lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
678910 401 - 450 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Three Waves of Education Standardisation: How the curriculum changed from a matter of concern to a matter of fact2019Ingår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Christina Elde Mølstad, Daniel Pettersson, London: Routledge, 2019, 1, s. 50-65Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 402.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Understanding classroom discourses: Methodological aspects of empirical curriculum and teaching studies in classrooms2019Ingår i: Classroom research– Methodology, categories and coding / [ed] Ninni Wahlström, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2019, s. 9-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 403.
    Sundberg, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Hybrid competences in Swedish curriculum policy making2019Ingår i: Presented at CIES 2019, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 404.
    Sundberg, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Reframing Curriculum Change: The Potentials of Discursive Institutionalism in Globalised Education2018Ingår i: Symposium: Comparative curriculum studies: discursive institutionalism, curriculum and educational leadership, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 405.
    Sundberg, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Román, Henrik
    Uppsala university, Sweden.
    High impact research reviews on teaching: Comparing dominating knowledge traditions over four decades2019Ingår i: NERA 2019: Abstract book 2019-03-06, 2019, s. 838-838Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 406.
    Sundberg, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Exploring the elusive teaching gap: Equity and knowldege segregation in teaching processes2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 407.
    Sundberg, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    From transnational curriculum standards to classroom practices: the new meaning of teaching2018Ingår i: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, s. 133-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To understand and explain the new meanings of teaching, with all its varied expressions, the focus needs to be directed towards communication about and between different arenas. Education involves relations in large as well as small contexts. Teachers cannot be expected to create meaningful relations between students and school content alone. Schooling is embedded in larger societal narratives of the benefits and purposes of schooling, both for the individual and for society as a whole, which is the reason it is important to explore the meaning and consequences of educational reforms. All educational reforms carry a specific discourse on education that explains the ways education and its current and future prospects are understood at a certain time and in certain spaces. By studying a specific reform, it is possible to examine the types of expressions the reform content contains for different arenas as well as the affinity involved in relation to other contemporary educational policy movements.

  • 408.
    Suvakci, Sevda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Om ledarskap i förskolan – en erfaren förskollärares berättelse2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om en rutinerad och erfaren förskollärares pedagogiska ledarskap i arbetet med barn i förskolan. De centrala frågeställningarna i undersökningen är: Hur beskriver förskolläraren sitt eget ledarskap? Vilka utmaningar upplever hon att det finns med ledarskap i förskoleverksamheten? Vad anser hon kännetecknar ett gott ledarskap för förskolläraren? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en intervju användes som metod för datainsamling. Resultatet visar vikten av kommunikation, tydlighet, öppenhet och att en ledare ska anpassa sitt förhållningssätt. Detta är viktiga förutsättningar för goda relationer med barn. Vidare visar resultatet att förskolläraren till största delen använder en demokratisk ledarstil. Det innebär att hon anpassar sin ledarstil allteftersom vad situationen kräver, genom att ha ett gott samspel med barnen där deras tankar, idéer och intressen främjas och utmanas. Detta anser förskolläraren skapar trygga barn som trivs i förskolans verksamhet. I studien påpekar förskolläraren att reflektion och användandet av den didaktiska triangeln är viktiga verktyg i det egna ledarskapet. Det är viktigt att den kompetente ledaren analyserar verksamheten och anpassar sin planering och aktiviteterna utifrån barnens intressen och behov. Det framkommer även att förskolläraren dessutom har både svensk förskollärarutbildning och en liknande utbildning från sitt hemland. Förskolläraren har därmed en mångkulturell socialisationsbakgrund som framstod som relevant för att förstå hennes syn på ledarskap. Studien lyfter fram att tydlighet, planering, att organisera, vara kommunikativ, skapa relationer och att vara flexibel är viktiga egenskaper för ett fungerande ledarskap. Detta, menar förskolläraren, leder till bättre kvalitét i förskolan och främjar förskolebarns utveckling och lärande. Avslutningsvis presenteras tre förslag till fortsatt forskning.

  • 409.
    Svahn, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Möjligheter och hinder för didaktisk design i det virtuella rummet: En kvalitativ studie om bildlärares syn på, och implementering av bloggar som pedagogiska verktyg i bildundervisningen2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studies syfte är att undersöka på vilka sätt tre bildlärare använder sig av bloggar i under­visningen samt vilka möjligheter och hinder de ser med bloggen som bildpedagogiskt verktyg. Studien är genomförd utifrån ett designteoretiskt, multimodalt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Tre kvalitativa, fokuserade, ostrukturerade intervjuer med bildlärare verksamma i grund- och gymnasieskolan har genomförts. Materialet har strukturerats och analyserats med hjälp av kvalitativ tematisk analysmetod. Av resultatet framkom att bildlärarna ser pedagogiska, bedömningsmässiga, effektiviserande och kommunikativa möjligheter i användningen av bloggar i bildundervisningen. De ser även en rad hinder som teknikproblem, förut­sättningar samt elevernas integritet. I resultatet framgick att det finns ett samband mellan lärarnas olika förutsättningar och deras val av bloggformat. Olika förutsättningar skapar olika möjligheter för vilken plattform som är gynnsamt att använda i respektive lärares undervisning. Lärare som designar för lärande gör det i ett specifikt sammanhang och måste förhålla sig till designens specifika förutsättningar. Olika designer av rum för lärande skapar i sin tur förhållanden som är gynnsamma för vissa typer av aktiviteter men försvårar för andra. Lärarnas arbete med bloggar i undervisningen ser därför ut på olika sätt och används som verktyg för olika syften. Resultatet visar att lärarna i olika utsträckning använde bloggen som ett verktyg för exponering av elevarbeten och extern kommunikation, som ett verktyg för bedömning och återkoppling, som ett verktyg för dokumentation, samt som ett verktyg för lärande.

  • 410.
    Svensson, Ann-Katrin
    et al.
    Åbo Akademi University, Finland.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Varför skriver de som de gör?: Om små barns skrivande2019Ingår i: Genom texter och världar: svenska och litteratur med didaktisk inriktning – festskrift till Ria Heilä-Ylikallio / [ed] Heidi Höglund, Sofia Jusslin, Matilda Ståhl & Anders Westerlund, Åbo: Åbo Akademis Förlag , 2019, s. 75-85Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I takt med de samhällsförändringar som sker ökar kraven på den skriftspråkliga förmågan då vi i högre grad än tidigare kommunicerar via skrift i olika sammanhang. Det innebär att lärare för de små barnen behöver gedigna ämneskunskaper om hur man kan stötta barns tidiga skrivande genom att fånga och skapa situationer av meningserbjudande utan att dessa formaliseras. Denna teoretiska artikel problematiserar de utmaningar det kan innebära att vara responsiv och samordna barns och vuxnas perspektiv. Analys och resonemang förs om små barns skrivande utifrån ett sociokulturellt perspektiv där aktivitet, kommunikation och samtal ses som en förutsättning för kunskapsutveckling. I fokus står de små barnens insikter i skriftspråket och deras förmåga att använda sig av det och barns och vuxnas samspel om barnens textproduktion i vardagliga situationer.

  • 411.
    Svensson, Elsa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Olsson, Daniella
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att förhålla sig till olika värden: - En kvalitativ studie om hur förskollärare hanterar en situation där barn upplevs agera utmanande2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    To relate to different values.

    • A qualitative study on how preschool teachers handle a situation where children act challenging

     

    Syftet med denna studie är att synliggöra vilka värden som framträder i förskollärarnas berättelser om hur de agerar i situationer där barn på olika sätt agerar utmanande. Studien bygger på gruppdiskussioner kombinerat med gruppintervjuer där grupperna är formade utifrån fokusgrupper. Tanken är att det inom fokusgruppen ska skapas en diskussion där studenterna ska kunna komplettera med intervjufrågor för att komma djupare in på hur förskollärarna tänker. Varje fokusgrupp består av tre pedagoger som jobbar på tre olika förskolor. 

     

    För att fokusgruppen lättare skulle kunna starta en diskussion valdes att dela ut fem fiktiva case som de medverkande först fick läsa och sedan gå i diskussion för. I resultatet framgår det att förskollärare förhåller sig till tre värden när de agerar i situationer där barn agerar utmanande. Dessa värden är det omsorgsetiska värdet, det disciplinerade värdet samt det demokratiska värdet.Resultatet synliggör även att det demokratiska värdet är av majoritet medan det disciplinerade värdet är av minoritet. De olika värdena synliggörs i studiens resultat genom citat utifrån gruppdiskussionerna.

  • 412.
    Svensson, Robin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Barngruppens sammansättning i förskolan: Förskollärarens tankar om den åldersblandade respektive den åldersindelade barngruppen2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 413.
    Svensson, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lowentoft, Victoria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Kommunikation utan ett gemensamt verbalt språk: “vi pratar även med våra spädbarn å vi vet att de kan inte svara, de kanske inte ens kan förstå å ändå så fortsätter vi prata eller hur?”2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra förskollärares upplevelser av samverkan när vårdnadshavare och förskollärare inte har ett gemensamt verbalt språk att kommunicera genom. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som forskningsverktyg. Studien visar att förskollärare använder sig av olika strategier för att göra sig förstådda i kommunikationen med vårdnadshavare när det inte finns ett gemensamt verbalt språk. I resultatet framkommer strategier som förskollärarna använder sig utav i kommunikationen med vårdnadshavare. De strategier som framkommer är att förskollärare använder sig av andra personer som en resurs i kommunikationen samt att de använder sig av komplement i form av bilder, kroppsspråk och föremål. Alla deltagande förskollärare berättar att de anpassar det svenska språket i kommunikationen med vårdnadshavarna när det inte finns ett gemensamt verbalt språk. Resultatet visar även att förskollärare kan uppleva kommunikation med vårdnadshavare, utan ett gemensamt verbalt språk, som en utmaning samt att förskollärare har varierande inställningar gällande kommunikationen. En slutsats utifrån studien är att förskollärare kan uppleva kommunikationen med vårdnadshavare utan ett gemensamt verbalt språk som en utmaning, däremot kan denna utmaning upplevas både negativ och positiv. Studien visar att det finns andra vägar till kommunikation för att få fram ett budskap utan ett gemensamt verbalt språk som kan leda till kommunikation och att budskapet når fram. Däremot kan det uppstå missförstånd när strategierna inte fungerar. 

  • 414.
    Söderström, Tor
    et al.
    Umeå University, Sweden.
    Brusvik, Peter
    Umeå University, Sweden.
    Lund, Stefan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Factors underlying competitive success in youth football: A study of the Swedish national U15 football talent system2019Ingår i: Scandinavian Sport Studies Forum, ISSN 2000-088X, E-ISSN 2000-088X, Vol. 10, s. 139-162Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study of Sweden’s 24 football districts analyses whether contextual factors

    (number of players, number of elite teams, and number of elite players on each

    district team) influence the district teams’ relative age effect (RAE) and the way

    in which contextual factors and RAE correlate with the U15 teams’ competitive

    success. The analysis is based on register data on district players (4,516 girls

    and 4,501 boys, all 15 years old) who attended an annual elite football camp:

    birthdate, the total number of players aged 15, club membership, senior elite

    clubs, proportion of elite players on the district teams, and match outcomes.

    Based on the birthdates of the players born between 2001 and 2012, a relative

    age index was constructed for each district. The results showed a relative age

    effect (RAE) for the selected district players (boys and girls) compared to the

    general 15-year-old football population; however, birthdate only affected the

    competitive success of the boys’ district teams. The analysis points out that

    contextual factors such as the number of football players and the presence of elite

    clubs are important to consider in order to understand how RAE is produced

    and its relationship to the success of winning matches for boys’ district teams.

  • 415.
    Sörensen, Susanne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Vårdnadshavares engagemang i Grön Flagg: Förskollärares uppfattning om vårdnadshavares samverkan 2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares uppfattning om, på vilka sätt vårdnadshavare involveras i förskolans miljövård inom ramen för hållbar utveckling. Tidigare forskning pekar på att barns viktigaste källor i lärande om förhållningssätt främst utgår ifrån vårdnadshavare. Mot denna bakgrund formuleras syftet som är; Hur arbetar förskollärarna med att skapa engagemang hos barnens vårdnadshavare i att värna om sin närmiljö? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärare i samverkan med vårdnadshavarna kring hållbar utveckling av förskolans närmiljö: djur och natur?

    För att söka svar på frågställningarna valdes en kvalitativ metod med intervjuer av fyra förskollärare med erfarenhet av hållbar utveckling genom Grön Flaggs metoder. Analys och tolkning av intervjuerna utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att inga av de intervjuade förskollärarna uppgav att vårdnadshavare är engagerade i förskolans Grön Flaggs arbete med hållbar utveckling.

    Förskollärarnas upplevelser av hinder för att engagera vårdnadshavarna i hållbar utveckling är tidsbrist, språksvårigheter samt stora barngrupper. Det verkar dock också finnas tillfällen där förskollärare gav exempel på olika typer av evenemang, installationer samt att aktivt utforska förskolans lek och lärmiljö, som de upplevde verkar främjande för att få vårdnadshavare engagerade i förskolans arbete.

  • 416.
    Tahirsylaj, Armend
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Curriculum Reform as a Political Statement in Developing Contexts: A Discursive and Non-affirmative Approach2018Ingår i: Transnational Curriculum Inquiry, ISSN 1449-8855, Vol. 15, nr 2, s. 38-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While not an entire global phenomenon, competency-based curricula have gained relevance and presence, primarily as a policy promoted by the European Commission with the European context. Kosovo – a non EU-state – shifted its curriculum from content-based to competency-based in its latest 2011 curriculum reform. This article focused on the opportunities that Kosovo students have to master learning competencies considering coverage of this specific competency within the main Kosovo’s Curriculum Framework, mathematics teacher education programmes, and grade 6 and grade 10 mathematics syllabi. Relying on document analysis methodologically and discursive institutionalism and non-affirmative theory theoretically, the analysis and findings show that learning competencies are central in the Kosovo’s new curricula, defined as one of the six key competencies to be mastered by students over their pre-university education from grade 1 to 12. Regarding teacher education programmes, findings show that BA degree for mathematics still relies in strong disciplinary knowledge, while the MA degree has been updated to reflect the latest reform. Grades 6 and Grade 10 mathematics syllabi are fully in line with KCF. Strong coordinative and communicative discourses have been at play to create the conditions for the shift from content- to competency-based curricula, while competency-based approach in itself is both an affirmative process, since curricula and learning outcomes are clearly defined from a top-down approach, and non-affirmative enough to allow for opportunities for students to obtain an open and critical outlook for themselves and democratic society – now and in the future.

  • 417.
    Tahirsylaj, Armend
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Teacher autonomy and responsibility variation and association with student performance in Didaktik and curriculum traditions2019Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 51, nr 2, s. 162-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary objective of the study was to empirically test theoretical claims made about differences between Didaktik and curriculum traditions concerning teacher autonomy (TA) and teacher responsibility (TR). It tests the hypothesis that TA and TR are higher among Didaktik than curriculum countries. The second objective was to explore associations of TA and responsibility measures with students’ science performance? Nationally representative data from 2009 Programme for International Student Assessment (PISA), collected through a two-step random selection process were used. For TA individual items Mann–Whitney rank-sum test was employed, while a difference of proportion test was used for TR items to examine the differences. Hierarchical linear modelling (HLM) was used to examine association of TA and TR items with students’ science performance in PISA 2009. Overall and contrary to the initial hypothesis, teachers in curriculum countries enjoy both more autonomy and responsibility than teachers in Didaktik countries, but differences were substantively weak. Furthermore, within-country associations of autonomy and responsibility measures with students’ science performance were found in a few countries. Further research is recommended to address TA and responsibility and complexities that accompany them in current stakeholder-crowded school contexts.

  • 418.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Mann, Bryan
    University of Alabama, USA.
    Matson, Jack
    Pennsylvania State University, USA.
    Teaching Creativity at Scale: Overcoming Language Barriers in a MOOC2018Ingår i: International Journal of Innovation, Creativity and Change, ISSN 2201-1315, E-ISSN 1568-4156, Vol. 4, nr 2, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Massive Open Online Courses (MOOCs) allow higher education institutions to deliver courses for free to anyone with Internet access and thus to attract expansive linguistically diverse audiences worldwide. The purpose of this article is to address language barriers and challenges for creating and maintaining online learning communities in the Creativity, Innovation and Change (CIC) MOOC. This exploratory and descriptive study relied on CIC MOOC data and learning analytics framework to guide the analysis. The article discusses a number of strategies for fostering community as well as course innovations to make CIC more attractive and engaging. Authors conclude that understanding how to promote community with linguistically diverse students when aiming to teach creativity at scale contributes to a better comprehension of and responding to the needs and challenges of non-native speakers in the MOOC platforms.

  • 419.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Competence-based Education Studies in Primary and Secondary Education: A Systematic Review 1997-20172018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 420.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Faculty Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Norway.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Curriculum Implementation and Assessment of Key Competences within Competence-based Education Approaches: A Systematic Review 1997-20172018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper relies on a systematic review of literature concerning competence-based education  (CBE) approaches, specifically focusing on curriculum implementation and assessment of key competences. The paper aims to provide a synthesis of the state of the art with regard to educational research that focused on competence-based education and curricula covering a period of 20 years – starting with 1997 as the first year after UNESCO’s Jacque Delors report in 1996 (Delors, 1996). It is relevant to undertake the study as very little is known from the educational research perspective how curriculum implementation and assessment of key competences have been shaped under CBE approaches within and across national education systems, or what research questions have been addressed when examining the competence-based curricula. As Davies (2000) has argued, educational policy and practice gain much from systematic reviews and research syntheses.

     

    General description of research questions, objectives & theoretical framework

    The following research questions are addressed in the paper: (1) How much research is reported in the peer reviewed literature about implications of CBE approaches to curriculum implementation (CI) and assessment of key competences (AKC)? (2) What research methodologies are used to conduct research in CBE-related CI and AKC domains? (3) What are subject matter domains, educational levels, and geographical distribution of the studies in CBE-related CI and AKC research? The main objective is to gain a better understanding of CBE-based CI and AKC findings internationally. Theoretically, the study adopts from the curriculum-didaktik approaches as two main education traditions in the Western world that shape to a large extent, for example, what education policies are implemented in school systems (Hopmann, 2015; Tahirsylaj, Niebert, & Duschl, 2015).

    Methods/methodology/approach/mode of inquiry

    This study is a systematic review, and more specifically it falls within ‘narrative reviews’ category as the goal is not to seek generalizations but to identify and analyze key issues related to CBE from educational research perspective (Davies, 2000; Educational Research Review, n.d). The search strategy will rely on Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) framework (Liberati et al., 2009), which is one of the most established frameworks for systematic reviews and meta-analyses. The PRISMA framework outlines key stages to search for the articles, develop inclusion and exclusion criteria and evaluate articles that are part of the sample. We used the following 4 search terms: ‘competence-based education’, ‘competence-based curriculum’, ‘key competences’, and ‘key competencies’ in five major international social science databases, including: ERIC; Scopus; Springer Link; Taylor & Francis Online; and Web of Science.

     

    Links to conference theme(s), where appropriate

    The paper goes to the core of the main conference theme as the paper literally deals with the transnational curriculum inquiry by examining how the educational research has addressed CBE curriculum implementation and assessment of key competences over past 20 years.

     

    References

    Davies, P. (2000). The relevance of systematic reviews to educational policy and practice. Oxford Review of Education26(3-4), 365-378.

    Delors, J. (1996). Learning: the treasure within. Paris: UNESCO.

     

    Education Research Review [ERR]. (n.d.). A guide for writing scholarly articles or reviews for the Educational Research Review. Retrieved from: https://www.elsevier.com/__data/promis_misc/edurevReviewPaperWriting.pdf

    Hopmann, S. (2015) ‘Didaktik meets Curriculum’ revisited: historical encounters, systematic experience, empirical limits. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015:1, 27007, DOI: 10.3402/nstep.v1.27007

     

    Liberati, A., Altman, D. G., Tetzlaff, J., Mulrow, C., Gøtzsche, P. C., Ioannidis, J. P. A., … Moher, D. (2009). The PRISMA Statement for Reporting Systematic Reviews and Meta-Analyses of Studies That Evaluate Health Care Interventions: Explanation and Elaboration. PLoS Medicine, 6(7), e1000100. http://doi.org/10.1371/journal.pmed.1000100

     

    Tahirsylaj, A., Brezicha, K., Ikoma, S. (2015), Unpacking Teacher Differences in Didaktik and Curriculum Traditions: Trends from TIMSS 2003, 2007, and 2011, in Gerald K. LeTendre, & Alexander W. Wiseman (Eds.) Promoting and Sustaining a Quality Teacher Workforce (International Perspectives on Education and Society, Volume 27) Emerald Group Publishing Limited, pp.145 – 195.

    Tahirsylaj, A., Niebert, K. & Duschl, R. (2015). Curriculum and didaktik in 21st century: Still divergent or converging? European Journal of Curriculum Studies. 2(2), pp. 262-281.  

  • 421.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Norway.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    From Competence-Based Curriculum Policy to Implementation to Assessment of Key Competences: A Systematic Review 1997-20172019Ingår i: Presented at ECER 2019, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 422.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Role of learning environments and policy contexts in realization of dispositional learning outcomes in Europe2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    With “A New Skills Agenda for Europe”, the European Commission [EC] doubled down on its push towards more skills-based education as “[…] pathway to employability and prosperity” (EC, 2016, p. 2). In the EC Agenda, the term ‘skills’ is defined broadly as what a person knows, understands, and can do. Emphasis on skills-based approaches was initiated in mid-90s by UNESCO under Jacque Delor leadership (Delors, 1996), followed by OECD’s Definition and Selection of Competencies (DeSeCo) project, which then led to The European Reference Framework of key competences (Official Journal of the European Union [OJEU], 2006). This paper aims to problematize and show the complexity of developing 21st century skills or dispositional learning outcomes (DLEs) by focusing on conceptually addressing the role of learning environments and policy contexts in realizing DLEs in the European context.

    We frame the discussion on the potential of education systems to realize DLEs around Curriculum and Didaktik traditions as per Deng and Luke (2008), where curriculum is elaborated along the lines of four main overarching perspectives, namely academic rationalism, social efficiency, humanism, and social resconstructionism, and Didaktik as European-based framework for curriculum making at the classroom level. Next, we turn to trans-national policy flows and how they have affected national education policy contexts.

    The paper employs document analysis to address two main research questions: first, how do trans-national policies affect national education and curriculum policies? And second, how do different curriculum theoretical underpinnings affect the potential to realize DLEs? The document analysis will focus on two European national contexts – one EU (Sweden) and one non-EU (Kosovo) member state. The paper will primarily focus on dissecting policies related to curriculum, teacher education and assessment in the two countries.

  • 423.
    Tahirsylaj, Armend
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Role of transnational and national education policies in realisation of critical thinking: the cases of Sweden and Kosovo2019Ingår i: Curriculum Journal, ISSN 0958-5176, E-ISSN 1469-3704, Vol. 30, nr 4, s. 484-503Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Against the backdrop of the push from the European Commission and the Organisation for Economic Cooperation and Development for competence-based curricula, this article problematises the complexity of developing 21st century skills, such as critical thinking, by addressing the role transnational and national policy contexts play in realising critical thinking in the national contexts of Sweden and Kosovo. The article distinguishes between policy-critical thinking and civic-critical thinking. Relying on analyses of curriculum and policy documents, it is concluded that while in the Swedish context critical thinking competence (or ability) seems to be much more implicit than explicit, in Kosovo, the national curriculum makes explicit references to thinking competences as a form of policy-critical thinking and civic competencies as a form of civic-critical thinking. Thus, students in both contexts have opportunities to develop critical thinking skills. Further, Sweden emerges as a divergent case and Kosovo as a convergent case with regard to transnational policy flow research paradigms.

     

  • 424.
    Tannerfalk, Stina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Eriksson-Steen, Karolina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Jobbiga barn eller barn som har det jobbigt?: En kvalitativ studie av förskollärares bemötande av utmanande beteende hos barn i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om förskollärares bemötande av utmanande beteende i barngruppen i relation till rådande normer och värden. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare undersöks vid vilka aktiviteter förskollärarna återkommande upplever utmanande beteende samt hur de resonerar kring sitt bemötande och de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som de möter i samband med utmanande beteende. Studiens resultat visar att förskollärare upplever utmanande beteende både i lärarledda och ej lärarledda aktiviteter, med viss överrepresentation av de lärarledda aktiviteterna. De har en vision av att inta ett relationellt perspektiv på barnen och bemöta dem utifrån ett kommunikativt handlande, men så blir inte alltid fallet. Detta kan bero på de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som uppstår i samband med utmanande beteende och som villkorar bemötandet. Dessa är exempelvis situationer då förskollärarna behöver stoppa fysiskt utagerande barn, motsättningar i arbetslaget angående vilket bemötande som anses bäst och försvårande ramfaktorer såsom brist på tid och för stora barngrupper. Studien har också synliggjort att förskollärare inte alltid är medvetna om den värdepedagogik som de förmedlar då de fostrar barnen till mer önskvärda beteenden. Socialkonstruktivismen utgör grunden för studiens teoretiska ramverk och är det perspektiv som har präglat studiens utveckling. Detta med utgångspunkt i att de normer och värden som kommuniceras i talet om och bemötandet av utmanande beteende är socialt konstruerade och därför också något som är föränderligt över tid beroende på samhällets, och i förlängningen förskolans läroplans, utveckling. För att analysera resultatet och den kommunikation som präglar förskollärarnas bemötande av utmanande beteende används strategiskt kontra kommunikativt handlande samt det kategoriska och relationella perspektivet.

  • 425.
    Tegnvallius, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Elmersson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Ute blir det mer friare känner jag": En kvalitativ studie om förskollärares upplevelser gällande barns grovmotoriska rörelser vid utevistelsen2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår från en kvalitativ ansats där syftet är att synliggöra hur förskollärare upplever sin roll vid barns fysiska aktivitet i utevistelsen samt deras reflektioner kring utomhusmiljöns betydelse för barn grovmotoriska rörelse. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar som utgår från förskollärares roll, utomhusmiljöns betydelse och barns motoriska utveckling. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Resultatet som framkom från intervjuerna analyserades utifrån studiens två valda teorier, den sociokulturella teorin och den sociala inlärningsteorin. I resultatet framkommer det att samtliga förskollärare i sin roll använder sig av planerad fysisk aktivitet men i olika stor utsträckning. Förskollärarna tar upp att det är av stor vikt att vara uppmuntrande mot barnen och att deras förhållningssätt påverkar barnens intresse och engagemang. Resultatet påvisar även att förskollärarna föredrar att vistas i miljöer med naturkontakt då underlaget och materialet är utmanande och stimulerande för barns fysiska aktivitet. Resultatet konstaterar att förskollärares förhållningssätt gentemot barnen i utevistelsen kan påverka barns motoriska utveckling. Förskollärarna lyfter att de finns där som stöd och stöttning men att det är viktigt att inte hjälpa barnen för mycket då det kan begränsa deras utveckling. Diskussionen är utformad utifrån resultatdiskussion där det resultat som framkommer diskuteras utifrån olika synvinklar som kan ha påverkat resultatet.

  • 426.
    Thörne, Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Läraren, den sociala lärandemiljön eller betygen?: En kvalitativ studie kring vad som motiverar elever på högstadiet till inlärning.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad högstadieelever anser motiverar dem till lärande i skolan. Studien genomfördes med fem kvalitativa gruppintervjuer, med två elever i varje intervju. Uppsatsens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar som handlade om läraren som motivator, den sociala lärandemiljön som motivator och betyg som motivator. 

    Studien visade att läraren var en mycket viktig faktor till motivation för respondenterna. Respondenterna ville ha en lärare som bemötte dem med respekt och trygghet. Det var tydligt i studien att lärarens sociala egenskaper var mer motiverande till inlärning än hens ämneskunskaper. Studien visade även att respondenterna ville ha en trygg undervisningsmiljö där läraren visar att hen bryr sig om dem och deras utveckling. I studien framkom att respondenterna hellre studerar själva än tillsammans med andra elever då de upplevde detta enklare och mer effektivt. Studien visade även att betyg och bedömning skapade stor stress och osäkerhet hos respondenterna, samtidigt som bedömningen inte ledde till ökad motivation. 

  • 427.
    Thörnros, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Noleryd, Susanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Högläsning och boksamtal i fritidshemmet.: En möjlighet för språkutveckling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare i fritidshemmet använder sig av högläsning och boksamtal i fritidshemsverksamheten. Vi ville även synliggöra lärarnas åsikter om sambandet mellan högläsning, boksamtal och språkutveckling. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Det finns forskning om att högläsning och boksamtal bidrar till en bättre språkutveckling för individer, och den är applicerbar på fritidshem men utforskad i hur skolan kan arbeta med högläsning och boksamtal för att utveckla elevernas språk. Våra resultat påvisade att de informanter vi intervjuade hade valt att arbeta med högläsning och boksamtal enbart i skolmiljö. Även om informanterna arbetade med högläsning och boksamtal i skolverksamheten, använde de sig inte av högläsning och boksamtal som didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. De använde sig av högläsning och boksamtal för att få till mysiga stunder och vila istället för att utöka elevernas språkutveckling. Högläsning och boksamtal ville lärarna som blev intervjuade använda även i fritidshemmets verksamhet, men de uttryckte att många av deras kollegor tycker att det ska vara mer fritt på fritidshemmet och att en aktivitet med högläsning och boksamtal är en för styrd aktivitet.  Vår slutsats blev att trots att  lärarna ansåg att högläsning och boksamtal ger eleverna en bättre språkutveckling och ett utökat ordförråd, så använder de inte det som ett didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. Informanterna i vår studie ansåg dessutom att de hade eleverna under för kort tid för att med säkerhet kunna dokumentera en markant skillnad i elevernas språkutveckling. 

  • 428.
    Tillman, Tea
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ylvén, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Musik i förskolan - hur då?: En kvalitativ jämförande studie av förskolans styrdokument över tid2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I följande studie gjordes en kvalitativ jämförande textanalys av tre styrdokument för förskolan, nämligen förskolans läroplan 1998, 2016 års revidering av densamma samt Pedagogiskt program för förskolan från år 1987. Studiens syfte var att bidra med kunskap om musikens plats i läroplaner och övriga styrdokument för förskolan samt hur detta har förändrats över tid. Detta gjordes genom att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning musik förekommer, direkt och indirekt, i förskolans gällande läroplan, samt hur detta ser ut i jämförelse med tidigare styrdokument. Analysen gjordes utifrån ett antal analysfrågor med utgångspunkt i begreppen inom-musikaliskt och utom- musikaliskt lärande, samt reproducerande och undersökande arbetssätt i relation till musik i förskolan. Resultatet visar en tydlig minskning av musikens utrymme i förskolans styrdokument från Pedagogiskt program till båda de berörda läroplanerna, även med hänsyn till att styrdokumentens omfattning minskat betydligt. I de analyserade läroplanerna förekommer musik sparsamt, både som direkt och indirekt företeelse, och då främst som ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap. I Pedagogiskt program förekommer musik i större utsträckning och då främst som direkt företeelse. Musik framskrivs då som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på inom-musikaliskt lärande. Denna studie är relevant eftersom den kan bidra med ökad kunskap om musikens ändrade roll i styrdokumenten, vilka i stor utsträckning påverkar förskolans pedagogiska verksamhet.

  • 429.
    Tisell Törnqvist, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Barns populärkultur i läsfrämjande syfte: Kvalitativ studie om läsfrämjande arbete på fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Children´s popular culture for reading purposes, Qualitative study on reading promotion work at the leisure center

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns populärkultur och dess betydelse för läsfrämjande aktiviteter. Fritidshemmet ska utöver att erbjuda barnen en meningsfull fritid även stimulera elevernas utveckling och lärande samt behandla det centrala innehållet i Språk och kommunikation. Populärkulturen är en stor del av barnens vardag. Det har samtidigt visat sig att den är en stark motivationsfaktor, en källa till inspiration och lärande för barnen. Denna studie är en kvalitativ studie och metoden för datainsamlingen är samtal i så kallade fokusgrupper. Sammanlagt deltar fem pedagoger i varierande åldrar och kön från två olika fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Resultatet analyseras utifrån de centrala begreppen barns perspektiv, vuxenperspektiv, mötet och interaktion/ kommunikation som är av betydelse inom socialkonstruktionismen. I resultatet syns en variation i pedagogernas användande av barns populärkultur i verksamheten på fritidshemmet. Resultatet av studien visar på en begränsad kunskap från pedagogerna när det gäller användandet av barns populärkultur och dess betydelse i läsfrämjande syfte.

  • 430.
    Toll, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Språkutveckling i ett heterogent klassrum: Elevers uppfattning om stödstrukturer i integrerad undervisning i svenska och svenska som andraspråk2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

  • 431.
    Vallenfjord, Kjell
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Utbildning i ämnet Entreprenörskap: Hur är det tänkt att genomföras och hur beskriver lärare genomförandet i gymnasieskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Entreprenörskap har definierats som en viktig fråga för utbildningsväsendet. Satsningarpå entreprenörskap ska öka Sveriges konkurrenskraft.Vid den senaste gymnasiereformen 2011, Gy11 infördes ämnet Entreprenörskap.Undervisning i ämnet Entreprenörskap på gymnasiet syftar enligt Skolverket blandannat till att kunna ta eget ansvar, ta initiativ och vara kreativ. Egenskaper för att vara enentreprenör. Entreprenörskap anses vara ett förhållningssätt hur man skapar något nytteller utvecklar något befintligt.Men hur går det till i praktiken? Hur lär man ut entreprenörskap? Samt överensstämmerlärares undervisning i praktiken mot läroplaner, syften och mål. Finns stöd i forskningom hur ämnet ska utföras i praktiken?Genomfört en studie med kvalitativ inriktning. För att få svar på frågan valdes tvågymnasieskolor från Västsverige som dataunderlag. Genomförde intervjuer med 6yrkesverksamma lärare inom handels- och ekonomiprogrammet som undervisar ientreprenörskap.Resultatet visar att det finns många likheter mellan lärares syn på vad kursen iEntreprenörskap innebär och hur det ska utövas.Jag har fått fram de viktigaste nyckelorden som sammanfattar hur Entreprenörskapundervisas.Det kan vara att utveckla personliga kompetenser och förmågor som att stärkasjälvförtroendet, att ta eget ansvar, att samarbeta, att vara handlingskraftig. Att få framdrivkrafter för att starta ett eget projekt och ta fram fakta i ett självständigt lärande.Att elever lär sig saker i samarbete med andra och driver sin egen process mot ett mål.Där lärarens roll flyttats från traditionell kunskapsbärare till en processledare ellercoach.Lärare har även en klar bild bild över definitionen av ämnet Entreprenörskap, syften ochmål och det överensstämmer väl med undervisningen.När elever får undervisning i ämnet Entreprenörskap blir de kreativa, utvecklar sinaideér och tar initiativ. De blir entreprenörer!

  • 432.
    Venoza, Mucolli
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sohlin, Jennie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ett flerspråkigt fritidshem: Konsten att motivera till andraspråksinlärning2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 433.
    Victorsson, Jonas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gymnasieelevers kunskap om trofiska interaktioner2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur elever på naturvetarprogrammet formulerar sin förståelse av trofiska interaktioner efter att ha avslutat ekologimomentet i gymnasiets kurs Biologi 1. Jag genomförde kvalitativa intervjuer med tolv elever på en gymnasieskola i Kalmar län. Intervjufrågorna inleddes med öppna frågor där eleven fritt fick formulera sin kunskap. Därefter ställdes semi-strukturerade förberedda frågor om enskilda delar av förståelsen om trofiska interaktioner. Med hjälp av en analys enligt den fenomenografiska forskningsansatsen kunde elevsvaren delas in i tre kategorier. I kategori ett formulerad eleverna sina kunskaper om trofiska interaktioner redan på de öppna frågorna. Eleverna beskrev hur en näringspyramid ser ut och resonerade korrekt kring energiförluster mellan de trofiska nivåerna. De beskrev också skillnaderna mellan de tre representationerna: näringskedja, näringsväv och näringspyramid. I kategori två beskrev eleverna korrekt hur näringspyramiden ser ut och vilka typer av organismer man hittar på de olika trofiska nivåerna. Eleverna kunde också förklara skillnaden mellan näringspyramid och näringskedja. Eleverna förklarade dock detta utförligt först i sina svar på uppföljningsfrågorna, på de öppna frågorna var svaren korta eller diffusa. Slutligen, i kategori tre svarade eleverna väldigt lite på de öppna frågorna och gav sedan enkla eller felaktiga svar på uppföljningsfrågorna. Elevernas användning av ekologiska termer och namngivna arter för att förklara sina tankegångar var en av de tydligaste skillnaderna mellan kategorierna där eleverna i kategori ett använde mest namngivna arter och ekologiska termer i sina resonemang.

  • 434.
    Viktoria, Sadelsten
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fritidslärarnas användning av digitala verktyg2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

  • 435.
    Vogt, Bettina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Assessing assessment: Students’ conceptions of justice in relation to assessment in Germany and Sweden2018Ingår i: Presented at CIES 2018, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 436.
    Vogt, Bettina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Das Beurteilen der Beurteilung - Gerechtigkeitsüberzeugungen von SchülerInnen in Schweden und Deutschland zur schulischen Leistungsbeurteilung2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 437.
    Vogt, Bettina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The presence of assessment in classroom activities: Heuristic conceptualisations for classroom research2019Ingår i: Classroom research– Methodology, categories and coding / [ed] Ninni Wahlström, Växjö/Kalmar: Linnaeus University Press, 2019, s. 31-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 438.
    Wahlgren, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att understödja toddlarkulturellt samspel i förskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att analysera och synliggöra faktorer som bidrar till att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet. I en fallstudie har en barngrupp bestående av fyra barn, under tre års ålder, observerats. Med en teoretisk utgångspunkt baserad på begrepp från Aspelin, Asplund, Buber och Biesta har resultatet tolkats som att lärarna kan understödja samspelet framför allt genom hur de svarar på signaler från barnen och hur de agerar i vardagliga situationer gentemot barnen och deras samspel. Understödjandet kan också ske genom att i större utsträckning använda sig av stora toddlarstationer, såsom exempelvis ett vattenbord. Slutsatsen är att det förefaller finnas faktorer som kan påverka samspelet positivt och att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet genom ett medvetet användande av miljön, genom att förstå artefakternas roll i samspelet mellan toddlarbarnen och genom att rent fysiskt närvara för att kunna hjälpa barn i givna situationer bland annat genom att svara på deras signaler och genom att skapa meningsfulla situationer.

  • 439.
    Wahlgren, Mikaela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Samuelsson, Stina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Vi känner att vi inte kan garantera säkerheten för barnen på förskolan längre.”: En kvalitativ studie om förskollärares berättelser från Förskoleupproret kring varför vissa områden betraktas som mer stressande än andra på förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.  

  • 440.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    A theoretical framework: from policy to curriculum and comparative classroom studies2018Ingår i: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, s. 31-47Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Drawing on Doyle’s (1992) comprehension of a curriculum as a coherent set of contexts and activities or ‘events’ sequenced over days or weeks to build students’ competencies toward desired goals, it follows that a major task of curriculum theory is to identify the frames that limit curriculum choices and to explore the pedagogic implications that follow. This approach to curriculum rejects the split between curriculum and pedagogy, in which the curriculum theory domain deals with questions of what knowledge is most valuable, while pedagogy was traditionally an affair for psychology. Curriculum exists not only as a document, but also as a set of enacted events resulting from context-specific interactions between teachers and students, understood as ‘curriculum events’. Thus, pedagogy is not viewed as a neutral form of teaching that lacks clear connections to the curriculum content and structure; rather, it is a combination of curriculum text and discursive practice in the classroom, involving the transformation of curriculum content into the subject of actual teaching. Pedagogy and curriculum are, in this sense, understood as two aspects of a social context centred on a teacher and a group of students. With reference to Alexander (2009, p. 927), ‘[p]edagogy is the observable act of teaching together with its attendant discourse of educational theories, values, evidence and justifications’ (italics in original).

  • 441.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Classroom research: Methodology, categories and coding2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this text is to frame the methodological considerations developed in two research projects focused on classroom research. The first project is titled Understanding curriculum reforms – A theory-oriented evaluation of the Swedish curriculum reform Lgr 11 (years 2014–2017), and the second project has the title Exploring the elusive teaching gap – Equity and knowledge segregation in teaching processes (years 2018–2020). Both projects are financed by the Swedish Research Council.

    In the research projects, empirical data are collected from curriculum events in the classroom. The task is therefore about developing an analytical framework to investigate various organisational repertoires (frame factors) that are actualised with a curriculum; for example, factors such as content-orientation, teaching space and temporal organisation of the teaching. It is also about how a curriculum takes shape in the classroom and which different communicative repertoires  (teaching talk including listening and learning talk including listening) are activated in relation to different content focuses, as well as how such repertoires can be described based on comparative typologies/categories. The focus of the research is the coding of data relating to knowledge perceptions and forms of knowledge, which is a more challenging task. All the recorded lessons relate to teaching in a full class. The coding scheme can be found in the last chapter in this anthology

  • 442.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Creative Democracy? The Task Before Us in Times of Populism.2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on John Dewey’s essay “Creative Democracy: The Task Before Us” (1939), this paper addresses the meaning of democracy and education in a globalized world that is characterized by pluralism and interdependence on the one hand and populist nationalism on the other. Dewey thought that the greatest threats to democracy come from within the democratic countries themselves. The institutions and conditions that are fundamental to democracy can also be used by social forces to destroy it (Bernstein 2000). The purpose of the study is to problematize Dewey’s view of democracy in “Creative Democracy” (1939) through a comparative study on the meaning of citizenship education in curricula in the United States and Sweden in light of the present populist tendencies in these countries. More specifically, this paper poses the questions:

    • What emphasis of citizenship education emerges in curricula for fifteen year-old students in two countries sharing a self-image of being strong democracies, when analyzed from a democratic perspective as outlined in Dewey’s “Creative Democracy”?
    • What strengths and weaknesses in relation to populism and authoritarian regimes does Dewey’s conception of democracy offer?

    The meaning of populism can be ambiguous. In this paper, populism is primarily characterized by two main features. Firstly, it relies on the wisdom of “ordinary” people, who are thought of as a homogenous whole consisting of “good” people with “decent” values. Populist parties are usually a form of democracy based directly on the voice of the majority without built-in protection for minorities. Secondly, populists prefer leadership exercised by an authoritarian charismatic individual who is believed to express the opinions of ordinary people and to govern based on what is best for this group (Inglehart & Norris 2016). Those who do not adhere to this basic philosophy of populism are excluded from the “ordinary” and in contrast, are categorized as “elite.”  

    Theoretical framework

    In the written address, Creative Democracy: The Task Before Us” (1939), John Dewey formulated democracy not only as a way of life, but as a “personal way of individual life” (p. 226). Dewey’s idea of a personally-lived democracy has two main characteristics: democracy is first and foremost a moral ideal, rather than an institutional fact, and democracy is about pluralism (Dewey 1939/1991).  According to Richard Bernstein (2000, 2010), Dewey was a “rooted cosmopolitan,” which is a term also used by Appiah (2005, p. 222) when he argues that a “tenable cosmopolitanism” needs to take seriously not only the value of human lives, but also the value of particular human lives in communities contributing to forming those lives. Cosmopolitanism, Appiah argues, grows from the county, the town, or the street rather than from the state. According to Westbrook (2006), Appiah’s book on cosmopolitanism has a close affinity to Dewey’s pragmatism, although Appiah does not himself make use of that label. According to both Dewey (1925/2008) and Appiah (2007), communication, or rather “conversation,” is the bridge between differences, cultural as well as other differences, not to come to some sort of consensus on ethical values but simply to make contact with each other, or to “get used to one another” (Appiah 2007, p. 168). Dewey (1939/1991) argues that in a democratic personal way of life, cooperation across differences is inherent “because of the belief that the expression of difference is not only a right of the other persons but is a means of enriching one’s own life-experience” (p. 228).

    In his 1916 essay “Nationalizing Education”, Dewey formulates the two counterparts inherited in the concepts of “nation” and “nationalism.” The desired side of nationalism, according to Dewey, is that nations have the ability to offer broader communities beyond a family or village. The aspect of nationalism to be avoided is a type of nationalism where “skillful politicians” know how to “play cleverly upon patriotism, and upon ignorance of other peoples” to spread a feeling of hostility to those outside their own nation (Dewey 1916/1980, p. 202). Therefore, the spirit of a nationalized education must, according to Dewey, be the promotion of the national idea which is the idea of democracy, and the idea of democracy is an idea of “amity and good will to all humanity (including those beyond our border) and equal opportunity for all within” (Dewey 1916/1980, p. 209). Dewey urges teachers to remember that it is they who need to be the mediators of this democratic idea.

    So what does the word “creative” add to our understanding of democracy? Bernstein (2000) distinguishes two elements intertwined in the term “creative democracy.” Firstly, it denotes a sense of situated creativity; an individual who is educated in a way that promotes an experimental and imaginative approach to handling social situations intelligently.  Secondly, it is concerned with the need for democracy to recreate itself. The world changes, the social circles grow larger, and creative democracy has to do with how to cope with new times of risk and uncertainty without lapsing into democracy as static procedures or self-righteous insulation. Bernstein (2000) concludes that democracy cannot be a fixed ideal; that is why it is always the task before us.

    From these theoretical assumptions, it becomes clear that the concept of democracy, including its creative version, must always be understood as an attitude with intrinsic potentials for both desirable and undesirable implications. In this paper, I argue that Dewey’s “Creative Democracy” (1939) needs to be read together with “Nationalizing Education” (1916) to clarify the democratic responsibility of the public school. Otherwise, the idea of creative democracy risks lapsing into ideals that underestimate the threats to democracy.  

    Mode of inquiry

    The mode of inquiry in this paper is based on two qualitative research methodologies: conceptual research and document studies. In the first part of the paper, Dewey’s concept of democracy is analyzed against a backdrop of current political phenomena such as populism and nationalism in order to examine the validity of Dewey’s ideas today, about a hundred years after he wrote his texts. From this reading, in the second part of the paper, three key concepts are derived that guide the analysis of citizenship education in curricula from two countries, the United States and Sweden. Two concepts, “situated creativity” and “the need for democracy to recreate itself” are drawn from Dewey’s (1916/1980) “Creative Democracy” and one concept, “cultural pluralism,” from “Nationalizing Education” (Dewey 1916/1980); the latter is interpreted in line with  Bernstein’s (2015) understanding of “where cultural differences are appreciated, respected and cultivated” (Bernstein 2015, p. 355).

    Both as countries and as democracies, Sweden and the US are very different, but both countries identify themselves as stable democracies, and both countries have encountered an unexpectedly strong wave of populism during the last few years. In the US in particular, the Republican Party has developed populist tendencies. In Sweden, the “Swedish Democrats,” with its roots in Nazism, has gained increased support and is now counted as Sweden’s second largest party according to the most recent opinion polls. From the US, the state of California has been selected for comparison with Sweden. California and Sweden are about the same geographical size, but California has about four times as many inhabitants. Both can be viewed as progressive in their view of areas like culture, music, and climate change, and both have recently signed letters of cooperation focusing on climate change. The comparison is made between curricula for students who are 15 years of age when they start the school year. This means grade 9 in Sweden and grade 10 in California. In Sweden, grade 9 is the last year of the compulsory school; in the US, grade 10 represents the second year in high school. The comparative study is conducted in the subjects of history and social science (civics).

  • 443.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Democracy and curriculum—the task still before us2019Ingår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores how John Dewey’s concept of democracy can contribute to our understandingof what is required from education amid growing nationalism and populism, even in what are usuallyperceived as established democracies. The purpose of the study is to explore how standardsbasedcurricula for citizenship education can be problematised in relation to the broad concept ofdemocracy. The meaning of citizenship education in curricula is examined through two cases fromwestern countries (Sweden and the USA) with standards-based curricula. These social studiescurricula deal with democracy as something ‘to teach about’, rather than focusing on helpingstudents learn to understand and recreate democracy for their own generation. However, theconcept of democracy, as a moral and ethical ideal, becomes difficult to express in a curriculumlogic of standards and knowledge outcomes emphasising measurability. Now, when democracy ischallenged, also seems to be the right time to confront the logic of a standards-based curriculumand the selective traditions of subjects within the social studies, as well as to ask the questions‘why?’ and ‘what for?’ in relation to basic social values and students’ competences.

  • 444.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Didaktik - ett professionsbegrepp2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Didaktik handlar om undervisning och lärande. Den intresserar sig för undervisningens och lärandets såväl teoretiska som praktiska aspekter. På så sätt förenar didaktiken undervisningens och lärandets båda perspektiv, som kan uppfattas som två sidor av samma mynt. I boken avgränsas didaktik till undervisning i institutionella sammanhang, som förskola, skola och högskola. En genomgående reflektion är didaktikens internationalisering, det vill säga undervisningsfrågornas allmängiltiga och överskridande karaktär.

    I bokens första kapitel presenteras didaktik, läran om undervisning, utifrån tre kulturellt och språkligt skilda traditioner: en tysk-nordisk och en fransk didaktiktradition samt en anglosaxisk läroplanstradition. I närmast efterföljande kapitel introduceras den didaktiska analysen, didaktikens relation till läroplanen och lärandets didaktiska aspekter. Bokens inledande del om grundläggande didaktiska perspektiv avslutas med ett kapitel om hur  pragmatism och bildning utgör sammanbindande teoretiska utgångspunkter för olika didaktiska inriktningar.

    Därefter ges i två på varandra följande kapitel exempel från matematik- och svenskämnenas didaktiska forskning. Kapitlen belyser både vad som skiljer ämnesdidaktiken åt, utifrån ämnenas respektive traditioner och globaliseringens olika konsekvenser, men också vad som förenar dem i användandet av liknande teoribildningar. Ett särskilt kapitel ägnas åt klassrumsforskning som ett sätt att utforska undervisningssituationernas meningsinnehåll, kunskapssyn och kommunikationsmönster. Sist, men inte minst, behandlas frågan om vad det innebär att vara lärare – vad det innebär att uppfostra morgondagens demokratiska medborgare, att utveckla sitt yrke till artisteri och att värna om undervisningens krav på pluralism.     

    Syftet med boken är att ge dig som blivande lärare tankar och begrepp som kan bidra till dina egna val och ställningstaganden i din undervisning.

  • 445.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    “International standards” and the implications for educational equality in national school reforms2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The evidence-based policy movement emerged from a desire to remove ideology from the policy process in order to increase the credibility of policy proposals; an approach that was also incorporated in the Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD). The focus of this study is to explore international policy discourses and “international standards” underpinning school reforms, with the current school reform in Sweden used as an example. The purpose is (i) to examine what arguments and actors in the international education arena are relevant to the national reform priorities, and (ii) to explore how comparative research perspectives can contribute to unravel aspects of (in)equalities in national school reforms against a backdrop of international educational policy discourses.

  • 446.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Introduction: Understanding classroom and knowledge discourses from a curriculum theory and didactic perspective2019Ingår i: Classroom research: Methodology, categories and coding / [ed] Wahlström, Ninni, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, , s. 44s. 3-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 447.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Läroplaner2018Ingår i: Att bli lärare / [ed] Eva Insulander & Staffan Selander, Stockholm: Liber, 2018, s. 195--199Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuterar jag på vilka sätt läroplanens innehåll kan uppfattas som grundläggande för lärare i deras undervisning. Jag kommer också att utreda frågan om på vilket sätt den svenska läroplanen kan sägas utgöra en del av en internationell utbildningspolicy

  • 448.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Pedagogik, policy och skolans uppdrag2018Ingår i: Pedagogik som vetenskap: en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, s. 113-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågan om vad som räknas som viktig kunskap för samhället i dag och i morgon blir relevant när skolans läro- och kursplaner ska fyllas med innehåll. Kunskapsfrågan inbegriper en rad olika aspekter. För det första kan vad-frågan ställas, vilket innehåll är lämpligt för att lära ut denna kunskap? För det andra handlar det om vem som behöver en viss kunskap och vems kunskap som representeras med hjälp av ett sådant urval. För det tredje ställs frågan om varför just denna kunskap behövs för just denna grupp elever? För det fjärde, slutligen, kommer hur-frågan. När och på vilket sätt ska skolans elever ta del av dessa kunskaper? Dessa och liknande aspekter av kunskapsfrågan skapar en – uttalad eller outtalad – grund för diskussioner på den så kallade policyarenan. Inom pedagogisk forskning utgör skolans kunskapsfråga ett grundläggande studieobjekt inom den inriktning som kallas läroplansteori och didaktik. Utbildningspolitiska idéer behöver förhålla sig till både skolans demokratiska uppdrag och skolans kunskapsuppdrag, men här uppstår samtidigt ett spänningsfält eftersom olika typer av policy lägger olika vikt vid skolan som institution för demokrati respektive för kunskap

  • 449.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Standards-based curriculum: implications for teaching content and classroom discourses2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore how international educational policy embedded in the structure and content of curriculum transforms into certain patterns in classroom teaching. The following two research questions are formulated: How can classroom discourse be understood as part of a wider context of international education policy codified through national and classroom curriculum? How does international policy of standards-based curriculum influence teaching repertoires? The version of teaching that emerges in this study, interpreted in a broader context of an international standards movement, can best be defined as directed exploration based on the teacher’s role as an explorer of what the students know, think and understand in relation to the acquisition of knowledge prescribed in the curriculum’s knowledge requirements.

  • 450.
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The travelling reform agenda: the Swedish case through the lens of the OECD2018Ingår i: Transnational curriculum standards and classroom practices: The new meaning of teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, s. 15-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this chapter, the central theme is the consequences of an individual country turning to an intergovernmental organisation, the Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), to have its school systems assessed by an authoritative educational policy actor. This analysis adheres to current comparative research policy borrowing and lending, where national policy-makers project their policy agendas into ‘international standards’ and international judgements to justify their own educational policy reform agenda. The assumption is that national policy-makers with lengthy conflicts in a policy field such as education are likely to turn their attention to another country’s educational system to legitimise their national policy; that is, they use another country as a ‘projection’ for their internal debates (Steiner-Khamsi, 2012; Takayama et al., 2013 ). In this case, the OECD instead uses its transnational policy as a ‘projection’ for a good and ‘evidence-based’ policy that is applied to a long-debated national school system. However, when a transnational reform agenda works as the lens through which an individual country’s school system is to be judged, it might be quite difficult to catch sight of the local/national school system. Instead, the transnational perspective tends to dominate and obscure the character of the national school system that is under the magnifying glass. In the present analysis, two different approaches are brought together in a common framework: curriculum theory (CT) and discursive institutionalism (DI).

678910 401 - 450 av 474
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf