lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Munira, Numanovic
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Mångkulturalitet i förskolan: en kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt med mångkulturalitet 2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att söka djupare förståelse för hur förskollärare arbetar för att skapa en mångkulturell verksamhet som inkluderar hela barngruppen, utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomförs med kvalitativ metod, via semistrukturerade intervjuer och observationer av den fysiska miljön. Resultaten bygger på intervjuerna av sju olika förskollärare på tre olika förskolor med mångkulturell profil i södra Sverige. Analysen genomförs övergripande från ett interkulturellt perspektiv samt följande forskningsbegrepp; en målsättning för de andra, osynliggjord mångfald och möjliga identifikationer.

     

    De arbetssätt som framkommer i resultaten med mångkulturellt arbete är; inkluderande i temaarbete, språk, digital media, temadagar med mångkulturellt perspektiv, mångkulturellt material och passivitet. Arbetssätten bidrar till gränsöverskridande processer för alla barn i barngruppen med undantag för arbetssättet passivitet. Det framkommer även att innehållet i vissa aktiviteter styrs från flerkulturella barns individuella bakgrund. Till följd av detta kan det skapas en obalans i fördelning mellan deltagande och påverkande möjligheter i barngruppen, där enspråkiga barn då tilldelas en deltagande roll i aktiviteterna.

  • 302.
    Månsson, Matilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap i fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien grundar sig i ett utvecklingsarbete vars syfte är attutveckla lärares användande av digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Arbetet har tagit avstamp i aktionsforskning och skedde genom en fyra veckor lång aktion på en fritidshemsavdelning där fyra lärare jobbade med elever från förskoleklass och årskurs 1. Aktionen byggde på fem stycken aktiviteter som jag initierade där lärarna och eleverna på avdelningen fick pröva att arbeta med digitala verktyg introducerade som pedagogiska redskap. I den avslutande aktionen fick lärarna själva hålla i en aktivitet där digitala verktyg fungerade som ett pedagogiskt redskap. Aktionernas funktion var också att på sikt bygga en grund för fortsatt och ökat användande av digitala verktyg på fritidshemmet och svara på frågeställningen om hur lärares förhållningssätt påverkas av ett utvecklingsarbete där digitala verktyg introduceras som ett pedagogiskt redskap. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer innan och efter aktionen med de lärares som deltog i aktionen på fritidshemmet. Intervjuerna i denna studie har fungerat som mätinstrumentet och resultaten visar på att utvecklingsarbetet har byggt en grund för fortsatt arbete med digitala verktyg i verksamheten och inspirerat lärarna med nya tips på tillvägagångssätt i användandets av digitala verktyg. I intervjuerna framkommer det också att lärares förhållningssätt på olika sätt har påverkats positivt av utvecklingsarbetet aktion i verksamheten.

  • 303.
    Mårtensson, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Arbete med elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet: -Otillräcklighet eller kompetens i mötet med elever i behov av särskilt stöd2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

  • 304.
    Mörk, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Man kommer ihåg när det är roligt": En intervjustudie om grundskoleelevers upplevelser av biologiundervisningen i skolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier visar att färre studenter söker sig vidare till naturvetenskapliga karriärer och att unga förlorar intresset för naturvetenskapliga ämnen under sin skolgång. Eftersom positiva attityder till ämnena har visats påverka ungas vidare karriärval är det av vikt att elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen är positiva under elevernas skolgång. Vilket på sikt kan öka rekryteringen till naturvetenskapliga karriärer. För att ta reda på hur dessa positiva attityder skapas måste vuxenvärlden utgå från elevernas känslor och intressen i utformning av undervisningen. Som en del i att ta reda på elevernas känslor och upplevelser av biologiundervisningen i skolan utfördes i denna studie intervjuer av elever i årskurs nio för att undersöka vad eleverna upplevde som minnesvärt och intresseväckande i biologiundervisningen. Det visades i studien att eleverna upplever att de kommer ihåg bättre om lektionerna är roliga vilket också ger dem positiva känslor såsom glädje och stolthet. Det visades även att lärarens sätt och personlighet påverkar elevernas attityder till ämnet. Studien visar således att roliga lektioner som skänker eleverna glädje och stolthet samt engagerade lärare är eftersträvansvärt i undervisningen.

  • 305.
    Nilsson, Birgitta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    L’apprentissage par l’expérience esthétique: Utilisez-vous l’audio-visuel, la musique et le théâtre dans l’enseignement du français ?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    With the implementation of the 2011 guidance documents (Lgr11), the aesthetic perspective was strengthened in the Swedish secondary school, according to Marie-Louise Hansson Stenhammar (2015: 60). The purpose of this thesis is to examine whether there are differences in the extent to which some teachers use learning through aesthetic experience, and to identify possible advantages and obstacles in this respect. After a brief overview of four major theoretical perspectives of learning, we present a minor quantitative study that we relate to previous research. Anne Bamford (2009 : 11) and Hélène Trocmé-Fabre (Jedrzejak 2012 : 24) show in their research how tools relating to aesthetic activities can improve learning. The main finding in our survey, covering a few teachers over the country, is that the use of these tools varies greatly, and that the degree of interest and motivation for this area of activity differs from teacher to teacher. Advantages for the pupils, mentioned by participants in our study, are motivation, variation, use of several senses, consolidation of knowledge, activation of the photographic memory and easier learning of the language. While research, by Hansson Stenhammar (2015), points out teacher’s interpretation of regulatory frames as an obstacle to the use of aesthetic activities, in our study the perceived obstacles are the teacher’s lack of motivation, time and teaching material. Our participants are randomly sampled, from across the country, and findings from our small study cannot be extended to a wider population. Our recommendation for further research would be a study on how the pupils’ attitudes and motivation is affected by aesthetic experiences.

  • 306.
    Nilsson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lundberg, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskoleverksamhetens psykosociala arbetsmiljö: En studie om förskollärares hälsa.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien.

    Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.

  • 307.
    Nilsson, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Petersson, Sanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ett samförstånd i ögonblicket: En studie om förhållningssätt vid lämning i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om de interaktioner som sker vid lämningen samt dess förutsättningar. Syftet har konkretiserats till två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur villkoras möten för interaktion vid lämning?” och “Hur interagerar pedagog, barn och vårdnadshavare vid lämning?” För att få svar på forskningsfrågorna har fokusgrupper och observationer genomförts med två arbetslag från två olika förskolor. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska begrepp som har sin grund i det sociokulturella perspektivet. Pedagogens placering och yttre faktorer visade sig ha en betydande roll för hur interaktion med barn och vårdnadshavare skapades. Kommunikationen var både verbal och icke verbal mellan parterna och möjliggjorde för interaktion. Det visade sig även att stunden efter överlämning skapade fler tillfälle för interaktion mellan barn och pedagog än övriga lämningssituationen.

  • 308.
    Nilsson, Ella
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Stark, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Vi kan vara en när man egentligen skulle vara tre": En studie om hur förskollärare uppfattar och synliggör professionalitet i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna stuide är att belysa hur förskollärare reflekterar över sin yrkesprofessionalitet och hur förskollärare synliggör professionalitet i förskolläraryrket. Vi gör en historisk tillbakablick på förskolans, förskollärarutbildningen och läroplanens framväxt och utbildning. Detta för att ge en bild av hur förskolans ursprung kan ha påverkat synen på förskolorna idag. Det redogörs också hur professionalitet i förskolan kan se ut. För att fördjupa oss och få en inblick i detta har vi intervjuat förskollärare i fokusgrupp där våra intervjufrågor varit inriktade på förskollärarnas uppfattningar till sin yrkesprofessionalitet. Vid bearbetningen av insamlade data har vi använt den hermeneutiska spiralen samt förståelsehorisonter som metodverktyg. 

    I studiens resultat berättar de medverkande förskollärarna om hur de kan urskilja kontraster mellan sin egen och allmänhetens syn på professionalitet inom förskolläraryrket. De menar att allmänheten ofta kan se förskolan som en plats för barnpassning medan förskollärarna anser sig som professionella lärare. Det framkommer att förskollärare använder sig av varierande strategier för att synliggöra förskollärares professionella uppdrag och yrkesroll. Respondenterna i fokusgruppen beskriver hur vardagliga arbetsuppgifter såsom dokumentation, arbete utifrån läroplanen och vistelse ute i samhället kan utforma synliggörande strategier. Dessa strategier menar de medverkande förskollärarna kan bidra till att professionalitet inom förskolläraryrket blir mer synligt och då även kan uppmärksammas av personer utanför förskolans verksamhet.

    Avslutningsvis diskuteras olika aspekter av förskolläraryrket och hur dessa tar formen av yrkesprofessionalitet i förskolan. Det framkommer att allmänheten har en viss okunskap kring den kunskapsbas förskollärare besitter. Detta menar vi kan vara en bidragande faktor till att förskollärares professionalitet kan bli osynlig för andra utanför yrket. Detta betonar också vikten av hur de synliggörande strategierna kan visa allmänheten hur professionalitet i förskolan kan se ut och på så vis påverka uppfattningen av yrket.

  • 309.
    Nilsson, Fredrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ståhle, Joakim
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Socialt lärande i utomhuspedagogisk kontext: En kvalitativ studie om sex förskollärares uppfattningar om socialt lärande i utomhuspedagogiken2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning kring socialt lärande i utomhuspedagogiken visar att det främjar barnens kommunikativa förmågor. I den tidigare forskning vi har granskat osynliggörs förskollärares roll i processen. Av denna anledning behövs det mer kunskap kring deras betydelse för barnens lärande i sociala processer. Studien baseras på både observationer och intervjuer på tre förskolor med två förskollärare på varje förskola. Analys genomfördes med hjälp av den hermeneutiska cirkeln och innehållsanalys för att hitta samband och olikheter. Resultaten pekar på att undervisningen utomhus främjar det sociala lärandet hos barnen samt att majoriteten av förskollärarna önskade att bli bättre på att bedriva undervisningen utomhus. Tanken är att studien ska bidra med en ökad medvetenhet kring det sociala lärandet i utomhuspedagogiken bland förskollärare då läsaren får en inblick i hur tankeprocessen kan vara i förskoleverksamheten.

  • 310.
    Nilsson, Frida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Andersson, Louise
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Bemötande och Inkludering: Hur bemöter och inkluderar fritidsverksamheten nyanlända elever i elevgruppen? 2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är genom intervjuer få kunskap om hur fritidslärare samt rektorer går tillväga för att bemöta och inkludera nyanlända elever. I följande text kommer du, genom forskning, intervjuer med rektorer och fritidslärare samt två lärarstudenters syn på detta ämne, få reda på hur det fungerar på två olika skolor i södra Sverige där den ena skolan är väldigt mångkulturell och den andra skolan inte alls är lika mångkulturell. Hur arbetar de två olika skolorna och hur ser forskningen på  detta? Finns det något sätt för de övriga eleverna på fritidshemmet att hjälpa de nyanlända eleverna att känna sig välkomnade i verksamheten? 

  • 311.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Glaés-Coutts, Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Who owns the knowledge? Implementing research- based policy in a time of accountability2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 312.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Trulsson, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Avrapportering uppdrag interkulturell kompetens i lärarprogrammen – skolan i det mångkulturella samhället2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 313.
    Nilsson, Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Trulsson, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    "You Can't Liberate the Free": Gender, Work and Swedish Hijabis2019Ingår i: The Nordic Civil Sphere / [ed] Jeffrey C. Alexander, Anna Lund, Andrea Voyer, Cambridge: Polity Press, 2019, s. 95-123Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 314.
    Nilsson, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gustafsson, Nina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    TAKK utifrån ett relationsdidaktiskt fokus: En kvalitativ studie om förskollärares perspektiv på användning av TAKK2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på användning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation med förkortning TAKK. De två frågeställningar som guidar studien är följande: Varför väljer förskollärarna att använda TAKK i förskolans verksamhet? och Hur kan användningen av TAKK gå till i förskolans verksamhet enligt förskollärarna? Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktiskt perspektiv där den relationsdidaktiska modellen är i fokus för att skapa en fördjupad förståelse för förskollärares perspektiv på användning av TAKK. Kvalitativ metod används där intervjuer genomförs med fem förskollärare som har utbildning i TAKK och är verksamma på olika förskolor i södra Sverige. Ett resultat som framkommer är att samspelet mellan de relationsdidaktiska kategorierna; syfte, undervisningsmetod, mål-innehåll och barns förutsättningar saknas och forskning uppmuntras för att stärka didaktiken i arbetet med TAKK i förskolans verksamhet. Studien visar att förskollärarna ser positivt på TAKK för att skapa inkludering, självständighet och möjlighet till språkutveckling för alla barn men användandet saknar stöd i forskning. Det framkommer även att förskollärarna fick utbildning i TAKK i första hand för att stötta barn med språksvårigheter men utvecklat sin användning till att använda TAKK till alla barn. I studien visas även att förskollärarna arbetar med undervisningsmetoden TAKK på olika sätt och att förskollärarna menar att all personal i förskolans verksamhet är en bidragande faktor till om TAKK används som undervisningsmetod, att personalens intresse och engagemang styr vilka metoder som integreras.

  • 315.
    Nilsson, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Har vi reformerats?: En studie om hur förändringarna i Ukraina sedan självständig­heten har påverkat fysiklärarna i deras yrkesutövning.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie redogör för hur en utvald grupp av fysiklärare i Ukraina upplever att de har påverkats i sin yrkesutövning sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Reformerna inom skolan har varit många men fysikämnet har inte varit prioriterat för reformering. Innehållsmässigt är det oförändrat samtidigt som timtilldelningen har minskat drastiskt. Detta har resul­terat i att fysiklärarna kämpar med att hinna lära ut ett innehåll som är avan­cerat och till viss del förlegat. Elevernas intresse för fysik har dessutom minskat vilket har gjort att fysiklärarna har svårt att inspirera och motivera dem till att satsa på fysikämnet. Som följd av detta fokuserar lärarna mest på de få elever som är duk­tiga och intresserade. Den andra gruppen elever, som är i stor majoritet, låter de till viss del vara och nöjer sig med att de tillägnar sig det absolut mest basala. De ekono­miska svårigheter Ukraina har genomlidit har även påverkat fysiklärarna negativt. Framförallt ser den framtida försörjningen av fysiklärare ut att vara hotad, delvis beroende på de låga lönerna. 

    2016 sjösattes en skolreform kallad the New Ukrainian Schoolsom avser att revolut­ion­era skolsystemet. Den är under implementering och kommer inte att vara klar för­rän 2029. Denna studie pekar på många utmaningar för reformen rent generellt men också specifikt för fysikämnet. 

  • 316.
    Nilsson, Linda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Larsson, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Friluftslivsundervisning på mångkulturella skolor och fritidshem: En kvalitativ undersökning av pedagogers upplevelser kring arbetet med inkludering2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom en kvalitativ metod kartlägger studien sju pedagogers upplevelser av hur mångkulturella skolor och fritidshem didaktiskt arbetar med inkludering av elever med migrationsbakgrund sett ur perspektivet friluftsliv på fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet och det situerade lärandet. Studiens resultat visar på olikheter i arbetssätt mellan de skolor som ingått i studien, där en av de tre undersökta skolorna har ett mindre arbete med friluftslivsundervisning och två av skolorna har ett mer ingående arbete. Studien slutsats är att språket som medierande redskap tillsammans med platsen spelar en stor roll för inkluderingen till friluftslivsundervisningen i skolan och fritidshemmet.

  • 317.
    Nilsson, Melina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Digitala undervisningsverktyg i fritidshemmet: Trots knappa resurser2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med utvecklingsarbetet var att skapa nya, och påvisa om redan existerande, möjligheter till att arbeta med digitala verktyg i en fritidshemsmiljö även när fritidsavdelningen inte anser att de har de resurser som krävs. Arbetet genomfördes genom fems stycken aktiviteter som var kopplade till läroplansmålen och som krävde ett minimum av digitala verktyg att genomföra. Ett minimum av digitala verktyg innebär att det endast krävts en dator, en projektor samt en Ipad för att genomföra de aktiviteter som planerats till arbetet. Arbetet genomfördes med hjälp av Rönnermans modell för aktionsforskning och arbetet har resulterat i ett instruktionshäfte med de fem aktiviteter som genomförts under aktionen. Med hjälp av intervjuer och informella samtal har resultatet av arbetet lett till en ökad kunskap bland den ordinarie personalen för att använda digitala verktyg trots knappa resurser i fritidshemmet.

  • 318.
    Nilsson, Ronja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Undervisning i förskolan: Förskollärares uppfattningar om undervisningsbegreppet i relation till omsorg2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att bidra med kunskap om spänningsfältet mellan förskollärares dubbla uppdrag som det uttrycks i läroplanen – att undervisa och ge omsorg i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat synliggör att undervisningsbegreppet upplevs som svårt att definiera i förskolans värld. Därtill anser förskollärare att undervisningsbegreppet tillhör skolans värld. I studien framkommer det även att det existerar ett upplevt spänningsfält i förskolan mellan skolans traditionella definition på undervisning och förskolans omsorgsdrivna uppdrag. Slutligvis diskuteras det att förskolan behöver arbetslag som aktivt reflekterar över vad omsorg och undervisning innebär i deras verksamhet och begreppens relation till varandra.

  • 319.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Exploring Curriculum Change Using Discursive Institutionalism: A Conceptual Framework2018Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, nr 6, s. 820-835Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article aims to explore to what extent and in what ways discourseinstitutionalism can contribute to the understanding and analysis ofcurriculum change in a globalized context. By focusing specifically oncurriculum change, this article proposes how discourse institutionalismcan contribute to the so-called ‘crisis of curriculum theory’ by addressing(i) the non-linearity of change, (ii) the process of the translation of ideasand (iii) actor agency. The text is structured in three sections. In the firstsection, we elaborate on the notion of curriculum change as a vitalconcept for the field of curriculum theory in a globalized context, focusingon processes of recontextualization and the translation of curriculumcontent. In the second, we elaborate on discourse institutionalism as acontributing approach to the analysis of such processes of curriculumchange, constructing a conceptual framework. In the third and finalsection, we give some examples of how the conceptual framework canbe used in analysing curriculum change, using the 2011 Swedish curriculumreform (Lgr 11) as an empirical reference, and the result showsthat the conceptual framework offers a wide repertoire of possibleapproaches to analysing curriculum change, both vertically andhorizontally.

  • 320.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Uljens, Michael
    Åbo Academy University, Finland.
    Hardy, Ian
    University of Queensland, Australia.
    Sivesind, Kirsten
    University of Oslo, Norway.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Smeds-Nylund, Ann-Sofie
    Åbo Academy University, Finland.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå University.
    Examining Educational Change Within and Between National Policy Spaces Using Discursive Institutionalism2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 321.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Reform of 2015/2018 in Sweden: A gathering for school - national strategy for knowledge and equivalence2019Ingår i: NERA 2019, Education in a Global World, 6-8 March, Uppsala, Sweden: Abstract book, 2019-03-06, 2019, s. 813-814Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 322.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Reform of 2015/2018 in Sweden, the renewal entitled: A gathering for school – National strategy for knowledge and equivalence2019Ingår i: NERA 2019 Education in a Globalized World, 6-8 March 2019, Uppsala, Sweden: Abstract Book 2019-03-06, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In times of global competition there has been a growing demand for reliable evidence among national policy makers to raise educational performances. The challenge they face has to do with gathering and evaluating the relevant sources to include, often produced by different actors operating at different policy levels. In this paper we examine what official policy knowledge was selected and used as the evidence base for the latest Swedish compulsory school reform and how they were used to legitimate national reforms. The three research questions are: How do Swedish policy-makers draw on national and regional/international knowledge in formulating a Swedish education policy reform? What knowledge sources count as evidence in the 2015/2018 educational reform? What sort of reform does the Swedish 2015/2018 reform represent?

    The empirical data consists of one white paper and eight green papers, together making up the official evidence base for the reform and the nine source documents of the study. Using text-based network analysis, the citations and references in the source documents have been examined in order to find the social structures of policy coalitions, and interpret the various epistemic discourse coalitions they make up. The preliminary result shows that every document draws heavily on evidence, and that although the OECD plays a special (and unusual) role in this school reform since the Swedish government themselves turned to the OECD asking for guidance in setting the goals for the national educational reform agenda, domestic policy still plays an important role at the national levels. Looking at the Swedish case

  • 323.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Reform of 2015/2018, the renewal entitled: A gathering for school - national strategy for knowledge and equivalence2019Ingår i: Presented at CIES 2019, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 324.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Teacher Quality Beyond Measurability: a Connoisseurship and Criticism Approach2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For quite some time now the premises set up for teachers and teaching within the neo-liberal project, have been heavily criticized (e. g. Apple, 2008; Ball, 2003; Hopmann, 2008; Kliebard, 1995; Nordin, 2016; Wahlström, 2015). Following Tesar (2016) we argue that thinking policy and philosophy together can open up for new imaginaries, new futures for thinking quality in education. We argue that the American curriculum theorist Elliot Eisner (1979, 2002, 2005) and his concepts of connoisseurship and educational criticism is a constructive starting point for rethinking both teacher quality and policy.

     

    The purpose of this paper is twofold. The first purpose involves a critical examination of the way ‘teacher quality’ is discursively constructed in transnational authoritative texts. The second purpose is to explore the possibilities of rethinking teacher quality as it is set out in a mainly neo-liberal setting, using the concepts of connoisseurship and educational criticism as productive means to explore alternative meanings, both regarding teacher quality and the character and potential of policy texts. The two research questions are: How can Eisner’s concepts of connoisseurship and educational criticism contribute to going beyond an agenda of teacher quality based on “evidence” and a dominating scientific efficiency approach? Drawing on Eisner (1979), how can a linking between philosophy and policy contribute to critically examining contemporary education policy texts by taking seriously the meaning of the term criticism as "reeducation of perception"? (Eisner 1976/2005; Dewey 1934).

     

    We make use of Eisner’s’ idea of an ‘ecology of schooling’ in trying to understand educational reforms and their impact on educational practices. To think comprehensively about school reforms, Eisner (1992/2005) identifies five dimensions which one has to take into account. The first is the intentional aspect that refers to exploring the tension between conventional arguments for what the reform aims to. Secondly, the understanding of a reform needs to observe the consequences of the structural aspects of the reform. A third aspect is the possible changes of curriculum content. The fourth aspect is the pedagogical factor that is indispensable for the transformation from an intended to an operational curriculum. The fifth dimension of a reform, finally, is evaluation. The way assessment of students’ knowledge is defined directs what should count as knowledge in a subject and how teaching takes shape in the classroom.

     

    In addition we make use of Eisner’s concept of educational connoisseurship as an alternative to technological approaches; instead of laws, professional judgments are taken as the basis for the quality of schooling (Biesta 2017).  A connoisseur ‘appreciates’ what she encounters; that is, a connoisseur is aware of and understands what is experienced. Appreciation in this context has to do with a genuine curiosity around shared interests (Hansen, 2017; Uhrmacher, et al., 2017). A necessary complement to connoisseurship is educational criticism. Eisner (1976/2005, p. 41) distinguishes between the two by pointing out the following difference. ”If connoisseurship is the art of appreciation, criticism is the art of disclosure”. The language of critics is a language where metaphors, suggestions and implications are important tools in order to help us see. Following Eisner, (1976/2005), educational criticism has to consider three interrelated aspects, a descriptive, an interpretative and an evaluative aspect of educational criticism. The descriptive aspect has to do with describing the qualities of an educational phenomenon, the interpretative aspect signifies the effort to understand the meaning various forms of action have for those involved, and the evaluative aspect, finally, asks the question: ‘What is the educational import or value of what is going on?’ (Eisner, 1976/2005, p. 44). Educational criticism directs attention to the qualitative aspects of schooling rather than the quantitative.

     

  • 325.
    Nordin, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Transnational policy discourses on ‘teacher quality’: an educational connoisseurship and criticism approach2019Ingår i: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 17, nr 3, s. 438-454Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we analyse key policy documents on teacher quality produced by the OECD andthe EU during the period 2005 to 2017 using an educational connoisseurship and criticismapproach. The purpose of this article is to explore how Eisner’s concepts of educational connoisseurshipand educational criticism can be understood and used to analyse educational policy,especially how teacher quality is discursively constructed in transnational authoritative texts oneducation policy. Eisner’s three aspects of criticism, description, interpretation and evaluation canbe utilised in a differentiated critical approach to the analysis of transnational policy documentson education. While the critical descriptive discourse can be viewed as ‘identifying a simplerelationship’ between social development and educational needs, the interpretative critical discoursecan be regarded as ‘recognising the complexity’ of teachers’ tasks in changing societies andthe critical evaluative discourse as ‘recognising and problematising contradictory interests’ thataffect teachers’ work. We argue that the philosophical concepts of connoisseurship and criticismcontribute to policy research by demonstrating that a multifaceted concept of teacher quality isneeded to capture the complex nature of education.

  • 326.
    Nordin, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att lämna papper och penna för ett digitalt läromedel: en fenomenografisk studie av elevers upplevelser att använda ett digitaliserat läromedel2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.

     

    En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.

     

    Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.  

  • 327.
    Nordin, Michelle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Barns integritet- Vad, hur och varför: En didaktisk studie om två förskollärares tankar kring barns integritet i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.

  • 328.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Herrlin, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Strandberg, Camilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Gardesten, Jens
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    En verksamhetsintegrerad lärarutbildning - möjligheter och utmaningar2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 329.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Så fort det händer nånting så skriver jag" - om lärararbetet och risksamhällets ömtåliga barn2018Ingår i: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall, Kalmar, Växjö: Linnaeus University Press, 2018, s. 211-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 330.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Teacher education - a waste of time or a value for life?2019Ingår i: NERA 2019, Education in a Global World, 6-8 March, Uppsala, Sweden: Abstract book, 2019-03-06, 2019, s. 620-620Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 331.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Teacher education in Sweden2018Ingår i: International Handbook of Teacher Education World Wide: Vol 3 / [ed] Karras, K.G. & Wolhuter, C.C., Nicosia: HM Studies , 2018, 2, s. 407-420Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 332.
    Norling, Martina
    et al.
    Mälardalen University, Sweden.
    Magnusson, MariaLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barn kommer till förskolan med varierande erfarenheter av språk. Förskolan har därför en betydande roll i barns tidiga språk-, läs och skrivutveckling, inte minst i ett likvärdighetsperspektiv. Förskolan behöver organiseras så att alla barn får tillgång till stimulerande språk,- skriv- och läsfrämjande lärandemiljöer. Boken handlar om hur förskolan kan skapa sådana sociala språkmiljöer.

    Boken bidrar med tydliga exempel från förskollärares vardagliga arbete. Den är uppbyggd utifrån tre teman med inriktning mot språk, och bidrar med en modell som visar de lärandestrategier som kännetecknar en social språkmiljö: omsorgsstrategier, kommunikativa strategier och lekstrategier. Författarna kommer både från praktiken i förskolorna och från forskarkåren och arbetar aktivt med frågor som handlar om barns språkutveckling.

    Boken riktar sig till förskollärarstuderande, lärarutbildare, förskollärare och andra verksamma i förskolan samt forskare inom pedagogik och didaktik. Den lämpar sig mycket väl för kollegialt lärande i förskolan och för diskussioner i arbetslag.

  • 333.
    Norling, Martina
    et al.
    Mälardalen University, Sweden.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Inledning2019Ingår i: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling & Maria Magnusson, Stockholm: Liber, 2019, , s. 180s. 9-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Offerlind, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Musiklärarens möjligheter: Fyra lärares ramfaktorer i bedömning av elever2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att titta på fyra lärares förutsättningar för bedömning utifrån deras ramfaktorer, innefattandes resurser i form av instrument, lektionstid, om undervisning sker i hel, eller halvklass och om  lärarna anser att detta påverkar deras möjlighet att bedöma eleverna.

     

    Musikundervisningen har sett olika ut längs med åren, där olika moment stått i fokus. I och med Lgr11 kommer digitaliseringen in. Skolinspektionens granskning visar att många lärare inte är behöriga i musikämnet, vilket bland annat påverkar musikskapandet. Den visar även att många lärare saknar förutsättningar för att undervisa och ge en rättvis bedömning.

     

    Tidigare forskning visar att olika ramfaktorer styr hur undervisningen kan bedrivas. Ekonomi, klasstorlek och tid är några av de faktorer som påverkar, tillsammans med kursplanen. Beroende på hur läraren tolkar styrdokumenten kommer bedömningen att se olika ut mellan skolor.

     

    För att se hur musiklärare själva ser på dessa faktorer, intervjuade jag fyra lärare med olika ålder, samt olika bred erfarenhet i yrket.

     

    Resultatet visar att faktorer som gruppstorlek, lokaler, utrustning, samt tid påverkar lärares förutsättningar för bedömning. Även brist på tillgång till digitala verktyg visades.

  • 335.
    Ojaniemi, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nätmobbning: Fritidslärares förståelse och förebyggande arbete2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället ändras och så gör de arenor där barnens sociala liv äger rum. Istället för att träffas hemma, träffas de nu över nätet. Samtidigt sjunker internetanvändarnas ålder allt mer och nästan varje elev har en egen mobiltelefon. Därför vill denna studie undersöka fritidslärares förståelse för och arbete med nätmobbning och det är eleverna i de yngre åldrarna, på lågstadiet, som fokuseras. För att få reda på förekomsten, hur det förebyggande arbetet utformas samt om fritidslärarna anser att nätmobbning egentligen är ett problem för fritidshemmet, har åtta intervjuer genomförts. Resultatet är ganska nedslående, inte många fritidshem arbetar aktivt med nätmobbning och de som gör det har oftast nyligen börjat. På det sätt arbetet ändå utförs, eller på det vis som de skulle kunna tänka sig att arbeta med det, är via diskussioner om exempelvis nätetikett, sociala mediers uppbyggnad och olämpliga ord. Dilemmat ligger i om skolan har något ansvar för det som händer hemma eller om allt ansvar enbart ligger på vårdnadshavarna.

  • 336.
    Olander Quach, Theres
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Berg, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Ja alltså man kan ju läsa, sen kan man läsa...": En kvalitativ studie om anpassning av högläsning på förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att utifrån ramfaktorteorin och sociokulturell teori synliggöra hur förskollärare anpassar högläsning för att gynna barns lärande. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer utförts på sex olika förskolor med sex olika legitimerade förskollärare. Intervjun utgick från semistrukturerade frågor. Det valda teoretiska ramverket som använts är sociokulturell teori och ramfaktorteorin. Frågeställningarna som formulerats efter studiens syfte är: hur definierar förskollärare syftet med högläsning? På vilket sätt anpassar förskollärare samtalet under högläsning för att gynna barns lärande? Samt Vilka ramar upplever sig förskollärare ha för att skapa möjligheter till lärande under högläsning? Studiens resultat visar att högläsning används främst i ett lärande syfte. Förskollärarna lyfter även deras egen roll och deras förhållningssätt som betydelsefullt för att skapa ett intresse för högläsning och inspirera till lärande, genom att anpassa högläsningen på olika sätt. Resultatet i studien visar även att förskollärarna har olika organisatoriska och fysiska ramar som påverkar möjligheter till lärande under högläsningen.

  • 337.
    Olofsson, Alexandra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ruthström, Ebba
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Analog och digital barnlitteratur som pedagogiskt verktyg: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med barnlitteratur för att stötta och vidga barns språkutveckling2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med både analog och digital barnlitteratur i förskolan och vad de uttrycker som möjligheter respektive utmaningar. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är “hur beskriver förskollärare att de arbetar med barnlitteratur både analogt och digitalt?” samt “vilka möjligheter och utmaningar synliggörs med den analoga respektive den digitala barnlitteraturen?”. De metoder som legat till grund för studien är fallstudie med semistrukturerade gruppintervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen sociala och kulturella sammanhang samt mediering används. Resultatet visar att förskollärare arbetar med barnlitteratur på många olika sätt och har en positiv inställning till att barnlitteratur finns i olika former. Det framkommer dock några aspekter som gör att de inte enbart upplever det positivt, utan att det finns vissa utmaningar i ett arbete med barnlitteratur.

  • 338.
    Olsson, Catrin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Franzén, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Matematik, lek och lärande i förskolan.: En kvalitativ studie av förskollärares syn på undervisning i matematik.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hur förskollärare förhåller sig till målinriktad undervisning av matematik för barn 3-5 år. De frågeställningar vi ville undersöka var förskollärares uppfattningar kring målinriktad matematisk undervisning, men även  vilka förutsättningar förskollärare uttrycker behövs för planerad undervisning och genomförande i matematik. Studien bygger på en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor i Sverige. I resultatet framkommer det att förskollärare i sin målstyrda och planerade undervisning ofta arbetar ämnesövergripande. Undervisningen sker i projekt, samling, måltider eller andra styrda aktiviteter. Förskollärarna lyfte också att undervisning i matematik kan ske i vardagssituationer och i barns lek. Förskollärarna påtalade att det är deras arbete att utveckla leken, så den blir mer lärande. Lärmiljö och material ska vara lärande och utmanande. Begrepp och ord som tillhör matematiken ses av förskollärarna, som något viktigt att tillföra i den matematiska undervisningen. Stöttning och utmaningar benämndes som viktigt för undervisningens genomförande. Planeringen av undervisningen utgår från barnens intresse. Dokumentationen används som underlag för planeringen och lyfts under förskollärarnas reflektionstid. Förskollärarna menar också att undervisningen i förskolan ska vara rolig och lustfylld samt varieras på olika sätt. Resultatet visar att förskollärarna anser att matematiken har en stor roll i förskolan och betydelsen av medvetna, närvarande och engagerade förskollärare.

  • 339.
    Olsson, Erika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Elevers konflikter på fritidshemmet: Ett utvecklingsinriktat arbete med kamratmedling som verktyg2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsinriktade arbete har sin utgångspunkt i elevers konflikter på fritidshemmet. Projektet har bedrivits på en verksamhetsintegrerad skola där ett problemområde uppmärksammats genom observationer.  Det som upptäcktes var att eleverna hamnade i ett flertal konflikter under deras vistelse på fritidshemmet. Detta bidrog även till ett dåligt klimat i den bemärkelse att det blev turbulent i elevgruppen och pedagogerna som arbetade på fritidshemmet fick lägga mycket tid och energi på att hantera dessa konflikter. Aktioner har bedrivits där en utvald elevgrupp som har haft denna problematik har fått delta. Eleverna har tränat på att analysera filmklipp i syfte att kunna reflektera över sitt eget handlade i konflikter.  De har även fått träna på kamratmedling, som skulle kunna fungera som ett verktyg för eleverna i framtida konflikthanteringar. Syftet med aktionerna var att eleverna skulle få ges möjlighet att kunna bli mer reflekterande i sitt handlande när konflikter skedde. De erbjöds även möjligheter att tillämpa kunskaper om konflikthantering i form av kamratmedling i form av olika fokusspel. Resultatet visade på att eleverna var mycket positiva till att aktionerna sattes i kraft och de visade även prov på att kamratmedling skulle kunna användas i framtida konflikter.

  • 340.
    Olsson, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Kron, Ellen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Högläsning - En värdefull skatt: En kvalitativ studie av förskollärares berättelser om högläsningens villkor & möjligheter i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ta reda på förskollärares berättelser om högläsningens villkor och vilka uppfattningar förskollärare ger uttryck för om möjligheter som stöd för barns utveckling vid högläsning i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till böcker som värdefulla artefakter speglas i hur barn intresserar sig och förhåller sig till böcker. Förskollärares förberedelser inför högläs- ningstillfällen genom att skaffa sig förkunskap om böckers innehåll, är villkor som förskollärarna har skapat för att ge möjlighet till att fånga barns intressen och deras möjlighet till utveckling. Resultatet i studien visar att när förskollärare har ett målin- riktat syfte med vilka böcker som används vid högläsning har de skapat villkor för högläsning. Det ger möjligheter till samtal tillsammans med barn i form av reflekt- ioner och diskussioner om böckers innehåll och handlingar. Studiens resultat visar även att när förskollärare vid högläsning delar in barngruppen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivåer ges varje barn möjlighet till att uttrycka sig och att få bekräf- telse av förskolläraren. Slutligen visar resultatet i studien att när förskollärare skapar olika villkor för samtal vid högläsning ger det barn möjlighet till utveckling och lä- rande.

  • 341.
    Olsson, Josefin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Mannen har ordet: En genusanalys av ett läromedel i svenska för gymnasiet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka representationen av män och kvinnor i ett läromedel i svenska för gymnasieskolan för att studera om det speglar den värdegrund som läroplanen har i fråga om genusmedvetenhet. Läroboken är skriven 2012 och tar avstamp i Gy11. Studien bygger både på en kvantitativ och en kvalitativ analys. Resultatet visar att läroboken har brister som både visar sig i den kvantitativa undersökningen där männen är överrepresenterade och i den kvalitativa analysen där det är tydligt att läroboksförfattarna behandlar manliga och kvinnliga upphovspersoners verk och gärning på olika sätt beroende på vilket kön de har. Kvinnornas verk framställs som mindre viktiga och deras gärningar som trevande och slumpvisa i jämförelse med männens.

  • 342.
    Olsson, Ragnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att få syn på sig själv: - Lärarstudenters syn på lärares fostransuppdrag2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie fokuserar på lärares uppdrag i det svenska utbildningsväsendet. Ofta beskrivs detta uppdrag som dubbelt; det innehåller både uppdraget att förmedla och förankra kunskaper och att förmedla och förankra värden. Studiens kunskapsobjekt är lärares förhållningssätt till fostransdelen av lärares uppdrag. Genom en diskursanalys av 118 lärarstudenters reflektioner kring sitt uppdrag undersöks deras förhållningssätt till lärarprofessionen med särskilt avseende på fostransuppdraget. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från att betrakta frågor kring lärares förhållningssätt till fostransuppdraget som en didaktisk fråga, varför studien vilar på teorier inom didaktikens forskningsfält. Resultatet visar att lärarstudenternas förhållningssätt uttrycks genom tre olika diskurser: den tudelade konkurrerande diskursen, den tudelade samverkande diskursen och slutligen den sammanhållna integrerande diskursen.

  • 343.
    Olsson, Sanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Joelsson, Elsa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Reducing or reproducing gender norms: An ethnographic study based on observations in Ugandan preschools2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to contribute, with knowledge of conceptions of male and female, to Ugandan preschools and to study in what ways gender norms in the Ugandan society are reflected and developed in the daily activity in preschools. The theoretical underpinnings used in this study are social constructive and inspired by Butler, Connell and Pearse among others. Reducing or reproducing gender norms is an ethnographic study based on observations at two Ugandan preschools located in the countryside of central Uganda. In addition to the observations, a small-scale content analysis of the curricular material has been made. The results highlight two factors contributing to doing gender in the preschool context: first the teachers’ actions, and secondly the structures and routines that characterized the Ugandan preschool. In the analysis of the study, it was found that teachers mainly contribute to doing gender through repetitive acts or by positive and negative reinforcement. The discussed structures and routines, which contribute to doing gender in the observed preschools, are the curricular material, songs used as tools for education, and the environment. In these areas, the results showed that girls and boys, women and men, are represented in gender-stereotyped situations. These stereotypes of how to act and behave properly, depending on their sex, are being mediated to the children through the pictures in the material.

  • 344.
    Olsén, Camilla
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Olsén, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Barnböcker, det förtrollade landet: En kvalitativ studie om förskollärares tankar kring val och arbete med barnböcker i förskolans verksamhet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare väljer ut och arbetar med barnböcker i förskolans verksamhet. Utifrån studiens syfte har följande frågeställningar utformats, vad grundar sig förskollärarnas val av böcker på i förskolans verksamhet? hur arbetar förskollärarna med barnböcker i förskolans verksamhet? samt vilka syften har förskollärarna med att använda barnböcker i förskolans verksamhet? Studien är en kvalitativ studie och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett didaktiskt perspektiv samt ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärare besitter medvetna tankar som styr deras val av barnböcker i förskolans verksamhet samt hur det arbetar med barnböcker och att förskollärarna har tydliga syften med varför de använder barnböcker och läsning i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna i studien har många liknande tankar kring barnböcker men att det även finns variationer kring hur det väljer ut och arbetar med barnböcker i förskolans verksamhet.

  • 345.
    Ottosson, Josefin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Leviné, Jennica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskollärares arbete för att skapa förutsättningar för socialt samspel mellan barn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien fokuserar på socialt samspel mellan barn och på vilket sätt förskollärare möjliggör detta samspel. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och berör socialt samspel, lek, konflikthantering och social uteslutning. I resultatet tolkades förskollärarnas svar som tecken på att de skulle kunna ha olika barnsyn. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete för att skapa förutsättningar till socialt samspel mellan barn. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stödja barns sociala samspel? Samt: Vilka utmaningar upplever förskollärare i arbetet med att stödja barns sociala samspel? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

    Det resultat som studien visar är att de sätt som förskollärarna talar om strategier och utmaningar i socialt samspel varierar. I resultatet kan man se tecken som skulle kunna tolkas som att förskollärarna har olika barnsyn, och att denna i stor utsträckning påverkar vilka förutsättningar de ger barn till socialt samspel. Dessa tecken tolkas ur förskollärarnas sätt att tala om barnens olika behov av stöttning av pedagog i socialt samspel, då vissa av förskollärarna framhåller att barn behöver mycket stöttning, medan andra berättar att barnens sociala samspel gynnas av att de får utrymme att vara ifred. Tecken på olika barnsyn tolkas även ur förskollärarnas sätt att berätta om hur de agerar vid olika utmaningar i det sociala samspelet, som konflikthantering och uteslutningar.

  • 346.
    Ovesson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nors, Axel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Värdegrundsarbete i fritidshemmet:: En fotbollsskolas möjligheter och begränsningar 2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här utvecklingsarbetet är att lära elever olika strategier för att hantera konflikter och på det sättet minska konfliktförekomster. Tillvägagångssättet för utvecklingsarbetet var att genomföra en aktionsforskning där Söderströms aktionsforskningsmodell med åtta olika delar användes. Inriktningen för utvecklingsarbetet är konflikter på fotbollsplanen vilket är ett värdegrundsarbete. Tidigare forskning som berör värdegrundsarbete har granskats för att användas som vetenskaplig grund för vårt utvecklingsarbete. I arbetet genomfördes en nulägesanalys och därefter utfördes en praktisk aktion genom att upprätta en fotbollsskola. Fotbollsskolan bedrevs under fyra veckor med två aktivitetstillfällen varje vecka på ett fritidshem i södra Sverige där deltagandet var frivilligt. De elever som deltog återfanns i årskurserna 1–5. Efter genomförandet utfördes en innehållsanalys där resultatet analyserades utifrån arbetets frågeställningar och teoretiska ramverk vilket var den sociala inlärningsteorin. Metoderna som användes för generering av data vid nulägesanalysen och resultatet var strukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Vi använde även utvärderingsleken fyra hörn och dagboksanteckningar för att generera data i resultatet. Indikationer på att utvecklingsarbetet har gett positiva resultat gällande förekomsten av konflikter kunde iakttas vid resultatet.

  • 347.
    Oxelind, Nille
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Motivation as a key to oral interaction: How 7 to 9-grade teachers in Sweden stimulate pupils' oral interaction in the English classroom2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Pupils who want to learn English as a foreign language, EFL, need to practice speaking. This is a necessity, not least since this skill is crucial when communicating with others. When pupils lack this inclination, EFL teachers have to know how to engage them in oral interaction. The aim of this study is to investigate what overall strategies four teachers say that they prefer to use when motivating pupils in grades 7 to 9 to interact orally in the EFL classroom. The aim is also to investigate if there are certain strategies that the teachers participating in the study find more successful. The method chosen to analyse the data was qualitative content analysis. Semi-structured face-to-face interviews with open-ended questions were conducted. After the interviews, the collected data were coded, divided into different themes and analysed. The results of this study showed that the teachers say that they use a wide range of strategies, such as for example creating a safe learning environment and letting pupils work in smaller groups with subjects they can relate to. It was found that the participating teachers often agreed with each other concerning what strategies to use, as for example when accentuating the importance of creating a safe learning environment in the classroom. In order to make pupils want to interact orally in the EFL classroom, it is of vital importance that teachers understand what strategies are seen as worthwhile to use when teaching. Hopefully, the study can contribute to this understanding and thereby increase the level of motivation amongst pupils.

  • 348.
    Peetz-Ullman, Juliane
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Filmschaffen im DaF-Unterricht: Untersuchung zu lernfördernden und motivierenden Effekteneines Kurzfilmprojekts im zweiten Unterrichtsjahr2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Despite the fact that the creation of films has a place in language teaching, there haven’t been many studies about the learning outcome of such film production projects so far. In this study, a group of eighth grade pupils at a comprehensive school in Sweden have been creating their own film in German. They have been observed while they did so, and they answered an online survey one year after the project. The results of the analysis of that data show a visible increase in awareness for the purpose, the receiver, and the situation of the produced texts during the writing process. The level of motivation and meaningfulness experienced by the pupils during the film project was high. Furthermore, the finished film gave the participants a feeling of success, something they were proud of, and eager to repeat. As a conclusion it can be stated that creating a film in a foreign language has a positive impact on language learning.

  • 349.
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Multimodal och flippad uppsatshandledning2018Ingår i: Den femtonde nordiska lärarutbildningskonferensen. Abstraktbok, 2018, s. 51-51Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Presentationen redogör för ett pågående utvecklingsprojekt med fokus på studenters självständiga arbete. I projektet undersöks på vilka sätt det är möjligt att öka stödet till studenter i deras skrivprocess och samtidigt tidseffektivisera lärarens handledning av det självständiga arbetet. I arbetet används förinspelad videohandledning för en multimodal och flippad handledning.

    Abstrakt

    I presentationen redogörs för ett utvecklingsprojekt där lärarstudenters självständiga arbete står i centrum. Vid en ”traditionell” handledning möts studenten i realiteten ofta av handledarens muntliga och skriftliga kommentarer som ett faktum. Studenten får sällan tid att förbereda frågor eller möjlighet att ifrågasätta handledningen. Många studenter har dessutom olika grader av skrivsvårigheter. Kommentarerna i marginalen blir lätt många och långa, vilket kan vara tidskrävande för handledaren, men också nedslående för studenten. Det gäller då för handledaren att kunna iscensätta ett läranderum som ger studenten stöd, men under rimlig tidsåtgång. Syftet med projekt är att med hjälp av flippad videohandledning utveckla handledningen multimodalt till ett meningsfullt kreativt och reflekterande samtal för ökad studentaktivitet. I projektet har hittills sju studenter deltagit. Fem handledningsträffar genomfördes under vt 17. Inför varje handledning lämnar studenterna in ett underlag som jag läser. Muntlig återkoppling med synpunkter på varje enskild studenttext spelas in med programmet Kaltura via dator och förmedlas till studenten via LMS någon dag innan det fysiska handledningsmötet. Efter avslutad kurs skickades med hjälp av Google Drive en enkät med fyra frågor till studenterna. Resultatet visar att studenterna uppskattar att kunna titta på videon flera gånger. Videon ger dem intryck av enskild handledning även när handledningstillfällena genomfördes i grupp. Projektet startade våren 2017 och fortgår under våren 2018.

  • 350.
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Om att utveckla och förändra undervisning med digitala verktyg i fritidshem2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet.: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen. / [ed] Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 132-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med att samhället i stort digitaliseras ökar även kraven på att skolan, men även förskolan och fritidshemmen, följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg i undervisning, som t.ex. surfplattor, datorer, olika program och appar, har fått allt större betydelse under senare år inom det svenska skolväsendet, från förskola och fritidshem till universitet. Ett tydligt tecken på detta är uppdateringen av läroplaner och styrdokument i enlighet med regeringens beslut om en nationell digitaliseringsstrategi (Regeringen, 2017). Exempelvis skärptes kraven på att elever i alla skolformer ska ges förutsättningar att utveckla digital kompetens i läroplanen för grundskola och fritidshem (se t.ex. Skolverket, 2018). Det innebär att lärare, oavsett skolform, förväntas planera och genomföra undervisning med digitala verktyg som ger elever grundläggande förutsättningar i sitt livslånga lärande. Kravet på digitalisering och digital kompetens för såväl lärare som elever uppfattar studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem som ett utmanande utvecklingsområde för fritidshemmen. I detta kapitel behandlar jag fem självständiga arbeten i form av utvecklingsarbeten som har bedrivits och genomförts med inspiration av en aktionsforskningsmodell.

45678910 301 - 350 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf