lnu.sePublications
Change search
Refine search result
5678910 351 - 400 of 476
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 351.
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Multimodal och flippad uppsatshandledning2018In: Den femtonde nordiska lärarutbildningskonferensen. Abstraktbok, 2018, p. 51-51Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Presentationen redogör för ett pågående utvecklingsprojekt med fokus på studenters självständiga arbete. I projektet undersöks på vilka sätt det är möjligt att öka stödet till studenter i deras skrivprocess och samtidigt tidseffektivisera lärarens handledning av det självständiga arbetet. I arbetet används förinspelad videohandledning för en multimodal och flippad handledning.

    Abstrakt

    I presentationen redogörs för ett utvecklingsprojekt där lärarstudenters självständiga arbete står i centrum. Vid en ”traditionell” handledning möts studenten i realiteten ofta av handledarens muntliga och skriftliga kommentarer som ett faktum. Studenten får sällan tid att förbereda frågor eller möjlighet att ifrågasätta handledningen. Många studenter har dessutom olika grader av skrivsvårigheter. Kommentarerna i marginalen blir lätt många och långa, vilket kan vara tidskrävande för handledaren, men också nedslående för studenten. Det gäller då för handledaren att kunna iscensätta ett läranderum som ger studenten stöd, men under rimlig tidsåtgång. Syftet med projekt är att med hjälp av flippad videohandledning utveckla handledningen multimodalt till ett meningsfullt kreativt och reflekterande samtal för ökad studentaktivitet. I projektet har hittills sju studenter deltagit. Fem handledningsträffar genomfördes under vt 17. Inför varje handledning lämnar studenterna in ett underlag som jag läser. Muntlig återkoppling med synpunkter på varje enskild studenttext spelas in med programmet Kaltura via dator och förmedlas till studenten via LMS någon dag innan det fysiska handledningsmötet. Efter avslutad kurs skickades med hjälp av Google Drive en enkät med fyra frågor till studenterna. Resultatet visar att studenterna uppskattar att kunna titta på videon flera gånger. Videon ger dem intryck av enskild handledning även när handledningstillfällena genomfördes i grupp. Projektet startade våren 2017 och fortgår under våren 2018.

  • 352.
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Om att utveckla och förändra undervisning med digitala verktyg i fritidshem2019In: Att skapa en professionell identitet.: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen. / [ed] Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, p. 132-161Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I takt med att samhället i stort digitaliseras ökar även kraven på att skolan, men även förskolan och fritidshemmen, följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg i undervisning, som t.ex. surfplattor, datorer, olika program och appar, har fått allt större betydelse under senare år inom det svenska skolväsendet, från förskola och fritidshem till universitet. Ett tydligt tecken på detta är uppdateringen av läroplaner och styrdokument i enlighet med regeringens beslut om en nationell digitaliseringsstrategi (Regeringen, 2017). Exempelvis skärptes kraven på att elever i alla skolformer ska ges förutsättningar att utveckla digital kompetens i läroplanen för grundskola och fritidshem (se t.ex. Skolverket, 2018). Det innebär att lärare, oavsett skolform, förväntas planera och genomföra undervisning med digitala verktyg som ger elever grundläggande förutsättningar i sitt livslånga lärande. Kravet på digitalisering och digital kompetens för såväl lärare som elever uppfattar studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem som ett utmanande utvecklingsområde för fritidshemmen. I detta kapitel behandlar jag fem självständiga arbeten i form av utvecklingsarbeten som har bedrivits och genomförts med inspiration av en aktionsforskningsmodell.

  • 353.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Dahl, Marianne
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Utvecklingsarbetet som en väg in i professionen2019In: Nera 2019, Education for a globalized world, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Development work as a way into the profession

    Research aim

    The overall purpose of the presentation is to contribute knowledge of development work as a variant of student final thesis at the programme for leasure-time teachers at Linnaeus University, Sweden. Students perform their final thesis as a development work, inspired by an action research model chosen by themselves. In this presentation, we account three qualitative studies of these student development work. The studies analyse: 1) what the students see as meaningful to change in the leasure-time centre and 2) their motives for the choice of development. The subjects discussed in these three studies are social relations, digital tools, and participation and influence. These three subjects are priority areas in both the recreation home's governing document and in current research.

    Theoretical framework

    Theoretical perspectives and theories are related to the subjects that are analyzed. The studies on social relations is based both on a sociocultural perspective (Wenger, 1989, Vygotsky, 2005) and a value perspective (Noddings, 2002). The studies of digital tools takes its starting point in multimodal teaching and learning (Selander & Kerr, 2017), and the studies on participation and influence is based on Thomas (2009). The three studies relate to a theory model for students' development work, prepared by Karlsudd (2017). Karlsudds theory model shows how theory and method can be an academic foundation in students’ development work.

    Methodological design

    Initially, we made searches in the archive Diva looking for development work in various subject areas. Twelve works in three subject areas (see above) were selected for their clear arguments for their decisions and approaches in the choice of development area. Then, qualitative content analyzes were conducted, a method described as flexible and appropriate when you seek for in-depth understanding of oral, text-based and also visual communication according to Elo and Kyngäs (2007), and Finfgeld-Connett (2014).

    Expected conclusions / findings

    The results of our analysis show that the students, through their actions, have formulated, solved problems and changed their activities within a designated area, independently and in cooperation with pedagogical practice. The student has opened the opportunity to practice systematic quality work by acquiring tools and developing process thinking. Some conclusions: 1) A success factor is that pedagogical practice sees the student as an asset that can contribute to a quality increase in the leisure-time center. 2) A conscious multimodal perspective could further develop students' development work. 3) The students' awareness of working life in the leisure-time center increases. For example, the possibility of working with relationships in large student groups and the possibility of all pupils for participation, security and care of peers and teachers is questioned. New issues raised: Who owns the "problem" that is the basis for the project work. Is it the practice and its teacher, only the student or both parties?

    Relevance to Nordic educational research

    Research on education provides the opportunity for exchanges of knowledge and experience between Nordic researchers. This will also lead to the development of environments for education and learning where students provide opportunities for development and preparation for the mission to transform and develop an internship

  • 354.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hörnell, Assar
    Mid Sweden University, Sweden.
    Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget.2019In: Barn, E-ISSN 2535-5449, Vol. 37, no 1, p. 63-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras en kvalitativ studie med syfte att analysera och beskriva fritidspedagogers förståelse för hur fritidshem och dess verksamhet kompletterar skolan i Sverige. Studien baseras på skriftliga kommentarssvar i en nationell webbenkät som 2013 skickades till fritidspedagoger vid svenska fritidshem. Analys och tolkning av enkätsvaren genomfördes med en kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod. Som stöd under analysarbetet användes NVivo 10. Analysen genererade fyra kategorier som beskriver fritidspedagogers förståelser för fritidshemmets kompletteringsuppdrag: Att samverka, Att arbeta i klass, Att praktiskt tillämpa och Att erbjuda det skolan saknar. Studien visar att det finns olika förståelser av uppdragets innebörd. Dessa kan knytas till uppfattningar om fritidspedagogernas profession och handlingsutrymme.

  • 355.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Perselli, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Reflektioner i vardag och forskning2019In: Fenomenologiska sammanflätningar: Till minne av Jan Bengtsson / [ed] Inger C.Berntsson, Annika Lilja, Ilona Rinne, Göteborg: Daidalos, 2019, 1, p. 131-153Chapter in book (Refereed)
  • 356.
    Persson, Nina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hur lärarnas arbetssätt påverkar elevernas attityd till matematikämnet på högstadiet: En kvantitativ studie om sambandet mellan lärarnas arbetssätt och elevernas föreställning kring matematikämnet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att med kvantitativa metoder undersöka hur lärarens arbetssätt påverkar elevernas attityd till matematikämnet på högstadiet. Arbetet baseras på en enkätundersökning som genomfördes bland elever i årskurs 7 på samma skola samt observerades deras matematiklektioner. Resultatet av studien visade att där läraren använder ett traditionellt arbetssätt, undervisningen som styrd av läroboken, tycker inte eleverna att matematikämnet är intressant. Däremot de elever som får en problemlösande och diskussionsbaserade matematikundervisning och upplever ett varierat arbetssätt, tycker att matematik är ett intressant ämne. Allt detta visar att diskussion, grupparbete, problemlösning och en varierande undervisning under matematiklektioner är avgörande när det gäller elevernas föreställning kring matematik.

  • 357.
    Petersson, Hannah
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: Förskollärarnas roll i det medvetna arbetet med de yngsta barnens kommunikation2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 358.
    Petersson, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vilken kunskap stöds bäst av traditionell klassrumsundervisning respektive utomhuspedagogik?: En jämförande metodstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks vilken typ av kunskap som stöds av traditionell klassrumsundervisning jämfört med utomhuspedagogik. Under hösten 2018 har två klasser på en högstadieskola i södra Sverige valts ut och undervisats i biologi inom två jämförbara delområden, svampar och lavar. Eleverna har fått undervisning med traditionell klassrumsundervisning i det ena delområdet och utomhuspedagogik i det andra delområdet. Efter varje delområde har eleverna fått svara på provfrågor som sedan bedömts och resultaten som erhållits utgående från de båda undervisningsmetoderna har sedan jämförts. Resultatet visade att en högre andel av eleverna som fått traditionell klassrumsundervisning klarade minneskunskapsfrågor än de som hade fått utomhuspedagogik. Resultatet visade också att en högre andel av provsvaren från eleverna som hade haft utomhuspedagogik var mer utvecklade, samt att en högre andel av dessa elever klarade en av kunskapsfrågorna som var inriktade på förståelse. Slutsatserna som kan dras från denna studie är att traditionell klassrumsundervisning stödjer att eleverna lär sig minneskunskap och här finns möjligheter för läraren att styra vilka kunskaper som eleverna får. Undersökningen ger delvis stöd för att utomhuspedagogik stödjer att eleverna får med sig mer förståelsekunskap än vid traditionell klassrumsundervisning. När eleverna studerar organismer i verkligheten och aktivt styr sin kunskapsinlärning får de större möjlighet att utveckla sin kunskap.

  • 359.
    Petersson, Marie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Jönsjö, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "På en rast händer det ju så mycket mer än att man bara är ute och tar lite luft.": En kvalitativ studie om fritidslärares arbete med styrd rastverksamhet.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under vår utbildning har vi i anknytning till våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder stött på rastverksamhet i olika former, även skolor där detta arbetssätt helt saknas. Vi intresserar oss för hur denna verksamhet kan generera en inkluderingsprocess på skolorna och ville därför undersöka fritidslärarnas syfte med rastverksamhet samt vad de upplever att detta resulterar i för ensamma elever. För att få svar på dessa frågor intervjuade vi sju stycken fritidslärare i tre olika kommuner som samtliga arbetade med styrd rastverksamhet i varierande omfattning. Vår studie utgick från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod som vi ansåg mest lämplig till vår studie, eftersom vi fokuserar rastverksamheten ur ett lärarperspektiv och deras upplevelser. Analysen av resultatet knyter an till Wegners sociala teori om lärande i studien. Arbetet med styrd rastverksamhet upplever fritidslärarna har genererat till en minskning av konflikter samt att praktikgemenskaperna bland eleverna har tagit en positiv utveckling. Fritidslärarna delger sina upplevelser hur elever deltar i praktikgemenskapen på olika sätt beroende på vilka behov av stöd eleverna har. Den styrda rastverksamheten upplever fritidslärarna har bidragit till att eleverna är bättre kompisar, leker över sina gemenskapsgränser samt att minskningen av konflikter bidragit till ett lugnare klimat på rasten och eleverna har anammat ett inkluderande förhållningssätt till varandra

  • 360.
    Pettersson, Erik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Tisjö, Janna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vad händer utöver 230 timmar?: - En kvalitativ studie om musik på fritidshem2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med musik ser ut i fritidshem utifrån ett lärarperspektiv. Utgångspunkten i studien har arbetats fram genom fyra centrala forskningsfrågor som berör hur lärare i fritidshem uppfattar att musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg, vilka faktorer som påverkar hur lärare använder musik i fritidshem, vad lärare har för insikt i elevers musikintresse samt vilka problem eller svårigheter som lärare ser i arbetet med musik i fritidshem.För att analysera resultatet på det insamlade datamaterialet har studien använt sig av tidigare forskning, litteratur samt ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Studiens teori utgår från det sociokulturella perspektivet (Hwang och Nilsson, 2011) för att upprätta en analys, inom det sociokulturella perspektivet har appropriering (Säljö, 2000) varit ett viktigt inslag för att analysera resultatet, vilket kortfattat innebär innebär att ta till sig och bli förtrogen med sociokulturella redskap i olika sociala praktiker. De sociokulturella redskap som visar sig i föreliggande studie är exempelvis: instrument, digitala verktyg och lokaler.Studien kan visa att lärarna i fritidshem har olika arbetssätt och tankegångar kring arbetet med musik i fritidshem, men samtliga tillfrågade har någon form av agenda de utgår från i sitt personliga arbete med musik i verksamheten. Lärarna i fritidshem visar att de aktivt arbetar med att ta tillvara på elevers intresse när de spontant uttrycker en vilja att arbeta med musik i fritidshemmet. Studien visar även att arbetet med musik skiljer sig mycket i svårighetsgrad och hur pass väl utrustade lärarna är i form av kunskap och tillgång till material för att framhäva musik som ämne i fritidshemmet.Studien har som avsikt att belysa hur musik kan användas i fritidshem och varför det är viktigt att musik får ta plats i verksamheterna på samma sätt som andra ämnen i grundskolan.

  • 361.
    Pettersson, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Samarbete och kamratskap på fritidshem2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utvecklingsarbetet har i syfte att eleverna ska träna på att samarbeta för att stärka kamratskap på fritidshemmet. På det fritidshemmet där utvecklingsarbetet genomfördes på vänder sig till årskurs 2. Utgångspunkten för arbetet var att eleverna skulle träna på att samarbeta med varandra och genom detta få bättre kamratskap. Utvecklingsarbetet ska vara en pilot för ett arbete som kan bli ett kvalitetsarbete som kan fortgå på ett fritidshem. Under sex veckor genomfördes övningar som var planerade och under övningarna dokumenterades det genom observation och processdagbok. I arbetet ingick även barnsamtal i efterarbetet. Övningarna som genomfördes planerades av mig med samråd av lärarna på fritidshemmet. I nulägesanalysen framgick det att det hade varit mycket missförstånd mellan eleverna på fritidshemmet och därför skulle det behövas vara ett arbete kring eleverna om samarbete och kamratskap. I reflektionen visar hur utvecklingsarbetet föll ut.

  • 362.
    Pettersson, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vårdnadshavares medvetenhet om läroplanen samt hur förskollärare väljer att informera om den.2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about the guardians' awareness of the curriculum and how preschool teachers choose to inform them about it. This is because research shows that the cooperation between guardians and preschool is important for the preschooler’s development and the child's well-being. The study was conducted with questionnaires that were disseminated by the Internet. The results of the study show that most custodians have heard about the curriculum and that preschool teachers work continuously to inform about it. But even though the concept of the curriculum is familiar to the custodians, the study also shows that most participants do not have as much knowledge of the curriculum content. The study also shows that there are preschool teachers who do not think it is important that the guardians knows about the curriculum. But there are common denominators in the study that indicate that preschool teachers and guardians have a collaboration that works.

  • 363.
    Pettersson, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Upplevelser av att skriva ett självständigt arbete: En induktiv studie om examinerade studenters upplevelser av interna och externa faktorers inverkan på kontrollfokus2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att bilda kunskap kring hur examinerade studenter från Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem år 2018, upplever utbildningsmomentet att skriva ett självständigt arbete. Intentionen med studien är att, utifrån en induktiv grundteoretiskt metod, bidra till en utvecklad teoribildning kring sambandet mellan studenters upplevelser och orsaker. Totalt deltar fyra examinerade studenter, med grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, i studien. Resultatet baseras på studenternas livsberättelser med fokus på upplevelser av uppsatsprocessen samt utbildningsmomentets innehåll.

     

    Resultatet redogör för hur kontrollfokus utgör en central aspekt i studiens teoriutvecklande syfte av att beskriva sambandet mellan informanternas upplevelser och orsaker. Detta genom tillämpning av termen self-serving bias.  Informanternas beskrivningar av subjektiva upplevelser och dess orsaker tyder på intern och extern nivå av kontrollfokus, vilka omfattar dels av en intern fokusering på upplevelsen av tilliten till den egna förmågan (self-efficacy) och en extern fokusering på stödet från handledaren. Resultatet tyder på olika upplevelser av self-efficacy medför skillnader i upplevd emotionell påfrestning.

    Samtliga informanter uttrycker upplevelsen av orättvisa. Orsaken till orättvisan beskrivs av informanterna vara lokaliserad till handledarna, där vissa handledare till andra handledningsgrupper av studenter, upplevs bistå med mer stöd och fler handledningstillfällen. Detta upplevs medföra kvalitetsskillnader i studenternas självständiga arbeten vilket väcker känslor av avundsjuka och ilska.

  • 364.
    Piehl, Qarin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att arbeta med empati i förskolan: Hur förskollärarna arbetar med barns empatiska förmåga i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Empathy is an important human trait that we need to communicate with other individuals. According to the research found in this paper, the lack of empathy in children leads often to developing of aggressive behavior that causes communication difficulties with the children. Research has also shown that children attending preschool has more empathic development.The purpose of this paper is to provide knowledge about how teachers in preschool work with empathy in the pedagogical practice and in preschool education.  By interviewing six different preschool teachers at two different preschools around the Växjö area in Småland, Sweden. The analysis showed that different factors such as size of the child group and the age of the children influence how the preschoolers choose to shape their pedagogy.  The result shows that the preschool teachers have worked with different conversation technique, they have tried to act as good role models for the children and they teach the children that different feelings can be felt and displayed in different ways. In the discussion it shows that the paper could be done differently if there was more time and more preschools to interview. Finally, the effect of empathy on preschool teachers is taken into account and the consequences of empathically charged situations.

  • 365.
    Pihl, Agnes
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Empati i förskolan - fyra förskollärare berättar2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att synliggöra hur förskollärare uppfattar empati och hur förskollärare kan främja barns utveckling av empati i förskolan. Det forskningsverktyg som använts i studien är personliga semistrukturerade intervjuer. Fyra stycken förskollärare har intervjuats, de arbetar på olika förskolor men inom samma rektorsområde. Intervjuernas fokus låg på området empati och barns empatiska utveckling. 

    Studiens resultat visar att förskollärarna uppfattar empati lika men att förskollärarna uttrycker och benämner sina uppfattningar av empati på olika sätt. Förskollärarnas gemensamma uppfattning av empati är att det handlar om känslor, i relation till sig själv och andra. Empatins utveckling sker succesivt och fortsätter genom hela barndomen, förskollärarna anser därför att de har en viktig roll i barns utveckling av empati i förskolan. Samtliga förskollärare betonar att det är viktigt att de är goda förebilder för barnen och att de är medvetna om att deras förhållningssätt har en stor påverkan i relation till att främja barns utveckling av empati i förskolan. Att planera och skapa medvetna aktiviteter ses även om en viktig del i att främja barns utveckling av empati i förskolan. Förskollärarna beskriver att de med läroplanens (Skolverket, 2016) värdegrund arbetar med kompis-solar, kompisböcker, värdegrundsord och känslobilder för att främja barns utveckling av empati. Det skapar möjligheter till att konkret uppleva, kommunicera och reflektera kring olika känslor tillsammans. Resultatet visar även att det är viktigt att ta tillvara på förskolans sociala kontext och de möjligheter den ger. 

  • 366.
    Pramling, Niklas
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Wallerstedt, Cecilia
    University of Gothenburg, Sweden.
    Lagerlöf, Pernilla
    University of Gothenburg, Sweden.
    Björklund, Camilla
    University of Gothenburg, Sweden.
    Kultti, Anne
    University of Gothenburg, Sweden.
    Palmér, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Thulin, Susanne
    Kristianstad University, Sweden.
    Jonsson, Agneta
    Kristianstad University, Sweden.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    University of Gothenburg, Sweden.
    Play-responsive teaching in early childhood education2019Book (Refereed)
    Abstract [en]

    This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children.

  • 367.
    Ramadani, Gentiana
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Tahir Hyusein, Hamdegyul
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barns flerspråkighet och deras sociala utveckling: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar kring relationen mellan barns flerspråkighet och deras sociala utveckling2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring relationen mellan barnens flerspråkighet och deras sociala utveckling. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa berör förskollärarnas uppfattningar kring barnens sociala utveckling, relationen mellan barnens flerspråkighet och deras social utveckling samt deras uppfattningar kring arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Metoden som studien bygger på är kvalitativ ansats. Detta innebär att tre förskollärare med minst fem års arbetslivserfarenhet av arbete i förskola och med viss erfarenhet av arbete i flerspråkiga barngrupper har kommit att intervjuas och bidra till studiens syfte. Analysen av förskollärarnas svar från intervjuerna baseras på teorierna sociokulturellt perspektiv och interkulturell pedagogik. I sina berättelser uttrycker förskollärarna samspel, verbal och icke-verbal kommunikation samt lek som förutsättningar för barnens sociala utveckling. De uttrycker även vikten av det svenska språket och modersmålet för barnens skapande av gemenskap respektive lärande av varandra och möjlighet till uttryck. Vidare uttrycker förskollärarna olika uppfattningar av arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Beskrivningar om barnens uppdelning i mindre grupper och möjlighet för flerspråkiga barnens delaktighet samt pedagogernas roll anses vara viktiga inslag i arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. 

  • 368.
    Ree, Marianne
    et al.
    University of Stavanger, Norway.
    Emilson, Anette
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Participation in communities in ECEC expressed in child-educator interactions2019In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, p. 1-12Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about children’s opportunities to participate in early childhood education and care (ECEC) communities. The study focuses on the communication between educators and children in ECEC settings and how the communication forms condition children’s opportunities to participate in the community. The research questions are: What kind of communication patterns occur in educator and child interactions and how do these influence children’s opportunities to participate in the ECEC community? How can the communication patterns and the opportunities for participation in a community be understood from a lifeworld and a system perspective? Theoretically, the study is based on Habermas’s (1995) social philosophical perspective and the way he views the world from both a lifeworld and a system perspective. His concepts of communicative and strategic action guide the study in the purpose to identify and interpret communication patterns. The data consist of video observations of educators and children in everyday interactions in three Norwegian ECEC institutions. The analysis generated three main categories representing different communication patterns and participation opportunities in the community: (a) controlling communication – limited participation, (b) supportive communication – passive participation, and (c) co-operative communication – mutual participation. The findings show a priority in early childhood education on the individual child and a goal-oriented practice where the educator controls the communication and, by that, the children’s lifeworlds.

  • 369.
    Reneland-Forsman, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Magnusson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Supporting scholarly thinking in a Nordic teacher education webinar practice2019In: Journal of University Teaching and Learning Practice, ISSN 1449-9789, E-ISSN 1449-9789, Vol. 16, no 2, p. 1-14, article id 13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With this study, we aim to generate knowledge on how a webinar practice may support the development of scholarly skills in a pre-teaching program. A series of webinars connected researchers and students from Finland, Norway and Sweden and gave the students access to an authentic Network of researchers, otherwise not accessible to them. The webinars were recorded and an analysis, inspired by variation theory, were conducted in order to identify signs of scholarly thinking in the conditions framing these situations in student reasoning when discussing their final thesis. The theoretical framing underlining the study acknowledges that 1) aspects of scholarly training can be discerned from communicative actions, 2) that the educational practice is subject to mediation and 3) that there are constitutive aspects influencing a higher education practice. Two critical aspects for stimulating scholarly thinking during webinars emerged from data. First the diversity of language and knowledge and secondly, a more informal framing. A carefully staged webinar using these two critical aspects, offers a socialisation of students in professional training, to an academic discourse where the production and evaluation of knowledge is part of students’ identity and constantly debated.

  • 370.
    Rexhepi, Laura
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hammering, Viktor
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Musikens betydelse och användning på fritidshemmet: En kvalitativ studie om fritidshemslärares förhållningssätt till musikanvändning i fritidshemmets verksamhet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att belysa vad fritidslärare och pedagoger tänker kring musikanvändningen i fritidshemsverksamheten. Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden, en metod som bygger på att djupgående intervjua ett mindre antal lärare på olika fritidshem. Lärarna i frågan har olika utbildningar, en är fritidslärare med musikinriktning och en är fritidspedagog, de är från två olika skolor i två olika städer. Vårt resultat pekar mot att musikanvändningen är bristande på fritidshemmen idag. Studien pekar även på att lärarna har mindre tid för musik än vad de kanske önskat. Vi har i vår studie försökt nå en förståelse för vad lärarna känner kring detta. Vi vill också skapa en egen förståelse för varför det ser ut som det gör med musikanvändningen på fritidshemmen. Vår studie är en liten studie och går därmed inte att ses som obestridlig fakta i ämnet utan snarare som en insyn i två lärares syn på musikens användning

  • 371.
    Rohdin, Fredrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Bergman, Tim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Manliga förskollärare eller män som är förskollärare?: En studie om förväntningar och föreställningar på manliga förskollärare2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan med specifikt fokus på manliga förskollärare som förebilder och pedagoger i förskolans verksamhet. Som metod har det i arbetet använts kvalitativa intervjuer av tre manliga förskollärare. Resultatet visar att det från kollegor finns olika föreställningar om män i förskolan något som inte finns på kvinnor, män och kvinnor har alltså olika förväntningar på sig. De manliga förskollärarna känner att de ska bidra med någonting annat än de kvinnliga förskollärarna. De manliga förskollärarna i studien betonar också att det är den vuxna förebilden i förskolans verksamhet som är viktig ur ett manligt förskollärarperspektiv, inte förebilden utifrån att de är män.

  • 372.
    Román, Henrik
    et al.
    Uppsala university.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hirsh, Åsa
    University of Gothenburg.
    Mapping reviews on teaching: a preliminary inventory2018In: Presented at NERA2108, 2018Conference paper (Refereed)
  • 373.
    Román, Henrik
    et al.
    Uppsala university.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Hirsh, Åsa
    Jönköping University.
    Nilholm, Claes
    Uppsala University.
    Forsberg, Eva
    Uppsala university.
    Mapping And Exploring High Impact Research Reviews On Teaching2018Conference paper (Refereed)
  • 374.
    Rosholm, Karl
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Zentio, Markus
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Motivationen är A-O inom idrott och hälsa.: En kvalitativ undersökning för idrottslärare att hitta motivationen till samtliga elever2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar lärare uppfattar i ämnet idrott och hälsa med att motivera samtliga elever, samt vilka strategier och didaktiska handlingskompetenser som idrottslärarna arbetar med för att motivera samtliga elever. Vi använder oss utav en kvalitativ ansats, där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer med fem utbildade idrottslärare, för att studera deras uppfattningar, erfarenheter och hur de arbetade. Vi sökte även efter tydliga exempel på lärares praktiska strategier när de haft omotiverade elever. Studiens resultat visar att skaran omotiverade elever inte uppfattas vara så stor men att dessa finns, varför lärare behöver förhålla sig på något sätt till det faktumet. I resultatet redogörs för idrottslärares strategier och exempel på hur lärarna arbetade med elever som är omotiverade och vilka metoder som kom till användning. 

  • 375.
    Roth, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av status och hierarkier i barngrupp2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur fem förskollärare uppfattar begreppen status och hierarkier i barngrupp. Metoden för att samla in empiri är med kvalitativa intervjuer. Resultatet har kategoriserats och ett antal kategorier har framträtt som beskriver hur förskollärare uppfattar status och hierarkier i barngrupp. 

     

    Resultatet av studien visar att flera av förskollärarna uppfattar begreppet status som ett positivt fenomen i vissa avseenden, då de menar att barn med hög status kan fungera som förebilder för andra barn. Resultatet visar också hierarkier i barngrupp framträder då det finns starka grupper som ställs över och under varandra. Dock menar förskollärarna i studien att de inte uppfattar att det i så stor utsträckning finns hierarkiska ordningar i barngrupper. I resultatet urskildes också kategorier som behandlar materiell och ickemateriell status i barngrupper. I analysen diskuteras de valda teoretiska begreppen i förhållande till resultatet. Analysen visar att förskollärarnas syn på status stämmer med hur begreppen definierats. Vidare visar analysen att några av de fynd som gjorts i studien stämmer överens med resultat från andra studier, medan det finns resultat som är nya.

  • 376.
    Rudebeck, Lynn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Götberg, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskollärares förhållningssätt till barns bildskapande: En kvalitativ studie med fokus på styrda respektive spontana bildprocesser2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra förskollärarnas tankar om hur styrda och spontana bildprocesser kan bidra till barns lärande inom ämnet bild. Vilken betydelse samtalet och materialet har i de olika processerna och sedan hur dessa processer skiljer sig från varandra. Studien kopplar vi samman med den sociokulturella teorin som fokuserar på hur människor tar till sig nya kunskaper, genom att samspela med andra individer men också enskilt, genom aktuell och potentiell utvecklingsnivå. Studien utgår från en metodkombination av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi intervjuar fyra förskollärare samt observerar fyra bildprocesser. Intervjuerna görs med förskollärare som har goda kunskaper om barns bildskapande i förskolan. Observationerna sker på två avdelningar och på dessa avdelningar observerade vi en styrd och en spontan bildaktivitet. Vid bearbetning av data gör vi en innehållsanalys där vi skapar relevanta kategorier. Därefter kodar vi genom att dela upp informanternas intervjusvar samt det som blir synligt i observationerna och placerar dem i de olika kategorierna. Av resultatet framkom det att förskollärarna var mer aktiva under de styrda processerna än de var under de spontana. Samtalandet framkom mellan såväl vuxna och barn som barn och barn vid de styrda. Medan det var samtalandet mellan barnen som utmärkte sig vid de spontana. I resultatet ser vi tydliga bevis på olika faktorer som har en viktig roll i barns bildskapande. Till exempel, urvalet av material samt hur dessa är placerade på förskolan. Förskollärarnas närvaro under processerna och hur engagerade de är i barnens bildskapande.

  • 377.
    Rydblom, Oskar
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Attitudes towards and Experiences of InterculturalCommunicative Competence: A small-scale study of Swedish uppersecondary schools in a mid-size Swedishcommunity2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This is a small-scale study that looks at how important upper secondary students andteachers in a mid-size Swedish community consider intercultural communicativecompetences to be and how frequently they work with developing these competences.Previous research on the work with intercultural communicative competence suggestteachers are largely unaware of theories in this area, but these studies were conducted atleast ten years ago. Current models for working with intercultural communicativecompetences are discussed and questionnaires for students and teachers were developedto investigate attitudes towards and experiences of working with interculturalcompetences. The results of the questionnaires indicate that there is still little awarenessof current models and that practical communicative exercises are rare. As this study issmall scale and can only provide possible indications of the extent to witch interculturalcommunicative competence is dealt with in the classroom, the paper concludes thatfurther and more extensive studies are needed.Keywords

  • 378.
    Rydeberg, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barnyogans plats i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärarens syn på barnyoga2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ta reda på vad förskollärare anser om att använda barnyoga i förskolan samt bidra med kunskap om barnyoga och dess effekter. Anledningen till detta syfte är att det idag pågår flera diskussioner om yoga. Flera av dessa diskussioner handlar om ifall yoga ses som religiöst eller inte.

    Data samlades in genom en intervjustudie där tio förskollärare deltog. Resultatet visar att förskollärare idag har en positiv inställning till barnyoga och flera av förskollärarna anser att motståndet som barnyoga och yoga får beror på okunskap. Förskollärarna gör skillnad på yoga och barnyoga. De uttrycker att barnyoga är mer lekfullt och har ett annat fokus på andningen än vad yoga har. De anser också att vårdnadshavare också borde förstå denna skillnaden. Genom en tydlig kommunikation med vårdnadshavarna hoppas förskollärarna att de kan öka kunskapen kring vad barnyoga är samt vilka effekter det kan ha på barnen. Effekter som förskollärarna uttrycker är ökad koncentration, kroppsmedvetenhet och ett lugn hos barnen.

  • 379.
    Sadelsten, Viktoria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidslärarnas användning av digitala verktyg2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

  • 380.
    Sandqvist, Pontus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Raheem, Aras
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Några fritidslärares förhållningsätt till fysisk aktivitet när ingen styrd aktivitet erbjuds.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dagens elever utför mindre och mindre fysiska aktiviteter. Syftet med studien är att skildra hur några fritidslärare arbetar med fysisk aktivitet när ingen styrd aktivitet erbjuds Studien bygger på en kvalitativ metod där vi använder oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna är på sammanlagt två fritidslärare och fem fritidspedagoger på tre olika skolor. Resultatet visar att många fritidslärare är aktiva med att främja den fysiska aktiviteten när ingen styrd aktivitet erbjuds. De arbetar med detta genom att många gånger själva vara aktiva i de olika aktiviteterna men även genom att uppmuntra eller stötta eleverna i att delta i de olika fysiska aktiviteterna. Det visar sig även trots att alla fritidslärare känner till vikten av fysisk aktivitet så varierar tillämpningen av den. Detta beror enligt informanterna på brist av intresse av just fysisk aktivitet. Skillnaderna mellan främjandet av fysisk aktivitet inomhus och utomhus varierade stort mellan skolorna och framförallt hur fritidslärarna såg på fysisk aktivitet inomhus. Fritidslärarna påpekar även att tid och materiel inte påverkar arbetet med fysisk aktivitet i deras fall utan att det är användningen av de olika miljöerna som har påverkan på deras arbete med den fysiska aktiviteten. Fritidshemmet kan spela en stor roll i att öka intresset för fysisk aktivitet hos eleverna.

  • 381.
    Schmidt, Catarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Classroom observations through video recordings: Methodological approaches and ethical considerations2019In: Classroom research: Methodology, categories and coding / [ed] Wahlström, Ninni, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, , p. 44p. 16-21Chapter in book (Other academic)
  • 382.
    Schubert, Per
    et al.
    Malmö University, Sweden.
    Johansson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Geografiska informationssystem som en integrerad del av lärarutbildningen och skolundervisningen: [Geographic information systems as an integral part of the teacher and school education]2019In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, no 1, p. 67-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish school education in geography has developed slowly and still focuses on names of, for example, countries and capitals, rather than geographical concepts and processes. To implement the secondary and upper secondary school curricula, teachers need both broad and deep geographical knowledge. For example, teachers need knowledge of geographic information systems (GIS), which are computerised information systems for analysis and presentation of geographical data. This literature-based discussion article aims to analyse opportunities and difficulties with using GIS programs in the teacher and school education. In summary, the preconditions are good, with few technical barriers, for developing GIS-based teaching in the teacher and school education that promotes active, inquiry-based, cooperative, and problem-based learning. This would make the school education more problem-oriented and interdisciplinary so that it promotes pupils' opportunities to achieve the competencies stipulated in the curricula. Such development requires that teacher educators and school teachers get the time and resources needed to develop technological pedagogical content knowledge. However, it is probably enough for educators and teachers to get started with simpler internet- and web-based GIS and then develop their knowledge at an appropriate pace. © 2019 Routledge.

  • 383.
    Schultz, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Summative assessment of oral language proficiency: Four Swedish EFL teachers’ views on communicative competence, grading criteria and strategy use2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Assessment is one of the major struggles for EFL teachers, not least oral proficiency assessment. Considering the great influence of communicative competence on today’s EFL classroom, oral language proficiency is a common source of assessment. However, it is also difficult to assess, and grading criteria are not always easy to interpret. This study investigates EFL teachers’ views on oral proficiency assessment, focusing on communicative competence, fluency, grading criteria and strategy use. Semi-structured interviews were conducted with four teachers in Swedish upper secondary school, and the data were analysed by means of grounded theory, an inductive approach aiming to develop theories on the basis of empirical findings and emphasising links between theoretical explanations and practical situations. The results suggest that oral language proficiency is valued highly by teachers although being difficult to assess, not least for practical reasons. Furthermore, oral language proficiency is defined as interaction rather than production, and basic theories of communicative competence (threshold levels) and fluency are emphasised by the teachers. The results also confirm the notion that grading criteria are interpreted differently by different teachers. Lastly, the findings indicate the importance of students’ strategy use in teachers’ assessment of oral language proficiency, as well as the difficulty of assessing this, not least when a student is highly proficient and does not demonstrate the need to use strategies to solve problems in interaction. Some implications of the study are the importance of providing teachers with clear guidelines on how to interpret grading criteria, as well as teachers engaging in collegial collaboration when assessing oral language proficiency.

  • 384.
    Schönborg, Lina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Thor, Petra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskollärares tankar kring uteviselsen: Tankar utifrån ett didaktiskt perspektiv och faktorers inverkan på utevistelsen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utevistelsen får en allt större plats i svenska förskolor, därför syftar studien dels till att undersöka förskollärares tankar kring utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv och dels vilka faktorer påverkar implementeringen av den didaktiska planeringen i förskolan. Frågeställningarna i studien är, hur tänker förskollärare kring utevistelsen i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv? Och vilka faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen?

    För att synliggöra förskollärares tankar har studien tagit avstamp i en kvalitativ ansats med intervju som verktyg. Fyra utbildade förskollärare som arbetar i tre olika kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt med förskollärarna och med öppna intervjufrågor. Detta för att förskollärarna skulle ges möjlighet till att uttrycka sina tankar kring utevistelsen fritt. Det teoretiska ramverket utgår från pragmatiskt perspektiv och ramfaktorteorin för att analysera resultatet och svara på syfte samt frågeställningar. 

    Det framgår i resultatet att utevistelsen är viktig för alla i förskolans verksamhet. Begreppet utevistelse definieras på olika sätt av förskollärarna och olika perspektiv lyfts fram som viktiga. Vilket förhållningssätt förskolläraren har påverkar utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv. Det framgår genomgående i resultatet att olika faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen. En del faktorer kan förskollärarna påverka till viss del, medan vissa faktorer inte går att påverka då de bland annat är huvudmännens ansvar. Resultatet har synliggjort vilka faktorer och ramar som påverkar utevistelsen, vilket kan bidra till en förändring i förskolans verksamhet.

  • 385.
    Sigfridsson, Kalle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Attityden till fysisk aktivitet: En kvalitativ studie om attityder till fysisk aktivitet på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka personalen på fritidshemmet och skolledningens attityd till fysisk aktivitet, samt hur planering läggs upp för att integrera fysisk aktivitet inom fritidshemmets arena. Den metod som jag valt att använda mig är intervjuer med personalen som är jobbar inom fritidsverksamheten och även skolledningen för att få två olika perspektiv. De som jag valt att intervjua är fyra stycken som är utbildade till fritidspedagoger och även en skolledare vars titel är biträdande rektor med inriktning mot fritidshemmet. Frågeställningarna jag utgår från är Vad har fritidslärare och skolledningen för attityder till fysisk aktivitet i fritidshemmet? Hur ser planeringen ut för att integrera fysisk aktivitet på fritidshemmet? Svaren har tolkats och analyserats i resultatet genom olika teorier för att nå mitt syfte med denna studie. Det som framkommer i studiens resultat är att attityden till fysisk aktivitet på fritidshemmet är positiv med det som är problem för att kunna genomföra det med kvalité är ramfaktorers påverkan.

  • 386.
    Sivesind, Kirsten
    et al.
    Oslo university, Norway.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Globalization and interactive power relations in school leadership policy: comparing Norway and Sweden through the lenses of an institutional-discursive approach2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper  addresses how school leadership education, constituted as a field of professional knowledge, has evolved into a new policy space that serves governance purposes while simultaneously facilitating learning among current and future leaders. By examining globalization and learning as prominent features, we show how the development of school leadership programs enables a borderless policy space through problem statements and strategies that individuals and organizations share. At the same time, we find that the solutions to these problems are both country-specific and locally defined, bordered by the limitations of the national providers who share knowledge and decide upon curriculum content and processes.

    In total, 20 policy papers were analyzed, including OECD and EU documents, white and green papers, and strategy documents and curriculum frameworks for school leadership education produced by state authorities in Sweden and Norway. Inspired by how Schmidt (2011) articulates her epistemology for studying the dynamics of change and how she conceptualizes ideas and discourses to connect theory with data, we utilize an ideational approach to research leadership education as a policy field (Béland & Cox, 2011). Following a discursive-institutionalist approach, we argue that the ways in which social and educational questions become intertwined in globalizing reforms are dependent on cognitive and normative ideas in the public sphere and the interactive discursive processes and argumentation by which these ideas are produced, conveyed, and potentially led to collective action (Schmidt, 2012). Based on foreground discursive abilities, which comprise actions through the ways in which people distance themselves from everyday institutional activities and discuss and reflect upon school leadership education is developed and designed as an institution, the paper show on a more general level, how school leadership education changes from an “outside” perspective. Thus, globalization can be explained by foreground discursive abilities that provide the basis for a coordinative discourse that is characterized by the creation, elaboration, and justification of a certain policy across the nation-states programs for educational leaders.

    By comparing two sets of country-specific policy texts about school leadership development at the national level in Norway and Sweden, the paper identifies how state authorities within two neighboring countries in Scandinavia act within a globalizing discourse while approaching their shared problems differently. We argue that a discursive-institutionalist approach helps identify how globalization emerges and how interactive power relations between the providers and the users play a role in decision courses on curriculum issues within leadership education. Finally, by addressing curriculum theory to clarify how ideas and policies connect with education reform in the selected countries (Uljens & Ylimaki, 2015; Wahlström & Sundberg, 2017), we demonstrate how policies about school leadership development connect with local practices that are partly transformed by researchers as change agents.

    The paper is based on an ongoing study of transnational policy transfer within the Nordic countries. It extends the authors’ analysis of an article (Sivesind & Wahlström, in press).

     

  • 387.
    Sivesind, Kirsten
    et al.
    Oslo university, Norway.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Localizing Global Discourses in School Education Policies: a comparison of Norway and Sweden by a discursive institutional approach2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, following a discursive-institutionalist approach, we argue that the ways in which social and educational questions become intertwined in globalizing reforms are dependent on cognitive and normative ideas in the public sphere and the interactive discursive processes and argumentation by which these ideas are produced, conveyed, and potentially led to collective action (Schmidt, 2015). Based on foreground discursive abilities, which comprise actions through the ways in which people distance themselves from everyday institutional activities and discuss and reflect upon how school leadership education is developed and designed as an institution, the paper show how school leadership education changes from an “outside” perspective (OECD 2011). Thus, globalization can be explained by foreground discursive abilities that provide the basis for a coordinative discourse characterized by the creation, elaboration, and justification of a certain policy across the nation-states programs for educational leaders

    The paper  addresses how school leadership education, constituted as a field of professional knowledge, has evolved into a new policy space that serves governance purposes while simultaneously facilitating learning among current and future leaders. By examining globalization and learning as prominent features, we explore how the development of school leadership programs enables a borderless policy space through problem statements and strategies formed by transnational organizations like the OECD and the EU (Sivesind & Wahlström 2017). Drawing on curriculum theory (Sundberg & Wahlström 2012) and discursive institutionalism (Schmidt 2015), we utilize an ideational approach to research leadership education as a policy field (Béland & Cox, 2011). By comparing two sets of country-specific policy texts about school leadership development at the national level in Norway and Sweden, the paper identifies how two neighboring countries in Scandinavia act within a globalizing discourse while approaching their shared problems differently. The discursive-institutionalist approach is helpful for identifying how globalization takes place inside the national arena (Sassen 2013). Combined with a curriculum theory approach (Uljens & Ylimaki, 2017; Wahlström & Sundberg, 2017) , it becomes possible to demonstrate how policies about school leadership development connect with local practices that are partly transformed by researchers as change agents.

  • 388.
    Sjöstrand, Martin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Schwartz, Ylva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Warelius, Carl
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Omklädningsrummen!: Elevers upplevelser av idrott och hälsas omklädningsrum och dess inverkan på kommande undervisning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att omklädningsrummen i skolan är en problematisk miljö utifrån faktorer som bland andra sexuell läggning, kränkningar, föreställningar om den manliga och kvinnliga kroppen. Studiens syfte var att ta reda på hur elever i årskurs 9 upplevde omklädningsrummen och hur de påverkade deras upplevelser av den efterföljande lektionen. I den komparativa studien medverkade 230 elever, varav 109 pojkar, 116 flickor och 5 elever med annan könslig identitet. Data samlades in genom en anonym, digital enkät. Bourdieus teori om habitus, kapital och fält användes för att skapa förståelse för resultatet. Resultatet visade att omklädningsrummen ansågs som en neutral miljö för de flesta eleverna men det fanns problemområden. Elever med annan könslig identitet deltog inte i undervisningen på grund av sin könsliga identitet och sexuella läggning. Flickor upplevde omklädningsrummen som problematiskt utifrån föreställningarna om kvinnliga kroppar. Flickor valde att inte delta för att de inte vill duscha i samband med undervisningen. Eleverna i studien ansåg att omklädningsrummen skulle bli bättre om det var städat och fräscht. Pojkar hade en mer positiv känsla i omklädningsrummen vilket oftare medgav en positiv känsla in i undervisningen. Studien visade att omklädningsrummen och arenan för lektionstillfällen sågs som två separata fält, oberoende av varandra.

  • 389.
    Sjöstrand Öhrfelt, Magdalena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin2019Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Historically, changes in preschool policy have been legitimized in relation to ideas about the preschool child and the various problems that the education of this child is supposed to be able to “solve”. From an early age, children have been considered the most effective tool for dealing with a variety of social, economic or environmental issues of central importance for maintaining and developing society.

    Against this background, the purpose of this thesis is to examine representations of the preschool child in different policy texts (textbooks, research- and educational policy) related to changing requirements and targets affecting contemporary Swedish preschools. Discursive constructions of the preschool child are considered as important central aspects, used to legitimize political reforms in accordance with pedagogical ideas and prevailing social contexts. The thesis focuses on the tensions within contemporary constructions of the preschool child in the so-called “knowledge economy”: i.e. the tensions between a competent child, who is both able and willing to take advantage of education, and a “newcomer” – the vulnerable child – in need of obtaining the benefits of education in order to be able to cope with the future.

    The simultaneously competent and vulnerable preschool child is thus an efficiently designed target for the interests of economic transnational organizations viewing education mainly in terms of human capital development, as well as an important factor for economic competitiveness.

    In the thesis’ final analysis, I study how the OECD, EU and IEA are developing methods for measuring and evaluating the results of preschool education, with the intention of being able to "streamline" it by finding universally successful concepts that are both cost-effective and of high quality. The construction of the preschool child as simultaneously competent and vulnerable is used to legitimize shifts in power over the definition of the Swedish preschool agenda, the fundamental ideas of what preschool is about, what its aims are, and for whom it is intended. As these ideas are disguised as being the result of supposedly "objective" forces far from the ideological contradictions of the political sphere, a critical discussion concerning the goals and aims of early childhood education becomes almost impossible to achieve.

  • 390.
    skagert, christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Historien upprepar sig?: Genus i framställningar av författarskap i läroböcker för kursen Svenska 1 inom Gy 2011.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har behandlat representation av genus i läroböcker för kursen Svenska 1 inom svensk gymnasieskola. Dess huvudsakliga fokus var att undersöka andelen manliga och kvinnliga författarskap som inkluderades i läroböckerna och hur de författarskapen presenterades. Dessa resultat relaterades till gällande styrdokument för den svenska gymnasieskolan. Det teoretiska ramverket bestod av Yvonne Hirdmans genusteori som argumenterar för att dikotomisering och hierarkisering är de två huvudsakliga principer som upprätthåller ett samhälleligt genussystem. Hirdmans teori kompletterades med Val Plumworths resonemang om diskursiva dikotomier så väl som konkretiseringar av Hirdmans teori som har presenterats av Anna Williams och Caroline Graeske. Williams och Graeske har med utgångspunkt i Hirdmans teori blottlagt genusstereotypa porträtteringar av författarskap i litteraturhistoriska översiktsverk och läroböcker i svenska för gymnasiet. Studiens metod var både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa andelen manliga och kvinnliga författarskap beräknades och textanalys användes för att åskådliggöra genusspecifika värderingar och stereotyper i läroböckerna. Resultaten indikerade att läroböcker för kursen Svenska 1 inkluderade obalanserade antal kvinnliga och manliga författarskap, och innehöll genusstereotypa porträtteringar av kvinnliga och manliga författare. Detta underbygger liknande resultat som presenterats i tidigare studier, och understryker behovet av ytterligare forskning om genus i läromedel. 

  • 391.
    Smeds, Stephanie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Grammar in English as a Foreign Language Workbooks: A Mixed Methods Analysis of Grammar Tasks in Year 8 Workbooks published in Sweden2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study investigates how grammar is presented in some commonly used EFL workbooks aimed at teachers teaching year 8 students in Swedish comprehensive school. Six workbooks are examined: the Awesome 8 Activity Book, the Good Stuff Gold C Workbook Year 8, the Wings 8 Workbook, the Happy Year 8 Workbook, and the Sparks 8 Workbook.Using a mixed methods approach, this study examines what types of grammar tasks are found in the workbooks, how grammar rules are presented, and what language (English or Swedish) is used to give explanations and instructions. Workbooks are a commonly used resource for foreign language teaching. A special focus is laid on how far the approach to teaching grammar suggested by the workbooks is compatible with the requirements of the Swedish curriculum (Lgr 11) and the Swedish national syllabus.This study is important as it provides useful insight into how grammar is treated in commonly used workbooks, and as it can provide some guidance to teachers as to how they can adapt the grammar tasks proposed by the workbooks.

  • 392.
    Sorik, Alexandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Eskolin, Ida
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Utvecklingsarbete: Styrda aktiviteters roll i elevers relationsskapande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i tron att styrda aktiviteter kan ha en positiv inverkan i elevers relationsskapande har en aktionsforskning utförts på ett fritidshem med elever från årskurs 3-6. Inledningsvis användes semistrukturerade intervjuer med berörd personalgrupp för en nulägesanalys där det framkom att fritidshemmet i fråga sällan använder sig av styrda aktiviteter i sin dagliga verksamhet. Vi har haft för avsikt att med hjälp av en rad olika dramaövningar synliggöra en av dramapedagogikens grundpelare, den grupp och individstärkande processen och på så vis också elevernas relationsskapande.

     

    Som en del av dokumentationen i denna aktionsforskning tillämpades strukturerad observation med ett observationsschema. Dessa observationer har sedan analyserats i förhållande till relationsskapande och inkludering. Även personliga anteckningar i form av bland annat loggbok har varit till stöd för dokumentation. Då studien är för liten går det inte att dra några generella slutsatser, däremot pekar resultatet av detta utvecklingsarbete på att styrda aktiviteter kan ha haft en positiv inverkan på de deltagande elevernas relationsskapande.

  • 393.
    Stagg Peterson, Shelley
    et al.
    University of Toronto, Canada.
    McIntyre, Laureen J
    University of Saskatchewan, Canada.
    Glaés-Coutts, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Collaborative action research in Northern Canadian rural and Indigenous schools: learning about young children’s oral language in play contexts2018In: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074, Vol. 26, no 5, p. 787-802Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article reports on collaborative action research in twelve northern rural and Indigenous communities in four Canadian provinces. Pre-kindergarten, kindergarten, grade one, and Aboriginal Head Start teachers worked with university researchers in three universities to create action research projects with the aim of supporting children’s oral language and writing through play in their classrooms. Inductive analysis of focus group data shows that teachers gained understandings about play as a context both for supporting and for authentic assessment of young children’s oral language. The building of trusting relationships, built through ongoing collaboration with colleagues within their schools and across four provinces, in addition to collaboration with university researchers over a number of years, was viewed as particularly influential to teachers’ professional learning. Additionally, teachers talked about the value of opportunities to contribute to the development of teaching and assessment tools. Participating teachers came to see themselves as making valuable contributions to professional knowledge beyond their northern communities. The 4R’s for conducting research in Indigenous contexts (reciprocity, respect, relevance, and responsibility) provide a framework for deriving implications from this collaborative research. It is important that the results of collaborative action research conducted in rural and Indigenous schools be widely disseminated to provide alternative perspectives to curriculum, research and practice that tend to be urban-oriented.

  • 394.
    Sten, Lovisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Green, Lina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Musik är ett sätt som tilltalar alla": En kvalitativ studie om förskollärares sätt att arbeta med musik i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie grundar sig i fyra förskollärares beskrivningar kring vilka olika funktioner musiken har i förskolans verksamhet samt vilka faktorer som påverkar arbetet med musik i förskolan. Syftet med studien är att utifrån ett didaktiskt perspektiv bidra med kunskap om hur och varför förskollärare arbetar med musik. Studiens metod är av kvalitativt slag, och intervjuer har utförts för att samla in empiri. Resultatet visar att förskollärarna främst använder musik som metod i förskolan, till skillnad från musik som innehåll vilket används ytterst sällan. Av resultatet har det framgått att förskollärares, kollegors, förskolechefers och huvudmäns inställning samt kompetens är faktorer som påverkar förskollärarnas arbete med musik i förskolan.

  • 395.
    Stenke, Kajsa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    En generationskomparativ studie om jämställdhet i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att utifrån ett generationsperspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan genom att jämföra förskollärares föreställningar om kön och jämställdhetsarbete utifrån. Detta syfte besvaras genom tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare flickor och pojkar på förskolan? Hur beskriver förskollärare arbetet med jämställdhet på förskolan? och Vilka skillnader och likheter i förskollärares föreställningar om kön och kring jämställdhetsarbetet har noterats?

    Utifrån en kvalitativ metodansats har två förskollärare från olika generationer intervjuats. För att synliggöra deras syn på kön som sam- eller särart samt på jämställdhetsarbetet på förskolan har semistrukturerade intervjuer använts som metodverktyg. Detta för att kunna fånga förskollärarnas tankar och föreställningar. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och empirin analyseras utifrån centrala begrepp som presenteras i teorin och tidigare forskning kring jämställdhet.

    I studien framkommer att den presenterade genusteorin, där mannen är högre uppsatt än kvinnan i hierarkin är motsägelsefull jämfört med viss tidigare forskning på jämställdhet i förskolan. Där får istället de ”duktiga flickorna” en högre position i förskolan jämfört med de ”typiska pojkarna” vilket gör att tankar uppkommer kring när och varför detta ”bytet” i hierarkin sker? Studiens resultat visar även på att förskollärarnas syn på ett aktivt jämställdhetsarbete skiljer sig åt då begreppet aktivt kan tolkas på olika sätt.

  • 396.
    Strandberg, Mimmi
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Immonen, Julia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barns fysiska aktivitet i förskolans miljö: - En intervjustudie utifrån förskollärares beskrivningar av sitt arbetssätt med barns fysiska aktivitet  2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Förskollärarna arbetar på tre olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av två valda teorier, den sociokulturella teorin och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att ffmkysisk aktivitet är all kroppslig rörelse där det viktigaste redskapet är sin egen kropp, dock menar förskollärarna att redskap kan vara bra för att utmana barnen vidare i deras fysiska aktivitet. Förskollärarna lyfter att mycket av den fysiska aktiviteten sker tillsammans i barngruppen genom lek, både spontant och planerat i förskolans vardag. Förskollärarna menar att miljön påverkar barns fysiska aktivitet och att den kan inspirera barn till att vilja röra på sig i både lugnt- och högt tempo där barns pulsnivåer varierar. Resultatet i studien visar att förskollärarna menar att deras roll i förskolan ska vara uppmuntrande och stöttande utifrån barns behov. Resultatet visar att förskollärare anser att fysisk aktivitet gynnar barns lärande, kognitiva förmåga samt välbefinnande. I diskussionen lyfts aspekter som har utvecklats under arbetets gång utifrån resultatet och metoden, såsom utformningen av intervjuerna, den valda metoden och vad som påverkat resultatet.

  • 397.
    Strandelid, Susanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    La lecture des ouvrages littéraires dans l'enseignement du FLE selon l'approche actionnelle2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [fr]

    Cette étude traite l’enseignement de la lecture des ouvrages littéraires selon l’approche actionnelle. Quelle est la place accordée à la lecture des ouvrages littéraires dans l’enseignement du FLE (ou langue seconde ; nous employons les deux termes pour parler de l’enseignement d’une langue étrangère) comme elle est montrée par les énonciations de quatre professeurs et selon l’approche actionnelle ? Notre objectif étant d’élucider le rôle de la lecture des ouvrages littéraires dans l’enseignement du FLE selon l’approche actionnelle, nous avons travaillé selon l’hypothèse que le rôle de l’enseignement de la lecture des ouvrages littéraires est flou dans l’enseignement du FLE. Notre étude montre les nombreux avantages en enseignant la lecture des ouvrages littéraires. Elle entraîne du travail sur plusieurs aspects importants pour rendre des usagers de langue étrangère autonomes. Le travail sur la lecture est un travail bien authentique qui aide les élèves à développer leurs connaissances et leurs compétences. Le travail sur les stratégies est important selon les plans directifs des langues modernes en Suède et selon les consignes du Conseil de l’Europe. Notre analyse a montré que c’est le travail sur les stratégies qui est l’élément le plus important dans l’enseignement de la lecture des ouvrages littéraires selon une approche actionnelle. C’est le travail sur les stratégies qui rend l’usager de langue autonome.

  • 398.
    Ståhl Krantz, Ebba
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ljunggren, Jane
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Förskollärares uppfattningar av vardagsteknik i undervisningen: En kvalitativ studie i förskolans kontext2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om och belysa deras didaktiska val i undervisningen av vardagsteknik samt hur de skapar utforskande lärsituationer i vardagsteknik. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar som ett hjälpmedel för att besvara studiens syfte som genomsyrar hela arbetet. Studien utgår från en kvalitativ metod där både semistrukturerade intervjuer samt en observation tillämpats. Då studien studerar förskollärares uppfattningar används även metoden fenomenografi för att närma sig deras tankar. Urvalet består av fyra förskollärare som är verksamma i fyra olika förskolor. Studiens utgångspunkt i resultatet och analysen är den insamlade empirin, tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket innefattar det sociokulturella perspektivet tillsammans med de tre teoretiska begreppen, den närmaste utvecklingszonen, materiell mediering samt språkets betydelse.

    Studiens resultat visar att förskollärares uppfattningar kring vardagsteknik är varierande och att vardagsteknik kan missuppfattas som digital teknik. Det framgår även hur förskollärare ser läroplanen för förskolan och barns intresse som en viktig del i planeringen av den didaktiska undervisningen. Det visar sig att utforskande lärsituationer både sker i spontana och planerade fall. En vanlig förekommande lärsituation som är spontan är vid påklädningen i tamburen då barnen använder dragkedjan på reflexvästen. En planerad utforskande lärsituation kan vara att gå teknikrunda tillsammans med barnen för att utforska olika vardagliga tekniker i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att kunskap kring vardagsteknik är en viktig del för att kunna utmana barnen vidare och ge möjlighet till ett fortsatt lärande.

  • 399.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Curriculum Standardisation: What Does It Mean for Classroom Teaching and Assessment Practices?2018In: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, p. 116-132Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    To understand and explain the new meanings of teaching, with all its varied expressions, the focus needs to be directed towards communication about and between different arenas. Education involves relations in large as well as small contexts. Teachers cannot be expected to create meaningful relations between students and school content alone. Schooling is embedded in larger societal narratives of the benefits and purposes of schooling, both for the individual and for society as a whole, which is the reason it is important to explore the meaning and consequences of educational reforms. All educational reforms carry a specific discourse on education that explains the ways education and its current and future prospects are understood at a certain time and in certain spaces. By studying a specific reform, it is possible to examine the types of expressions the reform content contains for different arenas as well as the affinity involved in relation to other contemporary educational policy movements.

  • 400.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lärande i framtidens skola: ämneskunskaper, kompetenser eller bildning?2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Krantz, Joakim & Sundberg, Daniel, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2018, 1, p. 193-210Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolans bildningsuppdrag diskuterades intensivt vid 1994 års stora läroplansreform, men sedan dess har det tystnat. I nuvarande läroplaner för grundskola och gymnasium omnämns bildning bara två gånger, dessutom i förbifarten. Betyder det att skolans bildningsuppdrag har spelat ut sin roll, eller finns det kanske anledning att åter aktualisera frågan om bildning? Vilket lärande bör egentligen skolan bidra med för den morgondag som ligger i horisonten?

     

    I kapitlet diskuteras vad skolans mål och innehåll kan betyda i förhållande till skolans läroplaner och i förhållande till samtida genomgripande samhällsförändringar. Tre olika framtidsscenarier skisseras. Det första är en skola för ämneskunskaper. Vi kan tänka oss att de traditionella skolämnena fortfarande i ett 20–30 års perspektiv står sig starka och bidrar med att överföra de nödvändiga grunderna även i framtiden. Det andra scenariot är en skola för kompetenser. Allt större tryck riktas mot skolan att träna de nödvändiga ämnesövergripande kompetenserna som morgondagens arbetsliv kräver. Skolans innehåll och arbetsformer placerar den självreglerande individen och de generiska förmågorna som kommunikationskompetenser, ’literacy’, problemlösning, i centrum. Den tredje framtidsmöjligheten är en skola för bildning. Kanske bidrar bildningsbegreppet med nya uttolk­ningsmöjligheter för att formulera en läroplan som kan navigera i ett komplext och föränderligt samhälle med samhällsutmaningar kring hälsa, miljö, hållbar utveckling, migration, solidaritet och jämställdhet? Kapitlet avslutas med en kritisk diskussion om bildning och läroplaner för framtidens skola.

5678910 351 - 400 of 476
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf