lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 715
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Augustsson, Rebecka
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Blommendahl, Erika
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    NÄR DÖDEN VIDRÖR HJÄRTAT: En litteraturstudie om kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Studiens resultat utgjordes av två kategorier, vilka belyste kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: Att leva i en förändrad tillvaro och Kampen till ett meningsfullt liv. Resultatet visade att kvinnor upplevde starka känslor, samt förändringar i livet och kroppen efter hjärtinfarkten. Det framkom även brist på information och stöd från sjukvården. Slutsatser: Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnor ett lidande som relaterades till en otrygg vardag, en opålitlig kropp samt sjukvårdens bristande information och stöd. Därmed är det viktigt att allmänsjuksköterskan förstår de känslor som kvinnor erfar för att kunna ge ett fullgott stöd.

    Download full text (pdf)
    NÄR DÖDEN VIDRÖR HJÄRTAT
  • 52.
    Auren Karlgren, Birgitta
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Från intensivvård till vårdavdelning: En systematisk litteraturstudie ur ett patientperspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen. Metoden var systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Materialet granskades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flertalet patienter upplever överflyttningen positivt och de tolkar den, som att de blivit bättre. Ett antal patienter upplever överflyttningen med omedvetna känslor, antingen har de minnesluckor, eller ser de överflyttningen som en normal händelse i vårdkedjan. Ett fåtal patienter upplever överflyttningen som mycket traumatisk, de drabbas av oro och ångest, sk”flyttstress”. De oroar sig över hur de ska klara sig på vårdavdelning, känner sig enormt hjälplösa och har en rädsla över att bli ”glömda” på sitt rum och inte få den hjälp, de anser att de behöver. Slutsatsen av litteratur studien är att ett fåtal patienter upplever stor oro och ångest, när de ska lämna intensivvårdsavdelningen (IVA). Det är de patienter som varit svårast sjuka, oftast med multiorgansvikt och en lång vårdtid på IVA. Det är dessa patienter vi måste hjälpa till bättre livskvalitet vid en överflyttning till vårdavdelning. Förslagsvis utarbetas ett samarbete mellan mottagande vårdavdelning och intensivvårdsavdelning. Information upplever patienterna, som enormt viktig. En väl informerad patient är också en trygg patient. Anhöriga görs mer delaktiga i vården och är de välinformerade blir de ett stort stöd för patienten.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 53.
    Axelmalm, Emma
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sjöström, Sara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    ”ATT KASTAS MELLAN HIMMEL OCH HELVETE”: En självbiografistudie som belyser kvinnors upplevelser av våld i en nära relation2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:År 1864 stiftades en lag som gjorde det olagligt för en man att utöva våld mot den kvinna han hade en nära relation med. Våld mot kvinnor i en nära relation är idag ett växande samhällsproblem. Kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation undviker ofta att söka hjälp då de är rädda för att bli dåligt bemötta, dömda och ifrågasatta. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal vågar fråga kvinnor om de har blivit utsatta för våld för att kunna uppmärksamma problemet.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor upplever välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer.Metod:En kvalitativ studie valdes. Fem självbiografier valdes som belyste kvinnors upplevelser av våld i en nära relation. Analysprocessen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans(2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat:Det våld som kvinnorna utsattes för påverkade dem fysiskt, psykiskt och sexuellt. Våldet ledde till känslor av kränkning, otrygghet och hat. Dessa känslor gav kvinnorna ett lidande. Trots känslor av lidande kunde kvinnorna även känna välbefinnande då de fick stöd av vänner, familj och professionella.Slutsats:Kvinnorna upplevde både lidande och välbefinnande i den våldsamma nära relationen. För att hälso- och sjukvården ska kunna bemöta kvinnor som blir utsatta för våld i en nära relation på ett respektfullt och lyhört sätt, är det viktigt att de får en ökad förståelse och kunskap om kvinnornas egna upplevelser av sin situation.

    Download full text (pdf)
    ”ATT KASTAS MELLAN HIMMEL OCH HELVETE”
  • 54.
    Axelsson, Caroline
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Ljungström, Martina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Plötsligt och oväntat dödsfall.: Vårdandet av familjemedlemmar - deras upplevelse.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård.

    Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall.

    Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.

    Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt.

    Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt.

    Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Den tobaksfria familjen: utvärdering2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län har projektet Den tobaksfria familjen bedrivits perioden september 2009 - 2010. I projektet deltog utvalda verksamheter i Högsby och Nybro kommun. Projektet syftade till att fånga upp tobaksbrukande småbarnsföräldrar och blivande föräldrar för att motivera dem till tobaksstopp. Som en del i en projektutvärdering av projektet ”Den tobaksfria familjen” fick eHälsoinstitutet uppdraget att genomföra en utvärdering. Personalen intervjuades om sina upplevelser av att ha arbetat med metoden MI och hur deras samverkan med andra enheter i projektet hade fungerat.

    Utvärderingen av ”Den tobaksfria familjen” visade att personalen ser MI som en självklar metod för att arbeta förebyggande och med livsstilsförändringar inom tobaksavvänjning. Personalen angav att det är det sättet man måste möta föräldrarna på och att metoden stödjer arbetet att hjälpa föräldern att själv bli motiverad och komma till insikt. Alla intervjuade såg stor vinst med projektet och med den förnyade kunskap i MI de hade erhållit. Flera upplevde sig nu ha lättare att föra fram och prata kring tobaksbruk och tobaksfrågor med de föräldrar och blivande föräldrar som de möter.

    Det fanns inget större samarbete mellan de olika enheterna inom projektet utöver det som vissa enheter hade sedan tidigare. Inom projektet ”Den tobaksfria familjen” förekom främst träffar på lokal nivå och dessa hade inte lett till något utökat samarbete mellan verksamheterna.

    Utifrån utvärderingens resultat föreslår eHälsoinstitutet att följande punkter beaktas i det fortsatta arbetet med tobaksavvänjning riktat till småbarnsföräldrar: 

    • Regelbundna träffar med personal för tobaks- och metodfrågor genom vilka personalens behov av vidareutbildning, information och inspiration skulle kunna tillgodoses. 
    • Stöd till personal som arbetar med fler liknande metoder för att säkerställa att rätt metod används vid rätt tillfälle vilket skulle kunna öka effektiviteten och möjliggöra ett bättre resultat. 
    • Rutiner och/eller riktlinjer för hur pappor (sambos/partners) ska inkluderas vid frågor och dokumentation kring tobaksbruk. 
    • Förutsättningar för samarbete mellan olika verksamheter som arbetar kring småbarnsfamiljer med tobaksfrågor skulle kunna underlätta samverkan.
    • Information som är gemensam och landstingsövergripande skulle kunna underlätta för personalen och skulle kunna öka graden av kontinuitet för de tobaksbrukande föräldrarna. 
    • Länsövergripande samarbete såsom samordnad information och aktiviteter för att ta tillvara kunskaper och resurser för att anpassa tobaksavvänjning efter kulturella behov.
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Motiverande samtal (MI) inom Riskbruksprojektet i Kalmar län: utvärdering av personalens användning av MI och behov av stöd2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län, har grund- och fördjupningsutbildning i metoden Motiverande samtal för vårdpersonal inom landstinget genomförts. Kurserna har getts inom ramen för Riskbruksprojektet, som är ett regeringsuppdrag med målet att frågor om riskbruk av alkohol och tobak ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården. Som ett led i att utveckla sin verksamhet kring MI har Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län uppdragit åt eHälsoinstitutet att genomföra föreliggande utvärdering. Syftet med utvärderingen var att skapa ett underlag för hur Landstinget i Kalmar län skall arbeta vidare med utvecklingen av utbildningspaket i MI, där även stöd till personal ingår. Utvärderingsresultatet är baserad på en webbaserad enkät besvarad av 151 individer samt två intervjuer med sammanlagt fyra individer.

    Utvärderingen resultat visar att MI är en viktig och väl använd metod som upplevs som bra av de som använder den. 54,3% av de som besvarat enkäten använder MI så gott som dagligen och 82,8% instämmer i hög grad med att de anser att MI är en bra metod. Dock är behovet av utbildning och stöd för att upprätthålla en praktisk användning av MI relativt stort. 66,1% av de som besvarat enkäten uppger att de har behov av mer utbildning i MI.

    Utifrån utvärderingens resultat rekommenderar eHälsoinstitutet att följande punkter beaktas i det fortsatta arbetet med utbildning och stöd avseende tillämpning av MI:

    • Kursutbud - tydligt beskrivet och varierat kursutbud i flera nivåer
    • Koda samtal - spela in för bedömning och återkoppling
    • Övningstillfällen - möjlighet att öva tillsammans med kollegor och experter
    • Lathund - översiktlig och situerad guide för att hjälpa i samtalet
    • Nätverk - stöd i det dagliga arbetet och forum för frågor
    • Informationssida på intranätet - för spridning av information och inspiration
    • Dokumentarkiv på intranätet - tydligt strukturerad tillgång till forskning och verktyget
    • Nyhetsmejl - sammanställt utskick som information, inspiration och en möjlighet för de som inte har tid eller kan söka själva
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Registerdata i förbättringsarbete: personalens uppfattning inom Landstinget i Kalmar län2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som en del i ett större arbete med en fördjupningsanalys av Öppna Jämförelser Hälso- och sjukvård 2010 i Landstinget i Kalmar län gav landstinget eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag till landstingets pågående förbättringsarbete. Målet för uppdraget var dels att belysa hur personal använder registerdata i sitt pågående förbättringsarbete och dels hur man ser att man skulle kunna göra detta bättre. Studien har även undersökt hur personal upplever det att bli jämförd, i exempelvis Öppna Jämförelser. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med tio personer från landstinget, vid länets tre sjukhus och primärvården: Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, verksamhetsutvecklare, ekonom och verksamhetschef.

    Personalen trodde att man inom en snar framtid kommer att se mer av olika mätningar med snabb återföring. Personalen ansåg också att det ofta är svårt att ta reda på vad patienterna verkligen menar, men att det är viktigt att personalen försöker ta reda på det, genom olika mätningar.

    För att förändra attityder till registerdata måste personalen se registreringen som betydelsefull för sitt arbete. Det är viktigt att de närmaste cheferna uppmuntrar sin personal att använda register och berömmer dem när de gör det, att de synliggör personalens arbete och att de främjar ett klimat där alla kan vara delaktiga. Genom att återkoppla till personalen och bekräfta det de gör sätter man deras arbete med register och inmatning av data i ett meningsfullt sammanhang.

    För att öka trovärdigheten på data och jämförelser baserade på mätdata upplevde man att kvaliteten på indata måste höjas. Personalen ansåg att tolkning av registrerade data är nödvändig om de ska kunna användas. Siffror som presenteras måste relateras till den egna verksamheten och måste ges en bakgrund i form av svar på frågor om varför de ser ut som de gör. För att lära enheter att tolka data och för att kunna använda data behöver vissa initialt central hjälp.

    Överlag upplevde de intervjuade att personalen inom landstinget ser positivt på att bli jämförda oavsett om man ligger bra eller dåligt till. Jämförelsen blir både en morot och en piska för att förbättra verksamheten och nå uppsatta mål.

    I samtliga intervjuer påpekade man att uppdraget från landstingets ledning måste bli tydligare. Det är ledningen som måste staka ut vägen och peka på vilka områden som ska vara prioriterade att satsa på att förbättra. Genom att bryta ner nyckeltal till aktiviteter på olika nivåer kan man få fram hanterbara aktiviteter. Det är enklare att skapa förståelse för förbättringsarbete om man ställs inför något som verksamheterna kan genomföra.

    Personalen ansåg att det är viktigt att använda all tillgänglig data. Det är viktigt att på varje avdelning skapa en kultur där ”varje dag lite bättre” är implementerat i den ordinarie verksamheten- att man får till en kultur som kontinuerligt främjar förändring. Man måste lära sig att använda data som ett redskap att plocka ut, analysera och använda i sitt arbete.

    Rekommendation 

    • Utbilda personal i att registrera data och hantera register 
    • Prioritera framtagande av mallar för automatisk överföring från journal till register 
    • Utforma stöd för personalen att tolka sin egen data 
    • Främja att data, tolkning och resultat återkopplas till medarbetarna regelbundet 
    • Avsätta permanenta resurser för hantering av mätning, data och förbättring i det dagliga arbetet 
    • Främja inkluderandet av patienter i förbättringsarbete, genom exempelvis fokusgrupper 
    • Inkludera personal i tvärprofessionella grupper vid all central tolkning av registerdata
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Axelsson, Clara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Utvärdering av läkemedelsavstämning: rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges Kommuner och Landsting har inlett en satsning för att minska vårdskadorna i landet. Hit hör frågor gällande läkemedelsfel i vårdens övergångar. Man har sammanställt ett antal åtgärder som, konsekvent tillämpade, syftar till att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Detta åtgärdspaket sammanfattas i begreppet läkemedelsavstämning.

    På ortopedkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar infördes i början av år 2009 en ny rutin för läkemedelsavstämning, ”Säker läkemedelsordination”. Rutinen strukturerar ansvarsfördelning och arbetsuppgifter för läkare och sjuksköterskor gällande läkemedelsavstämning med klinikens patienter. För att underlätta dokumentation och förenkla kontroll samt rapportering till SKL infördes en mall för dokumentation i datorjournalsystemet Cosmic under oktober 2009 på ortopedkliniken.

    Inför ett eventuellt breddinförande av en dokumentationsmall för läkemedelsavstämning och rutiner kring läkemedelsavstämning i Cosmic gav Landstinget i Kalmar län uppdraget åt eHälsoinstitutet att genomföra en utvärdering. Utvärderingen hade till syfte att ta tillvara erfarenheter av rutin och mall på ortopedkliniken.

    Rutinen för läkemedelsavstämning upplevdes av läkare och sjuksköterskor som enkel att följa. Läkarna ansåg dock att det är en onödig rutin för de planerade patienter man tar emot på avdelningen; sjuksköterskor uppgav att de finner stöd i rutinen. Utvärderingen föreslår att rutinen ska kompletteras med anvisningar om var dokumentation av läkemedelsavstämning ska ske och att det ska beskrivas hur personal ska agera då tillfälliga läkemedel inte är utsatta vid patientens hemgång.

    De starkaste synpunkterna på dokumentationsmallen i Cosmic för läkemedelsavstämning gällde presentationen av sökorden i epikrisen. Alla intervjuade yrkeskategorier ansåg att presentationen var mycket svårläst och utvärderingen föreslår därför att mallen döljs i epikrisen. Utvärderingen föreslår även att en värdering av de befintliga sökorden genomförs för att utveckla dessa till, enligt verksamhetens mått, mer relevanta.

    Personalen upplevde det svårt att uppskatta huruvida mall och rutin medfört att antal läkemedelsfel minskat. Fall där fel upptäckts och rättats till förekom under tiden man arbetat enligt rutinen vilket betraktas som en positiv effekt. För att undersöka huruvida rutinen och/eller mallen bidrar till att minska antal läkemedelsfel föreslår utvärderingen att en jämförande före- och efterstudie av journaler genomförs.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Axmarker, Daniel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Clausson, Axel
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    VÅRDARES ATTITYD OCH BEMÖTANDE GENTEMOT PATIENTER MED DROGMISSBRUK: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.

    Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.

    Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.

    Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.

    Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk upplever att de inte blir betrodda eller tagna på allvar. Denna upplevelse skulle kunna påverkas positivt om personalen hade mer utbildning inom missbruksvård. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Axén, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Det kulturella arvet- en resurs i omsorgen av de äldre2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 61.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria ; Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy .
    Hoffmann, Frédérique
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Rodrigues, Ricardo
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Schmidt, Andrea
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Chiatti, Carlos
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    Fry, Gary
    University of Leeds, UK.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. Swedish National Family Care Competence Centre (SNFCCC), Sweden.
    Magnusson, Lennart
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. Swedish National Family Care Competence Centre (SNFCCC), Sweden.
    Socci, Marco
    Polytechnic University of Marche, Italy ; Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy.
    Stückler, Andreas
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Széman, Zsuzsa
    Hungarian Academy of Science, Hungary.
    Widéhn, Nadja
    Swedish National Family Care Competence Centre (SNFCCC), Sweden.
    Lamura, Giovanni
    Italian National Institute of Health and Science on Aging (INRCA), Italy ; European Centre for Social Welfare Policy and Research, Austria.
    Deliverable 3.6: Final report on the “Methodological Framework”2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report proposes a framework for Impact Assessment of ICT-enabled services to support informal carers, at family, organisational and national levels, and applies this framework to assess the evidence for impact in 12 cases from Europe and North America.

  • 62.
    Barkstedt, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV FYSISKAKTIVITET PÅ RECEPT SOM ALTERNATIVBEHANDLINGSMETOD: En intervjustudie2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genom fysisk aktivitet är det möjligt att både förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vårdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primärvården har av fysisk aktivitet på recept som alternativ behandlingsmetod.

    Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och består av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vårdcentraler.

    Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera års erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. Inställningen till FaR var positiv så länge som det genomfördes på patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det låg i primärvårdens ansvarsområde att jobba med FaR.

    Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva så länge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen var tillräcklig men att de borde få mer uppföljning på utbildningen. Även uppföljningen av patienterna och samarbetet med idrottsrörelsen behövde enligt sjuksköterskorna förbättras. Genom ett stärkt samarbete skulle patienternas följsamhet till recepten bli lättare att kontrollera och därmed skulle uppföljningsarbetet bli lättare att genomföra.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 63.
    Becic, Amila
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sabanovic, Larisa
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Palliativ vård: Önskan om att känna sig trygg2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats där nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vården. Vårt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vården ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och värderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. när patienter kunde vårdas i det egna hemmet. Våra fynd visade att förtroende skapar en känsla av trygghet vilket leder till att välbefinnande förstärks och sjuksköterskan får bättre kunskap om patienten och patientens livsvärld. För att fördjupa oss i patientens upplevelse av den palliativa vården har vi använt oss av livsvärldsteori och teori om att finna mening med livet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Beck, Simon
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hur sjuksköterskor kan stödja anhöriga i sorg2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det är en svår upplevelse att förlora en anhörig. Sorgen kan medföra ett känslomässigt lidande och en påfrestning på hälsan. Sjuksköterskor ställs ofta inför den svåra situation som det innebär att möta anhöriga till avlidna patienter och många känner sig inte bekväma med uppgiften. Detta resulterar i att anhöriga inte alltid får det stöd de önskar eller behöver vilket kan öka lidandet. Vi beskriver i denna systematiska litteraturstudie vad sjuksköterskan kan göra för att stödja anhöriga i sorgeprocessen. Två övergripande teman framträdde stöd i mötet och stöd i organisationen. Genom att skapa god relation, med ärlighet, omtanke och vänlighet, och ha samtalet i fokus kan sjuksköterskan stödja den anhörige initialt i mötet. Samtalet kan även vara ett redskap för att bedöma behov så att varje individ kan få ett optimalt stöd. Resultatet visade även att organisationen kan stötta sjuksköterskan i arbetet att stödja anhöriga genom att ha klara rutiner, god samverkan (mellan olika instanser) och ge utbildning. Denna studies resultat har uppbackning av tidigare teorier och forskning inom ämnet. Dock kvarstår det faktum att sörjande fortfarande inte upplever att de får ett tillräckligt stöd. Fortsatt forskning för att utreda varför teoretisk kunskap inom detta område inte praktiskt tillämpas behövs.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 65.
    Belkacem, Jamilla
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sexuellt självförtroende.: Hur tenderar vuxna skatta sitt sexuella självförtroende?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Bengtsson, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Svensson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Faktorer som stör sömnen på sjukhus: Vad är det som stör det patienterna bör?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökningen resulterade i nio artiklar vilka analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån kommande faktorer som vårdmiljön såsom ljud, ljus och rumstemperatursamt faktorer relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsarbete inverkade negativt på patienters sömn. Även inifrån kommande faktorer som psykiska faktorer och fysiska faktorer inverkade negativt. De psykiska faktorerna innebar bland annat oro och depressiva tankar medan de fysiska faktorerna visade sig vara relaterade till bland annat smärta och inaktivitet under dagen. Slutsats: Både faktorer i sjukhusmiljön och faktorer härstammande från patienterna själv inverkade negativt på sömnen. Målet för sjuksköterskans omvårdnadsarbete är att främja patienters hälsa, både psykiskt och fysiskt. Genom att tillämpa individanpassad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienter att sova.

    Nyckelord: störd sömn, behov, negativt inverkande faktorer, sjukhus

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 67.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Lönnvik, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    I VILKEN OMFATTNING UTFÖRS DEN BASALA HYGIENEN AV RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR?: Finns det faktorer som främjar eller hindrar utförandet?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 68.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hopp2012In: Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik / [ed] Lena Wiklund Gustin och Ingegerd Bergbom, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, 1, p. 239-248Chapter in book (Other academic)
  • 69.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hagberg, Margaretha
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University.
    Hälsostödjande familjesamtal2012In: Att möta familjer inom vård och omsorg / [ed] E. Benzein, M. Hagberg, B-I. Saveman, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, p. 59-78Chapter in book (Other academic)
  • 70.
    Berg, Hanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    PATIENTENS DELAKTIGHET: En förutsättning för god vård2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Today patients are more aware of their rights regarding their own care. They are more informed, more engaged and have more and individual requirements, which leads to increased demands for information and participation increases. The Health Act sets out the patients´ right to participation. Participation increases patient satisfaction with care, promotes healing and increases adherence to health care advise. The patient doesn´t always experience participation in their own care to the extent they wish, which suggests that nurse’s does not always succeed in getting the patient involved. The purpose of this study is to describe factors that are important for patient participation in nursing care in a nurse- and patient perspective. Nine research articles were analyzed with qualitative content analysis. The analysis resulted in two themes: health care relationships and communication. Through various acts of nursing care, patients experienced themselves as being seen and confirmed. Patients experienced a sense of security and trust, which is the essence of a trusting relationship, which in turn is the basis for caring and patient participation in their own care. Patient participation requires a sophisticated interaction between nurse and patient, a quest of a safe relationship that can lead the patient to see themselves seen and confirmed.

     

     

     

    Keywords: patient participation, nurse-patient relationship, nurse, care

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 71. Berg, Katarina
    et al.
    Idvall, Ewa
    Nilsson, Ulrica
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. Linköpings universitet.
    Unosson, Mitra
    Psychometric evaluation of the post-discharge surgical recovery scale.2010In: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 16, no 4, p. 794-801Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    UNLABELLED: RATIONALE, AIM AND OBJECTIVES: Day surgery patients are discharged after a short period of postoperative surveillance, and reliable and valid instruments for assessment at home are needed. The aim of this study was to evaluate the psychometric properties of a Swedish version of the post-discharge surgical recovery (PSR) scale, an instrument to monitor the patient's recovery after day surgery, in terms of data quality, internal consistency, dimensionality and responsiveness.

    METHODS: Data were collected on postoperative days 1 and 14 and included 525 patients. Data quality and internal consistency were evaluated using descriptive statistics, correlation analyses and Cronbach's alpha. The dimensionality of the scale was determined through an exploratory factor analysis. Responsiveness was evaluated using the standardized response mean and the area under the receiver operating characteristics curve (AUC). The correlation between change score in PSR and change score in self-rated health was assessed using Pearson's correlation coefficient. Patients' ability to work and their self-rated health on postoperative day 14 were used as external indicators of change.

    RESULTS: Six items showed floor or ceiling effects. Cronbach's coefficient alpha was 0.90 and the average inter-item correlation coefficient was 0.44 after the deletion of two items. The items were closely related to each other, and a one-factor solution was decided on. A robust ability to detect changes in recovery (standardized response mean = 1.14) was shown. The AUC for the entire scale was 0.60. When initial PSR scores were categorized into three intervals, the ability to detect improved and non-improved patients varied (AUC 0.58-0.81). There was a strong correlation between change scores in PSR and health (0.63).

    CONCLUSIONS: The Swedish version of the PSR scale demonstrates acceptable psychometric properties of data quality, internal consistency, dimensionality and responsiveness. In addition to previous findings, these results strengthen the PSR scale as a potential instrument of recovery at home.

  • 72. Berg, Katarina
    et al.
    Kjellgren, Karin
    Unosson, Mitra
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Postoperative recovery and its association with health-related quality of life among day surgery patients.2012In: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 11, no 1, p. Article ID: 24-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Day surgery holds advantages for both the patient and the health care organization. However, recovery beyond the first postoperative week and following different types of surgery has not been explored to any greater degree. The current aims were to prospectively describe postoperative recovery and health-related quality of life among different groups of day surgery patients and to explore the association between postoperative recovery and health-related quality of life 30 days after discharge.

    METHODS: A consecutive sample of 607 adult day surgery patients undergoing orthopaedic, gynaecological or general surgery was included. Postoperative recovery was assessed on days 1, 7 and 14 using the Swedish Post-discharge Surgery Recovery scale and the Quality of Recovery-23 scale. The EQ-5D was used to assess health-related quality of life preoperatively and 30 days following discharge. A repeated measure ANOVA was conducted to evaluate postoperative recovery from day 1 to day 14 and between different surgical groups. Hierarchical multiple linear regression models were used to explore the association between postoperative recovery and health-related quality of life.

    RESULTS: Postoperative recovery improved from day 1 to 14 in all surgical groups (p<0.001). The orthopaedic patients had lower postoperative recovery on day 14 compared to the general and the gynaecological patients (p<0.001). Health-related quality of life was lower among orthopaedic patients (p<0.001), even if significant improvements over time were seen in all groups. Recovery on day 7 was associated with health-related quality of life 30 days after the day surgery (p<0.05).

    CONCLUSION: Particularly orthopaedic day surgical patients seem to favour a closer follow-up in order to support recovery and thereby also positively influence health-related quality of life.

  • 73.
    Bergdahl, Elisabeth
    et al.
    Enheten för forskning om palliativ vård, Ersta Sköndal Högskola.
    Benzein, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Enheten för forskning om palliativ vård, Ersta Sköndal Högskola.
    Andershed, Birgitta
    Enheten för forskning om palliativ vård, Ersta Sköndal Högskola.
    Development of nurses´ abilities to reflect on how to create good caring relationships with patients in palliative care: an action research approach2011In: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 18, no 2, p. 111-122Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we present an action research process aimed at enhancing nurses’ abilities to reflect on how to create good caring relationships with patients in advanced home care. Another aim was to examine the usefulness of an emerging theory, derived from results from a previous study. The request for this project to take place came from an advanced home care unit which had received complaints concerning patients in the palliative phase. The action performed was clinical supervision, structured around abilities that nurses need in order to create good caring relationships. During the action research process 42 narratives were analysed by the participating group. Three different data collections were carried out and analysed with qualitative content analysis in a triangulation procedure. The emerging theory was found to be useful and was also refined. The nurses reported that they felt strengthened and had developed their ability to reflect over good caring relationships. Some changes to practice were carried out by the participating nurses. The result also indicates that action research can be helpful in examining the usefulness of an emerging theory.

  • 74.
    Bergfeldt, Ann-Christin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Jonsson, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Anhörigas behov av strokeinformation: En litteraturstudie ur ett anhörigperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Berggren, Jenny
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom: ur make/makas perspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fyra självbiografier analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Sorg, en förändrad livssituation och ljuspunkter i vardagen. Resultatet visade att de anhöriga gick igenom ett sorgearbete när deras livskamrat drabbades av sjukdomen och de hade svårt att acceptera sjukdomen. De anhöriga upplevde en radikal förändring av livssituationen på grund av sjukdomen och de fick inträda som vårdare för att ständigt finnas där för den sjuke. Trots detta upplevde de anhöriga att det fortfarande förekom ljuspunkter i livet, stöd från vänner och familj visade sig vara viktigt. Slutsats: Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse för hur de anhöriga upplever sin situation vilket kan göra att stöd erbjuds i ett tidigt skede.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 76.
    Berglund, Mia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Att ta rodret i sitt liv: Lärande utmaningar vid långvarig sjukdom2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    A starting point for this thesis is that patients’ learning has not received sufficient attention and thus has not featured in the study programmes in the field of caring. Focus has instead been placed on patients being given information and advice about their illness and treatment, advice that they are then expected to comply with. Too little attention has been paid to the individual who lives with his/her illness and who should be considered to have significant experiences. The overall aim has been to analyze and describe the phenomenon of learning to live with long-term illness as well as to develop a didactic model that can help carers to support patients’ learning processes.

    The theoretical perspective in the thesis is lifeworld theory, which permeates ontological, epistemological and methodological standpoints and also the view on learning. The design and carrying out of the research is based on a reflective lifeworld approach. The empirical study consists of interviews with people who live with different types of long-term illnesses.

    The learning that follows life with a long-term illness is generated in such a way as to respond to the will to live the well-known everyday life. A greater understanding of the empirical results has been achieved by a lifeworld philosophical elucidation, with a particular focus on learning turning points and the importance of reflection. Based on the empirical results, the lifeworld philosophical elucidation and the caring science lifeworld didactics a didactic model has been formulated. This model is entitled: The challenge – to take charge of one’s life with long-term illness. The model contains four theses: 1) Confronting one’s life situation and challenging to make a change, 2) Positioning oneself at a distance when creating a new whole, 3) Developing self-consciousness and taking responsibility, 4) Making learning visible with the aim of providing development and balance in life.

    The results in the thesis show that a genuine learning is something that differs from the learning of information and that the learning must be supported at an existential level based on the sufferer’s situation and for a long period of time.

    Download full text (pdf)
    Mia Berglund, Doctoral Thesis
  • 77. Bergman, Eva
    et al.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University.
    Karlsson, Jan-Erik
    Malm, Dan
    The impact of comprehensibility and sense of coherence in the recovery of patients with myocardial infarction: a long-term follow-up study2012In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 11, no 3, p. 276-283Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: After being through a myocardial infarction (MI), a severe recovery period ensues for the patient. Longterm follow-ups are helpful, but what this should include differs between patients. Today there is no established approach to identify needs for support after an MI. Aim: The aim was to describe sense of coherence (SOC) over time in relation to sex, as well as further SOC in relation to quality of life (QoL) and treatment satisfaction in patients with an MI. Methods. This study had an observational and longitudinal design and followed 18 women and 60 men with an acute MI for 49-67 months after the onset of MI. Instruments used were the SOC-13 and the Seattle Angina Questionnaire. Results: Women scored lower SOC than men. A main effect of time was shown for comprehensibility which increased significantly from baseline to the long-term follow-up. Women increased from a lower level to an equal level as men at the long-term follow-up. The total SOC was significantly associated with QoL and treatment satisfaction. Conclusion: High comprehensibility and high SOC give the patient a better basis to handle life after MI. Thus, healthcare professionals should keep in mind that SOC and especially comprehensibility have meaning for the patient's ability to handle her or his recovery. Healthcare professionals need to together with the patient identify and work with lifestyle factors that contribute to increased comprehensibility about the disease, which gives the patient the foundation to preserve and promote her or his health both in the short and long term.

  • 78.
    Bergstrand, Elmina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Karlsson, Ann-Sofi
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med bärarskap av multiresistenta bakterier2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Berleen Danå, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Petersson, Ing-Marie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Munohälsans betydelse för vårdtagares välbefinnande och livskvalitet2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Berlin Hallrup, Leena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Vardagslivet i bostad med särskild service med institutionell prägel - en studie av personer med intellektuell funktionsnedsättning och personalens erfarenheter2012Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The general intention of recent Swedish legislation concerning adults with intellectual disabilities has been to provide care and support for this group in small settings in the community. It has been shown that adults with intellectual disabilities are better equipped to exert influence over their own care and support when living in group homes in the community and other forms of independent living as opposed to large institutional settings. Recent research on this group has to a great extent concerned the study of how life is in small group homes for this group and has highlighted obstacles preventing them from participating in society. Previous research has indicated that living in institutional settings makes it difficult for them to exert influence on their lives. A small number of large institutional care settings still exist, however, in Sweden and there is a dearth of research that focuses on how adults with intellectual disabilities experience everyday life in such settings. In addition, little research has been carried out on the role of the care workers who work in such settings. The aim of this research has thus been to describe the experiences of adults with intellectual disabilities and care workers of living and working in an institutional care setting in Sweden.

     

    An ethnographic approach including participant observation and in-depth interviews was used to gain a deeper understanding of how adults with intellectual disabilities and staff experience their everyday life in an institutional care setting. The result showed that the residents experienced;  I) a sense of belonging, which was connected to having access to a private sphere and being part of social togetherness;  II) a feeling of insecurity in relation to other residents and care workers;  III) a longing for independence and a desire to get away. The study of the staff revealed three main themes that represent their approach; I) creating a family-like atmosphere; II) making the everyday life ordered and structured; III) being exposed to stress factors.

     

    The results revealed the importance of paying close attention to what adults with intellectual disabilities and their care workers have to say about their everyday lives when living and working in an institutional care setting. It may be concluded that adults living in an institutional care setting experience their everyday lives in existential terms such as belonging, insecurity and longing. For caring science and in caring practices of people with intellectual disabilities, it is not satisfactory that residents experience such an insecure existence in a care setting. In order to provide individual care and support, staff need to be more open and vigilant as to the residents’ vulnerability and be able to guide them in matters  concerning emotional aspects. It was seen that care workers in their everyday work with residents in an institutional care setting used experiences from their personal lives in situations where they lacked formal care training. Such experiences may have helped to create meaningfulness but at the same time risked preserving inequality and gender stereotyping. In order to avoid these risks care workers should receive clear directives from the management about the care objectives, and guidelines about how best to care for adults with intellectual disabilities and offer them individualized care. Furthermore, it also became evident that care workers need additional support, training and opportunities for reflection to cope with their complex work situation. The results of this research can contribute to a greater insight and deeper knowledge of what adults with intellectual disabilities experience in an institutional care setting in the 2000’s , enabling the staff and management to further enhance the well-being for this group of individuals. The findings can provide feedback to staff, managers and researchers working in the intellectual disabilities field.

     

    Keywords: adults with intellectual disabilities, care, care workers, ethnography, institutional care setting, Sweden

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Berlin Hallrup, Leena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Heikkilä, Kristiina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Bengtsson-Tops, Anita
    Högskolan i Kristianstad.
    Care workers´ experiences of working in a Swedish institutional care setting2010In: Learning Disability Practice, ISSN 1465-8712, Vol. 13, no 7, p. 21-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Despite the general move to support people with learning disabilities in their own homes or in home-like settings, many institutional settings still exist and little research has been carried out on the role of the care workers who work in them. In this study, participant observations over a 16-month period describe care workers’ experiences of working in an institutional care setting in Sweden, and 18 care workers were interviewed. The three main themes to emerge from the thematic analysis were: care workers were engaged in creating a family-like atmosphere; they were engaged in making the everyday ordered and structured; and they were exposed to stress factors. It became evident that care workers need additional support, training and opportunities for reflection to handle their complex work situation.

  • 82. Berterö, Carina
    et al.
    Hjelm, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Social support as described by foreign-born persons diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden2010In: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 12, no 4, p. 507-514Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and describe the meaning of support and its impact on the life situation of foreign-born persons diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden in relation to gender, age, and the duration of the disease. Mixed methods were used on a purposive sample of 34 foreign-born adults who had been diagnosed with type 2 diabetes mellitus. Qualitative data were collected by semi-structured interviews and quantitative data were collected by the Norbeck Social Support Questionnaire (NSSQ). The meaning of “support” was described by the participants as medical support, information support, and aiding support to learn to manage diabetes. Support influenced the participants' entire life and their need for it was related to the severity of the diabetes and differences regarding age and gender. The participants scored low on the NSSQ regarding total emotional support, total aid, and total function and 42% had lost an important relationship during the last year. Their marital status had no impact on emotional support but aid was significant. Medical support, with regular follow-up and information, is important in obtaining affirmation and aids in learning to manage diabetes mellitus.

  • 83.
    Birkestedt, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Hallström, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Fitta mot fitta, kan STI smitta!: En queerteoretisk granskning av STI- information i Kalmar och Växjö.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background:

    Several studies have shown there has been significant lack of knowledge about women who have sex with women cross infect each other with STIs. It has been less likely that women who have sex with women visit health care than heterosexuals, they often felt badly treated, invisible and did not always know where to turn in case of an STI. Objective: The objective was to examine if STI information from Kalmar and Växjö county websites and GCK-summit, targeted women who have sex with women. Method: With a queer theoretical perspective a critical discourse analysis was made by STI information on the internet. Results: Women who have sex with women have been excluded in the STI information currently available through Kalmar and Växjö county websites. The public notices for screening tests have not been designed in such way it includes women who have sex with women. Women who have sex with women have been an obscure group. Conclusion: The conclusion was that women who have sex with women have not been included in the STI information available on the internet within the county councils of Kalmar and Kronoberg.

    Download full text (pdf)
    Fitta mot fitta kan STI smitta!
  • 84.
    Björk, Annika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Holgersson, Josefine
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    HIV/AIDS-patienters upplevelse av sjukvårdspersonals bemötande i en omvårdnadskontext2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden beskriver att HIV-infektionen är en blodsmitta och AIDS är ett följdsyndrom. Sjukvårdspersonal upplever att de inte har tillräckligt med kunskap om infektionen och patientgruppen vilket kan leda till ett bristfälligt bemötande för patienten. Omvårdnadsteoretikern Jean Watsons interaktionsteori ligger till grund för studiens teoretiska referensram. Syftet är att beskriva HIV- och AIDS-patienters upplevelser av bemötandet i en omvårdnadskontext. Metoden är en systematisk litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. MeSH-termer och fritextsökning användes för att hitta relevanta artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Fyra artiklar hittades genom manuell sökning av författarnas namn. Modifieringar av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning av artiklar. Resultatet presenteras i tre kategorier, Bemötande, Den särbehandlade kroppen och Människovärde med respektive underkategorier. I resultatet beskrivs att patienterna upplevt hindrande föreställningar samt okunnighet om infektionen hos sjukvårdspersonalen vilket lett till brister i omvårdnaden. Patienter beskrev hur sjukvårdspersonalen undvek dem samt vidtog onödigt mycket säkerhetsåtgärder vid omvårdnad. Slutsatsen visar att bemötandet inom vården är bristfällig vid omvårdnad av HIV/AIDS-patienter. För att få en bättre omvårdnad upplever patienterna att de vill bli vårdade på specialistavdelningar för HIV eller AIDS samt att sjukvårdspersonalens kunskap om infektionen bör öka.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Blom, Charlotte
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Abramsson, Zara
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Att leva med barn som har ADHD.: Familjemedlmmars upplevelser av att leva med barn som har diagnosen ADHD.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 86.
    Blommendahl, Jonas
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Eriksson, John
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Faktorer som inverkar på situationer med hot och våld inom vuxenpsykiatrin2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 87.
    Blomqvist, Christian
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Otranen, Ville
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    NÄR LIVET TAR EN U-SVÄNG: Anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd från sjukvården2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige och den diagnos som kräver flest vårddagar i hemmet. Antalet särskilda boende- och sjukhusplatser har minskat på grund av besparingsskäl, vilket har lett till att behov av vård i hemmet har ökat.  År 2000 vårdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen är inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd från sjukvården. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhöriga upplevde en förändrad livsvärld vid stroke. Stroke kom som en chock och de blev tvungna att anpassa sig genom att omstrukturera sina liv, förändra relationer, ta ökat ansvar, hitta strategier för att orka vårda och hämta kraft. Framtiden var oviss och beroende på hur sjukdomen utvecklades. Anhöriga upplevde bristande information och stöd från sjukvården. Slutsats: Anhöriga mår psykiskt dåligt och en effektivare hjälp från sjukvården var önskvärt. Anhöriga ville få information om en strokes fysiska/psykiska effekter, behandlingsalternativ och vilka rättigheter den sjuke och anhörige har. Stöd efterfrågas i form av avlastning och kontinuitet i vården.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Blomqvist, Linnea
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sambandet mellan undersökningsinstrument för fysisk aktivitet som används för barn med övervikt2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    Investigation physical activity in a population gives descriptive data and the

    result serves as a measuring instrument for how future interventions ought to

    be designed. The purpose of this study was to see whether any associations

    existed between three examination instruments for physical activity that are

    used with children with overweight. Method: The participants were

    measured, weighed, estimated their physical activity (questionnaire), testing

    their physical performance (six-minute walking test) and their physical

    activity was measured (accelerometer). Results: Eight girls, aged 7-13, body

    mass index of 26 ± 3.7, participated. The majority of the children estimated

    to be physically active for 30-60 min/day, during weekdays and weekends,

    but seen as a group the estimation was significantly lower on the weekend.

    Their physical performance showed a significantly lower value than the

    predicted value. The children performed on average for 67 ± 24 min / day

    during the week and significantly less (31 ± 29.7 min / day) on weekends. A

    significant association existed between performed physical activity during

    weekdays and the performance test. A formula for how this relationship

    could be calculated was designed. Conclusion: Despite low numbers of

    participants the result of the study could indicate that 6MWT can be used not

    only for assessing the performance but also to calculate the executed amount

    of activity during weekdays.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 89.
    blomster, marie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    carlsson, johanna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    HÄLSOFRÄMJANDE FAKTORER VID DIABETES UTIFRÅN KÄNSLA AV SAMMANHANG: -En intervjustudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.

    Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.

    Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen.

    Slutsats KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT
  • 90.
    Bodin, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Lang, Victoria
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors livskvalitet vid bröstcancer -en systematisk litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.

    Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod. Tre kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med stöd av en modifierad kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom två kategorier där bröstcancerdrabbade kvinnor skattade sin livskvalitet dels som försämrad och dels som förbättrad. Resultatet påvisade även ett antal underkategorier som konstaterade likheter och olikheter gällande kvinnors livskvalitet. I kategorin försämrad livskvalitet framkom sex underkategorier vilka var sjukdomssymtom, kroppsuppfattning, medicinsk behandling, omvårdnad, ålderspåverkan och social status. Två underkategorier framkom i kategorin förbättrad livskvalitet vilka var själslig välmående och fysisk- och psykisk välmående. Slutsats: Utifrån resultatet konstaterades att majoriteten av kvinnorna värderade sin livskvalitet som försämrad efter diagnostiserad bröstcancer. Kvinnors åldrande, erfarenheter och andlighet hade en positiv inverkan på deras livskvalitet.

    Download full text (pdf)
    C-uppsats
  • 91.
    Bomberhult, Marie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Bergljung, Nina
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Vuxna patienters preoperativa oro i samband med dagkirurgiska ingrepp: En systematisk litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Book, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Alm, Ulrika
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    HUR KVINNOR MED BRÖSTCANCER UPPLEVER MÖTEN MED VÅRDPERSONALEN: En litteraturstudie baserad på självbiografier2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 93. Borendal Wodlin, Ninnie
    et al.
    Nilsson, Lena
    Linköpings universitet.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Kjølhede, Preben
    Linköpings universitet.
    Mode of anesthesia and postoperative symptoms following abdominal hysterectomy in a fast-track setting.2011In: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, Vol. 90, no 4, p. 369-379Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To determine whether postoperative symptoms differ between women who undergo abdominal benign hysterectomy in a fast-track model under general anesthesia or spinal anesthesia with intrathecal morphine.

    DESIGN: Secondary analysis from a randomized, open, multicenter study.

    SETTING: Five hospitals in south-east Sweden.

    POPULATION: One-hundred and eighty women scheduled for benign hysterectomy were randomized; 162 completed the study; 82 were allocated to spinal and 80 to general anesthesia.

    METHODS: The Swedish Postoperative Symptoms Questionnaire, completed daily for 1 week and thereafter once a week until 5 weeks postoperatively.

    MAIN OUTCOME MEASURES: Occurrence, intensity and duration of postoperative symptoms.

    RESULTS: Women who had hysterectomy under spinal anesthesia with intrathecal morphine experienced significantly less discomfort postoperatively compared with those who had the operation under general anesthesia. Spinal anesthesia reduced the need for opioids postoperatively. The most common symptoms were pain, nausea and vomiting, itching, drowsiness and fatigue. Abdominal pain, drowsiness and fatigue occurred significantly less often and with lower intensity among the spinal anesthesia group. Although postoperative nausea and vomiting was reported equally in the two groups, vomiting episodes were reported significantly more often during the first day after surgery in the spinal anesthesia group. Spinal anesthesia was associated with a higher prevalence of postoperative itching.

    CONCLUSIONS: Spinal anesthesia with intrathecal morphine carries advantages regarding postoperative symptoms and recovery following fast-track abdominal hysterectomy.

  • 94.
    Borgström, Jennie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Postpartumblödning2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Boström, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Eriksson, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Humor i omvårdnadsrelationen - en systematisk litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 96.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Dahlberg, Karin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Sandman, Lars
    University of Borås, Sweden.
    Balancing Between Closeness and Distance: Emergency medical services personnel’s experiences of caring for families at out-of-hospital cardiac arrests and deaths2012In: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 27, no 1, p. 42-52Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) is a lethal health problem thataffects between 236,000 and 325,000 people in the United States each year. As resuscitationattempts are unsuccessful in 70-98% of OHCA cases, Emergency Medical Services(EMS) personnel often face the needs of bereaved family members.Problem: Decisions to continue or terminate resuscitation at OHCA are influenced byfactors other than patient clinical characteristics, such as EMS personnel’s knowledge,attitudes, and beliefs regarding family emotional preparedness. However, there is littleresearch exploring how EMS personnel care for bereaved family members, or how theyare affected by family dynamics and the emotional contexts. The aim of this study is toanalyze EMS personnel’s experiences of caring for families when patients suffer cardiacarrest and sudden death.Methods: The study is based on a hermeneutic lifeworld approach. Qualitative interviewswere conducted with 10 EMS personnel from an EMS agency in southern Sweden.Results: The EMS personnel interviewed felt responsible for both patient care and familycare, and sometimes failed to prioritize these responsibilities as a result of their ownperceptions, feelings and reactions. Moving from patient care to family care implied amovement from well-structured guidance to a situational response, where the personnelwere forced to balance between interpretive reasoning and a more direct emotionalresponse, at their own discretion. With such affective responses in decision-making, thepersonnel risked erroneous conclusions and care relationships with elements of dishonesty,misguided benevolence and false hopes. The ability to recognize and respond to people’sexistential questions and needs was essential. It was dependent on the EMS personnel’sbalance between closeness and distance, and on their courage in facing the emotionalexpressions of the families, as well as the personnel’s own vulnerability. The presence offamily members placed great demands on mobility (moving from patient care to familycare) in the decision-making process, invoking a need for ethical competence.Conclusion: Ethical caring competence is needed in the care of bereaved family membersto avoid additional suffering. Opportunities to reflect on these situations within a frameworkof care ethics, continuous moral education, and clinical ethics training are needed.Support in dealing with personal discomfort and clear guidelines on family support couldbenefit EMS personnel.Bremer A, Dahlberg K, Sandman

  • 97.
    Bremer, Anders
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. University of Borås, Sweden.
    Sandman, Lars
    University of Borås, Sweden.
    Futile cardiopulmonary resuscitation for the benefit of others: An ethical analysis2011In: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 18, no 4, p. 495-504Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been reported as an ethical problem within prehospital emergency care that ambulance professionals administer physiologically futile cardiopulmonary resuscitation (CPR) to patients having suffered cardiac arrest to benefit significant others. At the same time it is argued that, under certain circumstances, this is an acceptable moral practice by signalling that everything possible has been done, and enabling the grief of significant others to be properly addressed. Even more general moral reasons have been used to morally legitimize the use of futile CPR: That significant others are a type of patient with medical or care needs that should be addressed, that the interest of significant others should be weighed into what to do and given an equal standing together with patient interests, and that significant others could be benefited by care professionals unless it goes against the explicit wants of the patient. In this article we explore these arguments and argue that the support for providing physiologically futile CPR in the prehospital context fails. Instead, the strategy of ambulance professionals in the case of a sudden death should be to focus on the relevant care needs of the significant others and provide support, arrange for a peaceful environment and administer acute grief counselling at the scene, which might call for a developed competency within this field.

  • 98.
    Brodd, Ulrika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Gustafsson, Sophie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Att vara närstående till någon som drabbats av stroke: Upplevelsen av stöd i sjukvården.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Närstående har en betydelsefull roll och får ta ett stort ansvar när någon nära drabbats av stroke. Det är inte ovanligt att livet förändras för alltid och närstående hamnar i en krissituation. Professionell hjälp och stöd till närstående under sjukhusvistelse är en viktig del i sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av stöd från sjukvårdspersonal efter att en nära person drabbats av stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Totalt tretton artiklar inkluderades i resultatet, tio kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av en metod för innehållsanalys som genomfördes i sju steg vilket resulterade i två kategorier och fjorton underkategorier. Resultat: Närståendes upplevelser av stöd resulterade i kategorierna: upplevelser av stöd och upplevelser av otillräckligt stöd som omfattades av underkategorierna; trygghet, förnöjsamhet, tillit till information, att bli sedd, okunnighet, utelämnande, att bli tagen för givet, maktlöshet, ensamhet, osynlighet, otillräcklighet och upp till mig själv gällande rollen. Slutsats: Det är inte självklart att närstående får det stöd de önskar i sjukvården. Viktigt är dock för närstående att få känna samhörighet, delaktighet och vara en del i sammanhanget vilket främjar närståendes relation till sjukvården.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 99. Broström, Anders
    et al.
    Sunnergren, Ola
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. Linköpings universitet.
    Johansson, Peter
    Ulander, Martin
    Riegel, Barbara
    Svanborg, Eva
    Factors associated with undiagnosed obstructive sleep apnoea in hypertensive primary care patients.2012In: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 30, no 2, p. 107-113Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: In hypertensive primary care patients below 65 years of age, (i) to describe the occurrence of undiagnosed obstructive sleep apnoea (OSA), and (ii) to identify the determinants of moderate/severe OSA.

    DESIGN: Cross-sectional.

    SETTING: Four primary care health centres in Sweden.

    PATIENTS: 411 consecutive patients (52% women), mean age 57.9 years (SD 5.9 years), with diagnosed and treated hypertension (BP >140/90).

    MAIN OUTCOME MEASURES: Occurrence of OSA as measured by the apnoea hypopnoea index (AHI).

    RESULTS: Mild (AHI 5-14.9/h) and moderate/severe (AHI > 15/h) OSA were seen among 29% and 30% of the patients, respectively. Comparing those without OSA with those with mild or moderate/severe OSA, no differences were found in blood pressure, pharmacological treatment (anti-hypertensive, anti-depressive, and hypnotics), sleep, insomnia symptoms, daytime sleepiness, or depressive symptoms. Obesity (BMI > 30 kg/m2) was seen in 30% and 68% of the patients with mild and moderate/severe OSA, respectively. Male gender, BMI > 30 kg/m2, snoring, witnessed apnoeas, and sleep duration >8 hours were determinants of obstructive sleep apnoea.

    CONCLUSION: Previously undiagnosed OSA is common among patients with hypertension in primary care. Obesity, snoring, witnessed apnoeas, long sleep duration, and male gender were the best predictors of OSA, even in the absence of daytime sleepiness and depressive symptoms.

  • 100. Broström, Anders
    et al.
    Ulander, Martin
    Nilsen, Per
    Svanborg, Eva
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences. Linköpings universitet.
    The attitudes to CPAP treatment inventory: development and initial validation of a new tool for measuring attitudes to CPAP treatment.2011In: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869, Vol. 20, no 3, p. 460-471Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Continuous positive airway pressure (CPAP) is the treatment of choice for obstructive sleep apnoea syndrome (OSAS), but low adherence rates are common. The aim was to develop the attitudes to CPAP treatment inventory (ACTI), and to investigate the validity and reliability of the instrument among patients with OSAS. ACTI was developed on the basis of: (i) in-depth interviews with 23 patients; (ii) examination of the scientific literature; and (iii) consensus agreement of a multi-professional expert panel. This yielded five different types of attitudes to CPAP treatment. A prospective longitudinal design was used. Two-hundred and eighty-nine patients with OSAS were recruited at three different CPAP centres. Data were collected with ACTI and obtained from medical records. The homogeneity and internal consistency reliability were satisfactorily reflected by the item-total correlations (0.59-0.81) and Cronbach's alpha (0.89), respectively. Construct validity was confirmed with factor analysis (principal component analysis with orthogonal rotation; PCF). The PCF based on baseline data resulted in a one single-factor solution explaining 69% of the total variance. A confirmatory factor analysis was performed 2 weeks after CPAP initiation, resulting in the same factor solution. No indication of uniform differential item functioning was found. The predictive validity was tested with receiver operating characteristic analyses, and a cut-off of 10 on the ACTI gave a sensitivity of 93% and a specificity of 44% for CPAP termination within 6 months. The satisfactory measurement properties of this new pragmatic instrument are promising and indicate that ACTI can be useful in clinical practice to reliably measure attitudes to CPAP treatment.

1234567 51 - 100 of 715
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf