lnu.sePublications
Change search
Refine search result
567891011 351 - 400 of 668
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 351.
    Krogh, Ellen
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skriva i alla ämnen: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 3: Skrivuppgifter och samskrivning, årskurs 4-6 ]2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 352.
    Krogh, Ellen
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skrivuppgifter och samskrivning: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 3: Skrivuppgifter och samskrivning, årskurs 7-9 ]2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 353.
    Krogh, Ellen
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Skrivuppgifter och samskrivning: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 3: Skrivuppgifter och samskrivning, årskurs 7-9 ]2016Other (Other academic)
  • 354.
    Krogh, Ellen
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. University of Southern Denmark, Denmark.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skrivuppgifter och samskrivning: [ ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Skriva i alla ämnen, Del 5: Val av modalitetSkrivuppgifter och samskrivning, årskurs 4-6 ]2015Other (Other academic)
  • 355.
    Källander-Daniel, Caroline
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Vad betyder ordet 'alltså'?: "Jag vet vad astronaut betyder, men vad betyder ordet 'alltså'?"En studie om läsbarhet i förhållande till begreppet lättläst.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes hur texterna i tre läromedel för målgruppen nyanlända och andraspråkselever förhöll sig till begreppet lättläst. Detta genom att analysera texternas olika nivåer av läsbarhetsindex, kausalitet, röst och ämnesrelaterade ord för att i resultatet och jämförelsen dem emellan besvara detta på basis av forskning om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visade att läsbarhet och begreppet lättläst är komplext och även om där förekom en högre grad av röst eller kausala samband i texten innebar det inte att texten per automatik var lättläst. Det visade sig att i avsaknaden av orsak och verkansamband i en text försvårades kausaliteten oavsett textens svårighetsgrad. Det blev också tydligt att förekomsten av polysema ord och funktionsord påverkar receptionen av innehållet.Resultatet gav också en indikation på hur viktiga läromedel- och textval är i undervisningen. De utvalda texterna fick samma LIX-värde vid beräkningen trots att de låg på olika svårighetsnivåer och en slutsats från detta kan dras att detta värde inte enbart kan utgöra ett mått på om ett läromedel eller text är lättläst utan det måste en kombination av olika variabler få avgöra.

  • 356.
    Källdén, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Gustavsson, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    ”Det är så deppigt om man tror att svenska är stavning”: Tre lärare kommenterar en elevtext2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of the study is to investigate which linguistic aspects teachers pay attention to when they analyze a pupil’s text, and what response they choose to give based on the analysis. The study builds on semi-structured interviews with three teachers and applies a sociocultural perspective. The result shows that the teachers in the study largely proceed from a functional outlook on texts. Although they were given a text with many linguistic problems on the surface, they saw the aspects on a more general textual level, for example, the main theme and the way the text was adjusted to suit the receiver. In the analyses of the pupil’s text the informants revealed different evaluations of the level of linguistic development a pupil should have reached in grade six, and different interpretations of how a pupil should write to satisfy the demands in the syllabus for Swedish. When the informants were asked to select aspects that they would use in response to an envisaged pupil, it turned out that their comments did not have the same spread between the different levels of the text. In their responses the informants were generally more inclined to proceed from the general levels of the text than they were in their earlier analyses.

  • 357.
    Landahl, Hedvig
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Var är kvinnorna i litteraturhistorien?: En komparativ studie av hur kvinnliga författare framställs i två upplagor av Svenska Timmar – litteraturen2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 300 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay examines how female authors are described in the literary canon of two different

    editions of the Swedish education material on the history of literature: Svenska Timmar –

    litteraturen. The purpose of this study is to investigate whether the depiction of female

    authors has changed from the first edition (1991) to the last edition (2012), and how these

    changes correspond with the curriculums Lgy70 and Lgy11.

    The study is quantitative as well as qualitative. The quantitative part of the study shows

    that the percentage of female authors has increased in the 2012 edition. A greater number of

    female authors are also portrayed with pictures and headings. This increase is partly explained

    by the new curriculum, Lgy11, which demands that female authors should be included in the

    history of literature. This was not the case with Lgy70. The qualitative part of the study

    contains a feminist and gender analysis, examining how a “gender system” produces and

    reproduces a dichotomy and hierarchy between the sexes, where the male is norm and the

    female deviates from this norm. This section shows that, despite the increased number of

    female authors, their portrayal still differs from that of the male authors. For example, the

    literary work of women is likely to be categorized as “female literature”, which signals that it

    is not considered as general as the men’s work. This is, in my conclusion, a way to reproduce

    the gender system of the literary canon.

  • 358.
    Landin, Björn
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Språk, tid och tänkande: Kan inlärning av svenska som andraspråk påverka hur arabisktalande tänker om framtiden?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda på huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska, med arabiska som modersmål, uppfattar framtid som något som metaforiskt sett ligger framför eller bakom talaren. Genom en experimentell ansats och kvantitativ analys mättes tidskognitionen hos 45 deltagare som fick utföra ett experiment och fylla i en tidsfokusenkät, båda utformade av de la Fuente et al. (2014). Desutom kompletterades empirin med en språklig bakgrundsenkät. Uppsatsens hypotes säger att erfarenheten med svenska som andraspråk i någon mån påverkar individens tidskognition, där vistelsetid i Sverige och användningsfrekvens av svenska torde ha störst betydelse. Resultaten från experimentet visar att en majoritet (ca två tredjedelar) av deltagarna hanterar sin tidskognition på ett liknande sätt som målspråkstalarna och placerar framtiden framför talaren, medan minoriteten av deltagarna istället placerar dåtiden framför talaren. Resultaten från tidsfokusenkäten visar att deltagarna, oavsett tidskognition, tenderar att i högre grad fokusera på framtiden, och inte på förfluten tid. De statistiska beräkningarna påvisar ett samband med förändrad tidskognition och mängden svenskstudier. Slutsatsen man kan dra är att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar tidskognitionen i riktning mot målspråkstalarna: inlärare med längre svenskstudier uppvisar oftare en tidskognition i enlighet med målspråkstalarna. Hypotesen bekräftas således när det gäller att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar deltagarnas tidskognition, men refuseras vad gäller vilken specifik faktor det är som ligger bakom.

  • 359.
    Landin, Björn
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Tid i språk och tanke: Kan ett språks skriftriktning påverka människans kognition av temporal ordningsföljd?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The current study investigated the influence of the Swedish writing system on the mental representation of temporal succession in adult Swedish speakers. The hypotheses predicted that the temporal succession should follow the direction of the Swedish writing system among the tested participants, and that there would be some variation in the group due to individual reading habits. The results of the experiment showed that a majority (approximately 85 %) of the participants did follow the direction of the writing system, such that they had a preference for a direction from left-to-right, while the rest of the participants had a preference for opposite right-to-left direction. The quantitative calculations revealed that the variables of age and the frequency of reading novels accounted for the variation in the sample. The hypothesis that the majority of the participants represented temporal succession in accordance with the directionality of the Swedish writing system was therefore confirmed, as well as the hypothesis that there would be a possible variation due to individual reading habits.

  • 360.
    Larsen, Alexander
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    En tidsresa med narratologiska medel: Berättarteknik, historiemedvetande och didaktisk relevans i Svetlana Aleksijevitjs Tiden Second hand: Slutet för den röda människan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.

  • 361.
    Larsson, Anette
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Läsförståelse och studieresultat: En jämförelse mellan olika gymnasieprogram2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The results for the Swedish children and adolelscents in International surveys of literacy has since 2009 indicated a decrease. The aim of this thesis is to examine if there is a correlation between the education achievement and the level of reading comprehension for students at the upper secondary school. Vocational programmes and programmes preparing for higher education are compared. The scores and marks of two different reading comprehension tests and the average score for 58 students from a public upper secondary school has been studied and compared. The results shows development for students with a weak reading comprehension on both programmes and comparative good study achievments. Students with the highest measured reading comprehension shows higher study achievements but with an overall lesser impact in the vocational programmes compared to the programmes preparing for higher studies. There is no significant level difference in grades between the vocational compared to the theoretical courses. The reading test indicates to a greater extent accordance with the study achievement compared with the national exam. The existing differences between the reading test and the national exam may be explained by the elements of open answers in the national exam. The study indicates that girls at the programmes preparing for higher education with weak reading comprehension develops more and achieve higher results compared to the boys in the same group. 

  • 362.
    Larsson, Emilia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Läraråterkoppling ur ett elevperspektiv: En studie om högpresterande gymnasieelevers syn på läraråterkoppling2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Återkoppling ska syfta till att erbjuda alla elever oavsett kunskapsnivå utvecklingsmöjligheter och utmana dem i deras skrivande. Denna studie var ett försök till att kartlägga om läraråterkoppling på texter var föredömlig för högpresterande elever. Studiens syfte var att undersöka vad elever på det naturvetenskapliga programmet som läser svenska 3 ansåg om återkopplingen de fick på sina texter och om utsagorna överensstämde med formativ bedömning. Insamlingen av empirin skedde genom en metodkombination med kvantitativa och kvalitativa data med en webbaserad enkät. Resultatet visade att eleverna ansåg att de fick återkoppling som stöttade dem att utveckla sitt skrivande. De uppgav även att de tyckte om att få veta betyg i samband med texten men att det var mest föredömligt om det skedde i en kunskapsmatris. Utsagorna pekade även på att bristerna i texten uttrycktes viktiga för utvecklandet av texten, vilket innebär en paradox i jämförelse med tidigare forskning. Utifrån analys av elevsvaren kunde återkopplingen anses överensstämma med formativ bedömning.

  • 363.
    Larsson, Emilia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "Prata svenska vi förstår inte!": Fem elevers upplevelser av ämnesundervisningen på språkintroduktionsprogrammet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet. 

  • 364.
    Larsson, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Metoder för inlärning av ordbetydelser i läroböcker: -  en analys av textböcker för SFI kurs B och C2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie hade till syfte att undersöka vilka metoder för ordinlärning med fokus på betydelse som förekom i textböcker för SFI kurs B och C. Frågeställninggen förankrades teoretiskt i tidigare språkvetenskaplig och psykologisk forskning om ordinlärningsmetoder. Fyra textböcker granskades för att identifiera och kategorisera ordinlärningsmetoder med fokus på betydelse enligt Nations (2011) kategorisering av betydelserelaterade aspekter av ordkunskap (associationer, begrepp och referens, form-betydelsekoppling). Därefter analyserades fynden enligt Cummins fyrfältsmodell (2017). Resultatet visade att en typ av aktivitet inom aspekten begrepp och referens (svara på frågor som innehåller målorden) dominerade och utgjorde över 50% av de betydelserelaterade ordinlärningsaktiviteterna i textböckerna. Det var också den enda typen av aktivitet inom begrepp och referens. För aspekterna associationer och form-betydelsekoppling förekom varierande aktiviteter. Därmed erbjuder böckerna en variation av metoder för inlärning av ordbetydelser inom två aspekter men endast en metod inom en aspekt. Detta begränsar vägarna till att främja inlärarens lärandeprocess då fler metoder kan erbjuda olika positiva effekter på ordinlärning.

  • 365.
    Larsson, Jonathan
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Förberedd för högre studier?: Gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll.

    Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten.

    Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition. 

  • 366.
    Larsson, Paloma
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Multimodala texter i svenskundervisningen: En intervjustudie med lärare i åk 1-32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

  • 367.
    Larsson, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Karlsson, Agnes
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att arbeta med faktatexter i en flerspråkig klassrumskontext2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om lärares arbete med faktatexter i flerspråkiga klassrumskontexter. I studien undersöks därför hur två lärare strukturerar textarbetet i momentet ekonomi i samhällskunskap, vilka olika sätt att förhålla sig till en text som möjliggörs för eleverna genom de två lärarnas sätt att ställa frågor och tala om texten i undervisningen, samt hur lärarna i undervisningen stöttar elevers användning och förståelse av ämnesspecifika ord och begrepp. I studien antas ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande, där det i interaktionen mellan läsare och text anses ske meningsskapande möten. Vidare antas i studien ett sociosemiotiskt perspektiv, som ger språkvetenskapliga verktyg för att beskriva hur lärarna skapar struktur och använder texters ämnesbegrepp i undervisningen. I diskussionen av hur lärare rör sig diskursivt mellan ett ämnesspecifikt språk och ett vardagsspråk är Vygotskijs (2001) teorier om elevers begreppsutveckling relevanta i studien. Materialet i studien består av videofilmade lektioner från två olika klasser i år 5, när klasserna arbetade med temat familjens ekonomi inom ämnet samhällskunskap. I videofilmerna fokuseras läraren i respektive klass. Materialet har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i makrogenrer operationaliserat som läsförlopp, textrörlighetsmodellen samt idéerna om diskursiv rörlighet. Resultatet visar att lärarna, som arbetade med samma tema, hade olika sätt att strukturera sina arbeten med texten. Trots olika arbetssätt framträder dock en varierad textrörlighet i båda lärarnas undervisning. Resultatet visar också att de filmade lärarna bygger broar mellan en ämnesspecifik språkdiskurs och en vardaglig språkdiskurs genom att använda sig av olika språkliga sambandsmarkörer. Sammanfattningsvis visar resultatet att i den lektion som består av flertalet av läsförloppets sekvenser visas variation i fler typer och dimensioner av textrörlighet och dessutom används fler sambandsmarkörer, jämfört med i den lektion som består av ett färre antal av läsförloppets sekvenser.

  • 368.
    Leek, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att läsa på, mellan och bortom raderna: En studie om pedagogers attityd till läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how teachers working in grades 1–3 of secondary

    school think that reading comprehension should be taught so that the pupils will be able to reach the learning goals in grade 3. The study applies a qualitative method whereby three teachers who worked in the early years of school each took part in a semi- structured interview. An interview guide was used as a data collection instrument and the interviews were documented by audio recording. Collected data were then analysed for meaning content with a phenomenographic approach. The result shows that the most common perception of the concept of reading comprehension is the ability to read between the lines and to retell a text in one’s own words. The view of reading comprehension was also seen to affect the way the teaching is done, and a shared view was found in the way of talking about different texts and asking questions to give the pupils practice in metacognition while reading. The result also shows that the teachers’ differing educational background influences the methods they use when training reading strategies, and the view of reading comprehension also affects how they think assessment should be done. 

  • 369.
    Leigard, Annjanet
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Tidskognition framför, bakom och över kulturgränser: En interventionsstudie av tidskognition i klassrummet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammandrag

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vuxna andraspråkselever på sfi uppfattar tid i rumsliga termer, det vill säga om de anser att framtiden ligger framför eller bakom egot, och huruvida en lärare genom gester kan påverka denna tidsuppfattning. Studien undersöker även hur deltagarnas ålder, studietid, vistelsetid, dialekt, användning av svenska och självrapporterad svenskbehärskning  påverkar dessa föreställningar.

         Studien är upplagd som en interventionsstudie, delvis baserad på de la Fuente m fl:s (2014) artikel om rumsliga aspekter av tidsuppfattning. Interventionen bestod av en manipulation av gester i undervisning om tidsbegrepp, i så mån att läraren gestikulerade antingen bakåt eller framåt i samband med framtidsbegrepp (specifika gester varierade efter interventionsgrupp). 32 deltagare delades upp i två interventionsgrupper och deras rumsliga tidsuppfattning undersöktes efter interventionen.

         Statistiska analyser visade att interventionen inte hade någon effekt på deltagarnas tidsuppfattning. Övriga bakgrundsfaktorer tyckets heller inte påverka detta beteende.

  • 370.
    Lejon, Therese
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    När läraren blir elev: En kvalitativ studie av argumenterande texter skrivna av lärare2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The present study aims to examine how teachers write polemical articles. This genre often occurs in national standardized tests in Swedish schools. The study seeks to analyze argumentative structures in the articles. It also categorizes assessment notes written by the teachers in response to each others’ articles, by interpreting response texts.

        The examination shows that there is uncertainty among the teachers about how to create structures in argumentative text types. As a result the persuasive function of the texts suffers.

        The teachers tend to comment on macro level findings in texts. However they grade each other’s texts with high grades referring to micro level components such as spelling, sentence structure and neat wording.

  • 371.
    Leo, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Karlsson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Regnbågsfamiljer i bilderböcker: En text- och bildanalys om hur homosexuella föräldrar skildras i fyra bilderböcker2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This analysis concerns four picture books that in different ways address the topic of children in rainbow families. The purpose of the study is to analyse how rainbow families are portrayed in the picture books by the authors and illustrators. In carrying out the analysis, we assess how the texts and pictures are used to depict the families. We also look at how the books are didactically structured to raise the reader’s awareness of rainbow families. Our hope is that this study will inspire teachers to use picture books when teaching to broaden students’ understanding of different family structures. One result of the analysis is that the formation of a family plays a significant part in these books. We have also observed that the books are didactic in different ways to draw attention to and normalise families with homosexual parents. All four picture books have their depiction of the families in common - they all show the families as happy with parents in stable relationships.  

  • 372.
    Levlin, Maria
    et al.
    Umeå University.
    Waldmann, Christian
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Oral language skills and reading in relation to written text production: A longitudinal study of 85 students' written text production in Year 3, 6 and 92017In: Presented at LITUM symposium, Umeå, May 4th 2017, 2017Conference paper (Refereed)
  • 373.
    Levlin, Maria
    et al.
    Umeå University.
    Waldmann, Christian
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Samband mellan språklig förmåga och skriven textproduktion hos elever med svag läsförmåga2017In: Språk och norm : Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016: [ Language and Norms : Papers from the ASLA Symposium, Uppsala University 21–22 April 2016 ] / [ed] Saga Bendegard, Ulla Melander Marttala, Maria Westman, Uppsala: Uppsala universitet, 2017, p. 62-70Conference paper (Refereed)
  • 374.
    Levlin, Maria
    et al.
    Umeå University.
    Waldmann, Christian
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Written text production in students with and without reading difficulties2018In: sig writing 2018: 16th international conference of the EARLI special intereset group on writing, Antwerp: University of Antwerp , 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The production of written text is a challenge for many students with language and reading difficulties. Previous research has shown that these students, among other things, produce shorter texts, have a lower lexical variation, use a simpler syntax and make more grammatical errors and spelling errors than students with typical language and reading development (e.g. Dockrell & Connelly, 2015; Puranik, Lombardino & Altmann, 2007; Williams, Larkin & Blaggan, 2013). In the current study, we investigated narrative texts written by 64 Swedish-speaking students in grade 3. Out of these, 40 students were identified with weak reading skills in an assessment of word reading and reading comprehension in grade 2, while the remaining 24 students had age-adequate reading skills. The purpose was to compare the writing performance in these student groups and to examine how the students’ reading skills in grade 2 were related to their writing performance in grade 3. The students’ transcription skills and written language performance in grade 3 were examined using measures of spelling, punctuation, lexical variation and density, syntactic complexity, grammatical errors and text length. An analysis of Story Grammar in the students’ written narratives was also performed using the Narrative Scoring Scheme in SALT (Miller, Andriacchi & Nockerts, 2015). Multiple regression was used to analyze the relations between reading and spelling skills in grade 2 and writing performance in grade 3. In this talk, the findings are presented and discussed in relation to theoretical and methodological aspects.

  • 375.
    Lidmo Arntzen, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Olsson, Emmy
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    "Da er du naiv, ass": En samtalsanalys av kvinnligt och manligt språk i TV-serien SKAM2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar kvinnligt och manligt språk i TV-serien SKAM. För att undersöka detta har två olika scener och konversationer från SKAM säsong ett och två analyserats. Scenerna innehåller en konversation mellan en kvinna och en man som har ett romantiskt förhållande till varandra. Den första scenen är en konversation mellan den kvinnliga karaktären Eva och den manliga karaktären Jonas. Den andra scenen är en konversation mellan den kvinnliga karaktären Noora och den manliga karaktären William. Syftet med uppsatsen är att undersöka vem som för konversationen framåt i respektive scen och på vilket sätt detta görs, vem som har kontroll över samtalet och hur denna kontroll bibehålls och, till sist, om det förekommer kvinnliga och manliga stereotypa samtalsstilar i SKAM och i så fall hur de framträder. Den metod som har använts i uppsatsen är samtalsanalys med metodredskap hämtade från Norrby (2014). Konversationerna från de två scenerna har också transkriberats. Resultatet visar att kvinnliga och manliga stereotypa samtalsstilar förekommer i SKAM, dock mer i konversationen mellan Eva och Jonas än i konversationen mellan Noora och William.    Kvinnorna använder en passiv och icke-hierarkisk samtalsstil som kännetecknas av känslor, medan männen har en direkt och hierarkisk samtalsstil som fokuserar på problemlösning.   Resultatet visar också att det är männen som ställer majoriteten av frågorna; de har mest samtalstid och genom att ställa frågor för de konversationen framåt.

  • 376.
    Linander, Rebecka
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Lindblad, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Tiga är silver och tala är guld.: En studie av elevers upplevelser av litteratursamtali årskurs 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att undersöka elevers upplevelser av litteratursamtal i årskurs2. I studien deltog 30 elever och två lärare. Studiens empiriska material samlades ingenom intervjuer, som sedan analyserades och tolkades genom en innehållsanalys. Denteoretiska utgångspunkt som vi anser att litteratursamtalet är sprunget ur är densociokulturella teorin om lärande där man menar att kunskap nås genom socialinteraktion.Studien visar att elever i årskurs 2 deltar i olika typer av litteratursamtal. Det visade sigdock att eleverna hade svårt att initialt identifiera litteratursamtalet som en aktivitet.Först när eleverna blev direkt uppmärksammade på samtalet som en aktivitet kunde deurskilja olika typer av litteratursamtal. Resultatet visar också att elever i årskurs 2 inteupplever att de har litteratursamtal av mer tolkande och analyserande karaktär. Delitteratursamtal som studien visar att eleverna deltagit i var samtal i form av kontroll avkunskap, normdiskussioner och boktips. Avslutningsvis visar studien att elever i årskurs2 kan urskilja olika typer av lärande i litteratursamtalen samt att det är en positivupplevelse att få höra klasskamraters tankar och åsikter.

  • 377.
    Lind, Tanja
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Klarspråk i beslutsbrev: En receptionsstudie av hur läsare med respektive utan läs- och skrivsvårigheter förstår och upplever två versioner av ett bygglovsbeslut2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This case study uses a reading comprehension test and interviews to investigate how readers with and readers without reading or writing difficulties understand and perceive a decision on building permission in two versions: an original version and a version revised in accordance with the recommendations in a guide to plain language, Klarspråk­stestet för beslut. The aim is to contribute to usage guidance on adjusting texts for people with reading and writing difficulties and to study how comprehension and perception differ between those who have reading and writing difficulties and a control group. The study includes twelve participants, half of them with reading and writing difficulties. The theoretical framework of the study is plain language based on adequate simplifications and explanations for the intended recipient.

     

    The result shows that there were differences between the groups’ mean scores on comprehension questions when they have read the decision in the original form, but there were no longer any differences between the groups when they had read the version in plain language. Just two people answered all the questions on the reading comprehension test correctly. One of the reasons for this may be that decisions on building permission are a type of decision that can be difficult to understand. Revising such decisions in accordance with the recommendations of the Swedish Language Council can facilitate reading comprehension, but does not automatically mean that the content is correctly understood or that the decision is perceived as being sufficiently adapted to the reader’s perspective. The result of the reading perception test shows that most participants were more positively disposed towards the plain language version of the decision. Another result is that there is a tendency for the last text the informants read to be perceived as better. All the informants’ responses to the questions on perception show that they want to find answers to their questions early in the text. The participants with reading and writing difficulties think that the technical terms should be explained in detail, while the informants without reading and writing difficulties think that these words are sufficiently well explained. The viewpoints expressed about the content show that the informants have different reading goals.

  • 378.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Att bidra till "hjertats och böjelsernas förädling": Musicerande sällskap i svenska städer 1790–18602015In: Musikaliska sällskapet i Visby 200 år, 1815–2015 / [ed] Styrelsen för Musikaliska sällskapet, Visby: Musiksällskapet i Visby , 2015, , p. 30p. 90-120Chapter in book (Other academic)
  • 379.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    August Körling (1842−1919)2015Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Sven August Körling was born in Misterhult, County of Kalmar, on 14 April 1842 and died in Ystad on 21 October 1929. He studied at the Royal Conservatory of Music, Stockholm, from 1855 onwards. In 1866 he began working as a music teacher and organist in Ystad, where he helped bring about an upturn in musical activity through the formation of a music society and, together with Salomon Smith, an orchestral society. He wrote solo songs and choral compositions, as well as a number of instrumental works, mainly for small forces.

  • 380.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bildning och sång: Lunds allmänna sångförening 90 år2014In: Gamla Lund-Nytt, , p. 5Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Texten beskriver hur en manskör som kallade sig Allmänna Sångföreningen uppstod omkring 1890 i Lund. När dess dirigent N.P Norlind plötsligt insjuknade våren 1891 inför viktiga konsertframföranden ryckte hans fästmö, musikdirektören Hanna Hallberg in och räddade med bravur situtationen. Vidare följs körens skiftande öden fram till 1925 då en nystart ledde till bildandet av den manskör som 2015 firar sitt 90-årsjubileum som Lunds Allmänna Sångförening och som nu åter har en kvinnlig dirigent.

  • 381.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bror Beckman (1866-1929)2014Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Bror Beckman, b. 10 February 1866 in Kristinehamn, d. 22 July 1929 in Ljungskile. In 1884 he began working in Julius Bagge's music store in Stockholm and studying harmony under Bagge's tuition. Between 1885−90 he studied counterpoint and composition privately under Johan Lindegren. In 1888 he became an insurance clerk with the Fylgia insurance company, a post which he retained for upwards of 20 years, conjointly with music studies, teaching and, later on, composing. His career as a composer was in practice curtailed by his appointment in 1909 as treasurer to the Royal Swedish Academy of Music and, the following year, principal of the Royal Conservatory of Music (as from 1911 with professorial standing).

  • 382.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Elisabeth Huselius-Wickter (1901−1965)2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elisabeth Anna Huselius-Wickter, född 5 januari 1901 i Trollhättan och avliden 26 oktober 1965 i Malmö, var harpist och tonsättare. Hon avlade organistexamen vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm 1923 och bedrev därefter vid samma lärosäte studier i kontrapunkt och harpa fram till 1932. 1933 anställdes hon som harpist vid Malmö Konserthusstiftelses symfoniorkester och var verksam där fram till sin död. Hon komponerade ett hundratal verk i mindre format, bland annat sånger och solostycken för harpa och piano samt några verk för orkester.

  • 383.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    En ifrågasatt pionjär – om Tobias Norlind och den svenska musikvetenskapens tillkomsthistoria2019In: Tobias Norlind – musikforskare, museichef, folkhögskoleman / [ed] Håkan Lundström, Lund: Eget , 2019, 1, p. 7-57Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tobias Norlind (1879–1947) var en föregångsman inom musikvetenskap i Sverige. Han disputerade vid Lunds universitet 1909 i ämnet litteraturhistoria med poetik med avhandlingen Latinska skolsånger i Sverige och Finland och blev samma år docent i litteratur- och musikhistoria. Under följande år och fram till 1930 verkade han som fri musikforskare jämsides med sitt arbete som folkhögskollärare/rektor och publicerade en lång rad musikvetenskapliga skrifter och artiklar. Han var också drivande kraft vid etablerandet av Svenska Samfundet för musikforskning 1919. Från slutet av 1920-talet kom hans viktigaste insats att bli uppbyggandet och konsoliderandet av Musikmuseet i Stockholm. Artikeln belyser Norlinds barndom och studietid, hans forskning fram till slutet av 1920-talet liksom hans strävan att etablera musikvetenskap som ett självständigt ämne vid svenska universitet. Detta kunde infrias först 1947 genom inrättandet av en professur i ämnet i Uppsala med Carl Allan Moberg som första innehavare.  

  • 384.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Evald Holmqvist (1868−1954)2016Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Lars Adolf Evald Holmqvist, born in Helsingborg on 25 March 1868 and died there on 26 February 1954, worked in Helsingborg as a composer and music critic, but supported himself working as a bank clerk. In his youth he studied music theory, composition and orchestration under Otto Malling in Copenhagen. Holmqvist was a founding member of the Northwestern Skåne’s Orchestra Association in 1911 and was a member of their Board of Directors for many years. His compositions include orchestral works, vocal music and piano works.

  • 385.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Gamla visor, ballader och rap.: Från muntlig förmedling till publicering på nätet2013Collection (editor) (Other academic)
  • 386.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hanna Hallberg-Norlind (1858−1929)2014Other (Other academic)
    Abstract [en]

    (Johanna) Hanna Beata Hallberg-Norlind was born on 14 July 1858 in Landskrona, Sweden, and died on 24 January 1929 in Lund. After passing her organ examinations in 1878 in Stockholm, she became the acting town organist for Landskrona. She continued there until 1891, taking time out during the years 1882−1885 to study at the conservatory in Leipzig. In 1891 she married Nils Peter Norlind who was a church musician in Lund, and together they started a music school there. From 1892 until 1928 she was the organist at Lund’s All Saints Church. She also worked as a singing teacher in various elementary schools as well as secondary grammar schools. From 1912 until 1916 she was director of the South Swedish music conservatory. She composed a number of solo pieces for voice as well as several choral works.

  • 387.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Hans Jacob Tengvall (1787-1863)2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hans Jacob Tengvall, född i Malmö 28 juni 1787 och död i samma stad 8 maj 1863, var organist, musik- och sånglärare vid läroverket i Malmö, musikdirektör vid Södra skånska infanteriregementet, dirigent och tonsättare. Tengvall var en av sin tids skickligaste valthornister och han komponerade orkester- och kammarmusik, sånger och musik för militärorkester. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1830.

  • 388.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Inledning2013In: Gamla visor, ballader och rap.: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, p. 7-13Chapter in book (Other academic)
  • 389.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    John Fernström (1897–1961)2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    John Axel Fernström, född i Ichang, Kina, 6 december 1897, död i Lund 19 oktober 1961, var violinist, tonsättare och dirigent. Studier vid Malmö Musikkonservatorium 1913−15. Kompositionsstudier för Peder Gram i Köpenhamn. 1916 anställd som violinist vid Nordvästra Skånes Orkesterförening i Helsingborg men fortsatte sina violinstudier, bland annat för Issay Barmas i Berlin. Han återvände till Helsingborg 1922 som violinist och biträdande dirigent fram till 1939. Från 1939 var han frilansande dirigent och tonsättare i Malmö och Lund och blev 1948 kommunal musikledare i Lund. Fernström var mycket produktiv och komponerade musik inom alla genrer. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1953.

  • 390.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Körsång och folkbildning i Lund 1840–20132013In: Den sjungande staden: En bok om körlivet i Lund / [ed] (Hans Grevelius), Lund: Föreningen Gamla Lund , 2013, 1, p. 33-41Chapter in book (Other academic)
  • 391.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Nils Möller (1803-1860)2014Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Nils Peter Möller was born in Helsingborg, Sweden on 5 april 1803 and died in Lund on 7 October 1860. He was employed as music director for the Scanian Hussar Regiment from 1827 to 1837, and then worked as cantor and organist at the cathedral in Lund from 1838 to 1860. He became a member of the Royal Swedish Academy of Music in1843. As a military musician, an active member in several music societies in Karlskrona and Malmö, and as a church musician and music teacher at the teachers’ college in Lund, he played an important role during his lifetime in southern Swedish music life. He was a versatile musician, a skilful cellist, pianist and organist, who composed a long list of works within various genres.

  • 392.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Och liten Karin tjänte: om den äldre episka folkviseskatten i de tidigaste skolsångböckerna2013In: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, p. 181-254Chapter in book (Other academic)
  • 393.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Patriarkatets höga visa: Balladen om Tiggargubbens brud2013In: Gamla visor, ballader och rap: från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, p. 94-143Chapter in book (Other academic)
  • 394.
    Lindberg, Boel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Summary2013In: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, p. 360-366Chapter in book (Other academic)
  • 395.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Andersson, Eleonor
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Reviderad registrant över balladerna i George Stephens manuskriptsamling: –2013In: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, p. 328-344Chapter in book (Other academic)
  • 396.
    Lindberg, Boel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    Bohlin, Folke
    Lunds universitet.
    Vogel, Benjamin
    Lunds universitet.
    Bibliografi över Tobias Norlinds skrifter2019In: Tobias Norlind – musikforskare, museichef, folkhögskoleman / [ed] Håkan Lundström, Lund: Eget , 2019, 1, p. 137-171Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bibliografin omfattar en kronologisk förtecking, en systematisk förteckning och en alfabetisk förteckning av Tobias Norlinds produktion av skrifter 1899–1947 samt även återutgivning av texter av honom 1948–1994.

  • 397.
    Lindberg, Manuel
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Typiskt berättande: En komparativ arketypanalys ur ett didaktiskt perspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats analyseras Markus Suzaks Jokern och Jeanette Wintersons Fyrväktaren utifrån Northrop Fryes arketypanalys. Inledningsvis görs separata analyser av de båda verken som sedan får ligga till grund för att jämföra de återkommande dragen som kunnat identifieras i de skilda texterna. Syftet är att utreda metodens användbarhet som analysverktyg med målet att avgöra om den kan användas för att främja textnära tolkningar och elevers litterära kompetens i litteraturundervisningen i gymnasieskolan. Resultatet visar att metoden kan användas för att göra textnära litteraturanalyser. Man kan även observera att karaktärer som i berättandet fyller liknande funktioner återkommer i båda verken trots att de skiljer sig åt både till form och innehåll. Analysen visar dock att denna form av arketypanalys inte kan betraktas som en komplett metod dåden inte berör alla aspekter av texten, vilket tyder på att metoden med fördel kan kompletteras med andra litteraturvetenskapliga metoder.

  • 398.
    Lindgren, Josefine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Almquist, Rebecka
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Vägen till en god läsförståelse2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    The aim of the essay is to investigate how two teachers in grades 4–6 work with reading comprehension in their teaching in order to enable the pupils’ reading development. The methods used in the study are questionnaires and observations which were then subjected to qualitative analysis. The result shows that both teachers use various strategies to facilitate the pupils’ development in reading comprehension. The empirical data revealed the teachers’ opinion that reading comprehension is about moving freely between different reading comprehension strategies so that the pupils can own their own learning. Judging by the observations, the classroom climate and the teacher’s competence are of great importance for the pupils’ learning.

  • 399.
    Lindgren, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Tillgångar att ösa ur2015In: Forskare bland personal och elever: Forskningssamarbete om språk- och identitetsutveckling på en flerspråkig skola / [ed] Maria Lindgren, Gudrun Svensson, Elisabeth Zetterholm, Växjö: Linnaeus University Press, 2015, p. 97-116Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I det här bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomförts i Linnéuniversitetets forskningsprojekt ”Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum” utifrån tillgångar av forskningsmaterial som samlats in. Forskarna har använt skriftliga frågeformulär som elever, föräldrar och lärare besvarat på en F–6-skola. De har också intervjuat elever och lärare samt samlat in ett stort antal texter som producerats av elever respektive lärare. Materialet ligger till grund för många forskningspresentationer, men när projektet slutförs i och med att den här rapporten skrivs finns det fortfarande mycket material som kan användas för fortsatt forskning.

  • 400.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ask, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Undervisning i språkhistoria: En ämnesdidaktiskutmaning för lärarstudenter2014In: HumaNetten. Festskrift till Per Stille, ISSN 1403-2279, no Våren, p. 5-12Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln redovisas en analys av lärarstudenternas föreställningar om språkhistoria och ämnesdidaktik. Materialet utgörs av lektionsplaneringar som ämneslärarstudenter gjort som uppgift i en kurs i språkhistoria. Med stöd av diskursanalytiska verktyg uppvisar analysen en rädsla hos lärarstudenterna att ämnesområdet språkhistoria i sig inte räcker för att entusiasmera deras kommande elever, men det sägs aldrig explicit. Istället finns en underliggande presupposition i studenternas lektionsförslag att språkhistoria är svårt och skrämmande att undervisa om. För att råda bot på detta föreslår lärarstudenterna ett antal strategier som gör undervisningen lättsam och som inte kräver att svenskläraren har ämnesdjup.

567891011 351 - 400 of 668
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf