lnu.sePublications
Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 525
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alleviation or obstruction?: Teachers, teacher assistants and negotiations on professional domains2018Conference paper (Refereed)
  • 302.
    Lindvall, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskolebarnets stress vid måltidssituationer2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Min studie syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger upplever förskolebarnets stress vid måltidssituationer. Studien utgår ifrån det salutogena sättet att se på hälsa, vilket syftar till att befrämja en individs aktuella hälsosituation. En kvalitativ metod har varit mitt tillvägagångssätt för att utföra studien. Kvalitativ forskningsmetod skapade möjligheten att kunna bidra med en nyanserad bild över hur pedagoger inom förskolans verksamhet upplever förskolebarnets stress vid måltider. Det forskningsverktyg som jag använt har varit semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex stycken pedagoger. De arbetar på olika förskolor i olika områden i en liten stad. Förskolorna avviker från varandra i storlekssammanhang och personaltäthet. Gemensamt för förskolorna är att de har tillgång till ungefär lika stora utrymme och samma materiella ting. Gemensamt är också att pedagogerna på de olika förskolorna upplever att barnen är eller lätt kan bli stressade vid måltidssituationer. Stressen kan uppstå genom flera olika moment som de intervjuade pedagogerna beskrivit. Det kan till exempel vara så att pedagogens stress kan smitta av sig till barnet. Barnet kan drabbas av olika psykiska tillstånd så som neofobi, aversion och matvägran med den gemensamma nämnaren att barnet inte äter på grund av upplevd stress. Barnets stress kan yttra sig på olika sätt. Det kan vara genom att barnet blir högljutt, apatiskt, oroligt eller att barnet får svårt att sitta stilla. Pedagoger kan minska barnets stress genom att vara en förebild som föregår med gott exempel. Förebilden verkar som en inidvid för barnet att imitera under måltider. Till exempel är det av vikt att förebilden har ett gott bordsskick för barnet att efterlikna. Pedagogerna som intervjuats anser att även vårdnadshavare bör vara goda förebilder till barnet vid måltider i hemmet. Det är viktigt att vårdnadshavare upprätthåller måltider där alla familjens medlemmar tillåts delaktighet. Pedagogerna menar att det även är av vikt att också hemifrån berikas av förebilder för att barnet ska veta hur hen ska föra sig vid måltider i förskolan. Resultatet bidrar till en bild av att pedagoger i förskolan idag generellt behöver fler verktyg och mer erfarenhet för att kunna bemöta samt rusta förskolebarnet med detsamma för att kunna hantera sin stress.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Lingh, Tobias
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Åsberg, Emilia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Adekvat digital kompetens i förskolan – vad är det?: En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar begreppet adekvat digital kompetens.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare idag, år 2020. I den svenska läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskollärare ska skapa möjligheter för barnen på förskolan att utveckla adekvat digital kompetens. Men vad innebär adekvat digital kompetens? Och hur uppfattar förskollärare begreppet adekvat digital kompetens?

     

    I studien har fjorton förskollärare deltagit i en semistrukturerad intervju via en digital enkät med syfte att kartlägga vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare. Studien och enkäten bygger på det teoretiska ramverket TPACK som är en teori där teknisk- pedagogisk- och innehållskunskap tillsammans skapar förutsättningar för att utveckla adekvat digital kompetens. Genom att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg, vilka pedagogiska metoder förskollärare använder och vad förskollärare anser krävs för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg undersöks syftet i studien och teorin utforskas. Tidigare forskning visar att digitalisering är ett svårarbetat område eftersom det kräver digital kompetens hos förskollärare, något som många förskollärare anser att de saknar. Resultatet av studien visar att begreppet adekvat digital kompetens tolkas på olika sätt ute på förskolorna. Förskollärarna har en grundläggande teknisk kompetens om hur exempelvis en lärplatta fungerar men har svårigheter att använda lärplattan i undervisningssituationer på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna fokuserar på att använda digitala verktyg administrativt men också tillsammans med barnen. Att skapa ett källkritiskt förhållningssätt lyfts fram som en metod att arbeta med. Men precis som tidigare forskning visar så saknar förskollärare fortfarande kompetensutveckling för att få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undersökningen visar att adekvat digital kompetens för förskollärare innebär att arbeta med de digitala verktygen som finns tillgängliga både administrativt och pedagogiskt. Barnens bästa ska alltid vara i fokus och ibland kan digitala verktyg underlätta undervisningen på förskolan och ibland inte. Det viktigaste är att utgå från sin egen barngrupp.

    Download full text (pdf)
    Adekvat digital kompetens i förskolan – vad är det?
  • 304.
    Ljung, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Holgersson, Maja
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Motorik och fysisk aktivitet i förskolans miljö: Förskollärares arbetssätt med motorik genom fysisk aktivitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien handlar om motorik och fysisk aktivitet i förskolan. Forskning som tidigaregenomförts inom motorik visar att beroende på vilket utrymme barnen har att rörasig på påverkar deras fysiska aktivitetsnivå. Detta gör det relevant att undersöka hurförskollärare arbetar med motorik genom fysisk aktivitet och i vilka av förskolansmiljöer de arbetar med motorik. Syftet med studien är att undersöka hurförskollärare arbetar med motorisk utveckling genom fysisk aktivitet i förskolanolika miljöer. Studien bygger på intervjuer från 7 förskollärare som har minst 5 årerfarenhet av förskolläraryrket. Resultatet som framkommer i studien är attförskollärarna främst arbetar med grovmotorik utomhus då det är större ytor att rörasig på, miljöerna inomhus inbjuder istället till finmotorik som kräver mindrerörelser. De flesta förskollärarna planerar aktiviteter som gynnar motoriken.Resultatet analyserades genom sociokulturellt perspektiv där det framgår att barn lärsig av varandra och förskollärarna utförde gruppaktiviteter med barnen. Genomuppsatsen kan man få en fördjupad kunskap inom motorisk utveckling i förskolan,hur det påverkar barnet, vilken roll förskolläraren har och hur viktigt miljön är för barnen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Ljung, Simone
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svennberg, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk Aktivitet i förskolan: Erfarenheter, föreställningar och betydelsen av pedagogers deltagande2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie om fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet genom att belysa hur förskollärare och barnskötare konstruerar kunskaper och erfarenheter kring fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och barnskötare som inte arbetar på en idrottsförskola konstruerar kunskaper och erfarenheter kring fysisk aktivitet i förskolans kontext. Studien har genomförts med fokusgruppssamtal tillsammans med förskollärare och barnskötare för att få en insikt om vad de har för erfarenheter och kunskaper kring fysisk aktivitet i förskolan. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna och barnskötarna fysisk aktivitet i förskolan? Vilka föreställningar om arbetet med fysisk aktivitet i en idrottsförskola framställs av förskollärarna och barnskötarna? Vad uttrycker förskollärarna och barnskötarna om pedagogers engagemang i barns fysiska aktivitet?   

    I resultatet framkommer det att deltagarna har olika uppfattningar av vad fysisk aktivitet är och att barns fysiska aktivitet påverkas av olika faktorer, såsom förskolans struktur, barns personlighet och av vårdnadshavare. Förskollärarna och barnskötarna kan se både för- och nackdelar med att idrottsförskolor finns, då det kan finnas risk för elitsatsning enligt deltagarna. Något som är framträdande i resultatet är att förskollärarna och barnskötarna tycker att det är viktigt att vuxna är engagerade i barnens fysiska aktivitet och att det kan öka barns fysiska aktivitet.

    Download full text (pdf)
    Fysisk Aktivitet i förskolan
  • 306.
    Ljunggren, Oliver
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Den flexibla musikläraren: en studie i hur ramfaktorer påverkar ledarskap och pedagogiskt förhållningssätt hos musiklärare i gymnasieskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur musiklärare i den svenska gymnasieskolan uppfattar och anpassar sina ledarroller och deras generella pedagogiska förhållningssätt utifrån ramfaktorerna elevantal och elevgruppsammansättning. Den vetenskapliga metod som använts för att generera ett empiriskt underlag för studien är kvalitativ intervju och totalt fem yrkesverksamma gymnasielärare inom ämnet musik deltog i intervjun. I studien visade det sig att det råder enighet i fråga om hur elevantal i undervisningssituationer påverkar musiklärarnas ledarskap. Samtliga fem musiklärare anser att de tenderar att anta ett mer styrande ledarskap och bli mer tydliga och uppgiftsorienterade i deras pedagogiska förhållningssätt ju fler elever som deltar i undervisningen. Musiklärarna har skilda åsikter i vad orsaken till dessa anpassningar är och poängterar aspekter så som tidsbrist och brister i kommunikation. Samtliga deltagande musiklärare anser att relationer är en avgörande aspekt i fråga om hur de anpassar sin ledarskapsroll. Tre av de deltagande musiklärarna anser att det i deras erfarenhet råder ett växelspel emellan att låta relationerna forma ledarskapet och att låta ledarskapet forma relationerna. Resterande två deltagare anser att relationerna och kommunikationen formar deras ledarroll. Samtliga deltagare anser dock att elevantal och elevgruppsammansättning är påverkande faktorer i deras ledarskap. Resultatet tyder på att musiklärare i den svenska gymnasieskolan i generell bemärkelse innehar ett flexibelt förhållningssätt i sitt pedagogiska ledarskap i relation till det elevantal som deltar i undervisningen.

    Download full text (pdf)
    Den flexibla musikläraren
  • 307.
    Ljungqvist, Jimi
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Den digitaliserade idrottsundervisningen: En studie om uppfattningen kring användandet av digitala verktyg i idrottsundervisningen på gymnasienivå2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vilken roll digitala verktyg har i idrottsundervisningen på gymnasienivå. Målen med studien är att undersöka idrottslärares egen uppfattning om användandet av digitala verktyg samt vilken påverkan digitaliseringen har i idrottslärarens egen idrottsundervisning.

    En internetbaserad enkätmetod har genomförts på 36 aktiva idrottslärare på gymnasienivå i åldrarna 25-65 år. 61 procent (n=22) var män och 39 procent (n=14) var kvinnor. Enkäten skickades först ut via mail till idrottslärare i Kalmar kommun. För att få spridning skickades enkäten även ut till en nationell sluten Facebook-grupp för idrottslärare.

    Resultatet i denna undersökning visar att majoriteten av idrottslärare på gymnasienivå använder digitala verktyg i sin idrottsundervisning och är positivt inställda till användandet. De vanligaste digitala verktygen som används är dator, projektor och elevernas egna telefoner. Största användningsområdet är film i någon form, antingen genom att visa film eller att filma elever med tydliga mål kopplat till det centrala innehållet. Detta eftersom det underlättar för läraren i bedömningen. Resultatet visar även att digitala verktyg inte används till hela idrottsundervisningen eftersom det upplevs finnas nackdelar med införandet av digitala verktyg som t.ex. att det kan störa undervisningen samtidigt som det är tidskrävande och kan ta bort rörelsetid.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Ljungström, Hampus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lövgren, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kartläggning i förskolan: Att hjälpa eller att stjälpa2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Educational mapping in preschool

    To benefit children or to cause difficulties for them

     

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför en kartläggning i förskolan blir aktuell, utifrån förskollärares perspektiv. Följande frågeställningar låg till grund för undersökningen: Vad ska kartläggningen leda till? Och hur går en kartläggning till? Metoden som använts för att svara på forskningsfrågorna är semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. Resultatet i denna studie pekar på att förskollärare ser den pedagogiska kartläggningen som ett hjälpmedel i arbetet med att erbjuda alla barn ett likvärdigt lärande i förskolan. Undersökningens resultat pekar även på att förskollärare inte anser att en diagnos skall vara nödvändig för att barn ska få det stöd de behöver i förskolan, det framkommer dock att det finns svårigheter i att erbjuda alla barn det stöd de behöver utan att det finns en diagnos. Svårigheter i att anpassa miljön efter alla barns behov uppges bottna i ekonomiska frågor samt hur lokalerna är utformade.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 309.
    Lund, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice. Linnaeus University.
    Talangidentifikation och idrottskulturer2018In: Att leda lärande: en vänbok till Per Gerrevall / [ed] Joakim Krantz & Daniel Sundberg, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2018, p. 111-130Chapter in book (Other academic)
  • 310.
    Lund, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lund, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences. Stockholm university.
    "Eftersom vi skrattar åt det så fastnar det bättre": Humor och relationell lärarauktoritet2018In: Auktoritet / [ed] Mats Trondman & Malin Lennartsson, Göteborg: Daidalos, 2018, p. 239-258Chapter in book (Other academic)
  • 311.
    Lundberg, Andrea
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk beröring - en grundsten i barns utveckling?: En kvalitativ studie om förskollärares inställning till fysisk beröring i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få veta mer om förskollärares inställning till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg. Då beröring i olika former har varit ett aktuellt ämne under den senaste tiden i form av ”#metoo”, ”Stopp! Min Kropp!” och ”Förskolebrevet”, fann jag det intressant att få veta mer om vad förskollärare tänker kring beröring i förskolan. Två frågeställningar utformades för att uppnå syftet, dessa var: På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder beröring gentemot barnen? Hur förhåller förskollärarna sig till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg? För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av en kvalitativ metod där fyra yrkesverksamma förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. En fenomenografisk ansats användes som teoretiskt ramverk för analys och tolkning av intervjusvaren. Resultatet visade att alla förskollärarna ansåg att fysisk beröring är viktigt för människan. Alla fyra använde sig av beröring gentemot barnen och beskrev olika syften med denna. Under intervjuerna framkom det även att förskollärarna kunde se en förändring i synen på och användandet av beröring under de senaste åren, och detta främst med avseende på pedagogens könstillhörighet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 312.
    Lundberg, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Steverink, Carolien
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Det är lätt att ta till en Ipad, lite som en barnpassning” : En kvalitativ studie utifrån förskollärares uppfattningar kring barns fysiska aktivitet och digitala verktyg 2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här studien är syftet att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares uppfattningar om användningen av digitala verktyg för att främja barns fysiska aktivitet i förskolan. Med avstamp i syftet har tre frågeställningar formulerats. De två första frågorna syftar till att ge svar på hur förskollärare uppfattar vad fysisk aktivitet och digitala verktyg innebär i förskolan samt i vilken utsträckning dessa används. Tredje frågan intresserar sig i att få en djupare förståelse över hur både digitala verktyg och fysisk aktivitet kan kombineras i förskolan. Den valda metoden är av kvalitativ karaktär då semi-strukturerade intervjuer och fältexperiment är de forskningsverktyg som använts. Studiens resultat har utifrån den sociokulturella teorin och det didaktiska perspektivet analyserat förskollärares uppfattningar. Huvuddragen som lyfts i resultatet är att digitala verktyg ser ut att kunna framkalla en rörelseglädje hos barnen för att motivera till rörelse, att användning av digitala verktyg alltid ska ha ett ändamål samt att det behövs en kompetens för att kunna använda digitala verktyg på ett ämnesöverskridande sätt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 313.
    Lundberg, Gustaf
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Uppfyller läroböcker i fysik kursmålen?: en analys av fyra läroböcker i Fysik 2 kopplat till de kvantmekaniskt relaterade delarna av kursplanen.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har fyra läroböcker för Fysik 2 i gymnasieskolan studerats för att utreda hur väl de följer ämnesplanen och kursplanen. De delar av kursböckerna som har en kvantmekanisk koppling har identifierats och analyserats. Analysen har dels varit kvantitativ, men även kvalitativ. Den kvalitativa delen av analysen har skett med ett sedan tidigare utvecklat analysverktyg som kopplar samman ämnesplanens centrala innehåll med kunskaper och förmågor i läroplanen.

    Analysen visar att läroböckerna generellt sett följer ämnesplanen och det centrala innehållet, men att det böckerna sinsemellan finns tydliga skillnader i hur de väljer att presentera innehållet samt i vilken utsträckning de kopplar samman det centrala innehållet med kunskaperna och förmågorna från läroplanen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 314.
    Lundin, Mattias
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Torpsten, Ann-Christin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    The ’flawless’ school and the problematic actors: research on policy documents to counteract discrimination and degrading treatment in schools in Sweden2018In: European Journal of Education, ISSN 0141-8211, E-ISSN 1465-3435, Vol. 53, no 4, p. 574-585Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, the anti‐discrimination initiatives and the efforts against degrading treatment are promoted by two laws indicating self‐regulatory and transparent actions toward preventing both. To be successful, it is important that everybody involved in the work has the same understanding of the task and that everybody understands written formulations of local policy documents, here labelled eq‐uity plans, in order not to reinforce inequalities when counteracting discrimination and degrading treatment. Our aim is to explore the world‐views that are expressed by the schools in their equity plans. We ask what are the perceived causes of discrimination and degrading treat‐ment within the schools, what solutions in the equity plans emerge and which subject positions are constructed and made possible. The analysis rendered three discourses of which we can see recurring signs in the material and these have been labelled The perfect school discourse, The desig‐nated discourse and The educational discourse. These dis‐courses are different in how they relate to discrimination and degrading treatment in school and they also provide different opportunities for students. We conclude that policy‐making is important as a means to change discrimi‐natory patterns and we suggest how to avoid drawing on discourses that are likely to counteract the goals.

  • 315.
    Lundström, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sandelin, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Digitala verktyg- en möjlighet eller ett hinder?: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivning av digitala verktyg i förskolans undervisning.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärare beskriver i arbete med digitala verktyg i förskolans undervisning. Genom ett didaktiskt perspektiv synliggörs förskollärares tankar kring ämnet och studien lyfter ramfaktorer som påverkar förskollärarnas möjlighet till att undervisa med digitala verktyg. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare från olika förskolor i två olika kommuner för att samla in data och få svar på studiens forskningsfråga. Resultatet visar att förskollärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i förskolans undervisning, både som ett medel att nå lärande inom olika ämnen men även som ett eget ämne med ett eget lärandeinnehåll. Dock finns viss motsättning mot att använda digital teknik i undervisning med förskolans yngsta barn. Resultatet visar att olika faktorer påverkar förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning kopplat till digitala verktyg, dessa faktorer är både beroende av förskollärarnas egna förhållningssätt och deras tankar och intresse för digitala verktyg men också beroende av de förutsättningar som ges från förskolornas huvudmän och rektorer i form av planeringstid, kompetensutveckling samt resurser i form av digitala verktyg.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 316.
    Lungu, Daiana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Extra anpassningar i högstadielärares matematikundervisning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka olika typer av extra anpassningar som erfarna högstadielärare använder för elever i matematiksvårigheter.

    Studiens frågeställningar är: Vilken uppfattning har högstadielärare i matematik om extra anpassningar? Vilka extra anpassningar använder högstadielärare i matematikundervisningen? Hur stödjer de valda extra anpassningarna eleverna i matematiksvårigheter?

    Metod: Studien har en kvalitativ ansats, som omfattas av en semistrukturerad och personlig intervju med två matematiklärare, samt lektionsobservationer. Lärarna i studien har arbetat i minst tjugo år som matematiklärare och har samarbetat de senaste sjutton åren, på samma skola.

    Resultat: Resultatet har visat att begreppet extra anpassningar inte har tolkas enligt Skolverkets rekommendationer och även att en del arbete, som anses vara särskilt stöd, används och dokumenteras på samma sätt som extra anpassningar. Trots missuppfattningarna kring begreppet, har resultatet visat att lärarna gör många extra anpassningar  som har  positiva effekter för elevers utveckling och lärande.

    Slutsatser: Arbetet med extra anpassningar upplevs inte som tidsbesparing för lärare, som det var tänkt när det introducerades år 2014. Lärarna upplever tidsbrist och på grund av det, hinner de inte att bland annat hålla sig uppdaterade vid förändringar och nyheter. Oftast är lärarna tvungna att blint följa lokala regler, som kan vara felaktiga och  missgynna både lärare och elever. Studiens huvudslutsats är att lärarnas kompetens och intresse för den enskilda elevens utveckling är skolans viktigaste framgångsfaktor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Långh, Robert
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fysisk aktivitet: Lärares erfarenheter och förhållningssätt av pulsträning för elevernas lärande i skolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter och förhållningssätt till hur pulsträning ökar elevernas koncentrationsförmåga och lärande i skolan. Eleverna i dagens samhälle har en mer stillasittande livsstil än för några få generationer sedan. Den fysiska aktiviteten i skolan får här en central roll. Studien undersöker om varför lärare anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och pulsträning på morgonen innan lektionerna startar. Detta undersöks genom kvalitativa och personliga intervjuer med 5 yrkesverksamma lärare i fyra olika skolor. Studiens resultat visar att pulsträning anses ha positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, kreativitet och minne samt att det blir ett bättre klimat för eleverna i klassrummet. Lärarna anser dessutom också att eleverna får bättre kondition som en bonus efter ett pulsträningspass, att elevernas sociala kompetens ökar och de får mer ansvar och inflytande. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt till att delta i undervisningen i idrott och hälsa, vilket också motverkar hemmasittare. Lärarna berättar att de ser en progression på elevernas utveckling av pulsträning efter två till tre månader.

    Download full text (pdf)
    Robert Långh Examensarbete
  • 318.
    Magnusson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sandahl, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Högläsningens påverkan på barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om högläsningens påverkan på barns språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att högläsning påverkar barns språkutveckling genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan. Ämnet högläsningens påverkan på barns språkutveckling var intressant att undersöka eftersom tidigare studier har visat att högläsning är av betydelse för barns språkutveckling samt att vårdnadshavare läser allt mindre för sina barn i hemmet. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärare med högläsning för att främja barns språkutveckling? Vilka resurser har förskollärare för att främja barns språkutveckling i samband med högläsning? För att kunna undersöka och få ta del av förskollärarnas uppfattningar valde vi att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade personliga intervjuer med fyra verksamma förskollärare. Vi lyssnade på de inspelade intervjuerna, sammanställde och kategoriserade intervjusvaren utifrån olika mönster och fick fram ett resultat som vi därefter analyserade utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Slutligen diskuterades resultatet och analysen i relation till våra tolkningar och uppfattningar. Resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare i studien hade en uppfattning om att högläsning är ett betydelsefullt verktyg för att främja barns språkutveckling. Det framhölls att det är genom utvecklande samtal om böcker och texter i samband med högläsning där barn får inflytande och delaktighet som är avgörande för att barns språk ska kunna utvecklas. Förskollärarna nämnde dessutom att en lugn miljö är en förutsättning för att samtalen vid högläsning ska bli av god kvalité.

    Download full text (pdf)
    Högläsningens påverkan på barns språkutveckling i förskolan
  • 319.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling, Niklas
    University of Gothenburg.
    In ‘Numberland’: play-based pedagogy in response to imaginative numeracy2018In: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 26, no 1, p. 24-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overarching interest of this study concerns how to outline learning opportunities and support in early childhood education (ECE) without losing its play-based character. More specifically, the study reports an empirical investigation into the evolving activity of a 6.5-year-old child and an adult conversing about the child’s drawing of ‘Numberland’. What the child’s drawing and his discussion about it with the adult tell us about his emergent mathematics skills is analysed. How the child shifts between speaking and enacting as if and as is, and how the adult supports his mathematics understanding through entering into the play-frame are analysed. How imaginary, play-based activities like this can provide the means for ECE and what this implies for the teacher are discussed.

  • 320.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg.
    Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär2019In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, no 1, p. 23-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on thematic work related to playing “shop”. Teachers, as well as children, have different roles, both in the continuation and in the development of the shop over time. The study is part of a larger project on play-based teaching in early childhood education. Empirical data for the current study consist of video observations of recurrent play in a preschool. The purpose of the study is to study how literate tools come into play between children and between teachers and children in the topic of “shop”. The results show: (i) what early literate tools (concepts, distinctions) are introduced and actualized in the play and (ii) how these are appropriated and given importance to the continuation of the play. The aspect of writing that becomes particularly important is the communicative functions of symbols. The literate content becomes significant for the development of play as well as how the teacher in play responds to children’s actions. Through empirical analysis, the study gives an example of teaching on the basis of play in preschool.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
    Download full text (pdf)
    Temanummer - Lekresponsiv undervisning i förskolan
  • 321.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg, Sweden.
    Förskollärares undervisningsstrategier: skriftspråkets funktion2019In: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , p. 180p. 168-178Chapter in book (Other academic)
  • 322.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mångfald-en nyckel till vetenskapligt tänkande i lärarutbildning2018Conference paper (Refereed)
  • 323.
    Magnusson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Preschool teacher students´view of how to support children´s writing2018Conference paper (Refereed)
  • 324.
    Magnusson, Myhanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Aronsson, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Modersmål i förskolan: En kvalitativ studie om hur förskollärare upplever sitt arbete med att främja språkutvecklingen av modersmålet hos barn som talar annat modersmål än svenska 2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studien äratt bidra med kunskap om hur förskollärarei förskolan upplever arbetet med att främja språkutvecklingen av modersmålet hos barn som talar annat modersmål än svenska. Empirin har samlats in genom enskilda semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärarna upplever att dearbetar för att skapa en miljö på förskolan där alla barns modersmål accepteras och där barnen ska kunna känna en trygghet i att använda sina språk oavsett varifrån de kommer. Förskollärarna uppger att de i inomhusmiljön på de olika förskolorna synliggör barnens olika modersmål genom att sätta upp flaggor, ord och alfabet på olika språk. Av resultatet framgår även att förskollärarna i arbetet med språkutvecklingen av olika modersmål använder sig av olika pedagogiska verktyg exempelvis bildstöd, digitala verktyg och böcker. Även andra resurser såsom vårdnadshavare och modersmålsstödjare används i detta arbete. Det framkommer dock att vissa språk får större uppmärksamhet än andra språk i förskolan.Förskollärarna upplever att det finns olika utmaningar i arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn som talar annat modersmål än svenska. Förskollärarnas kunskaper och kompetens, tidsbrist, svårigheter att finna meningsfulla och lämpliga pedagogiska verktyg samt att förskollärarna inte kan utmana barnen vidare i deras språkutveckling eftersom förskollärarnasjälva inte kan barnens olika modersmål och därmed inte kan avgöra på vilken nivå i språkutvecklingen barnen befinner sig på, är exempel på utmaningar som förskollärarna upplever och som synliggörs i resultatet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 325.
    Malabarba, Gioele
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vetenskapliga teorier och "naivt tänkande": En kvalitativ studie av elevers tankeprocesser kring fysikalisk problemlösning utifrån Force Concept Inventory2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftade på att undersöka elevers tankeprocesser när de ställs framför fysikaliska problem, med ett särskilt fokus på samspelet mellan vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar. Kvalitativa tekniker valdes som forskningsmetod då elevers tankeprocesser är svåra att klassificera på ett kvantitativt sätt. Totalt 15 elever valdes ur två klasser på det sista året av en italiensk gymnasieskola och intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån frågor från Force Concept Inventory som diskuterades muntligt med eleverna. Intervjuerna spelades in och analyserades för att försöka hitta mönster och få insikter om elevernas tankeprocesser. Studiens resultat pekade på att vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar kan samexistera och stå i konflikt under en och samma uppgifts lösning, men att elever oftast tacklar fysikaliska problem antingen på ett sätt eller det andra. Samspel mellan de två tankesätten är därför mer sällsynt. Ett ytterligare möjligt mönster hittades i eleverna uttryck och ordval, som verkades vara relaterade till deras tankeprocesser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Malmdal, Emil
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Olsson, Ricard
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Samverkan mellan skola och fritidshem: Klasslärare och lärare i fritidshemmet berättar2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbete är att visa vilka hinder och möjligheter för samverkan mellan fritidshemmet och skolan, som klasslärare och lärare i fritidshemmet ger uttryck för samt hur samverkan skulle kunna utvecklas. Studien uppmärksammar framförallt vilka behov lärare i fritidshem och klasslärare uttrycker av samverkan. Studien har även för avsikt att synliggöra hur samverkansprocesser i skolan kan utvecklas samt vilka positiva effekter en fungerande samverkan har för skolverksamheter. I vår studie har vi utifrån en kvalitativ metod valt ett strategiskt urval av respondenter, samt semistrukturerade intervjuer. Tre legitimerade klasslärare och tre legitimerade lärare i fritidshem medverkade. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna, lärare i fritidshem och klasslärare, uttrycker ett behov av att ha planeringstid tillsammans för att samverkan ska fungera. Framgångsfaktorerna som nämns i resultatet kan ge en vägledning på hur samverkan kan utvecklas. Lärare i fritidshem uttrycker även ett behov av tydligare styrning och ledning av rektorer på grund av den, som de beskriver det, otydliga läroplanen. Klasslärare menar också att rektorer kan ha en avgörande roll i samverkan. Av klasslärare beskrivs det dessutom att det inte bara finns positiva effekter med samverkan för samtidigt beskrivs samverkansprocesser vara någonting som är för tidskrävande att hinna genomföra. Studiens resultat påvisar brister i samverkan mellan verksamheterna, det i sin tur gör att skolans och fritidshemmets potentiella utvecklingsprocesser stagnerar. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Mandry, Antonia
    et al.
    Columbia University, USA.
    Arjmand, Reza
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Islam and Democracy in Muslim Educational Settings2018In: Handbook of Islamic Education / [ed] Holger Daun, Reza Arjmand, Cham: Springer, 2018, 1, p. 289-310Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter seeks to explore the relationship between education and democracy in Muslim educational settings. The chapter will examine existing scholarship on Islam, democracy, and education with first, an overview of concepts and definitions and second, a review of educational systems regarding democracy and religion in selected Muslim-majority nations.

  • 328.
    Marquez Montano, Astrid
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Grip, Lina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Tänka om, tänka nytt, lära nytt”: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om Läslyftet som kompetensutvecklingsmodell inom språk-, läs- och skrivdidaktik.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mätningar av barn i skolåldern har visat en försämring inom läs- och skrivförmåga. Genom att utveckla och fördjupa lärarnas kompetenser om barns lärande inom språk-, läs- och skrivdidaktik, stärks barnens språkliga förmåga redan från tidig ålder. Denna utveckling och fördjupande av lärarnas kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik sker genom Läslyftet. För att synliggöra vad läslyftet har haft för påverkan på förskollärarna och verksamheten är det genom denna studie syftet att beskriva förskollärares uppfattningar om Läslyftet som metod för kompetensutveckling. Frågeställningarna för studien är: Vilka uppfattningar har förskollärare om Läslyftet? På vilket sätt har Läslyftets kollegiala lärande främjat kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? Hur påverkar förskollärares inställning till Läslyftet sin kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? 

    Ämnet undersöks genom kvalitativa intervjuer där sex förskollärare medverkade. Förskollärarnas uppfattningar om Läslyftet analyserades med hjälp av ramfaktorteorin och Learnings Studies två nivåer om lärande. Utgångspunkterna från ramfaktorteorin är personramen och den fysiska ramen och Learning Studies två nivåer om lärande, lärarens lärande och elevers lärande. 

    Resultatet visar att det kollegiala lärandet har varit en genomgående faktor för förskollärare att utveckla sina kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Läslyftets ämnesinnehåll och modell för kompetensutveckling har överskådligt uppfattats som positiv och givande. Förskollärarna uppfattar en förändring i sin inställning kring språk-, läs- och skrivdidaktik samt att det kollegiala har varit meningsfull för en gemensam utveckling för arbetslagen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 329.
    Martinsson, Pernilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Söderholm, Alice
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskolechefer om ekologisk utveckling: en fenomenologisk studie om ekologisk utveckling i förskolans verksamhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur förskolechefer beskriver arbetet med ekologisk utveckling i förskolan. Ytterligare ett syfte är att belysa vilka utmaningar och möjligheter förskolechefer ser med arbetet av ekologisk utveckling. Undersökningen ska även bidra till mer lärdom om vad ekologisk utveckling kan vara i förskolans verksamhet. Ekologisk utveckling har blivit ett aktuellt ämne i dagens samhälle där många är engagerade i miljöfrågor och vad man kan göra för att jordens resurser ska räcka längre. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer där sex stycken förskolechefer från olika verksamheter blev intervjuade. Litteraturen har haft utgångspunkt i vad ekologisk utveckling innebär, vad det finns för lagar eller riktlinjer inom ämnet, hur man kan arbeta med ekologisk utveckling i förskolans verksamhet samt vad förskolechefer har för roll i arbetet. Ramfaktorteorin har använts som teorianknytning för analys. Studien visar att samtliga chefer anser att det är ett viktigt ämne att jobba med. De flesta tycker dock att det är ett svårfångat begrepp som sitter hårt sammansvetsat med huvudbegreppet hållbar utveckling. I resultatet framkom det att engagemang och intresse kan ses som en stor möjlighet när personal är drivna i ämnet. Det visade även att engagemang och intresse kan bli en utmaning, då det inte alltid finns personal som lägger fokus på arbetet med ekologisk utveckling. 

    Download full text (pdf)
    Förskolechefer om ekologisk utveckling
  • 330.
    Masiulé, Dalia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Varför I Ur och Skur?: En studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarnas val av I Ur och Skur förskola2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Mazon Larson, Erik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur gymnasieelever upplever lättlästa texter inom naturvetenskapsprogram2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt Sveriges skola har eleverna rätt till anpassad undervisning. Den stöd kan ta form av anpassad material som lättläst anpassade texter, versioner av texter som är lättare att förstå för elever med lässvårigheter. Däremot finns det för lite eller inget lättläst material alls för elever i naturvetenskapsprogram på gymnasienivå.

    Denna studie ställer fram åsikten som gymnasielever i naturvetenskapsprogram har om lättlästa texter, med speciell fokus på elever med ett annat modersmål än svenska.

    I studien sammanfattas rekomendationer för lättlästanpasning och appliceras dem i anpassning av en text om geologi på gymnasienivå. Därefter samlas elevernas åsik om den ursprungliga och anpassade materialen. Den insamlade data bearbetas både kvantitativt och kvalitativt.

    Resultat visar att ingen grupp av elever uppskattar lättlästa texter betydligt över vanliga mer komplexa och krävande gymnasiala texter. Men det finns en viss tendens bland elever med svenska som modelsmål att starkt opponeras mot lättlästa texter. Och en viss tendens bland elver med ett annat modersmål att tycka att lättläst material kan få plats i gymnasieskolan.

    Download full text (pdf)
    VT19_ErikMazon_LättlästGymnasie
  • 332.
    Mellgren, Elisabeth
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Heilä-Ylikallio, Ria
    Åbo Akademi University, Finland.
    Jusslin, Sofia
    Åbo Akademi University, Finland.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi University, Finland.
    Den samtida textmiljön i förskolan2019In: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , p. 180p. 129-142Chapter in book (Other academic)
  • 333.
    Merdanov, Samir Nuhov
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kopplingen mellan lärares och elevers attityder: en analys av elevers uppfattning om fysik och hur de upplever sina lärare i ämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med den här undersökningen är att försöka hitta ett samband mellan elevernas attityder gentemot fysikämnet och hur de upplever lärarens attityd. I tillägg till detta undersöks elevernas preferenser när det gäller deras lärares sociala kompetens och ämneskompetens.Undersökningen består av enkätundersökningar på två skolor, dels bland elever på högstadiet i en grundskola och dels bland gymnasieelever med teknisk inriktning. Slutsatsen från resultaten och analysen är att det finns någorlunda stark koppling mellan de valda variablerna. Detta visas genom bivariat regressionsanalys av variablerna och resultatet visade hög statistisk signifikans. Såsom hypotesen formulerades är sambandet positivt och visar att om eleverna upplever en positiv attityd hos läraren, leder detta till positiv inställning till ämnet bland eleverna, vilket även stämmer överens med tidigare forskningar. Som blivande lärare i fysik är det viktigt att veta vilka föreställningar eleverna har om ämnet och vad som förväntas av en bra lärare. Att kunna hitta balansen i relationer med eleverna och lyckas motivera dem till lärande, är en av de stora utmaningarna som lärare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 334.
    Milebe Malanda, Fleury Florence
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    La place de la littérature francophone dans les manuels de FLE utilisés pour le lycée suédois2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Francophonie is a term that is often used in FLE studies because it refers to all countries and people who use French as an official language or language of communication. Indeed, the Francophonie aims to highlight the fact that the French language is spoken not only in France, but also in several countries of the world.

                          The purpose of this work was to find out how "La Francophonie" is used by FLE teachers in Swedish high schools. To achieve our objectives, we have adopted two methods namely: a study of themes related to the Francophonie in the textbooks Escalade 3, Escalade 4 and Escalade 5 which are used by the students of the levels of French 3, 4 and 5 in Swedish high schools. This textbook study, however, was supplemented by a survey of FLE teachers in high school to see how they use this term in their teaching. The survey was done thanks to Google forms and published on the Facebook pages of the groups '' Språklärarnas riksförbund '' and “Franska 6-9 och gy ''.

                                 The results of the study indicate that on the one hand, the analysis of the textbooks demonstrated that the theme of the Francophonie is present in all the textbooks studied, and on the other hand, the results of the survey confirmed that the Francophonie is present in the teachings of FLE in Sweden. However, some teachers have some difficulties in teaching it. Today, the computer tool (websites for example) is also widely used by teachers of FLE in Sweden and allows to integrate this theme in their teachings.

    Download full text (pdf)
    La place de la littérature francophone dans les manuels de FLE utilisés pour le lycée suédois
  • 335.
    Monemar, Susanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bergqvist, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Matematik i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare beskriver relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses leken ha stor betydelse för barns lärande. Givet matematikens utökade plats i förskolans verksamhet och det positiva förhållandet mellan barns lek och lärande får förskolläraren stor betydelse. Frågeställningarna rör vilken matematik barnen kan lära sig i leken, den egna rollen i leken med avseende på lärande i matematik och pedagogiska utmaningar med att använda barns lek för att stimulera deras lärande i matematik. Vi har utfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultaten visar att förskolläraren behöver vara öppen för att se matematiken i barns lek. Fri och styrd lek behövs då det ena ger förutsättning för det andra gällande barns matematiklärande. Förskolläraren kan direkt påverka inramningen av leken och skapa ett möte mellan sin och barnens förväntan på lärandet. Förskollärarens uppmuntran samt lagom svåra frågor och utmaningar utefter barnets förkunskaper spelar roll, där förskollärarens närvaro och engagemang är viktiga faktorer. Även behöver läraren ge barnen chans att lösa matematiska problem i verkliga situationer och ge tid till eget utforskande. Läroplanen anses vara en positivt bidragande ramfaktor. Barnens intresse ses som en nyckel in i läroplanen. Leken ses som ett sätt att få med sig barnen i ett matematiklärande. Förskolläraren behöver ta vara på barnens drivkraft och vända den till att lära matematik.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 336.
    Mukarker, Lana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Betyg och bedömning i skolan: Lärarens erfarenhet av betygssättning i årskurs sex2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den kvalitativa intervjustudien är att fördjupa förståelsen för betygsättning i tidigare åldrar genom att synliggöra hur matematiklärares resonemang om det nya betygsystemets tydlighet samt dess inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Studien har följande tre centrala frågor:

    1. Hur upplever lärarna att det nya betygssystemets kunskapskrav har påverkat betygsättningen?

    2. Hur upplever lärarna att betygen påverkar elevernas lärande/kunskapsutveckling?

    3. Hur resonerar lärarna kring hur betyg i tidigare åldrar har påverkat relationen mellan summativ och formativ bedömning?

    Den empiriska undersökningen består av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 5 lärare som undervisar från årkurs 4–6. Lärarnas erfarenheter samt studiens empiriska material utgör grunden i arbetet. Det framkom i studien att urval lärare hade positiv inställning för betygsättning i tidigare åldrar. Dock var de medvetna om nackdelar med betygsättning och vilken komplexitet den har. Slutsatsen innefattar både högpresterande och lågpresterande elever där både är påverkade av tidig betygsättning. Studien diskuterar även de bakomliggande faktorer till det och synliggör lärarens roll i detta. Studien visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var riktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Lärarna upplever att både summativ och formativ bedömning kompletterar varandra och att eleven inte får en rättvis bedömning om hen bedömas endast summativ eller formativ.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 337.
    Munira, Numanovic
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Mångkulturalitet i förskolan: en kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt med mångkulturalitet 2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att söka djupare förståelse för hur förskollärare arbetar för att skapa en mångkulturell verksamhet som inkluderar hela barngruppen, utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomförs med kvalitativ metod, via semistrukturerade intervjuer och observationer av den fysiska miljön. Resultaten bygger på intervjuerna av sju olika förskollärare på tre olika förskolor med mångkulturell profil i södra Sverige. Analysen genomförs övergripande från ett interkulturellt perspektiv samt följande forskningsbegrepp; en målsättning för de andra, osynliggjord mångfald och möjliga identifikationer.

     

    De arbetssätt som framkommer i resultaten med mångkulturellt arbete är; inkluderande i temaarbete, språk, digital media, temadagar med mångkulturellt perspektiv, mångkulturellt material och passivitet. Arbetssätten bidrar till gränsöverskridande processer för alla barn i barngruppen med undantag för arbetssättet passivitet. Det framkommer även att innehållet i vissa aktiviteter styrs från flerkulturella barns individuella bakgrund. Till följd av detta kan det skapas en obalans i fördelning mellan deltagande och påverkande möjligheter i barngruppen, där enspråkiga barn då tilldelas en deltagande roll i aktiviteterna.

  • 338.
    Mäkelä Öhlund, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barn i behov av mer ledning och stimulans eller särskilt stöd i förskolan.: En kvalitativ studie kring förskollärares bemötandeperspektiv 2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att med hjälp av semistrukturerade interjuver jämföra hur förskollärare i förskolan arbetar med att uppmärksamma, utforma stöd samt bemöta de barn som behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd i förskolan. Utifrån studiens syfte utformades två frågeställningar: Hur uppmärksammar och bemöter förskollärare barn som är i behov av mer ledning och stimulans eller särskilt stöd i förskolan? Samt vilket stöd ges till barn i förskolan med behov av mer ledning och stimulans eller särskilt stöd i förskolan?

     

    Studien byggde på en kvalitativansats och använde sig av semistrukturerade intervjuer för insamlandet av data. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en abduktiv analys och i förhållande till ett teoretiskt ramverk bestående av tre bemötandeperspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet.

     

    Studiens resultat visar att förskollärare, oberoende av bemötandeperspektiv, uppmärksammar barn i behov av mer ledning och stimulans eller särskilt stöd utifrån funktionella aspekter där sociokulturella förutsättningarna och miljön som barnet är en del utav, kan påverka barnets behov. Barn uppmärksammas sedan när de här faktorerna gör så att någonting inte fungerar i vardagen. Stödet som barnen erbjöds var även det oberoende av vilket bemötandeperspektiv förskollärarna hade, med anpassning av miljön, barngruppensstorlek och extra material för att underlätta undervisningen framkom. Däremot visade resultatet att förskollärares bemötandeperspektiv och förhållningssätt påverkade hur de bemötte barnen och deras olikheter samt hur stödets utformades och implementerades i verksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 339.
    Månsson, Matilda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap i fritidshemmet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien grundar sig i ett utvecklingsarbete vars syfte är attutveckla lärares användande av digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Arbetet har tagit avstamp i aktionsforskning och skedde genom en fyra veckor lång aktion på en fritidshemsavdelning där fyra lärare jobbade med elever från förskoleklass och årskurs 1. Aktionen byggde på fem stycken aktiviteter som jag initierade där lärarna och eleverna på avdelningen fick pröva att arbeta med digitala verktyg introducerade som pedagogiska redskap. I den avslutande aktionen fick lärarna själva hålla i en aktivitet där digitala verktyg fungerade som ett pedagogiskt redskap. Aktionernas funktion var också att på sikt bygga en grund för fortsatt och ökat användande av digitala verktyg på fritidshemmet och svara på frågeställningen om hur lärares förhållningssätt påverkas av ett utvecklingsarbete där digitala verktyg introduceras som ett pedagogiskt redskap. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer innan och efter aktionen med de lärares som deltog i aktionen på fritidshemmet. Intervjuerna i denna studie har fungerat som mätinstrumentet och resultaten visar på att utvecklingsarbetet har byggt en grund för fortsatt arbete med digitala verktyg i verksamheten och inspirerat lärarna med nya tips på tillvägagångssätt i användandets av digitala verktyg. I intervjuerna framkommer det också att lärares förhållningssätt på olika sätt har påverkats positivt av utvecklingsarbetet aktion i verksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 340.
    Mårtensson, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Arbete med elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet: -Otillräcklighet eller kompetens i mötet med elever i behov av särskilt stöd2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Mörk, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Man kommer ihåg när det är roligt": En intervjustudie om grundskoleelevers upplevelser av biologiundervisningen i skolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare studier visar att färre studenter söker sig vidare till naturvetenskapliga karriärer och att unga förlorar intresset för naturvetenskapliga ämnen under sin skolgång. Eftersom positiva attityder till ämnena har visats påverka ungas vidare karriärval är det av vikt att elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen är positiva under elevernas skolgång. Vilket på sikt kan öka rekryteringen till naturvetenskapliga karriärer. För att ta reda på hur dessa positiva attityder skapas måste vuxenvärlden utgå från elevernas känslor och intressen i utformning av undervisningen. Som en del i att ta reda på elevernas känslor och upplevelser av biologiundervisningen i skolan utfördes i denna studie intervjuer av elever i årskurs nio för att undersöka vad eleverna upplevde som minnesvärt och intresseväckande i biologiundervisningen. Det visades i studien att eleverna upplever att de kommer ihåg bättre om lektionerna är roliga vilket också ger dem positiva känslor såsom glädje och stolthet. Det visades även att lärarens sätt och personlighet påverkar elevernas attityder till ämnet. Studien visar således att roliga lektioner som skänker eleverna glädje och stolthet samt engagerade lärare är eftersträvansvärt i undervisningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Nilsson, Birgitta
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    L’apprentissage par l’expérience esthétique: Utilisez-vous l’audio-visuel, la musique et le théâtre dans l’enseignement du français ?2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    With the implementation of the 2011 guidance documents (Lgr11), the aesthetic perspective was strengthened in the Swedish secondary school, according to Marie-Louise Hansson Stenhammar (2015: 60). The purpose of this thesis is to examine whether there are differences in the extent to which some teachers use learning through aesthetic experience, and to identify possible advantages and obstacles in this respect. After a brief overview of four major theoretical perspectives of learning, we present a minor quantitative study that we relate to previous research. Anne Bamford (2009 : 11) and Hélène Trocmé-Fabre (Jedrzejak 2012 : 24) show in their research how tools relating to aesthetic activities can improve learning. The main finding in our survey, covering a few teachers over the country, is that the use of these tools varies greatly, and that the degree of interest and motivation for this area of activity differs from teacher to teacher. Advantages for the pupils, mentioned by participants in our study, are motivation, variation, use of several senses, consolidation of knowledge, activation of the photographic memory and easier learning of the language. While research, by Hansson Stenhammar (2015), points out teacher’s interpretation of regulatory frames as an obstacle to the use of aesthetic activities, in our study the perceived obstacles are the teacher’s lack of motivation, time and teaching material. Our participants are randomly sampled, from across the country, and findings from our small study cannot be extended to a wider population. Our recommendation for further research would be a study on how the pupils’ attitudes and motivation is affected by aesthetic experiences.

    Download full text (pdf)
    Estetiska lärprocesser i franskundervisning
  • 343.
    Nilsson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lundberg, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskoleverksamhetens psykosociala arbetsmiljö: En studie om förskollärares hälsa.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien.

    Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 344.
    Nilsson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Petersson, Sanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ett samförstånd i ögonblicket: En studie om förhållningssätt vid lämning i förskolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om de interaktioner som sker vid lämningen samt dess förutsättningar. Syftet har konkretiserats till två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur villkoras möten för interaktion vid lämning?” och “Hur interagerar pedagog, barn och vårdnadshavare vid lämning?” För att få svar på forskningsfrågorna har fokusgrupper och observationer genomförts med två arbetslag från två olika förskolor. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska begrepp som har sin grund i det sociokulturella perspektivet. Pedagogens placering och yttre faktorer visade sig ha en betydande roll för hur interaktion med barn och vårdnadshavare skapades. Kommunikationen var både verbal och icke verbal mellan parterna och möjliggjorde för interaktion. Det visade sig även att stunden efter överlämning skapade fler tillfälle för interaktion mellan barn och pedagog än övriga lämningssituationen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 345.
    Nilsson, Ella
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Stark, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Vi kan vara en när man egentligen skulle vara tre": En studie om hur förskollärare uppfattar och synliggör professionalitet i förskolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna stuide är att belysa hur förskollärare reflekterar över sin yrkesprofessionalitet och hur förskollärare synliggör professionalitet i förskolläraryrket. Vi gör en historisk tillbakablick på förskolans, förskollärarutbildningen och läroplanens framväxt och utbildning. Detta för att ge en bild av hur förskolans ursprung kan ha påverkat synen på förskolorna idag. Det redogörs också hur professionalitet i förskolan kan se ut. För att fördjupa oss och få en inblick i detta har vi intervjuat förskollärare i fokusgrupp där våra intervjufrågor varit inriktade på förskollärarnas uppfattningar till sin yrkesprofessionalitet. Vid bearbetningen av insamlade data har vi använt den hermeneutiska spiralen samt förståelsehorisonter som metodverktyg. 

    I studiens resultat berättar de medverkande förskollärarna om hur de kan urskilja kontraster mellan sin egen och allmänhetens syn på professionalitet inom förskolläraryrket. De menar att allmänheten ofta kan se förskolan som en plats för barnpassning medan förskollärarna anser sig som professionella lärare. Det framkommer att förskollärare använder sig av varierande strategier för att synliggöra förskollärares professionella uppdrag och yrkesroll. Respondenterna i fokusgruppen beskriver hur vardagliga arbetsuppgifter såsom dokumentation, arbete utifrån läroplanen och vistelse ute i samhället kan utforma synliggörande strategier. Dessa strategier menar de medverkande förskollärarna kan bidra till att professionalitet inom förskolläraryrket blir mer synligt och då även kan uppmärksammas av personer utanför förskolans verksamhet.

    Avslutningsvis diskuteras olika aspekter av förskolläraryrket och hur dessa tar formen av yrkesprofessionalitet i förskolan. Det framkommer att allmänheten har en viss okunskap kring den kunskapsbas förskollärare besitter. Detta menar vi kan vara en bidragande faktor till att förskollärares professionalitet kan bli osynlig för andra utanför yrket. Detta betonar också vikten av hur de synliggörande strategierna kan visa allmänheten hur professionalitet i förskolan kan se ut och på så vis påverka uppfattningen av yrket.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Nilsson, Fredrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ståhle, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Socialt lärande i utomhuspedagogisk kontext: En kvalitativ studie om sex förskollärares uppfattningar om socialt lärande i utomhuspedagogiken2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning kring socialt lärande i utomhuspedagogiken visar att det främjar barnens kommunikativa förmågor. I den tidigare forskning vi har granskat osynliggörs förskollärares roll i processen. Av denna anledning behövs det mer kunskap kring deras betydelse för barnens lärande i sociala processer. Studien baseras på både observationer och intervjuer på tre förskolor med två förskollärare på varje förskola. Analys genomfördes med hjälp av den hermeneutiska cirkeln och innehållsanalys för att hitta samband och olikheter. Resultaten pekar på att undervisningen utomhus främjar det sociala lärandet hos barnen samt att majoriteten av förskollärarna önskade att bli bättre på att bedriva undervisningen utomhus. Tanken är att studien ska bidra med en ökad medvetenhet kring det sociala lärandet i utomhuspedagogiken bland förskollärare då läsaren får en inblick i hur tankeprocessen kan vara i förskoleverksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Nilsson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Andersson, Louise
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bemötande och Inkludering: Hur bemöter och inkluderar fritidsverksamheten nyanlända elever i elevgruppen? 2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är genom intervjuer få kunskap om hur fritidslärare samt rektorer går tillväga för att bemöta och inkludera nyanlända elever. I följande text kommer du, genom forskning, intervjuer med rektorer och fritidslärare samt två lärarstudenters syn på detta ämne, få reda på hur det fungerar på två olika skolor i södra Sverige där den ena skolan är väldigt mångkulturell och den andra skolan inte alls är lika mångkulturell. Hur arbetar de två olika skolorna och hur ser forskningen på  detta? Finns det något sätt för de övriga eleverna på fritidshemmet att hjälpa de nyanlända eleverna att känna sig välkomnade i verksamheten? 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 348.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Glaés-Coutts, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Who owns the knowledge? Implementing research- based policy in a time of accountability2018Conference paper (Other academic)
  • 349.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Trulsson, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    Avrapportering uppdrag interkulturell kompetens i lärarprogrammen – skolan i det mångkulturella samhället2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 350.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Trulsson, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    "You Can't Liberate the Free": Gender, Work and Swedish Hijabis2019In: The Nordic Civil Sphere / [ed] Jeffrey C. Alexander, Anna Lund, Andrea Voyer, Cambridge: Polity Press, 2019, p. 95-123Chapter in book (Refereed)
45678910 301 - 350 of 525
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf