lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 326
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Björk, Kaisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lindeberga-Sjöängen Preschool, Sweden.
    Danielsson, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Vasa Primary School, Sweden.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Collaboration and identity work: a linguistic discourse analysis of immigrant students’ presentations concerning different teachers’ roles in a school context2019In: Review of Education/Pedagogy/Cultural Studies, ISSN 1071-4413, E-ISSN 1556-3022, Vol. 41, no 1, p. 26-47Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to provide new understanding of teachers’ and immigrant students’ collaboration and identity work in a school context. Linguistic discourse analysis of immigrant student presentations of teachers’ different roles in a school context was based on empirical sequences from interviews in previously published qualitative analyses. The analysis was carried out with the help of linguistic discourse and previous research on the phenomena of ‘individual needs’, ‘dilemmas’, and ‘cooperation’. Analytical findings with the following themes are presented: (1) discursive presentation of disinterested and disrespected teachers, and (2) discursive presentation of active and strategic teachers. The discursive presentations of disinterested and disrespected teachers, and active and strategic teachers, painting a rhetorically charged picture of major challenges involved in teachers’ practical work with immigrant students. Implicit in these linguistic discursive representations is the portrayal of school teachers as both incompetent and competent actors, and students as competent actors. In this way, representations concerning school practice become a fundamental dimension in the creation and re-creation of students’ personal identities and teachers’ professional identities. Immigrant students occasionally create an interactive distance from categories upon which they depend in different ways and that are linked to the school context. Their identities are brought to the fore and preserved through both the distinction in relation to others and interactions with others (i.e., teachers, other students, and parents). The study provides an indication that recognition of identities is an important dimension for successful collaboration and learning in the school context.

  • 52.
    Björklund, Tobias
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Tejland, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hur gestaltas funktionshinder i populärkultur?: En explorativ studie av stereotyper och av funktionshinderdiskursen i tv-serier från 2006-2019.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att se hur funktionsnedsättningar gestaltas i populärkultur. Underlaget utgjordes av tv-serier riktade mot ungdomar hämtade från strömningssiten Netflix. Undersökningen var av explorativ karaktär och är att betrakta som en förstudie. Den specialpedagogiska relevansen återfinns i det att ungdomar och vuxna tar med sig stereotypa och diskriminerande bilder av funktionsnedsättningar in i undervisningen, bilder som behöver granskas kritiskt. Teoretiskt och metodologiskt förankrades undersökningen i kultiverings- och diskursteori, och den har en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visade att rörelsehinder och intellektuell funktionsnedsättning är de funktionshinder som förekommer mest i materialet. Gestaltandet av samtliga funktionsnedsättningar var i många avseenden stereotypt, men det förekom undantag. I fallet rörelsehindrade fanns både stereotypa och mer nyanserade porträtt. Vidare framkom av studien att vissa stereotyper som varit vanliga förr, inte förekommer längre, men också att det kan finnas behov av nya stereotyper för att hantera det moderna spektrumet av gestaltningar. Resultatet visade också att i diskursen har bilden av funktionsnedsatta gått från ”mindre värda” till ”behövande”, men att behövandet mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta också är ömsesidigt. Utanför diskursen står gestaltningar av grövre former av funktionshinder och komorbiditet. Slutsatsen som drogs var att funktionsnedsattas utanförskap generellt fortsatt konstrueras i media.

  • 53.
    Blomstedt, Felizia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kindblom, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nilsson, Caisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Det var ändå ingen i skolan som saknade mig: En kvalitativ studie om skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro hos elever på högstadiet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

  • 54.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population2018In: Journal of Attention Disorders, ISSN 1087-0547, E-ISSN 1557-1246, Vol. 22, no 12, p. 1131-1139Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Adolescents' leisure activities are increasingly focusing on Internet activities, and today, these coexist with traditional leisure activities such as sport and meeting friends. The purpose of the present study was to investigate leisure activities, particularly Internet activities, among boys and girls with ADHD, and compare these with boys and girls from the general population. The objective was also to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD.

    METHOD: Adolescents with ADHD (n = 102) were compared with adolescents from the general population on leisure activities and Internet use.

    RESULTS: Leisure activities among adolescents with ADHD tended to focus on Internet activities, particularly online games. Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities.

    CONCLUSION: Internet activities may provide adolescents with ADHD accessible means of social interaction.

  • 55.
    Bolin, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Särskild undervisningsgrupp: Uppföljning, utvärdering och återgång - hur fungerar det i verkligheten?2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En del elever i dagens skola blir placerade i särskilda undervisningsgrupper. När skolan inte klarar av att tillgodose elevens behov kan det bli aktuellt med en placering. Hemskolan ska ha prövat flera alternativa lösningar, som anpassats efter den enskilda eleven, innan en placering kan bli aktuell. Syftet med placeringen kan vara att erbjuda en personlig riktad pedagogik och att ge eleven förutsättningar att utveckla självkänsla, självförtroende och självtillit. Målet med en placering är att eleven ska kunna återgå till sin hemskola och fortsätta sin skolgång där, med det stöd eleven behöver. Jag har i min studie intervjuat sex rektorer med syfte att ge en beskrivning av hur uppföljning, utvärdering och återgång till hemskolan ser ut för elever i särskild undervisningsgrupp. Fokus har också legat på hur rektorerna ser på inkludering respektive exkludering vid placering i särskild undervisningsgrupp. Resultatet av min studie visar att rektorerna har en enad syn vad gäller inkludering och exkludering. De menar att eleven kan känna sig exkluderad i en inkluderande verksamhet. När eleven är i så stora svårigheter att rektorerna ansöker om en plats i en särskild undervisningsgrupp är det svårt att få till en lyckad inkludering på hemskolorna, de anser sig har prövat allt och ser inget annat alternativ. De nämner också att låg måluppfyllelse, sociala problem ochatt  en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara anledningar till placering. Vad gäller samverkan anser rektorerna överlag att det kan bli bättre, fler personer runt eleven behöver vara med i uppföljning och utvärdering av elevens placering, i dagsläget ligger detta på hemskolans rektor och chef för den särskilda undervisningsgruppen. Här finns utvecklingspotential. Avslutningsvis behöver arbetet kring elevens återgång ses över. I dagsläget finns enligt de rektorer jag har intervjuat ingen plan för detta utan mycket sker genom samtal och inget dokumenteras. Att ha tydliga mål och åtgärder ses som nödvändigt för eleven ska ha möjlighet att komma tillbaka till sin hemskola, annars tenderar placeringen att bli permanent och så ska inte vara fallet.

  • 56.
    Bommeskär, Carl-Magnus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Karlsson, Elias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensutvecklings positiva effekter på medarbetarnas motivation till arbete: En kvalitativ studie från medarbetarnas perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker kompetensutvecklingens positiva effekter på medarbetares motivation för arbete, utifrån medarbetares perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ metod, intervjuer har som följd genomförts för insamling av empiri med fyra deltagande respondenter. Semistrukturerade intervjufrågor användes vid intervjuerna och därefter transkriberades och analyserades materialet med hjälp av en tematisk analysmetod. Detta skapade grunden för resultatet och med tidigare forskning även studiens diskussion. Resultatet visar på att medarbetare upplever att kompetensutveckling kan öka deras motivation för arbetet till hög grad. De huvudsakliga teman som framkommer i resultatet handlar om att medarbetarna uppfattar att kompetensutveckling motiverar dem till sitt arbete genom att ge förbättrade utvecklingsmöjligheter i arbetslivet, öka gruppens samverkan och bidra till personlig utveckling i arbetet. Ytterligare positiva effekter kan genom kompetensutveckling upplevas för både individen, gruppen och organisationen.  Studiens slutsats konstaterar att kompetensutveckling har visat sig kunna resultera i positiva effekter i form av ökad motivation till arbete för individen.

  • 57.
    Bossér, Ulrika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Utveckling av undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – utmaningar och möjligheter2019In: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning: Bidrag från konferensen FobasNT18 13 – 14 mars 2018 i Norrköping / [ed] Stolpe, K., Höst, G., & Larsson, A., Linköping: Linköping university , 2019, p. 71-78Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, är ett sätt att främja elevers utveckling av naturvetenskaplig medborgarbildning och handlingskompetens. Undervisning kring SNI innebär ofta betydande inslag av elevdeltagande och öppenhet för en rad olika perspektiv, vilket kan innebära utmaningar för lärare. Syftet med den här artikeln är att presentera och diskutera några resultat från en avhandling där lärares utveckling av undervisning kring SNI har studerats. I avhandlingen har inspelningar av två lärares gemensamma reflektioner kring utveckling av undervisning kring SNI och inspelningar från de två lärarnas lektioner analyserats. Lärarna undervisade i kursen Naturkunskap 1b på det Samhällsvetenskapliga programmet. Resultaten visar att utmaningar som lärare kan möta handlar om elevdeltagandet i undervisningen och om att balansera mellan olika mål med undervisningen. Dessutom synliggörs strategier som de två lärarna använde i undervisningen och dessa strategier diskuteras i relation till utmaningar och mål med undervisning kring SNI. En förhoppning är att kunskap om dessa utmaningar och strategier kan hjälpa lärare att ha beredskap att möta utmaningar med att undervisa kring SNI. Vidare introduceras begreppet positionering som ett analytiskt redskap som kan användas av lärare för att reflektera kring aspekter av undervisningspraktiken i relation till de mål de vill uppnå.

  • 58.
    Bossér, Ulrika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindahl, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Chemistry and Biomedical Sciences.
    Lärares kommunikativa ansatser under klassrumsdiskussioner om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, kännetecknas av att beaktande av en rad olika perspektiv, till exempel etiska och sociala, är viktiga vid sidan av kunskaper i och om naturvetenskap. Genom att ge eleverna möjligheter att diskutera och argumentera kring sina och andras perspektiv, kan de utveckla förståelse för frågornas komplexitet och bilda sig en personlig uppfattning i frågan. Tidigare forskning har visat att undervisning kring SNI med öppenhet för olika perspektiv och betydande inslag av elevdeltagande kan innebära stora utmaningar för lärare i naturvetenskap. Syftet med denna studie var att få kunskap om hur klassrumsdiskussioner om SNI kan utformas och genomföras för att främja målen med undervisningen. I studien deltog två gymnasielärare som undervisar i kursen Naturkunskap 1b i årskurs 1 på det Samhällsvetenskapliga programmet. Datamaterialet utgjordes av ljudinspelningar från fyra lektioner som innehöll diskussioner om SNI. Lärarnas användning av olika kommunikativa ansatser under lektionerna analyserades. De kommunikativa ansatserna kan beskrivas som interaktiva respektive icke-interaktiva samt inkluderande flera eller endast ett perspektiv på SNI-frågan. Resultaten synliggör på vilket sätt lärares användning av olika kommunikativa ansatser kan främja eller begränsa utrymmet för elevernas perspektiv i diskussioner om SNI och möjligheten att belysa komplexiteten i en SNI. Studien bidrar därmed med kunskap som kan användas vid överväganden om utformning och genomförande av undervisning kring SNI för att främja olika mål. Vidare föreslås att kommunikativa ansatser kan användas av lärare som ett analytiskt redskap för att reflektera kring och utveckla aspekter av undervisningspraktiken i relation till de mål de vill uppnå.

  • 59.
    Bossér, Ulrika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindahl, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Chemistry and Biomedical Sciences.
    Students' positioning in the classroom: a study of teacher-student interactions in a socioscientific issue context2019In: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 49, no 2, p. 371-390Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The integration of socioscientific issues (SSI) in science education calls for emphasizing dialogic classroom practices that include students’ views together with multiple sources of knowledge and diverse perspectives on the issues. Such classroom practices aim to empower students to participate in decision-making on SSI. This can be accomplished by enhancing their independence as learners and positioning them as legitimate participants in societal discussions. However, this is a complex task for science teachers. In this study, we introduce positioning theory as a lens to analyse classroom discourse on SSI in order to enhance our knowledge of the manners by which teachers’ interactions with students make available or promote different positions for the students, that is, different parts for the students to play as participants, when dealing with SSI in the classroom. Transcripts of interactions between one teacher and six student groups, recorded during two lessons, were analysed with respect to the positioning of the students as participants in the classroom, and in relation to the SSI under consideration. The results show that the teacher-student interactions made available contrasting student positions. The students were positioned by the teacher or positioned themselves as independent learners or as dependent on the teacher. Furthermore, the students were positioned as affected by the issue but as spectators to public negotiations of the issue. Knowledge about the manner in which teacher-student interactions can function to position students seems important for dialogic classroom practices and the promotion of student positions that sustain the pursuit of intended educational outcomes.

  • 60.
    Botic, Martina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Cipra, Mia
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Strategiskt kompetensförsörjningsarbete: - Hur landsbygdskommuner arbetar med kompetensförsörjning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur landsbygdskommuner arbetar med kompetensförsörjning utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Tidigare forskning inom området samt utvalda teorier presenteras för att skapa en förståelse för ämnet. En kvalitativ metod ligger till grund för studien som leder till ett resultat som grundar sig på fem genomförda intervjuer. Resultatet visar att ett metodiskt arbete med kompetensförsörjning sker i de kommunerna som intervjuades, men att majoriteten saknar det strategiska arbetet. Då landsbygdskommunerna står inför utmaningar såsom geografisk placering och brist på färdigutbildade personer krävs ett strukturerat arbete med att hitta rätt, utveckla och behålla den befintliga personalen.

  • 61.
    Brandt, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Strategier och metoder för att motverka läs-och skrivsvårigheter hos elever med adhd under de senare skolåren2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans bemötande och anpassningar har en avgörande roll för hur elever med funktionsnedsättningen adhd klarar sin skolgång. I och med att problematiken är av varierande art är betydelsen av kartläggningar, uppföljning och utvärderingar extra viktiga för den här elevgruppen. Elever med adhd får ofta läs-och skrivsvårigheter pga. sina koncentrationssvårigheter. Det har också visat sig att adhd och dyslexi är en relativt vanlig kombination. Insatser för läs-och skrivinlärningen görs ofta under de tidigare skolåren och därför har studiens syfte varit att ta reda på vilka strategier och metoder som används under de senare skolåren för att motverka elevernas läs-och skrivsvårigheter och främja inlärningen. Metoden som har använts är den kvalitativa intervjuformen och urvalet består av fem intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att respondenterna bedömer de insatser som görs i förhållande till ett relationellt perspektiv. De menar också att det är av betydelse hur lärmiljön och de individuella anpassningarna utformas för att eleverna ska utvecklas och klara sin skolgång. Det visar sig i resultatet att när man har lyckats utforma gemensamma strategier och metoder har det varit framgångsrikt för den här elevgruppen som är beroende av struktur och tydlighet. I resultatet synliggörs också hur det kategoriska synsättet fortfarande dominerar, framförallt på högstadiet, då insatser oftast sker utanför det ordinarie klassrummet. Det pågår dock arbete på samtliga skolor för att hitta lösningar för att eleverna ska känna sig inkluderade. En tydlig och stark ledning anses vara av vikt för att utvecklingsarbetet ska kunna drivas.

  • 62.
    Brinkåker Bäcker, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Aldrig sluta vilja lära.: En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö och vuxenlärande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

  • 63.
    Brodin, Eva
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Silander, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindberg, Leif
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Frick, Liezel
    Stellenbosch University, South Africa.
    McKenna, Sioux
    Rhodes University, South Africa.
    Innovation, collaboration, and gender in national policies and guidelines on doctoral education: Shapes from Sweden and South Africa in the 21st century2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2011, the European Research Area (ERA) outlined several principles of innovative doctoral training such as research excellence; exposure to industry and other relevant employment sectors; transferable skills training; and quality assurance (Vittorio 2015). Similar policies and guidelines can also be found in doctoral education across the globe, where the request for innovation and societal collaboration is urgent (e.g. Association of American Universities 1998/2017; Australian Council of Learned Academies 2016; HEQSF 2013; Swedish Government Bill, 2008, 2009, 2016). At the same time, it is known that the general conditions for innovation vary across countries (Meeus & Edquist 2006), and that global policy trends are construed and organised differently at national level in doctoral education (Andres et al. 2015). Combined with the fact that gender differences have been found in many studies on doctoral education in general (Jones 2013), it is significant to ask: What are the contextual and gendered conditions for doctoral students to develop their innovative and collaborative capability?

     

    In our first approach to this problem field, we will present preliminary results from our analysis of some conditions at macro level in Sweden and South Africa. From a comparative perspective, we will elucidate how expressions of innovation, societal collaboration, gender and related concepts have occurred and converged in their national policies and guidelines on doctoral education in the 21st century. We will use summative content analysis for analysing data, which implies an interpretative process of “identifying and quantifying certain words or content in a text with the purpose of understanding the contextual use of the words or content” (Hsieh & Shannon 2005, p. 1283).

     

    Comparing Swedish and South African doctoral education is well justified. Doctoral education is highlighted as a means to increased innovation and collaboration with society in the national policies of both countries. However, they also differ in their organisation of doctoral education, and their societal needs (e.g. for the South African context, see: National Planning Commission 2011). We assume that these differences should reflect nationally diverse ways to conceptualise innovation, societal collaboration, gender and related concepts in policy documents on doctoral education. Also, such a comparative perspective enables deeper understanding of the contextual conditions in Swedish doctoral education.

     

    For the purpose of this conference, we will delimit our literature review to Swedish studies on doctoral education. While such studies are generally rare (Elmgren et al. 2015), they are almost non-existent in relation to innovation and collaboration. Some of these studies are rather focused on research policies and institutional conditions in general (Langfeldt et al. 2015; Stensaker & Benner 2013), than on doctoral education per se. Others are more concerned with doctoral students’ conditions for societal collaboration in practice (Andræ Thelin 2009; Bienowska & Klofsten 2012; Heldal 2016; Lundqvist & Benner 2012; Bienkowska, Klofsten and Rasmussen 2016; Wallgren 2007). However, when it comes to studies on innovation, there is dearth in the research literature. But we do know that doctoral students’ creativity is not always encouraged (Brodin 2015, 2016, 2017), and that other scholars have expressed similar concerns (Wingren 2015). Such results matters, as meta-analyses show a strong correlation between individuals’ creativity and innovation and also that contextual factors influence their innovative output (Sarooghi, Libaers & Burkemper 2015). We also know that concepts such as independence, critical thinking, and communication skills are frequently associated with innovation and collaboration (Cobo 2013). Thus our will include such related concepts in our analysis.  

     

    This conference contribution aims at distributing our study to a Swedish audience, while the same results will be presented at the international Quality in Postgraduate Research conference (QPR) in Adelaide, 17-19 April 2018.

  • 64.
    Brodin, Eva
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Silander, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindberg, Leif
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Frick, Liezel
    Stellenbosch University, South Africa.
    McKenna, Sioux
    Rhodes University, South Africa.
    Issues on innovation, societal collaboration, and gender in doctoral education: Their historical appearances and relationships in Sweden and South Africa2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2011, the European Research Area (ERA) outlined several principles of innovative doctoral training such as research excellence; exposure to industry and other relevant employment sectors; transferable skills training; and quality assurance (Vittorio, 2015). Similar policies and guidelines can also be found in doctoral education across the globe, where the request for innovation and societal collaboration is urgent (e.g. Association of American Universities, 1998/2017; Australian Council of Learned Academies, 2016; HEQSF, 2013; Swedish Government Bill, 2008, 2016). At the same time, it is known that the general conditions for innovation vary across countries (Meeus & Edquist, 2006), and that global policy trends are construed and organised differently at national level in doctoral education (Andres et al., 2015). Furthermore, studies have shown that doctoral students’ inter-sectorial work could be hindered by the fact that the universities are not always near to knowledge-intensive industries, or that the industry is ill prepared to make use of the doctoral students’ qualifications (Vittorio, 2015). Combined with the fact that gender differences have been found in a number studies on doctoral education in general (Jones, 2013), it is accordingly significant to ask: What are the contextual and gendered conditions for doctoral students to develop their innovative and collaborative capability? Current research has no satisfying answer to this complex question yet. Against this background, our conference contribution is founded in a newly started project entitled "Developing innovative and collaborative capability in doctoral education from a gender perspective: Conditions, processes and outcomes in Sweden and South Africa". Based on social rule theory (Burns & Carson, 2002), we assume that learning practices are governed by a range of social rules founded in policies, organisational leadership, scholarly norms, and societal stakeholders. In particular, we are interested in how diverse levels of the doctoral educational system are related (or not) to each other, and how different systems affect the students’ innovative and collaborative development. While our overall project consists of several self-contained but interrelated studies to fulfil this holistic and systems theoretical approach, the first part of our study, reported on here, focuses on the macro level only by analysing national policies and guidelines related to doctoral education. Hence, based on summative content analysis (Hsieh & Shannon, 2005), this conference contribution will illuminate how the expressions of innovation, societal collaboration, gender and related concepts have occurred, converged and developed over time in Swedish and South African national policies on doctoral education from 1970-2017. Certain attention will be given to differences and similarities in these regards when comparing the two nations. Comparing Swedish and South African doctoral education is well justified. In contrast to Sweden, with its long traditions of societal welfare and of producing doctorates, South Africa is now in a phase of significant expansion and construction of doctoral education – with the political aim to strengthen the economy and democracy of their nation (National Planning Commission, 2011). Due to these national differences, our project can contribute to a deeper understanding of both context-specific and global issues within the problem field.

  • 65.
    Bromander, Tobias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Pratskandalernas tid2017In: Skampåle: Tio essäer om mediedrev / [ed] Paul Frigyes, Stockholm: Timbro , 2017, p. 119-144Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 66.
    Bååth, Jonas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Neuman, Nicklas
    Uppsala university.
    Genusmönster på svensk måltidslitteratur: Eller konsten att döma boken efter omslaget2018In: O.S.A.: Gastronomiska akademiens årsbok utgiven för femtionionde året i följd : Gastronomisk kalender 2019 / [ed] Karsten Thurfjell, Charlotte Birnbaum & Stephan Rössner, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2018, p. 98-114Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel är finansierat med generöst bidrag från Gastronomiska stiftelsen. Författarna har bidragit i lika stor utsträckning genom ansökningsprocessen, materialbearbetningen och skrivandet.

  • 67.
    Börjesson, Oskar
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Åkerman, Martin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att leda för välmående och utveckling: -      En kvalitativ studie om hur välmående och utveckling främjas och uppfattas av ledare och medarbetare2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom samhällets utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle har det blivit allt tydligare att medarbetare är den viktigaste resursen i organisationer. För att organisationer ska klara sig på dagens konkurrenskraftiga marknad är det därmed viktigt att lägga fokus på och utveckla denna resurs. Ledarens utmaning ligger i att behålla sina medarbetare och få dem att prestera. För att möjliggöra detta krävs det att organisationen har välmående medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur ledare kan arbeta för att påverka medarbetares välmående i syfte att främja deras arbetsrelaterade utveckling. Studien undersöker även hur medarbetarna uppfattar ledarens insatser för att påverka deras välmående och utvecklingsmöjligheter. För att besvara frågeställningarna har två ledare och två medarbetare inom privat sektor intervjuats. Resultatet visade att det finns en mängd olika åtgärder ledare kan nyttja för att främja välmående och utveckling. Respondenternas redogörelser visade att sociala relationer och utmanande arbetsuppgifter är de mest framträdande faktorerna.

  • 68.
    Caldow, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Aronsson, Chanel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    ”Hon ville så innerligt bli älskad”: En kvalitativ studie om professionellas erfarenheter av att arbeta med sexuellt utsatta ungdomar.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att lyfta fram professionellas erfarenheter och upplevelser i arbetet med ungdomar som har eller har haft ett riskfyllt sexuellt beteende, samt belysa fenomenet sex som självskadebteende. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat vårt resultat med hjälp av motivationsteori från Jenner (2004). Vårt huvudsakliga resultat är att de professionella vi intervjuat tror att ungdomar som har ett riskfyllt sexuellt beteende så väl som sex som självskadebeteende, använder det som affektreglering och ett sätt att minska sin ångest. För att försöka minska den här typen av problematik så är relationen mellan professionell och ungdom oerhört viktig, genom tillitsfulla relationer bygger de professionella upp ungdomars självkänsla och självförtroende. En av våra slutsatser är att studien förhoppningsvis kommer att tillföra ytterligare kunskap om sex som självskadebeteende och hur man bygger förtroende med ungdomarna - till professionella inom socialt arbete. Samt en ökad förståelse om hur man närmar sig och pratar öppet om den här problematiken med den här gruppen av människor.

  • 69.
    Calmernäs, Madelene
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Chromec, Stefanie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ta vara på olikheterna: En studie om att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med inkludering gällande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukurerade intervjuer. Studien analyseras med hjälp av von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika syn på begreppet inkludering, men är eniga om att det viktigaste inom inkluderingsarbetet är att utgå från elevernas behov och förmåga. Studien presenterar även viktiga pedagogiska strategier och egenskaper gällande inkluderingsarbetet för elever med NPF. Inkluderingen leder till gemenskap, tillhörighet och lärdom både på individnivå och gruppnivå. Inkluderingen bidrar även till utmaningar både i det pedagogiska arbetet och för eleverna. En av våra slutsatser är att det finns ett behov av socialpedagogisk kompetens för att utveckla inkluderingsarbetet i skolan.

  • 70.
    Carling, Svante
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Håkansson, Ola
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Avkodning och framgång inom matematikämnet: En korrelationsstudie om avkodningsförmåga och framgång i matematikämnet på gymnasiet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan avkodningsförmåga och betyg i ämnet matematik på gymnasiet, genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data från mätverktyget Jacobsons Ordkedjor (2015) och betyg i Matematik 1b/1c sammanställdes, på övergripande nivå, samt för varje betyg. Resultaten visar på en svag, men tydlig korrelation. Vidare förefaller inte låga betyg sammanfalla med låg avkodningsförmåga. Studien fann dock att höga betyg föranleds av god avkodningsförmåga. Studien spekulerar om eventuella orsakssamband, bl. a. att arbetsminne, fonologiskt processande och visuell-spatial förmåga både påverkar avkodningsförmåga och matematiska förmågor. Studien påpekar även att bristande avkodningsförmåga kan leda till bristande läsförståelse vilket kan få konsekvenser inom matematikämnet. Studien understryker vikten av samverkan och screening av avkodningsförmåga för att stötta elever med avkodningssvårigheter inom matematikämnet på gymnasiet.

  • 71.
    Carlsson, Erica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensutveckling: en kvantitativ undersökning bland sektionschefer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka vilken kompetensutvecklingsektionschefer inom vård och omsorg får i förhållande till enorganisationsförändring. För att få svar på frågeställningen använde sigdenna studien av en kvantitativ metod. En webenkät utformades medmätbara variabler som tagits fram från tidigare forskning inom området. Ettbekvämlighetsurval gjordes i denna studie för att få ett större omfång avrespondenter. Enkäten skickades ut till 195 sektionschefer i 4 kommuner iSverige och av dessa svarade 65 respondenter. Man kan dra slutsatsernautifrån de svar som kommit in från respondenterna att de i förhållande tillen organisationsförändring ansåg att de får kompetensutveckling inomekonomi, arbetsmiljö och kommunikation om de behöver det.Sektionscheferna i studien ansåg att de fick utbildning, upplevde att de fickstöd och kände sig kompetenta i sitt ledarskap.

  • 72.
    Chahrour, Elisar
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Doda, Megi
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Changing for good?: En kvalitativ studie om yrkesverksammas aspekter kring vad som hindrar eller möjliggör förändring för klienter som har läkemedelsassisterad rehabilitering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella yrkesverksamma inom missbruksvården upplever LARO behandling. Vi valde att rikta in oss på förändringsproccesen som kan tillkomma för klienter när man genomför en LARO behandling samt vad som hindrar eller möjliggör förändring för klienter som har/haft LARO behandling. Därav riktade vi in oss på vilket sätt de olika professionella yrkesverksama inom missbruksvården tycker att LARO är en del i en förändringsprocess. Studien grundar sig i en hermenutistiskt utgångspunkt där semistrukterade intervjuer genomfördes med sex olika professionella yrkersverksamma som arbetar inom missbruksvården i södra Sverige. Den teorietiska utgångspunkten som denna studien innehar är James Prochaska och Carlo Di Clementes, Stages of change. Studiens resultat visar att de professionella yrkerverksamma i missbruksvården upplever att LARO är en behandlingsmetod som funkar när den är kontrollerat och när andra inkopplande insatser samarbetar tillsammans runt omkring klienten. Det som sedan vårt resultat påvisade var det faktum att möjligheterna till förändring uppstår genom motivation, vilja och resurser. Denna behandlingsmetod skapar möjligheter till att förbättra klienters livskvalite samt att förändringen utav det befintliga beteendet bidrar till att man utvecklar egenskaper som hjälpen en i sin förändringsprocess.

  • 73.
    Comstedt, Linn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nero, Amanda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    "Man vill ju liksom ta hem alla barn": Professionellas erfarenhet av arbetet med våldsutsatta barn2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att undersöka vilka upplevelser professionella erhåller i arbetet med våldsutsatta barn. Samt hur man som professionell kan utveckla sin kunskap för att nå fler våldsutsatta barn. Den metodologiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutisk och kvalitativ. Intervjuerna har varit semistrukturerade med sammanlagt fyra professionella som arbetar med våldsutsatta barn. I studien har vi utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt fenomenologi. Resultatet påvisar att det finns vissa svårigheter i arbetet med våldsutsatta barn, både svårigheter i själva arbetet samt känslomässiga och personliga svårigheter hos de professionella. Resultatet visar även att personal genom samarbete försöker nå ut till fler våldsutsatta barn, samt att de använder sig av diverse utbildningar för att utöka sin kompetens. Slutsatsen av studien påvisar att det finns både svårigheter i arbetet samt personliga svårigheter hos professionella. Struktur och bra kommunikation är viktiga delar för att klara av arbetet. Kompetensutveckling är något som ständigt sker i verksamheterna.

  • 74.
    Dahlström, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Bedömningsmatris på yrkesprogram.: En studie av yrkeslärares arbete med framtagning av bedömningsstöd i yrkesämnen.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.

  • 75.
    Davidsson, Marita
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Värdeladdade utvärderingar: en diskursanalys av förskolors systematiska kvalitetsarbete2018Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The overarching interest of this licentiate thesis is directed towards values as they are discursively constructed in systematic quality work in preschool. The aim of the study is to contribute with knowledge about the values discursively expressed in systematic quality work in preschool and how these can, in turn, be understood in relation to current quality work contexts. Values, as understood in the study, are assumptions about something good, desirable and worth aiming at and are seen as socially constructed in a specific societal, cultural and historical context. Discourse can be interpreted as a certain way of talking about and understanding values where language represents a specific meaning context.

    Fairclough’s critical discourse analysis has been applied to critically examine and make visible what values and discourses are expressed in the systematic quality work in preschool, as well as their mutual relations. In addition, Ball’s performativity concept has been used. The empirical material consists of 17 preschools’ documented systematic quality work in the form of evaluations conducted during the 2014-2015 school year.

    The value practice emerging from the analysis of the evaluations carries a complexity in that values appear to overlap and may thus be hard to separate. Values are both explicitly and implicitly expressed. What is highlighted as desirable can be categorized within five areas: competence, democracy, ethics, disciplination and efficiency.

    The result shows that a goal rational, a market-oriented, a relational, a morally oriented and a development psychology discourse are included in the order of discourse that exercises power over the values that are expressible and over the way this is done. The analysis clearly demonstrates the predominance of the goal rational discourse, while the influence of the development psychology discourse seems to be limited with regard to what is considered desirable in the organization. It also emerges that there is a power structure where the goal rational and the market-oriented discourses seem to include and articulate the other discourses within the order of discourse.

    In a long-time perspective, preschool activities appear to have passed from development psychology rationality to goal rationality. For preschool children this transformation may have entailed that currently the strongly emphasized welfare aspect of the organization tends towards a strong emphasis on competence. These values stand out in the evaluations as two opposite poles, which may indicate a swing of the pendulum from one side to the other.

  • 76.
    Doumas, Kyriaki
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University, Sweden.
    Critical aspects of critical events in teacher students’ learning to teach2017In: ECER 2017, 22 - 25 August 2017, Copenhagen, 2017Conference paper (Refereed)
  • 77.
    Doumas, Kyriaki
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University, Sweden.
    Critical aspects of critical events in teacher students’ learning to teach2016In: EARLI SIG9 Conference, Gothenburg 24 – 26 of August 2016, 2016Conference paper (Refereed)
  • 78.
    Edgren, Linnea
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Appelqvist, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Motivation & kompetensförsörjning: Hur organisationer arbetar med att motivera medarbetare i syfte att behålla kompetens.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien diskuterar motivationens betydelse för en organisations kompetensförsörjning. Syftet med studien är att ta reda på vad som är viktigt för att en medarbetare ska stanna på sin arbetsplats i syfte att behålla kompetensen i organisationen. Forskning inom området presenteras och två teorier lyfts fram, vidare har en hypotes utformats och prövats genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypotesen är att kompetensförsörjning påverkar medarbetarnas motivation som i sin tur är observerbar i något vi benämner som inbäddningseffekt. Resultatet som framkommer är att både inre och yttre motivationsfaktorer har ett positivt samband med inbäddningseffekten, varav yttre har något starkare samband än inre. Resultatet visar att relationen mellan motivation och kompetensförsörjning är komplex och troligen påverkas av olika typer av faktorer. Slutsatsen för studien visar att det kan vara viktigt att organisationen inte enbart fokuserar på generella teorier om motivation och kompetensförsörjning utan kan med fördel se till helheten. Tas detta i beaktande leder det till att det organisatoriska lärandet ökar och chansen att organisationens resultat förbättras samtidigt som medarbetarna trivs.

  • 79.
    Ehn, Emilia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Westring, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Medarbetares lärande ur ett chefsperspektiv: Hur skapar chefer förutsättningar för medarbetares lärande?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur chefer skapar förutsättningar för att främja en lärmiljö som bidrar till medarbetares lärande. Studiens utgångspunkt baserades på Illeris (2004) teori om lärande i arbetslivet samt tidigare forskning kring problemområdet, lärmiljö. Det teoretiska ramverket gav upphov till frågeställningen: Hur skapar chefer förutsättningar för att främja medarbetarens lärande? Kvalitativ metod tillämpades där empirin utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Resultatet påvisar faktorer inom lärmiljöerna som främjar medarbetars lärande vilka var; organisationens kultur och miljö, formellt lärande, informellt lärande, kommunikation, feedback, tid och ledarskap. Uppsatsens slutsats är att chefen har möjlighet att skapa förutsättningar genom ovanstående faktorer. 

  • 80.
    Ekoxe, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Söderström, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Barns lika värde: En dokumentanalys om jämlikhet och jämställdhet i förskolans styrdokument2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga om det sker några förskjutningar gällande begreppen jämlikhet och jämställdhet i förskolans styrdokument. Vårt empiriska material utgår från förskolans styrdokument. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en dokumentanalys. Resultatet påvisar förskjutningar gällande begreppen jämlikhet och jämställdhet, mellan Pedagogiskt program för förskolan 1987 och Läroplan för förskolan med dess revideringar. Utifrån resultatet har vi upplevt det vara lättare att hitta likheter mellan Lpfö 98 (1998), Lpfö 98 (reviderad 2010) och Lpfö 98 (reviderad 2016) då dessa styrdokument är ganska lika i utformningen. Skillnaderna har upplevts större när vi jämförde Lpfö 98 (1998), Lpfö 98 (reviderad 2010) och Lpfö 98 (reviderad 2016) med Lpfö 18 (2018) samt Pedagogiskt program för förskolan 1987.

  • 81.
    Ekström, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Undervisningspraktik relaterat till formativ bedömning.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur lärare upplever att formativ bedömning kommer till uttryck i deras undervisningspraktik efter en kompetensutvecklingsinsats kring formativ bedömning samt hur denna kompetensutvecklingsinsats gett dem stöd i arbetet med formativ bedömning. Utifrån forskningen kan några gemensamma drag skönjas: att det är något som sker under lärandet, att det handlar om att anpassa undervisningen för att möta elevernas behov på ett bättre sätt samt att förbättra lärandet. I studien, som har en hermeneutisk ansats, genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio lärare. Empirin bearbetades sedan med hjälp av kontextuell analys. Utifrån utsagorna i intervjuerna kunde tre huvudkategorier kopplade till formativ bedömning identifieras, där de första två vara lärarens roll och elevens roll. I lärarens roll är närhet till elevernas lärandeprocess, skapande av en gynnsam lärmiljö samt den reflekterande läraren viktiga delar. Elevens roll kännetecknas av att eleven ska kunna äga sitt lärande och att eleverna ska kunna agera som läranderesurser för varandra. För att dessa båda roller ska kunna utvecklas krävs att den tredje huvudkategorin, kontinuerligt lärande, är förhanden. Om kontinuerligt lärande ska kunna ske, krävs att lärarna får stöd i processen i form av kollegialt lärande kopplat till sin dagliga praktik och att tid avsätts, såväl tillräckligt med tid vid varje lärtillfälle samt att dessa lärtillfällen pågår över tid.

  • 82.
    Ellis, Rebecca
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Larsson, Sanya
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Uppdrag: Ansvar: En kvalitativ studie om samverkan mellan socialtjänst och psykiatri i arbetet med personer med samsjuklighet.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka och analysera beskrivningar av yrkesverksamma inom socialtjänst och psykiatri, deras syn på samverkan, samverkansuppdrag och det praktiska genomförandet av detta uppdrag. Vidare är avsikten att undersöka vilka faktorer som de yrkesverksamma uttrycker påverkar samverkan både positivt och negativt. Studiens metodologiska utgångspunkter är ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Totalt genomfördes sex intervjuer med totalt tre socialsekreterare och tre personer som var verksamma inom psykiatrin, två psykiatrisjuksköterskor och en kurator.

    Utifrån interaktionistisk teori och relationellt perspektiv har sedan resultatet av studien analyserats. Studien visar på att samverkansuppdragen mellan socialtjänst och psykiatri ofta är otydliga på en organisatorisk nivå. Dessutom visar studien på att personlig kontakt mellan parterna som ska samverka kan vara avgörande för en god samverkan och att det krävs fler gemensamma arenor där parterna kan träffas för att utveckla en god samverkan. En slutsats vi drar av studien är att samverkan behöver lyftas från att vara personbunden till att bli organisationsbunden. En annan slutsats vi drar är att SIP är ett bra verktyg för samverkan mellan kommun och psykiatri men att för att detta verktyg ska kunna användas krävs det att personer med rätt mandat är delaktiga och kan fatta beslut.

  • 83.
    Elmqvist, Magnus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mosali, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elevhälsoteamens arbete i skolan: För att främja psykisk hälsa2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa elevhälsoteamens arbete för att främja psykisk hälsa och hur de arbetar med elever som redan utvecklat psykisk ohälsa. Vi har valt att avgränsa arbetet till elevhälsoteam på grund- och gymnasieskola där vi gjort fem intervjuer varav fyra med enskilda personer och en fokusgruppsintervju med ett elevhälsoteam där tre respondenter ingick. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att få fram information av de olika professionerna inom elevhälsoteamen. Resultatet i studien påvisar att respondenterna anser att faktorer som relation, trivsel och trygghet är viktigt eftersom skapandet av goda relationer till eleverna är en viktig faktor för att främja den psykiska hälsan. Att ha aktiviteter och övningar med eleverna för att de ska trivas och känna sig trygga är en viktig aspekt för att främja den psykiska hälsan. För elever som redan utvecklat psykisk ohälsa påvisar våra resultat att föräldrasamarbetet är viktigt eftersom det är en skyddsfaktor men även att samverkan med andra professioner, exempelvis socialtjänsten är viktigt i arbetet eftersom kunskapen de har kan vara till värdefull hjälp. 

  • 84.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköping University.
    Hallström, Jonas
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan: [What is technology? Preschool teachers' conceptions and experiences of technology and technology education in the preschool]2018In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, no 1, p. 37-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years technology has become increasingly emphasized as educational content in the Swedish preschool, not the least with the introduction of the latest curriculum in 2010 (revised in 2016). Since preschool teachers have not had any formal technology education until just recently, it is of importance to investigate how they conceive of and experience technology in the daily activities of the preschool. The purpose of this study is therefore to describe and analyze Swedish preschool teachers’ views and experiences of technology and technology education in the preschool, focusing on what opportunities and obstacles that they see. The data consists of transcripts from focus group interviews with sixteen teachers in two Swedish preschools, and the data was coded and categorized with a thematic analysis. The results show that when it comes to opportunities, the teachers consider technology to permeate all preschool activities, and the challenge here is rather to make technology visible. In terms of obstacles, however, the teachers are also uncertain about what technology is and want to have more knowledge of technology themselves, for example, relevant concepts for various technologies or activities. They also want to know more about technology education in order to be able to educationally convey knowledge of technology to the children and to make the children conscious of the technology that surrounds them.

  • 85.
    Emanuelsson, Peggy
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Raab Obermayr, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Konstruktion av yrkesroll: specialpedagog.: En kvalitativ studie om specialpedagogens yrkesroll inom elevhälsan och i det praktiska arbetet med elever med problematisk frånvaro2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår intervjustudie är att analysera specialpedagogens konstruktioner beträffande det praktiska arbetet och yrkesrollen inom elevhälsan relaterat till elever med problematisk frånvaro. En av studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism där individen betraktas som en social varelse som genom interaktion, samarbete och kommunikation konstruerar och rekonstruerar social verklighet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ metod genom insamling och analys av sju semistrukturerade intervjuer. Specialpedagogernas konstruktion av det praktiska arbetet skiljer sig åt beroende på om pedagogen arbetar nära eleven eller mer övergripande och har mindre kontakt med eleven. Specialpedagogernas konstruktion av yrkesrollen skiljer sig åt beroende av på vilken nivå i organisation de arbetar - övergripande riktad mot flera skolenheter eller riktat bara mot en skolenhet. Studiens aktörer betonar vikten av goda relationer med elev och vårdnadshavare för ett framgångsrikt arbete. Yrkesrollen som återkommande konstrueras och rekonstrueras i beskrivningar är rollen som samverkans­koordinator ”spindeln i nätet” såväl inom elevhälsa, inom skolan, med externa kontakter och med elever och vårdnadshavare. Brister i samverkan mellan dels olika yrkeskategorier och mellan skola och hem, dels beträffande elevens delaktighet kring sin egen situation återges som en dimension som påverkar elevens förutsättningar för att komma tillbaka till skolan.

  • 86.
    Erlandsson, Maja
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gustafsson, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Det ambivalenta uppdraget: Förskollärares och specialpedagogers syn på roller och uppdrag gällande dokumentation och bedömningspraktik2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers roller och uppdrag gällande förskolans bedömningspraktik och dokumentation samt vilka konsekvenser de olika yrkesrollernas uppfattning och agerande får för barn i behov av särskilt stöd. Mot bakgrund av ett antal indikatorer som pekar på ett ökat bedömningsfokus i allt lägre åldrar undersöks vilka eventuella skillnader i synen på observation, dokumentation och bedömning som framkommer beroende på profession. En kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer genomförs med sju specialpedagoger och sju förskollärare och den ontologiska ståndpunkten utgörs av socialkonstruktionism. Diskursanalys används som metod och utifrån resultatet framträder tre diskurser; ”bedömning och motstånd”, ”individ och dokumentations-osäkerhet” samt ”diskurs och professionalisering”. En slutsats när det kommer till dokumentation är att förskollärarnas undvikande av att dokumentera barn på individnivå riskerar osynliggöra de behov varje enskilt barn har då det enbart blir gruppens utveckling och lärande som speglas. En följd av bedömningsmotståndet är att begreppet riskerar bli så pass värdeladdat att det avstås att ens talas om i förskolan. Vilka konsekvenser får det för barn och elever i behov av särskilt stöd och rätten till en likvärdig utbildning?

  • 87.
    Erlandsson, Matilda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Warelius, Gusatv
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rätt person på fel plats: En kvalitativ studie om rekryterares upplevda bedömningsproblematik i rekryteringsprocessen.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på vilken bedömningsproblematik rekryterare upplever vid bedömning av sökande. Fyra intervjuer genomfördes med rekryterare på två olika sjukhus, för att kunna besvara problemformuleringen: Vilken bedömningsproblematik anser rekryterare kan uppstå vid rekryteringar? Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och jämfördes sedan med tidigare forskning samt Peter Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att det är viktigt med en väl utarbetad kravprofil för att öka chanserna till en lyckad rekrytering. Resultatet visar att de två största svårigheterna enligt rekryterare är att vara objektiva i sina bedömningar samt att förutse framtida arbetsprestationer hos de sökande. För att hantera dessa svårigheter kan olika kapacitetstester användas samt provanställning erbjudas innan en tillsvidareanställning påbörjas. Resultatet i denna studie påvisar också att rekryterarnas erfarenhet påverkar deras bedömning av sökande, både positivt och negativt. Vidare forskning behövs vad gäller kapacitetstesters reliabilitet och validitet samt i vilken utsträckning de bör användas, men också hur forskning om rekrytering ska nå ut till organisationer.

  • 88.
    Espander Svensson, Bodil
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Svensson, Sophie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att läsa: En fallstudie av sex elevers läsförmåga2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmågan hos sex elever i lässvårigheter. Studien är en multipel fallstudie och den avser att belysa elevernas aktuella läsförmåga, vad lässvårigheterna beror på samt vilka åtgärder som vidtagits.

    Studiens metod och material innefattar intervjuer av elev, vårdnadshavare samt pedagoger. Därtill har tidigare screening- och individualtestresultat samlats in samt ytterligare tester genomförts för att åskådliggöra elevernas aktuella lässtatus. Samtliga elever har även genomfört individualtestet Fonologia för att kartlägga elevernas fonologiska färdigheter.

    Resultatet visar att alla eleverna har mer eller mindre svårigheter inom det fonologiska området. Flertalet har därtill avkodningssvårigheter och en elev påvisar främst svårigheter gällande läsförståelse. Samtliga elevers vårdnadshavare informerar om att någon i familjen har eller har haft svårigheter med att läsa och skriva. De sex eleverna har vidare fått olika slags åtgärder för att stärka och stödja sin läsutveckling, bland annat logopedstöd, individuell undervisning, anpassningar i lärmiljön samt tillgång till lärplatta eller dator.

  • 89.
    Ewers Cipranic, Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Guldstrand, Lisette
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Specialundervisning för elever i behov av särskilt stöd gällande läsning i matematik: Speciallärares beskrivning av sitt arbete och sina kunskaper.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Most pupils with special needs in reading also experience difficulties in mathematics. Special education teachers know that all pupils should achieve the educational goals. However, the curriculum and the Swedish School Law do not describe how.

     

    The aim of this study is to investigate the knowledge and the competence of special education teachers about the relationship between reading difficulties and mathematical difficulties in pupils. Also, the aim is to get insight into the way special education teachers describe their work with pupils in this kind of difficulties, and look into the basis for their working methods.

     

    Semi-structured interviews have been done with five special education teachers active in elementary school. The interviews were processed with an analysis model constructed on Grounded Theory. This study is based on the socio-cultural perspective.

     

    The result of the study shows that special education teachers found it hard to describe how the relationship between reading and mathematical difficulties is presented in research, or in what way it can be seen in pupils. Several of the teachers do not find a distinct connection in pupils. Also noticeable is the fact that the special education teachers treat Swedish and Mathematics as two different subjects. All teachers thought that special education gives best results beyond the class. All of them expressed the importance of socio-cultural learning based on language.

     

    In order to get an effective work with pupils in reading and mathematical difficulties that leads to fulfilling educational goals the teachers need more knowledge of the relationship between reading and mathematical difficulties.

  • 90.
    Fasth, Madelene
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Specialpedagog i förskolan - samverkan för barnets bästa: Rektorers, förskollärares och specialpedagogers förväntningar på yrkesrollen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med rektorer, förskollärare och specialpedagoger utröna vilka förväntningar som finns på specialpedagogens yrkesroll inom ramen för förskolans verksamhet. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka förväntningar har rektorer, förskollärare och specialpedagoger på specialpedagogens samverkande yrkesagerande i förskolans verksamhet?

     

    Studiens empiriska material består av sju intervjuer, därav med två rektorer, tre förskollärare och två specialpedagoger. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning, dels utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, det interaktionistiska perspektivet och det relationella perspektivet.

     

    I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som framkommit i studien. Studiens resultat visar att specialpedagogens yrkesroll i förskolan ser olika ut beroende på vilken yrkesprofession som intervjuats.  Det framkommer i resultat att förskollärare är mer osäkra på sina förväntningar på en specialpedagog medan rektorer och specialpedagoger är mer tydliga i sina förväntningar på specialpedagogens yrkesroll. Ett exempel på en sådan förväntning är specialpedagogens roll i samverkan mellan förskolans olika aktörer och yrkesrollens uppdrag att utveckla förskolans undervisning.

  • 91.
    Fifa, Bijondina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mesgina, Aster
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att arbeta på en kvinnojour: En kvalitativ studie om personalens upplevelser och erfarenheter frånkvinnojourer2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskap och förståelse för hur personal på kvinnojourer arbetar medsocialpedagogiska frågor. Dessa frågor berör professionalitet, närhet och distans med våldsutsattakvinnor. Detta framförallt för att lyfta hur viktigt det är att arbeta med utsatta kvinnor.Frågeställningar lyder; Hur hanterar personalen på en kvinnojour sina egna känslor ochupplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor ? och Hur uppfattar personal på en kvinnojour att ettprofessionellt förhållningssätt i arbetet med utsatta kvinnor kan upprätthållas? . Metodologiskutgångspunkt i studien är kvalitativ ansats och inslag av hermeneutiskt perspektiv somtolkningslära. Genom kvalitativ forskningsansats har semistrukturerade intervjuer utförts medpersoner som arbetar på kvinnojouren. Resultatet har analyserats utifrån emotionssociologisktperspektiv och Hochschilds teori med inslag av socialpedagogiska förhållningssätt. Resultatetpåvisar hur personal på kvinnojour förhåller sig i arbetet på kvinnojouren. Men framförallt viktenav att arbeta professionellt genom att förhålla sig till närhet och distans mellan personal och utsattakvinnor. En slutsats som studien har visat är att en för nära relation till de utsatta kvinnorna kaninnebära att man tar med sig arbetet hem, men att personal på kvinnojour har olika sätt att hanterakänslor i mötet med utsatta kvinnor.

  • 92.
    Folkesson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Björklund, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    "Det är ju inte en engångslektion som gör det": Strategiskt relationsarbete för ökad inkludering i undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I rollen som specialpedagog ges insyn i andra pedagogers arbete och det blir tydligt att lärare arbetar mycket olika då de skapar lärmiljöer för sina elever. Det kan dock vara svårt att utläsa vad som är kopplat till lärarens personlighet och vad som är genomtänkta strategier och förhållningssätt, särskilt när det handlar om att bygga relationer. Skickliga pedagogers välfungerande och medvetna arbete bör synliggöras för att kunna överföras till fler. Med utgångspunkt i den relationella pedagogiken och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang, har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare arbetar för att bygga hållbara relationer till sina elever och i tillgängliggörandet av undervisningen utifrån samtliga elevers skilda förutsättningar och behov i strävan att öka elevernas motivation och möjlighet till lärande. Specialpedagogens roll vad gäller att stödja lärare i detta arbete har också undersökts.I studien har två lärares klassrum observerats utifrån ett förberett observationsschema i syftet att undersöka vad lärarna verkligen gör. Genom efterföljande intervjuer med lärarna har dessa getts möjlighet att beskriva hur de medvetet arbetar med att bygga relationer och att tillgängliggöra undervisningen. Slutligen intervjuades också specialpedagoger som arbetar på samma skolor som lärarna kring hur de arbetar med handledning för att stödja lärare i deras relationsarbete med eleverna och i utvecklingen av undervisningen. Kombinationen av metoder gjorde det sedan möjligt att jämföra resultat från observationerna med lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av hur de arbetar.Resultatet av studien visar att relationer till eleverna ses som en nödvändig förutsättning för lärandet och för en inkluderande lärmiljö. Båda lärarna jobbar aktivt med att lära känna sina elever och använder sedan sin kunskap om varje elev både i relationsskapande och i tillgängliggörande av undervisningen. Genom ömsesidiga möten byggs elevens tillit till läraren, till andra elever, men också till den egna förmågan. Betydelsen av god struktur i undervisningen blir genom observationerna också tydlig. I intervjuerna betonar samtliga fyra respondenter relationsskapande som nödvändigt, medan god struktur inte nämns lika mycket utan snarare verkar ses som något som mer självklart ingår i lärarens uppdrag.De intervjuade specialpedagogerna arbetar båda elevnära och undervisar elever som del av sitt uppdrag. Den ena specialpedagogen jobbar dessutom regelbundet med handledning till lärare och elevstödjare. Den andra specialpedagogen arbetar inte alls med formell handledning. Specialpedagogernas inställning till handledning skiljer sig åt och det framgår att det saknas tydliga arbetsbeskrivningar för dem båda. Tydlig styrning från skolledningen saknas och de får därför till stor del utforma sitt arbete utifrån vad de själva tror är bäst. Lärarnas möjlighet att få handledning i pedagogiska frågor ser därför mycket olika ut på de två skolorna.

  • 93.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elevers och lärares inställning till fusk2018In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 62, no 2, p. 14-15Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 94.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Forskning om lämplighetsbedömning2019In: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, 1, p. 15-30Chapter in book (Other academic)
  • 95.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lämplighetsantagning - (Hur) kan testresultat användas för att leda lärande i lärarutbildning?2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Joakim Krantz & Daniel Sundberg, Kalmar/Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 41-63Chapter in book (Other academic)
  • 96.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    UHR:s utvärdering av försöksversamheten2019In: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, 1, p. 155-174Chapter in book (Other academic)
  • 97.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gerrevall, PerLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice. Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.Gustafsson, BarbroLinnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet2019Collection (editor) (Other academic)
  • 98.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gustafsson, Barbro
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    "Det ger ju en legitimitet till utbildningen": Lärarstudenternas synpunkter på lämplighetsprövningen2019In: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, 1, p. 129-142Chapter in book (Other academic)
  • 99.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Av- eller belastning? En studie om lärarassistenter, lärare och förhandlingar om professionella gränser2018Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 100.
    Franksson, Madelen
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Inkluderingsidealen: -En kritisk granskning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.

1234567 51 - 100 of 326
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf