lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 721
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Josefsson, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Lärares tal om normalitet & avvikelse: En diskursanalys av hur fyra pedagoger talar kring normalitet & avvikelse hos elever i grundskolan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och  stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.

    Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala.

    Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.

  • 52.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Josefsson, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Lärares tal om normalitet & avvikelse: En diskursanalys av hur fyra pedagoger talar kring normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.

    Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala.

    Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.

  • 53.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ulmestig, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ledare och medarbetares olika syn på bekräftelse som motivationsfaktor: En jämförande fallstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Motivation är ett brett och svårdefinerat begrepp som används ofta i yrkeslivssammanhang. Många människor behöver genom bekräftelse bli uppmärksammade för sina arbetsprestationer.   Studien har genom en kvalitativ ansats jämfört hur ledare och medarbetare genom bekräftelse motiveras under arbetsdagen. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes sju intervjuer med ledare och medarbetare inom ett företag. Svaren har därefter analyserats utifrån inspration av en tematisk analys. Slutsatsen är att på den valda arbetsplatsen arbetar ledare efter en struktur som de tror motiverar sina medarbetare. Resultatet visade att medarbetare främst inte motiveras av sina ledare. Istället motiveras medarbetarna av kollegor, pengar samt arbetsuppgifter. Resultatet visade även att medarbetare motiveras av olika faktorer i olika sammanhang. 

  • 54.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ingvarsson, Ola
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    LARO-en tolkningsfråga?: En studie om hur sjuksköterskor på LARO-mottagningar tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes

  • 55.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Fast, Madelene
    Möten som smittar: En kvalitativ studie om professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet. Alla tre teorier har fungerat hjälpande i förståelsen av fenomenet. När det kommer till negativ inlärning av beteendet, har denna studie, liksom tidigare forskning visat att en riskfaktor för att påverkas av andras självskadebeteende har att göra med exponering för andras självskador. Arbetssättet för att minska på smitta av självskadebeteende indikeras vara att bemöta problematiken neutralt. Det viktigaste i förhållningssättet är att inte vaka över beteendet då detta bland annat leder till att flickor som inte självskadar får mindre tid med personal. Sammanfattningsvis är ett förstående, nyfiket bemötande med mycket fokus på det preventiva arbetet i terapi det viktigaste för att förhindra smitta av självskadebeteende. Börjar personalen vaka över flickorna uppstår också smittoeffekter då övriga flickor lär sig att de behöver självskada för att få personalens uppmärksamhet.

  • 56.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Svensson, Paula
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer - Deras ledaregenskaper och möjligheterna till att utnyttja dessa2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa. Vårt resultat har visat på att ledaregenskaper står oberoende av kön, då det är kopplat till individ. Kvinnorna besitter ledaregenskaper som beskriver en god ledare, utan att vara kopplat till vad som anses vara manliga egenskaper. Organisationerna påverkar ledarna, men viktigt attpåpeka att det inte handlar om ett hämmande, utan istället om en utveckling av ledarskap.

  • 57.
    Andersson, Staffan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science.
    Bromander, Tobias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Legitimate and legal boundaries for political entrepreneurship2016In: Political entrepreneurship: regional growth and entrepreneurial diversity in Sweden / [ed] Karlsson, Charlie; Silander, Charlotte; Silander, Daniel, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2016, p. 21-39Chapter in book (Refereed)
  • 58.
    Andersson, Therése
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Evertsson, Viveca
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Pedagogisk bedömning som ligger till grund för ett mottagande i grundsärskolan2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det innebär ett stort ansvar att se till att de elever som har rätt till grundsärskola utreds på ett rättssäkert sätt enligt de lagar och förordningar som styr den svenska skolan. Det är viktigt att ärenden inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan blir ordentligt utredda, att beslut fattas på välgrundade underlag samt att kommunen har rutiner för hur arbetet ska gå till. Tyvärr påvisar Skolinspektionens granskningar att allvarliga brister föreligger. Studiens syfte är att undersöka hur den pedagogiska bedömning, som görs inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan, kan förstås på organisationsnivå med avseende på ansvarsfördelning, rutiner och riktlinjer. Intresset ligger i att undersöka hur kommuner organiserar så att den pedagogiska bedömningen blir så komplett och tillförlitlig som möjligt. Vi har valt att fördjupa oss i hur den pedagogiska bedömningen inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan genomförs. 

    Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer. I enlighet med vårt syfte har vi intervjuat de som är eller har varit ansvariga för de pedagogiska bedömningarna som ligger till grund för ett eventuellt mottagande i grundsärskolan i tre olika kommuner. Resultatet visar att rutinerna och arbetsfördelningen ser olika ut i kommunerna. I två av de tre kommunerna är det klassläraren för den aktuelle eleven som är ansvarig för själva skrivandet av den pedagogiska bedömningen. Eventuellt kan en specialpedagog eller speciallärare finnas till hands, men det var inget som dessa kommuner hade rutin på. I den tredje kommunen var det en specialpedagog som var ansvarig för skrivandet. Även erfarenhet och utbildning för de som är ansvariga för att skriva en pedagogisk bedömning varierar i alla tre kommuner. 

  • 59.
    Andersson-Lund, Carina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Nilsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att skriva sig till läsning: En effektiv forskningsbaserad läsinlärningsmetod för elever i avkodningssvårigheter2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 60. Anjemark, Linda
    et al.
    Lindroth, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kollegialt lärande i särskolan: Hur lärare lär av varandra och vilka faktorer som påverkar hur det kollegiala lärandet kan utveckla en verksamhet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och erfarenheter lärare i särskolan har av

    att lära av varandra och ta tillvara på varandras kompetenser, som ett verktyg för

    utveckling. Då det handlar om lärares lärande, så är det sociokulturella perspektivet

    intressant. Dess grundtanke är samspelet mellan individen och gruppen och att det är

    genom interaktion och kommunikation med andra som individer tillägnar sig färdigheter

    och kunskap. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade

    intervjuer av 12 lärare som är verksamma i särskolan och 17 enkäter gjorda av lärare som

    är verksamma i särskolan. Vi tar stöd i Helen Timperleys forskning om professionellt

    lärande, Lisbeth Stedts forskning om samarbete och lärande samt Andy Hargreaves

    forskning om förändringsprocesser. Vår studie visar att lärare i särskolan är positiva till

    att lära av varandra och ta tillvara på varandras kompetenser och att de också har

    erfarenhet av detta på olika sätt. De uttrycker att det gemensamma lärandet är viktigt för

    elevens kunskapsutveckling men att det också finns ett behov av att utveckla det

    kollegiala lärandet som inte alltid fungerar tillfredsställande. I studien framkommer det

    att vissa faktorer är viktiga för att det ska fungera: organisation, struktur, tid, motivation

    och att ha ett förhållningssätt där läraren själv är medveten om det egna ansvaret i det

    kollegiala lärandet. Studiens fokus har legat på lärare som är verksamma i särskolan, men

    vi tror att deras erfarenheter är både relevanta och intressanta för lärare i alla skolformer.

  • 61.
    Antonsson, Camilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Steen, Helen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Varsågod och stå!: En studie om avkodningshastighet kopplat till kroppsställning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att kunna läsa är att vara delaktig i samhället och kunna påverka. Sveriges elever läser sämre enligt PISA resultat. Lässvårigheter beror oftast på svagheter i avkodning.Studien syftade till att undersöka om avkodningshastigheten påverkas av kroppsställningen. Studien omfattade 154 elever i årskurs två och tre som fick avkoda ord under en minut stående och sittande. Studiens syfte var även att se hur avkodningshastigheten tedde sig beroende på kön, ålder och läsförmåga. Studien är kvantitativ med en kvasiexperimentell struktur och cross-over design. Empiriskt material har samlats in från 4 skolor i södra Sverige.Eleverna fick individuellt under en minut läsa en läslista sittande och stående. Hälften av eleverna började sittande och hälften stående. Sedan fick de byta position. Vi hade två olika läslistor med samma svårighetsgrad så att eleverna inte skulle läsa samma blad två gånger. Resultaten visar att 67% av eleverna avkodar snabbare stående än sittande, oberoende av kön. Könet har ingen större betydelse däremot var skillnaden större i årskurs 3 och bland lässvaga. I årskurs 3 läste fler elever snabbare stående än vad elever i årskurs 2 gjorde. Resultatet får oss att fundera över hur klassrummen är utformade, och hur långa lektionspassen är i dagens skola. Finns det höj- och sänkbara bord och ges det tillfälle till varierande arbetsställningar och pauser under skoldagen?

  • 62.
    Areschoug, Christian
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Wagner, Hannah
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Relationen mellan formell och reell kompetens: En studie om arbetsgivares förväntningar på ny­utexaminerade studenter med en utbildning inom personal och arbetsliv.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker arbetsgivares perspektiv på kunskaper och färdigheter som en nyutexaminerad student med en utbildning inom personal och arbetsliv förväntas lära och utveckla under sin studietid. En semistrukturerad intervju har tillämpats för insamling av empiri från fem informanter. Intervjuerna har sedan tran­skriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod och ligger till grund för resultatets och diskussionens rubriker. Resultatet visar att arbetsgivare anser att de kunskaper som ny­utexaminerade studenter, inom utbildningen personal och arbetsliv, lär sig är vitala för att hantera ett arbete inom HR. Däremot uppges studenter under sin studietid inte utveckla till­räckliga färdigheter. Bristen av färdigheter får konsekvenser på arbets­marknaden då det råder ett stort utbud och konkurrens kring arbeten för individer med en utbildning inom personal och arbetsliv. Resultatet sätts i relation till studiens teorier samt per­spektiv på anställningsbarhet varpå följande slutligen konstateras. Studenternas kunskapsbas tillsammans med ett driv, engagemang samt viljan till att lära utgör förutsättningar för utveckling av färdigheter i arbetslivets kontext.

  • 63.
    Arksund, Desirée
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Hälsofrämjande och förebyggande specialpedagogiska insatser i ett social utsatt område2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

  • 64.
    Arvidsson, Jenny
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Johansson, Mia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Specialpedagogiskt stöd och insatser: -för barn med språkstörning i förskolans lärmiljö2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger.

     

    När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.

  • 65.
    Arvidsson, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Vilken påverkan har familjers knappa ekonomi på barns möjigheter till likvärdig utbildning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka om barns utbildning i förskolan/skolan påverkas av att komma från en familj med knapp ekonomi. Undersökningen har gjorts genom att intervjua sex pedagoger en från förskolan och fem från skolan. För att ta del av deras erfarenheter, intryck och resonemang kring dessa frågor har jag valt att använda en kvalitativ intervjumodell.

    I resultatet av intervjuerna finns tecken som tyder på att det kan vara relativt hur barn påverkas från att komma från familj med knapp ekonomi utifrån vilken situation de befinner sig i. Ett av de tecknen verkar vara beroende på om det vanliga på en skola är att komma från familj med knappa ekonomiska förhållande eller om det är att komma från familj med god ekonomi. För att dölja eller känna sig "jämlik" och för att slippa bli misskrediterade visade det sig att både föräldrar och barn hade strategier för detta. Barnens strategi kunde vara att tacka nej till kalas för att man inte ha råd att bjuda tillbaka men också att avstå från idrott för att man inte har "rätt" utrustning. Studien indikerar mot att skolan ibland är en plats där negativa skillnader skapas, upprätthålls och förstärks. Med viss utgångspunkt i det här har tankar och idéer växt fram att förskolan/skolan behöver jobba mer med att stärka varje barns inre "kompass" för att de ska kunna möta med- och motgångar på ett bra sätt och växa med det. På så vis få en hög känsla av KASAM.

  • 66.
    Arvidsson, Marcus
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    Geografi i skolan: En studie om läroplanens betydelse för ämnet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav.

     

    Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats. Det uppkom även nya begrepp i kursplanen i form av hållbar utveckling, GIS (geografiskt informationssystem) och exkursioner.

     

    Undersökningen var av kvalitativ karaktär där syftet var att lärare samt författare för kursplanen i geografi skulle ge sin tolkning av den nya läroplanen och kursplanen för SO-ämnen (Samhällsorienterade ämnen). Undersökningen består av två respondenter där det är en lärare och en författare av läroplanen.

     

    Resultatet visade att den nya läroplanen bidragit till skillnader inom styrning och att geografiämnet i sig fått förändringar både inom kursplanen och läroplanen. Den nya kursplanen har bidragit till en separering från de övriga SO-ämnena och huruvida geografiämnet i sig bidrar till en ökad status eller inte skiljer sig åt. Det visade sig även att lärare inom SO ansåg det som negativt att ämnena separerats och att det centrala innehållet var för omfattande. Positivt med den nya kursplanen var att den gav mer tydlighet.

  • 67.
    Askerskär, Margareta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Åberg, Marika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Skolans sociala funktion: med relationer, fostran och lärande i fokus2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås.

  • 68.
    Atte, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Tidiga insatser i förskolan: För barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand. von Wright beskriver synen på barnet som avgörande för hur ett barn bemöts och för vilka insatser som görs och hon beskriver två möjliga perspektiv, punktuellt och relationellt.

     I resultatet finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv när det handlar om att förklara, förstå och arbeta med problemskapande beteende. Det framkommer i mångt och mycket att pedagogerna har en relationell grundsyn och det framgår också att pedagogernas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt, men det visar sig också att det finns omständigheter som styr pedagogerna mot ett punktuellt perspektiv.

  • 69.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Kristianstad University.
    Nilsson, Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    How to conceptualize practice as manager in academic education?2017In: Presented at: Educational Governance and Leadership in Transition: Leading and organizing the education for citizenship of the world through technocratic homogenisation or communicative diversity?, Oslo 18-19 oktober 2017, 2017Conference paper (Refereed)
  • 70.
    Axeborg, David
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Israelsson, Nils
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Deras liv är grått och trist om de inte får spela: En kvalitativ studie om yrkesverksammas erfarenheter av unga med problematiskt datorspelande2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt. De har även kunskaper över vilka insatser och vilken hjälp både individen kan få, men även hur arbetet med familjen ser ut. Vår slutsats är att det finns väldigt stora olikheter vad gäller hur olika yrkesverksamma ser och arbetar med unga som tenderar att ha utvecklat problematiskt datorspelande.

  • 71.
    Axelsson, Linn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Gonzalez, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Våga fråga -En kvalitativ studie om att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling. De är även eniga om vikten av att ställa frågor om relationer, eftersom det är vanligt att många människor som har någon typ av missbruksproblematik också har problem med sina relationer och att fokus inte bara ska ligga på själva missbruket. Det som skiljer sig åt i resultatet är att alla inte tar upp frågor om sexualitet, anledningar till detta kan bero på behandlarens egen syn på ämnet eller att de aldrig har testat att ställa frågor och därför inte vet vilken respons de kan få av klienterna. Studien är viktig eftersom att resultatet visar att det är positivt att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling.

  • 72.
    Axelsson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Thaysen, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    "Både svåra och mindre svåra ord kan ha stor betydelse i en text": En studie i årskurs 6 om elevernas uppfattningar kring det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

     

  • 73.
    Axmon Skoglund, Karina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Karlsson, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    En studie av läsförståelseundervisningen i grundskolan och grundsärskolan: "Finns det något värre än att inte förstå när man tror att alla andra gör det?"2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail.

     

    Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.  

  • 74.
    Baric, Vedrana Bolic
    et al.
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    The Occupational Transition Process to Upper Secondary School, Further Education and/or Work in Sweden: As Described by Young Adults with Asperger Syndrome and Attention Deficit Hyperactivity Disorder2017In: Journal of autism and developmental disorders, ISSN 0162-3257, E-ISSN 1573-3432, Vol. 47, no 3, p. 667-679Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim was to describe the occupational transition process to upper secondary school, further education and/or work, and to discover what support influences the process from the perspectives of young adults with Asperger syndrome or attention deficit/hyperactivity disorder. This qualitative study was performed in Sweden and comprised interviews with 15 young adults recruited from community based day centres. Support influencing the process included: occupational transition preparation in compulsory school, practical work experience in a safe environment, and support beyond the workplace. The overall understanding shows that the occupational transition process was a longitudinal one starting as early as in middle school, and continuing until the young adults obtained and were able to remain in employment or further education.

  • 75.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University.
    Concentration Camp Rituals: An Extreme Case of Insecurity: Rituali u koncentracionim logorima: ekstremni slučaj nesigurnosti2014In: Journal of Criminal Justice Issues, ISSN 1512-5505, Vol. 14, no 5-6, p. 21-33Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Reason(s) for writing and research problem(s): This article analyzes the experiences retold by former concentration camp detainees who were placed in concentration camps like civilians at the beginning of the Bosnian war in the 1990s. Aims of the paper (scientific and/or social): The article aims to describe the recounted social interaction rituals after time spent in a concentration camp as well as identifying how these interactions are symbolically dramatized. Methodology/Design: The empirical material for this study was collected through qualitative interviews held with nine former camp detainees and four close relatives. Research/paper limitations: The analyzed empirical examples revealed how the camp detainees’ victim identity is created, recreated, and retained in contrast to ‘the others’ – the camp guards. The camp detainees’ portrayal of their victim identity presents their humiliated self through dissociation from the camp guards. Results/Findings: The detainees’ new (altered) moral career is presented as a result of the imprisonment at the camp and the repetitive humiliation and power rituals. The importance of the camp guards was emphasized in these rituals, in which the detainees’ new selves, characterized by moral dissolution and fatigue, emerged. General conclusion: In their stories of crime and abuse in the concentration camps, the detainees reject the guards’ actions and the designation of ‘concentration camp detainee’. The retold stories of violation and power rituals in the camps show that there was little space for individuality. Nevertheless, resistance and status rituals along with adapting to the conditions in the camps seem to have generated some room for increased individualization. To have possessed some control and been able to resist seems to have granted the detainees a sense of honor and self-esteem, not least after the war. Their narratives today represent a form of continued resistance. Research/paper validity: The interviewees’ rejections of the guards’ actions and their forced “camp detainee” status could be interpreted as an expression of de-ritualization, leading away from their own earlier experiences. The subsequently illustrated myriad of everyday interactions, which can be distinguished analytically in the interviewees’ stories, expose rituals of humiliation, power, resistance, and status. Through these, we see the interviewees’ loss of identity, others’ recognition of one’s identity, emotional involvement, and different symbols of resistance.

  • 76.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Definicije počinitelja ratnog nasilja i žrtve. Analitički model za analizu rituala ratnog nasilja u koncentracionim logorima tokom rata u Bosni i Hercegovini: Definitions of the perpetrator of war violence and the victim. Analytical model for analysis concerning rituals of war violence in concentration camp during the war in Bosnia and Herzegovina2017In: ”Ambassadors of Peace in Bosnia and Herzegovina” : The Second International Scientific Conference of Victimology in Bosnia and Herzegovina: "Ambasadori mira u Bosni i Hercegovini“ : Druga međunarodna naučna viktimološka konferencija u Bosni i Hercegovini, Sarajevo: University of Sarajevo , 2017, p. 16-21Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This article presents a theoretical and methodological model for analyzing the experiences retold by former concentration camp detainees who were placed in concentration camps as civilians at the beginning of the Bosnian war in the 1990s. The aim is to analyze the recounted rituals of war violence in concentration camp as well as identifying how the perpetrators of war violence and victims are symbolically defined in stories. In these descriptions, the perpetrator is defined as a dangerous, evil, and ideal enemy. He is portrayed as a real and powerful yet alien criminal. When informants emphasize extermination and the systematization of war violence in the camps during the war, they produce and reproduce the image of war violence that is organized and conducted on a daily basis. The aim of this verbal emphasis seems to be that the described acts of war violence in the camps, after the war obtain the status of an organized and ritualized war violence. By defining the perpetrators of war violence, the interviewed in the study implicitly point out the complementary opposition of the perpetrator - a victim of violence. The victim is presented as pre-war acquaintances, friends and neighbors of the perpetrators of violence. Victim of violence is defined as tired, dying in agony, inferior, de-humanized, stamped and helplessly left to the mercy of the perpetrators of war violence.

  • 77.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Definitioner av våld i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien2015In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 52, no 4, p. 341-361Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research on violence during the war in Bosnia and Herzegovina presents a one-sided picture of the phenomenon ”war violence.” Researchers have emphasized the importance of narratives but they have not focused on stories about war violence, nor have they analyzed the stories of war violence being a product of interpersonal interaction. This article tries to fill this knowledge gap by analyzing the narratives told by survivors of the war in northwestern Bosnia in the 1990s. The aim is to analyze how the survivors describe violence during the war, and also to analyze those discursive patterns that contribute in constructing the category ”war violence.” The construction of the category ”war violence” is made visible in the empirical material when the interviewees talk about (1) a new social order in the society, (2) human suffering, (3) sexual violence, and (4) human slaughter. All interviewees define war violence as morally reprehensible. In narratives on the phenomena ”war violence” a picture emerges which shows a disruption of the social order existing in the pre-war society. The violence practiced during the war is portrayed as organized and ritualized and this creates a picture that the violence practice became a norm in the society, rather than the exception. Narratives retelling violent situations, perpetrators of violence and subjected to violence do not only exist as a mental construction. The stories live their lives after the war, and thus have real consequences for individuals and society.

  • 78.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University.
    Društvo i anomija. Sociološka analiza obavještajnog i operativnog policijskog rada i rada granične službe u oblasti Baltičkog mora (Society and anomie. Sociological analysis of intelligence and operational police and border guard work in the Baltic Sea area)2017In: ZBORNIK RADOVA ANOMIJA DRUŠTVA I POSLJEDICE / [ed] Macanović Nebojša, Petrović, Jagoda and Jovanić Goran, Banja Luka, Bosnia and Herzegovina: CENTAR MODERNIH ZNANJA , 2017, p. 31-40, article id DOI: 10.7251/DDADP1702031BConference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Resolution of the prevailing norms in a society in the context of war, occupation, anarchy,and takeover by criminal forces dispels the old norms but also sets new norms, which in turn can bequickly dispelled. Anomie can be understood as the core of society, as a kind of “pulsating moral destructiveness” that no one really can control but that paradoxically produces social order. Anomie does not arise from nothing, from the void; it is the product of the interactive dynamics that arise when individuals come together, acting as a propellant to lead individuals to meet. Émile Durkheim’s attention goes to how interpersonal interaction is creating changes in society, often showing thevarious pathological features that can lead to frustration and conflict. The individual’s quest toliberate himself from the collective as a result has a rootlessness and isolation. When the old network dissolves, it becomes impossible to maintain the old norms and values. The individual is no longer limited by the rules of morality and authority. Instead, the individual may develop a pattern of constantly exceeding all limits because the collapse of the former social control coincides with the development of the system that requires constant growth of individual needs. The product of such interactions is a state of society where there is uncertainty about the values, goals, and norms. Durkheim refers to this state as “anomie”. Durkheim analyzes deviation from the norm (as well as individual and societal response/reaction to the norm deviation, such as punishment) as an integral part of the issue of solidarity and social cohesion. The moral order in a society has a fundamental value according to Durkheim because individuals are both integrated with and controlled by the community. Durkheim saw integration as a way to tie the individual to the community through shared attitude, solidarity, and rituals. He saw control as a compelling force that binds the individual to the norms through the judicial system, laws, and sanctions. Durkheim defines a deviation from the normas an act that offends a strong and definite collective consciousness. Thus, the acts are antisocial inthat they violate norms and values that are important to the social unity. The work of intelligence and operational police and border guards in the Baltic Sea area (Sweden, Finland, Estonia, Lithuania, and Latvia) is characterized by the norm-creating and re-creating rituals from the first moments of theday: from the morning coffee and the first information exchange with an intelligence partner to operational actions in the form of surveillance or control of individuals and/or cars. These interactions are characterized by a strong desire to preserve the prevailing social order. In relation tothe threat to the prevailing norms, there also are normative rituals. For example, in these interactions,“norm-dissolving Russians” are constructed who are not physically present in the situation but whoare important in the relationship as invisible sacred objects. The making of the category “norm-dissolving Russian” in which Russia/Russians are used to dramatize the "other" is made visible in the empirical material when actors in the study describe (1) criminal Russians, (2) Russian espionage, and (3) Russian military invasion.

  • 79.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University.
    Health Care, Ethnicity and War: Young Immigrants with War Experiences in Institutional Care in Sweden2016In: World Congress on Health and Medical Sociology. Keynote Forum. Las Vegas, USA (20160919-20160920), Las Vegas, 2016, p. 39-39Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is (1) to analyze narratives of youth that have experienced war, taken refuge in Sweden, and taken into custody and placed in institutions; (2) to analyze the organization of work cared for youth with war experiences ininstitutional care. The material of the study is gathered through interviews and conversations with youngsters in institutional care with war experience and through interviews and conversations with staff who work among youth with war experiences in institutional care. The theoretical perspective is determined from an ethno-methodological influenced interaction. Special attention will be given to the social comparisons and stories about health care, ethnicity and war which are expressed in the interviews.

  • 80.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University.
    Krigets sociologi: Analyser av krigsvåld, koncentrationsläger, offerskap och försoning: [Sociology of War: Analysis of war violence, concentration camps, victimhood and reconciliation]2016Book (Refereed)
    Abstract [en]

    This book analyzes verbally depicted experiences of survivors from the war in Bosnia and Herzegovina. One purpose to describe how the actors portray the social phenomenon of “war violence” “victimhood” and “reconciliation”, and the second aim is to analyze discursive patterns that emerges in the creation of the terms “victim” and “perpetrator”. My research questions are: (1) How do the interviewees describe war violence, victimhood and reconciliation after the war? (2) Which war-categories are highlighted in the stories?; (3) How do the interviewees describe life in the concentration camps?

    The construction of the category ”war violence” is made visible in the empirical material when the interviewees talk about (1) a new social order in the society, (2) human suffering, (3) sexual war violence, and (4) human slaughter. All interviewees define war violence as morally reprehensible. In narratives on the phenomena ”war violence” a picture emerges which shows a disruption of the social order existing in the pre-war society. The violence practiced during the war is portrayed as organized and ritualized and this creates a picture that the violence practice became a norm in the society, rather than the exception. Narratives retelling violent situations, perpetrators of violence and subjected to violence do not only exist as a mental construction. The stories live their lives after the war, and thus have real consequences for individuals and society. 

    Throughout the narratives about crimes and encroachment in the camps the interviewed individual’s take distance from the actions of the guards and the category concentration camp-placed. Retelling violations and resistance rituals show that the space for individuality in the camps were toughly limited but a resistance and status rituals together with adaptation to the living conditions in the camps seems to have generated a space for enhanced individualization. To possess somewhat control and have the opportunity to provide resistance seems to give an emotion of honor and self-esteem to the camp prisoners, not only during but also after the time of war. Their narratives today represent a form of continued resistance.

    When, after the war, different actors claim this ”victim” status, it sparks a competition for victimhood. The competition between categories seems to take place on a symbolic level. Development taking place during and after the war has led to populations’ being described based on four categories. One consists of “remainders”, namely those who before, during, and after the war have lived in northwestern Bosnia. Another is “refugees”, those who were expelled from other parts of Bosnia and Croatia into northwestern Bosnia. The third is made up of “returnees”, those who were expelled from northwestern Bosnia during the war but have returned afterwards. The fourth is the “diaspora”, individuals who were expelled from the area during the war and stayed in the new country. All interviewees want to portray themselves as ”ideal victims”, but they are all about to lose that status. The returnees and the diaspora are losing status by receiving recognition from the surrounding community and because they have a higher economic status; the remainders are losing status since they are constantly being haunted by war events; and the refugees are losing status by being presented as strangers and thus fitting the role of ideal perpetrators. It seems that by reproducing this competition for the victim role, all demarcations, which were played out so skillfully during the war, are kept alive.

    The interactive dynamics, which occurred during the war, make the post-war reconciliation wartime associated. Narratives about reconciliation, implacability and terms for reconciliation, are not only formed in relation to the war as a whole but also in relation to one’s own and others’ wartime actions. The narratives about reconciliation become an arena in which ”we and them” are played against each other in different ways not least by rejecting the others’ acts during the war. In the interviewees stories implacability is predominant but reconciliation is presented as a possibility if certain conditions are met. These conditions are, for instance, justice for war victims, perpetrators’ recognition of crime and perpetrators’ emotional commitment (for example the display of remorse and shame). 

  • 81.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Observed Coherent Triads in Swedish Social Work Practice. Analysis of Observed Successful Collaboration Beneficial for Clients in Swedish Juvenile Care2017In: BOOK of ABSTRACTS, EUSSSI 2017, The 8th Conference of the European Society for the Study of Symbolic Interaction Studying Everyday Life: Generic Dimensions of Interactionist Inquiry, Lodz, Poland, 2017, p. 9-10Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research on collaboration in social work practice shows that conflicts among collaborating authorities and organizations and that include cooperating actors are common. In this study, I have analyzed a successful dimension of the phenomenon “cooperation.” The purpose of the study is to analyze examples of successful cooperation in Swedish social work practice. This study presents an analysis of factors of “successful collaboration” as described in the field notes of the study and that can be interpreted as beneficial for the youth in question. A total of 119 field observations of organized and informal meetings form the empirical basis for this study. The observations took place before and after these meetings and during visits to youth care institutions in Sweden, social services offices, and the Swedish National Board of Institutional Care. The factors used in the empirical material of this study serve to define successful cooperation that makes visible actors belonging to at least three different categories (coherent triad in the collaborative act). Constructing and reconstructing a collaboration success is a dynamic, interactive process. Coherent triads and success points of interest that are beneficial for the young person in the situation also create the image of a positive development for the young person. In this way, common identities of interplay that are useful for the young person are being created and elucidated. The physical presence of the young person in these situations is especially important factor for the “successful collaboration.” 

  • 82.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Omhändertagna barn och ungdomar med krigserfarenheter. En sociologisk studie av unga invandrares stigman och sociala jämförelser: Children and youth with war experiences in institutional care. A sociological study of young immigrants’ stigma and social comparisons2016In: Sociologidagarna 2016. Överskridande sociologi, Abstracts. Uppsala, March 10-12,, 2016, p. 31 & 59-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In war situations civilians are often direct targets of – and sometimes even participants – acts of war. Children and youth who have escaped war have directly or indirectly been involved in the war and as a result of this they will probably be affected over a large part or the rest of their life. Psychologist refer for example to survivors of war suffering from post-traumatic stress disorder (PTSD), depression, recurring nightmares, emotional blunting, and re-experience of traumatic moments. The purpose of the study is to analyze narratives of children and youth that have experienced war, taken refuge in Sweden, and taken into custody and placed in institutions. The theoretical perspective is determined from an ethno-methodological influenced interactionism. Special attention will be given to the social comparisons and stories about stigma and victimization, which are expressed in the interviews. Material of the study is gathered through qualitative oriented interviews with 20 children and youngsters in institutional care with war experience.

  • 83.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    (Un)Making Europe: Anomie in Intelligence and Operational Police and Border Guard Work in the Baltic Sea Area2017In: (Un)Making Europe: Capitalism, Solidarities, Subjectivities, the 13th European Sociological Association Conference, European Sociological Association , 2017, p. 928-928Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Émile Durkheim’s sociological term ‘anomie,’ which indicates normlessness or a state of norm resolution, is the theme of this ethnographic study. The purpose is to analyze how intelligence and operational personnel in the various border authorities in Sweden, Finland, Estonia, Latvia, and Lithuania describe the category “Russian criminals” and which discursive patterns cooperate with the construction of the category “norm-dissolving Russian.” Multiple forms of empirical material were analyzed in this study: observations and photographs taken during the field work (718 field hours), interviews (73), documents produced by intelligence and operative personnel, and media coverage concerning intelligence and operative actions. This ethnography explains how police and border guards in the Baltic Sea area reinforce in-group bonds, develop a professional identity, and come to understand the moral aims of their work: by contrasting themselves against the constructed threat of Russian criminals, spies, and military invaders. Intelligence and operational police and border guard work is a practice in which the work from the first moment is characterized by an abstract threat, justified by considering that the stability of society can be transformed into instability if crime is not fought. Police officers and border guards in this study are constructed as key figures in the struggle to prevent the resolution and preserve the current state of society, which is portrayed as stable and better – at least if we speak with intelligence and operative police officers and border guards. From time to time, a “criminal” from Russia has a key role in the performance of law enforcement’s fluctuating morality, with the threat of norm resolution coming from Russia and attenuation of the threat based on the representation of effective law enforcement. The media reporting on intelligence and operations, as well as the documentation that was created by the authorities involved in the fight against crime in the Baltic Sea area, call out the “criminals” from Russia by their absence. The media report on syndicates from Estonia, Latvia, and Lithuania who commit crimes in Sweden and Finland. In documents created by the intelligence and operational personnel, it is reported that more than 700 individuals had been suspected or convicted of a crime in any of the European countries. Most are citizens of Estonia, Latvia, and Lithuania. The picture presented in the interviews is different. Actors in this study produce Russians as the leading criminals in the Baltic region. Russian criminals are represented as organizers and leading figures in various types of crime. An informant’s story is constructing a symbolic reality where law-abiding and conventional actors strive to maintain stability in the normative order, in this case referring to the crime that comes from Russia. This reality is partly an expression of fear and solidarity against norm resolution in the form of crime from Russia, and expressions of social development that raise the need for a contra-group to strengthen feelings of solidarity in the norm-stable societies.The identity-based symbolism that informants are constructing in their stories is based on the current and stable normative state of society.

  • 84.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University, Department of Sociology.
    War, migration and ethnicity: Young immigrants with war experiences in institutional care2016In: Abstract book. Knowledge-Making Practices and Sociology’s Global Challenge. The 28th Conference of the Nordic Sociological Association, University of Helsinki, Finland, 11-13th August, 2016, 2016, p. 35-35Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is (1) to analyze narratives of youth that have experienced war, taken refuge in Sweden, and taken into custody and placed in institutions; (2) to analyze the organization of work cared for youth with war experiences in institutional care. Material of the study is gathered through interviews and conversations with youngsters in institutional care with war experience and through interviews and conversations with staff who work among youth with war experiences in institutional care. The theoretical perspective is determined from an ethno-methodological influenced interactionism. Special attention will be given to the social comparisons and stories about war, migration and ethnicity, which are expressed in the interviews.

  • 85.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    War Violence, Sexual War Violence and Victimhood in Reconciliation Narratives of Survivors from the War in Bosnia and Herzegovina2016In: Linking Theory and Practice: The Conduct of Sociology.: 87th Annual Meeting of the Pacific Sociological Association., Oakland, USA, 2016, p. 10-10Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this analysis of the retold experiences of 27 survivors of the war in northwestern Bosnia, the aim is to describe the informants’ portrayal of “war violence”, “sexual war violence”, “victimhood”, and “reconciliation” as a social phenomenon as well as analyzing the discursive patterns that contribute to constructing the category “victim” and “perpetrator”. The violence practice during the war is portrayed as organized and ritualized and this creates a picture that the violence practice became a norm in the society, rather than the exception. When, after the war, different categories claim a “victim” status, it sparks a competition for victimhood. All informants are eager to present themselves as victims while at the same time the other categories’ victim status are downplayed. The stories of reconciliation are connected to the past; the interactive consequences of war-time violence are intimately linked to the narrator’s war experiences. The interviewees distance themselves from some individuals or described situations. It is common that the portrayal of possible reconciliation is transformed into a depicted implacable attitude, thus the interviewees negotiate their stances: they articulate between reconciliation and implacability statements.

    This study shows that after the war in Bosnia, the interpretations of biographical consequences of violence are intimately connected to previous war experiences. Narratives on the phenomenon “war violence” and “sexual war violence” depict a decay of pre-war social order. The use of violence during the war is described as organized and ritualized, which implies that the use of violence became a norm in society, rather than the exception. 

    The narratives on the phenomenon “war violence” produce and reproduce the image of human suffering and slaughter. Those subjected to violence are portrayed in a de-humanized fashion and branded as suitable to be exposed to it. In these stories, morally correct actions are constructed as a contrast to the narratives on war violence. In these descriptions, the perpetrator is depicted as a dangerous, evil, and ideal enemy. He is portrayed as a real and powerful yet alien criminal who is said to pose a clear threat to the social order existing before the war. The narratives on wartime violence, war perpetrators, and those subjected to violence during war are enhanced with symbolicism of ritualized ethnic violence (“cockade,” “chetnik,” “Serb,” “Muslim,” “warlord”). On one hand, the narrators make an ethnic generalization based on the differences between the ethnic categorizations; on the other hand, they present their own physical existence and ethnic identity and that of those subjected to violence as being threatened by the violent situation.  

    The disintegration of the existing, pre-war social order produces and reproduces a norm resolution that enables the ritualized war-time use of violence. This development allows the normalization of war violence in this time period even though the result, as this study shows, means human suffering and the slaughter of humans. This study presents this development in society ambivalently, as both allowed and normatively correct (during the war) and as prohibited and condemned (primarily in retrospect, in post-war narratives). It seems as if the category “war violence” and “sexual war violence” means different things depending on whether it happened during war or not, whether it is retold or observed, and who is telling the story. For some persons, violence targeting civilians during the war is an act of heroism.

    The Holocaust during World War Two was in many cases highly efficient and industrialized; the typical goal was to kill from a distance, impersonally. Researchers have noted that those who climbed the ranks to leadership positions or were in charge at concentration camps seemed to have engaged in very personal, sadistic acts in Germany during WWII. Is there an interaction of rank/power in wartime and level of motivation/energy input required for violence (ie, those in charge require less energy input because of the factors that put them in charge in the first place)? The stories and phrasing in this paper emphasize a distant, evil, and/or powerful leader who motivates the crowd (perhaps in part by symbolically reducing an ethnic target to something like a dog or rat) or gives orders, with the distinction from Holocaust violence that the leaders in these stories were neighbors, etc., of those they were harming and killing.

    In general contrast, the war violence in Bosnia was more broadly characterized by the individualized use of violence, in which the perpetrators often knew those subjected to violence. The stories reveal that firearms were seldom used; instead, the weapons were baseball bats or knives. These features can be compared to examples of violence in Rwanda, where the violence was more similar (and even more “savage”) to that in my material than the typical examples of industrialized extermination violence of World War Two.                  

    The perpetrators in this study are often portrayed as people who enjoyed humiliating, battering, murdering, and inflicting pain in different ways. This characterization is a contrast to Collins (2008), who suggests that soldiers are not good in acting out close violence and that individuals are mostly inclined to consensus and solidarity. An explanation, in my study, of the soldiers’ actions can be that soldiers in a war are pressured into being brave in close combat, the aim being to reign over the Others, the enemy. During war, enemies are targets of violence, to be subjected to it and neutralized. Soldiers and police in northwestern Bosnia were not close to any battlefield, and civilians thus were framed in the enemy role. By exposing civilians to violence, soldiers proved their supremacy over the enemy even when the enemy was an abstract type, unarmed and harmless. Another explanation might be found in the degree of mobilization and emotional charge that occurred before the war, through the demonization of the enemy. People were probably brutalized through this process.

    Those interpersonal interactions that caused the violence continue even after the violent situation is over. Recollections from perpetrators and those subjected to violence of the war do not exist only as verbal constructions in Bosnia of today. Stories about violent situations live their own lives after the war and continue being important to individuals and social life. Individuals who were expelled from northwestern Bosnia during the war in the 1990s are, in a legal sense, in a recognized violence-afflicted victim category. They suffered crimes against humanity, including most types of violent crimes. Several perpetrators were sentenced by the Hague Tribunal and the Court of Bosnia and Herzegovina on War Crime. The crimes committed in northwestern Bosnia are qualified as genocide according to indictments against former Serbian leaders Radovan Karadžić and Ratko Mladić. All of the interviewees in this study experienced and survived the war in northwestern Bosnia. These individuals have a present, ongoing relation with these communities: Some live there permanently, and some spend their summers in northwestern Bosnia. An analysis of the processing of experienced or described violent situations in a society that exists as a product of a series of violent acts during the war must be conducted in parallel both at the institutional and individual levels. Institutions in the administrative entity Republika Srpska deny genocide, and this approach to war-time events becomes a central theme in future, post-war analysis of the phenomena “war violence,” “sexual war violence”,  “victimhood,” and “reconciliation”. The existence of Republika Srpska is based on genocide committed in Bosnia and Herzegovina. Therefore, it is very important to analyze the political elite’s denial of the systematic acts of violence during the war that have been conveyed by the Hague Tribunal, the Court of Bosnia and Herzegovina on War Crime, and Bosnian media. The narratives in my empirical material seem to be influenced by (or coherent with) the rhetoric mediated in these fora. When informants emphasize extermination and the systematization of violence during the war, they produce and reproduce the image of a mutual struggle on a collective level. The aim of this struggle seems to be that the described acts of violence be recognized as genocide.

    Another interesting aspect of the phenomenon “war violence,” “victimhood,” and “reconciliation” to be examined in a future analysis, regards the stories of perpetrators describing violent situations. Conversations with these actors and an analysis of their stories might add a nuanced perspective of the phenomenon “war violence,” “victimhood,” and “reconciliation”. Another question that emerged during my work on this article is, What importance is given to stories told by the perpetrator of violence and those subjected to violence in the development of a post-war society? I believe it is of great importance to study stories in both categories. By recounting their stories, those subjected to violence could obtain recognition and some degree of self-esteem and the perpetrators be given a chance to explain to themselves and others, display shame over their actions, and possibly restore their social status. Without this type of process, those who are subjected to violence risk a life without recognition, and the perpetrators risk being permanently bound by their war-time actions, a clearly unstable foundation for the future development of a post-war society.

  • 86.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Delić, Zlatan
    University of Tuzla, Bosnia and Hercegovina.
    Ideologija, politika i genocid kao izvor prisilnih migracija: [ Ideology, politics and genocide as sources of forced migrations ]2017In: Zbornik radova Simpozija: Migracije Stanovništva - Fenomen izbjeglištva / [ed] Sead Berberović, Zagreb: Bosniak National Community for the City of Zagreb and Zagreb County , 2017, Vol. 16(44), p. 37-56Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores the connection between the discursive nature of ideology, identity politics, forced displacement, and symbolic and actual violence leading to genocide. The general framework of the paper is the Bosnian War (1992 – 1995) led against the country and its civilians. The perpetrators of the crimes were the Serbian army and police force. A microsociological, qualitative, phenomenological, symbolic-interactionist and discourse analysis was conducted with regard to the contextual meaning of mass murders of Bosniak and Croatian civilians in northwest Bosnia and Herzegovina and Ljubija in 1992. The focus is on the phenomenology of human slaughter, Serbian mass propaganda, and “forced displacement” encouraged by the propagandistic message of “the impossibility of coexistence”. Mass crimes and the policy of fearmongering were intended to create and recreate the collective belief that coexistence in Bosnia was impossible and that establishing “ethnically pure cultures” and “ethnically pure territories” should be accepted as a deterministic historical necessity. Our research results indicate that crimes against civilians can be “normalized” only after a “new social order” has been established as a war order with the help of media propaganda. Genocide can be committed only if the perpetrators (and its advocates acting in the name of specific identity politics) believe that committing violence can be justified by a “higher cause”. The aim of this research is to carefully and preemptively draw attention to the dangers of normalizing violence by “normalizing the abnormal” discursive order of ideology. The motivation behind this paper is to explain the notion that the multi-decade denial of genocide on the part of the leaders of the Greater Serbia Project could lead to a new genocide against the people of Bosnia and Herzegovina. Today, in 2017, 22 years after the genocide in Srebrenica – a “United Nations safe area” – the Greater Serbia ideology still persists with the help of anti-Bosnian identity politics and the idea that coexistence is impossible.

  • 87.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University.
    Delić, Zlatan
    University of Tuzla, Bosnia and Herzegovina.
    Sofradzija, Halima
    University of Sarajevo, Bosnia and Herzegovina.
    Obrazovanje za kulturu mira kao viktimološki odgovor na uspon ideologija neofašizma: Education for the Culture of Peace as Victimological Response to the Rise of Ideology of Neo-Fascism2017In: ”Ambassadors of Peace in Bosnia and Herzegovina” : The Second International Scientific Conference of Victimology in Bosnia and Herzegovina: "Ambasadori mira u Bosni i Hercegovini“ : Druga međunarodna naučna viktimološka konferencija u Bosni i Hercegovini, Sarajevo: University of Sarajevo , 2017, p. 22-32Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to critically analyse intellectual conditions for education pertaining to the empirical and normative knowledge dimensions that can oppose the ideologies of neo-fascism, both on the theoretical-discursive and the practical plan. A problem occurs in victimology when educational policies and practices mark (1) common pasts, (2) ethnical identity policies and (3) remembrance policies filled with reigning excess of war violence from the past. The paper deals with the critical analysis of clericalization of educational policies, critical analysis of clericalization of ethnical identity policies and critical analysis of clericalization of remembrance policies. The analytical background of this paper carries the sentiment that social and cultural meanings are created as a consequence of social discourses and discursive practices that we »create« semantically, that is, we construe education as a social phenomenon. The analytical basis of the paper is founded on a review of various studies from the domains of ideology sociology, army and war sociology, social epistemology and critical victimology. The paper seeks an all-encompassing critical perspective that would make it possible to teach a new, dynamic terminology for a precise discursive analysis of the political, discursive and identitarian infantilism and a criticism of neo-fascist policies of ethnical identity in the context of a broader criticism of negative social impacts on ideologies of neo-fascism and neo-populism that appear different at first glance but that actually mutually complete each other. The paper explains the social need for a public education of a better quality pertaining to the meaning of political, media and religious use and misuse of »identitarian concepts« and »identitarian terminology«. The paper is based on the quality methodology of the research of meaning (and political misuse) and basic concepts of victimology, such as: »globalisation of violence«, »state«, »state borders«, »clero-nationalism«, »secularism« »representation policy«, »culture«, »cultural identity«, »culture of remembrance«, »culture of peace«, »culture of death«,  »religion«, »return of religion«, »tradition«, »vital national interest« etc. There is an insistence on a scrutinized critical analysis of privileged strategies of the political application of referential systems and mechanisms of 'differentiating' that serve as the epistemic foundation to teach the concepts, terminology, taxonomies and classifications used to separate people into »ours« and »theirs«. The conclusion is that, in the normative foundation of education we need in the 21st century, we should call upon the responsibility of all social players for the future generations in the context of more noticeable media, ideological and bio-political competitors for the »historical victim status« of the ancient (and recent) actual and ideological wars fought in the past or those that are ongoing, intensifying or in the process of being resolved in the Balkans. 

  • 88.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University.
    Wästerfors, David
    Lund University.
    Hugo, Martin
    Jönköping University.
    Ekberg, Margareta Stigsdotter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Alm, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Wahlgren, Paula
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    School as a protection factor: An analysis of achievements, obstacles, collaboration, and identities in senior high school work with students who use alcohol and drugs2017In: Book of Abstracts: The 9th International Conference of the Faculty of Education and Rehabilitation Sciences, University of Zagreb, Zagreb, Croatia, 17 – 19 May, 2017 / [ed] Gordana Hržica, Ivana Jeđud Borić, Gordana Hržica, Sandra Bradarić Jončić, Anita Jandrić Nišević, Jelena Kuvač Kraljević, Renata Martinec, Neven Ricijaš, Ana Wagner Jakab, Zagreb: Faculty of Education and Rehabilitation Sciences, University of Zagreb , 2017, p. 107-108Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Ethnography is a research method in which the researcher (1) engages in a social environment for a long period of time, (2) conducts regular observations of how the participants in this environment behave, (3) listens to and participates in the conversation, (4) interviews informants about phenomena that cannot be observed directly and about which the ethnographer is unclear, (5) collects documentary sources related to this group, (6) develops an understanding of the group’s culture and of human behaviour in the context of this culture, and (7) formulates a detailed account of this environment (Bryman 2016). This study is inspired by ethnographic methodology, where researchers reside within the environments, situations, and interactions they want to learn about. By observing what happens, listening to what is said, asking questions and collecting documents in the practice, the researcher can come to an understanding of the participantsʼ experiences. Adolescence is a unique period in which there is a high potential to influence and change both issues at school and drug abuse problems. However, it may require productive collaboration between professional in the social services and treatment centres and school staff. The environment at school can help create stability in a drug-abusing youths’ life, and the combination of education and treatment is a key factor necessary for these students to build independence. Much remains unknown about improving schooling for students with alcohol and drug problems and the factors involved should therefore be investigated. This study aims to identify and analyse (1) factors in practical and organizational work at senior high schools that are obstructive and promotive to students with alcohol and drug problems; (2) the circumstances teachers and other professional actors in the Swedish school system need to promote the success of students with alcohol and drug problems; (3) implications of school attendance for inclusion, learning, and change in these youths; and (4) implications for the identity construction of these young people related to school situations. By examining the details of the work done by professionals, the results from this study will provide missing knowledge about how to improve schooling for young people with alcohol and drug problems and how this contributes to their inclusion and participation in society. Our hope is that the study will identify conditions and opportunities needed to support young people with alcohol and drug problems in senior high school. Additionally, the information obtained will be used to develop a model for improved collaboration between schools, social services, and various treatment services to improve graduation rates for young people in the target group. In this specific target group, studies are lacking that identify factors that promote or obstruct such cooperation.

  • 89.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. Lund University.
    Yakhlef, Sophia
    Lund University.
    Border management, cooperation and control in the Baltic Sea area2016In: Book of abstracts. International Conference on Migration, Irregularisation and Activism, Malmö, June 15-16, 2016, Malmö: The Swedish Forte-network on "Irregular migrants and irregular migration" Malmö Institute for Studies of Migration Diversity and Welfare (MIM) at Malmö University and Department of Global Political Studies at Malmö University , 2016, p. 43-43Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Recent events in Europe concerning the large influx of irregular migrants and re-implementation of bordercontrols have drawn our attention towards European migration management and border politics. Border officers claim that they must rely on cooperation to perform their duties of border guarding. In 2014 acollaborative project initiated by the Stockholm County Police, Border Division in Sweden wascommenced. The project was partly funded by the European commission. The participants were borderpolice and border authorities in Estonia, Finland, Latvia, Lithuania, and Sweden. This is a qualitative study based on empirically gathered material such as field interviews with border officers and fieldworkobservations. This study suggests that the border officers re-negotiate spatial and cultural identities to makecooperation possible creating new distinctions and boundaries of “us and them”. The border officers areunited in their views and efforts to protect EU territory and Schengen space from criminal activity butsome express ambivalence towards categories of “criminals” concerning irregular migrants. At the sametime, cooperation and increased social interaction stimulate the officers to create new categories of “us andthem”; those who you know personally trust and those whom you do not know and cannot trust. Earlierdistinctions between the east (the former soviet states such as Latvia, Lithuania, and Estonia) and the west (Sweden and Finland) are in some ways diminished through interaction and close cooperation. Instead, the Baltic Sea officers create distinctions between themselves and southern European countries regardingwork methods, general attitude, opinions, and efficiency.

  • 90.
    Begovic, Medina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Erfarenheter om Evidensbaserad praktik från en verksamhet: I Bosnien-Hercegovina2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att belysa arbetet med missbruksvården i Bosnien-Hercegovina. Det som har studerats är hur de yrkesverksamma ser på forskning, egen erfarenhet samt klientens erfarenheter och önskemål i valet av behandling. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedan studerats. Dessa intervjuer utfördes på ett behandlingshem i Bosnien-Hercegovinas huvudstad Sarajevo och antalet intervjupersoner var fem personer. Resultatet visade hur de arbetar på behandlingshem i Bosnien-Hercegovina. Resultatet visade även att Bosnien-Hercegovina använder sig utav evidensbaserad praktik. Vikten ligger i att få en trygg och verksam vård. Evidensbaserad praktik används utifrån tre olika källor, dessa är klientens erfarenhet, behov och önskemål, den professionellas erfarenhet och förmåga samt vetenskaplig kunskap. BosnienHercegovina tillämpar dessa tre olika källor i sitt behandlingsarbete.

  • 91.
    Bendelin, Anette
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Bengtsson, Ulrika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Övergångar från förskola till förskoleklass: En intervjustudie om förskollärares tankar kring samverkan och det överlämnande samtalet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur överlämningar planeras och genomförs för att stödja barn i övergången från förskola till förskoleklass. För att få svar på vårt syfte har vi valt en kvalitativansats där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studien visar att överlämningar och samverkan ser mycket olika ut ute i verksamheterna och att den individuella pedagogen har en stor betydelse i överlämnandet. Den praktiska strukturen angående de gemensamma träffarna är kända för alla men syftet med samtalat i överlämnandet upplever vi inte är synlig för de berörda pedagogerna. Barns olika förutsättningar i övergången ser olika ut. De överlämnade samtalen för barn i behov av särskilt stöd kan vara avhängt på vilken pedagog som lämnar över då stöd och struktur kan saknas. Resultatet visar att de olika ramar som styr och den tradition som råder samt den enskilde pedagogens erfarenheter och kunskaper är av betydelse för hur barnet möts i den nya verksamheten och vilka förutsättningar som ges. Lindblad, Linde och Naeslund (1999) problematiserar ramfaktorteorins begränsningar då de anser att "det praktiska förnuftet" bör beaktas. Vad är det som begränsar eller underlättar i samverkan och styr i överlämnandet samt hur påverkas det av den enskilde pedagogens "praktiska förnuft".

  • 92.
    Benderix, Ylva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa: en litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av information, stöd och behandling relevanta ur ett anhörigperspektiv2015Report (Other academic)
  • 93.
    Benfatto, Mattias Nilsson
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Seimyr, Gustaf Oqvist
    Karolinska Institutet.
    Ygge, Jan
    Karolinska Institutet.
    Pansell, Tony
    Karolinska Institutet.
    Rydberg, Agneta
    Karolinska Institutet.
    Jacobson, Christer
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Screening for Dyslexia Using Eye Tracking during Reading2016In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, no 12, article id e0165508Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Dyslexia is a neurodevelopmental reading disability estimated to affect 5-10% of the population. While there is yet no full understanding of the cause of dyslexia, or agreement on its precise definition, it is certain that many individuals suffer persistent problems in learning to read for no apparent reason. Although it is generally agreed that early intervention is the best form of support for children with dyslexia, there is still a lack of efficient and objective means to help identify those at risk during the early years of school. Here we show that it is possible to identify 9-10 year old individuals at risk of persistent reading difficulties by using eye tracking during reading to probe the processes that underlie reading ability. In contrast to current screening methods, which rely on oral or written tests, eye tracking does not depend on the subject to produce some overt verbal response and thus provides a natural means to objectively assess the reading process as it unfolds in real-time. Our study is based on a sample of 97 high-risk subjects with early identified word decoding difficulties and a control group of 88 low-risk subjects. These subjects were selected from a larger population of 2165 school children attending second grade. Using predictive modeling and statistical resampling techniques, we develop classification models from eye tracking records less than one minute in duration and show that the models are able to differentiate high-risk subjects from low-risk subjects with high accuracy. Although dyslexia is fundamentally a language-based learning disability, our results suggest that eye movements in reading can be highly predictive of individual reading ability and that eye tracking can be an efficient means to identify children at risk of long-term reading difficulties.

  • 94.
    Bengtson Carlström, Helen
    Linnaeus University, The University Library. Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Talet om barn, föräldrar och professionalitet i det mångkulturella fritidshemmet2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem. Lärarna beskriver även olika relationer som de har till barn och föräldrar. Tre olika diskurser framträder, den etnocentriska diskursen, den bekräftande diskursen och den omhändertagande diskursen. Dessa diskurser får innebörd för praktiken. Konsekvenserna innebär att lärarna genom att med sitt tal bidrar till att befästa normaliteten vilket medför en ökad segregation. Därför är det av vikt att medvetandegöra de fördomar som finns men även det som sägs mellan raderna. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att den interkulturella pedagogiken inte genomsyrar det mångkulturella fritidshemmet utan att medvetenheten måste öka bland lärare för att undvika att det annorlunda konstrueras och konstitueras. Kunskapsbidraget i den här studien riktas mot lärare som är verksamma i den fritidspedagogiska praktiken.

  • 95.
    Bengtsson, Charlotta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Gunnarsson, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kompetensöverföring i samband med en generationsväxling: - en kvalitativ studie inom offentlig förvaltning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå. Slutsatser - med utgångspunkt i studiens huvudsakliga teoribildning Keen (2003) samt den information som studiens respondentgrupp delgivit - är att en generationsväxling medför tillfälle till implementering av nya arbetssätt samt avlärning. Den offentliga förvaltningen anses som en modern och kompetent myndighet med stort förtroende hos medborgarna. Den har hittills - utan svårigheter - lyckats attrahera kvalificerad personal vilket bidragit till bibehållen konkurrenskraft.

  • 96.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Eriksson, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    ”Vi dricker inte nu, men vi tror att vi kommer göra det”: En kvalitativ studie som belyser skolpersonals uppfattningar och erfarenheter med ANDT-undervisning.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie undersöker erfarenheter och upplevelser kring ANDT undervisning hos skolpersonal. Vidare skildrar studien svårigheter respektive möjligheter som skolpersonal upplever i samband med undervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk forskningstradition och resultatet grundas på sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats utifrån Antonovsky´s salutogena synsätt och det centrala begreppet KASAM samt Björklunds tolkning av KASAM i ett skolperspektiv utifrån komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet indikerar på att ANDT undervisning bedrivs på samtliga skolor men med varierande upplägg. Det framgår även av resultatet att lärare anser att interaktionen mellan eleverna är en betydelsefull komponent i undervisningen. En slutsats är att hade inte lärare upplevt den tidsbrist som förekommer inom deras yrke hade utveckling av ANDT undervisning haft möjlighet att bli mer omfattande. Detta genom att exempelvis skapa ett bättre samarbete mellan olika aktörer, mer involvering av föräldrar samt en mer ämnesövergripande undervisning.

     

  • 97.
    Bengtsson, Helén
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Runald, Helen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Språkstörning hos barn i förskoleåldern: ur ett sociokulturellt perspektiv2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att få en kännedom om och förståelse för hur olika professioner förhåller sig till och arbetar kring språkstörning hos barn i förskoleåldern. Att i denna kvalitativa studie undersöka om det finns någon skillnad mellan olika områden i den kommun vi valt för våra intervjuer och om det visar sig någon ökning av dessa barn. Vi skriver om hur språkstörning upptäcks och vilka metoder som används av de olika professionerna för att stödja ett barn med språkstörning. Vi framhåller även historiken kring språkstörning men mycket fokus ligger på språkets utveckling och dess betydelse i sociala sammanhang. Hur vi lär oss och tar till oss språk där pedagoger och miljön har betydelse för utvecklingen. Vi funderade om ett barns språkutveckling påverkas om barnet är flerspråkigt, då vi lyfter tidigare forskning kring detta och där flera myter cirkulerar enligt Lindberg (2002) och Hallin (2016). Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger, två BHV-sköterskor och en logoped. Specialpedagogerna representerade olika socioekonomiska områden då vi använde en budgetmall som underlag vid val av områden vilket var av intresse i vårt arbete.

    Resultatet visar att det inte var någon nämnvärd skillnad mellan områden som vi hade en viss förförståelse kring. Hemförhållanden och kulturella förhållningssätt kunde ha en viss inverkan enligt informanterna hur barnets språkutveckling stimulerades. Utifrån vårt resultat, tidigare forskning och litteratur drar vi slutsatsen att en tidig upptäckt och ett gott samarbete mellan olika professioner och vårdnadshavare är en god förutsättning för att stödja barnet. Genom dessa insatser upptäcks barn tidigare men det är inte lika med att fler barn har språkstörning och en ökning är inte trolig enligt informanterna.

  • 98.
    Berggren, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Berggren, Jan (2013). Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser. (English teaching in upper secondary school and mobilization of young people's life chances). Linnaeus University Dissertations No 156/2013, ISBN: 978-91-87427-64-0. Written in Swedish with a summary in English.

    English is a school subject which every Swedish upper secondary student is required to take. The selection and dissemination of knowledge among students attending upper secondary programmes carries the intention of social integration as well as specialization. The aim of this dissertation is then to show how perspectives on education in English elicited from teachers’ and students’ responses in interviews as well as Swedish education policy (SOU, directives, propositions) contribute to the conditions for the selection of knowledge and teaching, on and between programmes.

    Inspired by Basil Bernstein’s theories of educational sociology (1990, 2000) and Fairclough och Chouliaraki’s critical discourse analysis, CDA (1999), albeit adjusted to the aim of this study in pedagogics, the focus is on teachers’ and students’ views on teaching and knowledge in English classes on four vocational and academic programmes, establishing varying discourse practices on the different programmes. Moreover, perspectives on upper secondary teaching in Swedish education policy texts are analysed following the same methodology.

    Results indicate that education policy texts at the time of the interviews strive for adjustment of course content in English teaching to the programme (termed ‘infärgning’ in Swedish). Reflecting this trend in education policy, teachers and students on programmes speak of aspirations for English teaching as being either adapted for mainly academic purposes, or vocational and everyday-life purposes. On the basis of these aspirations it is argued that teachers and students establish either academically oriented discourse or vocational and everyday-life oriented discourse as the dominant pedagogical discourse on the individual programme. Thus, education policy as well as teachers and students reflect each other in striving for knowledge to be adapted for the programme. The two discourses contribute to a movement in favour of differences between programmes, though some of the vocational students complain on not being offered possibilities to analyse and discuss current problems in society. This is to say they complain that they do not receive an education in line with the academically oriented discourse, which is offered to students on academic programmes. At the same time, vocational students are dissatisfied in not gaining adequate knowledge in vocational English.

    Finally, these perspectives indicate discursive conditions for the selection of knowledge and the organization of teaching in English classes on different programmes. In the last chapter of the dissertation these varying perspectives on programmes concerning the selection of knowledge are analysed but now with a focus on the relationship between programmes. Consequences of the varying dominant pedagogical discourses on the programmes are discussed with regard to how they can be understood to mobilize life chances of young people differently, creating conditions for social integration and differentiation.

     

    Keywords: Selection of knowledge, upper secondary education, English, education policy, critical discourse analysis, sociology of education, social integration, social differentiation

  • 99.
    Berggren, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Projekt Digital Literacy: utveckling av ungdomars språkbruk och digitala färdigheter i engelskundervisning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Datorn har sedan flera år tillbaka haft en självklar roll i skolan. Språkundervisningen har liksom andra ämnen kommit att inkorporera datorn som ett hjälpmedel för skrivande, informationssökande och i någon mån som presentationstekniskt hjälpmedel. Ett alltmer utbrett användande av internet och olika datorprogram i arbetsliv,utbildning, liksom i andra samhällssammanhang har också inneburit att digitala färdigheter måste uppnås genom skolundervisningen. Hittills har lärare dock saknat ett systematiserat och akademiskt språk för att beskriva dessa moment i undervisningen liksom en sammanhållen, vetenskapligt grundad beskrivning av de färdigheter som eleverna behöver utveckla i engelskundervisningen. 

    Mot denna bakgrund är syftet med projekt Digital Literacy att engelsklärare i ett kollegialt lärande ska få tillgång till och gemensamt använda ett vetenskapligt grundat språkbruk gällande integrering av digitala färdigheter i engelskundervisning. I ett andra steg ska lärarna arbeta med att utvidga sin undervisningsrepertoar vad avser engelskundervisning i förening med digitala färdigheter, och nå tillämpningsbara redskap när de ska förbereda elever för yrke, vidare utbildning samt en aktiv medborgarroll i ett demokratiskt samhälle. Genom projektet Digital Literacy fann lärarna att de på ett positivt sätt fick möjlighet att tillsammans tillägna sig begrepp, m a o ett professionellt språkbruk, som kan användas i fortsatt kollegialt lärande. De fick även vidareutveckla sin undervisningsrepertoar med aktiviteter där datorn utgör motiverat redskap. I fokussamtalet efter genomförda aktiviteter uttryckte lärarna att de uppfattat att datorn kan ge elever inspiration som uppmuntrar till fortsatt lärande i engelska, liksom att datorn ger elever möjligheten att visa färdigheter och kunskaper i engelska på fler sätt än en traditionell undervisning erbjuder. Dessutom såg lärarna att betydelsen av att kunna tillämpa källkritik, att kunna anpassa språket som kommunikationsmedel i olika sammanhang, samt att inneha interkulturell kompetens, blev tydligt för många elever via genomförd undervisning.

  • 100.
    Berggren, Jan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Allen, Christopher
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    The assessment of digital project in the EFL classroom2017In: CALL in a climate of change: adapting to turbulent global conditions, short papers from EUROCALL 2017 / [ed] Kate Borthwick, Linda Bradley, Sylvie Thouësny, Voillans France: Research-publishing.net, 2017, p. 46-50Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming at describing professionalpractice in the assessment of collaborative digital projects among a group of inserviceEnglish as a Foreign Language (EFL) teachers within the context of asingle workplace, a technologically well-resourced upper secondary school inSweden. In a previous project (Allen & Berggren, 2016), teachers were providedwith an overview of the digital literacy concept as described by Dudeney,Hockly, and Pegrum (2013) as part of an initiative to better integrate informationcommunication technology into their classroom practice. The current studyaddresses the need expressed in previous projects for developing assessmentpractices among the teachers working with digital projects, making use of apractical overview of the assessment of digital projects (Dudeney et al., 2013)trying out an assignment. Afterwards, a focus group interview was conductedfocusing on teachers' experiences of digital project assessment. The resultsindicate that while the teaching and assessment of collaborative digital projectsare not aligned, the teaching of digital literacy making use of digital resource mayaugment ‘traditional’ assessment. Following this conclusion, a necessity of furthercollaboration among EFL teachers appears, aiming at developing the assessmentof the collaborative aspect of digital projects.

1234567 51 - 100 of 721
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf