lnu.sePublications
Change search
Refine search result
567891011 351 - 400 of 2123
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 351.
    Burnic, Anes
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att belysa faktorer som påverkar sömnen hos patienter med hjärtsvikt2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 352.
    Bygdén, Evelina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Rönn, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    När livet vänds upp och ner: En litteraturstudie om anhörigas upplevelser och behov av stöd när en familjemedlem insjuknar och omhändertas av akutsjukvården.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akut sjukdom eller skada inträffar ofta oväntat och kan kräva ett akut omhändertagande. När anhöriga upplever det akuta omhändertagandet uppstår både känslor och behov, vilka behöver bli mötta och tillgodosedda för att anhöriga inte ska uppleva ohälsa.

    Sjuksköterskans förståelse för anhörigas situation skapar möjlighet för bra bemötande och stöd anpassat till situationen anhöriga befinner sig i.

    Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser och behov av stöd när en familjemedlem insjuknar och omhändertas av akutsjukvården.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Studien har utgått från kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Hällgren Graneheims (2012) beskrivning.

    Resultat: I studien framkom det fyra kategorier och åtta underkategorier vilka beskriver upplevelse och behov hos anhöriga. Hur de anhörigas behov möttes inverkade på hur situationen upplevdes, vilket i sin tur kunde spegla hur anhörigas upplevelser inverkade på patienten.

    Slutsats: Ett akut omhändertagande upplevs individuellt. Känslomässigt kaos och ovetskap är vanligt beskrivna upplevelser i det akuta omhändertagandet. Anhörigas upplevelser påverkas till stor del av hur de behov som uppstår möts och tillgodoses. Sjuksköterskan kan genom medvetenhet och kunskap om upplevelserna bemöta anhöriga på bästa möjliga sätt och underlätta situationen för de anhöriga.

  • 353.
    Bylin, Samantha
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nyman, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Leva på lånad tid: En litteraturstudie baserad på självbiografier om palliativa patienters upplevelser av sin sista tid i livet.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 354.
    Bylund, Ami
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    "Wait for us to catch up": Aspects of family functioning after gastric bypass surgery2017Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate aspects of family functioning when a family member has undergone Gastric Bypass surgery (GBP).

    Methods: Study I explored experiences of family functioning three months after GBP, based on nine family interviews, analyzed using Gadamerian hermeneutics. Using Classic grounded theory, Study II focused on how families resolve their primary concerns after GBP, through interviews with 16 families. Study III evaluated the reliability and validity of the General Functioning Scale (GFS) based on 163 self-reported questionnaires, and used psychometric analyses. Study IV explored associations between family functioning, weight loss, sex and Health Related-Quality of Life (HR-QoL), based on self-reported questionnaires from 153 participants and utilized descriptive statistics and binary logistic regression.

    Results: Study I revealed a process of three intertwined changes in family functioning three months after GBP: Living in ambiguous relationship, rewriting family patterns and strengthening family cohesion. Study II showed that families shared a main concern of unexpected change after GBP, resulting in the theory Stabilizing family life, explained as a social process to decrease uncertainty and find stability and well-being in family interactions. This resulted in attaining unity, returning to old family patterns or disconnecting. Study III suggested GFS as a promising tool for assessing family functioning in a Swedish bariatric sample, showing satisfactory reliability and validity. Study IV showed associations between family functioning and the mental dimensions of HR-QoL, two years after GBP. Percent weight loss was associated with the physical dimension. Sex showed no associations to HR-QoL.

    Conclusion: Families experienced unexpected challenges after GBP affecting family functioning. Mutual remodeling of family life to incorporate changes was seen. Families underwent a social process, indicating that families may represent a resource in bariatric nursing care. A family-system nursing perspective as complement to standard care may be beneficial. As family functioning influence HR-QoL identifying available family resources and giving tailored information to support self-care strategies after GBP, may result in sustainable family functioning and individual health. Studies aimed at identify families that may benefit from family-system nursing interventions are suggested for future inquiry. 

  • 355.
    Bylund, Ami
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Creating a New Sense of We-ness: Family Functioning in Relation to Gastric Bypass Surgery2013In: BARIATRIC SURGICAL PRACTICE AND PATIENT CARE, ISSN 2168-023X, Vol. 8, no 4, p. 152-160Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Gastric bypass surgery (GBP) is the most common treatment for morbid obesity (body mass index 35). To date, the person with obesity has been the main focus in bariatric nursing and research, although the person coexists within their family. Aim: The aim of this study was to describe family functioning in relation to GBP. Methods: Open ended questions were used. Nine families were interviewed on two occasions within 2 weeks 3 months after surgery. The interviews were transcribed and analyzed according to a hermeneutic method. Main Findings: An ongoing process of alterations related to family functioning was identified. Before, GBP families experienced distance and disengagement. Immediately after GBP, there were changes within relationships. Families experienced a period of difficulty, in interactions, while adapting to the lifestyle changes and altered positions. After 3 months, families experienced enhanced closeness in inter-relations within the family and increased social interactions as a whole family with friends and relatives. Conclusions: To better support families and enhance family functioning, bariatric nursing care needs to shift focus from an individual to a family perspective. Further studies are needed to gain a longitudinal perspective and improve understanding of family functioning after GBP.

  • 356.
    Bylund, Ami
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet;Ersta Hospital.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sandgren, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Stabilizing family life after gastric bypass surgery2017In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, no 1, article id 1325674Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Weight-loss surgery requires lifelong lifestyle modifications for the maintenance of weight loss and health effects, and can affect both the individual and family. Earlier research indicates that the quality of social relationships has positive and negative influences on wellbeing and health. There is little research on family-life after a member has undergone gastric bypass (GBP) against obesity. Thus, this study aimed to develop a classic grounded theory about families with a member treated with GBP against obesity. The study design used classic grounded theory and included data from 16 interviews. Families’ shared a main concern of unexpected changes after GBP, resulting in the theory Stabilizing family life, explained as a social process to decrease uncertainty and find stability and well-being in family interactions. The social process develops differently which entail families: attaining unity, returning to old patterns, or disconnecting to find stability, depending on the discrepancy in expectations and knowledge. This is affected by the overall life situation, life-stage and relationship quality. The theory highlights unexpected change as a potential challenge for the family, as well as how they resolve this. Hence, the theory can be applied in care strategies for families. Identification of families needing support to stabilize family life after GBP requires further research.

  • 357.
    Bylund, Ami
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Thorell, Anders
    Danderyd Hospital (KI DS).
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Associations between family functioning, weight loss, sex and Health-Related Quality of Life outcomes two years after gastric bypass surgeryManuscript (preprint) (Other academic)
  • 358.
    Bylund, Ami
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet;Ersta Hospital.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Linköping University.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Thorell, Anders
    Karolinska Institutet;Ersta Hospital.
    Persson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Assessment of family functioning: evaluation of the General Functioning Scale in a Swedish Bariatric Sample2016In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, no 3, p. 614-622Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BackgroundThe General Functioning Scale (GFS) was developed to assess self-perceived overall family functioning. The scale has satisfactory psychometric properties, is internationally recognised and has been used in different contexts. However, no validated Swedish version is available. Healthy family functioning can support patients and help them adhere to treatment regimens. Moreover, it maintains the physical and emotional health and that of the family as a unit. Yet, there is limited information regarding family functioning postgastric bypass surgery. Thus, it is important to use validated instruments to understand family functioning in bariatric contexts. AimTo evaluate aspects of reliability and validity in GFS in a Swedish bariatric sample, focusing on factor structure. MethodThe Swedish version of the GFS (S-GFS) was administered on two occasions to 163 participants who had undergone gastric bypass surgery 6-8 weeks prior to testing. Internal consistency, temporal stability and construct validity were assessed. ResultsData were positively skewed. The S-GFS showed good internal consistency (ordinal = 0.92) with a sufficient overall mean interitem correlation (0.500) and adequate temporal stability (intraclass correlation coefficient = 0.833). After modifying response alternatives, confirmatory factor analysis indicated acceptable fit for a one-factor model. ConclusionThe scale is a promising tool for assessing family functioning in bariatric settings. The S-GFS showed satisfactory reliability - consistent with prior research - and acceptable validity in the study sample. This study contributes to the limited research on the scale's validity. However, the S-GFS needs to be evaluated in different cultural and clinical contexts, focusing on various aspects of validity and responsiveness (sensitivity to detect significant change over time) in different samples.

  • 359.
    Bylund Grenklo, Tove
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet.
    Furst, C. J.
    Lund University.
    Nyberg, T.
    Karolinska Institutet.
    Steineck, G.
    Karolinska Institutet ; The Sahlgrens Academy.
    Kreicbergs, U.
    Ersta Sköndal Univeristy College ; Karolinska Institutet.
    Unresolved grief and its consequences: A nationwide follow-up of teenage loss of a parent to cancer 6-9 years earlier2016In: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 24, no 7, p. 3095-3103Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PurposeThe early loss of a parent is a tragedy and a serious life event. This study investigated grief resolution and morbidity in cancer-bereaved teenagers 6 to 9 years after the loss of a parent to cancer.

    MethodsIn a nationwide population-based study of 622 of 851 (73 %) youths who as teenagers 6 to 9 years earlier had lost a parent to cancer, we explored the magnitude of unresolved grief and its association with psychological and physiological morbidity. Participants answered a study-specific anonymous questionnaire including questions about if they had worked through their grief and about their current health. Results Six to nine years post-loss 49 % reported unresolved grief (8 % no and 41 % a little grief resolution). They had, in comparison with youths reporting resolved grief. statistically significantly elevated risks, e.g. for insomnia (sons' relative risk (RR) 2.3, 95 % CI 1.3-4.0; daughters' RR 1.7, 95 % CI 1.1-2.7), fatigue (sons' RR 1.8, 95 % CI 1.3-2.5; daughters' RR 1.4, 95 % CI 1.1-1.7) and moderate to severe depression, i.e. score >9, PHQ-9 (sons' RR 3.6, 95 % CI 1.4-8.8; daughters' RR 1.8, 95 % CI 1.1-3.1). Associations remained for insomnia in sons, exhaustion in daughters and fatigue in both sons and daughters when depression, negative intrusive thoughts and avoiding reminders of the parents' disease or death were included in a model. Conclusions Approximately half of cancer-bereaved youth report no or little grief resolution 6 to 9 years post-loss, which is associated with fatigue, sleeping problems and depressive symptoms.

  • 360.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    University of Gävle, Sweden;Karolinska institutet, Sweden.
    Werkander Harstäde, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sandgren, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Östlund, Ulrika
    Uppsala university, Sweden;Örebro university, Sweden.
    Dignity in life and care: the perspectives of Swedish patients in a palliative care context.2019In: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 25, no 4, p. 193-201Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: How patients preserve their sense of dignity in life is an important area of palliative care that remains to be explored.

    AIMS: To describe patients' perspectives of what constitutes a dignified life within a palliative care context.

    METHODS: Twelve palliative care patients were interviewed about their views on living with dignity. Data were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: What constitutes a dignified life during end-of-life care was captured by the theme 'I may be ill but I am still a human being' and presented under the categories 'preserving my everyday life and personhood', 'having my human value maintained by others through 'coherence' and 'being supported by society at large'.

    CONCLUSION: Patients' sense of dignity can be preserved by their own attitudes and behaviours, by others and through public support. Health professionals need to adopt a dignity-conserving approach, for which awareness of their own attitudes and behaviours is crucial.

  • 361.
    Byrlind Cronqvist, Olle
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ryd, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Intensivvårdssjuksköterskors och anestesiologers erfarenheter av intensivvårdsrelaterad posttraumatiskt stressyndrom hos intensivvårdspatienter: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som kännetecknas av ångest och oro relaterat till situationer som påminner om en traumatisk händelse. Intensivvårdsrelaterad PTSD har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Genom ett preventivt arbete och tidiga insatser minskar risken för att patienter utvecklar PTSD. För att detta ska ske krävs god kunskap av problemet hos intensivvårdspersonal. Hur deras erfarenheter ser ut är tidigare outforskat.

    Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors och anestesiologers erfarenheter av intensivvårdsrelaterad PTSD hos intensivvårdspatienter.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes. Semistrukturerade och individuella intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesiologer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: En känsla att vi kan göra mer, Att normalisera livet och Fortsatt stöd efter tiden på IVA. Resultatet visade att delirium upplevdes vara en ledande riskfaktor till PTSD. Relationer och kommunikation upplevdes som viktiga i det profylaktiska arbetet mot PTSD. Post-IVAmottagningar och dagböcker tros kunna bidra till bättre uppföljning och kan fungera preventivt mot PTSD.

    Slutsats: Resultatet visar att det finns en liten erfarenhet om PTSD efter intensivvård, ändå förekom ett omedvetet preventivt arbete. En organisatorisk satsning behövs för att öka medvetenhet hos intensivvårdspersonalen. Det behövs mer kvalitativ och kvantitativ forskning om bland annat riskfaktorer och uppföljning gällande intensivvårdsrelaterad PTSD.

  • 362.
    Bäcklund, Kajsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Persson, Karoline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vårda intuberade patienter med ytligt sederingsnivå- Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag visar forskningen att en ytlig sederingsnivå är positivt för patienten på lång sikt. Intensivvårdssjuksköterskan har i sin roll som omvårdnadsansvarig en betydelsefull del i vården av ytligt sederade intuberade patienten. Det finns idag få studier om vad intensivvårdssjuksköterskor har för erfarenhet av denna vård.

    Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att vårda intuberade patienter med ytlig sederingsnivå.

    Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom tre fokusgruppsintervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som belyser intensivvårds-sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter.

    Konklusion: Vården av en ytligt sederad intuberad patient kräver mer tid, engagemang och arbete från intensivvårdssjuksköterskan. Trots detta finns en vilja att genomföra denna vård, då intensivvårdssjuksköterskan är väl medveten om de positiva effekterna en ytlig sederingsnivå kan ha på den intuberade patienten och för den respons patienten ger.

    Implikation: En ökad medvetenhet om intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter kan komma till nytta för patient, anhöriga och intensivvårdssjuksköterskor då ökad förståelse i ämnet kan påverka arbetsgivaren att se vilka resurser som behövs för att bedriva denna vård. 

  • 363.
    Bäcklund, Kajsa
    et al.
    Blekinge County Hospital, Sweden.
    Persson, Karoline
    Blekinge County Hospital, Sweden.
    Hadziabdic, Emina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Intensive care nurses’ experiences of caring for intubated patients under light sedation: a qualitative study2018In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 8, no 7, p. 473-484Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Previous studies have shown that a light sedation level is beneficial for intubated patients in the Intensive care unit (ICU). 

    Aim: This study aimed to describe intensive care nurses’ experiences of caring for intubated patients under light sedation. 

    Methods: This study was an explorative descriptive qualitative study. Data were collected from 12 intensive care nurses by three focus group interviews and analyzed using qualitative content analysis. 

    Findings: Five categories emerged from the data: 1) the importance of verbal communication and the nurses’ presence, 2) feelings of frustration and heavy workload, 3) assessment of patients’ pain and anxiety, 4) the nurses’ desire for the development of guidelines, and 5) being inspired by the care. 

    Conclusion: The study found that intensive care nurses were positive towards light sedation care but the organization of care did not support them as the patients cared for with light sedation treatments demanded their physical presence at patients’ bed site.

  • 364.
    Bäckman, John
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Fysisk aktivitets påverkan på depression och depressionssymtom hos vuxna människor.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 365.
    Bülow, Johannes
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Krigström, Gustaf
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ambulanssjuksköterskans erfarenheter i samband med att patienten inte medföljer ambulans2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska enligt kompetensbeskrivningen kunna bedöma och prioritera en patient till rätt vårdnivå. Är patienten inte i behov av ambulanstransport eller patienten själv beslutar att han/hon inte vill medfölja ambulansen lämnas patienten kvar på plats med eventuell hänvisning till annan vårdnivå.

     

    Syfte: Syftet var att studera ambulanssjuksköterskans erfarenheter i samband med att patienten inte medföljer ambulansen efter en prehospital bedömning.

     

    Metod: Ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes bland ambulanssjuksköterskorna inom Landstinget Blekinge. Analysen av svaren gjordes med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).

     

    Resultat: Utifrån data som insamlades formulerades ett övergripande tema: Att fungera som grindvakt med behov av stöd och förankring i sina beslut. Ambulanssjuksköterskorna upplevde det som en viktig men svår uppgift att kvarlämna patienten om ambulanstransport inte behövdes. Vid tveksamma bedömningsfall eller när patienten inte vill medfölja i ambulans trots bedömt behov, upplevde ambulanssjuksköterskan en oro för eventuella konsekvenser av att lämna patient kvar på plats. Befogenheten att kunna kvarlämna patienten efter en prehospital bedömning upplevdes öka tillgängligheten för patienter med störst behov av ambulanssjukvård och ambulanstransport. Ambulanssjuksköterskorna upplevde ett behov av stöd, särskilt av bättre läkarstöd i sin bedömning.

     

    Slutsats: Det ökade antalet ambulansuppdrag i Blekinge och Sverige i övrigt ställer höga krav på ett mer effektivt och befogat utnyttjande av de begränsade ambulansresurser som existerar.  Föreliggande studie visar på ambulanssjuksköterskans erfarenhet av ett behov av stöd från läkare som är insatta i ambulansens förutsättningar och arbetsmetoder. Detta behövs för att minska ambulanssjuksköterskornas upplevda osäkerhet när beslut om ambulanstransportbehov tas.

  • 366.
    Caesar Silverås, Jonna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Leivdal, Catharina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Motivationsarbete till fysisk aktivitet vid depression: Sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med depression2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression drabbar många människor. Symtom vid depression kan påverka patientens livskvalitet och göra att patienten hamnar ur sitt livssammanhang och sin livsrytm. På senare år har fysisk aktivitet och dess positiva effekter på depression uppmärksammats allt mer. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression kan innefatta träning för att stärka funktionsförmågan, stödjande aktiviteter och samtal.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att motivera vuxna patienter med depression till fysisk aktivitet, som ett komplement till behandling av depression.

    Metod: I studien deltog 12 sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård och primärvård. Studien är genomförd med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Skapande av en relation mellan sjuksköterskan och patienten är av betydelse för att sjuksköterskan ska kunna motivera patienten till fysisk aktivitet och därmed till hälsa. Framträdande är även det praktiska och sociala stöd som tycks behövas för att stödja patientens hälsa och motivation till fysisk aktivitet.

    Slutsats: Slutsats av studien är att det tycks vara av betydelse att sjuksköterskan i mötet med patienten skapar en ömsesidig relation. Genom skapande av relationen möjliggörs sjuksköterskans arbete till att motivera patienten till fysisk aktivitet. Behov av att stödja patienten tycks vara en lika viktig del, som skapandet av relationen. En samverkan av dessa faktorer tycks behövas för att patienten ska lyckas med den fysiska aktiviteten. Genom att patienten motiveras och lyckas med fysisk aktivitet, återfår patienten sin hälsa och återhämtning från depressionen kan påskyndas.

  • 367.
    Carlberg, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mulder, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjöholm, Louise
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans attityder vid omvårdnad av patienter med smittsamma sjukdomar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 368.
    Carling, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Pettersson, Marine
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    BVC- sköterskans erfarenhet av samspel i det hälsofrämjande arbetet med föräldrar till överviktiga barn2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 369.
    Carlsson, Alexander
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    ”Vad är det för fel på dig?”: En litteraturöversikt om hur cancerpatienter i ett palliativt skedes upplever vårdpersonalens bemötande.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en folksjukdom i Sverige som påverkar patientens livssituation på flera olika sätt. Att leva i ett palliativt skede innebär att leva nära döden, och då livstillvaron blir förändrad och begränsad både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är betydelsefullt att patienternas självbestämmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vårdandet.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande från vårdpersonal.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades på åtta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrån Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vårdpersonalens bemötande av palliativa cancerpatienter. ”Behov av individuell vård”, ”behov av information”, ”vårdpersonalens stöd för patienten” och ”bli sedd och bekräftad”.

  • 370.
    Carlsson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ekelund, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen av att leva med amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som skadar motoriska neuron i hjärnbarken, kranialnervskärnor i hjärnstammen, ryggmärgen och de perifera motoriska neuronen. I Sverige får 220-250 personer diagnosen ALS varje år. På grund av sjukdomens dåliga prognos och symtomens allvarliga karaktär kan den psykologiska påverkan av sjukdomen vara stark.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelsen att leva med Amyotrofisk Lateral Skleros utifrån begreppen levd kropp och välbefinnande.

    Metod:En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem biografier som analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet är baserat på tre kategorier samt tillhörande underkategorier som belyser upplevelsen av att leva med ALS. Kategorierna är Kroppen sviker, Socialt samspel samt Acceptans. Resultatet visar upplevelsen av att vara fånge i sin egen kropp men också att ett välbefinnande kan uppnås.

    Slutsats: Att drabbas av ALS innebär en förändrad tillgång till livet och personerna som drabbas behöver därför genomgå förändring. Med rätt hjälpmedel och stöd från närstående och vårdpersonal så kan dock välbefinnande uppnås. Denna studie belyser att den sjukdomsdrabbades förmåga att acceptera förändring leder till ökat välbefinnande.

  • 371.
    Carlsson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Ida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anhörigas erfarenheter av vård i livets slutskede2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Åtta kvalitativa samt en kvantitativ artikel analyserades och tolkades med inspiration från Friberg. Resultat: Resultatet visade att stöd från vårdpersonal till anhöriga som vårdar var av stor vikt för att de ska orka vårda den sjuke i livets slutskede i hemmet. Erfarenhet av trygghet var ett betydelsefullt stöd för anhöriga som vårdar i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Anhöriga som vårdar behöver stöd från vårdpersonal, bli bekräftade och känna tillgänglighet till vårdpersonal.

  • 372.
    Carlsson, Jörg
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Hospital.
    Geht auch weniger? Stand der Diskussion in Schweden: "Is it possible to do less?" the current state of the debate in Sweden2013In: Zeitschrift fur Evidenz, Fortbildung und Qualitat im Gesundheitswesen, ISSN 1865-9217, E-ISSN 2212-0289, Vol. 107, no 2, p. 140-147Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The question "Is it possible to do less?" and the claim "Less is more!" can be answered and construed in different ways. One possible interpretation, which is well established in the Swedish health system, is "Accomplishing more (of the things that are important) by doing less (of the things that are dispensable)". Essentially, this is the basis of prioritisation in Swedish health care. While the concept of prioritisation is very well established in Sweden, the discussion about prioritising in Germany has always been difficult. It is, from a Swedish perspective, unclear why, of all things, health care should be exempted from prioritisation which otherwise is a necessity concerning all aspects of human and societal life. Some conditions complicate prioritisation in German health care, including the system of private and statutory health insurance and economic incentives which do not reward procedures based on indications. It will be argued that the Swedish health care system is more effective than the German not at least because of the system of prioritisation that allows for providing more necessary and essential health care instead of offering unnecessary and dubious procedures, thereby also improving patient outcome.

  • 373.
    Carlsson, Jörg
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Danielsson, Tom
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Bergman, Patrick
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Schreyer, Hendrik
    Kalmar County Hospital.
    Echocardiographic Findings and Cardiac Biomarkers in Non-Elite Triathletes – Data from the Kalmar Ironwoman Study2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: There is an ongoing debate about the impact of endurance exercise on cardiovascular health. Not at least data on cardiac biomarker changes (e.g. troponin T (cTnT), N-terminal prohormone of brain natriuretic peptide (NT-proBNP) and cardiac specific myosin heavy chain-alpha (MHC-α) have raised questions about exercise related cardiac injury. METHODS: In 52 non-elite athletes (14 female, 38 male; age 41.1 ± 9.7, range 24-70 years; all completed the race) biomarkers were measured by standard laboratory methods 7 days before, directly after, and day 1, 4 and 6 after a full Ironman distance triathlon (Swim 3.9 km, Bike 180 km, Run 42.2 km) . In 19 of these athletes (9 female, 10 male) echocardiography with 30 different standard measurements was performed before and directly after the race. RESULTS: Only MHC-α [µg/L] showed a two-peaked increase directly after (2.57 ± 0.78) and on day 4 (2.74 ± 0.55). Other biomarkers showed a one-peaked increase with maximal values either directly after the race or at day 1: cTnT 76 ± 80 ng/L (12-440; reference <15), NT-proBNP 776 ± 684 ng/L (92-4700; ref. < 300), CK 68 ± 55 µkat/L (5-280; ref. < 1.9), MG 2088 ± 2350 µg/L (130-17000; ref.< 72), and creatinine 100 ± 20 µmol/L (74-161; ref. < 100), CRP 49 ± 23 mg/L (15-119; ref.< 5). No significant echocardiographic changes were recorded. E.g. left ventricular end diastolic diameter (49.0 ± 4.7 mm before, 47.7 ± 5.0 mm after the race, right ventricular end diastolic diameter (34.3 ± 4.3 mm before, 33.3 ± 5.7 mm after the race), right atrial area (17.5 ± 2.9 cm2 before, 17.7 ± 3.6 cm2 after the race) and left atrial area (18.8 ± 3.7 cm2 before, 17.8 ± 2.2 cm2 after the race) did not show any significant acute changes. CONCLUSION: While an Ironman leads to remarkable disturbances in biomarkers as e.g. cTnT after the race was in the range of myocardial infarction in 100% of women and 97% of men, these alterations were not correlated to any acute echocardiographic changes in heart size or function. However, the significance of biochemical evidence of cardiac injury on long-term heart function and cardiovascular health remains unclear.

  • 374.
    Carlsson, Jörg
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Justus Liebig University Giessen, Germany;Kalmar County Hospital.
    Lynøe, Niels
    Karolinska Institutet.
    100-åringen som inte lät sig återupplivas2015In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112, article id C9S3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sverige ligger efter i frågan om livstestamenten. Exemplet med 100-åringen här nedan bör även väcka tankar kring så kallade vårddirektiv. Ämnet är mycket större än fallet med 100-åringen, men vi måste börja någonstans, skriver Jörg Carlsson och Niels Lynøe.

  • 375.
    Carlsson, Jörg
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ragnarsson, Thony
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Danielsson, Tom
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Bergman, Patrick
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Increase of biomarkers after the Kalmar Ironman in male and female non-elite triathletes2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Strenuous and prolonged exercise like marathon, ultra running and triathlon can lead to changes in biomarkers of cardiac, muscle and kidney functional damage.

    We present the data of 29 (15 male, 14 female) non-elite participants of the Kalmar Ironman 2015 3.8 km swimming, 180 km cycling, 42 km running). Pre-race electrocardiograms and echocardiograms showed a high frequency of abnormalities. Post race elevations of troponin T, creatine kinase, myoglobin, N-terminal pro b-type natriuretic peptide, aspartataminotransferas, creatinine and leucocytes returned to normal in almost all cases within 5-8 days. In 100% of male and 93% of female participants’ troponin T increase was compatible with the diagnosis of minor myocardial infarction. Some results are shown in the table (* denotes level of significance between male and female results).

                                               Before race         Directly after race        5-8 days after race

    CK [µkat/L]                                      

    male                                                 3.7 ± 2.1**       48,1 ± 44.1                4.5 ± 4.0

    female                                   1.5 ± 0.7          30.5 ± 41.5                3.1 ± 3.6

    Myoglobin [µg/L

    male                                      58.3 ± 35.9        2449 ± 1923             51.3 ± 38.5

    female                                    30.6 ± 11.0         1134 ± 756*             50.4 ± 67.7

    Creatinine [µmol/L]

    male                                       87.4 ± 11.4         119.9 ± 23.4           85.1 ± 12.1

    female                                     73.0 ± 13.4         84.1 ± 14.1***        69.6 ± 6.3

    p-NT-proBNP [ng/L]

    male                                        60.1 ± 25.2          658.7 ± 354.9        61.9 ± 22.7

    female                                      95.5 ± 69.5          907.9 ± 433.1        76.9 ± 26.9

    Troponin T [ng/L]

    male                                         8.5 ± 4.3             68.1 ± 41.1           7.4 ± 4.4

    female                                       7.1 ± 4.9             54.3 ± 49.5           5.8 ± 1.7

    The results will be discussed in the light of the current literature and the so far unanswered question about the long-term significance of repetitive organ damage due to strenuous exercise. Long-term follow-up of these athletes is needed.

  • 376.
    Carlsson, Jörg
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Hospital, Sweden;Justus-Liebig Universität Giessen, Germany.
    Ragnarsson, Thony
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Danielsson, Tom
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Johansson, Therése
    Kalmar County Hospital, Sweden.
    Schreyer, Hendrik
    Kalmar County Hospital, Sweden.
    Breyne, Antonia
    Justus-Liebig Universität Giessen, Germany.
    Bergman, Patrick
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Hjärtmarkörer ökar efter intensiv motion - oklar klinisk betydelse: Data från förstudie av Kalmar IronWoman-studien visar på troponin T-värden som vid hjärtinfarkt2016In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, no 31-33, article id D3CRArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Biochemical changes after strenuous exercise - data from the Kalmar Ironman

    Strenuous and prolonged exercise like marathon, ultra running and triathlon can lead to changes in biomarkers of cardiac, muscle and kidney functional damage. We present the data of 30 (15 men, 15 women) participants of the Kalmar Ironman 2015. Pre-race electrocardiograms and echocardiograms showed a high frequency of abnormalities. Post race elevations of troponin T, creatine kinase, myoglobin, N-terminal prohormone of brain natriuretic peptide, and creatinine returned to normal in almost all cases within 5-8 days. In all but one participant the troponin T pattern was compatible with the diagnosis of myocardial infarction. It is an up-to-date unanswered question whether the increase of troponin represents myocardial damage or just is a benign consequence of an intermittent change of the permeability of myocardial cell membranes.

  • 377.
    Carlsson, Linn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Törnblom, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv: – en systematisk litteraturstudie 2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier: Att uppleva begränsning, Att vara lyhörd, Att känna sig utsatt och Att känna ansvar för den vårdsökande. De faktorer som identifierades som svårigheter för sjuksköterskan vid telefonrådgivning var kommunikationen och begränsningar på grund av att inte kunna se den vårdsökande. Detta medförde krav på lyhördhet under samtalet och sjuksköterskorna kände sig utsatta eftersom de kände ett ansvar för den vårdsökande. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskorna inom telefonrådgivningen innehar en bred kompetens och stor erfarenhet eftersom det är ett svårt och utmanande arbete. Sjuksköterskan måste kunna bemöta och samtala med den vårdsökande för att skapa tillit i vårdrelationen.

  • 378.
    Carlsson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hogland, Sanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans ledarskap för en personcentrerad vård: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Antalet äldre som behöver hemsjukvård ökar. Sjuksköterskan är omvårdnadsledare som ska leda teamet i strävan att uppnå personcentrerad vård hos den äldre.

    Syfte Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning om sjuksköterskans ledarskap med fokus på faktorer som påverkar personcentrerade processer inom hemsjukvård av äldre.

    Metod Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna CINAHL, PudMed och PsycINFO. Efter diskussion om artiklarnas innehåll, kvalitetsgranskades relevanta artiklar och sju artiklar valdes ut och analyserades.

    Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre kategorier som var att öka medvetenheten om personcentrerad vård, gensvar av personcentrerad vård och hinder i ledarskapet. Resultatet visar att sjuksköterskans ledarskap har inverkan på huruvida en personcentrerad vård uppnås eller inte.

    Slutsats Litteraturstudien visar att sjuksköterskans ledarskap kan påverka genomförandet av personcentrerad vård. Mer kunskap och utbildning samt tillgång till ett ramverk behövs hos all vårdpersonal för att kunna förstå vad personcentrerat arbetssätt innebär.

  • 379.
    Carlsson, Nina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mätinstrument för utvärdring av livskvalitet inom palliativ vård: -En svensk översättning och innehållsvalidering av McGill Quality of Life Questionnaire Extended2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 380.
    Carlsson, Susanne
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Strandberg, Åsa
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    När det nyfödda barnet behöver akut omhändertagande Föräldrars upplevelser: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samband med ett barns födelse möter vårdpersonal föräldrar vars nyfödda barn är i behov av akut omhändertagande, exempelvis återupplivning eller invasiva åtgärder. Det är därför angeläget att belysa föräldrars upplevelser i samband med detta. Vare sig man närvarat eller inte närvarat vid ett akut omhändertagande av sitt barn, tycks det finnas behov av stöd och uppföljning för föräldrarna. Sett ur ett omvårdnadsperspektiv finns det ett ökat behov av kunskap kring hur man stöttar och hjälper föräldrar i de här svåra situationerna.

    Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras nyfödda barn var i behov av akut omhändertagande. 

    Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar genomfördes. En innehållsanalys med ett induktivt arbetssätt användes.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll, Att ansvara för sitt barn, Att finna tröst, Att känna otillräcklighet. Resultatet visade att föräldrarnas upplevelser var relaterade till vårdpersonalens bemötande i den akuta situationen. Kontinuerlig information samt möjlighet att finnas vid barnets sida framkom som de viktigaste aspekterna.

    Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig uppgift att i större utsträckning bjuda in och välkomna föräldrar till barnets sida, även i de svåraste situationer. I det här avseendet vore det önskvärt med ett kontinuerligt förbättringsarbete inom den perinatala och neonatala vården. Föräldrar behöver stöd och hjälp att kliva fram som de viktigaste i barnets liv, detta kan inte ske utan vårdpersonalens vägledning. Det råder inga tvivel om att föräldrar önskar vara närvarande då deras nyfödda barn eller spädbarn är i behov av akut omhändertagande. Meningsfullheten i att finnas hos sitt barn, bekräftas av denna litteraturstudie.

  • 381.
    Carlsund, Åsa
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA) ; Mid Sweden University.
    Johansson, Pauline
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hammare, Ulf
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA) ; Ersta Sköndal Bräcke University College.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Support for children as next of kin and systematic follow up: group leaders’ and managers’ perspectives within non-profit organizations in Sweden2017In: Open Family Studies Journal, ISSN 1874-9224, Vol. 9, p. 49-59, article id TOFAMSJ-9-49Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Method: The aim of this study was to explore the systematic follow up of supportive activities in non-profit organizations targeted at childrenas next of kin. Managers and group leaders were interviewed, and findings were content analysed.

    Result: The findings indicated that a child focus, education, safety and trust were important. These factors were observed as the primarytasks and the key reason for being involved in supportive activities. Managers expressed concern about not retaining funding, if the organization was unable to demonstrate the effects of their activities. Namely, to enhance the health and wellbeing of children. In order to continuously develop their work most organisations explained that they used some form of system for follow up. However,there was a wide variation in how non-profit organizations worked with follow ups.

    Conclusion: Overall, it was evident that there was a major need for education and support in this area.

  • 382.
    Carlsén, Beatrice
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Abrahamsson, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ett roterande arbetsliv: En intervjustudie om allmänsjuksköterskans upplevelse av sitt arbetsliv vid skiftarbete.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skiftarbete är vanligt inom sjuksköterskeyrket. Skiftarbete har visats kunna inverka på dygnsrytmen och därmed leda till en hälsopåverkan hos sjuksköterskan som påverkar hens arbetsliv.

    Metod: Sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes på ett sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes under höstterminen år 2017. Analysen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims manifesta innehållsanalys.

    Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskans upplevelser av arbetslivet vid skiftarbete.

    Resultat: Skiftarbetet upplevdes ge en positiv påverkan på vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten samt en god variation av arbetsuppgifter och medarbetare. Schemaläggningen var uppskattad. Informanterna beskrev svårigheter att få tillräcklig återhämtning och en negativ hälsopåverkan. Ytterligare beskrevs försök att övervinna tröttheten från skiftarbetet för att minska dess inverkan på arbetet. Andra upplevelser var att skiftarbete kunde orsaka en minskad motivation, försämrad uppmärksamhet och försvårad kommunikation på arbetet vilka kunde försvåra arbetet för sjuksköterskan och även leda till en försämrad omvårdnad.

    Slutsatser: Det roterande skiftarbetets schemaläggning verkar uppskattas samtidigt som den kan upplevas krävande, orsaka ohälsa och en minskad motivation hos sjuksköterskan. Skillnader i upplevelse kan bero på en varierande flexibilitet hos sjuksköterskan. Möjligheten till schemaanpassning kan upplevas positivt men kan även minska positiva effekter från skiftarbetet. Både minskad motivation och ohälsa hos sjuksköterskan kan påverka vårdkvaliteten negativt.

  • 383.
    Carrasco Castillo, Valeska
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vara ny operationssjuksköterska- En studie om upplevelsen av att komma in i sin nya yrkesroll2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 384.
    Cassidy, Kate
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Wilhelmsson, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    "Mer vackert till akuten": Personalens upplevelse av den visuella miljön på akutmottagningen - en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Evidence-based Design (EBD) is a process that has been developed to ensure that decisions on planning and design of the healthcare environment are based on credible research with the goal of creating the best possible outcomes for staff, patients and next-of kin. Research on health care design shows that a well-planned and thought out physical environment plays an important role in patient safety, patient satisfaction and job satisfaction for the staff.  Within the conceptual framework of EBD, the visual environment is included as a variation of the physical environment. There is a substantial amount of research that examines different aspects of the visual environment within healthcare, there is however little research describing interventions aimed at improving the healthcare environment in an emergency department (ED).

    Purpose: To describe the staff experiences of the visual environment at an ED.

    Method: A qualitative inductive interview study was conducted at two emergency departments in southern Sweden.  Fifteen (n=15) interviews including registered nurses, assistant nurses and emergency physicians were conducted. The interviews were analyzed using content analysis.

    Result: The staff at the emergency department experienced that a balanced visual environment promotes well-being. The balance consists of an integration between clinical functionality and aesthetic impressions. The visual environment can be distracting in various ways, creating a diversion from stressful experiences. It can also encourage curiosity and reflection. Aspects of the visual environment can however be equally distracting in a provocative manner, reinforcing stress. The visual environment has a stimulating emotional impact that can be both positive and negative as well as stimulating participation and dialogue. A balanced visuell environment creates an atmosphere which supports caring.

    Conclusion: Creating a balanced visual environment in the emergency requires a holistic approach incorporating practical and personal perspectives. It can be concluded that providing a balanced visual environment can ultimately improve the atmosphere of the emergency department and thereby promote a sense of well-being in staff, patients and next-of kin.

  • 385.
    Cavellan, Nicklas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Wedebrand, Marcus
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Det är min sjukdom också: Hur en livspartner till någon som drabbas av en hjärtinfarkt påverkas, en systematisk litteraturstudie.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 386.
    Ceron, Alexandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjösten, Rebecka
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    SKADANDETS TRÖST: En kvalitativ litteraturstudie som ur ett livsvärldsperspektiv belyser utlösande faktorer vid ett icke suicidalt självskadebeteende hos flickor/unga kvinnor.2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt självskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt självskadebeteende är av det kvinnliga könet och själva skadandet är ett sätt att uttrycka sin psykiska ohälsa på.

    Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvärldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt självskadebeteende.

    Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2004).

    Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett självskadebeteende. Andra faktorer som påverkat är traumaupplevelser i barndomen, ångesthantering, självhat, skamkänslor, utanförskap och röster som befaller dem till självskada. Faktorerna går in i varandra och den ena faktorn utesluter inte den andra.

    Slutsats: Det ä viktigt att redan i tidig ålder fånga upp dessa flickor/unga kvinnor för att kunna försöka förhindra en utveckling till ett självdestruktivt beteende. Skolan har en viktig del i detta samt även vården. Då dessa flickor/unga kvinnor känner mycket utanförskap i samhället ska vården vara den plats som de känner tillit och trygghet till.

  • 387.
    Cesur, Nefise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Israelsson, Susanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    I smärtans spår2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 388.
    Chow, Judy
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vårdandets symfoni: Fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis 'The Symphony of Care' consists of four studies focusing on care relationships between patients and professional caregivers.

    Care relationships are central to the health process and a fundamental element in caregiving. The term care relationship is widely used in caring science but lacks a clear definition, which can create misunderstanding and can constitute an obstacle when attempting to optimize care relationships.

    The aim of this thesis is to describe the phenomenon of care relationships in order to add to the body of knowledge in caring science.The main research questions are:

    • What is a care relationship within the caring science field?

    • How can a care relationship be optimized to improve its caring function, in order to promote health?

    The ontological foundation of this thesis is caring science. Phenomenology and Lifeworld theory are used as its epistemological bases. Reflective Lifeworld Research is used as a methodological approach.

    The four studies were conducted in different contexts and cultures- the first two empirical studies were performed in China and the remaining two, a metasynthesis and a secondary analysis, were carried out in a Swedish context.

    The results show that care relationships are temporary intentional relationships between a person who needs help and a helper. The purpose of this relationship is to support the patient in his/her dynamic health process, which is unique for each person in different times and contexts. Care relationships are fragile because the patient is vulnerable and the demand on the helper is great. It is an inter-human relationship between equals, which can at the same time be an asymmetric relationship due to the professionalism with the caregiver and the vulnerability with the patient. A care relationship is not independent, but is affected by internal factors such as the two individuals' lifeworlds and external factors such as health policies, organization, economics, health culture and environment. To optimize the effectiveness of caring, the relationship and its surrounding need to be in harmony. The view of care relationships should be broadened to include the external resources in order to optimize their caring potential.

  • 389.
    Christensen, Joy
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Lise-Lotte
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    “ Ett liv fyllt med komplikationer… ”: En litteraturstudie om närståendes erfarenheter när en familjemedlem har psykossjukdom 2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk.

    Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom.

    Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades.

    Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv. Närstående upplever en förändrad vardag och varierande känslor efter att deras närstående fått diagnosen psykos. De upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer. Resultatet presenteras i tre huvudteman: En komplex roll att leva i en förändrad vardag, Varierande känslor och Positiva insikter i livet.

    Slutsats: Familjen måste ses som en helhet för att kunna hjälpa och stödja den sjuke och de närstående på bästa sätt. Närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv med en förändrad vardag. Närstående upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer.

  • 390.
    Christensson, Carola
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lindén, Elsa
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors erfarenhet av att leva med depression: En litteraturstudie av självbiografisk skönlitteratur2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Över 300 miljoner människor i världen uppskattas lida av depression och i Sverige antas var femte individ drabbas någon gång i livet. Andelen kvinnor som drabbas av depression och ångest är större än andelen män, nästan var fjärde kvinna får diagnosen depression någon gång under sitt liv. Depression kännetecknas av symtom som exempelvis nedstämdhet, nedvärderande tankar om sig själv och självmordstankar. KASAM utgör individens motståndskraft mot svårigheter som kan uppstå i livet och består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den personcentrerade vården lägger stor vikt vid att hela individen uppmärksammas och att hälsan främjas genom att tillgodose fysiska, andliga, existentiella, sociala och psykiska behov.

    Syfte: Att belysa kvinnors erfarenhet av att leva med depression.

    Metod: En litteraturstudie av självbiografier med narrativ analys.

    Resultat: Resultatet gav fyra kategorier. Att sträva efter hjälp handlar om att söka en grundorsak till insjuknandet men också sökandet efter effektiv behandling. Kategorin Att förlora identiteten beskriver ensamhet och utanförskap, självförakt, förlorade förmågor, skam och känslor som pendlar mellan ytterligheter. Att få vardagen att fungera beskriver olika strategier som kvinnorna använder sig av för att inte fastna i depressionens djup men också hur gemenskap hjälper. Att inte orka längre handlar om hopplöshet, hur depressionen upplevs som ett mörker men också om en önskan att dö.  

    Slutsats: Att sträva efter effektiv behandling, att förlora identiteten genom förlorade förmågor, att finna strategier för att orka fortsätta leva och dödstankar är det mest framträdande i vår studie av kvinnors erfarenheter av att leva med depression. För att stödja en kvinna som insjuknat i depression är sjuksköterskan hjälpt av att kunna urskilja hennes KASAM för att kunna ge en personcentrerad vård

  • 391.
    Claesson, Elisabeth
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Högkvist, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mötet med asylsökande: Distriktssköterskans förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Asylum seekers are more likely to suffer from mental illness than the general population, due to their experiences of traumatic events and the loss of culture and support. Healthcare professionals need to have knowledge about asylum seekers specific health care needs of their mental health and possess a cultural competence in order to provide a person centered care. Aim: The study's aim was to investigate how primary care nurses rated their own ability to identify, assess and manage the mental health of asylum seekers. Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires as data collection method has been carried out. The questionnaire was answered by 53 primary care nurses. Descriptive statistics were used to analyze the data. Result: The result showed that most of the of primary care nurses (55,8 %) in fairly high degree felt able to identify mental illness among asylum seekers. In contrast 53 percent of the primary care nurses considered that they in low extent were able to meet asylum seekers care needs. The primary care nurses in the study hade a lack of cultural competence. Conclusion: Primary care nurses consider themselves to need more knowledge about the asylum seekers´ right in health care, in order to give them the care they are entitled to for their mental illness. The cultural competence of primary care nurses need to be improved, by giving them access to education.

  • 392.
    Claesson, Marie-Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hoff, Veronica
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att tappa fotfästet: Patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter stroke2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall. Därefter analyserades artiklarna enligt en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det visade sig att livssituationen förändrades och för vissa deltagare blev det en psykisk påfrestning. En ny vardag, mental och fysisk trötthet, isolering, att vara beroende av andra och att förlora sig själv var upplevelser som framkom.Slutsatser: Att drabbas av stroke innebär en förändrad vardag och för de flesta ett psykiskt lidande. Det är av vikt att hitta alternativa sätt med hjälp av vårdpersonalens kunskap för att kunna hantera den nya livssituationen. För att kunna ge ett professionellt stöd i sjuksköterskans dagliga arbete krävs mer kunskap och forskning kring upplevelser efter stroke.

  • 393.
    Coelho, Adriana
    et al.
    Univ Porto, Portugal;Portugal Ctr Evidence Based Practice, Portugal.
    Parola, Vitor
    Univ Porto, Portugal;Portugal Ctr Evidence Based Practice, Portugal.
    Sandgren, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Fernandes, Olga
    Univ Porto, Portugal.
    Kolcaba, Katharine
    Univ Akron, USA.
    Apostolo, Joao
    Nursing Sch Coimbra, Portugal;Portugal Ctr Evidence Based Practice, Portugal;Hlth Sci Res Unit, Portugal.
    The Effects of Guided Imagery on Comfort in Palliative Care2018In: Journal of Hospice and Palliative Nursing, ISSN 1522-2179, E-ISSN 1539-0705, Vol. 20, no 4, p. 392-399Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Guided imagery (GI) is a nonpharmacological intervention that is increasingly implemented in different clinical contexts. However, there have been no studies on the effect of GI on the comfort of inpatients of palliative care (PC) units. Therefore, the aim of this study was to evaluate the effects of GI on the comfort of patients in PC. A 1-group, pretest-posttest, pre-experimental design was used to measure differences in heart rate, respiratory rate, pain, and comfort in patients (n = 26) before and after a 2-session GI program. The intervention featuring GI increased comfort, measured by an Abbreviated Holistic Comfort Scale and the visual analog comfort scale (P < .001), and decreased heart rate (P < .001), respiratory rate (P < .001), and pain, as measured by the (numerical) visual analog pain scale (P < .001). This study demonstrates that the use of an intervention featuring GI increases the comfort of oncology patients admitted to a PC unit. The use of GI by nurses is inexpensive, straightforward to implement, and readily available and may result in the provision of comfort care.

  • 394.
    Colldén Benneck, Jessica
    et al.
    Uppsala University Hospital, Sweden.
    Bremer, Anders
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Borås, Sweden.
    Registered nurses’ experiences of near misses in ambulance care: a critical incident technique study2019In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 47, no November, p. 1-6, article id 100776Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: In hospitals, potentially harmful near misses occur daily exposing patients to adverse events and safety risks. The same applies to ambulance care, but it is unclear what the risks are and why near misses arise.

    Aim: To explore registered nurses’ experiences and behaviours associated with near misses where patient safety in the ambulance service was jeopardized.

    Methods: Based on critical incident technique, a retrospective and descriptive design with individual qualitative interviews was used. Ten men and five women from the Swedish ambulance service participated.

    Results: Seventy-three critical incidents of near misses constituted four main areas: Drug management; Human-technology interactions; Assessment and care and Patient protection actions. Incidents were found in drug management with incorrect drug mixing and dosage. In human-technology interactions, near misses were found in handling of electrocardiography, mechanical chest compression devices and other equipment. Misjudgement and delayed treatment were found in patient assessments and care measures while patient protection actions failed in transport safety, hygiene and local area knowledge.

    Conclusions: Experiencing near misses led to stress, guilt and shame. The typical behaviour in response to near misses was to immediately correct the action. Occasionally, however, the near miss was not discovered until later without causing any harm.

  • 395.
    Colombini, Manuela
    et al.
    London Sch Hyg & Trop Med, UK.
    Mayhew, Susannah H.
    London Sch Hyg & Trop Med, UK.
    Lund, Ragnhild
    Norwegian Univ Sci & Technol, Norway.
    Singh, Navpreet
    AstraZeneca PLC, UK.
    Swahnberg, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Infanti, Jennifer
    Norwegian Univ Sci & Technol, Norway.
    Schei, Berit
    Norwegian Univ Sci & Technol, Norway.
    Wijewardene, Kumudu
    Univ Sri Jayewardenepura, Sri Lanka.
    Factors shaping political priorities for violence against women-mitigation policies in Sri Lanka2018In: BMC International Health and Human Rights, ISSN 1472-698X, E-ISSN 1472-698X, Vol. 18, article id 22Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Although violence against women (VAW) is a global public health issue, its importance as a health issue is often unrecognized in legal and health policy documents. This paper uses Sri Lanka as a case study to explore the factors influencing the national policy response to VAW, particularly by the health sector. Methods: A document based health policy analysis was conducted to examine current policy responses to VAW in Sri Lanka using the Shiffman and Smith (2007) policy analysis framework. Results: The findings suggest that the networks and influences of various actors in Sri Lanka, and their ideas used to frame the issue of VAW, have been particularly important in shaping the nature of the policy response to date. The Ministry of Women and Child Affairs led the national response on VAW, but suffered from limited financial and political support. Results also suggest that there was low engagement by the health sector in the initial policy response to VAW in Sri Lanka, which focused primarily on criminal legislation, following global influences. Furthermore, a lack of empirical data on VAW has impeded its promotion as a health policy issue, despite financial support from international organisations enabling an initial health systems response by the Ministry of Health. Until a legal framework was established (2005), the political context provided limited opportunities for VAW to also be construed as a health issue. It was only then that the Ministry of Health got legitimacy to institutionalise VAW services. Conclusion: Nearly a decade later, a change in government has led to a new national plan on VAW, giving a clear role to the health sector in the fight against VAW. High-level political will, criminalisation of violence, coalesced women's groups advocating for legislative change, prevalence data, and financial support from influential institutions are all critical elements helping frame violence as a national public health issue.

  • 396.
    Colomer, Laia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Design.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Use of cultural heritage to enhance older people’s wellbeing2018In: Encyclopaedia of Global Archaeology / [ed] C. Smith, Cham: Springer, 2018Chapter in book (Refereed)
  • 397.
    Cordaly, Erika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hamle, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Fysisk aktivitetsnivå, självkänsla och egenkontroll hos patienter med diagnosen depression: En kvantitativ enkätstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Depression is a serious illness and a leading cause of disability globally. Research shows positive effects of physical activity in relation to depression. FaR"physical activity on prescription" is a written prescription for physical activity and is an action that the health care system can use for patients suffering from depression. Self-esteem is the feeling an individual has about his/her own worth and abilities, it can be either positive or negative, and is affected when suffering from depression. Depression can also affect a person’s self-control. There is a lack of knowledge regarding what factors that may influence physical activity in person with depression. Self-esteem and self-control could be important aspects in this. Aim: The aim of the study was to investigate perceptions of physical activity, self-esteem and self-control in individuals suffering from depression. Method: 27 patients participated in this quantitative cross-sectional study composed of self-rated questionnaires. Descriptive and non-parametric statics were used to analayze data. Results: The average levels of physical activity were 205 minutes of activity per week. There was no significant differences in physical activity in participants who had been prescribed FaR compared to those who had not been prescribed FaR. There was no significant differences in physical activity between those who had received information regarding physical activity and those who had not. There was a weak non-significant positive correlation between self-rated physical activity and self-esteem (r = .04, p = .85), and a weak nonsignificant positive correlation between self-rated physical activity and self-control (r =.08, p = .70). Conclusion: The results show that the majority of the patients physical activity reached recommended levels. The participants had, in average, low values of self-rated self-esteem and self-control.

  • 398.
    Costantini, Lina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjöstrand, Agnes
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige har vården av barn med cancersjukdomar tack vare forskning gått från att i huvudsak vara symtomlindrande till att bota de allra flesta. Föräldrarna är vanligtvis de närstående som står barnet närmst och blir därmed i allra högsta grad involverade i barnets sjukdomstid. Familjer spenderar långa perioder på sjukhus och vårdpersonalen har stor betydelse för hur tiden upplevs.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier.

    Resultat: Föräldrarna utsattes för en känslomässig belastning under en längre tid, såväl under som efter sjukdomstiden. Känslor som maktlöshet, oro och förtvivlan genomsyrar deras berättelser. Det var viktigt att skapa strategier för att ta sig igenom vardagen och föräldrarna hade ett stort behov av vårdpersonalens stöd, trygghet och engagemang. Oavsett om barnet överlevde eller inte väntade en lång återhämtningsperiod som var påfrestande på olika vis. Familjerna växte samman, knöt starka band, tog till vara på nuet och såg på livet på ett helt nytt sätt.

    Slutsats: Känslor som maktlöshet, oro och förtvivlan genomsyrade föräldrarnas berättelser. Den psykiska påfrestning som det innebar för en förälder att ha ett cancersjukt barn ledde till att strategier bildades för att klara påfrestningen. Behovet av vårdpersonalens känslomässiga stöd blev tydligt utifrån självbiografierna. Mer forskning behövs för att bättre förstå de strategier som används av föräldrarna samt även att tydliggöra de behov som finns hos dem.

  • 399.
    Cronberg, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Englund, Alice
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors erfarenheter om hur livet förändrats efter att ha behandlats för gynekologisk cancer: En kvalitativ litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas flera kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Behandlingarna leder till många biverkningar och kvinnorna tvingas leva med dessa följder i resten av sitt liv. Detta problem är viktigt att belysa för att kunna hjälpa kvinnor i framtiden att bli mer förberedda på förändringarna och för att sjuksköterskorna ska kunna ge de bästa stödet. 

    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändrats efter att ha behandlats för gynekologisk cancer. 

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, med en induktivansats.  Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna är gjord utifrån Graneheim & Lundmans manifesta innehållsanalys.  

    Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplever en förändring på flera olika sätt. Kategorier som togs fram var upplevelsen av att vara kvinna, upplevelser av sexualitetens förändringar och att inte känna igen sig själv och sin kropp. Kvinnor pratade exempelvis om informationsbrist, inkontinensbesvär, temperaturförändringar och smärta och oro i samband med sexuella relationer. 

    Slutsats: Cancer kan påverka en människa på många olika sätt både fysiskt och emotionellt. Kvinnor som går igenom och överlevt gynekologisk cancer är i stort behov av stöd. Information är en av de viktigaste delarna för att kunna förstå den förändrade kroppen.

  • 400.
    Culesker, Elvira
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Porle, David
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen att leva med diabetes typ 1 hos vuxna: En kvalitativ liiteraturstudie baserad på självbiografier2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Diabetes Melltius typ 1 är ett folkhälsoproblem som ökar kraftigt i världen och idag har cirka 50 000 människor i Sverige Diabetes Mellitus typ 1. Sjukdomen innebär förändringar i vardagen och även mycket egenvård. Egenvården är en viktig del av patientens behandling och därmed är det viktigt som sjuksköterska att ha förståelse hur patienten upplever sin sjukdom.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier och analyserade med hjälp av en innehållsanalys.

    Resultat: Att leva med diabetes mellitus typ 1 upplevdes olika hos patienterna. Det framkom i resultatet att bland annat egenvården är en stor del av sjukdomen, men även att närstående och vårdens bemötande har en stor betydelse. En annan viktig del i behandlingen var även planering av sjukdomen.

    Slutsats:Egenvården är en stor del av patientens vardag och en viktig del i behandlingen. Motivationen ökar hos patienten ifall kommunikationen och relationen mellan patienten och vårdpersonal är bra. Patienten kan uppleva en god livskvalitet ifall sjuksköterskan har ett bra bemötande.

    Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 1, egenvård, livsstilsförändringar.

567891011 351 - 400 of 2123
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf