lnu.sePublications
Change search
Refine search result
56789 351 - 400 of 402
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 351.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Competence-based Education Studies in Primary and Secondary Education: A Systematic Review 1997-20172018Conference paper (Refereed)
  • 352.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Faculty Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Norway.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Curriculum Implementation and Assessment of Key Competences within Competence-based Education Approaches: A Systematic Review 1997-20172018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper relies on a systematic review of literature concerning competence-based education  (CBE) approaches, specifically focusing on curriculum implementation and assessment of key competences. The paper aims to provide a synthesis of the state of the art with regard to educational research that focused on competence-based education and curricula covering a period of 20 years – starting with 1997 as the first year after UNESCO’s Jacque Delors report in 1996 (Delors, 1996). It is relevant to undertake the study as very little is known from the educational research perspective how curriculum implementation and assessment of key competences have been shaped under CBE approaches within and across national education systems, or what research questions have been addressed when examining the competence-based curricula. As Davies (2000) has argued, educational policy and practice gain much from systematic reviews and research syntheses.

     

    General description of research questions, objectives & theoretical framework

    The following research questions are addressed in the paper: (1) How much research is reported in the peer reviewed literature about implications of CBE approaches to curriculum implementation (CI) and assessment of key competences (AKC)? (2) What research methodologies are used to conduct research in CBE-related CI and AKC domains? (3) What are subject matter domains, educational levels, and geographical distribution of the studies in CBE-related CI and AKC research? The main objective is to gain a better understanding of CBE-based CI and AKC findings internationally. Theoretically, the study adopts from the curriculum-didaktik approaches as two main education traditions in the Western world that shape to a large extent, for example, what education policies are implemented in school systems (Hopmann, 2015; Tahirsylaj, Niebert, & Duschl, 2015).

    Methods/methodology/approach/mode of inquiry

    This study is a systematic review, and more specifically it falls within ‘narrative reviews’ category as the goal is not to seek generalizations but to identify and analyze key issues related to CBE from educational research perspective (Davies, 2000; Educational Research Review, n.d). The search strategy will rely on Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) framework (Liberati et al., 2009), which is one of the most established frameworks for systematic reviews and meta-analyses. The PRISMA framework outlines key stages to search for the articles, develop inclusion and exclusion criteria and evaluate articles that are part of the sample. We used the following 4 search terms: ‘competence-based education’, ‘competence-based curriculum’, ‘key competences’, and ‘key competencies’ in five major international social science databases, including: ERIC; Scopus; Springer Link; Taylor & Francis Online; and Web of Science.

     

    Links to conference theme(s), where appropriate

    The paper goes to the core of the main conference theme as the paper literally deals with the transnational curriculum inquiry by examining how the educational research has addressed CBE curriculum implementation and assessment of key competences over past 20 years.

     

    References

    Davies, P. (2000). The relevance of systematic reviews to educational policy and practice. Oxford Review of Education26(3-4), 365-378.

    Delors, J. (1996). Learning: the treasure within. Paris: UNESCO.

     

    Education Research Review [ERR]. (n.d.). A guide for writing scholarly articles or reviews for the Educational Research Review. Retrieved from: https://www.elsevier.com/__data/promis_misc/edurevReviewPaperWriting.pdf

    Hopmann, S. (2015) ‘Didaktik meets Curriculum’ revisited: historical encounters, systematic experience, empirical limits. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015:1, 27007, DOI: 10.3402/nstep.v1.27007

     

    Liberati, A., Altman, D. G., Tetzlaff, J., Mulrow, C., Gøtzsche, P. C., Ioannidis, J. P. A., … Moher, D. (2009). The PRISMA Statement for Reporting Systematic Reviews and Meta-Analyses of Studies That Evaluate Health Care Interventions: Explanation and Elaboration. PLoS Medicine, 6(7), e1000100. http://doi.org/10.1371/journal.pmed.1000100

     

    Tahirsylaj, A., Brezicha, K., Ikoma, S. (2015), Unpacking Teacher Differences in Didaktik and Curriculum Traditions: Trends from TIMSS 2003, 2007, and 2011, in Gerald K. LeTendre, & Alexander W. Wiseman (Eds.) Promoting and Sustaining a Quality Teacher Workforce (International Perspectives on Education and Society, Volume 27) Emerald Group Publishing Limited, pp.145 – 195.

    Tahirsylaj, A., Niebert, K. & Duschl, R. (2015). Curriculum and didaktik in 21st century: Still divergent or converging? European Journal of Curriculum Studies. 2(2), pp. 262-281.  

  • 353.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Norway.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    From Competence-Based Curriculum Policy to Implementation to Assessment of Key Competences: A Systematic Review 1997-20172019In: Presented at ECER 2019, 2019Conference paper (Refereed)
  • 354.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Role of learning environments and policy contexts in realization of dispositional learning outcomes in Europe2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    With “A New Skills Agenda for Europe”, the European Commission [EC] doubled down on its push towards more skills-based education as “[…] pathway to employability and prosperity” (EC, 2016, p. 2). In the EC Agenda, the term ‘skills’ is defined broadly as what a person knows, understands, and can do. Emphasis on skills-based approaches was initiated in mid-90s by UNESCO under Jacque Delor leadership (Delors, 1996), followed by OECD’s Definition and Selection of Competencies (DeSeCo) project, which then led to The European Reference Framework of key competences (Official Journal of the European Union [OJEU], 2006). This paper aims to problematize and show the complexity of developing 21st century skills or dispositional learning outcomes (DLEs) by focusing on conceptually addressing the role of learning environments and policy contexts in realizing DLEs in the European context.

    We frame the discussion on the potential of education systems to realize DLEs around Curriculum and Didaktik traditions as per Deng and Luke (2008), where curriculum is elaborated along the lines of four main overarching perspectives, namely academic rationalism, social efficiency, humanism, and social resconstructionism, and Didaktik as European-based framework for curriculum making at the classroom level. Next, we turn to trans-national policy flows and how they have affected national education policy contexts.

    The paper employs document analysis to address two main research questions: first, how do trans-national policies affect national education and curriculum policies? And second, how do different curriculum theoretical underpinnings affect the potential to realize DLEs? The document analysis will focus on two European national contexts – one EU (Sweden) and one non-EU (Kosovo) member state. The paper will primarily focus on dissecting policies related to curriculum, teacher education and assessment in the two countries.

  • 355.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Role of transnational and national education policies in realisation of critical thinking: the cases of Sweden and Kosovo2019In: Curriculum Journal, ISSN 0958-5176, E-ISSN 1469-3704, Vol. 30, no 4, p. 484-503Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Against the backdrop of the push from the European Commission and the Organisation for Economic Cooperation and Development for competence-based curricula, this article problematises the complexity of developing 21st century skills, such as critical thinking, by addressing the role transnational and national policy contexts play in realising critical thinking in the national contexts of Sweden and Kosovo. The article distinguishes between policy-critical thinking and civic-critical thinking. Relying on analyses of curriculum and policy documents, it is concluded that while in the Swedish context critical thinking competence (or ability) seems to be much more implicit than explicit, in Kosovo, the national curriculum makes explicit references to thinking competences as a form of policy-critical thinking and civic competencies as a form of civic-critical thinking. Thus, students in both contexts have opportunities to develop critical thinking skills. Further, Sweden emerges as a divergent case and Kosovo as a convergent case with regard to transnational policy flow research paradigms.

     

  • 356.
    Tannerfalk, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Eriksson-Steen, Karolina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Jobbiga barn eller barn som har det jobbigt?: En kvalitativ studie av förskollärares bemötande av utmanande beteende hos barn i förskolan.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om förskollärares bemötande av utmanande beteende i barngruppen i relation till rådande normer och värden. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare undersöks vid vilka aktiviteter förskollärarna återkommande upplever utmanande beteende samt hur de resonerar kring sitt bemötande och de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som de möter i samband med utmanande beteende. Studiens resultat visar att förskollärare upplever utmanande beteende både i lärarledda och ej lärarledda aktiviteter, med viss överrepresentation av de lärarledda aktiviteterna. De har en vision av att inta ett relationellt perspektiv på barnen och bemöta dem utifrån ett kommunikativt handlande, men så blir inte alltid fallet. Detta kan bero på de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som uppstår i samband med utmanande beteende och som villkorar bemötandet. Dessa är exempelvis situationer då förskollärarna behöver stoppa fysiskt utagerande barn, motsättningar i arbetslaget angående vilket bemötande som anses bäst och försvårande ramfaktorer såsom brist på tid och för stora barngrupper. Studien har också synliggjort att förskollärare inte alltid är medvetna om den värdepedagogik som de förmedlar då de fostrar barnen till mer önskvärda beteenden. Socialkonstruktivismen utgör grunden för studiens teoretiska ramverk och är det perspektiv som har präglat studiens utveckling. Detta med utgångspunkt i att de normer och värden som kommuniceras i talet om och bemötandet av utmanande beteende är socialt konstruerade och därför också något som är föränderligt över tid beroende på samhällets, och i förlängningen förskolans läroplans, utveckling. För att analysera resultatet och den kommunikation som präglar förskollärarnas bemötande av utmanande beteende används strategiskt kontra kommunikativt handlande samt det kategoriska och relationella perspektivet.

  • 357.
    Thörne, Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Läraren, den sociala lärandemiljön eller betygen?: En kvalitativ studie kring vad som motiverar elever på högstadiet till inlärning.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad högstadieelever anser motiverar dem till lärande i skolan. Studien genomfördes med fem kvalitativa gruppintervjuer, med två elever i varje intervju. Uppsatsens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar som handlade om läraren som motivator, den sociala lärandemiljön som motivator och betyg som motivator. 

    Studien visade att läraren var en mycket viktig faktor till motivation för respondenterna. Respondenterna ville ha en lärare som bemötte dem med respekt och trygghet. Det var tydligt i studien att lärarens sociala egenskaper var mer motiverande till inlärning än hens ämneskunskaper. Studien visade även att respondenterna ville ha en trygg undervisningsmiljö där läraren visar att hen bryr sig om dem och deras utveckling. I studien framkom att respondenterna hellre studerar själva än tillsammans med andra elever då de upplevde detta enklare och mer effektivt. Studien visade även att betyg och bedömning skapade stor stress och osäkerhet hos respondenterna, samtidigt som bedömningen inte ledde till ökad motivation. 

  • 358.
    Thörnros, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Noleryd, Susanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Högläsning och boksamtal i fritidshemmet.: En möjlighet för språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare i fritidshemmet använder sig av högläsning och boksamtal i fritidshemsverksamheten. Vi ville även synliggöra lärarnas åsikter om sambandet mellan högläsning, boksamtal och språkutveckling. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Det finns forskning om att högläsning och boksamtal bidrar till en bättre språkutveckling för individer, och den är applicerbar på fritidshem men utforskad i hur skolan kan arbeta med högläsning och boksamtal för att utveckla elevernas språk. Våra resultat påvisade att de informanter vi intervjuade hade valt att arbeta med högläsning och boksamtal enbart i skolmiljö. Även om informanterna arbetade med högläsning och boksamtal i skolverksamheten, använde de sig inte av högläsning och boksamtal som didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. De använde sig av högläsning och boksamtal för att få till mysiga stunder och vila istället för att utöka elevernas språkutveckling. Högläsning och boksamtal ville lärarna som blev intervjuade använda även i fritidshemmets verksamhet, men de uttryckte att många av deras kollegor tycker att det ska vara mer fritt på fritidshemmet och att en aktivitet med högläsning och boksamtal är en för styrd aktivitet.  Vår slutsats blev att trots att  lärarna ansåg att högläsning och boksamtal ger eleverna en bättre språkutveckling och ett utökat ordförråd, så använder de inte det som ett didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. Informanterna i vår studie ansåg dessutom att de hade eleverna under för kort tid för att med säkerhet kunna dokumentera en markant skillnad i elevernas språkutveckling. 

  • 359.
    Tillman, Tea
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ylvén, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Musik i förskolan - hur då?: En kvalitativ jämförande studie av förskolans styrdokument över tid2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I följande studie gjordes en kvalitativ jämförande textanalys av tre styrdokument för förskolan, nämligen förskolans läroplan 1998, 2016 års revidering av densamma samt Pedagogiskt program för förskolan från år 1987. Studiens syfte var att bidra med kunskap om musikens plats i läroplaner och övriga styrdokument för förskolan samt hur detta har förändrats över tid. Detta gjordes genom att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning musik förekommer, direkt och indirekt, i förskolans gällande läroplan, samt hur detta ser ut i jämförelse med tidigare styrdokument. Analysen gjordes utifrån ett antal analysfrågor med utgångspunkt i begreppen inom-musikaliskt och utom- musikaliskt lärande, samt reproducerande och undersökande arbetssätt i relation till musik i förskolan. Resultatet visar en tydlig minskning av musikens utrymme i förskolans styrdokument från Pedagogiskt program till båda de berörda läroplanerna, även med hänsyn till att styrdokumentens omfattning minskat betydligt. I de analyserade läroplanerna förekommer musik sparsamt, både som direkt och indirekt företeelse, och då främst som ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap. I Pedagogiskt program förekommer musik i större utsträckning och då främst som direkt företeelse. Musik framskrivs då som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på inom-musikaliskt lärande. Denna studie är relevant eftersom den kan bidra med ökad kunskap om musikens ändrade roll i styrdokumenten, vilka i stor utsträckning påverkar förskolans pedagogiska verksamhet.

  • 360.
    Tisell Törnqvist, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Barns populärkultur i läsfrämjande syfte: Kvalitativ studie om läsfrämjande arbete på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Children´s popular culture for reading purposes, Qualitative study on reading promotion work at the leisure center

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns populärkultur och dess betydelse för läsfrämjande aktiviteter. Fritidshemmet ska utöver att erbjuda barnen en meningsfull fritid även stimulera elevernas utveckling och lärande samt behandla det centrala innehållet i Språk och kommunikation. Populärkulturen är en stor del av barnens vardag. Det har samtidigt visat sig att den är en stark motivationsfaktor, en källa till inspiration och lärande för barnen. Denna studie är en kvalitativ studie och metoden för datainsamlingen är samtal i så kallade fokusgrupper. Sammanlagt deltar fem pedagoger i varierande åldrar och kön från två olika fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Resultatet analyseras utifrån de centrala begreppen barns perspektiv, vuxenperspektiv, mötet och interaktion/ kommunikation som är av betydelse inom socialkonstruktionismen. I resultatet syns en variation i pedagogernas användande av barns populärkultur i verksamheten på fritidshemmet. Resultatet av studien visar på en begränsad kunskap från pedagogerna när det gäller användandet av barns populärkultur och dess betydelse i läsfrämjande syfte.

  • 361.
    Toll, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Språkutveckling i ett heterogent klassrum: Elevers uppfattning om stödstrukturer i integrerad undervisning i svenska och svenska som andraspråk2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

  • 362.
    Vallenfjord, Kjell
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Utbildning i ämnet Entreprenörskap: Hur är det tänkt att genomföras och hur beskriver lärare genomförandet i gymnasieskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Entreprenörskap har definierats som en viktig fråga för utbildningsväsendet. Satsningarpå entreprenörskap ska öka Sveriges konkurrenskraft.Vid den senaste gymnasiereformen 2011, Gy11 infördes ämnet Entreprenörskap.Undervisning i ämnet Entreprenörskap på gymnasiet syftar enligt Skolverket blandannat till att kunna ta eget ansvar, ta initiativ och vara kreativ. Egenskaper för att vara enentreprenör. Entreprenörskap anses vara ett förhållningssätt hur man skapar något nytteller utvecklar något befintligt.Men hur går det till i praktiken? Hur lär man ut entreprenörskap? Samt överensstämmerlärares undervisning i praktiken mot läroplaner, syften och mål. Finns stöd i forskningom hur ämnet ska utföras i praktiken?Genomfört en studie med kvalitativ inriktning. För att få svar på frågan valdes tvågymnasieskolor från Västsverige som dataunderlag. Genomförde intervjuer med 6yrkesverksamma lärare inom handels- och ekonomiprogrammet som undervisar ientreprenörskap.Resultatet visar att det finns många likheter mellan lärares syn på vad kursen iEntreprenörskap innebär och hur det ska utövas.Jag har fått fram de viktigaste nyckelorden som sammanfattar hur Entreprenörskapundervisas.Det kan vara att utveckla personliga kompetenser och förmågor som att stärkasjälvförtroendet, att ta eget ansvar, att samarbeta, att vara handlingskraftig. Att få framdrivkrafter för att starta ett eget projekt och ta fram fakta i ett självständigt lärande.Att elever lär sig saker i samarbete med andra och driver sin egen process mot ett mål.Där lärarens roll flyttats från traditionell kunskapsbärare till en processledare ellercoach.Lärare har även en klar bild bild över definitionen av ämnet Entreprenörskap, syften ochmål och det överensstämmer väl med undervisningen.När elever får undervisning i ämnet Entreprenörskap blir de kreativa, utvecklar sinaideér och tar initiativ. De blir entreprenörer!

  • 363.
    Venoza, Mucolli
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sohlin, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Ett flerspråkigt fritidshem: Konsten att motivera till andraspråksinlärning2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 364.
    Viktoria, Sadelsten
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidslärarnas användning av digitala verktyg2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

  • 365.
    Vogt, Bettina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Assessing assessment: Students’ conceptions of justice in relation to assessment in Germany and Sweden2018In: Presented at CIES 2018, 2018Conference paper (Refereed)
  • 366.
    Vogt, Bettina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Das Beurteilen der Beurteilung - Gerechtigkeitsüberzeugungen von SchülerInnen in Schweden und Deutschland zur schulischen Leistungsbeurteilung2018Conference paper (Refereed)
  • 367.
    Vogt, Bettina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The presence of assessment in classroom activities: Heuristic conceptualisations for classroom research2019In: Classroom research– Methodology, categories and coding / [ed] Ninni Wahlström, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2019, p. 31-38Chapter in book (Other academic)
  • 368.
    Wahlgren, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Att understödja toddlarkulturellt samspel i förskolan2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att analysera och synliggöra faktorer som bidrar till att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet. I en fallstudie har en barngrupp bestående av fyra barn, under tre års ålder, observerats. Med en teoretisk utgångspunkt baserad på begrepp från Aspelin, Asplund, Buber och Biesta har resultatet tolkats som att lärarna kan understödja samspelet framför allt genom hur de svarar på signaler från barnen och hur de agerar i vardagliga situationer gentemot barnen och deras samspel. Understödjandet kan också ske genom att i större utsträckning använda sig av stora toddlarstationer, såsom exempelvis ett vattenbord. Slutsatsen är att det förefaller finnas faktorer som kan påverka samspelet positivt och att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet genom ett medvetet användande av miljön, genom att förstå artefakternas roll i samspelet mellan toddlarbarnen och genom att rent fysiskt närvara för att kunna hjälpa barn i givna situationer bland annat genom att svara på deras signaler och genom att skapa meningsfulla situationer.

  • 369.
    Wahlgren, Mikaela
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Samuelsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Vi känner att vi inte kan garantera säkerheten för barnen på förskolan längre.”: En kvalitativ studie om förskollärares berättelser från Förskoleupproret kring varför vissa områden betraktas som mer stressande än andra på förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.  

  • 370.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    A theoretical framework: from policy to curriculum and comparative classroom studies2018In: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, p. 31-47Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Drawing on Doyle’s (1992) comprehension of a curriculum as a coherent set of contexts and activities or ‘events’ sequenced over days or weeks to build students’ competencies toward desired goals, it follows that a major task of curriculum theory is to identify the frames that limit curriculum choices and to explore the pedagogic implications that follow. This approach to curriculum rejects the split between curriculum and pedagogy, in which the curriculum theory domain deals with questions of what knowledge is most valuable, while pedagogy was traditionally an affair for psychology. Curriculum exists not only as a document, but also as a set of enacted events resulting from context-specific interactions between teachers and students, understood as ‘curriculum events’. Thus, pedagogy is not viewed as a neutral form of teaching that lacks clear connections to the curriculum content and structure; rather, it is a combination of curriculum text and discursive practice in the classroom, involving the transformation of curriculum content into the subject of actual teaching. Pedagogy and curriculum are, in this sense, understood as two aspects of a social context centred on a teacher and a group of students. With reference to Alexander (2009, p. 927), ‘[p]edagogy is the observable act of teaching together with its attendant discourse of educational theories, values, evidence and justifications’ (italics in original).

  • 371.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Classroom research: Methodology, categories and coding2019Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this text is to frame the methodological considerations developed in two research projects focused on classroom research. The first project is titled Understanding curriculum reforms – A theory-oriented evaluation of the Swedish curriculum reform Lgr 11 (years 2014–2017), and the second project has the title Exploring the elusive teaching gap – Equity and knowledge segregation in teaching processes (years 2018–2020). Both projects are financed by the Swedish Research Council.

    In the research projects, empirical data are collected from curriculum events in the classroom. The task is therefore about developing an analytical framework to investigate various organisational repertoires (frame factors) that are actualised with a curriculum; for example, factors such as content-orientation, teaching space and temporal organisation of the teaching. It is also about how a curriculum takes shape in the classroom and which different communicative repertoires  (teaching talk including listening and learning talk including listening) are activated in relation to different content focuses, as well as how such repertoires can be described based on comparative typologies/categories. The focus of the research is the coding of data relating to knowledge perceptions and forms of knowledge, which is a more challenging task. All the recorded lessons relate to teaching in a full class. The coding scheme can be found in the last chapter in this anthology

  • 372.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Creative Democracy? The Task Before Us in Times of Populism.2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Drawing on John Dewey’s essay “Creative Democracy: The Task Before Us” (1939), this paper addresses the meaning of democracy and education in a globalized world that is characterized by pluralism and interdependence on the one hand and populist nationalism on the other. Dewey thought that the greatest threats to democracy come from within the democratic countries themselves. The institutions and conditions that are fundamental to democracy can also be used by social forces to destroy it (Bernstein 2000). The purpose of the study is to problematize Dewey’s view of democracy in “Creative Democracy” (1939) through a comparative study on the meaning of citizenship education in curricula in the United States and Sweden in light of the present populist tendencies in these countries. More specifically, this paper poses the questions:

    • What emphasis of citizenship education emerges in curricula for fifteen year-old students in two countries sharing a self-image of being strong democracies, when analyzed from a democratic perspective as outlined in Dewey’s “Creative Democracy”?
    • What strengths and weaknesses in relation to populism and authoritarian regimes does Dewey’s conception of democracy offer?

    The meaning of populism can be ambiguous. In this paper, populism is primarily characterized by two main features. Firstly, it relies on the wisdom of “ordinary” people, who are thought of as a homogenous whole consisting of “good” people with “decent” values. Populist parties are usually a form of democracy based directly on the voice of the majority without built-in protection for minorities. Secondly, populists prefer leadership exercised by an authoritarian charismatic individual who is believed to express the opinions of ordinary people and to govern based on what is best for this group (Inglehart & Norris 2016). Those who do not adhere to this basic philosophy of populism are excluded from the “ordinary” and in contrast, are categorized as “elite.”  

    Theoretical framework

    In the written address, Creative Democracy: The Task Before Us” (1939), John Dewey formulated democracy not only as a way of life, but as a “personal way of individual life” (p. 226). Dewey’s idea of a personally-lived democracy has two main characteristics: democracy is first and foremost a moral ideal, rather than an institutional fact, and democracy is about pluralism (Dewey 1939/1991).  According to Richard Bernstein (2000, 2010), Dewey was a “rooted cosmopolitan,” which is a term also used by Appiah (2005, p. 222) when he argues that a “tenable cosmopolitanism” needs to take seriously not only the value of human lives, but also the value of particular human lives in communities contributing to forming those lives. Cosmopolitanism, Appiah argues, grows from the county, the town, or the street rather than from the state. According to Westbrook (2006), Appiah’s book on cosmopolitanism has a close affinity to Dewey’s pragmatism, although Appiah does not himself make use of that label. According to both Dewey (1925/2008) and Appiah (2007), communication, or rather “conversation,” is the bridge between differences, cultural as well as other differences, not to come to some sort of consensus on ethical values but simply to make contact with each other, or to “get used to one another” (Appiah 2007, p. 168). Dewey (1939/1991) argues that in a democratic personal way of life, cooperation across differences is inherent “because of the belief that the expression of difference is not only a right of the other persons but is a means of enriching one’s own life-experience” (p. 228).

    In his 1916 essay “Nationalizing Education”, Dewey formulates the two counterparts inherited in the concepts of “nation” and “nationalism.” The desired side of nationalism, according to Dewey, is that nations have the ability to offer broader communities beyond a family or village. The aspect of nationalism to be avoided is a type of nationalism where “skillful politicians” know how to “play cleverly upon patriotism, and upon ignorance of other peoples” to spread a feeling of hostility to those outside their own nation (Dewey 1916/1980, p. 202). Therefore, the spirit of a nationalized education must, according to Dewey, be the promotion of the national idea which is the idea of democracy, and the idea of democracy is an idea of “amity and good will to all humanity (including those beyond our border) and equal opportunity for all within” (Dewey 1916/1980, p. 209). Dewey urges teachers to remember that it is they who need to be the mediators of this democratic idea.

    So what does the word “creative” add to our understanding of democracy? Bernstein (2000) distinguishes two elements intertwined in the term “creative democracy.” Firstly, it denotes a sense of situated creativity; an individual who is educated in a way that promotes an experimental and imaginative approach to handling social situations intelligently.  Secondly, it is concerned with the need for democracy to recreate itself. The world changes, the social circles grow larger, and creative democracy has to do with how to cope with new times of risk and uncertainty without lapsing into democracy as static procedures or self-righteous insulation. Bernstein (2000) concludes that democracy cannot be a fixed ideal; that is why it is always the task before us.

    From these theoretical assumptions, it becomes clear that the concept of democracy, including its creative version, must always be understood as an attitude with intrinsic potentials for both desirable and undesirable implications. In this paper, I argue that Dewey’s “Creative Democracy” (1939) needs to be read together with “Nationalizing Education” (1916) to clarify the democratic responsibility of the public school. Otherwise, the idea of creative democracy risks lapsing into ideals that underestimate the threats to democracy.  

    Mode of inquiry

    The mode of inquiry in this paper is based on two qualitative research methodologies: conceptual research and document studies. In the first part of the paper, Dewey’s concept of democracy is analyzed against a backdrop of current political phenomena such as populism and nationalism in order to examine the validity of Dewey’s ideas today, about a hundred years after he wrote his texts. From this reading, in the second part of the paper, three key concepts are derived that guide the analysis of citizenship education in curricula from two countries, the United States and Sweden. Two concepts, “situated creativity” and “the need for democracy to recreate itself” are drawn from Dewey’s (1916/1980) “Creative Democracy” and one concept, “cultural pluralism,” from “Nationalizing Education” (Dewey 1916/1980); the latter is interpreted in line with  Bernstein’s (2015) understanding of “where cultural differences are appreciated, respected and cultivated” (Bernstein 2015, p. 355).

    Both as countries and as democracies, Sweden and the US are very different, but both countries identify themselves as stable democracies, and both countries have encountered an unexpectedly strong wave of populism during the last few years. In the US in particular, the Republican Party has developed populist tendencies. In Sweden, the “Swedish Democrats,” with its roots in Nazism, has gained increased support and is now counted as Sweden’s second largest party according to the most recent opinion polls. From the US, the state of California has been selected for comparison with Sweden. California and Sweden are about the same geographical size, but California has about four times as many inhabitants. Both can be viewed as progressive in their view of areas like culture, music, and climate change, and both have recently signed letters of cooperation focusing on climate change. The comparison is made between curricula for students who are 15 years of age when they start the school year. This means grade 9 in Sweden and grade 10 in California. In Sweden, grade 9 is the last year of the compulsory school; in the US, grade 10 represents the second year in high school. The comparative study is conducted in the subjects of history and social science (civics).

  • 373.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Democracy and curriculum—the task still before us2019In: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, p. 1-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores how John Dewey’s concept of democracy can contribute to our understandingof what is required from education amid growing nationalism and populism, even in what are usuallyperceived as established democracies. The purpose of the study is to explore how standardsbasedcurricula for citizenship education can be problematised in relation to the broad concept ofdemocracy. The meaning of citizenship education in curricula is examined through two cases fromwestern countries (Sweden and the USA) with standards-based curricula. These social studiescurricula deal with democracy as something ‘to teach about’, rather than focusing on helpingstudents learn to understand and recreate democracy for their own generation. However, theconcept of democracy, as a moral and ethical ideal, becomes difficult to express in a curriculumlogic of standards and knowledge outcomes emphasising measurability. Now, when democracy ischallenged, also seems to be the right time to confront the logic of a standards-based curriculumand the selective traditions of subjects within the social studies, as well as to ask the questions‘why?’ and ‘what for?’ in relation to basic social values and students’ competences.

  • 374.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Didaktik - ett professionsbegrepp2019Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Didaktik handlar om undervisning och lärande. Den intresserar sig för undervisningens och lärandets såväl teoretiska som praktiska aspekter. På så sätt förenar didaktiken undervisningens och lärandets båda perspektiv, som kan uppfattas som två sidor av samma mynt. I boken avgränsas didaktik till undervisning i institutionella sammanhang, som förskola, skola och högskola. En genomgående reflektion är didaktikens internationalisering, det vill säga undervisningsfrågornas allmängiltiga och överskridande karaktär.

    I bokens första kapitel presenteras didaktik, läran om undervisning, utifrån tre kulturellt och språkligt skilda traditioner: en tysk-nordisk och en fransk didaktiktradition samt en anglosaxisk läroplanstradition. I närmast efterföljande kapitel introduceras den didaktiska analysen, didaktikens relation till läroplanen och lärandets didaktiska aspekter. Bokens inledande del om grundläggande didaktiska perspektiv avslutas med ett kapitel om hur  pragmatism och bildning utgör sammanbindande teoretiska utgångspunkter för olika didaktiska inriktningar.

    Därefter ges i två på varandra följande kapitel exempel från matematik- och svenskämnenas didaktiska forskning. Kapitlen belyser både vad som skiljer ämnesdidaktiken åt, utifrån ämnenas respektive traditioner och globaliseringens olika konsekvenser, men också vad som förenar dem i användandet av liknande teoribildningar. Ett särskilt kapitel ägnas åt klassrumsforskning som ett sätt att utforska undervisningssituationernas meningsinnehåll, kunskapssyn och kommunikationsmönster. Sist, men inte minst, behandlas frågan om vad det innebär att vara lärare – vad det innebär att uppfostra morgondagens demokratiska medborgare, att utveckla sitt yrke till artisteri och att värna om undervisningens krav på pluralism.     

    Syftet med boken är att ge dig som blivande lärare tankar och begrepp som kan bidra till dina egna val och ställningstaganden i din undervisning.

  • 375.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    “International standards” and the implications for educational equality in national school reforms2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The evidence-based policy movement emerged from a desire to remove ideology from the policy process in order to increase the credibility of policy proposals; an approach that was also incorporated in the Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD). The focus of this study is to explore international policy discourses and “international standards” underpinning school reforms, with the current school reform in Sweden used as an example. The purpose is (i) to examine what arguments and actors in the international education arena are relevant to the national reform priorities, and (ii) to explore how comparative research perspectives can contribute to unravel aspects of (in)equalities in national school reforms against a backdrop of international educational policy discourses.

  • 376.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Introduction: Understanding classroom and knowledge discourses from a curriculum theory and didactic perspective2019In: Classroom research: Methodology, categories and coding / [ed] Wahlström, Ninni, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, , p. 44p. 3-8Chapter in book (Other academic)
  • 377.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Läroplaner2018In: Att bli lärare / [ed] Eva Insulander & Staffan Selander, Stockholm: Liber, 2018, p. 195--199Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuterar jag på vilka sätt läroplanens innehåll kan uppfattas som grundläggande för lärare i deras undervisning. Jag kommer också att utreda frågan om på vilket sätt den svenska läroplanen kan sägas utgöra en del av en internationell utbildningspolicy

  • 378.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Pedagogik, policy och skolans uppdrag2018In: Pedagogik som vetenskap: en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, p. 113-125Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Frågan om vad som räknas som viktig kunskap för samhället i dag och i morgon blir relevant när skolans läro- och kursplaner ska fyllas med innehåll. Kunskapsfrågan inbegriper en rad olika aspekter. För det första kan vad-frågan ställas, vilket innehåll är lämpligt för att lära ut denna kunskap? För det andra handlar det om vem som behöver en viss kunskap och vems kunskap som representeras med hjälp av ett sådant urval. För det tredje ställs frågan om varför just denna kunskap behövs för just denna grupp elever? För det fjärde, slutligen, kommer hur-frågan. När och på vilket sätt ska skolans elever ta del av dessa kunskaper? Dessa och liknande aspekter av kunskapsfrågan skapar en – uttalad eller outtalad – grund för diskussioner på den så kallade policyarenan. Inom pedagogisk forskning utgör skolans kunskapsfråga ett grundläggande studieobjekt inom den inriktning som kallas läroplansteori och didaktik. Utbildningspolitiska idéer behöver förhålla sig till både skolans demokratiska uppdrag och skolans kunskapsuppdrag, men här uppstår samtidigt ett spänningsfält eftersom olika typer av policy lägger olika vikt vid skolan som institution för demokrati respektive för kunskap

  • 379.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Standards-based curriculum: implications for teaching content and classroom discourses2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore how international educational policy embedded in the structure and content of curriculum transforms into certain patterns in classroom teaching. The following two research questions are formulated: How can classroom discourse be understood as part of a wider context of international education policy codified through national and classroom curriculum? How does international policy of standards-based curriculum influence teaching repertoires? The version of teaching that emerges in this study, interpreted in a broader context of an international standards movement, can best be defined as directed exploration based on the teacher’s role as an explorer of what the students know, think and understand in relation to the acquisition of knowledge prescribed in the curriculum’s knowledge requirements.

  • 380.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The travelling reform agenda: the Swedish case through the lens of the OECD2018In: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, p. 15-30Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this chapter, the central theme is the consequences of an individual country turning to an intergovernmental organisation, the Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), to have its school systems assessed by an authoritative educational policy actor. This analysis adheres to current comparative research policy borrowing and lending, where national policy-makers project their policy agendas into ‘international standards’ and international judgements to justify their own educational policy reform agenda. The assumption is that national policy-makers with lengthy conflicts in a policy field such as education are likely to turn their attention to another country’s educational system to legitimise their national policy; that is, they use another country as a ‘projection’ for their internal debates (Steiner-Khamsi, 2012; Takayama et al., 2013 ). In this case, the OECD instead uses its transnational policy as a ‘projection’ for a good and ‘evidence-based’ policy that is applied to a long-debated national school system. However, when a transnational reform agenda works as the lens through which an individual country’s school system is to be judged, it might be quite difficult to catch sight of the local/national school system. Instead, the transnational perspective tends to dominate and obscure the character of the national school system that is under the magnifying glass. In the present analysis, two different approaches are brought together in a common framework: curriculum theory (CT) and discursive institutionalism (DI).

  • 381.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    When transnational curriculum policy reaches classrooms - teaching as directed exploration2018In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, no 5, p. 654-668Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to explore how education policy that is both enabled and constrained by transnational policy flows and national policy built up by social, cultural and historical traditions are enacted through curriculum at the classroom level. The focus is on how policy rationality embedded in the structure and content of curriculum is transformed into certain rationalities in classroom teaching. By understanding lessons as curriculum events', the study reveals a dominant classroom discourse of recitation and similar triadic communication patterns, which is in accordance with other classroom studies. However, in the article it is argued that the version of teaching that emerges in this study, interpreted in a broader context of an international standards movement, can be understood in terms of directed exploration based on the teacher's role as an explorer of what the students know, think and understand in relation to the acquisition of knowledge prescribed in the curriculum's knowledge requirements. Even though the form of recitation is well known, the reason for choosing this teaching repertoire is somewhat new and can be related to the teacher authoring a basic oral text in accordance with assessment standards.

  • 382.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Where is ‘the political’ in curriculum research?2018In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, no 6, p. 711-723Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As an overview in connection with the 50th anniversary of the Journal ofCurriculum Studies (JCS), this article begins with John Dewey’s notion thatall educational actions carry philosophical implications. The tensionbetween different education-research philosophies, between non-socialand social education philosophies in Dewey’s terms, becomes visible inan overview of articles published during the past 50 years of the JCS.Therefore, the purpose here is to explore in what different forms and inwhat different spaces the political takes shape in curriculum research.Policies on education always address fundamental political questions inthe sense that debates on education inevitably include alternative viewsof good education and good society. Instead of looking for the political,it seems to be more fruitful to look for different ways of expressing thepolitical. This, in turn, might contribute to a more nuanced debate onwhich political perspectives will be most productive in developing thecurriculum research field. Three views on ‘the political’ are identified. Thefirst is a personal, ‘over-socialized’ view based on personal experiences,the second is a ‘social’ view that focuses on social interactions andsocietal implications, and the third is an impersonal, ‘under-socialized’view based on ‘science’.

  • 383.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Schmidt, Catarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vogt, Bettina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Coding scheme for analysing classroom discourse and conceptualisations of knowledge2019In: Classroom research: Methodology, categories and coding / [ed] Wahlström, Ninni, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, , p. 44p. 39-43Chapter in book (Other academic)
  • 384.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alvunger, DanielLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.Sundberg, DanielLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Teachers matter - but how?2018Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    In this special issue, we start from a general policy assumption about teachers and teaching particularly clearly summarised in the 2005 report Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers by the Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD). The report states that teacher policy is high on national agendas and that teachers are ‘the most significant resource in schools’ for improving efficiency and equity in school.

    However, we regard the policy field mainly as the background, from which we retain the fundamental claim that ‘teachers matter’. In contrast to policy documents, the intention in this special issue is to explore in what different ways, at what different times and in what different spaces teachers truly matter, without having any answers in advance – that is, outside the area of policy highroads but still against a backdrop of a policy of accountability and standards.

    Conceptions of school and teaching influence the way teachers think about teaching and how they actually conduct their work in the classroom. With reference to Hansen (2001), teaching has its own integrity. Teaching here is viewed as a moral and intellectual practice developed from within the person, rather than getting one’s norms imposed from outside. Through our subjectivity, we can begin to know ourselves and the world we inhabit, imprinted by culture and history. Genuine learning and growth, for teachers and their students, cannot be hastened; it is a process with its own dimension of time. Teachers’ professional identities, who they are and the meanings teachers attribute to their work and the meanings that are attributed to them by others, are shaped not only by organisational and subject-related aspects but also by their relationships to colleagues, students and parents and a life outside of school (Day & Gu 2010).

  • 385.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Wermke, Wieland
    Uppsala University, Sweden.
    Living in an era of comparisons: comparative research on policy, curriculum and teaching2018In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, no 5, p. 587-594Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The articles in this special issue include different perspectives on comparativepolicy studies with an aim to understand transnational educationpolicies in relation to the logic of national educational systems andto grasp the ongoing reframing of teacher identity and teaching as aresult of the policy activities of ‘new’ and coordinated internationalactors. This special issue aims to contribute to a continued qualifiedinvestigation in curriculum issues at the various levels within the publiceducation system, as well as in the international policy movements,affecting public education differently in different nations. A ‘comparativecurriculum research’ inspired by theories and methods from comparativeeducation might be helpful in this endeavour.

  • 386.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hallbäck, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Externalisation as standardisation?: Examining the use of references in the Swedish school commission2018In: NERA 2018 - 46th CONGRESS Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, 2018, p. 101-102Conference paper (Refereed)
  • 387.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Discursive institutionalism: towards a framework for analysing the relation between policy and curriculum2018In: Journal of education policy, ISSN 0268-0939, E-ISSN 1464-5106, Vol. 33, no 1, p. 163-183Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Discourse approaches in education policy analysis have gained prominence in the last decade. However, though the literature on policy discourses is growing, different conceptions of the ‘discursive’ dimension and its potential for empirical analysis related to the field of curriculum policy have not yet been fully researched. To address this gap in education policy research, this article explores the framework of discursive institutionalism. Using background and foreground ideas and coordinative and communicative discourses on three analytically distinct levels, this article proposes and discusses a framework for empirically analysing, explaining and understanding education reforms on the transnational and local levels. The introduced conceptual framework represents an integration of discursive institutionalism (DI) and curriculum theory (CT) to provide a more multifaceted set of concepts to explore the lending and borrowing of transnational education policies and their application at both national and local levels. These concepts have been applied as analytical tools in a research study on the most recent curriculum reform in Sweden, and they may serve as an example of how different ideas, discourses and levels can be distinguished in research studies to maintain the complexity of education reforms.

  • 388.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, DanielLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    Raising standards and performance in education has become a mantra in policy circles all over the world. Centring on the meaning of teaching, this international anthology sheds light on how transnational education policy and curriculum reforms are transforming education. These changes inform what subject matter to teach, why it should be selected, how it should be taught, for whom it should be useful, and whose knowledge it represents. These are crucial issues, as educators worldwide face new, unforeseen challenges. The Swedish case studies in the book provide in-depth analysis of how national schooling is increasingly reconfigured by the pressures of a global knowledge economy. In particular, this anthology critically examines teaching as framed by current transnational policy discourses. It explores the processes of recontextualisation, from international educational reform movements and national curriculum reforms to teaching and learning practices in the classroom.

  • 389.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Transnational curriculum standards, curriculum  reforms and classroom practices – an introduction.2018In: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, p. 1-14Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    What is significant is that the curriculum is always linked to institutional decision-making. Any such discussion must continually address multiple and interconnected issues: what subject matter is to be taught; what content should be selected; why this subject matter should be taught and this content selected; how it should be taught; for whom it should be useful; and whose knowledge it represents. Today, these questions are crucial as we face social, political and cultural changes that challenge ideas about educating citizens for new futures as well as ideas regarding the very core processes of teaching and learning.

  • 390.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundström Sjödin, Elin
    Örebro universitet.
    The Wing Chair: Where is the Critical in Literacy?2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to contribute to a contemporary discussion about new aspects of critical literacy and literature instruction by focusing on what might be seen as the critical in reading. Critical literacy theories (Freire & Macedo 1987; Luke & Freebody 1997; Janks 2013; Vasquez 2016) focus on the transformative aspects of learning, on learning as taking action and seeing oneself as an agent with self-empowering potential, whereby the learner is an active agent in transforming and acting upon his or her world: “[the world] is a problem to be worked on and solved” (Freire 1970/1993, in the foreword by Shaull). The critical, the urgency, and the value of literacy in critical literacy are in action in the subject-ness of education. It is about seeing oneself as a right holder and an equal citizen in a community, being drawn out into a world of communal existence (cf. Biesta 2014). In education, not least in literature education, there is always the potential of unpredictable critical moments in the student’s encounter with different forms of text situations.

    The purpose of this paper is to explore where the critical becomes burning and urgent, moral and political, challenging, transformative, and liberating in a text situation. The research question is: how can the critical in the sense of an urgency, a disturbance, a vibrant affectivity in the classroom be understood in an actual teaching situation? As Janks (2002) notes, we cannot know in advance which texts are dangerous for whom and how they will impinge on the diverse and multiple identities and identifications of the students in our classes” (p. 20). To emphasize the impossibility of determining in advance which situations can develop into textual experiences, we use the term “text situations” to mark the contingency in the concepts of text, reader, and reading. In the study, we trace specific actors in the networked activity that constitutes a delimited aspect of reading and literature instruction in a story from a closed ward in a detention home in Sweden.

     

    Theoretical framework

    The paper is based on a view of reality that is “performance-based,” drawing on John Dewey’s piecemeal realism and the infinite meaning potential expressed through his carefully elaborated concept of experience. “The same existential events are capable of an infinite number of meanings” (Dewey 1981, p. 241). The endless potential of meanings in experience, as well as the temporality and contingency of space, have an affinity with the actor-network theory (ANT) understanding of “the social” as assemblages that exceed time and space in the performance of the social (Latour 2007). Thus, temporality and potentiality constitute an intersection between transactional realism and ANT (Authors 2017). Our interest centers on critical literacy, where reading is regarded as political action. From this perspective, the concept of literature, together with other art forms and aesthetic expressions, can be included in the concept of “radical aesthetics” (Thavenius 2005). Thavenius contrasts the function of literature in school: modest aesthetics, with its divide between the creative and the intellectual, with radical aesthetics, where difficult and hidden experiences are verbalized and emerge from curiosity and questioning, contradictions, and ambiguities. From the ability of radical aesthetics to portray the uncertain, unfinished, contradictory, and ambiguous in our experiences, it shares the characteristics of the critical.

    The study draws on a performative and relational conception of literature and reading, which refers to the notion that what constitutes the world is what is taking form and shape through its performance in webs of relations (Law 2004; Mol 1999). Poststructuralist theorists (e.g. Butler, 2008; Derrida, 2001) address not only the performativity of specific speech acts, but also in the construction and maintenance of identities in most communication and action. The concept of actor-network takes the notion that actors are produced in relations with performative effects and applies it to all materials, not only human and not only discursive (Law 2006). This provides an innovative analytical approach to how relations are created, mobilized, sustained, and challenged in various phenomena or practices, and it distributes agency to a provocative, wide range of actors. The hyphenated term “actor-network” refers to the reciprocity of the relations: actors and the network are mutually co-constructed; an actor becomes an actor when participating in the network; and the network is only kept in place because of the actor's participation (cf. Latour 2007).

    According to Johnson and Vasudevan (2012), current definitions of critical literacy need to be expanded to include a performance lens that recognizes embodied texts and responses (p. 35). Students perform critical literacy in ways that “are underrecognized, may defy rationality, or transgress teacher expectations for the politically correct or classroom appropriate” (p. 35; cf. Janks 2002). In this paper, we argue in line with Johnson and Vasudevan (2012) that “the critical” is performed in transactions between human and nonhuman actors in specific situations. It becomes possible to trace where these situated experiences are actually performed by exploring the assemblages of actors operating as mediators in creating the social in a situation. The critical effect is not a merely human activity; it is performed in the networked relations of whatever actors – human, discursive, and material – through which the critical can emerge.

     

  • 391.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vogt, Bettina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    How to express knowledge: Knowledge concepts for measurement in Swedish curriculum2019In: NERA 2019 Education in a Globalized World, 6-8 March 2019, Uppsala, Sweden: Abstract Book 2019-03-06, 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden, a knowledge debate was initiated in the early 1990s through the official report School for Bildung (SOU 1992:94). The purpose of the report was two-fold: to widen the concept of knowledge from a one-sided cognitive meaning and to offer ‘new’ concepts of knowledge adapted to a performance model (Bernstein 2000) of school curriculum. Since this debate, school reforms, including new grading systems, have been continuous but the knowledge base in curriculum has remained the same. In Sweden, there is currently a major debate on the status of "facts" in the school's knowledge concept. One line of argument claims that the students do not get the opportunity to learn enough factual knowledge. Instead, the abilities have been dominating. However, factual knowledge is embedded in the abilities, because without factual knowledge the abilities become empty, the other argument goes. This debate, as well as a debate of the failure of the current “knowledge requirements” in curriculum to provide tools for equivalent grading, has led to an initiative from the Swedish National Agency for Education (NAE). The NAE has initiated a curriculum reform aiming at strengthen the clarity and equivalence in the content as well as in the knowledge requirements in the syllabi.

    Aim

    The purpose of this paper is to reintroduce a theoretically based dialogue on the relevance of current knowledge concepts in curricula in general, and the expressions of knowledge progression in particular. In this explorative study, we investigate the following research questions: How can factual knowledge be emphasized without being instrumental? How can the school's overarching goals and values be reflected in the syllabi? With what knowledge expressions can an equivalent assessment be promoted?

    Theoretical framework and method

    In the theoretical framework, we draw on Bernstein’s (2000) two pedagogical models, as well as his understanding of horizontal and vertical to place the Swedish curricula Lgr 11 and Lgy 11 in a broader typology. Following Deng & Luke (2008), we specifically discuss the knowledge concepts in the syllabi of civics for compulsory school and upper secondary school. To discuss the knowledge expressions in the knowledge requirements in terms of increased clarity and equivalence, we distinguish between knowledge in relation to content and achieved competences in relation to different levels of grading (Carlgren et al. 2009). In the result section, we present a revised version of syllabi in civics for Year 6 and 9 in compulsory school and Year 1 in upper secondary school.

    Expected conclusions

    We suggest that achieved competences need to be related to content in the knowledge requirements for increased clarity of what different forms of knowing that should be achieved.  Moreover, we introduce alternative terms for how different levels of competences could be expressed in the grading system to increase equivalence.

  • 392.
    Wahlström, Ninni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Vogt, Bettina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Making Social Studies in Standards-Based Curricula2019In: Presented at ECER 2019, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, a knowledge debate was initiated in the early 1990s through the official report School for Bildung (SOU 1992:94). The purpose of the report was two-fold: to widen the concept of knowledge from a one-sided cognitive meaning and to offer ‘new’ concepts of knowledge adapted to a performance model (Bernstein 2000) of school curriculum. Since this official investigation in the early 1990s, a new grading system and a standards-based and subject-based model of curriculum with prescribed ‘knowledge requirements’, have been implemented, but the knowledge base in the first part of the curriculum has remained the same. Two overarching issues are addressed in this paper: i) The transnational influence on educational knowledge concepts and ii) the transnational influence on curriculum structure resulting in standards-based curriculum. Both aspects are explored in relation to the implications for the subject of social science (civics). Thus, we especially examine what education is for (Biesta 2011) in social science, as it is expressed within the Swedish framework of curriculum. The purpose of this paper is to analyse the Swedish ‘hybrid’ curriculum, composed of a content- and subject based idea on the one hand and an idea of a result-focused, ability-centered curriculum on the other hand, in relation to social science. In the study, the following research questions, focused on curriculum making, are explored: How is knowledge in civics expressed in the Swedish curricula for compulsory and upper secondary school? What are the implications of transnational influences of the concepts of standards and competences for the subject of civics? Theoretical framework and method In the theoretical framework, we draw on Bernstein’s (2000) two pedagogical models, as well as his understanding of horizontal and vertical knowledge in order to relate the Swedish curricula Lgr 11 (compulsory school) and Lgy 11 (upper secondary school) to a theoretical model of curriculum. Following Deng & Luke (2008), we explore the character of the knowledge concept in the school subject of civics. The dominating knowledge discourse is related to a typology of civics (Barr; Barth & Shermis 1977; Englund 1997; Wahlström 2014). We specifically discuss the assessment practice and its consequences for how the knowledge in the subject is understood (Adolfsson 2018, Vogt 2017). In the analysis, we illustrate the subject tradition of social sciences in Sweden, as representative for the Nordic countries, as well as the subject’s current dilemmas in a standards-based curriculum.

  • 393.
    Wanselin, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Elevers röster om hållbar utveckling i skolans undervisning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling är en politisk målsättning såväl internationellt, nationellt som lokalt. Utbildning och lärande för hållbar utveckling ses som viktiga redskap för att vi ska kunna möta en hållbar framtid. Betydelsen av undervisning för hållbar utveckling och dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet betonas i styrdokumenten. Denna studie belyser elevernas perspektiv; deras vanligaste uppfattningar om hållbar utveckling och dess betydelse på individ- och samhällsnivå. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningen kan utformas för att på bästa sätt stödja elevers utveckling av kunskap för hållbar utveckling.

    Studien har genomförts genom en skriftlig enkätundersökning bland 57 gymnasieelever i södra Sverige. Resultaten visar att eleverna inte har en helhetsförståelse för hållbar utveckling utan främst kopplar hållbar utveckling till den ekologiska dimensionen. Majoriteten av eleverna är positiva både till begreppet och undervisningen för hållbar utveckling och vill ha mer undervisning. Flertalet anger att skolan påverkat deras syn på hållbar utveckling och de vill ha en mer varierad undervisning med mer fokus på fakta, konsekvenser och lösningar.  De vill även veta mer konkret vad de kan göra för att påverka sin framtid. Teoretisk utgångspunkt i studien är Deweys texter om undervisning och samhälle. Resultaten visar att undervisningen gällande hållbar utveckling bör ge en holistisk bild som fokuserar på begreppets alla delar så att eleverna får en helhetsförståelse. Elevernas positiva inställning visar att det finns goda förutsättningar att engagera dem i hållbarhetsfrågor. Dock måste deras kritiska reflektioner uppmuntras då de inte beskriver några intressekonflikter eller motsättningar kopplade till hållbar utveckling. Vissa elever föreslår även en mer ämnesövergripande undervisning och även här finns utvecklingspotential för undervisning och skola. Undervisningen bör fokusera mer på hållbarhetsfrågor så att eleverna får den utbildning de enligt styrdokumenten har rätt till. 

  • 394.
    Wedell, Ida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Theander, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Så levde de lyckliga i alla sina dagar: Sagan som verktyg för barns sociala utveckling i förskolan.2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.

  • 395.
    Wetterling, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Rundberg, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidshemmets jämställdhetsarbete: En kvalitativ studie med fokus på strukturellt, symboliskt och individuellt jämställdhetsarbete2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger.  Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades.  Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt. 

  • 396.
    Wiede, Tina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Man använder drama alldeles för sällan, eller gör man det?”: En belysning av metoder inom drama som förskollärare använder för att utveckla förmågan till lärande hos barn.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att belysa vilka metoder förskollärare använder sig av för att ge barn förutsättningar att utveckla förmågan till lärande genom drama. Förskolans läroplan (Lpfö 98 2018) innehåller flera mål, bland annat drama, men inte några bestämda metoder. I denna studie kommer förskollärare att intervjuas för att se vilka metoder inom drama som de använder och förskollärarnas argument för deras användning av metoderna. Genom att undersöka vilka metoder inom drama som förskollärare anser att de använder i lärandesyfte kan bidra till barns utveckling genom att belysa vilka lärande egenskaper drama har att erbjuda i förskolans verksamhet. Empiri har samlats in till studien genom inspelade ostrukturerade intervjuer med förskollärare. Metoder som rollek, rollspel, forumspel och dramatisering är vad förskollärarna använder i vardagliga situationer i fri lek samt aktiviteter med syftet att bearbeta konflikter som har uppstått i barngruppen. Teater är den enda metoden samtliga förskollärare använder, men som alla inte är eniga om det lärande innehållet av. Förskollärarna har alla positiv syn på drama som ämne och använder sig av drama i lärandesyfte och anser att de borde använda drama mer än de gör i nuläget. Utöver att barnen ges förutsättningarna till att utveckla förmågor som empati, social kompetens och uppfattning av vad som är rätt och mindre rätt. Förskollärarna anser att drama är ett roligt ämne där barn kan ”släppa loss”, ”gå utanför boxen”, vilket kan öka intresset för lärande hos barnen.

  • 397.
    Wiegert, Annica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    ”Flickor är mer noggranna än pojkar”: En kvalitativ studie om resultatskillnader mellan pojkar och flickor i bildämnet sett ur ett genusperspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt Skolverkets senaste nationella ämnesutvärdering, NÄU-13, Bild i grundskolan är bild det skolämne där skillnaderna är allra störst till flickornas fördel (Skolverket 2015, 35), något som står oförändrat sedan föregående ämnesutvärdering (NU-03) gjordes tolv år tidigare (Skolverket 2004). Under mina VFU-perioder som blivande bildlärare kom jag att uppleva detsamma, att pojkar genomgående har ett sämre studieresultat än flickor i ämnet bild i högstadiet. Jag blev intresserad av att undersöka detta fenomen. Vid en överblick av studier som gjorts på fältet visar det sig att tidigare undersökningar kommit fram till detsamma, att det finns stora skillnader mellan flickors och pojkars slutbetyg i årskurs 9 i bildämnet. Denna studie gör inte anspråk på att förklara varför pojkar presterar så mycket sämre än flickor i just bildämnet, men strävar efter att undersöka hur dessa skillnader samverkar med rådande genusstrukturer genom att ta reda på hur några lärare som undervisar i bild på högstadiet uppfattar och förhåller sig till flickors respektive pojkars resultat i ämnet. Undersökningen innehåller intervjuer med högstadielärare i bildämnet kopplat till tidigare forskning som gjorts inom området. Resultatet visar att det går att göra kopplingar mellan genusstrukturer och de stora resultatskillnader som finns mellan pojkar och flickor i bildämnet.

     

  • 398.
    Wiegert, Jonatan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    …det är en brist, den stora svagheten.: En kvalitativ intervjustudie om digitalt arbete i bildämnet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka hur fyra bildlärare resonerar om sin undervisning med digitala medier. Studien är genomförd utifrån Ulf P. Lundgrens teori om ramfaktorer, d.v.s. om hur olika på förhand givna ramar så som läromedel, skollagar och ekonomi, inverkar på bildpedagogers undervisning. Fyra kvalitativa ostrukturerade djupgående intervjuer med på högstadiet yrkesverksamma bildlärare har genomförts. För att finna teman och ge en överblick för informanternas resonemang har deras uttalanden kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att informanterna menar att arbete med digitala medier inte är vanligt förekommande. Tre av fyra menar själva att de arbetar för lite med digitalt arbete. Alla skulle vilja arbeta mer. De beskriver däremot inte att det är deras egen kompetens som saknas. Visserligen har de inte fått någon fortbildning, men informanterna har tillgodogjort ilja arbeta mer.t sätt inte är vanligt hos informanterna, tre av fyra tycker själva att de arbetar för lite med digitalt arbetesig nödvändig kunskap på annat håll. Enligt denna studie är det hårdvaran, i form av datorer med hög prestanda som saknas, som krävs för att arbeta med rörlig bild och digitalt foto. Studien visar att alla informanterna har ett eget stort intresse för digitalt arbete. Det är istället de fysiska och organisatoriska ramarna som ses som största hindret för att bedriva den enligt kursplanen angivna undervisningen.

  • 399.
    Wikström, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Andersson, Erika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Ska man veta det så här på rak arm?": En studie om förskollärares syn på arbetet med förskolans jämställdhetsuppdrag2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin synliggöra möjligheter och hinder i förskollärares arbete med förskolans jämställdhetsuppdrag, med specifikt fokus på attmotverka traditionella könsmönster. Frågeställningar som ska besvaras berör hur förskollärare beskriver sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster men ocksåvilka ramfaktorer som möjliggör restpektive hindrar arbetet. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod som består avsemistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är ramfaktorteorin. Vidare har en ramfaktorlista gjorts där ramfaktorer som chefers engagemang, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärares tid, förskollärares kunskap och kompetens, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning har varit i fokus. Resultatet visar att ramfaktorer som chefers engagemang och förskollärares kunskap och kompetens upplevs som möjligheter i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar även att förskollärares tid, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning upplevs som hinder i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Vidare visar resultatet att systematiskt kvalitetsarbete inte går att sätta i någon av kategorierna.

  • 400.
    Winninge, Karl
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Rasmussen, Philip
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fritidslärares arbete med digitala verktyg: Hur fritidslärare kan använda digitala verktyg på fritidshemmet för att främja fysisk aktivitet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med forskningen är att ge ökad och fördjupad kunskap kring hur fritidslärare anser att fritidshemmet kan öka den fysiska aktiveten genom digitala verktyg. Detta undersöks genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex fritidslärare intervjuades, alla med varierande ålder och bakgrunder. Fritidslärarna var fördelade på två skolor i småland. Intervjuerna analyseras sedan med hjälp av tidigare forskning och begrepp om digital ojämlikhet. Forskningen resulterade i att fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet, dock saknar de fortbildning för att utveckla sitt arbete ytterligare. Fritidslärarna ser flera möjligheter med användningen av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet exempelvis dans och orientering. Det framkom att det fanns hinder för arbete med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet vilket gör arbetet problematiskt, exempelvis brist i tid, kunskap, resurser och styrning från ledning. 

56789 351 - 400 of 402
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf