lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 377
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Eriksson, Karin L.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Tankar om en processinriktad arbetsmetod för att hantera balladmelodier2009Inngår i: I fråst och i kålle. Texter från nordiskt balladmöte, Växjö, 2008, Växjö: Växjö universitet , 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Artikeln utgår ifrån en vision om att arbeta fram en processinriktad analysmetod för ballader i allmänhet och balladmelodier i synnerhet. Med processinriktad menas i det här sammanhanget fokus på den förändringsprocess som en ballad genomgår under en längre tidsperiod. Med utgångspunkt i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och tredimensionella modell föreslås en arbetsmetod för att studera ballader som tar hänsyn till både den enskilda balladen och balladen satt i en snävare och en vidare kontext. I artikeln understryks också vikten av att studera vad som sker med en ballad även efter att den blivit dokumenterad och att studera den över en längre tidsperiod. Ett exempel på hur detta kan genomföras ges också.

  • 52.
    Eriksson, Karin L.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Utbildning som hot och som möjlighet: organiserad undervisning för folkdansspelmän och allmogespelmän under 1920- och 30-talen2016Inngår i: Musikk og tradisjon, ISSN 1892-0772, nr 30, s. 7-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a study of organized workshops for fiddlers in the 1920s and 30s in Sweden. It presents an overview of the teaching that was organized for fiddlers, the ideological and pragmatic motives for organizing it, and – to a lesser extent – the structure and content. The existence of workshops for fiddlers during this period was part of the formalization of the Swedish folk music and dance. The teaching was seen as both desirable and potentially harming. That is, for a certain group of fiddlers – those who played folk dance music – the courses were considered to be a necessary effort both to obtain more fiddlers to play folk dance music and to raise their technical level. But for the fiddlers who were considered to represent a more genuine folk tradition, the workshops could set their individual and characteristic style in danger of being lost.

  • 53.
    Eriksson, Karin L.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Varför musiketnologi?: Musiketnologins plats och roll inom en musikvetenskaplig utbildningskontext2017Inngår i: Musiketnologi: elva repliker om en vetenskap / [ed] Owe Ronström, Gunnar Ternhag, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2017, s. 69-82Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 54.
    Eriksson, Karin L.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Water Sprites and Herding Calls: References to Folk Music in Swedish Pop and Schlager Music 1990-20152017Inngår i: Made in Sweden: Studies in Popular Music / [ed] Alf Björnberg, Thomas Bossius, New York/London: Routledge, 2017, s. 131-139Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 55.
    Eriksson, Karin L.
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Bruhn, Jørgen
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    Intermediala perspektiv på Stefan och Herodes2011Inngår i: Intermediala perspektiv på medeltida ballader / [ed] Lars Elleström, Möklinta: Gidlunds förlag, 2011, s. 146-178Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar den folkliga legenden om Stefan och Herodes och hur den kommer till uttryck i olika medieformer och under olika tidsperioder.

  • 56.
    Eriksson, Karin L.
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Kvärndrup, Sigurd
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk och litteratur, SOL.
    "Liten vallpiga": En folklig ballad i text och musik2011Inngår i: Intermediala perspektiv på medeltida ballader / [ed] Lars Elleström, Möklinta: Gidlunds förlag, 2011, s. 179-216Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln studerar den olika varianter av balladen "Liten vallpiga" utifrån textliga och musikaliska perspektiv.

  • 57.
    Eriksson, Karin L.
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Lindberg, Boel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musikavdelningen.
    En ballad utan melodi är som en kropp utan själ: Balladmelodierna i George Stephens manuskriptsamling2008Inngår i: En värld för sig själv: Nya studier i medeltida ballader, Växjö University Press , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    George Stephens manuskriptsamling innehåller både texter och melodier, varav balladmelodierna behandlas närmare i artikeln. Särskild vikt läggs vid de 19 melodier som varianter av tidigare kända balladmelodier eller helt nya. Förslags ges även på vidare balladmelodiforskning.

  • 58.
    Eriksson, Karin L.
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Nilsson, Mats
    Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
    Ethnomusichoreology? Ethnochoreomusic?2010Inngår i: Crossing Over: Fiddle and Dance Studies from around the North Atlantic 3 / [ed] Russell, Ian & Kearny Guigné, Anna, Aberdeen: The elphinstone Institute, University of Aberdeen , 2010, s. 260-264Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I artikeln diskuteras förhållandet mellan dans och musik utifrån ambitionen att koppla samman musiketnologisk och dansetnologisk forskning och vilka utmaningar det medför.

  • 59.
    Ferm Almqvist, Cecilia
    et al.
    Luleå University of Technology.
    Vinge, John
    Norway Academy of Music, Norway.
    Väkevä, Lauri
    Sibelius Academy of the University of the Arts Helsinki, Finland.
    Zandén, Olle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Assessment as learning in music education: The risk of "criteria compliance" replacing "learning" in the Scandinavian countries2017Inngår i: Research Studies in Music Education, ISSN 1321-103X, E-ISSN 1834-5530, Vol. 39, nr 1, s. 3-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent reforms in England and the USA give evidence that teaching methods and content can change rapidly, given a strong external pressure, for example through economic incentives, inspections, school choice, and public display of schools' and pupils' performances. Educational activities in the Scandinavian countries have increasingly become dominated by obligations regarding assessment and grading. A common thread is the demand for equal and just assessment and grading through clear criteria and transparent processes. Torrance states that clarity in assessment procedures, processes, and criteria has underpinned widespread use of coaching, practice, and provision of formative feedback to boost achievement, but that such transparency encourages instrumentalism. He concludes that the practice of assessment has moved from assessment of learning, through assessment for learning, to assessment as learning, with "assessment procedures and practices coming completely to dominate the learning experience" and "criteria compliance" replacing "learning". Thus, formative assessment, in spite of its proven educational potential, threatens to be deformative. In this article we will explore to what extent and how this development is visible in two cases, presenting music education in one Norwegian and one Swedish compulsory school setting. Three thematic threads run through this exploration: quality, power, and instrumentalism.

  • 60.
    Ganetz, Hillevi
    et al.
    Uppsala University.
    Gavanas, Anna
    Huss, Hasse
    Stockholm University.
    Werner, Ann
    Södertörn University.
    Rundgång: Genus och populärmusik2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 61.
    Geisler, Ursula
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Akademiska kapellet in Lund nach 1745 und der Bedeutungswandel von folksång im 19. Jahrhundert2016Inngår i: "Verwandlung der Welt"?: Die Musikkultur des Ostseeraums in der Sattelzeit / [ed] Martin Loeser, Berlin: Frank & Timme, 2016, 1, s. 77-88Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Mit Gründung der Akademiska kapellet in Lund im Jahre 1745 erhielt die Stadt einen musikalischen Akteur, der bis heute aktiv das universitäre und außeruniversitäre Musikleben mitgestaltet. Das drittälteste Orchester Schwedens (nach Kungliga hovkapellet in Stockholm, gegr. 1526 und Kungliga akademiska kapell in Uppsala, gegr. 1627) repräsentiert eine musikalische Institution, deren Produktion und Rezeption in der – von Koselleck als Sattelzeit bezeichneten – Übergangsperiode zwischen 1750‑1850 sowohl als erneuernd als auch bewahrend auf die sich bildende städtische Zivilgesellschaft zurückwirkte. In dieser Funktion ergänzt wird sie durch studentisches Singen, das anfangs in loser, später organisierter Form das Lundenser Musikleben – nicht zuletzt in Form von spezifischen säkularisierten Gesangsritualen – nachhaltig prägte. Studentisches organisiertes Singen in Lund ab den 1830er Jahren ist mit Fragen nach den Möglichkeiten der politischen Vergemeinschaftung durch Gesang unmittelbar verbunden. Der Wandel vom vereinzelten studentischen Singen anlässlich spezifischer Festivitäten in Lund im späten 18. Jahrhundert zum organisierten Männerchorgesang mit nationalsymbolischer Bedeutung ab den 1830er Jahren bis weit über das 19. Jahrhundert hinaus hängt mit einem grundlegenden musikkulturellen Wandel in der europäischen Nachaufklärung zusammen.

    Der Beitrag umreißt im ersten Teil die musikalische Tätigkeit der Akademiska kapellet in Lund, besonders in der Anfangszeit ab 1745, und kontrastiert diese gegen einen begriffsgeschichtlich fokussierten zweiten Teil über den Bedeutungswandel von folksång („Volksgesang“) im 19. Jahrhunderts.

  • 62.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Book review: Axel Englund: Still Songs. Music In and Around the Poetry of Paul Celan2012Inngår i: info-netz-musikArtikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 63.
    Geisler, Ursula
    Lund University.
    Choir in Focus: ein internationales Symposium zu Fragen der Chorforschung2010Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This is an announcement for the networks "Choir in Focus" - funded by Riksbankens Jubileumsfond - second network meeting at Chor.Com in Dortmund September 2011.

  • 64. Geisler, Ursula
    Choir Singing and Socio-Musical Attitudes: Continuity and Change in a Swedish-German Long-Term Perspective2011Inngår i: Choir in Focus 2011 / [ed] Ursula Geisler, Karin Johansson, Bo Ejeby förlag, 2011, s. 104-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Geisler, Ursula
    Lund University.
    Choral Research 1960-2010: Bibliography2012Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This choral research bibliography has been compiled on commission from Körcentrum Syd with the aim of mapping choral research in Sweden and globally. Since one of the goals of Körcentrum Syd's activity is to strengthen choral vitality and choral research in the region as well as to develop these on a national level, a need to map choral research and its status quo has been formulated. This is partly because choral singing is an activity that is full of life in Sweden, whereas choral research is more or less invisible or seems to hide behind other research thematic orientations (music educational, vocal musical, (music) sociological, acoustical etc.). An inventory would help to draw attention to the weaknesses and strengths of choral research in Sweden and to position it in the global discourse of, above all, choral historical, choral educational and choral musical perspectives.

  • 66.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Choral Research: Remarks to a Global Bibliography2010Inngår i: Choir in Focus 2010 / [ed] Ursula Geisler, Karin Johansson, Bo Ejeby förlag, 2010, s. 82-87Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 67.
    Geisler, Ursula
    Lund University.
    Die kulturelle Konstruktion von Gesangsgemeinschaften: Fritz Jöde in Schweden2012Inngår i: Musik und kulturelle Identität: Bericht über den XIII. Internationalen Kongress der Gesellschaft für Musikforschung / [ed] Detlef Altenburg, Rainer Bayreuther, Kassel: Bärenreiter-Verlag, 2012, Vol. 1, s. 641-641Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 68.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Felix Saul som musikaktör i Sverige: ett bidrag till körsångshistorien2011Inngår i: Melos och logos: festskrift till Folke Bohlin / [ed] Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander, Artos & Norma bokförlag, 2011, 1, s. 133-141Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Född i Preußisch Stargard 1883 och avliden i Stockholm 1942 tillhör Saul en av de Sveriges musikaktörer som under första hälften på 1900-talet aktivt kämpade för att förmedla en kontinental musiksyn och att gestalta och utveckla det svenska musik- och framför allt körlivet enligt de nyaste trenderna söderifrån. Artikeln tar upp ett flertal intressanta aspekter om Sauls musikaliska verksamhet i Sverige mellan 1909 och 1942 och om hans syn på det svenska och tyska körlivet under tidsperioden.

  • 69.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Från Sigfridsmässa till The Ark: musiken i Växjö2011Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 93, s. 106-109Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 70.
    Geisler, Ursula
    Swedish Society for Musicology, Sweden.
    Kult, konst eller myt?: Richard Wagner i tvärvetenskaplig belysning2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Geisler, Ursula
    Lund University.
    Körforskning: En bibliografi2010Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en körforskningsbibliografi. Den har sammanställts på uppdrag av Körcentrum Syd i syfte att kartlägga körforskningen i Sverige och globalt. Eftersom ett mål med Körcentrum Syds verksamhet är att stärka körlivet och körforskningen regionalt ochutveckla den nationellt, har ett behov av att kartlägga körforskningen och dess status quo formulerats. Detta bland annat på grund av att körsjungandet står starkt i Sverige, medan körforskningen är nästintill osynlig eller tycks gömma sig bakom andra forskningstematiska inriktningar (musikpedagogiska, vokalmusikaliska, (musik)sociologiska, akustiska etcetera).En inventering ska kunna bidra till att uppmärksamma körforskningens brister och styrkor i Sverige och hjälpa till att positionera den i den globala diskursen om främst körhistoriska, körpedagogiska och körmusikaliska perspektiv. Därför är bibliografins kommentar också tänkt som en handledning i körforskningsfrågor för den som studerar eller forskar inom området. Bibliografidelen förtecknar cirka 5 000 titlar, varav största delen utgörs av artiklar och bidrag i vetenskapliga publikationer, minneskrifter samt monografier och avhandlingar från åren 1960-2010, men även äldre forskningslitteratur har förtecknats i den mån den anses ha relevans för dagens körforskning.

  • 72.
    Geisler, Ursula
    Körcentrum Syd.
    Körforskning: En bibliografi2010 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en körforskningsbibliografi. Den har sammanställts på uppdrag av Körcentrum Syd i syfte att kartlägga körforskningen i Sverige och globalt. Eftersom ett mål med Körcentrum Syds verksamhet är att stärka körlivet och körforskningen regionalt och utveckla den nationellt, har ett behov av att kartlägga körforskningen och dess status quo formulerats. Detta bland annat på grund av att körsjungandet står starkt i Sverige, medan körforskningen är nästintill osynlig eller tycks gömma sig bakom andra forskningstematiska inriktningar (musikpedagogiska, vokalmusikaliska, (musik)sociologiska, akustiska etcetera). En inventering ska kunna bidra till att uppmärksamma körforskningens brister och styrkor i Sverige och hjälpa till att positionera den i den globala diskursen om främst körhistoriska, körpedagogiska och körmusikaliska perspektiv. Därför är bibliografins kommentar också tänkt som en handledning i körforskningsfrågor för den som studerar eller forskar inom området. Bibliografidelen förtecknar cirka 5 000 titlar, varav största delen utgörs av artiklar och bidrag i vetenskapliga publikationer, minneskrifter samt monografier och avhandlingar från åren 1960-2010, men även äldre forskningslitteratur har förtecknats i den mån den anses ha relevans för dagens körforskning.

  • 73. Geisler, Ursula
    Körlivet i Lund: Några tankar kring den gemensamma sångens plats i historien2013Inngår i: Den sjungande staden: En bok om körlivet i Lund / [ed] Föreningen Gamla Lund, Palmkron , 2013, s. 55-61Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sångens position och funktion i moderna civilsamhällen är annorlunda än i förmodern tid. Detta gäller åtminstone för aspekter som vem det är som sjunger varför, när och i vilket syfte? Här spelar samhällskulturella avvägningar en väsentlig roll som exempelvis av det individuella mot det kollektiva, det estetiska mot det sociala, det sakrala mot det sekulära och det instrumentala mot det vokala. Hur sångens plats i samhället historiskt ser ut är beroende av dessa olika faktorer. Om det är så som Eva-Maria Auch påpekar, att körsång är ett kraftfullt verktyg i studiet av samhälleliga förändringsprocesser, då visar historien om körsången i Sverige, att Lund definieras i viss mån genom körsång, men också att körsången i Sverige delvis definieras genom stadens sånghistoria.

  • 74.
    Geisler, Ursula
    Lund University.
    Med sången in i framtiden: den tyska ungdomsmusikrörelsen och kris på 1920-1930-talen2013Inngår i: Kris och kultur: kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia / [ed] Mats Arvidson, Ursula Geisler, Kristofer Hansson, Lund: Sekel Bokförlag, 2013, 1, s. 69-86Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bidraget behandlar ungdomsmusikrörelsen i Tyskland under 1920- och 30-talen, och hur denna förhöll sig till begreppet kris. Krisen är av utommusikalisk karaktär; det rör sig om ”ungdomens, kulturens, världsåskådningens och samhällets kris”, inte primärt om musiken i sig. Med idéer hämtade från 1800-talet, som folktanken, lades grunden till musikaliska reformer som gav avtryck i musik- och sångundervisningen i såväl Tyskland som Norden långt in på 1900-talets andra hälft. Ungdomsmusikrörelsen påverkade denmusik- och sångpolitiska utvecklingen under 1920-talet, och kännetecknas framför allt av gemenskapstanken, en ledare- och följareprincip samt ett uppmärksammande av naturen. Genom att sammanföra sången med människans bildningsuppgift ansågs mekaniseringen kunna övervinnas, genom att gemenskap förklarades till en ”struktureringsprincip”.

  • 75.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Musik baut Brücken?: Über Bedingungen und Schwierigkeiten transnationaler Kulturforschung2010Inngår i: Vom alten Norden zum neuen Europa: politische Kultur im Ostseeraum: Festschrift für Bernd Henningsen / [ed] Norbert Götz, Jan Hecker-Stampehl und Stephan Michael Schröder, Berlin: Berliner Wissenschafts-Verlag GmbH, 2010, 1, s. 409-422Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Geisler, Ursula
    Lund University.
    Nordic Musicological Congress2012Inngår i: Nutida Musik, ISSN 1652-6082, nr 1-2, s. 2s. 76-77Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 77.
    Geisler, Ursula
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Political Music Censorship: Some Remarks on Nazi Music Regulations 1933-19452015Inngår i: Danish Musicology Online, ISSN 1904-237X, nr SpecialArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    While Germany’s reputation as a Kulturnation since the 19th century had been based on music as a representation of nationalised universalism, Nazism constructed music as a metaphor for genetic purity and superiority. Nazi music censorship was implemented both by the culture division (Kulturabteilung) and the music division (Musikabteilung) of the Reich Propaganda Ministry (Reichsministerium für Volksaufklärung und Propaganda; RMVP), as well as by the Reich Music Chamber (Reichsmusikkammer; RMK). The censorship examples presented here illuminate the dual Nazi strategy of cultural concessions and prohibitions.

  • 78.
    Geisler, Ursula
    Lund University.
    Rasmus Fleischer - Musikens politiska ekonomi: Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925-20002013Inngår i: Historielärarnas förenings årsskrift, ISSN 0439-2434, s. 182-183Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    [recension av] Rasmus Fleischer: Musikens politiska ekonomi: lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925-2000, Ink bokförlag, 20122013Inngår i: Historielärarnas förenings årsskrift, ISSN 0439-2434, s. 182-183Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fleischer behandlar utförligt i bokens tio kapitel frågan om huruvida, när och varför musiker och skivbolag tillskrivs rätten till finansiell ersättning när medier som grammofon, radio och cd gör det möjligt att distribuera och framföra musik som en vara oberoende av ett live-uppförande.

  • 80.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Recension: Sångare! En bok om svensk manskörssång och Svenska Sångarförbundet: Red: Carlhåkan Larsén. Stockholm: Gehrman, 2009. 160 s. ISBN 978-91-7748-285-72012Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 94, s. 133-134Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 81.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    [review of] European voices II: cultural listening and local discourse in multipart singing traditions in Europe2014Inngår i: Die Musikforschung, ISSN 0027-4801, Vol. 67, nr 1, s. 58-58Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [de]

    Dieser zweite im Rahmen des Forschungsprojekts „Folk Terminology and Musical Phenomena“ unter dem Überbegriff „European Voices“ von Ardian Ahmedaja herausgegebene Band verschreibt sich im Kern der Frage nach den unterschiedlichen Denotationen und Konnotationen vokaler Mehrstimmigkeit in Europa.

  • 82.
    Geisler, Ursula
    Swedish Society for Musicology.
    Richard Wagner och det nordiska2013Inngår i: Kult, konst eller myt?: Wagner i tvärvetenskaplig belysning / [ed] Ursula Geisler, Henrik Rosengren, Universus Press, 2013, s. 61-74Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 83.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Theodor W. Adornos reception av Gustav Mahlers sånger2011Inngår i: "Min tid ska komma": Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning / [ed] Ursula Geisler, Henrik Rosengren, Sekel Bokförlag, 2011, s. 79-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gustav Mahler (1860-1911) var under sin korta livstid en omstridd gestalt och hans musik har kämpat sig igenom 1900-talets omvälvande historia för att idag utgöra en självklar del av repertoaren världen över. I denna antologi problematiserar historiker och musik- och kulturvetare några aspekter av fenomenet Mahler: Hur har Gustav Mahler och hans musik uppfattats i Sverige och Tyskland under 1900-talet? Vilket förhållande hade Arnold Schönberg till Mahler? Hur kan Mahler placeras in i framväxten av den moderna musiketnologin? Hur kan man teoretiskt förstå de beröringspunkter som finns mellan text, bild och Mahlers musik utifrån några skivomslag? Bidragen har sitt ursprung i den föredrags- och konsertserie som arrangerades våren 2011 i Lund med anledning av att det var 100 år sedan Mahler avled. Medverkande var Lunds universitets musikcentrum Odeum, representanter från musik- och historievetenskaperna vid samma universitet och från Svenskt visarkiv. Dessutom framförde musikstuderande från Musikhögskolan i Malmö musik av Mahler.

  • 84.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Transnationell körforskning ger ny kunskap2011Inngår i: Körsång påverkar: forskare berättar / [ed] Gunnel Fagius och Lena Ekman Frisk, Slite: Wessmans Musikförlag , 2011, 1, s. 20-26Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 85.
    Geisler, Ursula
    Lund University, Sweden.
    Verkförteckning: [Gustav Mahler]2011Inngår i: "Min tid ska komma": Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning / [ed] Ursula Geisler, Henrik Rosengren, Sekel Bokförlag, 2011, s. 109-111Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University.
    Johansson, KarinLund University.
    Choir in Focus 20102010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 87.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University.
    Johansson, KarinLund University.
    Choir in Focus 20112011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University.
    Johansson, KarinLund University.
    Choral Singing: Histories and Practices2014Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 89.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University.
    Johansson, Karin
    Malmö Academy of Music.
    Contemporary Concepts and Practices of Choral Singing2015Inngår i: The Oxford Handbook of Singing / [ed] Graham Welch, David M. Howard, John Nix, Oxford University Press, 2015Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Choir singing is becoming increasingly important as a meeting point for cultural practices and for transcending national and cultural boundaries. This introductory chapter discusses the collective choral voice as both a musical and a societal phenomenon. As such, it is a complex field of research that motivates a multitude of theoretical and methodological approaches in different disciplines. Studies of choral music-making may be divided into perspectives that focus upon, respectively, the context, the process, and the artistic products of choral music-making. The network Choir in Focus aims at being a platform for such interdisciplinary investigations and interactions between practice-based, pedagogical, and historical approaches. Contemporary trends are presented and suggestions for future research topics are given. In conclusion, choral research is seen as a field of possibilities for creating new knowledge and new opportunities for interaction between researchers and practitioners.

  • 90.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University.
    Johansson, Karin
    Lund University.
    Introduction2010Inngår i: Choir in Focus 2010 / [ed] Ursula Geisler, Karin Johansson, Bo Ejeby förlag, 2010, s. 11-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 91.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University.
    Johansson, Karin
    Lund University.
    Introduction2011Inngår i: Choir in Focus 2011 / [ed] Ursula Geisler, Karin Johansson, Bo Ejeby förlag, 2011, s. 9-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University.
    Johansson, Karin
    Lund University.
    Introduction: Histories and Practices of Choral Singing in Context2014Inngår i: Choral Singing: Histories and Practices / [ed] Ursula Geisler, Karin Johansson, Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2014, s. 1-12Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Geisler, Ursula
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Rosengren, HenrikLund University, Sweden.
    "Min tid ska komma": Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gustav Mahler var under sin korta livstid en omstridd gestalt och hans musik har kämpat sig genom 1900-talets omvälvande historia för att idag utgöra en självklar del avrepertoaren hos orkestrar världen över. Mahlers karriärväg gick genom ett omstörtande och dynamiskt Centraleuropa och arvet efter Mahler skulle komma att präglas av politiska och estetiska rågångar med rötterna i hans egen tid. I denna antologi väljer författarna olika ingångar till Mahlers musik och hans samtid. Några belyser de miljöer och kretsar som formade hans liv och musik, andra sätter fokus på receptionen, mottagandet av hans musik under 1900-talet, särskilt i Sverige. En tredje ingång går via musiksociologisk forskning och intermediala perspektiv.

  • 94. Geisler, Ursula
    et al.
    Rosengren, Henrik
    Lund University.
    Richard Wagner - en kulturföreteelse2013Inngår i: Kult, konst eller myt?: Richard Wagner i tvärvetenskaplig belysning / [ed] Ursula Geisler, Henrik Rosengren, Malmö: Universus Press, 2013, s. 7-10Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 95.
    Gill, Pontus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Politik i musik: med fokus på Björn Afzelius texter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus på vilka politiska uttryck som går att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus på albumet Innan tystnaden från 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har använts till att avgränsa mitt arbete. Detta från Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksätten sa har Plams hermaneutiska använts som verktyg för att få fram musikförståelsens primärfunktioner i albumet. Detta likt Marion Lamberth i Musikens komplexa fält. Modellens syfte har varit att användas som ett verktyg för att få en hermaneutisk helhetsbild av verket som ska analyseras. Sedan har en egen analysmetod utförts och förankrats i Lars Lilliestams analysmetod av svenska rocktexter i Svensk rock: Musik, lyrik, historik. När de politiska uttrycket identifierats så kunde man koppla dessa till Alf Arvidssons tidstypiska drag från åren 1965-1980, då musikrörelsen ägde rum i Sverige. Slutsatsen är att Björn Afzelius delade den socialistiska ideologin som var tydstypisk för de här åren, samt att hans syfte med dessa politiska uttryck var att sprida den socialistiska ideologin genom sin text och musik.

    Fulltekst (pdf)
    Politik i musik: med fokus på Björn Afzelius texter
  • 96.
    Gustafsson, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musikens effekt på motivation: Hur motionärer upplever musiken vid styrketräning och vad som i musiken är motiverande2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT. Mina resultat visar att majoriteten av deltagarna tycker det är viktigt med musik vid träning för att känna motivation. Som viktigaste musikaliska faktor upplevs i detta samband musikens tempo. Mina observationer och informanternas enkätsvar tyder också på att musiken hjälper till att öka motionärernas inre motivation som får anses som den mest varaktiga kategorin av motivation.

    Fulltekst (pdf)
    Musikens effekt på motivation
  • 97.
    Göthberg, Emil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Hur känns filmmusik?: En undersökning av musikens emotionella påverkan på en filmsekvens.2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen gör en djupdykning i musikens emotionella roll i film och undersöker på vilket sätt en tidigare tyst scen påverkar tittarna jämfört med precis samma scen, fast med musik. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes genom att respondenterna individuellt fick se en scen från en film som inte hade någon musik i sig, och sedan fick se samma scen, denna gång innehållandes musik komponerad av författaren till uppsatsen. Därefter fick personerna svara på frågor kring deras upplevelser av de olika filmerna. Resultatet visar på att musiken till viss del förstärkte känslor som fanns vid tittandet av den första filmen, men också skapade nya. Musiken fick en guidande roll i den emotionella responsen, bland annat genom att visa vart tittarens uppmärksamhet skulle läggas. För alla respondenter förändrades stämningen på något sätt i och med musikens närvaro.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Adolph Mecklin (1761-1803): Biografi2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Johan Adolph Mecklin föddes 22 maj 1761 i Linköping och dog 21 november 1803 i Norrköping. Han var domkyrkoorganist och director musices i Linköping från 1789 till sin död och rektor vid Trivialskolan i Norrköping från 1802. Han invaldes som ledamot i Kungl. Musikaliska akademien 1800.

  • 99. Hallgren, Karin
    An International Affair?: The Royal Opera in Stockholm during the 19th century.2019Inngår i: Opera as institution: Networks and professions (1730-1917) / [ed] Cristina Scuderi & Ingeborg Zechner, Zürich: LIT Verlag, 2019, s. 181-199Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 100.
    Hallgren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Att förhålla sig till normen: kvinnor i Stockholms musikliv under 1800-talet2019Inngår i: Tidig musik, ISSN 1400-5123, Vol. 39, nr 1, s. 8-10Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I 1800-talets borgerliga samhälle fördes en livlig debatt kring frågor som ”Vad passar sig för en kvinna att göra?” och ”Vilka rättigheter är det rimligt att en kvinna har?”

1234567 51 - 100 of 377
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf