lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 2523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ali-Turki, Nacima
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Betyg och bedömning: En begreppsanalys av betyg och bedömning över tid2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 12 poäng / 18 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöks, utifrån en beskrivande textanalys, hur begreppen, bedömning och betyg förändrats över tid i läroplanerna Lgr 62, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr11. Detta genom att analysera hur betygssystemet från 1960-talet sett ut och förändrats i Sverige och hur begreppen betyg och bedömning används i de nationella läroplanerna.

    Genom att analysera likheter och skillnader med tidigare betygssystem ges en beskrivning av hur det svenska betygssystemet använts och förändrats . En analys görs också av begreppen, betyg och bedömning i de olika läroplanerna.

    Den metod jag använde mig av är en litteraturstudie där har jag gjort en textanalys av läroplanerna och jämfört de olika uppfattningarna om betyg och bedömning.

    Jag har analyserat innehållet i fyra läroplaner med en innehållsanalys och en begreppshistoria synvinkel och har konstaterat att det finns en skillnad mellan de olika läroplanerna och en förändring i synen på betyg och bedömning har skett över tid. Från den normrelaterade bedömningen med relativa betyg till den kriterierelaterade bedömningen med målrelaterade betyg.

  • 52.
    Allgurin, Peter
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Johansson, Joakim
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Bemötande: - en studie om hur rullstolsburna blir bemötta i samhället2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted. From a person sitting in a wheelchairs perspective the physical environment lacked in adjustment. In some public buildings it wasn’t possible even to get in through the front entrance because of the high steps. The practicability in some of these buildings was limited. We experienced a friendly interaction for most part of the situations. People held up doors for us and asked us if we wanted help in various situations. In some situations we felt like the kindness surpassed into fawning. In passing of people we felt like we didn’t get eye contact with that many of them. They often looked away as if they were scared to stare at us. The person we interviewed thinks that this deviant behaviour isn’t anything that he or she takes notice of because he or she has been sitting in a wheelchair for such a long time.

  • 53.
    Allisander, Emil
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Collin, Martin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda på hur lärarna såg på elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever såg på sin skolsituation, språkets betydelse för invandrarelever och föräldrarnas påverkan på dessa elever. Vi valde detta ämne eftersom vi under vår senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt. Läroplanerna från och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gått från att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det är skolans och lärarnas synsätt som är problemet. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv. Vi utgick från tolv sökord när vi letade efter litteratur i olika databaser. Litteraturen utgjorde resultatet i vårt arbete. Det som framkom i vårt resultat var att språket var en nyckel och ett hinder för att integreras i den svenska skolan. Flera av lärarna i vår litteraturstudie hade inte ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. Det studien har visat på är att invandrarelevers önskan att bli svensk för att få möjlighet att integreras i skolan. Det som vi tar med oss från denna studie till vårt framtida yrke är att se alla personer oavsett kulturell bakgrund som en egen individ.

  • 54.
    Alm, Inger
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Yrkeskompetensbevis, YKB2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 55.
    Alm, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    När kunskap ska styra: Om organisatoriska och professionella villkor för kunskapsstyrning inom missbruksvården2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on the changed governance of the public sector and what it can entail for professional work in substance abuse treatment. The point of departure is one of these new forms of governing, namely ‘knowledge governance’, which refers to a policy-driven process for promoting the use of evidence-based practice.  The overall aim is to contribute to understanding and knowledge of the meaning and the conditions for knowledge governance in substance abuse treatment. The thesis studies how knowledge is interpreted by professionals and adapted to local practice in relation to organizational and professional conditions. The thesis also highlights the implications that   these conditions may have for knowledge development on a professional and organizational level. The empirical material comprises three studies. Study 1 included a document analysis and a literature review. The document analysis examines how knowledge governance is described in official documents, while the focus of the literature review is on the concept of knowledge management. In Studies 2 and 3 focus group interviews were conducted with professionals who participated in a specific project, and professionals who use structured interview methods in their work (Addiction Severity Index, ASI, or Documentation of clients, DOC). The theoretical perspectives used in the thesis are neo-institutional theory, professional theory and perspectives on workplace learning.

     

    The results of Study 1 showed that knowledge governance embodies a steering of organizations, in comparison with knowledge management as a means for steering in organizations. The analyses from the focus group interviews demonstrate that knowledge governance becomes the subject of translations and edits to a local context. This process was affected by both organizational and professional conditions. The thesis is concluded with a discussion of the conditions that must be present if knowledge governance can lead to development of knowledge. The main result is that strategies must be tailored to each organization's specific condition and must be anchored throughout the organization.

  • 56.
    Alm, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Anderberg, Mats
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Lärandeseminarier i missbruksvården: - en utvärdering av ett samverkansprojekt2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Almqvist, Adam Simon
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Up to Standard?: A CEFR-related comparative study of Swedish and Norwegian model texts for assessing the national exam in written English for 9th graders2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims at exploring the quality of the Swedish and Norwegian national tests using their respective model texts for assessing. The study does so by relating them to the CEFR and the grading tool Write & Improve within the context of the two countries and the field of language testing. The study finds there to be a set of inconsistences between what the national tests want to do and what they actually do. In particular, the study finds the Swedish national test not to be up to its own standards.

  • 58.
    Al-musawi, Ibtisam
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fem irakiska föräldrars uppfattningar av den svenska förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien beskriver fem föräldrars uppfattningar om den svenska förskolan. Jag har använt mig av en fenomenografisk metodansats och samlat data genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner var kvinnor (mammor).

    I studiens resultat har det blivit tydligt att föräldrarna har upplevt svårigheter att förstå förskolans uppdrag och hur förskolan fungerar i Sverige, men med olika resurser som de fick såsom en tolk eller en pedagog med arabisk bakgrund, kunde de ändå klara av kontakten med förskolan. Utifrån föräldrarnas berättelser har det dykt upp flera berättelser och uppfattningar av den svenska förskolan när det gäller barnomsorg, lärande och utveckling, avgifter, kvalitè i förskolan, olika former av föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Resultatet visar att föräldrarna uppfattar omsorg som att det handlar om förskolepersonalens bemötande och barns trygghet och trivsel i förskolan. Föräldrarna berättar att deras barn trivs på förskolan och bemöts precis som de ska. Barns utveckling och lärande uppfattas som en viktig del i förskolans arbete, och detta märks genom att barnen har lärt sig svenska språket och blivit självständiga. Dessutom uppskattar föräldrarna de olika typer av föräldrasamverkan som erbjuds i den svenska förskolan, såsom utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöte, dagliga kontakter och andra sammankomster. Den svenska förskolan uppfattas enligt de fem föräldrana som ett stöd för familjerna och alla de fem är glada över att deras barn får chans till utbildning i förskolan. Föräldrarna anser också att förskolan kompletterar hemmet och inte är bara en plats barn vistas i medan föräldrar arbetar. I analysen har resultatet tolkats i förhållande till relevant forskning, och andra refernser som presenterats i bakgrunden, och kopplats till studiens frågeställningar.

  • 59.
    Al-Sudany, Birgitta
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Olsson Lantto, Kristina
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Det dagliga mötet på förskolan: En kvalitativ studie om pedagogers och föräldrars uppfattningar kring mötet.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet.

    Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar.

    Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet. Föräldrarna påängterar vikten av att få veta hur barnet haft det på förskolan, om det hänt något speciellt och detta kommer fram i resultatet.

  • 60.
    Alvarmo, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Alvarmo, Linnea
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Barns grovmotoriska utveckling En jämförelse av barns aktivitet på förskolans gård och i skogen2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården. Observationerna visar att den barngrupp som är med i studien tränar sju av nio grovmotoriska grundformer i varje miljö. Sex av dessa grundformer syns i båda miljöerna även om det är i olika utsträckning. I båda miljöerna är det grundformerna gå och balans som tränas i störst utsträckning. Grundformerna stödja och hoppa förkommer dock bara i varsin miljö, stödja på gården och hoppa i skogen. Att rulla förkommer inte i någon miljö alls.

  • 61.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Changing Educational Leadership and School Improvement in Vocational Educations?: VET teachers and the Career Services for Teachers Reform in Sweden2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 62.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    ‘First-teachers’: The Local Enactment of the Career Services for Teachers Reform in Sweden2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 63.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Re-Modelling the Organisation: Examples from the Local Enactment of the Career Services for Teachers Reform2015Ingår i: Curriculum and national identity - Nordic divergences? 6th Nordic Curriculum Theory Conference, Örebro University, Sweden, 21 - 22 October, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 64.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    School Improvement and Professional Relations in Transition?: The Case of the Career Services for Teachers Reform in Sweden2015Ingår i: Education and Transition. Contributions from Educational Research. ECER 2015, European Conference on Educational Research, Budapest, September 7-11, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 65.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Teachers’ curriculum agency in teaching a standards-based curriculum2018Ingår i: Curriculum Journal, ISSN 0958-5176, E-ISSN 1469-3704, Vol. 29, nr 4, s. 479-498Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2011, Sweden introduced explicit standards for the curriculum used in compulsory schooling through the implementation of ‘knowledge requirements’ that align content, abilities and assessment criteria. This article explores and analyses social science teachers’ curriculum agency through a theoretical framework comprised of ‘teacher agency’ and Bernstein’s concepts of ‘pedagogic device’, ‘hierarchical knowledge structure’ and ‘horizontal knowledge structure’. Teachers’ curriculum agency, in recontextualisation of the curriculum, is described and understood through three different ‘spaces’: a collective space, an individual space and an interactive space in the classroom. The curriculum and time are important for the possibilities of agency – the teachers state that the new knowledge requirements compel them to include and assess a lot of content in each ‘curriculum task’. It is possible to identify a recontextualisation process of ‘borrowing’ and combining content from curriculum tasks across the different subjects. This process is explained by the horizontal knowledge structure and ‘weak grammar’ of the social sciences. Abilities, on the other hand, stand out as elements of a hierarchical knowledge structure in which a discursive space is opened for knowledge to transcend contexts and provides opportunities for meaning-making. The space gives teachers room for action and for integrating disciplinary content.

  • 66.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    To catch the forms of knowledge in teaching2019Ingår i: Classroom research: Methodology, categories and coding / [ed] Wahlström, Ninni, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, , s. 44s. 22-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 67.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Towards new forms of educational leadership?: The local implementation of förstelärare in Swedish schools2015Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, nr 3, s. 55-66, artikel-id 30103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2013, the Swedish government launched a reform of career services for teachers that introduced förstelärare (‘first teacher’) as a new category. This article presents results from an ongoing research project about the implementation of the reform in a municipal local context in public schools with attention to leadership practices förstelärare engage in and the impact on the educational leadership of the principals. The theoretical framework for the analysis provides perspectives on the interdependencies between and within different levels and sub-systems in the school organisation through the concepts of nested learning systems and distributed leadership. The main results indicate that the introduction of förstelärare strengthens the idea of distributed leadership through the fact that förstelärare engage in leadership practices mandated by the principals. However, it also challenges existing collegial structures through an increased need for collaboration and interaction among both principals and förstelärare.

  • 68.
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Vocational teachers taking the lead: VET teachers and the career services for teachers reform in Sweden2016Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 6, nr 1, s. 32-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2013 the Swedish government launched a reform on career services for teachers that introduced first-teachersas a new category of teachers. Since this reform still is in the process of being rolled out, we know fairly little of its impact, especially concerning VET teachers that are appointed first-teachers. This paper explores and analyses two cases of VET first-teachers with focus on the implications on educational leadership practices in their work with school improvement where ‘distributed leadership’is used as a lens forunderstanding the characteristic features of leadership practices. The re-sults show that the VET first-teachers consider themselves to represent an important educational leadership being process leaders for creating a culture built on mutual trust, turning the focus of school improvement from a ‘top-down’ perspective to change ‘from below’. They become ‘brokers’and a link between school management and their colleagues, even if there are some difficulties. Moreover they visualise differ-ent practices and foster a new awareness –concerning e.g. assessment and the relation-ship between school and work-place –that seem to influence collegial discourse.

  • 69.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Bidrag till symposium: Att förstå läroplansreformer – En teoribaserad utvärdering av Läroplan för grundskolan 20112017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 70.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Grahn Johansson, Viktoria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för fysik och elektroteknik (IFE).
    Exploring recontextualization of didactic ability and vocational teacher students’ professional learning through video analysis2018Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 8, nr 3, s. 36-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores how vocational teacher education (VTE) students experience professional learning through the use of video analysis, their reflection among peers and their meaning-making of the ‘didactic ability’ concept during the beginning of their education. The empirical data consists of an online survey and semi-structured interviews with five vocational teacher education students. Bernstein’s concept of ‘pedagogic discourse’ and a conceptual framework of recontextualisation in vocational education and training developed by Evans, Guile and Harris guide the research. The findings strongly support observations from previous research that emphasise that the use of video promotes and supports teacher students’ professional growth. The VTE students develop a new understanding of how to organise content and to analytically handle the relationship between theoretical aspects and professional action. The emerging meanings of didactic ability are a new discursive understanding of work-knowledge and the teaching content, as well as a strategic structuring of the content for sense-making, transcending the theory and practice divide through visual artefacts and practical tasks and the ability to use different teaching strategies. Language, actions, content and meanings in terms of workplace codes tend to ‘move’ and to be recontextualised from the school’s pedagogic discourse.

  • 71.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Johansson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Transnational policy and the recognition of vocational knowledge: A device for understanding transformations in policy and practice2017Ingår i: Presented at: International VET-Conference 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 72.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Trulsson, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Följeforskning kring karriärlärarreformen i Kalmar, Nässjö, Vetlanda och Ängelholm: Samverkan för skolförbättringsarbete mellan skola och universitet2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Den evidensbaserade skolan: en introduktion2018Ingår i: Den evidensbaserade skolan: Svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik / [ed] Daniel Alvunger & Ninni Wahlström, Natur och kultur, 2018, s. 9-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, NinniLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Den evidensbaserade skolan: svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lärarutbildningens forskningsbasering2018Ingår i: Den evidensbaserade skolan: Svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik / [ed] Daniel Alvunger & Ninni Wahlström, Natur och kultur, 2018, s. 101-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 76.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Research-based teacher education? Exploring the meaning potentials of Swedish teacher education2018Ingår i: Teachers and Teaching: theory and practice, ISSN 1354-0602, E-ISSN 1470-1278, Vol. 24, nr 4, s. 332-349Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we explore the meaning potentials of teacher education in terms of the significance of a research-based approach and the different pedagogic identities that such an approach implies. The study’s aim is to examine the important factors for education to be considered research-based and to identify and analyse the research base of teacher education in Sweden. The results from the analysis of a large number of course documents and from a survey administered to teachers and students in four teacher education programmes indicate that the emerging potential meaning is that teacher education is generally a strongly framed professional education with a relatively weak and adapted research base. The analysis of the classification and framing of disciplinary content and pedagogy in the Swedish teacher education curriculum points at different pedagogic identities emerging from the different meaning potentials that are made available to the students. We argue that a thorough understanding of research-based teacher education needs to be grounded in both course content and its research base as well as other possible pedagogical aspects of research-based education; the education as a whole must be included in the concept of research-based education.

  • 77.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Understanding transnational curriculum policies on local municipal and school arenas in Sweden2018Ingår i: CESE: Compatative Education Society in Eureope: Identities and Education: Comparative Perspectives in an Age of Crisis, 2018, s. 155-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Both the EU and the OECD are intergovernmental organizations where governments and national authorities cooperate closely across national borders. This co-operation results in common objectives and evaluations, but above all, in a common language about education and a shared view of education's problems and solutions (e.g. European Commission 2017).This kind of transnational cooperation, including private actors such as McKinsey and Pearson, forms an international discourse for education policy (Dale, 2010; Grek 2009; Robertson 2008). The Swedish curriculum reform for compulsory school, Lgr 11, can be considered as part of a transnational policy movement in which the different countries relate differently to certain key policy messages. Such messages include that schools needs to be more effective in providing all students with knowledge and raising the achievement of knowledge outcomes. Another explicit message is that the national school systems need to be clearly governed from national level (Wahlström & Sundberg, 2017).

     

    Drawing on discursive institutionalism (Schmidt, 2015) and organizational and institutional theory (Coburn, 2004), this paper focuses on the central educational policy messages from transnational and national policy arenas and their recontextualization on a municipal and school level with Sweden as an example. To capture the links between macro, meso and micro arenas, key policy “messages” from the macro policy arena can be examined regarding in what ways, and to what extent, these messages are adopted or rejected by actors on the municipal and school arenas (Coburn, 2015; Höstfält et al. 2017). For exploring the ‘governing by discourse’, coordinative and communicative discourses are identified, as well as background and foreground ideas (Schmidt 2015). The study builds on interviews with 18 teachers teaching in grade 6 and 9 in different municipalities and schools, and 12 superintendents in charge of compulsory school as well as 12 chairmen of political committees responsible for compulsory school at municipal level. The interviews are analysed in relation to in what ways the actors assimilate or reject the policy messages and to what extent they use deliberative or coordinative discourses to form their understanding of the curriculum reform.  

  • 78.
    Alvunger, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wahlström, Ninni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Understanding transnational curriculum policies on local municipal arenas2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The year 2000, when the Lisbon strategy (Presidency Conclusions 2000) was adopted by the European Council, can be viewed as a starting point of an increasing interest in education policy on the transnational arena. Both the EU and the OECD are intergovernmental organizations where governments and national authorities cooperate closely across national borders. This co-operation results in common objectives and evaluations, but above all, in a common language about education and a shared view of education's problems and solutions (e.g. European Commission 2017). This kind of transnational cooperation, including private actors such as McKinsey and Pearson, forms an international discourse for education policy (Dale, 2010; Grek 2009; Robertson 2008). Thus, we consider the Swedish curriculum reform for compulsory school, Lgr 11, as part of a transnational policy movement in which the different countries relate differently to certain key policy messages. Such messages include that school needs to be more effective in providing all students with knowledge and raising the achievement of knowledge outcomes. Another clear message is that the national school systems need to be clearly governed from national level (Wahlström & Sundberg, 2017).

     

    Drawing on discursive institutionalism (Schmidt, 2015) and organizational and institutional  theory (Coburn, 2004), this paper focuses on the central educational policy messages from transnational and national policy arenas and their recontextualization on a municipal and school level with Sweden as an example. To capture the links between macro, meso and micro arenas, key policy “messages” from the macro policy arena can be examined regarding in what ways, and to what extent, these messages are adopted or rejected by actors on the municipal and school arenas (Coburn, 2015; Höstfält et al. 2017). For exploring the ‘governing by discourse’, coordinative and communicative discourses are identified, as well as background and foreground ideas (Schmidt 2015). The study builds on interviews with 18 teachers teaching in grade 6 and 9 in different municipalities and schools, and 12 superintendents in charge of compulsory school as well as 12 chairmen of political committees responsible for compulsory school at municipal level. The interviews are analysed in relation to in what ways the actors assimilate or reject the policy messages and to what extent they use deliberative or coordinative discourses to form their understanding of the curriculum reform. 

     

  • 79.
    Amrén, Josefine
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Gustavsson, Annika
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Läsinlärning i särskolan: en kvalitativ undersökning om sex pedagogers tillämpning av läsinlärning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete var att ge ett kunskapsbidrag vad gäller läsinlärning i särskolan. Vi är båda, som kommande pedagoger, intresserade av att arbeta inom särskolan och vi anser, att ämnet behöver undersökas, dels för att vi själva inte har kännedom om hur läsinlärningen ser ut i särskolan och dels för att vi inte funnit några tidigare studier inom området. I uppsatsen har vi utgått från följande frågeställning: Hur arbetar pedagoger i grundsärskolan med elevers läsinlärning?

    Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som metod. Våra informanter var sex kvinnliga pedagoger som alla är verksamma på tre olika särskolor i Kronobergs län. Resultatet visade att informanterna utgår från olika metoder i arbetet med läsinlärning för att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Vidare framkom att elevernas personliga intressen är viktiga utgångspunkter för att locka till läsning.

  • 80.
    Anderberg, Mats
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    In search of a social pedagogical profession in schools. Missions androles under reconsideration.2020Ingår i: International Journal of Social Pedagogy, Vol. 9, nr 1, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    School is one of the areas where social pedagogy has taken on an increasingly important function.Supported by available literature, the aim of this literature review is to describe and analyse how the workof social pedagogues in schools can be manifested. The literature review shows that social pedagogicalwork in schools is common in many countries and emerging in others. The study shows a wide variationboth between and within countries with regard to the mission and goals, status, role and function, tasksand activities of social pedagogues. The primary mission is inclusion of pupil groups or individualswith various types of psychosocial problems or school-related difficulties, followed by preventive workaimed at all pupils to counteract social exclusion in school, disciplining groups of pupils who are invarious ways disrupting or breaking school norms, a consciousness-raising and mobilising mission anda more general teaching mission aimed at citizenship and democratic upbringing. The literature reviewshows that social pedagogy as a profession enjoys high currency and relevance in schools with a view topreventing the segregation and exclusion of pupils.

  • 81.
    Andersson, Alexander
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Likvärdig bedömning: en studie av hur gymnasielärare i idrott och hälsa tillämpar Gy112014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

  • 82.
    Andersson, Alexander
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Likvärdig bedömning: en studie av hur gymnasielärare i idrott och hälsa tillämpar läroplanen Gy112014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

  • 83.
    Andersson, Alfred
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Hur klär sig barn vid utomhusundervisning?: Ett kartläggning av femteklassares klädsel vid utomhusaktiviteter2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka kläder barn har tillgång till hemma, och vilka kläder de väljer att använda i skolan.  Studien undersöker även hur mycket undervisning femteklassare har fått om klädsel vid utomhusaktiviteter, samt om detta går att koppla till deras val av kläder i skolan. Studien utgörs av en enkätundersökning med 116 elever i årskurs 5 i en medelstor stad i södra sverige. Enkäten var av formen gruppenkät och distribuerades till femteklassarna på fyra olika skolor i staden. Resultaten har redovisats i diagram och analyserats utifrån Maslows behovsteori. Resultatet visar att det inte är alla elever som har tillgång till lämplig utomhusklädsel, av de som har tillgång till lämplig klädsel är det inte alla som tar med den till skolan. Implikationerna av detta är att det finns elever som inte har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor om den utförs utomhus. Enstaka skillnader har hittats mellan stad och landsbygd gällande användandet av vissa utomhusplagg vid olika årstider. Studien har visat på att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna säger sig ha haft undervisning om hur de ska klä sig utomhus, men ingen koppling har kunnat hittas mellan undervisningsgrad och vilka kläder eleverna faktiskt tar med sig till skolan.

  • 84.
    Andersson, Björn
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Skolans individualisering: En studie om dess möjligheter och konsekvenser2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla. De lärare som hade mindre klasser upplevde att det förenklade problematiken att lyckas se varje enskild individ. Min undersökning visade att det som skiljer de två undersökta grupperna var att de tyckte det var olika viktigt. Lärarna i de teoretiska ämnena såg det mera som ett måste medan lärarna i yrkesinriktade ämnen såg till fördelarna med individualisering i större utsträckning. En annan slutsats var att lärarna i yrkesinriktade ämnen hade en större kontakt med sina elever utanför klassrumssituationen. Lärarna i de teoretiska ämnena nämnde också vikten av detta men betonade det i betydligt mindre omfattning.

  • 85.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Malmqvist, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Verksamhetsinriktade IUP med schabloniserande och normbärande uttryck för barns lärande och utveckling: En studie om individuella utvecklingsplaner i förskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.

    Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten.

  • 86.
    Andersson, Carita
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Schander, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Skolans dilemma: De begåvade barnen - en bortglömd elevkategori i "en skola för alla"?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.

    Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".

  • 87.
    Andersson, Carita
    et al.
    Växjö universitet.
    Schander, Maria
    Växjö universitet.
    Skolans dilemma: De begåvade barnen - en bortglömd elevkategori i "en skola för alla"?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.

     

    Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".

  • 88.
    Andersson, Charlotta
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Den fysiska miljöns betydelse i: En studie av tre skolor årskurs 92007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att utifrån beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende på tre skolor årskurs 7-9 kunna fastställa elevernas trivsel och hälsa.

    Av de tre skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen på 1960-och 1970 talet. För att ge en så grundlig bild av elevens hälsa och trivsel består studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkätundersökning för att fastställa den nuvarande upplevelsen av rummen det vill säga den kvantitativa. Intervjuerna är gjorda för att ge en bild av elevens hälsa och välbefinnande i de olika rummen. Den sista delen är en del för personal som där beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".

    Tanken med studien är att den ska kunna användas som verktyg för att kunna påvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever. För att visa på deras svårigheter har autistiska elever och elever med funktionshindret ADHD lyfts som exempel.

    I stora drag visar studiens resultat på att skolan med den goda fysiska miljön gör att eleverna mår bättre och presterar bättre än i skolan med sämre miljö. Tanken är att studien ska kunna komma till användning i arbete mot "en skola för alla"

  • 89.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Ekman, Peder
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Kockens kunskaper: Vad tycker krögare och lärare att en nybliven kock ska kunna?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

     

    I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet

    visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer

    bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.

  • 90.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Jirestål, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Vad gör lärare när elever ”går bananas” i klassrummet?: Fem förstelärares metoder för att skapa ordning i klassrummet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.

              Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.

              Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar. Samtliga informanter uppvisade ett demokratiskt ledarskap och menade istället att trygghetsskapande är den bästa metoden i skapandet av en god arbetsmiljö. Ordningsregler och tydliga ramar menar de ska skapa trygghet och förebygga eventuella beteendeproblem hos eleverna, medan samtal ska hjälpa eleverna att förstå vad de gjort, om de trots allt skulle uppträda opassande. Detta för att hindra att eleven beter sig likadant igen.

              Vår förhoppning är att kunna bidra med tips och idéer till andra lärare om hur ordning kan skapas i klassrummet.

  • 91.
    Andersson, Ellinor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Månsson, Lizette
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Inkludering av elever i en skola för alla: Utifrån funktionsnedsättningarna ADHD och Aspergers syndrom2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 92.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Biverstrand, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Substitutionsbehandling: Mer än bara läkemedel2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syftar till att belysa yrkesverksammas tankar och erfarenheter gentemot substitutionsbehandling utifrån ett etiskt perspektiv. Den metodologiska utgångspunkten i studien är hermeneutiken, kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma på LARO mottagningar intervjuades runt om i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna i studien är konsekvensetiken och rättvisa begreppet och resultatet har analyserats utifrån dessa teorier. De viktigaste slutsatserna är att substitutionsbehandling är mer än bara läkemedel då det enbart är en del av det stora hela. Substitutionsbehandling gynnar såväl individerna i behandling som samhället genom att kriminaliteten minskar samt att hälsan förbättras för individer med ett opioidberoende. En annan slutsats är att revideringen av socialstyrelsens riktlinjer har visat sig att ge en god effekt i praktiken.

  • 93.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Fagerberg, Emma
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Utevistelsen i förskolan: Pedagogens roll, mål och arbetssätt2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar utevistelsen på förskolan. Vad finns det för mål, vad anser förskollärare att deras roll i utevistelsen är och vilket innehåll och arbetssätt karaktäriserar utevistelsen? I undersökningen har en kvalitativ metod valts och åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga förskollärare anser att det är viktigt med utevistelse i förskolan och de flesta har uttalade mål för den. Resultatet visar att förskollärarna har många roller i utevistelsen och synen på den kan vara väldigt olika. De roller som kommer fram vid intervjuerna är medforskare, observatör, stöttare, barnpassare och inspiratör. Arbetssättet i utevistelsen är en blandning av fri lek och styrda aktiviteter och här finns det positiva tankar om båda.

  • 94.
    Andersson, Felicia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    En förskola för alla: Förskollärares beskrivningar av att möta alla barn, med fokus på särskilt stöd i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att möta alla barn i förskolan. Det undersöktes även hur förskollärare beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd och vad som kan påverka denna bedömning. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats och genom intervjuer har jag tagit del av förskollärares tankar kring frågeställningen.

     

    Förskollärarna beskriver arbetet med att försöka nå och anpassa verksamheten utifrån alla barn som finns i den. De beskriver även vilka svårigheter detta kan innebära. I resultatet framkom fyra kategorier av svårigheter som förskollärare beskrev att barnen kan ha. De svårigheter som framkom var språkliga, sociala & känslomässiga, motoriska och funktionsnedsättningar. Förskollärare belyser att det är svårt att få extra resurser till barngruppen. I resultatet framkom också hur förskollärarna upplever kontakten med speciallärare. Förskollärarnas beskrivningar har sedan analyserats och kategoriserats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv och vad det kan innebära för verksamheten. 

  • 95.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Kronström, Therese
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Kommunikation och konflikthantering i fritidshemmet2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering

  • 96.
    Andersson, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    En jämförelse av Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken.: Hur blir resultaten i matematik?2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 12 poäng / 18 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 97.
    Andersson, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Upprepad läsning i individuell undervisning: En interventionsstudie av en läsmetods effekt på läsförmågan2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur läsförmågan påverkas av en undervisningsperiodmed upprepad läsning i individuell undervisning. En försöksgrupp på fyra elevertränade upprepad läsning under tre veckor. De fick enskild handledning av en pedagogvid alla träningstillfällen. I undersökningen deltog också en kontrollgrupp med eleversom fick traditionell lästräning under samma period. Vid interventionens början och sluttestades ordavkodningsförmågan hos alla elever som deltog med testet Läskedjor.Försöksgruppen gjorde även testet H4. Resultatet visar att tre veckors intensiv upprepad läsning förbättrar ordavkodningen hoselever i lässvårigheter. Genom interventionen minskade gapet i läsförmåga mellanförsöksgruppens elever och deras jämnåriga kamrater. Ett lästest som genomfördes tolvveckor efter interventionens slut visade att försöksgruppens elever fortfarande hade enbättre läsförmåga än innan interventionen. Detta skulle kunna tyda på att entreveckorsperiod med intensiv, individuell träning i upprepad läsning varaktigt kanförbättra läsförmågan hos elever i lässvårigheter.

  • 98.
    Andersson, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Karlsson, Jessica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    ”Man ska bli lite beroende av att vara ute”: En studie av utomhuspedagogik och fritidspedagogers förhållningssätt till ämnet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus. Fritidshemmen hade olika tillgång till natur respektive kultur och de hinder som uppstod för pedagogerna att bedriva utomhuspedagogik var bland annat tidsbrist, tillgänglighet, barnens brist på bra kläder och barngrupper och personal. Slutsats: Kunskapen hos pedagogerna angående utomhuspedagogik var relativt liten men deras personliga intresse höll ämnet vid liv i deras verksamheter. Mängden utomhuspedagogik skiljde sig inte avsevärt mellan fritidshemmen utan det som gick att se var hur utomhuspedagogiken tillämpades. Pedagogerna fick planera och strukturera upp verksamheten olika mycket beroende på om fritidshemmet var beläget i staden respektive på landsbygden.

  • 99.
    Andersson, Jeannie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Att skriva sig till läsning: Med datorn som hjälpmedel i den tidiga läs- och skrivinlärningen 2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på.

    Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand. Pedagogerna ansåg att den begränsade tillgången till datorer i skolan var en nackdel samt att det inte var bra för eleverna att sitta för länge vid datorerna.

  • 100.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Josefsson, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Lärares tal om normalitet & avvikelse: En diskursanalys av hur fyra pedagoger talar kring normalitet & avvikelse hos elever i grundskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och  stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.

    Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala.

    Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.

1234567 51 - 100 av 2523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf