lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 2052
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Almqvist, Joakim
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Olsson, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Transkulturell omvårdnad: En litteraturstudie som belyser vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Många människor har på senare år tvingats fly från sina hemländer. Detta har resulterat i att vårdpersonalen vårdar allt fler människor med olika kulturella bakgrunder. Vårdpersonal möter allt oftare flyktingar och asylsökande som bär på traumatiska upplevelser och skiftande hälsotillstånd. Att vårda människor från andra kulturer kan vara utmanande för vårdpersonalen då de ska kunna ge en god kvalitativ vård på lika villkor till alla människor. Syfte Att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande. Metod Utformad som en litteraturstudie. Sammanlagt valdes 8 kvalitativa artiklar ut från databaserna Cinahl och PsycINFO till kvalitetsgranskning. Resultatet diskuterades i förhållande till den valda teorin. Resultat Delas in i 2 kategorier och 7 subkategorier. Första kategorin är Vårdpersonalens erfarenheter av att kommunicera där språkbarriärer och tolk som hjälpmedel blev subkategorier. Den andra kategorin Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda innefattar ohälsa kopplat till flyktingar, kulturella skillnader, grundläggande aspekter i vårdandet, utmaningar för vårdpersonal samt betydelsefullt och utvecklande arbete som subkategorier. Vårdpersonal upplevde att det var svårt att kommunicera. Att använda tolk var problematiskt. Krig, våld, olyckor och ohälsosamma levnadsförhållanden bidrog till en mängd olika hälsobesvär. Kulturella skillnader försvårade omvårdnaden. Familjefokuserad omvårdnad, en stödjande vårdrelation med förtroende och möjlighet till samtal var viktiga aspekter i omvårdnaden. Resultatet diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om vård av kulturell mångfald och universalitet. Slutsats Det behövs en större kulturell medvetenhet bland vårdpersonal för att kunna bemöta och ge en god kvalitativ vård till flyktingar och asylsökande.

  • 52.
    Almqvist, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Andersson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans möte med en patient från ett annat land.: Systematisk litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land.

    Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO.

    Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och  Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten.

    Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.

  • 53.
    Almqvist, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Manfred, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas: en systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer och Watson’s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas. Metod Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar hittades i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 10 artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre teman med de nio subteman som identifierats. Resultatets tre teman är: att uppmärksamma existentiella frågor, att våga möta existentiella frågor och att skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Slutsats Vår systematiska litteraturstudie belyser vikten av att som sjuksköterska kunna uppmärksamma, våga möta och kunna skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Dock finns det brister inom sjuksköterskans kompetensområde och organisation. Därmed kan vi dra slutsatsen att det finns behov av utbildning avseende existentiell vård inom sjuksköterskans kompetensområde och tydligare riktlinjer från organisationen för att förbättra sjuksköterskors förmåga att möta existentiella frågor.

  • 54.
    Alsterhed, Andréa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mäns upplevelser av prostatacancer: En Litteraturstudie baserad på självbiografier2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 55.
    Alsén, Kristoffer
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Jalonen, Simon
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Triagera vid ett högt patientflöde: ett sjuksköterskeperspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
  • 56.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden;Capio Palliative Care Dalen, Sweden.
    Holm, Maja
    Sophiahemmet University, Sweden.
    Benkel, Inger
    Sahlgrens University Hospital, Sweden;University of Gothenburg, Sweden.
    Norinder, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden;Capio Palliative Care Dalen, Sweden.
    Ewing, Gail
    Univ Cambridge, UK.
    Grande, Gunn
    Univ Manchester, UK.
    Hakanson, Cecilia
    University of Gothenburg, Sweden.
    Ohlen, Joakim
    University of Gothenburg, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Council, Sweden.
    A person-centred approach in nursing: Validity and reliability of the Carer Support Needs Assessment Tool2018In: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 35, p. 1-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) was developed for use among family caregivers in palliative care for assessment of their support needs. The purpose of this study was to translate and evaluate the validity and reliability of the CSNAT in a sample of Swedish family caregivers and nurses in a palliative care context. Methods: Data for this validation study was collected during 2016 in the context of palliative home care in two larger Swedish cities. The study was conducted in three stages to reach conceptual, semantic, operational and measurement equivalence between the original UK version and the Swedish version. Stage I consisted of translation to Swedish. In Stage II, cognitive interviews were performed with 8 family caregivers and 10 nurses. Data were analyzed based on relevance, clarity and sensitivity. In Stage III, the CSNAT and related self-rating measures (caregiver burden, preparedness for caregiving and quality of life) were completed by 118 family caregivers. Data quality, construct validity and test-retest reliability were evaluated. Results: The CSNAT items were considered relevant and useful to identify areas of support needs. The Swedish CSNAT showed sound psychometric properties with satisfactory data quality and few problems with missing data across items (1.8%-6.1%). All items except one correlated as expected (rho > 0.3) with caregiver burden, supporting construct validity. All items had satisfactory test-retest reliability (kappa w = 0.45-0.75). Conclusions: This study further adds to the validity of the CSNAT and shows in addition that it is reliable and stable for use among family caregivers in palliative care.

  • 57.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden;Dalens Hospital, Sweden.
    Holm, Maja
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Mälardalen University, Sweden.
    Bylund Grenklo, Tove
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet, Sweden.
    Goliath, Ida
    Karolinska Institutet, Sweden;Ersta Hospital, Sweden.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden;Karolinska Institutet, Sweden.
    Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig2016In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, no 47, p. 1-3Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    När svårt sjuka patienter vårdas i det egna hemmet har närstående ofta en avgörande roll.

    De närstående har också, utöver vårdsituationen, att hantera sina egna känslor kring förlust, sorg och död.

    Närstående är ofta otillräckligt förberedda för sin vårdarroll och har behov av information och stöd.

    Att vara förberedd har lyfts fram som ett viktigt fenomen för närstående. Det har visat sig relatera till flera positiva faktorer och anses ha en skyddande effekt mot negativa konsekvenser.

    Med en öppen, ärlig kommunikation och ett riktat stöd ökar närståendes möjligheter att förbereda sig för en vårdande roll samt det faktum att sjukdomen är obotlig och leder till döden.

  • 58.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Dalen Hosp, Stockholm ; Karolinska Institutet.
    Lovgren, Malin
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Karolinska Institutet.
    Bylund Grenklo, Tove
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet.
    Hakola, Pia
    Stockholms Sjukhem Fdn.
    Furst, Carl Johan
    Lund University ; Region Skåne.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Karolinska Institutet.
    How to support teenagers who are losing a parent to cancer: Bereaved young adults' advice to healthcare professionals-A nationwide survey2017In: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 15, no 3, p. 313-319Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The loss of a parent to cancer is considered one of the most traumatic events a teenager can experience. Studies have shown that teenagers, from the time of diagnosis, are already extremely worried about the consequences of a parent's cancer but tend to be left to manage these concerns on their own. The present study aimed to explore young adults' advice to healthcare professionals on how to support teenagers who are losing a parent to cancer. Methods: This work derives from a Swedish nationwide survey and employs a qualitative approach with a descriptive/interpretive design to obtain answers to an open-ended question concerning advice to healthcare professionals. Of the 851 eligible young adults who had lost a parent to cancer when they were 13-16 years of age within the previous 6 to 9 years, 622 participated in our survey (response rate = 73%). Of these 622 young adults, 481 responded to the open-ended question about what advice to give healthcare professionals. Results: Four themes emerged: (1) to be seen and acknowledged; (2) to understand and prepare for illness, treatment, and the impending death; (3) to spend time with the ill parent, and (4) to receive support tailored to the individual teenager's needs. Significance of Results: This nationwide study contributes hands-on suggestions to healthcare staff regarding attitudes, communication, and support from the perspective of young adults who, in their teenage years, lost a parent to cancer. Teenagers may feel better supported during a parent's illness if healthcare professionals take this manageable advice forward into practice and see each teenager as individuals; explain the disease, its treatments, and consequences; encourage teenagers to spend time with their ill parent; and recommend sources of support.

  • 59.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden;Dalen Hospital, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Hospital, Sweden.
    Boman, Kurt
    Umeå University, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå University, Sweden.
    Family members' experiences of integrated palliative advanced home and heart failure care: a qualitative study of the PREFER intervention2018In: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 16, no 3, p. 278-285Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Chronic heart failure is a disease with high morbidity and symptom burden for patients, and it also places great demands on family members. Patients with heart failure should have access to palliative care for the purpose of improving quality of life for both patients and their families. In the PREFER randomized controlled intervention, patients with New York Heart Association classes III-IV heart failure received person-centered care with a multidisciplinary approach involving collaboration between specialists in palliative and heart failure care. The aim of the present study was to describe family members' experiences of the intervention, which integrated palliative advanced home and heart failure care.

    METHOD: This study had a qualitative descriptive design based on family member interviews. Altogether, 14 family members participated in semistructured interviews for evaluation after intervention completion. The data were analyzed by means of content analysis.

    RESULTS: Family members expressed gratitude and happiness after witnessing the patient feeling better due to symptom relief and empowerment. They also felt relieved and less worried, as they were reassured that the patient was being cared for properly and that their own responsibility for care was shared with healthcare professionals. However, some family members also felt as though they were living in the shadow of severe illness, without receiving any support for themselves.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: Several benefits were found for family members from the PREFER intervention, and our results indicate the significance of integrated palliative advanced home and heart failure care. However, in order to improve this intervention, psychosocial professionals should be included on the intervention team and should contribute by paying closer attention and providing targeted support for family members.

  • 60.
    Alvarsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lundqvist, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen av att vara närstående till en patient med cancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, more than 50,000 people is affected of cancer every year, but it's not just patients who are affected it is also next-of-kin. About 35 % of all cancers cannot be cured and the treatment is palliative, which seeks to prevent and alleviate the suffering of the patient and their family. To be next-of-kin in this situation evokes many feelings.Purpose: The aim of this study is to illuminate the experience of being next-of-kin to a palliative patient with cancer.Method: The study was conducted based on a qualitative approach and is based on six biographies where the results have been processed by means of a qualitative content analysis.Results: The experience of being next-of-kin to a patient with cancer brings out many feelings such as anxiety, hope, despair, and peace. The importance as a next-of-kin to be confirmed from the patient and the healthcare is elucidated, as well as the importance of getting help and support from the health care system to cope and to be the strong one who is always there for the patient. The importance of family and friends is also highlighted.Conclusion: This study clearly shows that healthcare must be much better at an early phase to see the family and also to see their needs. The importance of information, to know what will happen, what can be expected and what help you can get. Many feel that they first receive the help and support they need when palliative care is a reality.

  • 61.
    Alvelid, Liza
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Stenvik, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patientens upplevelser av symtom i samband med en akut hjärtinfarkt: En integrativ litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Hjärtinfarkt kan vara livshotande och kräver omedelbar sjukhusvård. För att reducera skada på hjärtat är det viktig att patienten kommer till omedelbar reperfusionsbehandling. Om symtom inte känns eller relateras till hjärtat, kan det göra att personen avvaktar med att söka vård och därmed försenas diagnos och behandling vilket kan leda en till ökad risk för att dö. För att öka kunskapen inom detta område vill vi med vår analys undersöka patienters upplevelse av symtom vid en akut hjärtinfarkt.

    Syfte: Att undersöka patientens upplevelse av symtom vid en akut hjärtinfarkt.

    Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes vilken baserades på sökningar i Cinahl och Pubmed. Nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut.

    Resultat: Studierna visade stor variation av patienternas upplevda symtom och symtomdebutens karaktär. Det fanns även skillnader mellan förväntade och upplevda symtom och resultatet visade att det råder en generell kunskapsbrist om AMI symtom bland allmänheten. Detta sammantaget leder till fördröjning i patienternas beslutsprocess för att uppsöka vård och behandling.

    Slutsats: Om tiden till behandling kortas, kan det leda till stora förbättringar vad gäller personens hälsa, välmående och livskvalitet. Det borde därmed finnas ett stort intresse att investera i strategier för att öka kunskapen om de olika och varierande symtom vid akut hjärtinfarkt hos allmänheten och även hos yrkesverksamma inom vård- och omsorg.

  • 62.
    Alvgrim, Malin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lilienberg, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nydiagnostiserade kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer: En systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 63.
    Amundsson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Åman, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patientflöden till akutmottagningen: En kvantitativ punktprevalensstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally.

    Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals.

    Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201.

    Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative.

    Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.

  • 64.
    Andersen, Patricia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hult, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvård och kommunal sjukvård kring den äldre patienten.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background: The frail and/or sick elderly are a growing group of patients who are often caught in between healthcare instances when misunderstandings occur in transition between inpatient and municipal healthcare providers. Previous research has shown that, among other things, lack of information between instances are one of the most common causes of preventable harm. Improved cooperation between these two primary health facilities work is of paramount importance for patient safety.

    Aim: The aim of the study was to examine nurses experiences of cooperation between inpatient care and municipal healthcare concerning geriatric patients.

    Method: A qualitative method was chosen to investigate the nurses' experience of cooperation between inpatient care and municipal healthcare. A total of 27 nurses from both municipal and inpatient answered an electronic questionnaire via e-mail. Their answers were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: Nurses from both inpatient care and municipal healthcare believes that the cooperation is in need of improvement in order to increase patient safety. Shortcomings occur in cooperation, especially regarding medicinal management, communication and information transfer. They are also under the impression that an increased understanding of each other's work situations are crucial. Suggestions of improvement are increased education within the common communicational tool and also visits to each other’s workplaces to increase the understanding of the different work situations.

    Conclusion: An increased and improved cooperation between municipal healthcare and inpatient care can improve patient safety if medicinal management and transference is secured, better care plans are set up with and for the patient, and also that information transfer is conducted properly. These things will enable a good cooperation and transition of caregiver will not be as noticeable to the patient. The existing tool for communication, if used to its full extent, is a great support in doing this.

  • 65.
    Andersen, Pia
    et al.
    Region Kronoberg;Linköping University.
    Holmberg, Sara
    Region Kronoberg;Lund University.
    Lendahls, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kronobergen.
    Nilsen, Per
    Linköping University.
    Kristenson, Margareta
    Linköping University.
    Physical Activity on Prescription with Counsellor Support: A 4-Year Registry-Based Study in Routine Health Care in Sweden2018In: Healthcare, E-ISSN 2227-9032, Vol. 6, no 2, article id 34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Public health gains from physical activity on prescription (PAP) depend on uptake in routine care. We performed an evaluation of the implementation, in a Swedish county council, of counsellors who give personalized support to PAP recipients aimed at facilitating PAP delivery. The aim was to compare characteristics between PAP recipients and the health care population as well as between PAP recipients who used and did not use counsellor support. We also investigated professional belonging and health care setting of health care professionals who prescribed PAP. Methods: All patients' >= 18 years who received PAP during 2009-2012 in primary and secondary care in the County Council of Kronoberg were included (n = 4879). Data were retrieved from electronic medical records. Main outcome measures were patient and professional characteristics. Results: A third of the PAP recipients had diseases in >= 5 diagnostic groups and more than half had >= 11 office visits the year before receiving PAP. Counsellor support was used by one-third and PAP recipients who used counsellor support had more multiple diagnoses and office visits compared with non-users. Physicians issued 44% of prescriptions and primary care was the predominant setting. The amount of PAP did not change over time, but the proportion of physicians' prescriptions decreased while the proportion of nurses' prescriptions increased. Conclusions: PAP recipients had high morbidity and were frequent health care attenders, indicating that PAP was predominantly used for secondary or tertiary prevention. PAP rates did not increase as intended after the implementation of counsellor support.

  • 66.
    Andersen, Pia
    et al.
    Region Kronoberg;Linköping University.
    Lendahls, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kronoberg.
    Holmberg, Sara
    Region Kronoberg;Lund University.
    Nilsen, Per
    Linköping University.
    Patients' experiences of physical activity on prescription with access to counsellors in routine care: a qualitative study in Sweden2019In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 19, article id 210Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BackgroundPhysical activity on prescription (PAP) has been implemented in several countries, including Sweden, to support patients who might benefit from increased physical activity. This study explores the experiences of recipients of PAP in routine health care in Sweden that offers the recipients support from physical activity counsellors. The aim was to explore influences on engagement in physical activity by PAP recipients' from a long-term perspective.MethodsWe conducted individual semi-structured interviews using a topic guide with a purposively selected sample of 13 adult PAP recipients 1.5 to 2.5years after PAP. Interviews were recorded, transcribed verbatim and analysed through inductive and deductive content analysis. The questions were informed by Capability-Opportunity-Motivation-Behaviour (COM-B), which was also used as a framework to analyse the data by means of categorizing the factors (influences on the behaviour).ResultsTen factors (i.e. sub-categories) that influenced the participants' engagement in physical activity were identified. PAP recipients' capability to engage in physical activity was associated with adapting the PAP to the individual's physical capacity and taking into account the individual's previous experiences of physical activity. PAP recipients' opportunity to engage in physical activity was related to receiving a prescription, receiving professional counselling and follow-up from a physical activity counsellor, collaboration between prescriber and counsellor, having access to appropriate activities, having a balanced life situation and having support from someone who encouraged continued physical activity. PAP recipients' motivation to engage in physical activity was associated with the desire to improve his or her health condition and finding activities that encouraged continuation.ConclusionsPAP recipients' engagement in physical activity was influenced by their capability, opportunity and motivation to undertake this behaviour. Numerous extraneous factors influence capability and motivation. Physical activity counsellors were found to be important for sustained activity because they use an individual approach to counselling and flexible follow-up adapted to each individual's need of support.

  • 67.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sörensen, Mathilda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anorexia Nervosa: En systematisk litteraturstudie om föräldrars erfarenhet av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia Nervosa2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 68.
    Andersson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hardin, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Riskfaktorer för postoperativt delirium efter hjärtkirurgi: En systematisk litteraturstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Heart surgery can save a patient's life but can also lead to an increased risk of suffering from a complication such as postoperative delirium. Delirium is not an illness but a state of mental confusion that affects the patient's attention, awareness and cognitive ability. Postoperative delirium can lead to many negative consequences which can cause patient suffering. Nursing care has aimed to alleviate a patient's suffering by seeing the entire patient in the caring relationship. This is the core in nursing science. Research has shown that it is important for the patient's postoperative recovery to be able to detect and prevent postoperative delirium in an early stage. It has appeared that intensive care nurses need more education and knowledge in this area in order to be able to detect and prevent postoperative delirium after heart surgery.

    Aim: The aim of the study is to identify risk factors that are associated with the development of postoperative delirium after heart surgery within patients in the intensive care unit.

    Method: A systematic literature review that analyzed quantitative articles according to a method of analysis by Bettany-Saltikov and McSherry (2016).

    Result: Four categories emerged from the analysis: Patients background, length of mechanical ventilation, Heart- and lung machine duration and Complications after heart surgery that were risk factors which affected the development of postoperative delirium.

    Conclusion: The overall knowledge that the study has provided can form a basis for intensive care nurses in the care of patients with postoperative delirium. Further research is needed on risk factors for postoperative delirium and how the mental confusion affects both the patient and relatives. More research is also needed about how postoperative delirium can be prevented.

  • 69.
    Andersson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sparavec, Yvonne
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på hälsocentral.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Telefonrådgivning har blivit en alltmer vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskor som arbetar på hälsocentral inom primärvården. Det är ett sätt för uppringeren att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Telefonrådgivning innebär att telefonsjuksköterskan gör en snabb bedömning av uppringarens tillstånd  och hänvisar uppringaren till lämplig vårdnivå men även ger råd, stöd och undervisning. Kommunikationen har central betydelse där telefonsjuksköterskan måste kunna tolka även icke-verbal kommunikation. Telefonsjuksköterskan måste anpassa sitt arbete och sina beslut efter vetenskapliga, organisatoriska , ekonomiska och tekniska aspekter.

    Syfte: Att belysa telefonsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med telefonrådgivning.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta  artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes utifrån en integrerad analys.

    Resultat: I analysen identifierades fyra huvudkategorier; möte med uppringaren, att göra bedömningar och ta beslut , ökande kravbild, samt känslor för arbetet, vilka  utmynnade i 7 underkategorier.  Faktorer som identifierades var att inte se uppringaren när man kommunicerar och tolkar både de verbala och icke visuella signalerna och att samtidigt vara både dörrvakt  och vårda uppringarna. Att rätt frågor ställs för att göra rätt bedömning betonas. Arbetet upplevs stimulerande men även stressande för telefonsjuksköterskor.

    Slutsats: Telefonrådgivning är en utmanande och stimulerande men svår arbetsuppgift. Att kunna sortera och förstå problemen utan att se uppringaren och samtidigt ställas inför de etiska svårigheter som genus och etnicitet gör att det ställs stora krav på telefonsjuksköterskan.

  • 70.
    Andersson, Annie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Nathalie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anhörigas upplevelser vid Alzheimers sjukdom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever cirka 100 000 med Alzheimers sjukdom. Alzheimers är en av många demenstillstånd. Orsaken till uppkomsten av sjukdomen är i nuläget oklar. Riskerna att insjukna ökar bland annat med åldern och livsstil. Alzheimers är en anhörigsjukdom. Tidigare forskning visar att anhöriga upplever att relationen med personen med Alzheimers förändras samtidigt som det sker en rollförändring. Rollen som anhörigvårdare medför både fysisk och psykiskt påfrestning.

    Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig vid Alzheimers sjukdom.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats av fem självbiografier.

    Resultat: Anhöriga upplever att rollen som anhörigvårdare är påtvingad eller som en äktenskaplig plikt. I samband med anhörigrollen upplevs känslor som skuld, maktlöshet, ensamhet och frustration. Anhöriga upplever att de ständigt måste anpassa sig till den sjuke och prioriterar inte sig själv, sin hälsa och sina behov.

    Slutsatser: Sjuksköterskor men även andra professioner behöver uppmärksamma anhöriga mer genom att lyssna och ta del av deras upplevelser. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att organisera vård och omsorg till personer med Alzheimers sjukdom och stötta deras anhöriga.

  • 71.
    Andersson, Christina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Palomino Chocano, Ghelen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelse av långvarig smärta.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.

    Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.

    Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.

    Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.

    Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta. Detta för att kunna hjälpa till att lindra dennes lidande.

    Nyckelord: Chronic pain, Persistent pain, Experience, Aged, Elderly .

     

  • 72.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hoveida, Samira
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Cancer förändrar allt: Kvinnors upplevelser av bröstcancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 73.
    Andersson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arvidsson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Christensson, Heléne
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    En sjukdom - två drabbade: En systematisk litteraturstudie om hur parets liv förändras när en av dem har drabbats av stroke.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke är ett tillstånd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna påverkar inte bara den strokedrabbade utan även dess partner.

    Syfte: Att belysa hur parets liv förändras efter att en av dem har insjuknat i stroke.

    Frågeställningar: Vilka emotionella förändringar upplever paret? Vilka sociala förändringar upplever paret? Hur påverkas parets sexualliv? 

    Metod: Metoden vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med inspiration från Friberg (2012)

    Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar och sex kategorier. Kategorierna var känsloyttringar, ökad börda, behov av stöd, nedsatta kroppsfunktioner, dagliga aktiviteter och förändrad intimitet. Resultatet visade att den strokedrabbade och partnern fick förändrade roller i relationen efter en stroke. Det skedde en omfördelning av sysslor, partnern fick ökat ansvar vilket kunde upplevas som övermäktigt och svårhanterat. Parrelationen och sexuallivet påverkades efter stroken och det var viktigt att paret fann en acceptans i den nya livssituationen.

    Slutsats: Vår studie visar att både den strokedrabbade och partnern upplever emotionella och sociala förändringar samt fick ett förändrat sexualliv efter en stroke. För att motverka att paret får en försämrad relation efter stroken är det viktigt att vården ser paret ur ett helhetsperspektiv och vid behov erbjuder ett fortlöpande stöd.

  • 74.
    Andersson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Levin, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mötet med föräldrar till överviktiga barn: En intervjustudie ur barnhälsovårdssköterskans perspektiv2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Overweight in children is a growing problem around the world. Studies has shown that children suffering from overweight, are at a greater risk to remain overweight as adults as well. Child health care nurses have an important task by trying to motivate parents to better diet and exercise habits for their children. Previous research proves that overweight and obesity in children is a very complex problem which requires a good caring relationship between child health care nurses and parents.

    Purpose: The purpose of the study was to illuminate the experiences of child health care nurses of meeting parents of overweight children.

    Method: An inductive qualitative approach was used as method. The collection of data was conducted by using semi-structured interviews. Seven child health care nurses participated. A qualitative manifest content analysis was used as the method of analysis.

    Result: The result was described in three main categories. The child health care nurse way of approach described how the attitudes, mind-set and treatment affected the meeting with the parents. Impeding factors in the meeting described that the attitudes of the parents, their approach and cultural-and social differences could be impeding in the meeting. Strategies to increase the motivation and knowledge of the parents illuminated that process thinking and an informative and preventive work could be favorable in the meeting. The child health care nurses also described different useful tools that could increase the motivation and knowledge of the parents.

    Conclusion: The child health care nurses way of approach has a great importance when it comes to motivating the parents to encourage the future health of their overweight children. Today's society is getting increasingly more multicultural and the cultural competence of the child health care nurses should therefore be supported. The work of the child health care nurses is characterized by a process thinking where time is considered as a determinant factor. Ultimately, the child health care nurses work with meeting parents of overweight children can be considered difficult but highly important.

  • 75.
    Andersson, Henrik
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Axelsson, Christer
    University of Borås, Sweden.
    Larsson, Anna
    South Älvsborg's Hospital, Sweden.
    Bremer, Anders
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Borås, Sweden.
    Gellerstedt, Martin
    University West, Sweden.
    Bång, Angela
    University of Borås, Sweden;University of Gothenburg, Sweden.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Sweden.
    Ljungström, Lars
    Skaraborg Hospital, Sweden.
    The early chain of care in bacteraemia patients: early suspicion, treatment and survival in prehospital emergency care2018In: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 36, no 12, p. 2211-2218Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction

    Bacteraemia is a first stage for patients risking conditions such as septic shock. The primary aim of this study is to describe factors in the early chain of care in bacteraemia, factors associated with increased chance of survival during the subsequent 28 days after admission to hospital. Furthermore, the long-term outcome was assessed.

    Methods

    This study has a quantitative design based on data from Emergency Medical Services (EMS) and hospital records.

    Results

    In all, 961 patients were included in the study. Of these patients, 13.5% died during the first 28 days. The EMS was more frequently used by non-survivors. Among patients who used the EMS, the suspicion of sepsis already on scene was more frequent in survivors. Similarly, EMS personnel noted the ESS code “fever, infection” more frequently for survivors upon arriving on scene. The delay time from call to the EMS and admission to hospital until start of antibiotics was similar in survivors and non-survivors. The five-year mortality rate was 50.8%. Five-year mortality was 62.6% among those who used the EMS and 29.5% among those who did not (p < 0.0001).

    Conclusion

    This study shows that among patients with bacteraemia who used the EMS, an early suspicion of sepsis or fever/infection was associated with improved early survival whereas the delay time from call to the EMS and admission to hospital until start of treatment with antibiotics was not. 50.8% of all patients were dead after five years.

  • 76.
    Andersson, Johan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lindvall, Jonas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vårda någon som slåss: Vårdares upplevelse av våldssituationer och hur dessa påverkar vårdrelationen inom rättspsykiatrisk vård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

     

    Background: The forensic psychiatry in Sweden offers care to people who have committed a crime under the influence of a mental disorder. Violence against staff is a common and major problem in the forensic psychiatry. Caregivers who have been exposed to violence feel less satisfied in their work, and are more often staying at home on sick leaves, compared to other caregivers. A good caring relationship between caregivers and patients is described as a prerequisite for giving a good care in the context of forensic psychiatry.

     

    Aim: The aim of the study was to highlight the health professionals' experiences of violent situations and how these affect the caring relationship in forensic psychiatric care.

     

    Method: The study has a qualitative approach based on the lifeworld theory. The study is based on interviews with twelve caregivers. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.

     

    Result: The interviews revealed that violent situations between patients and caregivers in forensic psychiatric care can lead to a distance between the caregiver and the patient, or that the patient is being moved. Violence can also lead to sick leave for caregivers or a permanent quit from work. Caregivers with long experience of forensic psychiatry describe that they constantly have a mental preparedness for violence to suddenly arise. They also use a rough jargon as a tool to handle the stressful context.

     

    Conclusion: It may be counterproductive to move a patient after a violent situation, thus making it impossible for the patient and the victim to meet each other after a violent situation. An avoidance of the meeting is likely to worsen the caring relationship. Instead of creating a distance, the patient can be invited to a conversation with this caregiver. Caregivers demand support for a longer period of time after a violent situation. In order to create the conditions for interpersonal support after a violent situation, long-term and structured support is needed. Further research is needed to better understand the occasionally rough jargon and how it affects caring.

  • 77.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nyberg, Marika
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans upplevelse av transkulturell omvårdnad: -en systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.

  • 78.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hotic, Dzenana
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vårdrelationens betydelse för vården av patienter med Anorexia Nervosa: En systematisk litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Objective: The aim was to illuminate the health care relationship in relation to patient care with Anorexia Nervosa.

    Methods: A systematic literature review was conducted. Articles relevant to the aim of the study was sought in the databases Cinahl and PubMed. Ten qualitative articles were identified. A quality valuation and a manifest content analysis was conducted.

    Results: The results in this the study showed that the care relationship is of great importance and the patient considered that support from nurses was helpful. The categories found in the analysis were: Care relations, Emotional experiences and Communication. Difficulties in the care relationship could arise when patients opposed care. The patients also experiences mixed feelings in the care relationship. However, communication and care relationshipa are of great importance for the perception of well-being and for continued treatment.

    Conclusions: There is insufficient knowledge of the importance of the care relationship in treating Anorexia Nervosa. A strong terapeutic relationship is of great importance to prevent relapses from occurring and to build trust in each other. Despite the patient’s fluctuating emotional experiences, nurses should treat patients with dignity, respect and kindness. Communication between both parties is important in order to get an overall picture of the patient’s situation for optimal care and treatment.

    Keywords: Anorexia Nervosa, Patient experience and nurse-patient relations. 

  • 79.
    Andersson, Julia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Jarlh, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Föräldrars upplevelser av att ha ett kritiskt sjukt barn på en intensivvårdsavdelning.: - En systematisk litteraturstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnintensivvård beskrivs som stark känsloladdad vård för både föräldrar och sjukvårdspersonal. Att ha ett barn inlagt på en intensivvårdsavdelning är förenat med stress och oro hos de flesta föräldrar. Barn är en särskilt utsatt patientkategori och när patienten är ett barn kan anhöriga kan uppfattas ställa högre krav på vården. Kunskapsökning om föräldrarnas situation skulle inte bara leda till ökad trygghet hos föräldrarna utan även hos intensivvårdssjuksköterskan, vilket kan generera i en bättre och tryggare vård för det sjuka barnet. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett kritiskt sjukt barn på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet från insamlad data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade i ett övergripande tema; att vara inkluderad i en surrealistisk värld, elva underkategorier och fyra kategorier: Föräldrars behov under vistelsen på intensivvårdsavdelningen; Upplevelser av intensivvården; En vårdmiljö som väcker känslor; och Upplevelsen av stöd. Slutsats: Vårdteamet och sjuksköterskans roll är central i den kliniska vården, genom att se familjen som en helhet med ett holistiskt helhetstänk. En god familjecentrerad omvårdnad kan bidra till att göra familjen trygg och stärka föräldrarna. Genom att bjuda in föräldrar i vården kring barnet blir de delaktiga, känner stöd och upplever sig inkluderade, vilket skapar ökad trygghet och tillit för både föräldrar och de som vårdar barnet. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen hos sjuksköterskan och leda till en mer specifik familjecentrerad vård, för att hjälpa och möta upp föräldrarnas behov i deras utsatta situation.

  • 80.
    Andersson, Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Strand, Alicia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med diabetes typ 1: Vuxnas erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 blir allt vanligare i hela världen. Det är en kronisk sjukdom som påverkar både patienten och personer i dess omgivning på olika sätt. För patienter med kronisk sjukdom finns det olika sätt att hantera livssituationen där vissa ignorerar allvaret och andra tar lärdom av erfarenheterna. Egenvård är en viktig del för att hantera diabetes typ 1 och minska risken för komplikationer. Vald teoretisk referensram är Orems egenvårdsteori.

    Syfte: Syftet var att beskriva patientens erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: Den valda designen var en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Integrerad analys genomfördes. Nio artiklar valdes ut, åtta var kvalitativa och en var kvantitativ.

    Resultat: Fyra kategorier identifierades: Förändrad tillvaro, personligt ansvar för egenvård, rädsla och oro samt stöd från omgivningen. 

    Slutsats: Patienter har olika erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Egenvården är ständigt närvarande och kräver planering i alla dagliga aktiviteter vilket kan vara påfrestande. Ansvarstagande för egenvård riktas mot att förhindra uppkomst av komplikationer. Hypoglykemi utgör den största rädslan. Stöd från omgivningen är betydelsefullt för att kunna hantera livet. Genom att vara lyhörd och bemöta varje patient som en unik individ kan sjuksköterskan bidra till delaktighet och stöd.

  • 81.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Jansson, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anhörigas upplevelser av att leva nära en person med depression: En systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fler människor drabbas av depression, till följd av detta blir fler personer anhöriga till individer med depression. Anhöriga blir i olika utsträckning påverkade av detta, vilket vi vill undersöka med vår studie.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med depression.

    Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån 8 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ ansats.

    Resultat: Studiens resultat visar på förändringar i upplevelse och vardag för anhöriga som lever nära en deprimerad. Studien utmynnade i följande kategorier Att inte förstå, Depressionens påverkan på den anhörige, Anhörigas upplevelse av kommunikation, Sätta sig själv i andra hand samt Ta på sig för mycket. Påverkan av relationer i olika aspekter upptäcktes. Att anhöriga ofta sätter sina egna behov åt sidan är ett utmärkande resultat för studien. Kommunikation upplevs som en stor del i förmågan att förstå den deprimerade och på så sätt uppleva en ökad känsla av sammanhang för den anhörige.

    Slutsats: Att vara anhörig till en deprimerad är utmanande på många områden, inte minst när det gäller svårigheten i att prioritera mellan sig själv och patienten. Vi anser efter studiens gång att mer forskning bör ske för att bistå med kunskap och underlätta anhörigas situation.

  • 82.
    Andersson, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Petrén, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nya regler för vårdplanering och betalningsansvar: Hur erfar sjuksköterskor vårdplaneringsprocessen efter den 1 januari 20182018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den 1 januari 2018 infördes en ny lag om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Lagen reglerade samordnad vårdplanering samt kommunernas betalansvar. Forskningen visade att kommunikation mellan vårdgivare gick att förbättra för att öka förståelse för varandras arbete. Genom uppföljning av patienter kunde en trygg hemgång säkras och återinläggningsfrekvensen kunde minskas.

    Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård erfor de förändringar i vårdplaneringsprocessen som infördes vid utskrivning av patienter från somatisk slutenvård efter lagändringen den 1 januari 2018.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes efter ett ändamålsenligt urval samt kompletterades med ett snöbollsurval. Studien innefattade åtta intervjuer med informanter från två kommuner i Kronobergs län. Det insamlade materialet analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och tio underkategorier. Efter lagändringen gick vårdplaneringsprocessen snabbare vilket gav negativ inverkan på delaktigheten och patientsäkerheten. Kommunikation och samarbete både inter- och intraprofessionellt hade stor vikt under vårdplaneringsprocessen. Trots en god vårdplanering kunde organisatoriska faktorer orsaka problem i samband med utskrivningar från slutenvården. Resultatet påvisade vissa brister och förbättringsområden i samband med vårdplaneringsprocessen. Studien bidrog med ökad förståelse och ny kunskap om hur sjuksköterskor erfor förändringar i vårdplaneringsprocessen.

    Slutsats: De kortare vårdtiderna inom slutenvården ledde till att hemsjukvården fick ta ett större ansvar för patienters vård. Det framkom även att det var viktigt att bibehålla en god patientsäkerhet och möjliggöra en trygg hemgång för patienter. Det framkom flera förslag på förbättringsåtgärder inom området.

  • 83.
    Andersson, Martina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Jeschke Sjöqvist, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är 124 miljoner barn överviktiga. Forskning visar att föräldrar tenderar att missbedöma barns viktstatus samt att de har en stor påverkan på utvecklingen av barns beteenden och levnadsvanor. Hanteringsstrategier i vården gynnas av ett samarbete med föräldrar eftersom de agerar i rollen som beslutstagare tills barnet fyller 18 år.

    Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt.

    Metod: Allmän litteraturstudie med systematisk sökförfarande. Tio kvalitativa artiklar utgjorde materialet. Artiklarna svarade upp till inklusionskriterierna peer review, ålder på barnen samt artiklar skrivna mellan år 2007-2017. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes följt av en integrerad analys.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som benämndes prehantering vid övervikt, hantering av övervikt och emotionell påverkan. Prehantering vid övervikt berörde föräldrars bedömning av sina barns viktstatus, föräldrars syn på orsaker till övervikt samt skäl till hjälpsökande. Kategorin hantering av övervikt innefattade föräldrars erfarenheter av viktminskande faktorer, barriärer i hanteringen av övervikt samt stöd.

    Slutsats: Föräldrar till barn med övervikt lever i en känslomässig och komplex situation. Det är därmed viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna ta del av föräldrarnas verklighet och nå en konsensus i arbetet med att adressera barns övervikt.

  • 84.
    Andersson, Monica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Svensson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium: En kvalitativ intervjustudie 2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Title: Intensive care nurse's experiences of caring for patients with delirium. A qualitative interview.

    Background: Delirium occurs as acute mental status changes, introversion, impaired consciousness, confusion and agitation. If signs of delirium, it is important to make quick assessment to identify delirium and minimize the pharmacological and physiological risk factors and reduce risk factors in the patient's environment such as stress. It is important to show understanding and support, and explain the patient´s experiences. Research shows that delirium is usually diagnosed with the subjective clinical gaze on the patient instead of using the screening tool CAM-ICU.Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses experiences of caring patients with delirium.

    Method: The study was conducted with a qualitative design with individual semi-structured interviews where eleven critical care nurses participated. Nine of the participants were women and two were men. The data was analyzed by qualitative content analysis.

    Results: Intensive care nurses' experiences of caring for patients with delirium illustrates the frustration over difficulties in identifying patients with delirium and that a good communication both with patients, relatives and staff is an important part of caring. Also pharmacological treatment and activation and physical stimulation produces positive effects for the patient.

    Conclusion: It was revealed in the study of intensive care nurses´ experience that they experienced frustration and difficulties in identifying patients with delirium. Due to the realization of the knowledge gaps in the CAM-ICU, it is important that the staff is trained in how the assessment instrument should be used because it is a reliable instrument.

  • 85.
    Andersson, Niklas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Borås, Sweden.
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

  • 86.
    Andersson, Pierre
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sundvall, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen Av Att Vara Nyutexaminerad Sjuksköterska Under Det Första Yrkesverksamma Året: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Introduktion: Den nyutexaminerade sjuksköterskan har under tre år samlat på sig teoretisk kunskap och ska nu ge sig ut i arbetslivet och ge god och patientsäker vård. Hur första tiden i yrket upplevs har betydelse för hur den kommande rollen som professionell sjuksköterska blir.

    Syfte:Att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första åretsom legitimerad sjuksköterska.

    Metod:Litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval med tio vetenskapliga artiklar.

    Resultat:Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration. Detta på grund av brist averfarenhetsbaserad kunskap och att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor.

    Slutsatser:För att övergången skall vara tillfredsställande måste många delar fungera under första året. Arbetsintroduktion, handledning och kollegor gjorde stor inverkan på hur första året upplevdes. En vanligt förekommande uppgift är att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever brist på klinisk kunskap, denna kunskap utvecklas med hjälp av erfarenhet i yrket. Litteraturstudien visar att nyutexaminerade är i behov av stöd och support för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara av vikt att stötta varandra under första tidenför att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar

  • 87.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjöstrand, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors upplevelser av att genomgå behandling vid bröstcancer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner. 

    Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.  

    Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. 

    Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal. 

    Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor. 

  • 88.
    Andersson, Robin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Halldén, Josefine
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    KVINNORS SJÄLVSKADEBETEENDE OCH MÖTEN MED VÅRDEN UTIFRÅN ETT PATIENTPERSPEKTIV2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende betyder att den egna kroppen uppsåtligen skadas. I Sverige är det vanligast förekommande bland kvinnor strax före 20-års ålder. Självskadebeteende kan vara en följd av psykisk ohälsa eller en traumatisk barndom. Vårdpersonal ska lyssna på, vara närvarande i mötet samt acceptera kvinnor som självskadar. Det finns en önskan hos vårdpersonal om att öka sina kunskaper i bemötandet med patienter som skadar sig själva.

    Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.

    Metod: Studien gjordes utifrån en induktiv kvalitativ ansats, baserad på sju bloggar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Kvinnorna beskrev möten med vården som både positiva och negativa. Det framkom att de kände sig negativt bemötta i form av skrik, skäll och förolämpande kommentarer. De beskrev också möten där de blivit positivt bemötta, när vårdpersonal lyssnat, brytt sig och sett kvinnorna som människor bakom deras självskadebeteende och psykiska diagnoser.

    Slutsats: Kvinnor med självskadebeteende är unika individer och alla vill bli behandlade olika utifrån vilka vårdsituationer de befinner sig i. Det som ska finnas i åtanke vid bemötande av denna patientgrupp är att ett för kvinnan negativt bemötande kan orsaka ytterligare självskador.

  • 89.
    Andersson, Sabina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Husic, Ajla
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen av att leva med ALS: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens nervceller, vilket leder till att även musklerna förtvinar och dör. Intellektet förblir oftast intakt, vilket gör en drabbad människa medveten om de ständiga förlusterna i sjukdomsprocessen, både de fysiska och existentiella. Att drabbas av ALS och dess förluster upplevs dock olika för alla människor. Syftet med studien var därför att beskriva och belysa personers upplevelser av ALS och dess påföljande förluster. Studien är genomförd som en litteraturstudie som baseras på fem skönlitterära böcker, fyra självbiografier och en biografi. Dessa har lästs och granskats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att alla kvinnorna drabbades av fysiska, sociala och existentiella förluster och tillhörande konsekvenser. De mest framträdande känslorna var sorg och rädsla över den obevekliga sjukdomen och medföljande förluster. En slutsats av resultatet är att förlusterna påverkade och uppbringade skilda känslor hos kvinnorna, dock var vissa upplevelser likartade. Detta resultat kan bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete med patienter som lider av ALS och liknande tillstånd, där omvårdnaden då kan bedrivas på ett bättre sätt på grund av den bättre kunskapen om kronisk, progressiv sjukdom.

  • 90.
    Andersson, Sanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Gustafsson, Emma
    Hinder och möjligheter för tidig mobilisering: En systematisk litteraturöversikt med inriktning på intensivvårdspatienter med invasivt andningsstöd2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvården karakteriseras av en högteknologisk miljö där fokus riktas till livsuppehållande och botande åtgärder vilket kan ge mindre utrymme för mobilisering av patienterna. Mobilisering av intensivvårdspatienter utgör dock en viktig del i omvårdnadsuppgifterna hos en intensivvårdssjuksköterska där de negativa effekterna av immobilisering har visat sig stora.  

    Syfte: Att belysa faktorer som utgör hinder och möjligheter för tidig mobilisering hos intensivvårdspatienter med invasivt andningsstöd.

    Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där resultatet bygger på 16 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Efter analysarbetet framkom tre teman: läkemedel och behandling, kultur och resurser samt protokoll och utrustning. Resultatet visar att läkemedel i form av sedering, smärtlindring och blodtryckshöjande utgör ett hinder för mobilisering. För en ökad möjlighet att mobilisera patienter med invasivt andningsstöd krävs relevanta hjälpmedel, gott samarbete mellan olika yrkeskategorier och en god personaltäthet.  

    Slutsats: Att tidig mobilisering av patienter med invasivt andningsstöd är gynnsamt och leder till positiva effekter för patienten är bevisat, dock finns flertalet hinder till att mobiliseringen ska kunna genomföras på ett korrekt och säkert sätt. Att som intensivvårdssjuksköterska ha kunskap om mobiliseringens positiva utfall samt vad som utgör hinder och möjligheter till mobilisering kan bidra till att patienterna blir mobiliserade i större utsträckning. Då patienter med invasivt andningsstöd saknar förmåga att uttrycka sig verbalt är det svårt att som intensivvårdssjuksköterska veta om en ökad mobilisering leder till ett minskat eller ökat lidande för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan måste på grund av detta vara extra lyhörd och göra det som anses vara bäst för patienten.

  • 91.
    Andersson, Sanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Linda, Högström
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelser av hälsa hos individer med fetma2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle har fetma ökat och fetma leder till en rad riskfaktorer som diabetes, cancer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar resulterar i sin tur i stora kostnader för samhället både indirekt och direkt. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om individers upplevelser av att leva med fetma. Sjuksköterskan kan då bemöta och stödja individen på ett lämpligt sätt för att öka individens upplevelser av hälsa.

    Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa hos individer med fetma.

    Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att tolv artiklar kvalitetsgranskades. Åtta artiklar inkluderades i studiens resultat och en integrerarad analys genomfördes.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Social hälsa, Mental hälsa och fysisk hälsa. Social hälsa genererade i två underrubriker, Ensamhet och utanförskap samt familjerelationer. Mental hälsa resulterade i underrubriken, Sårbarhet. Fysisk hälsa resulterade i underrubriker, kroppsliga begränsningar och begränsningar i det dagliga livet.

    Slutsats: Individer med fetma upplever försämrad hälsa i olika utsträckningar på det fysiska, mentala samt det sociala planet. Det framkom att kvinnor med fetma upplever en sämre hälsa generellt än män och även ålder har en betydelse för upplevelser av hälsa. Dock går det inte att generalisera hur individer med fetma upplever hälsa, utan hänsyn måste tas till varje enskild individ. Det är av stor vikt att sjuksköterskans hälsofrämjande arbete utgår från varje enskild individ.

     

  • 92.
    Andersson, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Fogelström-Andersson, Alexander
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med en livsupphållande behandling: En litteraturstudie om patienters upplevelse av att leva med hemodialys2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Varje år påbörjar cirka 1000 personer hemodialys i Sverige och cirka 3000

    personer erhåller behandlingen på en permanent basis. När njurfunktion är kraftigt nedsatt,

    uppträder symtom som diagnostiseras som njursvikt. Patienten behöver då hemodialys vilket

    innebär att en maskin renar patientens blod när njurarna inte längre klarar av det.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hemodialys.

    Metod:

    Litteraturstudiens resultat består av tio kvalitativa artiklar som söktes upp på

    databaserna Cinahl och PubMed. En manifest innehållsanalys enligt Hällgren och Graneheim-

    Lundman gjordes och analysprocessen hade ett induktivt förhållningssätt.

    Resultat:

    Påvisade att patienten påverkas både kortsiktigt av behandlingen vilket framförallt

    skapade begränsningar men även andra problem i vardagen. Långsiktigt påverkades patienten

    då den ovissa framtiden präglade patienternas tankar.

    Slutsats:

    Upplevelsen av att leva med hemodialys var att patienternas liv begränsades och de

    förlorade sin autonomi. Deras sociala relationer förändrades på grund av att de inte längre

    kunde vara med på sociala aktiviteter. De upplever en oviss framtid men ett hopp om en

    njurtransplantation var ständigt närvarande hos patienterna.

  • 93.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Olsson, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hundar och deras hälsoeffekter: En litteraturstudie om hundars påverkan på hälsan hos personer med demens2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar.

    Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.

    Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas.

    Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen.

    Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel.

  • 94.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Hospital.
    Lindqvist, Olav
    Umeå University;Karolinska Institutet.
    Furst, Carl-Johan
    Lund University.
    Brännström, Margareta
    Umeå University;University of Gothenburg.
    Factors Associated With Symptom Relief in End-of-Life Care in Residential Care Homes: A National Register-Based Study2018In: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, no 5, p. 1304-1312Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Context. Residential care homes (RCHs) are a common place of death. Previous studies have reported a high prevalence of symptoms such as pain and shortness of breath among residents in the last week of life.& para;& para;Objectives. The aim of the study was to explore the presence of symptoms and symptom relief and identify factors associated with symptom relief of pain, nausea, anxiety, and shortness of breath among RCH residents in end-of-life care.& para;& para;Methods. The data consisted of all expected deaths at RCHs registered in the Swedish Register of Palliative Care (N 22,855). Univariate and multiple logistic regression analyses were conducted.& para;& para;Results. Pain was reported as the most frequent symptom of the four symptoms (68.8%) and the one that most often had been totally relieved (84.7%) by care professionals. Factors associated with relief from at least one symptom were gender; age; time in the RCH; use of a validated pain or symptom assessment scale; documented end-of-life discussions with physicians for both the residents and family members; consultations with other units; diseases other than cancer as cause of death; presence of ulcers; assessment of oral health; and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety.& para;& para;Conclusion. Our results indicate that use of a validated pain assessment scale, assessment of oral health, and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety might offer a way to improve symptom relief. These clinical tools and medications should be implemented in the care of the dying in RCHs, and controlled trials should be undertaken to prove the effect. (C) 2017 American Academy of Hospice and Palliative Medicine. Published by Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 95.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjögren, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    KLINISKT TRÄNINGSCENTRUM: En reflekterande lärandemodell som kan vägleda novisen till att bli expert2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kliniska träningscentrum (KTC) där studenter får träna i simulerad vårdmiljö har utvecklats på svenska universitet. Lärandemodellen har målet att sjuksköterskestudenterna ska sammankoppla teoretisk och praktisk kunskap samt tillhandahålla ett reflekterande förhållningssätt. Genom simuleringsträning är målet att utveckla sjuksköterskestudenternas medvetenhet om sina egna kunskaper samt begränsningar.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters uppfattningar och värderingar av ett kliniskt träningscentrum som lärandemodell samt att se om det fanns skillnader i uppfattningen mellan studenter i olika terminer.

    Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som instrument, deskriptiv statistik samt ett chi-tvåtest användes. Totalt 100 sjuksköterskestudenter i termin två till fem deltog i studien.

    Resultat: Studenterna har generellt sett en positiv uppfattning om KTC och de uppskattar lärandemodellen som de anser främja ett reflekterande förhållningssätt. Lärandet sammankopplar teori och praktik och undervisande lärare håller hög pedagogisk kvalité.

    Slutsatser: Simuleringsträningen gör att studenterna känner sig säkrare i mötet med patienten. Utvärderingar av lärandemodeller är viktiga för att de ansvariga ska kunna förbättra sjuksköterskeutbildningen i framtiden. En lärandemodell är under ständig utveckling och det är viktigt att ansvariga för KTC hörsammar denna konstruktiva kritik som framkommer i studien. Detta för att studenterna ska kunna utvecklas från novis till expert, få ett reflekterande förhållningssätt och följaktligen ge patientsäker vård.

  • 96.
    Andersson, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Information and Communication Technology - mediated support for working carers of older people2017Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Despite a growing awareness of the importance of support for carers who combine paid work with care of an older relative, so called ‘working carers’, there remains a lack of empirical knowledge about more innovative ways to support this largest group of carers of older people. Information and Communication Technologies (ICTs) are becoming more readily available. As a result, ICTs have made it feasible to offer working carers more targeted forms of support.

    This thesis aimed to gain an understanding about support for working carers of older people via the use of ICT.

    An integrative literature review was conducted to explore and evaluate the current evidence base concerning the use of ICT-mediated support for working carers (I). Content analysis of qualitative data was used to describe nursing and support staff’s experiences of using web-based ICTs for information, e-learning and support of working carers (II). Content analysis was also used to describe working carers’ experiences of having access to a web-based family care support network provided by the municipality (III). Descriptive statistical methods were used to analyse survey data which focused on the types of support received and how they were valued by working carers, with a focus on ICT support (IV).

    Findings highlighted that ICT mediated support provided working carers with the means to manage their caring situation, via the provision of information, e-learning and education, in addition to practical assistance and emotional and/or physical respite from caregiving. In this way, working carers felt empowered in their caring situation by feeling more competent and prepared in their caring role and by strengthening their self-efficacy and positive self-appraisal of their situation. Carers were provided channels to share their frustrations and burdens via forums for emotional and social support between working carers, caring professionals, and other peer carers. This led to working carers feeling less burdened by their caregiving role and it helped promote their wellbeing. Further, carers were helped in some instances to balance work and care. As a result caregiving activities conflicting with work obligations were then lessened.

    In contrast, when ICT mediated support was neither provided in a timely fashion or in accordance with individual carers’ needs and preferences, then it was perceived by them to be unimportant. Cross-sectional data revealed that take-up of support services was low suggesting that unmet support needs may be inflated by work-care conflicts. For carers with lower digital skills, the additional time needed to learn to use ICTs was a further barrier.

    Overall, ICT mediated support acted as a complementary form of support for working carers. Measures to overcome dis-empowering aspects of this innovative from of support are needed to avoid working carers’ deprioritizing their own support needs and also to avoid possible digital exclusion from the current information society.

  • 97.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Information and communication technology-mediated support for working carers of older family members: an integrative literature review2017In: International Journal of Care and Caring, ISSN 2397-8821, Vol. 1, no 2, p. 247-273Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    How best to support working carers is being paid increased attention across Europe and internationally. This article examines a largely unexplored area within the empirical literature, namely, information and communication technology-mediated support for working carers of older people. Using an integrative review methodology to draw on both quantitative and qualitative data, 14 studies were identified. Themes included making work–life balance easier, reducing the burden of caregiving and promoting well-being. Factors to consider in the design, implementation and evaluation of innovative support solutions for working carers are put forward. However, a lack of longitudinal studies and biased samples warrants further investigation.

  • 98.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    The experiences of working carers of older people regarding access to a web-based family care support network offered by a municipality2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, no 3, p. 487-496Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Policy makers in Sweden and other European Member States pay increasing attention as to how best support working carers; carers juggling providing unpaid family care for older family members while performing paid work. Exploring perceived benefits and challenges with web-based information and communication technologies as a means of supporting working carers' in their caregiving role, this paper draws on findings from a qualitative study. The study aimed to describe working carers' experiences of having access to the web-based family care support network 'A good place' (AGP) provided by the municipality to support those caring for an older family member. Content analysis of interviews with nine working carers revealed three themes: A support hub, connections to peers, personnel and knowledge; Experiencing ICT support as relevant in changing life circumstances; and Upholding one's personal firewall. Findings indicate that the web-based family care support network AGP is an accessible, complementary means of support. Utilising support while balancing caregiving, work obligations and responsibilities was made easier with access to AGP; enabling working carers to access information, psychosocial support and learning opportunities. In particular, it provided channels for carers to share experiences with others, to be informed, and to gain insights into medical and care issues. This reinforced working carers' sense of competence, helping them meet caregiving demands and see positive aspects in their situation. Carers' low levels of digital skills and anxieties about using computer-based support were barriers to utilising web-based support and could lead to deprioritising of this support. However, to help carers overcome these barriers and to better match web-based support to working carers' preferences and situations, web-based support must be introduced in a timely manner and must more accurately meet each working carer's unique caregiving needs.

  • 99.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    The use of information and communication technologies to support working carers of older people: a qualitative secondary analysis2016In: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 11, no 1, p. 32-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Family care support services have mainly focused on older spousal carers of older people and have largely overlooked working carers, whom combine paid work with informal/family care responsibilities. Recently, however, information and communication technology (ICT) systems have been identified as a potentially flexible way of supporting working carers.

    AIM:

    The aim of this study was to describe nursing and support staff's experiences of using ICT for information, e-learning and support of working carers of older people.

    DESIGN:

    The study employed a descriptive, qualitative approach conducting a qualitative secondary analysis of two original data sets. In total, seventeen professional staff members from two municipal family carer support units in Sweden that had implemented ICTs were interviewed using a semi-structured interview guide consisting of open-ended questions.

    METHOD:

    Two data sets were merged using latent qualitative content analysis.

    FINDINGS:

    Secondary analysis produced three subthemes and an overall theme, a virtual road as a carriageway for the support of working carers, consisting of both enabling and hindering aspects in family support. This theme provides access points in both directions and is based on caring instruments that enable nursing staff's support role. The staff's sustainability and ability to support is influenced by caring opportunities and barriers.

    CONCLUSIONS:

    The findings suggest the ICTs to be flexible structures that provided nursing staff with a means and method to support working carers of older people. To overcome barriers to its use, measures to optimise support for working carers and the older person are needed.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    The use of ICTs provides nurses with a means to offer support to working carers of older people and enables carers to be informed, to learn and to share their burdens with others when caring for an older family member.

  • 100.
    Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Swedish Armed Forces, Sweden.
    Lundberg, Lars
    Swedish Armed Forces, Sweden;University of Borås, Sweden.
    Jonsson, Anders
    Swedish Armed Forces, Sweden;University of Borås, Sweden.
    Tingström, Pia
    Linköping University, Sweden.
    Dahlgren, Madeleine Abrandt
    Linköping University, Sweden.
    Doctors' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care - When training becomes reality2017In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, p. 70-77Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomeno-graphic approach was used. The results after pre-deployment training can be categorised as (1) learning about military medicine and (2) taking care of the casualty. The results after an international mission can be categorised as (1) collaborating with others, (2) providing general health care and (3) improving competence in military medicine. These results indicate that the training should be developed in order to optimise pre-deployment training for physicians and nurses. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimising suffering and enhancing the possibility of survival of the injured. (C) 2017 Elsevier Ltd. All rights reserved.

1234567 51 - 100 of 2052
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf