lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 2131
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Dalen Hosp, Stockholm ; Karolinska Institutet.
    Lovgren, Malin
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Karolinska Institutet.
    Bylund Grenklo, Tove
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet.
    Hakola, Pia
    Stockholms Sjukhem Fdn.
    Furst, Carl Johan
    Lund University ; Region Skåne.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Karolinska Institutet.
    How to support teenagers who are losing a parent to cancer: Bereaved young adults' advice to healthcare professionals-A nationwide survey2017In: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 15, no 3, p. 313-319Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The loss of a parent to cancer is considered one of the most traumatic events a teenager can experience. Studies have shown that teenagers, from the time of diagnosis, are already extremely worried about the consequences of a parent's cancer but tend to be left to manage these concerns on their own. The present study aimed to explore young adults' advice to healthcare professionals on how to support teenagers who are losing a parent to cancer. Methods: This work derives from a Swedish nationwide survey and employs a qualitative approach with a descriptive/interpretive design to obtain answers to an open-ended question concerning advice to healthcare professionals. Of the 851 eligible young adults who had lost a parent to cancer when they were 13-16 years of age within the previous 6 to 9 years, 622 participated in our survey (response rate = 73%). Of these 622 young adults, 481 responded to the open-ended question about what advice to give healthcare professionals. Results: Four themes emerged: (1) to be seen and acknowledged; (2) to understand and prepare for illness, treatment, and the impending death; (3) to spend time with the ill parent, and (4) to receive support tailored to the individual teenager's needs. Significance of Results: This nationwide study contributes hands-on suggestions to healthcare staff regarding attitudes, communication, and support from the perspective of young adults who, in their teenage years, lost a parent to cancer. Teenagers may feel better supported during a parent's illness if healthcare professionals take this manageable advice forward into practice and see each teenager as individuals; explain the disease, its treatments, and consequences; encourage teenagers to spend time with their ill parent; and recommend sources of support.

  • 52.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden;Dalen Hospital, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Hospital, Sweden.
    Boman, Kurt
    Umeå University, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå University, Sweden.
    Family members' experiences of integrated palliative advanced home and heart failure care: a qualitative study of the PREFER intervention2018In: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 16, no 3, p. 278-285Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Chronic heart failure is a disease with high morbidity and symptom burden for patients, and it also places great demands on family members. Patients with heart failure should have access to palliative care for the purpose of improving quality of life for both patients and their families. In the PREFER randomized controlled intervention, patients with New York Heart Association classes III-IV heart failure received person-centered care with a multidisciplinary approach involving collaboration between specialists in palliative and heart failure care. The aim of the present study was to describe family members' experiences of the intervention, which integrated palliative advanced home and heart failure care.

    METHOD: This study had a qualitative descriptive design based on family member interviews. Altogether, 14 family members participated in semistructured interviews for evaluation after intervention completion. The data were analyzed by means of content analysis.

    RESULTS: Family members expressed gratitude and happiness after witnessing the patient feeling better due to symptom relief and empowerment. They also felt relieved and less worried, as they were reassured that the patient was being cared for properly and that their own responsibility for care was shared with healthcare professionals. However, some family members also felt as though they were living in the shadow of severe illness, without receiving any support for themselves.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: Several benefits were found for family members from the PREFER intervention, and our results indicate the significance of integrated palliative advanced home and heart failure care. However, in order to improve this intervention, psychosocial professionals should be included on the intervention team and should contribute by paying closer attention and providing targeted support for family members.

  • 53.
    Alvarsson, Christel
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Ljungberg, Anna-Lena
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Green, Malin
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Familjer med överviktiga barn och deras erfarenheter av stöd till viktnedgång.: En systematisk litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och barns erfarenheter. Huvudfynd i studien var att det krävdes en involvering av hela familjen för att nå framgång i viktnedgång av det överviktiga barnet. Både föräldrar och barn var väl medvetna om vilka strategier som krävdes för en viktnedgång och de mest framträdande var ökad fysisk aktivitet och kostomläggning. Varje familj är unik och individuellt stöd bör ges utifrån varje enskild familj. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att lyfta fram familjens egna resurser och arbeta utifrån dessa.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 54.
    Alvelid, Liza
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Stenvik, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patientens upplevelser av symtom i samband med en akut hjärtinfarkt: En integrativ litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Hjärtinfarkt kan vara livshotande och kräver omedelbar sjukhusvård. För att reducera skada på hjärtat är det viktig att patienten kommer till omedelbar reperfusionsbehandling. Om symtom inte känns eller relateras till hjärtat, kan det göra att personen avvaktar med att söka vård och därmed försenas diagnos och behandling vilket kan leda en till ökad risk för att dö. För att öka kunskapen inom detta område vill vi med vår analys undersöka patienters upplevelse av symtom vid en akut hjärtinfarkt.

    Syfte: Att undersöka patientens upplevelse av symtom vid en akut hjärtinfarkt.

    Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes vilken baserades på sökningar i Cinahl och Pubmed. Nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut.

    Resultat: Studierna visade stor variation av patienternas upplevda symtom och symtomdebutens karaktär. Det fanns även skillnader mellan förväntade och upplevda symtom och resultatet visade att det råder en generell kunskapsbrist om AMI symtom bland allmänheten. Detta sammantaget leder till fördröjning i patienternas beslutsprocess för att uppsöka vård och behandling.

    Slutsats: Om tiden till behandling kortas, kan det leda till stora förbättringar vad gäller personens hälsa, välmående och livskvalitet. Det borde därmed finnas ett stort intresse att investera i strategier för att öka kunskapen om de olika och varierande symtom vid akut hjärtinfarkt hos allmänheten och även hos yrkesverksamma inom vård- och omsorg.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Alwan, Hanan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Zeed, Frida
    Om patientsäkerhetens påverkan av sjuksköterskans arbetsrelaterade stress: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom sjuksköterskans arbete. Vårdkvalitén riskerar att försämras när sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete. Sjuksköterskans kärnkompetenser innebär bland annat att sjuksköterskan ska ge god omvårdnad samt mäta och följa upp vårdkvalitén. Den teoretiska referensramen som speglar litteraturstudien är det vårdvetenskapliga begreppet vårdande möten utifrån Dahlberg och Segesten (2010).

    Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskors arbetsrelaterade stress påverkar patientsäkerheten inom slutenvård.

    Metod: Litteraturstudien baserades på tio artiklar, kvalitativa, kvantitativa och mixad metod. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklar utfördes med Carlsson och Eimans kvalitetsgranskningsmall. En integrerad analys användes i dataanalysen enligt Kristenssons metod.

    Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem kategorier: ”konsekvenser av tidsbrist”, ”konsekvenser av arbetsbelastning”, ”konsekvenser av sjuksköterskans stressupplevelse”, ”bristande kommunikation” och ”misstag inom omvårdnad och kliniskt arbete”.

    Slutsats: Sjuksköterskor inom slutenvården upplever arbetsrelaterad stress på grund av olika orsaker. Arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Hög arbetsbelastning ligger till grund för sjuksköterskan tidsbrist. Konsekvenser av hög arbetsbelastning och tidsbrist kan vara vårdskador. Mötet mellan sjuksköterska och patient uteblir vilket försämrar vårdkvalitén för patienterna. Författarna anser att orsakerna till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress ska uppmärksammas för att främja patientsäkerhet inom sjuksköterskans arbete.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Amundsson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Åman, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patientflöden till akutmottagningen: En kvantitativ punktprevalensstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally.

    Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals.

    Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201.

    Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative.

    Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Andersen, Patricia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hult, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvård och kommunal sjukvård kring den äldre patienten.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background: The frail and/or sick elderly are a growing group of patients who are often caught in between healthcare instances when misunderstandings occur in transition between inpatient and municipal healthcare providers. Previous research has shown that, among other things, lack of information between instances are one of the most common causes of preventable harm. Improved cooperation between these two primary health facilities work is of paramount importance for patient safety.

    Aim: The aim of the study was to examine nurses experiences of cooperation between inpatient care and municipal healthcare concerning geriatric patients.

    Method: A qualitative method was chosen to investigate the nurses' experience of cooperation between inpatient care and municipal healthcare. A total of 27 nurses from both municipal and inpatient answered an electronic questionnaire via e-mail. Their answers were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: Nurses from both inpatient care and municipal healthcare believes that the cooperation is in need of improvement in order to increase patient safety. Shortcomings occur in cooperation, especially regarding medicinal management, communication and information transfer. They are also under the impression that an increased understanding of each other's work situations are crucial. Suggestions of improvement are increased education within the common communicational tool and also visits to each other’s workplaces to increase the understanding of the different work situations.

    Conclusion: An increased and improved cooperation between municipal healthcare and inpatient care can improve patient safety if medicinal management and transference is secured, better care plans are set up with and for the patient, and also that information transfer is conducted properly. These things will enable a good cooperation and transition of caregiver will not be as noticeable to the patient. The existing tool for communication, if used to its full extent, is a great support in doing this.

    Download full text (pdf)
    PA-MH
  • 58.
    Andersen, Patricia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Olsson, Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Anhörigas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter genomförd sökning i fem databaser och kvalitetsgranskning inkluderades nio vetenskapliga artiklar till vår studie. Analysen resulterade i två teman: Lust med kategorierna: personlig utveckling, ändrad livsfilosofi, förbättrade och starkare relationer, strategier för hantering av påfrestning och motiverande faktorer; och Lidande med kategorierna: känslomässig påfrestning, börda/belastning, och depression/ångest. I vårt resultat framkom att vårdandet upplevdes som lättare då motivationen var kärlek till personen med demenssjukdom. De anhöriga fann den personliga utvecklingen givande och då kunskap kring demenssjukdomen fanns, upplevdes mindre börda. Då vårdandet upplevdes som mödosamt förekom depressiva symtom och även stress. Det framkom att anhöriga till person med demenssjukdom sällan upplevde antingen lust eller lidande, utan upplevelserna växlade, ena dagen lustfyllt, nästa dag lidelsefyllt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 59.
    Andersen, Pia
    et al.
    Region Kronoberg;Linköping University.
    Holmberg, Sara
    Region Kronoberg;Lund University.
    Lendahls, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Region Kronobergen.
    Nilsen, Per
    Linköping University.
    Kristenson, Margareta
    Linköping University.
    Physical Activity on Prescription with Counsellor Support: A 4-Year Registry-Based Study in Routine Health Care in Sweden2018In: Healthcare, E-ISSN 2227-9032, Vol. 6, no 2, article id 34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Public health gains from physical activity on prescription (PAP) depend on uptake in routine care. We performed an evaluation of the implementation, in a Swedish county council, of counsellors who give personalized support to PAP recipients aimed at facilitating PAP delivery. The aim was to compare characteristics between PAP recipients and the health care population as well as between PAP recipients who used and did not use counsellor support. We also investigated professional belonging and health care setting of health care professionals who prescribed PAP. Methods: All patients' >= 18 years who received PAP during 2009-2012 in primary and secondary care in the County Council of Kronoberg were included (n = 4879). Data were retrieved from electronic medical records. Main outcome measures were patient and professional characteristics. Results: A third of the PAP recipients had diseases in >= 5 diagnostic groups and more than half had >= 11 office visits the year before receiving PAP. Counsellor support was used by one-third and PAP recipients who used counsellor support had more multiple diagnoses and office visits compared with non-users. Physicians issued 44% of prescriptions and primary care was the predominant setting. The amount of PAP did not change over time, but the proportion of physicians' prescriptions decreased while the proportion of nurses' prescriptions increased. Conclusions: PAP recipients had high morbidity and were frequent health care attenders, indicating that PAP was predominantly used for secondary or tertiary prevention. PAP rates did not increase as intended after the implementation of counsellor support.

  • 60.
    Andersers, Hedvig
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Oredsson, Pernilla
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Persson, Sara
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Föräldrars erfarenheter av att ha ett barn med cancer2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 61.
    Andershed, Birgitta
    et al.
    Örebro University ; Ersta Sköndal University.
    Werkander Harstäde, Carina
    Karolinska Institute ; Gotland University College.
    Next of kin's feelings of guilt and shame in end-of-life care2007In: Contemporary Nurse: health care across the lifespan, ISSN 1037-6178, E-ISSN 1839-3535, Vol. 27, no 1, p. 61-72Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study the aim was to explore and describe next of kin’s feelings of guilt and shame in end-of-life care via secondary analysis of 47 qualitative interviews. In the analysis categories and subcategories emerged which conveyed how the next of kin experienced guilt; not having done or talked enough, being absent at important events or making errors of judgement. Categories conveying feelings of shame were situations where the next of kin felt inferior, was ashamed on behalf of the dying person and when family conflicts became apparent. Receiving help and support in order to make the remaining period as pleasant as possible can facilitate the next of kin’s sense of having fulfilled their duties and responsibilities and therein reduce feelings of guilt and shame. It is apparent that these feelings should be taken into account and the next of kin should receive support to increase their well-being during the remaining time in end-of-life care and the grieving period.

  • 62.
    Anderson, Jenny
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Törnblom, Caroline
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Vårdpersonals åsikter, erfarenheter och upplevelser av att medverka vid aborter samt av att vårda kvinnor som väljer att göra abort.2009Student thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 63.
    Andersson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hardin, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Riskfaktorer för postoperativt delirium efter hjärtkirurgi: En systematisk litteraturstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Heart surgery can save a patient's life but can also lead to an increased risk of suffering from a complication such as postoperative delirium. Delirium is not an illness but a state of mental confusion that affects the patient's attention, awareness and cognitive ability. Postoperative delirium can lead to many negative consequences which can cause patient suffering. Nursing care has aimed to alleviate a patient's suffering by seeing the entire patient in the caring relationship. This is the core in nursing science. Research has shown that it is important for the patient's postoperative recovery to be able to detect and prevent postoperative delirium in an early stage. It has appeared that intensive care nurses need more education and knowledge in this area in order to be able to detect and prevent postoperative delirium after heart surgery.

    Aim: The aim of the study is to identify risk factors that are associated with the development of postoperative delirium after heart surgery within patients in the intensive care unit.

    Method: A systematic literature review that analyzed quantitative articles according to a method of analysis by Bettany-Saltikov and McSherry (2016).

    Result: Four categories emerged from the analysis: Patients background, length of mechanical ventilation, Heart- and lung machine duration and Complications after heart surgery that were risk factors which affected the development of postoperative delirium.

    Conclusion: The overall knowledge that the study has provided can form a basis for intensive care nurses in the care of patients with postoperative delirium. Further research is needed on risk factors for postoperative delirium and how the mental confusion affects both the patient and relatives. More research is also needed about how postoperative delirium can be prevented.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Pernius, Britt
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans roll i relation till patientens autonomi i palliativ vård.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 65.
    Andersson, Christina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Palomino Chocano, Ghelen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelse av långvarig smärta.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.

    Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.

    Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.

    Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.

    Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta. Detta för att kunna hjälpa till att lindra dennes lidande.

    Nyckelord: Chronic pain, Persistent pain, Experience, Aged, Elderly .

     

    Download full text (pdf)
    Upplevelse av långvarig smärta
  • 66.
    Andersson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arvidsson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Christensson, Heléne
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    En sjukdom - två drabbade: En systematisk litteraturstudie om hur parets liv förändras när en av dem har drabbats av stroke.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke är ett tillstånd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna påverkar inte bara den strokedrabbade utan även dess partner.

    Syfte: Att belysa hur parets liv förändras efter att en av dem har insjuknat i stroke.

    Frågeställningar: Vilka emotionella förändringar upplever paret? Vilka sociala förändringar upplever paret? Hur påverkas parets sexualliv? 

    Metod: Metoden vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med inspiration från Friberg (2012)

    Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar och sex kategorier. Kategorierna var känsloyttringar, ökad börda, behov av stöd, nedsatta kroppsfunktioner, dagliga aktiviteter och förändrad intimitet. Resultatet visade att den strokedrabbade och partnern fick förändrade roller i relationen efter en stroke. Det skedde en omfördelning av sysslor, partnern fick ökat ansvar vilket kunde upplevas som övermäktigt och svårhanterat. Parrelationen och sexuallivet påverkades efter stroken och det var viktigt att paret fann en acceptans i den nya livssituationen.

    Slutsats: Vår studie visar att både den strokedrabbade och partnern upplever emotionella och sociala förändringar samt fick ett förändrat sexualliv efter en stroke. För att motverka att paret får en försämrad relation efter stroken är det viktigt att vården ser paret ur ett helhetsperspektiv och vid behov erbjuder ett fortlöpande stöd.

    Download full text (pdf)
    En sjukdom - två drabbade
  • 67. Andersson, Gunnel
    et al.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens: En svensk delrapport av ett EU-projekt initierad av SCA och Eurocarers2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att vara anhörigvårdare till en äldre närstående med inkontinens kan innebära ett tjugofyratimmars arbete och ansvar, som inte delas med någon annan. En emotionell och fysisk börda, där den egna hälsan får stå tillbaka till förmån för den närståendes väl. Dessutom innebär det för en del anhörigvårdare en instängdhet och ett minskat socialt liv. Samtidigt betraktade flera omsorgen om sin anhörige som en naturlig del och uttryckte önskan att göra det möjligt för denne att bo hemma så länge som möjligt. Det är viktigt att anhörigvårdarens situation uppmärksammas i ett tidigt skede av sjukvården och speciellt av landstinget, för att kunna möjliggöra information och stöd om problemet inkontinens, såväl som om övrig vård samt hjälp som finns att tillgå i samhället.

  • 68.
    Andersson, Henrik
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Ullgren, Andreas
    University of Borås, Sweden;Skaraborg Hospital, Sweden.
    Holmberg, Mats
    University of Borås, Sweden;Mälardalen university, Sweden.
    Karlsson, Thomas
    University of Gothenburg, Sweden.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Sweden.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    University of Borås, Sweden.
    Acute coronary syndrome in relation to the occurrence of associated symptoms: A quantitative study in prehospital emergency care.2017In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 33, p. 43-47Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Acute chest pain is a common symptom among prehospital emergency care patients. Therefore, it is crucial that ambulance nurses (ANs) have the ability to identify symptoms and assess patients suffering from acute coronary syndrome (ACS). The aim of this study is to explore the occurrence of dyspnoea and nausea and/or vomiting in the prehospital phase of a suspected ACS and the associations with patients' outcome.

    METHODS: This study has a quantitative design based on data from hospital records and from a previous interventional study (randomised controlled trial) including five Emergency Medical Service (EMS) systems in western Sweden in the years 2008-2010.

    RESULTS: In all, 1836 patients were included in the interventional study. Dyspnoea was reported in 38% and nausea and/or vomiting in 26% of patients. The risk of death within one year increased with the presence of dyspnoea. The presence of nausea and/or vomiting increased the likelihood of a final diagnosis of acute myocardial infarction (AMI).

    CONCLUSION: This study shows that dyspnoea, nausea and/or vomiting increase the risk of death and serious diagnosis among ACS patients. This means that dyspnoea, nausea and/or vomiting should influence the ANs' assessment and that special education in cardiovascular nursing is required.

  • 69.
    Andersson, Ida-Maria
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    VÅRDPERSONALENS UPPLEVELSER AV OCH ATTITYDER TILL PATIENTER SOM SKADAR SIG SJÄLVA: en litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar på bristen av kunskap och förståelse för patienter med självskadebeteende och beskriver hur arbetet med dessa patienter är en balansgång mellan ytterligheter av känslor. Resultatet beskriver också variationen på attityder till självskadebeteende, men de negativa attityderna är övervägande. Vårdpersonalen behöver en större förståelse för dessa patienters lidande och mer stöd från ledningen och kollegor för att orka och kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Andersson, Isabell
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Freckmann, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hjelm, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Patienters upplevelser i samband med lungcancer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den. Den bristfälliga informationen ledde till oro. Det visade sig även att symtom som håravfall och dyspné upplevdes som jobbiga och ledde till ett utanförskap samt skam och skuldkänslor. Utöver detta fanns också tankar på döden. Slutsats: Trots en obotlig sjukdom upplevdes olika grader av hopp, glädje och framtidsplaner. Detta varvades med mycket oro, utanförskap och tankar kring döden. För ett bra bemötande är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om de upplevelser som är vanliga hos patienter med lungcancer, dock är det viktigt att se den enskilda individen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Andersson, Jenny
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Nilsson, Marie
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie. Databassökning har gjorts i PubMed och Cinahl. Sju artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framträdde; kommunikation, organisation och kulturella skillnader. Slutsats: För att främja god kommunikation mellan sjuksköterskorna inom kommun och landsting var det av vikt att de hade en god förståelse för varandras arbetssituationer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 72.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sandberg, Ylva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Tillgängliga interventioner i syfte att minska barns preoperativa oro: En litteraturöversikt med systematisk datainsamling, urval och analys.2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 50–75% av barnen som ska genomgå en operation drabbas avpreoperativ oro. Oron kan ge sig uttryck genom gråt, skrik eller att vilja gömma sig.Ett barn som känner oro tenderar dessutom att ej vilja samarbeta vid induktion.Syfte: Att undersöka tillgängliga interventioner och deras effekt på barnspreoperativa oro. Metod: Litteraturöversikt med 29 kvantitativa originalartiklar fråndatabaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO har kvalitetsgranskats och analyseratssystematiskt. Resultat: Litteraturöversikten visar att det finns varieradeinterventioner med varierande effekt på barns preoperativa oro. Interventioner meddistraktion i form av video eller spel via mobil eller surfplatta visade reduceradenivåer av oro. Vidare visade okontextuell lek med barnet inför och vid induktionockså på minskade nivåer av oro. Även information visade sig kunna reducera oro,dock ej konsekvent. Föräldrarnärvaro vid induktion reducerade inte oronkonsekvent. Att utföra interventioner i nära anslutning till själva induktionen gavvarierande effekt på orosnivåerna. Slutsats: Flera olika interventioner lyckadesreducera barns preoperativa oro. Varierande distraktioner, okontextuell lek och vissinformation gav mest lovande resultat. Vidare forskning motiveras för att ytterligarekunna påvisa specifika interventioners effekt, men också hur dessa potentiellt kankombineras med andra interventioner.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Andersson, Johan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lindvall, Jonas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att vårda någon som slåss: Vårdares upplevelse av våldssituationer och hur dessa påverkar vårdrelationen inom rättspsykiatrisk vård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

     

    Background: The forensic psychiatry in Sweden offers care to people who have committed a crime under the influence of a mental disorder. Violence against staff is a common and major problem in the forensic psychiatry. Caregivers who have been exposed to violence feel less satisfied in their work, and are more often staying at home on sick leaves, compared to other caregivers. A good caring relationship between caregivers and patients is described as a prerequisite for giving a good care in the context of forensic psychiatry.

     

    Aim: The aim of the study was to highlight the health professionals' experiences of violent situations and how these affect the caring relationship in forensic psychiatric care.

     

    Method: The study has a qualitative approach based on the lifeworld theory. The study is based on interviews with twelve caregivers. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.

     

    Result: The interviews revealed that violent situations between patients and caregivers in forensic psychiatric care can lead to a distance between the caregiver and the patient, or that the patient is being moved. Violence can also lead to sick leave for caregivers or a permanent quit from work. Caregivers with long experience of forensic psychiatry describe that they constantly have a mental preparedness for violence to suddenly arise. They also use a rough jargon as a tool to handle the stressful context.

     

    Conclusion: It may be counterproductive to move a patient after a violent situation, thus making it impossible for the patient and the victim to meet each other after a violent situation. An avoidance of the meeting is likely to worsen the caring relationship. Instead of creating a distance, the patient can be invited to a conversation with this caregiver. Caregivers demand support for a longer period of time after a violent situation. In order to create the conditions for interpersonal support after a violent situation, long-term and structured support is needed. Further research is needed to better understand the occasionally rough jargon and how it affects caring.

    Download full text (pdf)
    Att vårda någon som slåss
  • 74.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nyberg, Marika
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans upplevelse av transkulturell omvårdnad: -en systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Lindeberg, Martin
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Kommunikationen kan bli annorlunda mellan patient och sjuksköterska: En kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelse av att bli vårdade av en manlig sjuksköterska2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som män och blivande sjuksköterskor funderar vi över hur patienter upplever att möta en sjuksköterska som är man. Den tidigare forskningen som berör manliga sjuksköterskor som vi tagit del av beskriver huvudsakligen den manliga sjuksköterskans upplevelser av att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Patientperspektivet har inte uppmärksammats i någon större omfattning i det material vi funnit. Därför känns det angeläget att beskriva patienters upplevelse av att bli vårdad av en sjuksköterska som är man.

    Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever att bli vårdade av en manlig sjuksköterska. Studien är genomförd med kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Datamaterialet är grundat på sex stycken intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga informanter i tre olika generationer. Resultatet visade i stort att informanterna har något annorlunda men positiva upplevelser av den manliga sjuksköterskan. Den manliga sjuksköterskan har en viktig plats att fylla i sjukvården, både för de kvinnliga och manliga patienterna. Det behövs ytterligare forskning kring olika patientupplevelser av att vårdas av en manlig sjuksköterska, eftersom det krävs mer kunskaper om vad den manliga sjuksköterskan kan tillföra i vårdrelationen.

  • 76.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Johansson, Erika
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Att leva med övervikt i tonåren: En litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 77.
    Andersson, Jörgen
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Malmgren, David
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner till närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Bakgrund:

     

     

    En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån. Resultatet: Studien resulterade i åtta teman; information, kommunikation, dödsbevis, stödjande åtgärder, empati, närståenderum, kulturella och religiösa seder samt personalutbildning. Slutsats: Vi har genomfört en litteraturstudie som ledde fram till åtta omvårdnadsinterventioner. Omvårdnadsinterventionerna kommunikation, information och empati framkom som mest betydelsefulla för de närstående. Vidare framkom det att sjuksköterskorna själva upplevde att deras kunskaper inom detta område var bristfälliga. Vår studie visar att detta är ett ämne som inte är tillräckligt uppmärksammat.

     

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 78.
    Andersson, Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Strand, Alicia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med diabetes typ 1: Vuxnas erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 blir allt vanligare i hela världen. Det är en kronisk sjukdom som påverkar både patienten och personer i dess omgivning på olika sätt. För patienter med kronisk sjukdom finns det olika sätt att hantera livssituationen där vissa ignorerar allvaret och andra tar lärdom av erfarenheterna. Egenvård är en viktig del för att hantera diabetes typ 1 och minska risken för komplikationer. Vald teoretisk referensram är Orems egenvårdsteori.

    Syfte: Syftet var att beskriva patientens erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: Den valda designen var en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Integrerad analys genomfördes. Nio artiklar valdes ut, åtta var kvalitativa och en var kvantitativ.

    Resultat: Fyra kategorier identifierades: Förändrad tillvaro, personligt ansvar för egenvård, rädsla och oro samt stöd från omgivningen. 

    Slutsats: Patienter har olika erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Egenvården är ständigt närvarande och kräver planering i alla dagliga aktiviteter vilket kan vara påfrestande. Ansvarstagande för egenvård riktas mot att förhindra uppkomst av komplikationer. Hypoglykemi utgör den största rädslan. Stöd från omgivningen är betydelsefullt för att kunna hantera livet. Genom att vara lyhörd och bemöta varje patient som en unik individ kan sjuksköterskan bidra till delaktighet och stöd.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Andersson, Karl Magnus
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Bonasin, Gabriella
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    FINNS EN OSÄKERHET I YRKESROLLEN HOS NYUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR?: -en enkätundersökning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Andersson, Lisbet
    et al.
    Central Hospital, Växjö.
    Johansson, Ingrid
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Parents' experiences of their child's first anaesthetic in day surgery2012In: British Journal of Nursing, ISSN 0966-0461, E-ISSN 2052-2819, Vol. 21, no 20, p. 1204-1210Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Parents play an important part in their child’s anaesthesia. When a child has to receive anaesthesia, it is of great importance that parents are there by his/her side as children depend on them for support. Many parents worry and experience fear before their child’s anaesthesia and studies show that there is a correlation between a worried parent and a worried child. Aim: The purpose of this study was to illustrate the meaning of being a parent at one’s child’s first anaesthesia in day surgery. Method: Six parents were interviewed and data were analysed using a descriptive qualitative approach inspired by phenomenology.Result: The phenomenon, ‘a child’s first anaesthesia in day surgery as experienced by parents’ is based on the following components: ambivalence between worry and relief, a feeling of losing control, needing to be prepared, being able to be present and a need of emotional support. Conclusion: Specific individually-adapted information with a compulsory preoperative visit, presence and participation from, if possible, both parents at their child’s anaesthesia but also designated staff from the anaesthetic team to focus solely on supporting the parents at their child’s anaesthesia induction can improve the conditions for security.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Andersson, Louise
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Petrén, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nya regler för vårdplanering och betalningsansvar: Hur erfar sjuksköterskor vårdplaneringsprocessen efter den 1 januari 20182018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den 1 januari 2018 infördes en ny lag om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Lagen reglerade samordnad vårdplanering samt kommunernas betalansvar. Forskningen visade att kommunikation mellan vårdgivare gick att förbättra för att öka förståelse för varandras arbete. Genom uppföljning av patienter kunde en trygg hemgång säkras och återinläggningsfrekvensen kunde minskas.

    Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård erfor de förändringar i vårdplaneringsprocessen som infördes vid utskrivning av patienter från somatisk slutenvård efter lagändringen den 1 januari 2018.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes efter ett ändamålsenligt urval samt kompletterades med ett snöbollsurval. Studien innefattade åtta intervjuer med informanter från två kommuner i Kronobergs län. Det insamlade materialet analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och tio underkategorier. Efter lagändringen gick vårdplaneringsprocessen snabbare vilket gav negativ inverkan på delaktigheten och patientsäkerheten. Kommunikation och samarbete både inter- och intraprofessionellt hade stor vikt under vårdplaneringsprocessen. Trots en god vårdplanering kunde organisatoriska faktorer orsaka problem i samband med utskrivningar från slutenvården. Resultatet påvisade vissa brister och förbättringsområden i samband med vårdplaneringsprocessen. Studien bidrog med ökad förståelse och ny kunskap om hur sjuksköterskor erfor förändringar i vårdplaneringsprocessen.

    Slutsats: De kortare vårdtiderna inom slutenvården ledde till att hemsjukvården fick ta ett större ansvar för patienters vård. Det framkom även att det var viktigt att bibehålla en god patientsäkerhet och möjliggöra en trygg hemgång för patienter. Det framkom flera förslag på förbättringsåtgärder inom området.

  • 82.
    Andersson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ivarsson, Carolina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors upplevelser av överrapportering mellan ambulanssjuksköterska och sjuksköterska på akutmottagning: En kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det förekommer brister i överrapportering från ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning, vilket kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Överrapportering är en stor riskfaktor inom vården, vårdskador hade kunnat undvikas genom informativ överrapportering. Tidigare forskning belyser brist på patientsäkerhet, sekretess samt kommunikation under överrapportering. Standardiserade kommunikationsverktyg anses stärka kvalitén på överrapportering.

    Syfte: Syftet var att undersöka faktorer av betydelse för överrapportering mellan ambulanssjuksköterska och sjuksköterska på akutmottagning.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor och sjuksköterskor på akutmottagning. Intervjuerna analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Bristande sekretess var framträdande och härleddes till miljöns utformning. Sjuksköterskor på akutmottagningen upplevde ibland svårigheter att fokusera enbart på överrapporteringen där hög stressnivå och hög arbetsbelastning var de främsta bidragande orsakerna. Det som ansågs positivt och kunde gynna god och säker överrapportering var att få patienten delaktig, samt använda ett strukturerat kommunikationsverktyg såsom SBAR. Sjuksköterskorna inom båda yrkeskategorierna påpekade fördelen med att förstå varandras arbetssituation och att det bidrog till en ömsesidig respekt.

    Slutsats: Sekretessen under överrapporteringen är bristfällig, miljön är en stor bidragande faktor. Överrapportering sker vanligen i öppna miljöer med många avbrott och störande moment, vilket gör att sjuksköterskorna känner sig stressade. Brister i överrapportering förekommer och medför att viktig information om patienten går förlorad. Överrapportering önskas genomföras enligt ett strukturerat arbetssätt såsom SBAR i lugna och ostörda miljöer. Miljön behöver förbättras på akutmottagningar så att patientens integritet bibehålls. Fortsatt forskning behövs kring fenomenet överrapportering för att gynna patientsäkerheten samt personalens arbetsmiljö.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Andersson, Monica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Svensson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium: En kvalitativ intervjustudie 2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Title: Intensive care nurse's experiences of caring for patients with delirium. A qualitative interview.

    Background: Delirium occurs as acute mental status changes, introversion, impaired consciousness, confusion and agitation. If signs of delirium, it is important to make quick assessment to identify delirium and minimize the pharmacological and physiological risk factors and reduce risk factors in the patient's environment such as stress. It is important to show understanding and support, and explain the patient´s experiences. Research shows that delirium is usually diagnosed with the subjective clinical gaze on the patient instead of using the screening tool CAM-ICU.Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses experiences of caring patients with delirium.

    Method: The study was conducted with a qualitative design with individual semi-structured interviews where eleven critical care nurses participated. Nine of the participants were women and two were men. The data was analyzed by qualitative content analysis.

    Results: Intensive care nurses' experiences of caring for patients with delirium illustrates the frustration over difficulties in identifying patients with delirium and that a good communication both with patients, relatives and staff is an important part of caring. Also pharmacological treatment and activation and physical stimulation produces positive effects for the patient.

    Conclusion: It was revealed in the study of intensive care nurses´ experience that they experienced frustration and difficulties in identifying patients with delirium. Due to the realization of the knowledge gaps in the CAM-ICU, it is important that the staff is trained in how the assessment instrument should be used because it is a reliable instrument.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Andersson, Niklas
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Borås, Sweden.
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

    Download full text (pdf)
    Niklas Andersson, Doctoral Thesis
  • 85.
    Andersson, Niklas
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Ekebergh, Margaretha
    University of Borås, Sweden.
    Hörberg, Ulrica
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patient experiences of being cared for by nursing students in a psychiatric education unit2020In: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Patients are vital for student learning. However, research has primarily focused on student nurse learning from a student or supervisor perspective; few studies have investigated patient perspectives. This study examines student care practice for patients in acute psychiatric day care. The aim was to describe patients’ experiences of care by student nurses in a psychiatric education unit, a collaboration between the clinic and academia. Data were collected through 17 lifeworld interviews with patients, of which 10 also included observations. Data have been analysed for meanings using reflective, lifeworld research (RLR). The findings reveal that the encounters involve an interactive process of giving and receiving, providing students with both health opportunities and risks. The findings can further be described by the following constituents: exposed and vulnerable; responsibility to support; the importance of accessibility; reciprocity; and engagement that evokes the desire to live a life with dignity. In a patient–student community, there are prerequisites for proper caring. Patient health seems to be positively affected when patients are involved in both their own care and student learning.

  • 86.
    Andersson, Per-Åke
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Anxo, Dominique
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Older volunteers in Sweden: a welfare state in transition2014In: Active ageing: voluntary work by older people in Europe / [ed] Andrea Principi, Per H. Jensen, Giovanni Lamura, University of Chicago Press, 2014, p. 197-216Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The main objective of this chapter is to describe the mains features of the Swedish voluntary sector and the enrolment of older people in this sector. Sweden has a large non-profit and volunteer sector. The Swedish experience shows that a large voluntary sector is compatible with a strong and universal welfare state. Since the State is strongly involved in the provision of social services and the financing of a generous and encompassing social protection system, the Swedish volunteer organisations are less active in the fields of social services. By international standard, the participation rate of older volunteers is high and Sweden offers more opportunities than restrictions for older people to be engaged in volunteer activities. In spite of a recent retrenchment of the public sector and an increase of more welfare service oriented associations, the large majority of volunteer organisations are voice organisations and less of a philanthropic nature.

  • 87.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjöstrand, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors upplevelser av att genomgå behandling vid bröstcancer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner. 

    Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.  

    Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. 

    Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal. 

    Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor. 

    Download full text (pdf)
    Kandidatuppsats
  • 88.
    Andersson, Sabina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Husic, Ajla
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen av att leva med ALS: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens nervceller, vilket leder till att även musklerna förtvinar och dör. Intellektet förblir oftast intakt, vilket gör en drabbad människa medveten om de ständiga förlusterna i sjukdomsprocessen, både de fysiska och existentiella. Att drabbas av ALS och dess förluster upplevs dock olika för alla människor. Syftet med studien var därför att beskriva och belysa personers upplevelser av ALS och dess påföljande förluster. Studien är genomförd som en litteraturstudie som baseras på fem skönlitterära böcker, fyra självbiografier och en biografi. Dessa har lästs och granskats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att alla kvinnorna drabbades av fysiska, sociala och existentiella förluster och tillhörande konsekvenser. De mest framträdande känslorna var sorg och rädsla över den obevekliga sjukdomen och medföljande förluster. En slutsats av resultatet är att förlusterna påverkade och uppbringade skilda känslor hos kvinnorna, dock var vissa upplevelser likartade. Detta resultat kan bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete med patienter som lider av ALS och liknande tillstånd, där omvårdnaden då kan bedrivas på ett bättre sätt på grund av den bättre kunskapen om kronisk, progressiv sjukdom.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Andersson, Sanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Gustafsson, Emma
    Hinder och möjligheter för tidig mobilisering: En systematisk litteraturöversikt med inriktning på intensivvårdspatienter med invasivt andningsstöd2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvården karakteriseras av en högteknologisk miljö där fokus riktas till livsuppehållande och botande åtgärder vilket kan ge mindre utrymme för mobilisering av patienterna. Mobilisering av intensivvårdspatienter utgör dock en viktig del i omvårdnadsuppgifterna hos en intensivvårdssjuksköterska där de negativa effekterna av immobilisering har visat sig stora.  

    Syfte: Att belysa faktorer som utgör hinder och möjligheter för tidig mobilisering hos intensivvårdspatienter med invasivt andningsstöd.

    Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där resultatet bygger på 16 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Efter analysarbetet framkom tre teman: läkemedel och behandling, kultur och resurser samt protokoll och utrustning. Resultatet visar att läkemedel i form av sedering, smärtlindring och blodtryckshöjande utgör ett hinder för mobilisering. För en ökad möjlighet att mobilisera patienter med invasivt andningsstöd krävs relevanta hjälpmedel, gott samarbete mellan olika yrkeskategorier och en god personaltäthet.  

    Slutsats: Att tidig mobilisering av patienter med invasivt andningsstöd är gynnsamt och leder till positiva effekter för patienten är bevisat, dock finns flertalet hinder till att mobiliseringen ska kunna genomföras på ett korrekt och säkert sätt. Att som intensivvårdssjuksköterska ha kunskap om mobiliseringens positiva utfall samt vad som utgör hinder och möjligheter till mobilisering kan bidra till att patienterna blir mobiliserade i större utsträckning. Då patienter med invasivt andningsstöd saknar förmåga att uttrycka sig verbalt är det svårt att som intensivvårdssjuksköterska veta om en ökad mobilisering leder till ett minskat eller ökat lidande för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan måste på grund av detta vara extra lyhörd och göra det som anses vara bäst för patienten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Andersson, Sanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Linda, Högström
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelser av hälsa hos individer med fetma2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle har fetma ökat och fetma leder till en rad riskfaktorer som diabetes, cancer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar resulterar i sin tur i stora kostnader för samhället både indirekt och direkt. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om individers upplevelser av att leva med fetma. Sjuksköterskan kan då bemöta och stödja individen på ett lämpligt sätt för att öka individens upplevelser av hälsa.

    Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa hos individer med fetma.

    Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att tolv artiklar kvalitetsgranskades. Åtta artiklar inkluderades i studiens resultat och en integrerarad analys genomfördes.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Social hälsa, Mental hälsa och fysisk hälsa. Social hälsa genererade i två underrubriker, Ensamhet och utanförskap samt familjerelationer. Mental hälsa resulterade i underrubriken, Sårbarhet. Fysisk hälsa resulterade i underrubriker, kroppsliga begränsningar och begränsningar i det dagliga livet.

    Slutsats: Individer med fetma upplever försämrad hälsa i olika utsträckningar på det fysiska, mentala samt det sociala planet. Det framkom att kvinnor med fetma upplever en sämre hälsa generellt än män och även ålder har en betydelse för upplevelser av hälsa. Dock går det inte att generalisera hur individer med fetma upplever hälsa, utan hänsyn måste tas till varje enskild individ. Det är av stor vikt att sjuksköterskans hälsofrämjande arbete utgår från varje enskild individ.

     

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 91.
    Andersson, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Fogelström-Andersson, Alexander
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att leva med en livsupphållande behandling: En litteraturstudie om patienters upplevelse av att leva med hemodialys2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Varje år påbörjar cirka 1000 personer hemodialys i Sverige och cirka 3000

    personer erhåller behandlingen på en permanent basis. När njurfunktion är kraftigt nedsatt,

    uppträder symtom som diagnostiseras som njursvikt. Patienten behöver då hemodialys vilket

    innebär att en maskin renar patientens blod när njurarna inte längre klarar av det.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hemodialys.

    Metod:

    Litteraturstudiens resultat består av tio kvalitativa artiklar som söktes upp på

    databaserna Cinahl och PubMed. En manifest innehållsanalys enligt Hällgren och Graneheim-

    Lundman gjordes och analysprocessen hade ett induktivt förhållningssätt.

    Resultat:

    Påvisade att patienten påverkas både kortsiktigt av behandlingen vilket framförallt

    skapade begränsningar men även andra problem i vardagen. Långsiktigt påverkades patienten

    då den ovissa framtiden präglade patienternas tankar.

    Slutsats:

    Upplevelsen av att leva med hemodialys var att patienternas liv begränsades och de

    förlorade sin autonomi. Deras sociala relationer förändrades på grund av att de inte längre

    kunde vara med på sociala aktiviteter. De upplever en oviss framtid men ett hopp om en

    njurtransplantation var ständigt närvarande hos patienterna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå University.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kalmar County Hospital.
    Lindqvist, Olav
    Umeå University;Karolinska Institutet.
    Furst, Carl-Johan
    Lund University.
    Brännström, Margareta
    Umeå University;University of Gothenburg.
    Factors Associated With Symptom Relief in End-of-Life Care in Residential Care Homes: A National Register-Based Study2018In: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, no 5, p. 1304-1312Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Context. Residential care homes (RCHs) are a common place of death. Previous studies have reported a high prevalence of symptoms such as pain and shortness of breath among residents in the last week of life.& para;& para;Objectives. The aim of the study was to explore the presence of symptoms and symptom relief and identify factors associated with symptom relief of pain, nausea, anxiety, and shortness of breath among RCH residents in end-of-life care.& para;& para;Methods. The data consisted of all expected deaths at RCHs registered in the Swedish Register of Palliative Care (N 22,855). Univariate and multiple logistic regression analyses were conducted.& para;& para;Results. Pain was reported as the most frequent symptom of the four symptoms (68.8%) and the one that most often had been totally relieved (84.7%) by care professionals. Factors associated with relief from at least one symptom were gender; age; time in the RCH; use of a validated pain or symptom assessment scale; documented end-of-life discussions with physicians for both the residents and family members; consultations with other units; diseases other than cancer as cause of death; presence of ulcers; assessment of oral health; and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety.& para;& para;Conclusion. Our results indicate that use of a validated pain assessment scale, assessment of oral health, and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety might offer a way to improve symptom relief. These clinical tools and medications should be implemented in the care of the dying in RCHs, and controlled trials should be undertaken to prove the effect. (C) 2017 American Academy of Hospice and Palliative Medicine. Published by Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 93.
    Andersson, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Information and Communication Technology - mediated support for working carers of older people2017Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Despite a growing awareness of the importance of support for carers who combine paid work with care of an older relative, so called ‘working carers’, there remains a lack of empirical knowledge about more innovative ways to support this largest group of carers of older people. Information and Communication Technologies (ICTs) are becoming more readily available. As a result, ICTs have made it feasible to offer working carers more targeted forms of support.

    This thesis aimed to gain an understanding about support for working carers of older people via the use of ICT.

    An integrative literature review was conducted to explore and evaluate the current evidence base concerning the use of ICT-mediated support for working carers (I). Content analysis of qualitative data was used to describe nursing and support staff’s experiences of using web-based ICTs for information, e-learning and support of working carers (II). Content analysis was also used to describe working carers’ experiences of having access to a web-based family care support network provided by the municipality (III). Descriptive statistical methods were used to analyse survey data which focused on the types of support received and how they were valued by working carers, with a focus on ICT support (IV).

    Findings highlighted that ICT mediated support provided working carers with the means to manage their caring situation, via the provision of information, e-learning and education, in addition to practical assistance and emotional and/or physical respite from caregiving. In this way, working carers felt empowered in their caring situation by feeling more competent and prepared in their caring role and by strengthening their self-efficacy and positive self-appraisal of their situation. Carers were provided channels to share their frustrations and burdens via forums for emotional and social support between working carers, caring professionals, and other peer carers. This led to working carers feeling less burdened by their caregiving role and it helped promote their wellbeing. Further, carers were helped in some instances to balance work and care. As a result caregiving activities conflicting with work obligations were then lessened.

    In contrast, when ICT mediated support was neither provided in a timely fashion or in accordance with individual carers’ needs and preferences, then it was perceived by them to be unimportant. Cross-sectional data revealed that take-up of support services was low suggesting that unmet support needs may be inflated by work-care conflicts. For carers with lower digital skills, the additional time needed to learn to use ICTs was a further barrier.

    Overall, ICT mediated support acted as a complementary form of support for working carers. Measures to overcome dis-empowering aspects of this innovative from of support are needed to avoid working carers’ deprioritizing their own support needs and also to avoid possible digital exclusion from the current information society.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    front page
  • 94.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Information and communication technology-mediated support for working carers of older family members: an integrative literature review2017In: International Journal of Care and Caring, ISSN 2397-8821, E-ISSN 2397-883X , Vol. 1, no 2, p. 247-273Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    How best to support working carers is being paid increased attention across Europe and internationally. This article examines a largely unexplored area within the empirical literature, namely, information and communication technology-mediated support for working carers of older people. Using an integrative review methodology to draw on both quantitative and qualitative data, 14 studies were identified. Themes included making work–life balance easier, reducing the burden of caregiving and promoting well-being. Factors to consider in the design, implementation and evaluation of innovative support solutions for working carers are put forward. However, a lack of longitudinal studies and biased samples warrants further investigation.

  • 95.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    The experiences of working carers of older people regarding access to a web-based family care support network offered by a municipality2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, no 3, p. 487-496Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Policy makers in Sweden and other European Member States pay increasing attention as to how best support working carers; carers juggling providing unpaid family care for older family members while performing paid work. Exploring perceived benefits and challenges with web-based information and communication technologies as a means of supporting working carers' in their caregiving role, this paper draws on findings from a qualitative study. The study aimed to describe working carers' experiences of having access to the web-based family care support network 'A good place' (AGP) provided by the municipality to support those caring for an older family member. Content analysis of interviews with nine working carers revealed three themes: A support hub, connections to peers, personnel and knowledge; Experiencing ICT support as relevant in changing life circumstances; and Upholding one's personal firewall. Findings indicate that the web-based family care support network AGP is an accessible, complementary means of support. Utilising support while balancing caregiving, work obligations and responsibilities was made easier with access to AGP; enabling working carers to access information, psychosocial support and learning opportunities. In particular, it provided channels for carers to share experiences with others, to be informed, and to gain insights into medical and care issues. This reinforced working carers' sense of competence, helping them meet caregiving demands and see positive aspects in their situation. Carers' low levels of digital skills and anxieties about using computer-based support were barriers to utilising web-based support and could lead to deprioritising of this support. However, to help carers overcome these barriers and to better match web-based support to working carers' preferences and situations, web-based support must be introduced in a timely manner and must more accurately meet each working carer's unique caregiving needs.

  • 96. Andersson, Stefan
    et al.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga: resultat från utvärdering av tre projekt inom programmet Teknik för äldre II2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nationellt kompetenscentrum anhöriga fick i uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet att under 2012 utvärdera tre projekt inom programmet, "Teknik för äldre II" som fokuserar på tekniskt stöd till anhöriga "Mitt i livet" som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg. Det första projektet, "Teknikstöd – ökad social interaktion mellan anhöriga mitt i livet", i Alingsås kommun implementerade det internetbaserade IT systemet "Gapet" för yrkesverksamma anhöriga. Det andra projektet, "Modell för virtuellt anhörigstöd" i Gävle kommun, utvecklade en modell och struktur för ett enhetligt virtuellt anhörigstöd som riktade sig till yrkesverksamma anhöriga vilket inkluderade den IT-baserade stödtjänsten "Anhörigstödsportalen". Det tredje projektet, "Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga – en behovsstudie, fokuserade på att utföra en inventering av yrkesverksamma anhörigas behov av ny teknik, utveckla en modell för teknikstöd riktat till yrkesverksamma anhöriga samt hitta vägar för att sprida kunskap för att öka målgruppens möjlighet att nås av teknikstöd. Detta område är särskilt viktigt därför att det i nuläget finns få stödtjänster, i Sverige men även internationellt, som är speciellt anpassade till yrkesverksamma anhöriga som hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Många yrkesverksamma anhöriga uttrycker att de vill hjälpa sin förälder/sina föräldrar, men att det är svårt att uppnå en balansgång mellan arbetsliv och familjeliv samtidigt som man hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Det är inte ovanligt att egen tid för avkoppling och välbefinnande blir alltmer sällan och prioriteras bort. Som en följd av detta upplever de yrkesverksamma anhöriga ofta stress för att de inte räcker till och ständigt behöver bolla mellan olika sfärer av sina liv. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att närmare 100 000 anhöriga har behövt minska sin arbetstid eller sluta arbeta pååtta procent män. Yrkesverksamma anhörigas behov kan sammanfattas med information, rådgivning och/eller utbildning/ träning, praktiskt samt känslomässigt stöd som är flexibelt och passar de egna rutinerna och den egna situationen. Mot denna bakgrund, utvecklades och diskuterades en utvärderingsplan med projektledarna tillsammans med den övergripande koordinatorn för initiativet "Teknik för Äldre II" vid det första gemensamma projektmötet och utvärderingen var en återkommande nyckelfråga vid efterföljande gemensamma projektmöten som hölls under året. Utvärderingen av projekt 1 och 2 genomfördes under hösten 2012 med en liknande utformning för båda projekten där en kvalitativ utvärdering genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer och en kvantitativ utvärdering utfördes med hjälp av ett standardiserat frågeformulär om användbarhet. Utvärderingen av projekt 3 genomfördes kontinuerligt från starten till slutet av projektet. Detta berodde på att projektet var en behovsstudie som omfattade anhörigvårdare i en kontinuerlig utvecklingsprocess vilket betyder att det var olämpligt att genomföra en utvärdering under en specifik period vilket var fallet i de två första projekten. Resultaten från utvärderingarna av de första två projekten visar att teknikstöd har en stor potential avseende yrkesverksamma anhöriga då det erbjuder ett flexibelt sätt för anhöriga att få tillgång till information och en möjlighet för anhöriga att kunna utbyta erfarenheter med andra i samma situation och själva skapa stödnätverk. På samma gång erbjuder teknikstöd personalen att arbeta på ett systematiskt sätt med stöd till anhöriga. Men, för att teknikstöd ska användas av fler anhörigvårdare och för att det ska bli mer allmänt accepterat av personalen behövs det grundläggande datorutbildning för både anhöriga och vård- och omsorgspersonal samt kontinuerlig tillgång till handledning och stöd i användningen. Resultat som härrör från en utvärdering från behovsstudien (projekt 3) visar att utbudet av kreativa och sekventiella metoder som användes under utvecklingsprocessen möjliggjorde en genuin brukarmedverkan av yrkesverksamma anhöriga så att deras röster blev hörda gällande teknikstöd. Samtidigt kan dessa innovativa metoder bilda en användbar modell för vård- och omsorgs personal gällande hur anhöriga kan nås av stöd genom produkter, tjänster och ny teknik

  • 97.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    The use of information and communication technologies to support working carers of older people: a qualitative secondary analysis2016In: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 11, no 1, p. 32-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Family care support services have mainly focused on older spousal carers of older people and have largely overlooked working carers, whom combine paid work with informal/family care responsibilities. Recently, however, information and communication technology (ICT) systems have been identified as a potentially flexible way of supporting working carers.

    AIM:

    The aim of this study was to describe nursing and support staff's experiences of using ICT for information, e-learning and support of working carers of older people.

    DESIGN:

    The study employed a descriptive, qualitative approach conducting a qualitative secondary analysis of two original data sets. In total, seventeen professional staff members from two municipal family carer support units in Sweden that had implemented ICTs were interviewed using a semi-structured interview guide consisting of open-ended questions.

    METHOD:

    Two data sets were merged using latent qualitative content analysis.

    FINDINGS:

    Secondary analysis produced three subthemes and an overall theme, a virtual road as a carriageway for the support of working carers, consisting of both enabling and hindering aspects in family support. This theme provides access points in both directions and is based on caring instruments that enable nursing staff's support role. The staff's sustainability and ability to support is influenced by caring opportunities and barriers.

    CONCLUSIONS:

    The findings suggest the ICTs to be flexible structures that provided nursing staff with a means and method to support working carers of older people. To overcome barriers to its use, measures to optimise support for working carers and the older person are needed.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    The use of ICTs provides nurses with a means to offer support to working carers of older people and enables carers to be informed, to learn and to share their burdens with others when caring for an older family member.

  • 98.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    McKee, Kevin
    Dalarna University, Sweden.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Valued and received forms of support among Swedish working carers of older people: a descriptive study with focus on ICT-mediated support2019In: Technology and Disability, ISSN 1055-4181, E-ISSN 1878-643X, Vol. 31, no 4, p. 189-202Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Working family carers are an important resource for the care of older people but can experience negativepressures without support.

    OBJECTIVE: This study examined the perceived value of forms of support and the level of receipt of valued forms of supportamong Swedish working carers, with a focus on information and communication technology (ICT)-mediated support.

    METHODS: A convenience sample (N = 129) of working carers caring for an older (> 65 years) relative completed a webbasedquestionnaire that addressed: caring characteristics; work-care conflict; and valued and received forms of support.

    RESULTS: Overall non-ICT forms of support were the most highly valued, while receipt of valued support was low: on averageonly 16.9% of participants who valued ICT-mediated forms of support received such support, while the figure was only slightlyhigher (23.4%) for non-ICT forms of support. Higher levels of work-care conflict were associated with higher perceived value ofsupport for 13 out of fourteen forms of support.

    CONCLUSIONS: The findings suggest that ICT-mediated and non-ICT forms of support should be regarded as complementary,while the low level of receipt of valued forms of support could indicate high levels of unmet need in working carers. Implicationsfor further research and policy on working carers are considered.

  • 99.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Tornlöf Romin, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom: -      en fenomenografisk studie2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In caring for people with dementia confirmation of dignity and wellbeing is essential. How and in what way the nurse chooses to confirm determines the effect on the confirmation itself. If not individually adjusted to the person with dementia there’s a risk of dignity and wellbeing being reduced, damaged or lost. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing in people suffering from dementia. The nurses views on the person with dementia, personal beliefs on caring and on the meaning of dignity and wellbeing was predicted to have a significant role on the way he or she confirms the person. Method: Ten informants were interviewed on their personal experiences on confirming dignity and wellbeing. The narrations were analysed using a phenomenographic methodology in four different steps. The informants’ experiences were presented in an outcome space consisting sets of categories and subcategories of description. Result: Confirmation takes place within an interplay of factors with the potentiality to effect in a positively or negatively way. The nurses’ confirmation took place on the basis of their personal beliefs and constructs through secondary values, towards overall values, within a context of external factors and from a communicative system of feedback. The nurses had both enabling and hindering personal beliefs and constructs which were linked to time and organisational factors and to cognitive and physical abilities, communication and expression of the patient. Reflections and clinical implications: The study brings knowledge on nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing. The differences in nursing among the nurses can be further viewed and understood from a life-world perspective and contribute to nursing education, supervision and reflection.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Törnlöf Romin, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Vårdande möte i omvårdnaden av personer med demenssjukdom2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det vårdande mötet som gränsöverskridande samband av fem teman. Kärnan bestod i att bjuda in och närvara som grund för bekräftelse vilken länkades samman med fyra överlappande teman. Dessa var att främja för identitet och integritet, att återkoppla för historiskt sammanhang mot tidigare rollidentitet, att sörja för meningsfullhet genom samvaro och interaktion och att skydda mot utsatthet och sårbarhet. Författarnas slutsats var att det vårdande mötet gav upplevelser av glädje, humor, ökad funktion samt upplevelse av identitet, integritet, välbefinnande och minskat lidande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 51 - 100 of 2131
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf