lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 961
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301. Herrlin, Katarina
    Hur kartlägger man barns läsutveckling?2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 302.
    Herrlin, Katarina
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Klara målen: Skriva2009Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 303.
    Herrlin, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Läsinlärning, läsutveckling och läspedagogik2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 304. Herrlin, Katarina
    Läsning och läsutveckling2002Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 305. Herrlin, Katarina
    Läsningens fem dimensioner2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 306. Herrlin, Katarina
    Vad är avgörande för en god läsutveckling?2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 307.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassens Didaktik: Möjligheter och utmaningar2012 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 308.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Förskoleklassens metodik: Språkande, skrivande och läsande2014Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 309.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Konsten att få tänk på pränt2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I modulens inledande del beskrivs elevens skrivutveckling genom olika faser, från pseudo-skrivning till ortografisk-morfemisk skrivning. Två strategier för skrivandet diskuteras – den direkta (ortografiska) och den indirekta (fonologiska).

    Syftet med att lyfta olika komponenter av skrivandet är att ge fördjupad kunskap om elevens skrivprocess och väcka tankar om hur motivation, idéskapande, inkodning och textbyggande utgör delar av skrivundervisningen. 

    I undervisningsaktiviteten kan ni på ett lekfullt sätt arbeta med skiljetecken på olika nivåer genom att låta eleverna formulera gåtor om sig själva.

  • 310.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Språkutvecklande aktiviteter: – en idébank2018Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I fritidshemmets verksamhet finns det stora möjligheter för dig som pedagog att konkretisera och arbeta med elevernas språkutveckling på olika sätt. I den här boken får du tips på språkutvecklande och planerade aktiviteter som går att genomföra i den dagliga fritidsverksamheten.

  • 311.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar2019 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 312.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nilsson, Ida
    Klara målen: Läsa, tala och samtala2009Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 313.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nilsson, Ida
    Läs med flyt: Ett målmedvetet arbetssätt för att utveckla läsförståelsen2009Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 314.
    Holm, Rebecca
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Bengtsson, Emmeli
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fritidslärarens didaktiska arbetssätt för ökad fysisk aktivitet på rasten2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.

  • 315.
    Holmgren, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Wikland, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Att arbeta med faktatexter: En undersökning av lärares frågor och elevers respons2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I studien undersöker och syftar vi till att förstå hur två lärare, en i årskurs tre respektive en i årskurs sex, ställer frågor om en faktatext och vilka elevresponser detta resulterar i. För att kunna tolka elevernas responser antas ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande användes för att tolka vilket möte eleverna gör med texten i läsandet och samtalet om en faktatext. Studiens material består av videoinspelade observationer. Det videoinspelade materialet för årskurs tre är totalt 45 minuter, medan materialet för årskurs sex totalt är 60 minuter. Totalt deltog 32 elever och två lärare. Under observationerna iakttog vi hur lärarna ställde frågor om en utvald sakprosatext och vilken elevrespons lärarnas frågor resulterade i. Det insamlade materialet analyseras utifrån studiens analysverktyg, textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna lägger mer fokus på faktatextens begrepp, än på dess innehåll och budskap. Det visar också att lärarna använder sig mer frekvent av stängda frågor istället för öppna frågor. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att lärares frågor påverkar hur elevernas resoner blir. Resultatet visar också att elevresponserna och frågorna skiljer sig åt i årskurserna eftersom lärarna väljer att lägga upp sina lektioner på olika sätt. 

  • 316.
    Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    University of Gothenburg.
    Olteanu, Constanta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Bridging the gap between theory and practice by the use of iterative processes2013Inngår i: Journal of Education and Learning, ISSN 1927-5250, Vol. 2, nr 1, s. 230-239Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to study learning the positional ten base notation by the increase of students’ test scoresduring the learning study process. Five teachers, one researcher and 53 students participated. Three researchlessons in three different groups of students were conducted. The improvement in the third lesson (C) correlateswith the more developed theoretical based assumptions the design is made, which resulted in a pattern ofvariation that stronger pointed out the aspect needed to discern to understand the object of learning in a new andmore developed way. The differences in the third research lesson (C) was significant** p=0.005 while thedifferences in research lessons A and B were not significant.

  • 317.
    Holst, Oscar
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Finns det tid för tiden?: En undersökning om att utveckla tidsmedvetandet i gymnasieskolans historieundervisning2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en värld i snabb förändring, och med stora utmaningar inför framtiden, är det angeläget att synliggöra tiden och vad den innebär för oss människor. Undersökningen syftar till att besvara frågan på vilket sätt skolelevers uppfattning om tid idag kan utvecklas i den svenska skolan.

     

    Undersökningen utgörs av intervjuer med fem gymnasielärare i historia. De har fått svara på frågor om deras bild av elevernas tidsuppfattning, samt på vilka sätt deras undervisning kan tänkas stimulera detta tidsmedvetande.

     

    Resultaten visar att lärarna har en ganska negativ bild att sina elevers tidsperspektiv. Det beskrivs som att eleverna är starkt upptagna med sin egen tid och har svårt att blicka såväl framåt som bakåt i tiden. Samtidigt kan lärarna se en progression, med ”förbättrat” tidsmedvetande hos de äldre eleverna. För att utveckla tidsmedvetandet uppges en mängd olika strategier. De flesta av dessa innebär ett elevaktivt arbetssätt, där uppfattningen om tiden blir något som subjektivt konstrueras hos eleven. I några fall, till exempel genom arbete med tidslinjer, kan man även ana att ”gemensamma”, kulturellt skapade bilder av tiden förmedlas till eleverna.

     

    Det står dock klart att det i första hand är det historiska stoffet, snarare än tidsperspektiven, som står i fokus i undervisningen. Att utveckla ett tidsmedvetande, så som det definieras i arbetet, blir därför något som i hög grad lämnas åt eleverna själva.

  • 318.
    Holtorf, Cornelius
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Nauki płynące z Las Vegas: Archeologia w "gospodarce doświadczeń'2012Inngår i: Archeologia Żywa, ISSN 1426-7055, Vol. 59, nr 1, s. 39-43Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [pl]

    Archeologia stanowi ważny element tematycznych parków rozrywki, które są charakterystyczne dla współczesnej kultury popularnej. Do archeologii nawiązano w takich miejscach jak Disneyland czy Las Vegas Strip.

  • 319.
    Hoogstraten, Robin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Teknikens material: Om lärares tankar om konstruktionsmaterial i teknikundervisningen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att undersöka vilka olika tolkningar tekniklärare gör av kursplanen med fokus på materialundervisningen. I studien medverkade fem lärare från tre olika kommuner i södra Sverige. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Resultatet beskrivs i form av olika teman som framkommit vid en jämförande analys av de transkriberade intervjuerna. Resultatet består av två delar där den första delen beskriver tre olika perspektiv på hur lärare väljer de material som ska ingå i undervisningen. Den andra delen beskriver fyra perspektiv på hur lärarna tolkar undervisningen om olika miljöaspekter som är relevanta i materialundervisningen. De olika teman som framkommit diskuteras utifrån den tidigare forskningen och de didaktiska konsekvenser de kan få. Avslutningsvis ges några förslag på fortsatt forskning.

  • 320. Horvatek, Renata
    et al.
    Tahirsylaj, Armend
    Small States 'Acting Big': How Minority Education Models in Post-Conflict Croatia and Kosovo Perpetuate Segregated Societies2017Inngår i: Re-Reading Education Policy and Practice in Small States: Issues of Size and Scale in the Emerging «Intelligent Society and Economy» / [ed] Tavis D. Jules, Patrick Ressler, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2017, s. 111-131Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 321.
    Hovstam, Amanda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Är matematikundervisningen som en öppen bok?: En kvalitativ fallstudie med fokus på hur två gymnasielärare i matematik förhåller sig till läroboken i undervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läroboken utgör en stor roll i gymnasielärares undervisning både då det handlar om planering och genomförande. Studien syftar till att besvara hur läroboken används av gymnasielärare och hur lärarna frångår den. Det handlar både om när läroboken används samt vilket innehåll i den som används. Frångående av läroboken innebär att läraren avviker från det matematiska innehåll som presenteras i läroboken. Det kan exempelvis handla om att en lärare anpassar sin kommunikation till ett vardagligt och enkelt språk som inte uttrycks i läroboken.

    Studien är av kvalitativ karaktär och är en fallstudie. Resultatet är baserat i empiri av två informanter, där tillvägagångssätten är intervju, observation av lektion samt granskning av planeringsdokument och läromedel.

    Resultatet har analyserats utifrån ett antal teorier och begrepp, där de mest betydelsefulla för studien är orkestreringsteorin samt ett relationellt perspektiv mellan läraren och läroboken. Analysen visar att läroboken är synlig och används under alla studerade aktiviteter, både i lärarnas planering, genomgång på skrivtavlan samt under elevernas individuella räknande. Det framkommer även att lärarna inte alltid använder lärobokens innehåll i en kronologisk ordning och att lärarna hjälper eleverna att sålla bland mängden av uppgifter i läroboken.

  • 322.
    Hult, Gabrielle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Framställningarna av skrivstrategier och skrivprocesser i läroböcker för ämnet svenska i årskurs nio2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks framställningarna av skrivstrategier i fyra läroböcker för årskurs nio. Frågeställningen tar utgångspunkt i centralt innehåll i kursplanen för svenska, i begreppet skrivstrategier. Syftet är att undersöka hur forskning om skrivande konkretiseras i läroböckerna, det vill säga om och hur framställningarna kan anses ha vetenskaplig grund. För att söka ytterligare perspektiv på skrivande i samband med lärande har neurodidaktiska aspekter kopplats till skrivprocessteorins centrala syn på skrivandet som problemlösning. Metoden för undersökningen är närläsning. I analysen jämförs resultatet med teorier om skrivprocesser, neurodidaktik och forskning om skrivstrategier. Studien visar att framställningarna av skrivstrategier i de flesta fall är godtyckliga genom att det saknas en tydlig och enhetlig syn på skrivprocessen som går i linje med aktuell forskning. Risken finns att elever inte får med sig så många strategier för skrivande, eftersom det saknas en begreppsvärld och struktur för detta i många av framställningarna. Forskare har belyst skrivandets individualitet, men läroböckerna förmedlar, med få undantag, endast ett sätt att skriva och utan metaperspektiv som belyser att det finns flera sätt att komponera en text. Detta kan leda till problem för elever som inte passar in i läroböckernas skrivnorm.

  • 323.
    Hultberg, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Nilsson, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Arbetet med att motverka traditionella könsmönster: Pedagogers tolkning av förskolans läroplan Lpfö-982012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär.

    Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet.

    Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.

  • 324.
    Hyltén-Cavallius, Sara
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Williamsson, Ia
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    "Ni däruppe och vi härnere": pilotstudie i fenomenografisk anda hur nyanställda lärare vid Växjö universitet upplever förmedling av pedagogiska riktlinjer2008Inngår i: Universitetslärarrollen: tankar från forskningscirklar / [ed] Lars Holmstrand, Växjö: Universitetspedagogiskt centrum, Växjö universitet , 2008, 1, s. 43-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 325.
    Häggmar, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Gustafsson, Camilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Vad är ett avvikande beteende?: Förskollärarens syn på avvikande beteende hos barn.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning.

    Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt. Oftast beskrivs dessa barn som utåtagerande och att det händer mycket saker omkring dem. Men det framkommer även att ett avvikande beteende kan visa sig som ett tyst och omärkbart barn, som drar sig undan från de andra. Det som är gemensamt för dessa barn är, att de har svårt med det sociala samspelet. I studien framkommer även att förskollärarna ser på dessa barn ur olika teoretiska perspektiv. Men ett perspektiv är framträdande, det salutogena synsättet, som Antonovsky myntade, där man väljer att fokusera på det som fungerar hos individen. Inom det salutogena synsättet inkluderas även begreppet KASAM, som står för en känsla av sammanhang. I studien framträder även Vygotskijs teorier, som Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) till viss del bygger på. 

  • 326.
    Högberg, Anders
    Lunds universitet.
    Bilder av skånsk uppdragsarkeologi hos allmänheten och i dagspress2004Inngår i: Meta: Medeltidsarkeologisk tidskrift, ISSN 0348-7903, Vol. 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 327.
    Högberg, Anders
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Historiemedvetande och uppdragsarkeologi:  tankar om alternativa kunskapsmål2004Inngår i: META - medeltidsarkeologisk tidskrift, ISSN 0348-7903, Vol. 3Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 328.
    Högberg, Anders
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Kulturarv och skolan – en kommentar2008Inngår i: Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet / [ed] Andersson, N., Stockholm: Historielärarnas förening , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 329.
    Högberg, Anders
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Kulturmiljöpedagogik och ledarskap2006Inngår i: Utbildningsledarskap: nu och i framtiden / [ed] Riddersporre, B, Lund: Studentlitteratur, 2006, s. 67-99Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 330.
    Ingemarsson, Rickard
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    Speaking about grammar: English teachers' perspective on inductive and deductive teaching in upper secondary education.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    English is the most widespread language in our society and is realised and represented through language teachers in classrooms all over the world. The content of the subject is concretised through a document called syllabus. As all other languages, English consists of language rules which we call grammar, however, in the Swedish syllabus for English as a second language in upper secondary school, there are no directives that requests or specify grammatical competence for the students. This study aimed to establish an indication of how the notion of grammar is realised into the process of learning English as a foreign language by interview teachers. The study found that teachers in general are more fond of inductive methods when it comes to incorporate grammar during English classes, however, there were numerous suggestions among the teachers that a mixture between inductive and deductive should be present during EFL context. Students previous knowledge and conditions did affect teachers choice of approach in terms of how they apply and teach grammatical aspects. 

  • 331.
    Ingemarsson, Rickard
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Varför ska vi lära oss det här? Gymnasieelevers uppfattning och upplevelse av biologi.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Biology is a broad subject within the frame of natural science education. It includes the study of the smallest components of the cell to the process of energy movement between ecosystems. This study intended to examine how students in upper secondary school perceive biology education with their interest for the subject as a starting point. The study aimed toward the questions regarding what parts of the subject the students experience as meaningful and in what degree the contents of the syllabus are achieved into manageble knowledge and skills through the teacher. The study found that students experience high degree of learning interest the more the subject matter is relateble with their daily life out of school. The transmission of understanding was also fascilitated by the discourse of laboratory work, since its workflow visually verify many processes in biology. Students' approach to biology are influenced by their degree of intrerest towards the different parts of the subject. This varied commitment therefore require didactic skills from teachers, as well as awareness regarding what and how students wish to learn.

  • 332.
    Ivanov, Sergej
    Umeå University.
    A Transnational Study of Criticality in the History Learning Environment2016Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study examines conceptions of criticality and its instruction in the History learning environ- ment in Sweden, Russia, and Australia as evidenced in one sample upper secondary class in each country. To achieve this, data were collected at macro, micro and meso levels. At the macro level, elements of curriculum theory were used to analyse the policy framework provided to develop students’ criticality in the upper secondary History classroom and to identify the conceptions of criticality as manifested in the policy documents. At the micro level, a content-based, thematic analysis was used to examine how the teachers and student focus groups conceptualise criticality and the ways of its teaching and learning. At the meso level, the conceptions of criticality and its instruction modes identified in the policy documents and interviews were used to analyse the class- room data collected in the selected classes.

    The combined findings from the three levels of analysis provide a transnational account of criticality and its instruction. They suggest that criticality is conceptualised as a generic skill of questioning at the overarching curriculum level, whereas it is reconceptualised as a discipline- specific skill at the subject level. Discipline-specific conceptions include criticality as source criti- cism, as meaning making from historical evidence, as questioning historical narratives, and as educating for citizenship. The findings indicate that the visionary criticality objectives of the curricula might be obstructed at other policy levels and by the interviewees’ conceptions of criticality as well as the classroom practicalities.

    Based on the transnational findings, it is proposed that harmonisation between the curriculum contents and time allocation might contribute to the promotion of narrative diversity. As argued in the study, narrative diversity is a prerequisite for criticality as questioning historical narratives. To nurture this form of criticality, the policy makers might consider a shift of attention towards the lower stages of schooling that could equip upper secondary students with necessary background knowledge. Further, harmonisation between the teaching objectives and learning outcomes of basic History courses might help avoid excluding certain groups of students from receiving criticality instruction on unclear grounds. This might ensure the equity of education with regard to criticality instruction for all upper secondary students, as required in the national curricula in Sweden, Russia and Australia. 

  • 333.
    Ivanov, Sergej
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Criticality in policy, attitudes and practices: Evidence from upper secondary History classrooms in Sweden, Russia and Australia2017Inngår i: Criticality in Education (Research): Definitions, Discourses and Controversies: Booklet of abstracts, University of Helsinki, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines conceptions of criticality in the History learning environment in Sweden, Russia, and Australia as evidenced in one sample upper secondary school in each country. The combined findings of the analysis of policy, interview and classroom data provide a transnational account of criticality and its instruction and reveal some inconsistencies in the articulated value of criticality for different groups of students. Based on the transnational findings, some harmonisation measures are proposed to ensure the equity of education with regard to criticality instruction for all upper secondary students, as required in the national curricula in Sweden, Russia and Australia. 

  • 334.
    Ivanov, Sergej
    Umeå University.
    Critiquing Criticality: Policy Intentions, Teachers and Students' Perceptions and the Actual Practice in the Upper-Secondary History Classroom in Sweden, Russia and Australia2015Inngår i: 13th Annual Hawaii International Conference on Education, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This poster illustrates how policy intentions regarding criticality and teachers and students’ perceptions of criticality are reflected in the classroom discourse in upper--‐ secondary history sessions. It provides a comparative perspective on criticality in three national contexts: Sweden, Russia and Australia, as evidenced by the data that were collected in three sample schools. 

  • 335.
    Ivanov, Sergej
    St. Petersburg State University, Russia.
    Обучение дискурсному чтению на иностранном языке студентов социально-политических специальностей2010Inngår i: Вестник Тверского государственного университета, ISSN 1999-4133, Vol. 3, nr 23, s. 150-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to introduce the term 'discourse reading' identifying its niche in teaching a foreign language to sociopolitical students. The article also aims at describing the taxonomy of discourse reading skills and provides some instructions to conduct its teaching.

  • 336.
    Ivanov, Sergej
    et al.
    Umeå University.
    Deutschmann, Mats
    Umeå University.
    Enever, Janet
    Umeå University.
    Researching language-in-education policies: evidence from the Seychelles, Russia and the European Union2015Inngår i: Språkdidaktik: researching language teaching and learning / [ed] Eva Lindgren, Janet Enever, Umeå: Department of Language Studies, Umeå University , 2015, s. 85-101Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 337.
    Ivansson, Dennis
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    "Förmodligen blir det betyg, men det är lite gränsfall": En studie om bedömning på utvecklingssamtal2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur bedömning kommer till uttryck på ett utvecklingssamtal i årskurs sju. Fyra frågeställningar har tagits fram för att undersöka syftet:  Hur samspelar formativ och summativ bedömning på utvecklingssamtalet? Vilket utrymme ges åt elevens självbedömning på utvecklingssamtalet? Hur informerar läraren om andra lärares bedömningar? Hur gör man för att eleven ska förstå bedömningens syfte? Metoden som används i studien är deltagande observation. Genom observation och ljudinspelning av ett utvecklingssamtal samlades material in för att sedan analyseras, vilket ledde fram till ett resultat. Resultatet visar att bedömning på utvecklingssamtal är ett komplext fenomen och att både formativa och summativa bedömningar behöver förmedlas för att bedömningarna ska nå sin fulla funktion på utvecklingssamtal. Resultatet visar också att lärare som håller i utvecklingssamtal hamnar i en svår situation då de ska informera om andra lärares bedömningar. Detta gäller i synnerhet ifall lärarnas bedömningar är korta och otydliga. Studien talar för betydelsen av ett samarbete mellan lärare inför utvecklingssamtal för att höja kvaliteten på bedömningsförmedlingar. Slutligen framgår det av resultatet att det är svårt att avgöra vad som är självbedömning på utvecklingssamtal och huruvida självbedömning är något som ges på utvecklingssamtal, eller om det är något som eleven själv behöver initiera.

  • 338.
    Ivarsson, Nina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sand, Ellen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Vi försöker verkligen peppa dem med språket": En intervjustudie som undersöker flerspråkiga barns språkutveckling i flerspråkiga förskolemiljöer2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolor i Sverige får allt fler flerspråkiga barn i verksamheten. I förskolans läroplan står det att förskolans uppdrag är att stimulera barns språkutveckling, i såväl svenska som i modersmålen. Vi har därför valt att undersöka hur förskolor arbetar med språkutveckling där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Vårt syfte med studien är att, utifrån sociokulturella begrepp och ramfaktorteorin, öka kunskapen om hur förskollärare i flerspråkiga förskolemiljöer arbetar med barns språkutveckling. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar: vad förskollärare anser är viktigt för att skapa en språkstimulerande lärandemiljö, vad de ser för utmaningar med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling samt hur de stimulerar barns modersmålsutveckling. I studien har vi använt en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare för att samla in empiri. Resultatet av studien visar att det anses viktigt att ha ett öppet klimat där barnen tillåts använda hela sin språkliga repertoar. Det förskollärarna upplever som svårt i arbetet med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling är bristande förståelse i kommunikationen mellan barn och pedagog när de inte delar samma språk. Däremot anser de att modersmålslärare och flerspråkig personal är en stor tillgång för att stödja barnen i språkutvecklingen. I resultatet visar också att förskollärarna upplever att det saknas tydliga strategier och riktlinjer för hur de ska arbeta med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn.

  • 339.
    Jacobsen, Heidi
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    Figuring out phrasal verbs: An analysis of student use and fluency in Swedish upper secondary schools2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Phrasal verbs are said to be one of the greatest indicators of linguistic competence for speakers of English as a foreign language. A phrasal verb consists of a verb and a preposition, a verb and an adverb, or a verb and an adverb as well as a preposition. Multi-word phrases such as phrasal verbs are characterised by degrees of opacity of meaning, where some are quite literal and some are completely idiomatic. This can cause learners to avoid using phrasal verbs. Conflicting definitions of what  phrasal verbs are make them even harder to learn.

    This study employs a combination of methods, which together are intended to shed light on the use, teaching, and perception of phrasal verbs through quantitative studies of student texts, the British National Corpus, teacher surveys, and textbooks of English as a foreign language (EFL). The primary sources for this study consisted of 30 national tests written by students in upper secondary school, five textbooks used in upper secondary school, and 33 survey replies from English teachers in upper secondary schools.

    This study shows that phrasal verbs are only taught explicitly in one of the textbooks studied. Still, the essays written by the Swedish students show that they are quite commonly used. In fact, the frequency of use is quite near to that of native speakers, with a phrasal verb appearing almost twice a page. The students rarely use the phrasal verbs incorrectly in a grammatical sense; that is they usually conjugate them correctly. There are several instances, however, when the wrong phrasal verb is used, and particle movement is not as common in the Swedish text as in texts written by authors from the United Kingdom and Ireland. Phrasal verbs are used more often by students whose essays received a higher grade This can be seen both when looking at absolute numbers and when factoring in the length of the essays. The survey of the teachers, however, suggests that phrasal verbs themselves do not directly affect grading. 

  • 340.
    Jakobson, Britt
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Danielsson, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Axelsson, Monica
    Stockholm University, Sweden.
    Uddling, Jenny
    Stockholm University, Sweden.
    Measuring time: Multilingual elementary school students' meaning-making in school physics2018Inngår i: Global Developments in Literacy Research for Science Education / [ed] Kok-Sing Tang, Kristina Danielsson, Springer, 2018, s. 167-181Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter presents results from a study aiming at investigating multimodal classroom interaction and its contribution to multilingual students’meaning-making. The focus is on how science content is elaborated and negotiated through various semiotic resources. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from a multilingual elementary school physics classroom during the unit “measuring time.” Theoretically, the project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analyzed through systemic functional linguistics, multimodal analyses, and Dewey’s principle of continuity. The results reveal that the teacher and the students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources with apotential to develop multilingual students’ scientific literacy. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for meaning-making. The study has implications for ways of promoting scientific literacy,including learning science, competent action, and communicating through different modes.

  • 341.
    Jakobsson, Ann
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Flanosagor: Se möjligheterna med ett konkret material2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är:

    *Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform?

    *Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?

    * Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?

    Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanosagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare. Det fanns inte mycket information och forskning om den här unika formen av berättande.

    Resultatet visade att lärarna på förskolan använder sig av flanosagor samt att de såg möjligheter i lärandet med hjälp av dem. Respondenterna upplevde att berättandeformen innebär ett konkret material som fångar barnen och är flexibelt så det går att använda till nästan allt lärande. Materialet användes mer i arbetet med de yngre barnen, men samtidigt sågs möjligheten att med hjälp av datorn kunna göra egna sagor med de lite äldre barnen. Nackdelen ansågs vara att det tar tid att bygga upp ett förråd av sagor.

     

  • 342.
    Janerdal, Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    (In)visible assessment –why, what, when, how and by whom?: A qualitative case study of Swedish students’ and teachers’ awareness and experiences of formative assessment of English in upper secondary school2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This case study presents an overview of the student perspective on assessment, an area in which there is still little research. The aim of this qualitative study is to investigate the awareness, understanding and experience of assessment from a student perspective by addressing the following research questions: why, what, when, how and by whom are the students’ learning processes assessed?  A secondary aim is to investigate if and how teachers work with formative assessment in order to discern possible similarities and differences concerning the perception of assessment between students and teachers of English in upper secondary school. The method employed is qualitative; structured interviews have been carried out with six students and three teachers in two upper secondary schools. The interviewees represent both theoretical and vocational programmes in years 1, 2 and 3. The results show that the students believe that their learning processes are assessed in order to enable their teachers to award the students with a grade, but also in order for the students to develop in their learning processes. The assessment is perceived as a natural feature of the education. However the assessment is not perceived as fully integrated in teaching and learning; teacher-initiated, test-like activities are thought to be of greater importance for the final assessment, according to the students. The teachers, on the other hand, assess all activities equally. Written and oral feedback on the students’ productions and performances is given in relation to assessment matrices; the students appreciate and prefer this type of feedback to a grade which is contrary to what the teachers believe. The assessment is ultimately made by the teachers; students’ self-assessment is a fairly regular feature, while peer-assessment is yet to be implemented in order for the assessment practice to be considered as entirely formative. Lack of time is an oft-repeated reason why the implementation of the different features of formative assessment is being made gradually. This case study contributes to the field of educational research in that it provides an overview of the student perspective on assessment, which needs to be further investigated.

  • 343.
    Jansson, Alexander
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Socialt stöd och psykisk hälsa: Gymnasieelevers självskattade psykiska hälsa och socialt stöd från lärare och klasskamrater2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa.

    Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning.

  • 344.
    Jansson, Arvid
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Överväganden i ensembleundervisning: Konceptioner inom musikämnet hos musiklärare i grundskolan2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden lärare på högstadiet säger sig göra när de organiserar sin ensembleundervisning och i vilken utsträckning dessa rutiner motsvaras av de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Genom intervjuer med musiklärare på högstadiet samlades data in som underlag i för studien. Resultatet i studien utgår ifrån de fyra frågeställningarna som berör överväganden angående kursens mål, repertoar, ramfaktorer och elevers förutsättningar som sätts i relation till den tidigare forskningen i diskussionen. Resultatet tolkas även utifrån de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Resultatet visar att överväganden mot kursens mål varierar kraftigt då några använder sig av kursplanen i hög grad då de organiserar ensembleundervisning medan andra bortser från den helt. I val av repertoar visade det sig att det viktigaste inte var att lära sig spela låtar enligt de intervjuade lärarna utan att musicera med flyt samt att kunna göra en egen tolkning av en låt. Den mest begränsande ramfaktoriska aspekten var att tiden skulle räcka till under lektionerna. När det kommer till elevers olika förutsättningar menade de intervjuade lärarna i studien att det gäller att vara lyhörd och anpassningsbar. Musikämnet som ett musiskt ämne och gemenskapsämne var de ämneskonceptioner som framstod mest i linje med de intervjuade lärarnas musikpedagogiska grundsyn. 

  • 345.
    Jansson, Evelina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Lorentzon, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Hur löser jag detta?: En studie om elevers lösningsstrategier och arbetskonstellationers betydelse vid arbete med problemuppgifter2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid arbete med problemlösning är det svårt att fastställa att de uppgifter som eleverna arbetar med upplevs som problem. Eftersom personen som löser uppgiften uppfattar den olika så används i denna studie benämningen problemuppgifter. För att kunna lösa olika problemuppgifter är det viktigt att kunna välja och använda olika lösningsstrategier. Denna studie syftar till att ta reda på vilka strategier elever använder när de löser problemuppgifter med inriktning på de fyra räknesätten. Studien syftar också till att undersöka arbetskonstellationernas påverkan på strategierna samt elevernas synpunkter om arbetskonstellationer vid arbete med problemuppgifter. För att ta reda på detta löste elever i årskurs tre problemuppgifter, enskilt och i grupp. Vidare intervjuades ett antal elever för att ta reda på deras tankar och åsikter om problemuppgifter i dessa konstellationer. Resultatet visar att elever använder strategierna bild, de fyra räknesätten och laborativt material och att de i stort sett använder samma strategier när de löser problemuppgifter enskilt och i grupp. Eleverna anser att arbete med problemuppgifter i grupp är fördelaktigt då de kan hjälpa och lära av varandra. Grupparbete kan dock innebära att eleverna inte kommer överens samt att det blir stökigt och okoncentrerat. Fördelar med att arbeta enskilt med problemuppgifter är enligt eleverna att få bestämma och tänka själv medan nackdelar är att inte få hjälp.

  • 346.
    Janzi, Magdalena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Laborativt arbete på gymnasiet: Lärarnas syfte och bedömning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ”god” bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas. För att höja kvaliteten på den laborativa undervisningen, behövs en konsensus kring dessa viktiga aspekter av bedömningen av laborativa moment. I forskningslitteraturen efterfrågas fler studier kring lärarnas syn på bedömning av laborationer samt hur lärarna utför denna bedömning i praktiken. Syftet med undersökningen är därför att belysa och beskriva vilka urvalskriterier gymnasielärarna använder i valet av de laborativa momenten inom naturvetenskaplig undervisning och hur elevernas måluppfyllelse i samband med laborativa moment bedöms. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex lärare på två gymnasieskolor. De intervjuade lärarna har lärarexamen i minst ett naturvetenskapligt ämne (fysik, biologi, kemi). Studiens resultat visar att de kriterier som lärarna ansåg viktiga vid val av laborationer kunde delas upp i sådana som berörde lärandemål och de som berörde andra aspekter såsom motivation och engagemang, didaktiska överväganden, praktiska begränsningar och koppling till examination. De kriterier som vägde tyngst vid valet av laborationer rörde lärandemålen. Bedömningen utförs främst i form av laborationsrapporter, men en del praktiska prov förekommer också. De mål med laborationer som är nära kopplade till läroplanens skrifter kring förmågor och kunskapskrav (Skolverket, 2011) bedöms i större utsträckning på ett systematiskt sätt och används oftare vid betygsättningen.

  • 347.
    Jauring, Patrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Andersson, Viktor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Gå ut utanför skolan och ha friluftsliv, det behöver inte vara mer avancerat än så: En kvalitativ studie om lärares undervisning i friluftsliv 2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.

  • 348.
    Jensen, Cajsa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Damberg Samuelsson, Filippa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Digitala verktyg i en kvalitativ matematikundervisning: Utveckling av lärares digitala kompetens2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Informationsflödet i vårt samhälle blir allt mer digitalt och utvecklas snabbt. Även teknik utvecklas och yrken som finns idag fanns inte för tio år sedan. Även skolans och lärares roll har därför påverkats av digitaliseringen och elevers digitala kompetens ska grundläggas i skolan. Lärares yrkesroll har därför blivit mer komplex och andra krav ställs på lärares tekniska kunskaper. Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig därför på lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Studien undersöker om det finns vetenskapligt stöd för om digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning för lärare på lågstadiet. Vidare undersöker studien om det finns tidigare forskning på hur lärare kan utveckla sin digitala kompetens i relation till de professionella krav som finns på lärare i arbete med digitala verktyg. Som stöd för att besvara forskningsfrågorna har 10 vetenskapliga artiklar valts ut, för att sedan analyseras för att hitta olika teman för sammanställning av ett resultat. Sammanställningen av insamlat material resulterade i flera exempel på verktyg som kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning. Resultatet innehåller exempel på både hårdvara och mjukvara som kan stödja lärares arbete. Det finns även stöd för att ramverken Technological Pedagogical And Content Knowledge (TPACK) och Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu) kan utveckla lärares digitala kompetens i relation till undervisning. Slutsatsen kan dras att digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning om lärare använder det som ett komplement eller som ett hjälpmedel.

  • 349. Jess, Kristine
    et al.
    Hansen, Hans Christian
    Schou, John
    Skott, Jeppe
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Matematik for lærerstuderende: Tal, algebra og funktioner, 1.-6 klasse2013Bok (Annet vitenskapelig)
  • 350. Jess, Kristine
    et al.
    Skott, Jeppe
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM.
    Hansen, Hans Christian
    Matematik for lærerstuderende: My,  Elever med særlige behov2012 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
45678910 301 - 350 of 961
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf