonblicket: En studie om förhållningssätt vid lämning i förskolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om de interaktioner som sker vid lämningen samt dess förutsättningar. Syftet har konkretiserats till två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur villkoras möten för interaktion vid lämning?” och “Hur interagerar pedagog, barn och vårdnadshavare vid lämning?” För att få svar på forskningsfrågorna har fokusgrupper och observationer genomförts med två arbetslag från två olika förskolor. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska begrepp som har sin grund i det sociokulturella perspektivet. Pedagogens placering och yttre faktorer visade sig ha en betydande roll för hur interaktion med barn och vårdnadshavare skapades. Kommunikationen var både verbal och icke verbal mellan parterna och möjliggjorde för interaktion. Det visade sig även att stunden efter överlämning skapade fler tillfälle för interaktion mellan barn och pedagog än övriga lämningssituationen.

  • 326.
    Nilsson, Ella
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Stark, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Vi kan vara en när man egentligen skulle vara tre": En studie om hur förskollärare uppfattar och synliggör professionalitet i förskolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna stuide är att belysa hur förskollärare reflekterar över sin yrkesprofessionalitet och hur förskollärare synliggör professionalitet i förskolläraryrket. Vi gör en historisk tillbakablick på förskolans, förskollärarutbildningen och läroplanens framväxt och utbildning. Detta för att ge en bild av hur förskolans ursprung kan ha påverkat synen på förskolorna idag. Det redogörs också hur professionalitet i förskolan kan se ut. För att fördjupa oss och få en inblick i detta har vi intervjuat förskollärare i fokusgrupp där våra intervjufrågor varit inriktade på förskollärarnas uppfattningar till sin yrkesprofessionalitet. Vid bearbetningen av insamlade data har vi använt den hermeneutiska spiralen samt förståelsehorisonter som metodverktyg. 

    I studiens resultat berättar de medverkande förskollärarna om hur de kan urskilja kontraster mellan sin egen och allmänhetens syn på professionalitet inom förskolläraryrket. De menar att allmänheten ofta kan se förskolan som en plats för barnpassning medan förskollärarna anser sig som professionella lärare. Det framkommer att förskollärare använder sig av varierande strategier för att synliggöra förskollärares professionella uppdrag och yrkesroll. Respondenterna i fokusgruppen beskriver hur vardagliga arbetsuppgifter såsom dokumentation, arbete utifrån läroplanen och vistelse ute i samhället kan utforma synliggörande strategier. Dessa strategier menar de medverkande förskollärarna kan bidra till att professionalitet inom förskolläraryrket blir mer synligt och då även kan uppmärksammas av personer utanför förskolans verksamhet.

    Avslutningsvis diskuteras olika aspekter av förskolläraryrket och hur dessa tar formen av yrkesprofessionalitet i förskolan. Det framkommer att allmänheten har en viss okunskap kring den kunskapsbas förskollärare besitter. Detta menar vi kan vara en bidragande faktor till att förskollärares professionalitet kan bli osynlig för andra utanför yrket. Detta betonar också vikten av hur de synliggörande strategierna kan visa allmänheten hur professionalitet i förskolan kan se ut och på så vis påverka uppfattningen av yrket.

  • 327.
    Nilsson, Fredrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ståhle, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Socialt lärande i utomhuspedagogisk kontext: En kvalitativ studie om sex förskollärares uppfattningar om socialt lärande i utomhuspedagogiken2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning kring socialt lärande i utomhuspedagogiken visar att det främjar barnens kommunikativa förmågor. I den tidigare forskning vi har granskat osynliggörs förskollärares roll i processen. Av denna anledning behövs det mer kunskap kring deras betydelse för barnens lärande i sociala processer. Studien baseras på både observationer och intervjuer på tre förskolor med två förskollärare på varje förskola. Analys genomfördes med hjälp av den hermeneutiska cirkeln och innehållsanalys för att hitta samband och olikheter. Resultaten pekar på att undervisningen utomhus främjar det sociala lärandet hos barnen samt att majoriteten av förskollärarna önskade att bli bättre på att bedriva undervisningen utomhus. Tanken är att studien ska bidra med en ökad medvetenhet kring det sociala lärandet i utomhuspedagogiken bland förskollärare då läsaren får en inblick i hur tankeprocessen kan vara i förskoleverksamheten.

  • 328.
    Nilsson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Andersson, Louise
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bemötande och Inkludering: Hur bemöter och inkluderar fritidsverksamheten nyanlända elever i elevgruppen? 2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är genom intervjuer få kunskap om hur fritidslärare samt rektorer går tillväga för att bemöta och inkludera nyanlända elever. I följande text kommer du, genom forskning, intervjuer med rektorer och fritidslärare samt två lärarstudenters syn på detta ämne, få reda på hur det fungerar på två olika skolor i södra Sverige där den ena skolan är väldigt mångkulturell och den andra skolan inte alls är lika mångkulturell. Hur arbetar de två olika skolorna och hur ser forskningen på  detta? Finns det något sätt för de övriga eleverna på fritidshemmet att hjälpa de nyanlända eleverna att känna sig välkomnade i verksamheten? 

  • 329.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Glaés-Coutts, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Who owns the knowledge? Implementing research- based policy in a time of accountability2018Conference paper (Other academic)
  • 330.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Trulsson, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    Avrapportering uppdrag interkulturell kompetens i lärarprogrammen – skolan i det mångkulturella samhället2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 331.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Trulsson, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    "You Can't Liberate the Free": Gender, Work and Swedish Hijabis2019In: The Nordic Civil Sphere / [ed] Jeffrey C. Alexander, Anna Lund, Andrea Voyer, Cambridge: Polity Press, 2019, p. 95-123Chapter in book (Refereed)
  • 332.
    Nilsson, Ida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gustafsson, Nina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    TAKK utifrån ett relationsdidaktiskt fokus: En kvalitativ studie om förskollärares perspektiv på användning av TAKK2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på användning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation med förkortning TAKK. De två frågeställningar som guidar studien är följande: Varför väljer förskollärarna att använda TAKK i förskolans verksamhet? och Hur kan användningen av TAKK gå till i förskolans verksamhet enligt förskollärarna? Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktiskt perspektiv där den relationsdidaktiska modellen är i fokus för att skapa en fördjupad förståelse för förskollärares perspektiv på användning av TAKK. Kvalitativ metod används där intervjuer genomförs med fem förskollärare som har utbildning i TAKK och är verksamma på olika förskolor i södra Sverige. Ett resultat som framkommer är att samspelet mellan de relationsdidaktiska kategorierna; syfte, undervisningsmetod, mål-innehåll och barns förutsättningar saknas och forskning uppmuntras för att stärka didaktiken i arbetet med TAKK i förskolans verksamhet. Studien visar att förskollärarna ser positivt på TAKK för att skapa inkludering, självständighet och möjlighet till språkutveckling för alla barn men användandet saknar stöd i forskning. Det framkommer även att förskollärarna fick utbildning i TAKK i första hand för att stötta barn med språksvårigheter men utvecklat sin användning till att använda TAKK till alla barn. I studien visas även att förskollärarna arbetar med undervisningsmetoden TAKK på olika sätt och att förskollärarna menar att all personal i förskolans verksamhet är en bidragande faktor till om TAKK används som undervisningsmetod, att personalens intresse och engagemang styr vilka metoder som integreras.

  • 333.
    Nilsson, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Har vi reformerats?: En studie om hur förändringarna i Ukraina sedan självständig­heten har påverkat fysiklärarna i deras yrkesutövning.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie redogör för hur en utvald grupp av fysiklärare i Ukraina upplever att de har påverkats i sin yrkesutövning sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Reformerna inom skolan har varit många men fysikämnet har inte varit prioriterat för reformering. Innehållsmässigt är det oförändrat samtidigt som timtilldelningen har minskat drastiskt. Detta har resul­terat i att fysiklärarna kämpar med att hinna lära ut ett innehåll som är avan­cerat och till viss del förlegat. Elevernas intresse för fysik har dessutom minskat vilket har gjort att fysiklärarna har svårt att inspirera och motivera dem till att satsa på fysikämnet. Som följd av detta fokuserar lärarna mest på de få elever som är duk­tiga och intresserade. Den andra gruppen elever, som är i stor majoritet, låter de till viss del vara och nöjer sig med att de tillägnar sig det absolut mest basala. De ekono­miska svårigheter Ukraina har genomlidit har även påverkat fysiklärarna negativt. Framförallt ser den framtida försörjningen av fysiklärare ut att vara hotad, delvis beroende på de låga lönerna. 

    2016 sjösattes en skolreform kallad the New Ukrainian Schoolsom avser att revolut­ion­era skolsystemet. Den är under implementering och kommer inte att vara klar för­rän 2029. Denna studie pekar på många utmaningar för reformen rent generellt men också specifikt för fysikämnet. 

  • 334.
    Nilsson, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Larsson, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Friluftslivsundervisning på mångkulturella skolor och fritidshem: En kvalitativ undersökning av pedagogers upplevelser kring arbetet med inkludering2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom en kvalitativ metod kartlägger studien sju pedagogers upplevelser av hur mångkulturella skolor och fritidshem didaktiskt arbetar med inkludering av elever med migrationsbakgrund sett ur perspektivet friluftsliv på fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet och det situerade lärandet. Studiens resultat visar på olikheter i arbetssätt mellan de skolor som ingått i studien, där en av de tre undersökta skolorna har ett mindre arbete med friluftslivsundervisning och två av skolorna har ett mer ingående arbete. Studien slutsats är att språket som medierande redskap tillsammans med platsen spelar en stor roll för inkluderingen till friluftslivsundervisningen i skolan och fritidshemmet.

  • 335.
    Nilsson, Melina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Digitala undervisningsverktyg i fritidshemmet: Trots knappa resurser2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Målet med utvecklingsarbetet var att skapa nya, och påvisa om redan existerande, möjligheter till att arbeta med digitala verktyg i en fritidshemsmiljö även när fritidsavdelningen inte anser att de har de resurser som krävs. Arbetet genomfördes genom fems stycken aktiviteter som var kopplade till läroplansmålen och som krävde ett minimum av digitala verktyg att genomföra. Ett minimum av digitala verktyg innebär att det endast krävts en dator, en projektor samt en Ipad för att genomföra de aktiviteter som planerats till arbetet. Arbetet genomfördes med hjälp av Rönnermans modell för aktionsforskning och arbetet har resulterat i ett instruktionshäfte med de fem aktiviteter som genomförts under aktionen. Med hjälp av intervjuer och informella samtal har resultatet av arbetet lett till en ökad kunskap bland den ordinarie personalen för att använda digitala verktyg trots knappa resurser i fritidshemmet.

  • 336.
    Nilsson, Ronja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Undervisning i förskolan: Förskollärares uppfattningar om undervisningsbegreppet i relation till omsorg2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att bidra med kunskap om spänningsfältet mellan förskollärares dubbla uppdrag som det uttrycks i läroplanen – att undervisa och ge omsorg i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat synliggör att undervisningsbegreppet upplevs som svårt att definiera i förskolans värld. Därtill anser förskollärare att undervisningsbegreppet tillhör skolans värld. I studien framkommer det även att det existerar ett upplevt spänningsfält i förskolan mellan skolans traditionella definition på undervisning och förskolans omsorgsdrivna uppdrag. Slutligvis diskuteras det att förskolan behöver arbetslag som aktivt reflekterar över vad omsorg och undervisning innebär i deras verksamhet och begreppens relation till varandra.

  • 337.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Exploring Curriculum Change Using Discursive Institutionalism: A Conceptual Framework2018In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, no 6, p. 820-835Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article aims to explore to what extent and in what ways discourseinstitutionalism can contribute to the understanding and analysis ofcurriculum change in a globalized context. By focusing specifically oncurriculum change, this article proposes how discourse institutionalismcan contribute to the so-called ‘crisis of curriculum theory’ by addressing(i) the non-linearity of change, (ii) the process of the translation of ideasand (iii) actor agency. The text is structured in three sections. In the firstsection, we elaborate on the notion of curriculum change as a vitalconcept for the field of curriculum theory in a globalized context, focusingon processes of recontextualization and the translation of curriculumcontent. In the second, we elaborate on discourse institutionalism as acontributing approach to the analysis of such processes of curriculumchange, constructing a conceptual framework. In the third and finalsection, we give some examples of how the conceptual framework canbe used in analysing curriculum change, using the 2011 Swedish curriculumreform (Lgr 11) as an empirical reference, and the result showsthat the conceptual framework offers a wide repertoire of possibleapproaches to analysing curriculum change, both vertically andhorizontally.

  • 338.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Uljens, Michael
    Åbo Academy University, Finland.
    Hardy, Ian
    University of Queensland, Australia.
    Sivesind, Kirsten
    University of Oslo, Norway.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Smeds-Nylund, Ann-Sofie
    Åbo Academy University, Finland.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå University.
    Examining Educational Change Within and Between National Policy Spaces Using Discursive Institutionalism2018Conference paper (Refereed)
  • 339.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reform of 2015/2018 in Sweden: A gathering for school - national strategy for knowledge and equivalence2019In: NERA 2019, Education in a Global World, 6-8 March, Uppsala, Sweden: Abstract book, 2019-03-06, 2019, p. 813-814Conference paper (Refereed)
  • 340.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reform of 2015/2018 in Sweden, the renewal entitled: A gathering for school – National strategy for knowledge and equivalence2019In: NERA 2019 Education in a Globalized World, 6-8 March 2019, Uppsala, Sweden: Abstract Book 2019-03-06, 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In times of global competition there has been a growing demand for reliable evidence among national policy makers to raise educational performances. The challenge they face has to do with gathering and evaluating the relevant sources to include, often produced by different actors operating at different policy levels. In this paper we examine what official policy knowledge was selected and used as the evidence base for the latest Swedish compulsory school reform and how they were used to legitimate national reforms. The three research questions are: How do Swedish policy-makers draw on national and regional/international knowledge in formulating a Swedish education policy reform? What knowledge sources count as evidence in the 2015/2018 educational reform? What sort of reform does the Swedish 2015/2018 reform represent?

    The empirical data consists of one white paper and eight green papers, together making up the official evidence base for the reform and the nine source documents of the study. Using text-based network analysis, the citations and references in the source documents have been examined in order to find the social structures of policy coalitions, and interpret the various epistemic discourse coalitions they make up. The preliminary result shows that every document draws heavily on evidence, and that although the OECD plays a special (and unusual) role in this school reform since the Swedish government themselves turned to the OECD asking for guidance in setting the goals for the national educational reform agenda, domestic policy still plays an important role at the national levels. Looking at the Swedish case

  • 341.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reform of 2015/2018, the renewal entitled: A gathering for school - national strategy for knowledge and equivalence2019In: Presented at CIES 2019, 2019Conference paper (Refereed)
  • 342.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Teacher Quality Beyond Measurability: a Connoisseurship and Criticism Approach2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    For quite some time now the premises set up for teachers and teaching within the neo-liberal project, have been heavily criticized (e. g. Apple, 2008; Ball, 2003; Hopmann, 2008; Kliebard, 1995; Nordin, 2016; Wahlström, 2015). Following Tesar (2016) we argue that thinking policy and philosophy together can open up for new imaginaries, new futures for thinking quality in education. We argue that the American curriculum theorist Elliot Eisner (1979, 2002, 2005) and his concepts of connoisseurship and educational criticism is a constructive starting point for rethinking both teacher quality and policy.

     

    The purpose of this paper is twofold. The first purpose involves a critical examination of the way ‘teacher quality’ is discursively constructed in transnational authoritative texts. The second purpose is to explore the possibilities of rethinking teacher quality as it is set out in a mainly neo-liberal setting, using the concepts of connoisseurship and educational criticism as productive means to explore alternative meanings, both regarding teacher quality and the character and potential of policy texts. The two research questions are: How can Eisner’s concepts of connoisseurship and educational criticism contribute to going beyond an agenda of teacher quality based on “evidence” and a dominating scientific efficiency approach? Drawing on Eisner (1979), how can a linking between philosophy and policy contribute to critically examining contemporary education policy texts by taking seriously the meaning of the term criticism as "reeducation of perception"? (Eisner 1976/2005; Dewey 1934).

     

    We make use of Eisner’s’ idea of an ‘ecology of schooling’ in trying to understand educational reforms and their impact on educational practices. To think comprehensively about school reforms, Eisner (1992/2005) identifies five dimensions which one has to take into account. The first is the intentional aspect that refers to exploring the tension between conventional arguments for what the reform aims to. Secondly, the understanding of a reform needs to observe the consequences of the structural aspects of the reform. A third aspect is the possible changes of curriculum content. The fourth aspect is the pedagogical factor that is indispensable for the transformation from an intended to an operational curriculum. The fifth dimension of a reform, finally, is evaluation. The way assessment of students’ knowledge is defined directs what should count as knowledge in a subject and how teaching takes shape in the classroom.

     

    In addition we make use of Eisner’s concept of educational connoisseurship as an alternative to technological approaches; instead of laws, professional judgments are taken as the basis for the quality of schooling (Biesta 2017).  A connoisseur ‘appreciates’ what she encounters; that is, a connoisseur is aware of and understands what is experienced. Appreciation in this context has to do with a genuine curiosity around shared interests (Hansen, 2017; Uhrmacher, et al., 2017). A necessary complement to connoisseurship is educational criticism. Eisner (1976/2005, p. 41) distinguishes between the two by pointing out the following difference. ”If connoisseurship is the art of appreciation, criticism is the art of disclosure”. The language of critics is a language where metaphors, suggestions and implications are important tools in order to help us see. Following Eisner, (1976/2005), educational criticism has to consider three interrelated aspects, a descriptive, an interpretative and an evaluative aspect of educational criticism. The descriptive aspect has to do with describing the qualities of an educational phenomenon, the interpretative aspect signifies the effort to understand the meaning various forms of action have for those involved, and the evaluative aspect, finally, asks the question: ‘What is the educational import or value of what is going on?’ (Eisner, 1976/2005, p. 44). Educational criticism directs attention to the qualitative aspects of schooling rather than the quantitative.

     

  • 343.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Transnational policy discourses on ‘teacher quality’: an educational connoisseurship and criticism approach2019In: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 17, no 3, p. 438-454Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, we analyse key policy documents on teacher quality produced by the OECD andthe EU during the period 2005 to 2017 using an educational connoisseurship and criticismapproach. The purpose of this article is to explore how Eisner’s concepts of educational connoisseurshipand educational criticism can be understood and used to analyse educational policy,especially how teacher quality is discursively constructed in transnational authoritative texts oneducation policy. Eisner’s three aspects of criticism, description, interpretation and evaluation canbe utilised in a differentiated critical approach to the analysis of transnational policy documentson education. While the critical descriptive discourse can be viewed as ‘identifying a simplerelationship’ between social development and educational needs, the interpretative critical discoursecan be regarded as ‘recognising the complexity’ of teachers’ tasks in changing societies andthe critical evaluative discourse as ‘recognising and problematising contradictory interests’ thataffect teachers’ work. We argue that the philosophical concepts of connoisseurship and criticismcontribute to policy research by demonstrating that a multifaceted concept of teacher quality isneeded to capture the complex nature of education.

  • 344.
    Nordin, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att lämna papper och penna för ett digitalt läromedel: en fenomenografisk studie av elevers upplevelser att använda ett digitaliserat läromedel2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.

     

    En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.

     

    Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.  

  • 345.
    Nordin, Michelle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barns integritet- Vad, hur och varför: En didaktisk studie om två förskollärares tankar kring barns integritet i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.

  • 346.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Strandberg, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En verksamhetsintegrerad lärarutbildning - möjligheter och utmaningar2018Conference paper (Refereed)
  • 347.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Så fort det händer nånting så skriver jag" - om lärararbetet och risksamhällets ömtåliga barn2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 211-231Chapter in book (Other academic)
  • 348.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Teacher education - a waste of time or a value for life?2019In: NERA 2019, Education in a Global World, 6-8 March, Uppsala, Sweden: Abstract book, 2019-03-06, 2019, p. 620-620Conference paper (Refereed)
  • 349.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Teacher education in Sweden2018In: International Handbook of Teacher Education World Wide: Vol 3 / [ed] Karras, K.G. & Wolhuter, C.C., Nicosia: HM Studies , 2018, 2, p. 407-420Chapter in book (Other academic)
  • 350.
    Norling, Martina
    et al.
    Mälardalen University, Sweden.
    Magnusson, MariaLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv2019Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barn kommer till förskolan med varierande erfarenheter av språk. Förskolan har därför en betydande roll i barns tidiga språk-, läs och skrivutveckling, inte minst i ett likvärdighetsperspektiv. Förskolan behöver organiseras så att alla barn får tillgång till stimulerande språk,- skriv- och läsfrämjande lärandemiljöer. Boken handlar om hur förskolan kan skapa sådana sociala språkmiljöer.

    Boken bidrar med tydliga exempel från förskollärares vardagliga arbete. Den är uppbyggd utifrån tre teman med inriktning mot språk, och bidrar med en modell som visar de lärandestrategier som kännetecknar en social språkmiljö: omsorgsstrategier, kommunikativa strategier och lekstrategier. Författarna kommer både från praktiken i förskolorna och från forskarkåren och arbetar aktivt med frågor som handlar om barns språkutveckling.

    Boken riktar sig till förskollärarstuderande, lärarutbildare, förskollärare och andra verksamma i förskolan samt forskare inom pedagogik och didaktik. Den lämpar sig mycket väl för kollegialt lärande i förskolan och för diskussioner i arbetslag.

45678910 301 - 350 of 501
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf