lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 674
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Averhäll, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Synen på risker, riskfylld lek och säkerhet i förskolans utemiljö hos förskolans olika aktörer.: En analys av en förskoleverksamhets syn på risker och säkerhet, samt dess påverkan på barns vardag. 2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte var att undersöka hur de olika aktörerna; förskollärare, rektorer och huvudmän, ser på begreppen risk och riskfylld lek och vilka pedagogiska konsekvenser deras syn har på barns möjlighet till riskfylld lek på förkolans utegård. Kvalitativa intervjuer har gjorts i en kommun, på två förskoleenheter där frågor om risker och säkerhet i förskolans ställts. För att analysera svaren användes det sociokonstruktionistiska perspektivet för att få fram hur aktörernas syn på begreppen skapar en gemensam kunskapssyn som sedan blir rådande i verksamheten. Resultatet visar att begreppen risk och riskfylld lek är relativt oreflekterat och att det associeras med fara och skador men även utveckling och utmaning. Framkommer gör även en ambivalens i att hålla barnen säkra samtidigt som de ska få utmanas och utvecklas. Resultaten visar också att de pedagogiska konsekvenserna av det säkerhetstänk som finns inom förskolans verksamhet är stora, bland annat genom mycket borttaget material och ständiga riskbedömningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Axelsson, Hanna
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Individualiserad läsinlärning: möjligheter och hinder utifrån sex lärares synsätt2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Att hantera de skillnader i läskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart är en av de största utmaningarna i skolår ett. Genom en kvalitativ studie bestående av sex intervjuer med verksamma grundskollärare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjälpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur några grundskollärare ser på och arbetar med individualiserad läsundervisning i skolår ett. Jag ville också lyfta frågan om i vilken mån det är möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas inställningar, vilka jämfördes med deras arbetssätt.

    Det resultat jag har fått fram visar på två grupper av pedagoger. En som arbetar individualiserat i sin läsundervisning och som har en klar syn över vad det innebär. Pedagogerna där individualiserar för att de anser att det är deras ansvar gentemot eleverna. Den andra gruppen påstår sig individualisera för att de ser det som ett krav, eftersom det står i läroplanen. De individualiserar dock inte sin läsundervisning i någon större utsträckning. Resultatet pekar även på den, utifrån pedagogernas tankar, positiva utveckling som arbetsformen eget arbete har genomgått vad det gäller ansvarsfördelning och arbetsuppgifter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 53.
    Axelsson, Maria
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Självkänslan i skolan: Lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Läroplanen säger att: ”Självkänsla grundläggs i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag” (Lpo 94). Därutav är syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt med självkänsla i deras pedagogiska arbete.

    Rapportens undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med 10 lärare på tre olika skolor. Studien visar att lärare arbetar med barns självkänsla i skolan, men på olika sätt. Samtliga lärare anser att självkänsla är något som är väsentligt inom skolans värld. Det framkommer även att lärare har olika sätt att se på begreppet självkänsla. Många av lärarna kopplar ihop självkänslan med trygghet och elevens förmåga till att våga göra olika saker inför klassen. Några av lärarna drog paralleller mellan självkänsla och motivation medan en annan lärare anser att självkänsla är detsamma som att känna sig harmonisk som människa. Genom undersökningen framgick det även att det i en liten utsträckning samtalades uttryckligen kring självkänsla under olika former av sammanträden. Många av lärarna ansåg dock att det samtalades om självkänsla mellan lärare, men inte uttryckligen, utan i form av att de fanns problem med vissa elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 54.
    Bagewitz, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Einarsson, Mimmi
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Mobbningens ansikten: Orsaker till mobbning2011Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. Våra frågeställningar rör vilka som är involverade i mobbning och vad som karaktäriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie både traditionell mobbning och internetmobbning. I vårt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier på området har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktäriserar en mobbare, vad som kännetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text är det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vår diskussion. I denna kom vi fram till att elever, när de blir tillfrågade, gärna förklarar mobbning utifrån individuella termer och att skola och samhälle därför måste arbeta för att elever ska växa upp och lära i en tolerant social miljö.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Litteraturstudie AU2
  • 55.
    Bahtanovic, Dino
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Botonjic, Antonia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Nej, jag är inte en superhjälte – Jag är lärare!: Ett arbete om lärares krav, oskrivna krav & upplevelser utifrån läroplanerna 1962 och 20112013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan. Pedagoger intervjuades om kraven utifrån styrdokumenten, upplevelser och så kallade oskrivna krav. Resultatet visade i huvudsak att kraven har blivit tydligare i utformningen, fler resurser erbjuds för att nå dem men att de alltfler ökade krav har stramat åt friheten med att undervisa kreativt samtidigt som arbetsbördan har utökats för läraren. Dessutom visar resultatet att såväl undervisningsmetod som undervisningsformer har förändrats och läraren har fått utökat ansvarstagande genom kraven i olika riktlinjer. Slutligen diskuteras resultatet utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dino & Antonia
  • 56.
    Bahtanovic, Dino
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Vasquez, Melissa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Tvåspråkighet: En studie om tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att analysera tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion. Vi ville också undersöka hur dessa effekter påverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för både elever och lärare där flerspråkigheten utvecklas. Interaktion i skolan är en viktig faktor för att alla elever ska känna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie är att med hjälp av forskning om tvåspråkighet undersöka hur tvåspråkighet påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vi använde oss av sociokulturella perspektivet och interkulturella perspektivet för att få svar på våra frågeställningar. Vi har valt att göra studien systematisk där vi har formulerade frågor som kommer besvaras systematiskt genom att analysera relevanta studier från tidigare forskning. Studien är utförd på både ett kvalitativt och kvantitativt sätt. Vi använde oss av totalt 13 artiklar som vi samlat empiri från. Tvåspråkigheten är en positiv process och den skapar en balans mellan skolspråket och modersmålet. Materialet vi har hittat består till stor del av internationellt forskning och en hel del svenska forskare som fokuserar på ämnet, tvåspråkiga elever. Bland materialet har vi vetenskapliga artiklar, avhandlingar och ett fåtal forskningsrapporter som rör ämnet. Resultaten visar att tvåspråkighet har en positiv effekt på elevernas lärande samt att det gynnar kunskapsutvecklingen hos eleverna.

    Sökord: blingual children, andraspråksinlärning, bilingualism, svenska som andraspråk, modersmål, mother tongue, language development, integration  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tvåspråkighet: En studie om tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion
  • 57.
    Balan, Andreia
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Matematiska och systemtekniska institutionen.
    Uppfattningars betydelse för lärande: En studie av några gymnasieelevers matematiska förmågor och uppfattningar om matematik2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 58.
    Basic, Goran
    Lund University.
    A case of what?: Methodological lessons from a reanalysis of conflicts within Swedish Juvenile Care2013Ingår i: Journal of Comparative Social Work, ISSN 0809-9936, E-ISSN 0809-9936, Vol. 8, nr 2, s. 222-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    “Collaboration” is generally portrayed as being beneficial to authorities, even if previous collaborative research shows that conflicts are common between authorities who are supposed to cooperate. What takes place when different actors in the collaboration meet in practice? And what is the best way to analyse this? In qualitative studies, it is often problematic to go from an exhaustive analysis of individual empirical instances to an overall picture of the context or phenomenon in which all instances taken together can be viewed as a case. Years of close engagement with the data may interfere with the analyst’s capacities and opportunities to contextualize a study more broadly and theoretically, and detailed knowledge about a range of situations in the field may make novel contextualizations difficult. This article discusses how to overcome such obstacles, using examples from a study about a “collaboration” project in Swedish youth care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Detecting Triads in a Swedish Juvenile Care Project2011Ingår i: Social Relations in Turbulent Times. Abstract book. 10th Conference of the European Sociological Association, Geneva, Switzerland, September 7-10, 2011, 2011, s. 441-441Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a study of a project concerning Swedish juvenile care professionals, youngsters and parents were studied by ethnographic field observations as well as interviewed. During the course of the investigation various and shifting triads forming conflicts as well as alliances were observed. In this paper the triads described in interviews will be compared to field observations of triads formed during various meetings connected to the juvenile care project. I will analyze similarities and differences in retold triads during interviews and interactional “in situ” formed triads according to (1) different alliance formations, (2) different roles in changing constellations, (3) the temporal development of the alliances in the triad and (4) the alliance’s including and excluding function in the triads.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Engagerad fixare eller ytterligare en person som ”bara pratar”?: Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården2009Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån mitt empiriska material kartlägga och beskriva hur föräldrar till barn intagna på särskilda ungdomshemmen tolkar, definierar och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de anställda samordnarna uppfattades och kategoriserades av föräldrarna. ”Föräldrar” blir i undersökningen i stort liktydigt med mödrar, eftersom alla föräldrar som intervjuats i denna studie är kvinnor dvs. mammor. Under ett möte som ägnades ett analysavsnitt, är emellertid en styvpappa närvarande.De mammor som berättar om samordnarna målar upp olika bilder av uppskattade samordnare. Det kan handla om samordnare som har makt att exempelvis ”kolla upp socialen” men även om samordnare utan makt som ändå uppskattas. Samordnare som beskrivs på ett positivt sätt ses även som aktörer som är engagerade och tog en aktiv roll. Denne ringer ofta till mammorna, kämpar för deras barn och är framgångsrik i att engagera frånvarande pappor. Den positiva samordnaren ses som en ”trygghet” som trots sina begränsningar får ett erkännande i sin roll. De anses framtidsinriktade till skillnad från socialtjänsten, de ”bryr sig” och detta visar de genom sin omsorg för detaljer och i själva interaktionen. De mammor vars berättelser om samordnaren innehar en kritisk ton är ofta även kritiska till de andra inblandade aktörerna. Kritiken i sig fokuserar inte bara på samordnaren utan även på en viss kontext där samordnaren ingår. I de fall samordnaren kritiseras explicit ger beskrivningen dels bilden av samordnaren som frånvarande från vårdkedjan, dels bilden av allianser som skapats som motpol till samordnaren. I några fall ligger mammornas ouppfyllda förväntningar till grund för kritiska berättelser om samordnarna. Det kan handla om bristande service från samordnarens sida eller som i en mammas fall upplevelsen att samordnaren ”bara pratar”, ”sitter med”, ”men sen blir det inte mer”. Det kan också handla om att känna sig utestängd som förälder. Ett möte kan betraktas som ett forum där problem diskuteras, beslut fattas och frågor behandlas. Detta sätt att beskåda ett möte har jag delvis kringgått. Genom analys av fältanteckningar har jag istället fokuserat på de sociala fenomen som aktualiserats under mötet. Kön, etnicitet och maktförhållande mellan de inblandade aktörerna framställs som särskild viktiga av de olika mötesaktörerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Etnicitet i ungdomsvården – förslag till fortsatt värdegrundsarbete2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta utkast utgör en redovisning av ett uppdrag som jag fick av Forsknings- och utvecklingsenheten vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Uppdraget bestod i att, under en tvåmånadersperiod (april och maj 2009), granska och urskilja etnicitetsmarkörer i det empiriska material som samlats in under intervjuer och möten med aktörerna i ett samarbetsprojekt i ungdomsvården (MVG-projektet). Tanken var att studien skulle ge några förslag på strategier i det fortsatta värdegrundsarbetet inom SiS. I detta utkast analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit. Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar. Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm.

  • 62.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Etnicitet i ungdomsvården: Yrkesverksammas och ungdomarnas muntliga framställningar2010Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit.Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar.Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm. Etnicitet används explicit såväl som implicit, såväl av ungdomarna själva som av de professionella, och i inbördes relationer inom respektive kollektiv samt mellan kollektiven. Vanligast används etniciteten som en förklaring och som ett verktyg i samspelet, d v s det används för att uppnå olika saker eller att betona eller framhäva en önskad bild. De professionella använder etniciteten när de förklarar ungdomars agerande, de jämför sig även med kollegor i termer av vem som visar störst etnisk hänsyn eller vem som kan mest om etnicitet. Etniciteten bildar här en arena för självpresentation: man framställer sig som ”kulturellt kompetent” i relation till andra. Ungdomarna använder också etnicitet när de skall berätta om: placeringar, den sociala kontrollen på institutionen, diskriminering, kärleksrelationer, mm. Institutionslivet blir på så sätt etniskt laddat men denna definition delas inte alltid av andra aktörer. Det bemötande som ungdomar tolkar som etnisk diskriminering kan personalen anse vara självförvållat, t ex på grund av påstådd misskötsamhet. Etnicitet är en omstridd markör i detta sammanhang och därmed ett potentiellt vapen i samspelet. Detta tydliggörs särskilt genom etniskt färgade svordomar och tilltal vilka ungdomarna upplever som ett instrument för nedvärdering. Ibland framställs etnicitet som en resurs, en tillgång för aktörer i ungdomsvården för att begripliggöra och genomföra olika situationer och projekt. Det som görs begripligt och genomförs (eller sägs ha genomförts) blir inte sällan problematiskt ur aktörernas synvinkel. Att detta sker behöver inte ses som något problematiskt i sig, snarare tydliggör det hur aktörer använder etnicitet för att synliggöra problem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Etnifierad övervakning och social kontroll på ungdomsvårdsinstitutioner2013Ingår i: Den sorterande ordningsmakten: Studier av etnicitet och polisiär kontroll / [ed] Peterson, Abby; Åkerström, Malin, Malmö: Bokbox Förlag , 2013, s. 177-200Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel analyserar jag redovisande förklaringar av aktörernas agerande och observerade sekvenser där övervakning och social kontroll på institutionen återges och synliggörs av ungdomar med en annan etnisk bakgrund än den svenska.En utgångspunkt i analysen är Thomas Hylland Eriksens (1993/2000) syn på etnicitet som en pågående relationsprocess mellan aktörer. När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs: (1) tar ungdomarna avstånd från personalens agerande, (2)gestaltar ungdomarna sin offeridentitet. Etnifierad övervakning på institutionen är övervakning där ungdomar i observerade eller återberättade situationer aktualiserar sin eller andras etniska bakgrund. Den kan indelas i explicit och implicit etnifierad övervakning. Den explicita etnifierade övervakningen synliggörs i de fall då institutionspersonalen finns fysisk närvarande i de beskrivna eller observerade situationerna. Den implicita etnifierade övervakningen förekommer konstant även om institutionspersonalen inte finns närvarande, eller inte sägs finnas närvarande eftersom ungdomarna, som till stor del har en annan etnisk bakgrund än den svenska är placerade på en institution och konstant övervakade.Etnifierad social kontroll på institutionen är social kontroll där ungdomar aktualiserar sin eller de andras etniska bakgrund. Mer specifikt handlar det om återgivningar och synliggörande av situationer där ungdomarna reglerats till att handla i enlighet medinstitutionspersonalens (institutionens) regler, normer och värderingar och där deras etniska bakgrund eller de andras etniska bakgrund synliggörs. Analysen visar att när ungdomar synliggör etnifierad övervakning och social kontroll uppmärksammar de ofta personalens handlingar som de uppfattar som moraliskt förkastliga.Dessa två fenomen: etnifierad övervakning och social kontroll går ofta inte att isolera i den dagliga interaktionen. Vanligtvis framträder dessa två sociala fenomen tillsammans fast det finns exempel där den explicita etnifierade övervakningen utövas utan den sociala ontrollen.Förutom detta är det inte bara ungdomar som övervakas och kontrolleras av personalen. Det finns nämligen tydliga exempel där ungdomarna övervakar och kontrollerar personalen. Ett exempel finns i fallet när en pojke sägs ha anmält att institutionspersonalen betecknat honomsom ”blatte”. Kontrollen som han förmedlar i förhållande till personalen grundar sig på det han uppfattar som moraliskt riktigt - moralen där personalen inte bör placera honom i en för honom nedvärderande kategori. När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs av ungdomarna tar de i regel avstånd från personalens agerande och gestaltar sin offeridentitet. Under identitetsskapandet tycks dessa ungdomar använda sin etniska bakgrund retoriskt när de förklarar situationer i vardagen på institutionen. Dessa ungdomar presenterar sitt förödmjukade själv genom avståndstaganden från institutionspersonalen och i kontrast till beskrivningar av hur svenska ungdomarna blir behandlade. Ungdomarnas förödmjukade själv tar tydligt gestalt i situationsförklaringar och denna identitet förstärks än mer när de uppmärksammar att personalen och de svenska ungdomarna kan kalla dem ”jävla svartskalle”, ”din blattefitta” eller ”jävla kanakas”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Institutionsplacerade ungdomars berättelser om samordnarna i ungdomsvården2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta utkast är att analysera hur ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de tolkade de i projektet anställda samordnarna. Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja. Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll. Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld.

  • 65.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Projektet utifrån institutionspersonalens perspektiv2009Ingår i: Vårdkedja för ungdomar eller professionella?: En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” / [ed] Basic, Goran; Thelander, Joakim; Åkerström, Malin, Stockholm: Statens Institutionsstyrelse , 2009, Vol. Forskningsrapport 2009:5, s. 155-191Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån mitt empiriska material kartlägga och beskriva hur de anställda på de särskilda ungdomshemmen tolkar, definierar, och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de anställda samordnarna uppfattades och kategoriserades. I institutionspersonalens framställning är samordnarens roll tydlig på papperet. I direktiven från projektledningen framgår vad samordnarna bör göra (och inte göra) som att de ska tillämpa frågans makt och vara ett språkrör för eleven. I materialet för denna undersökning är dock otydlighet utgångspunkten. De institutionsanställda känner inte till eller är osäkra på samordnarens roll och projektets syfte. De ifrågasatte exempelvis projektets namn och menade att det inte inkluderade den problematik som många av ungdomarna som var knutna till projekt hade. Samordnarens utformning av arbetet växer fram under projektets gång. Definitionerna och uppgifterna formuleras inte i projektets dokument eller av projektledningen utan är en produkt av samspelet med konkreta samordnare som då visar vad de gör och kan göra. Projektets praktiska betydelse skapas i själva den sociala processen. De involverade formulerar en tydligare samordnarroll när de talar om sina vardagliga erfarenheter. Genom dessa erfarenheter skapas en bild av en önskad respektive en oönskad samordnare. Den önskade samordnaren ger praktisk hjälp, är insatt, strukturerar möten och kan vinnas över i koalitioner. Den oönskade samordnaren är alltför engagerad, okunnig, forcerad, stresskapande, kontrollerande eller socialt klumpig. Beskrivningen av samordnarrollen formas gärna av institutionspersonalen genom jämförelser där man balanserar mellan det positiva och negativa. I den tidsmässiga jämförelsen finner vi exempel från dåtid, nutid och framtid i utvärderingen av samordnarna. En negativ beskrivning av dåtiden neutraliseras ofta genom en positiv beskrivning av nutid och framtid. De olika beskrivningarna av samordnare jämförs och på så sätt återställs balansen i berättelsen. Samordnaren beskrivs som en social skapelse och inte som en produkt av projektets idé. Idéen uppfattas som diskursivt otydlig (när den uppfattas som vagt formulerad) och organisatoriskt otydlig (när man undrar vem som gör vad i vårdkedjan). De institutionsanställda formulerar (”ritar upp”) en tydligare samordnarroll när de talar om sina ”vanliga” akuta problem, som exempelvis socialtjänstens tröghet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Ritualer i koncentrationslägret: Avståndstagande, moral och anpassning i före detta lägerfångars berättelser från Bosnien2013Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 115, nr 3, s. 225-243Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel analyserar muntligt gestaltade erfarenheter hos före detta lägerfångar som placerades i koncentrationsläger i början av kriget i Bosnien och Hercegovina under 1990-talet. Artikeln bygger på 13 intervjuer med före detta lägerfångar och nära anhöriga som numera bor i Sverige, Danmark och Norge. Syftet med artikeln är att beskriva de sociala interaktionsritualer som återberättas efter en vistelse i koncentrationsläger samt att identifiera hur dessa interaktioner dramatiseras symboliskt. Dessutom analyseras den moral som träder fram i beskrivningarna. Alla intervjuade i studien gestaltar sig själv som offer. Genom berättelser om förbrytelser och övergrepp i lägren tar intervjupersonerna avstånd från vakternas agerande och från kategorin koncentrationslägerplacerad. Återberättade kränknings- och maktritualer visar att utrymmet för individualitet i lägren var starkt begränsat men motstånds- och statusritualer samt anpassningen till livsvillkoren i lägren tycks ha frambringat ett visst utrymme för förhöjd individualisering. Att besitta någorlunda kontroll och ha möjlighet att ge motstånd verkar ge en känsla av heder och självaktning för lägerfångarna, inte minst efter kriget.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Samverkan blir kamp: En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna avhandling analyseras ett samverkansprojekt i den så kallade ungdomsvården i Sverige. Projektet hade som mål att förbättra samordningen mellan socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för att kunna effektivisera insatserna för samhällsomhändertagna ungdomar och deras familjer. I projektet var också ett antal samordnare anställda. Det övergripande syftet i avhandlingen är att analysera beskrivna och observerade konflikter, allianser och förklarande jämförelser som kan identifieras i intervjuer och observationer. Analytiska upptäckter sätts avslutningsvis i en mer övergripande ”samverkanskontext” som representeras av tidigare forskning om samhällsfenomenet ”samverkan”. På så vis försöker avhandlingen bidra till en sociologisk förståelse av ett samtida välspritt fenomen.Studiens empiriska material är inspelade samtalsintervjuer med 147 projektdeltagare (institutionsplacerade ungdomar, deras föräldrar och olika yrkeskategorier inom socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektet) samt observationer av organiserade möten, informella träffar före och efter intervjuer eller möten, samt vid besök på institutioner, socialtjänstkontor, Statens institutionsstyrelses huvudkontor och samordnarnas kontor. Materialet analyserades vidare med analytiska utgångspunkter från Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) och Erving Goffman (1959/2004).Analysen visar att projektet manifesterade och medförde mellanorganisatoriska kamper mellan socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektet samt en rad interpersonella konflikter mellan representanter för olika professionella yrkeskategorier, ungdomar och föräldrar. Studien visar också att klienten i människovårdande organisationer löper en betydande risk att hamna utanför nya samarbeten. De myndighetspersoner som upplever ett bra samarbete drar ofta sina slutsatser utifrån interaktionen med andra professionella men det upplevda samarbetet behöver inte bli någon garanti för framgångsrik behandling av klienten. Konflikter om samordnarnas sätt att agera (samordnarroller) och samordnarnas skriftliga dokument, ”överenskommelsen”, har aktualiserats med projektets tillkomst. Samordnarna och deras ”överenskommelse” kan ses som projektets synligaste representanter och symboler, som under projektets gång blir både ämnen för konflikter och aktualiserar redan etablerade konfliktmönster. Ungdomarna och föräldrarna förkastar emellanåt myndighetspersonernas ageranden som moraliskt felaktiga, gestaltar sin offeridentitet samt försöker vända situationen till att bli fördelaktig för dem själva. Samordnarnas relation till ungdomar och föräldrar präglas mestadels av passivitet. Detta framträder tydligt i analysen av en administrativ och/eller passiv samordnarroll. I dessa framställningar är även olika allianskonstellationer synliga. När samordnarroller förändras i beskrivningen, förändras även allianskonstellationer.Att klienten i människovårdande organisationer söker ingå allianser med myndighetspersoner är en vanlig strategi för att försöka vända situationen till sin fördel. Att dessa allianser söks ofta av klienten indikerar bland annat klientens vilja till fortsatt kamp – mot den situationen i vilken klienten befinner sig. Jag menar att detta kan ses som något produktivt snarare än problematiskt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Ungdomarnas beskrivningar: Uppskattning, kritik och förväntningar2009Ingår i: Vårdkedja för ungdomar eller professionella?: En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” / [ed] Basic, Goran; Thelander, Joakim; Åkerström, Malin, Stockholm: Statens Institutionsstyrelse , 2009, Vol. Forskningsrapport 2009:5, s. 49-118Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de tolkade de i projektet anställda samordnarna.Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja. Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll.Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld. Om samordnaren enbart tar på sig rollen av ytterligare en person ”på mötet”, en person som ”sitter med” utan att det märks, då löper samordnaren stor risk att bli föremål för kritik från de unga. Samordnaren måste, utifrån deras perspektiv, ta plats och aktivt tala för de ungas sak. Om detta inte sker väljer de unga en annan aktör i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelselös. Det spelar då ingen roll om samordnaren bedöms som ”trevlig”. De unga eftersträvar personlig kontakt men det innebär inte att de har överseende med att ”ingenting händer” genom denna kontakt; tvärtom tycks de då bli extra besvikna och misstänksamma. Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar förefaller tillräckligt tänjbart för att en enskild individ ska kunna spela rollen på vitt skilda sätt. Det är först när den enskilde samordnaren väljer en aktiv, pådrivande, självständig, personlig och relativt stark rollframställning som han eller hon kan få betydelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Uppskattning, kritik och förväntan - i ungdomars berättelser om ett samarbetsprojekt i ungdomsvården2009Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de tolkade de i projektet anställda samordnarna.Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja. Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll.Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld. Om samordnaren enbart tar på sig rollen av ytterligare en person ”på mötet”, en person som ”sitter med” utan att det märks, då löper samordnaren stor risk att bli föremål för kritik från de unga. Samordnaren måste, utifrån deras perspektiv, ta plats och aktivt tala för de ungas sak. Om detta inte sker väljer de unga en annan aktör i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelselös. Det spelar då ingen roll om samordnaren bedöms som ”trevlig”. De unga eftersträvar personlig kontakt men det innebär inte att de har överseende med att ”ingenting händer” genom denna kontakt; tvärtom tycks de då bli extra besvikna och misstänksamma. Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar förefaller tillräckligt tänjbart för att en enskild individ ska kunna spela rollen på vitt skilda sätt. Det är först när den enskilde samordnaren väljer en aktiv, pådrivande, självständig, personlig och relativt stark rollframställning som han eller hon kan få betydelse. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Uppskattning, kritik och jämförelse - Projektet utifrån institutionspersonalens perspektiv2009Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån mitt empiriska material kartlägga och beskriva hur de anställda på de särskilda ungdomshemmen tolkar, definierar, och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de anställda samordnarna uppfattades och kategoriserades. I institutionspersonalens framställning är samordnarens roll tydlig på papperet. I direktiven från projektledningen framgår vad samordnarna bör göra (och inte göra) som att de ska tillämpa frågans makt och vara ett språkrör för eleven. I materialet för denna undersökning är dock otydlighet utgångspunkten. De institutionsanställda känner inte till eller är osäkra på samordnarens roll och projektets syfte. De ifrågasatte exempelvis projektets namn och menade att det inte inkluderade den problematik som många av ungdomarna som var knutna till projekt hade. Samordnarens utformning av arbetet växer fram under projektets gång. Definitionerna och uppgifterna formuleras inte i projektets dokument eller av projektledningen utan är en produkt av samspelet med konkreta samordnare som då visar vad de gör och kan göra. Projektets praktiska betydelse skapas i själva den sociala processen. De involverade formulerar en tydligare samordnarroll när de talar om sina vardagliga erfarenheter. Genom dessa erfarenheter skapas en bild av en önskad respektive en oönskad samordnare. Den önskade samordnaren ger praktisk hjälp, är insatt, strukturerar möten och kan vinnas över i koalitioner. Den oönskade samordnaren är alltför engagerad, okunnig, forcerad, stresskapande, kontrollerande eller socialt klumpig. Beskrivningen av samordnarrollen formas gärna av institutionspersonalen genom jämförelser där man balanserar mellan det positiva och negativa. I den tidsmässiga jämförelsen finner vi exempel från dåtid, nutid och framtid i utvärderingen av samordnarna. En negativ beskrivning av dåtiden neutraliseras ofta genom en positiv beskrivning av nutid och framtid. De olika beskrivningarna av samordnare jämförs och på så sätt återställs balansen i berättelsen. Samordnaren beskrivs som en social skapelse och inte som en produkt av projektets idé. Idéen uppfattas som diskursivt otydlig (när den uppfattas som vagt formulerad) och organisatoriskt otydlig (när man undrar vem som gör vad i vårdkedjan). De institutionsanställda formulerar (”ritar upp”) en tydligare samordnarroll när de talar om sina ”vanliga” akuta problem, som exempelvis socialtjänstens tröghet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Basic, Goran
    Lund University.
    Vi är fortfarande kompetenta!: Röster från socialtjänsten om ett samarbetsprojekt i ungdomsvården2009Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur personal inom socialtjänsten tolkar, definierar och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur den intervjuade och observerade personalen uppfattar och kategoriserar de inom projektet anställda samordnarna.De anställda inom socialtjänsten upplever att projektet kommit ”uppifrån”, från staten, och som en konsekvens av att socialtjänsten utpekats som inkompetent att hantera ungdomsvården. Satsningen framställs som felaktig på grund av att den främjar ”tvångsvård”, en verksamhet som ska undvikas.Berättelserna om projektet genomsyras av en tudelning i vi och dom där vi (socialtjänsten) framställs som kompetenta, men ändå underlägsna dom (”Staten och Statens institutionsstyrelse”). Att konstruera sin verklighet i vi och dom-termer kan vara ett tecken på samverkansbrister, där varje myndighet är upptagen med sin egen verksamhet och varken har tid till eller intresse för utökad interaktion med dom andra. En socialsekreterare beskriver ironiskt ungdomsvårdkedjan som ”Före vård, vård och eftervård” vilket ger oss bilden av en samling förpackningar som kännetecknas av slutenhet, brist på samordning och isolering av aktörer.Subventionen för de placerade ungdomarna, som skulle användas till eftervård, framställs som en svårgenomförbar projekttanke. Socialtjänstens anställda berättar dels om stadsnämndspolitikers åberopande av ekonomiskt underskott i kommunen, dels om svårigheterna att binda subventionen till en viss individ. Diskursen präglas av dessa konfliktmarkörer: kommunbudget kontra individuella behov.De nya aktörerna i ungdomsvårdskedjan, samordnarna, beskrivs av de socialtjänstanställda med en variation av kritik och uppskattning. Motsättningar i beskrivningen frammanar bilden av samordnarna som störande, stresskapande, obetydliga och kontrollerande. Kontrollfunktionen relateras bland annat till farhågor om att samordnarna skulle uppträda som ungdomarnas företrädare.De socialsekreterare som uppskattar samordnarnas insatser berättar om samordnarna som kunniga i fråga om eftervårdsinsatser eller som en hjälp i kontakten med ungdomarna och föräldrarna. Den gestaltade samordnarkompetensen konstruerar samordnaren som en strukturbärare, idégivare, möteshållare och medlare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Basic, Goran
    Lund University.
    What is this a case of?: Methodological lessons from a reanalysis of conflicts within the Swedish Juvenile Care2012Ingår i: Curiosity and serendipity: A conference on qualitative methods in the social sciences. Abstracts. ESA RN20 Midterm Conference, Lund, Sweden, September 20-21, 2012, 2012, s. 48-48Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In qualitative studies it is often problematic to go from exhaustive analysis of empirical instances to an overall picture of the context or phenomenon in which all instances – taken together – may be looked upon as a case. Years of close engagement in the data may hold back the analyst’s capacities and possibilities to contextualize his or her study more broadly and theoretically, and detailed knowledge about a range of situations on the field may make novel contextualizations hard. This presentation discusses how to overcome such obstacles with the help of examples from a study about a ‘collaboration’ project in Swedish youth care. When a large amount of interactions of professionals, youngsters and parents during a public project in which authorities were supposed to cooperate were studied using ethnographic field observations and interviews, the findings included various interpersonal conflicts between the involved actors (retold and observed). But even if the study produced detailed knowledge about various forms, constellations and accounts of conflicts within this ‘collaboration’ project, it was not until all these instances were reanalyzed in terms of earlier research on collaboration in other areas and between other organizations that an overall picture of the result was clarified. Similarities and differences between the retold conflicts during interviews and the interactional, in-situation formed conflicts now showed that (1) the ‘collaboration’ project became a struggle in Georg Simmel’s meaning, and (2) the client in human service organizations face a significant risk of falling outside new such ‘collaborations’. This presentation tries to specify how this result was reached and, consequently, what it means in practice to look upon one’s set of qualitative data from a broader angle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lund University, Sweden.
    Johnsson, Anna
    Sunnadalskolan Karlskrona, Sweden.
    Blivik, Gerd
    Af Chapmangymnasiet Karlskrona, Sweden.
    Nyanlända föräldrar och samverkan i svensk grundskola. En interaktionistiskt och etnometodologiskt inspirerad analys av framställda samverkansallianser och triader (Newly arrived parents and collaboration in Swedish elementary school. An interactionally and ethnomethodologically inspired analysis of proposed collaborative alliances and triads)2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera nyanlända föräldrars berättelser om samverkan i svensk grundskola. Studiens analys utgår från sekundärempiriskt material (empiriska sekvenser från redan publicerade kvalitativa analyser). Preliminär analys visar att föräldrarnas berättelser skapar en bild av att lärarna fokuserar på samverkan i form av distanserad delaktighet från föräldrarnas sida, snarare än face-to-face interaktion. Föräldrarna dramatiserar behovet av samarbete mellan lärare och föräldrar samt konstruerar och rekonstruerar samverkansallianser och triader i sina berättelser. De som figurerar i dessa interaktioner är föräldrar, barn och lärare. I föräldrarnas berättelser om samarbete skönjer man en önskan om allianspartnerskap mellan föräldrar och lärare. Det önskade allianspartnerskapet verkar dels förstärka stabiliteten i triaden med målet att skapa en framgångsrik samverkan i barnens intresse, dels uppmärksamma vikten av föräldrarnas delaktighet i samverkan i skolkontexten. Metodologiskt diskuteras behov av insamling och analys av primäretnografiskt empiriskt material i form av intervjuer, fältanteckningar och dokument från grundskolepraktiken.

    Ladda ner (pdf)
    Conference program
  • 74.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lund University.
    Nilsson, Carina
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Svensson, Anette
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Förskollärarnas yrkesidentitet och deras praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling (Pre-school teachers’ professional identity and their practical work with multilingual children’s language development)2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om sitt praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens analys utgår från sekundärempiriskt material (empiriska sekvenser från redan publicerade kvalitativa analyser). Preliminär analys visar att förskollärare i sina berättelser betonar betydelsen av vardagliga praktiska interaktioner för flerspråkiga barns språkutveckling. De interaktioner som återges i berättelserna gäller lek, matintag, av- och påklädning, bilder och böcker. I dessa berättelser presenterar sig förskollärarna som kompetenta aktörer som bygger på sin kompetens, bland annat genom interaktion med flerspråkiga barn. På så sätt blir interaktionen med flerspråkiga barn en grundläggande dimension för skapande och återskapande av förskollärarnas yrkesidentitet. Metodologiskt diskuteras behov av insamling och analys av primäretnografiskt empiriskt material i form av intervjuer, fältanteckningar och dokument från förskolepraktiken.

    Ladda ner (pdf)
    Conference program
  • 75.
    Basic, Goran
    et al.
    Lund University.
    Thelander, Joakim
    Kristianstad University.
    Åkerström, Malin
    Lund University.
    Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”: [ A “Treatment Chain” for Young People or the Professionals? A Process Evaluation of the “Counteract Violence and Gangs” – Project in Sweden ]2009Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur de involverade aktörerna upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade samhällsomhändertagna ungdomar. Projektet involverade olika myndigheter vars representanter skulle innefatta en vårdkedja och benämndes Motverka Våld och Gäng (MVG-projektet). I projektet var också ett antal samordnare anställda. Utöver redovisningen av våra resultat från ett drygt hundratal intervjuer och ett intensivt fältarbete har vi också haft ambitionen att i viss mån placera våra fynd i ett större socialt och kulturellt sammanhang.Analysen har sitt ursprung i vårt empiriska material och inte i ett på förhand konstruerat perspektiv; samordnarnas administrativa fokus som diskuteras i rapporten, är exempelvis något vi upptäckt genom intervjuer och observationer, inte något vi på förhand letade efter eller ens förväntade oss att upptäcka. Samtidigt är ingen analys renodlat sprungen ur ett empiriskt material. Att vi exempelvis använder begrepp som kamprekvisita beträffande de involverades diskussioner kring olika dokument, har sitt ursprung i läsning av sociologer som klassikern Georg Simmel och den moderne socialpsykologen Ervin Goffman, som använde dramaturgin som metafor för socialt samspel.Det bestående intrycket av detta projekt är den administrativa hållningen hos de involverade tjänstemännen. De engagerade sig starkt i möten och dokument, recenserade och bedömde varandra samt använde sig av ett byråkratiskt språkbruk, snarare än att engagerat diskutera de enskilda ungdomarna. Dessa befann sig snarare i en diskursiv skugga då man läser intervjuer och fältobservationer.Det finns således en risk i att möten, i projekt av denna typ med samverkande tjänstemän, med kringgärdande byråkratiarbete blir målet snarare än medlet. En mer pragmatisk hållning beträffande möten hade snarare inneburit att de var ett medel där handfasta beslut och resultat förde ungdomarna framåt i en riktning gruppen, föräldrarna och ungdomarna (de senare kategorierna skulle enligt direktiven vara integrerade) hade enats kring. Vid de möten vi följde var snarare trögheten i händelseförloppen uppseendeväckande. Saker som borde ha kunnat klaras av mellan möten var inte avklarade. Brister i åtgärderna följdes inte upp av en ansvarstillskrivning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Basic, Goran
    et al.
    Lund University.
    Åkerström, Malin
    Lund University.
    Röster från socialtjänsten2009Ingår i: Vårdkedja för ungdomar eller professionella?: En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” / [ed] Basic, Goran; Thelander, Joakim; Åkerström, Malin, Stockholm: Statens Institutionsstyrelse , 2009, Vol. Forskningsrapport 2009:5, s. 193-223Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur personal inom socialtjänsten tolkar, definierar och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur den intervjuade och observerade personalen uppfattar och kategoriserar de inom projektet anställda samordnarna.De anställda inom socialtjänsten upplever att projektet kommit ”uppifrån”, från staten, och som en konsekvens av att socialtjänsten utpekats som inkompetent att hantera ungdomsvården. Satsningen framställs som felaktig på grund av att den främjar ”tvångsvård”, en verksamhet som ska undvikas.Berättelserna om projektet genomsyras av en tudelning i vi och dom där vi (socialtjänsten) framställs som kompetenta, men ändå underlägsna dom (”Staten och Statens institutionsstyrelse”). Att konstruera sin verklighet i vi och dom-termer kan vara ett tecken på samverkansbrister, där varje myndighet är upptagen med sin egen verksamhet och varken har tid till eller intresse för utökad interaktion med dom andra. En socialsekreterare beskriver ironiskt ungdomsvårdkedjan som ”Före vård, vård och eftervård” vilket ger oss bilden av en samling förpackningar som kännetecknas av slutenhet, brist på samordning och isolering av aktörer.Subventionen för de placerade ungdomarna, som skulle användas till eftervård, framställs som en svårgenomförbar projekttanke. Socialtjänstens anställda berättar dels om stadsnämndspolitikers åberopande av ekonomiskt underskott i kommunen, dels om svårigheterna att binda subventionen till en viss individ. Diskursen präglas av dessa konfliktmarkörer: kommunbudget kontra individuella behov.De nya aktörerna i ungdomsvårdskedjan, samordnarna, beskrivs av de socialtjänstanställda med en variation av kritik och uppskattning. Motsättningar i beskrivningen frammanar bilden av samordnarna som störande, stresskapande, obetydliga och kontrollerande. Kontrollfunktionen relateras bland annat till farhågor om att samordnarna skulle uppträda som ungdomarnas företrädare.De socialsekreterare som uppskattar samordnarnas insatser berättar om samordnarna som kunniga i fråga om eftervårdsinsatser eller som en hjälp i kontakten med ungdomarna och föräldrarna. Den gestaltade samordnarkompetensen konstruerar samordnaren som en strukturbärare, idégivare, möteshållare och medlare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Batti Kajou, Roni
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Collin, Martin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Färdig, vad ska jag göra nu?: En kvalitativ studie om lärares metoder och arbetssätt med högpresterande elever i undervisningen.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen. Några lärare menade att en högpresterande elev är en elev som har betyget A i flera ämnen, medan andra lärare påpekade att en elev kan vara högpresterande även om eleven har ett högt betyg i enbart ett skolämne. Ett annat resultat som kommit fram i studien är att lärarna överlag ser de högpresterande eleverna som en tillgång i undervisningen. Beroende på klassammanhållningen och elevernas attityder kunde de högpresterande eleverna fungera som ett hinder eller som en tillgång i undervisningen. I resultatet framgick flera arbetssätt som lärarna använde för de högpresterande eleverna. Det ena arbetssättet innebar att de högpresterande eleverna blev indelade i mindre grupper, vilket enligt lärarna bidrog till att gynna deras utveckling och till ett bra samarbete i gruppen. De andra lärarna valde att utforma uppgifter och hålla i genomgångar på en mer avancerad nivå för att utmana de högpresterande eleverna. Andra exempel var även öppna uppgifter, extra uppgifter, samtal med eleverna samt formativ bedömning med hjälp av feedback. En återkommande del var att de högpresterande eleverna hade svårast för undervisningsmoment där de skulle använda sin analysförmåga på olika sätt. Resultat visar också att det finns en tidsbrist hos lärarna som gör att de inte hinner lägga ner den tiden som de egentligen hade velat ägna åt att utmana de högpresterande eleverna mer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Färdig, vad ska jag göra nu?
  • 78.
    Behnke, Camilla
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lindsten, Tove
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Måltidspedagogik i förskolan: Förskollärares uppfattningar och metoder för att främja barns samtal genom måltidspedagogik2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad måltidspedagogik i förskolan innebär och hur de intervjuade förskollärarna anser att måltidspedagogik skulle kunna användas för att främja barns samtal. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Vilka uppfattningar har förskollärare om måltidspedagogik i förskolan samt vilka metoder har förskollärare för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som aktivt arbetar med måltidspedagogik på en förskola. I analysen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet. I studiens resultat är det tydligt att alla förskollärarna har en positiv uppfattning om måltidspedagogik och de ser en vinning av användandet i barngrupperna. Måltidspedagogik ger barn lekfullt möjlighet till att utveckla sitt samtal. Resultatet svarade på studiens syfte och frågeställningar då vi fick utförliga svar om vad förskollärarna har för uppfattningar om måltidspedagogik. Arbetet med måltidspedagogik utformas efter den individuella barngruppen. Vi fick även ett tydligt perspektiv av vad de använder för metoder för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. I resultatet framgår det att Sapere metoden är grundläggande för förskollärarnas arbete med måltidspedagogik i barngrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Bellander, Rebecka
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Hur elever i årskurs 1-3 löser utvalda uppgifter i subtraktion2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka hur elever i årskurserna 1-3 löser uppgifter i subtraktion och då främst med tiotalsövergång. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomförs med hjälp av 12 elevintervjuer där varje elev beräknar tre uppgifter och muntligt berättar hur de går tillväga. Detta analyseras sedan utifrån följande tre frågeställningar. På vilka sätt löser elever i åk 1-3 utvalda uppgifter i subtraktion? Vilka strategier och metod är vanligast bland elever i åk 1-3? Hur skiljer sig strategierna och metoderna åt vad gäller elever med fallenhet respektive svårighet i matematik? I studien framgår att huvudräkning är en vanlig metod i alla tre årskurser. Endast eleverna i årskurs 3 använder sig av lodrät algoritm som strategi då de beräknar vissa uppgifter. Eleverna väljer ofta strategi eller metod utifrån vad de för närvarande jobbar med i klassrummet. Resultatet visar att det finns flera metoder som inte är hållbara och dessa bör tidigt bytas ut. Om eleverna redan från årskurs 1 kan använda hållbara strategier när de beräknar subtraktion kommer detta att gynna elevernas fortsatta matematiklärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Eriksson, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    ”Vi dricker inte nu, men vi tror att vi kommer göra det”: En kvalitativ studie som belyser skolpersonals uppfattningar och erfarenheter med ANDT-undervisning.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie undersöker erfarenheter och upplevelser kring ANDT undervisning hos skolpersonal. Vidare skildrar studien svårigheter respektive möjligheter som skolpersonal upplever i samband med undervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk forskningstradition och resultatet grundas på sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats utifrån Antonovsky´s salutogena synsätt och det centrala begreppet KASAM samt Björklunds tolkning av KASAM i ett skolperspektiv utifrån komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet indikerar på att ANDT undervisning bedrivs på samtliga skolor men med varierande upplägg. Det framgår även av resultatet att lärare anser att interaktionen mellan eleverna är en betydelsefull komponent i undervisningen. En slutsats är att hade inte lärare upplevt den tidsbrist som förekommer inom deras yrke hade utveckling av ANDT undervisning haft möjlighet att bli mer omfattande. Detta genom att exempelvis skapa ett bättre samarbete mellan olika aktörer, mer involvering av föräldrar samt en mer ämnesövergripande undervisning.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Bengtsson, Marie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Bakomliggande faktorer för lässvårigheter: Litteraturstudie om bakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter och granskning av läromedel från ABC-klubben2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad det finns förbakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter. Dessutom kommerstudien att undersöka ett läromedel som används av mer än hälften av Sveriges elever. Detta görs för att undersöka om elever med lässvårigheter gynnas avläromedlet. Teorin som använts i studien är det sociokulturella perspektivetsom inriktar sig på elevers utveckling, lärande och språk och fokus kommerligga på lässvårigheter. Metoder som kommer att användas i studien ärinsamlingsmetod och analysmetod. Litteratur kommer samlas in och därefteranalyseras genom innehållsanalysen, där data samlas in och kategoriseras iväsentliga kategorier för studien. Studiens resultat visar bredden avbakomliggande faktorer för lässvårigheter, även om inte alla belyses i den härstudien, men även hur faktorerna går ihop med varandra. Flertal elever medstudiens bakomliggande faktorer kan gynnas, men en avgörande roll är hurskicklig läraren är i arbetet med läromedlet och eleverna och det ärbetydelsefullt att finna den bakomliggande faktorn för elevens lässvårighetinnan arbetet med läromedlet och upplägget används.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Bengtsson, Therese
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Mitander, Camilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Planerad rörelse i förskolan- förutsättningar och villkor.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie, Scheduled movement in preschool- conditions and terms, är att få kunskap om vad som har hänt med planerad rörelse i förskolan. Förskolans förutsättningar och den fysiska miljön är två faktorer som spelar stor roll i hur mycket planerad rörelse får utrymme i förskolans verksamhet. Även de konsekvenser som minskad planerad rörelse kan få för barn i förskoleåldern framträder i vår studie.

    Vi har valt att göra en kvalitativ studie, där vi intervjuat sex förskollärare som samtliga har arbetat i förskolan innan 1998 då förskolan fick en egen läroplan. Genom varje intervju har vi fått ta del av förskollärarnas syn och erfarenhet om planerad rörelse i förskolans verksamhet.

    Vårt teoretiska perspektiv utgår från Lindes (2012) tolkning av läroplansteori där tre olika arenor beskrivs.

    Studiens resultat visar på att planerad rörelse har förändrats i förskolan, det finns olika faktorer som bidrar till att den planerade rörelsen ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Förskollärarna uttrycker att förutsättningarna har blivit sämre med större barngrupper, lägre personaltäthet samt mindre fri yta inne på förskolorna. Samtliga förskollärare understryker hur viktig den planerade rörelsen är för barn i förskoleåldern, men samtidigt visar resultatet att den planerade rörelsen inte får lika stort utrymme i verksamheten som den fick för några år sedan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Bergengren, Linda-Marie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Bengtsson, Bettina
    Att utveckla och stimulera barns motorik: En kvalitativ studie om förskollärares syn på motorik i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning. Forskning tyder även på att många delar av vår motorik måste tränas upp. I studien presenteras mognadsteorier respektive teorier om miljöns påverkan på den motoriska utvecklingen. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärarnas syfte med motorikträning är att stärka såväl fysiska egenskaper hos barnet som att öka barnets självbild och kroppsuppfattning. Förskollärarna betonar även vikten av att förbereda barnen inför skolstarten. Hos alla förskollärarna sker ett dagligt arbete med att stimulera och utveckla barns motorik genom både planerade och spontana aktiviteter. Utomhusmiljön lyfts fram som särskilt betydelsefull eftersom den ger en varierad motorikträning. Vidare är förskollärarna eniga motorikens betydelse för det sociala samspelet.  Förskollärarna önskar få en större kunskap om ett eventuellt samband mellan motorik och inlärning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Berggren, Jacob
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    Den extramurala engelskans effekter på ordförrådet: En jämförande studie mellan elever i årskurs 52018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates the relationship between extramural English and levels of English vocabulary as defined by the CEFR framework and word frequency among pupils at year 5 in a Swedish primary school. 25 pupils from two different classes participated in the study. Pupils were divided into two groups based on their usage of and exposure to English in their spare time, referred to as the high exposure and low exposure groups respectively. The results from this study show a connection between an extensive exposure to extramural English and the development of a more advanced vocabulary of English words as defined by the English Vocabulary Profile scale, in turn based on the CEFR levels A1-C2 and corpus-based word frequency derivations. One interesting aspect that came up was that while both of the groups were using almost the same level of low frequency words, the high extramural English group used more difficult, higher level words. A conclusion is that the most common extramural activity amongst these pupils, that of playing computer games, might explain this group's acquisition of higher level, more specialized vocabulary items in comparison with the other group which encountered extramural English less often.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Berggren, Jan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Projekt Digital Literacy: utveckling av ungdomars språkbruk och digitala färdigheter i engelskundervisning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Datorn har sedan flera år tillbaka haft en självklar roll i skolan. Språkundervisningen har liksom andra ämnen kommit att inkorporera datorn som ett hjälpmedel för skrivande, informationssökande och i någon mån som presentationstekniskt hjälpmedel. Ett alltmer utbrett användande av internet och olika datorprogram i arbetsliv,utbildning, liksom i andra samhällssammanhang har också inneburit att digitala färdigheter måste uppnås genom skolundervisningen. Hittills har lärare dock saknat ett systematiserat och akademiskt språk för att beskriva dessa moment i undervisningen liksom en sammanhållen, vetenskapligt grundad beskrivning av de färdigheter som eleverna behöver utveckla i engelskundervisningen. 

    Mot denna bakgrund är syftet med projekt Digital Literacy att engelsklärare i ett kollegialt lärande ska få tillgång till och gemensamt använda ett vetenskapligt grundat språkbruk gällande integrering av digitala färdigheter i engelskundervisning. I ett andra steg ska lärarna arbeta med att utvidga sin undervisningsrepertoar vad avser engelskundervisning i förening med digitala färdigheter, och nå tillämpningsbara redskap när de ska förbereda elever för yrke, vidare utbildning samt en aktiv medborgarroll i ett demokratiskt samhälle. Genom projektet Digital Literacy fann lärarna att de på ett positivt sätt fick möjlighet att tillsammans tillägna sig begrepp, m a o ett professionellt språkbruk, som kan användas i fortsatt kollegialt lärande. De fick även vidareutveckla sin undervisningsrepertoar med aktiviteter där datorn utgör motiverat redskap. I fokussamtalet efter genomförda aktiviteter uttryckte lärarna att de uppfattat att datorn kan ge elever inspiration som uppmuntrar till fortsatt lärande i engelska, liksom att datorn ger elever möjligheten att visa färdigheter och kunskaper i engelska på fler sätt än en traditionell undervisning erbjuder. Dessutom såg lärarna att betydelsen av att kunna tillämpa källkritik, att kunna anpassa språket som kommunikationsmedel i olika sammanhang, samt att inneha interkulturell kompetens, blev tydligt för många elever via genomförd undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Bergmark, Matilda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Karlsson, Daniella
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    "Man måste ha en samsyn på vad det är vi ska samverka kring": En kvalitativ studie om professionellas syn på implementering av Skottlandsmodellen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skottlandsmodellen är en modell som spridit sig från Skottland till Sverige med syfte att främja samverkan mellan professionella för att på bästa möjliga sätt kunna jobba efter barnets bästa i fokus. Syftet med studien är att belysa professionellas syn på implementeringen av Skottlandsmodellen, samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma i denna process. Vi har antagit en kvalitativ ansats och har som utgångspunkt en hermeneutisk vetenskapstradition. Vi har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med fem professionella inom det aktuella utbildningsområdet. Vi har använt oss av implementeringsbegreppet för att förstå och analysera vårt material. Ett av studiens huvudresultat är att det framkom att samverkan ses som både en möjlighet och ett hinder för införande av Skottlandsmodellen. Utöver samverkan har vi identifierat en rad andra faktorer som kan hämma eller främja implementeringen av Skottlandsmodellen. Exempel på dessa faktorer är prestige, resurser och politik, som framkommer som både hinder och möjligheter för implementeringen av Skottlandsmodellen. Det framkom även av studiens resultat att Skottlandsmodellen ses som en lösning på den problematik kring samverkan som upplevs av professionella idag.       

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Bergqvist, Matilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Icke-verbalt ledarskap i klassrummet: En studie i hur läraresicke-verbala ledarskap påverkar eleverna och klassrumsmiljön2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Bergström, Catharina
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Matematiskt temaarbete i en förskola2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 89.
    Bergvall, Carina
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Tack för maten!: En studie av hur matsalsmiljön ser ut och fungerar för våra skolbarn.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hur ett antal matsalar är organiserade, inredda och möblerade. Mitt intresse av matsalssituationen i skolan, har väckts efter att ha läst resultaten av flera rapporter och utredningar som visar att många barn tvingas vistas i en stressig och bullrig skolmiljö. Syftet med min studie var att undersöka miljön i ett antal olika skolmatsalar. Jag ville ta reda på vilka eventuella hinder som komplicerade möjligheterna att skapa en lugn, harmonisk och bullerfri matsal. Därför har jag observerat hur den fysiska miljön är planerad och hur skolpersonalens pedagogiska och organisatoriska aspekter speglas. Metoden är både kvalitativ och kvantitativ. Genom observationer av tolv olika matsalar, personliga intervjuer med servicepersonal samt intervjuer med fem rektorer kunde jag jämföra skolornas olika förutsättningar. Resultatet pekar på att det är flera faktorer som påverkar. Förutom ekonomins betydelse har personalens inställning till sina arbetsuppgifter en viktig roll. Förhållningssättet mellan lärare, servicepersonal och elever är också av stor betydelse. Resultatet visar dessutom att matsalssituationen är en viktig ledningsfråga i skolsystemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 90.
    Bern, Christoffer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    En skola för alla: Hur lärare talar om inkludering med elever i behov av särskilt stöd2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    En skola för alla
  • 91.
    Binka, Sandra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Linghager, Sandra
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Familjens betydelse under institutionsbehandlingen - en jämförelse mellan institutioner i Sverige och Polen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Birgersson, Filip
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Sacic, Benjamin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Elevers motivation inom ämnet idrott & hälsa2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna. Hur man som lärare arbetar för att motivera elever fick vi spridda svar på, men en gemensam faktor som majoriteten av lärarna ansåg var att relationen mellan lärare och elev samt innehållet spelar störst roll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Bjerke, Kajsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Skolans ansvar på vägen mot enhållbar framtid.: Upplevda brister och dilemman i undervisningen för hållbarutveckling.2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger. Resultatet visar att lärareanser att begreppet hållbar utveckling är diffust och komplext. Det visar också att detfinns en vilja hos de intervjuade att integrera hållbar utveckling i sin undervisning, menpå grund av dålig kunskap i ämnet, eller rädsla för att ta upp kontroversiella ämnen iklassrummet, blir undervisningen för hållbar utveckling bristfällig. Det blir också tydligtatt ett personligt intresse och engagemang hos läraren är av vikt för att en integrering avhållbar utveckling ska ske i undervisningen. I den slutliga diskussionen funderar jagkring vad som behöver förbättras för att det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling skafåettmerholistisktperspektivivårasvenskaskolor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Björk Fält, Anita
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Ölander, Linn
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    FÖRÄLDRASKAP VID MISSBRUK: En studie om föräldrars förutsättningar att utöva sitt föräldraskap efter behandling2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet. Omständigheter i föräldrarnas uppväxtmiljö tyder på att de varit utsatta för svårigheter tidigt i livet. Slutsats: En förstärkt föräldraidentitet i samband med behandling leder till ökad drogfrihet, vilket innebär vinster ur både barn- och vuxenperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 95.
    Björk, Kaisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lindeberga-Sjöängen Preschool, Sweden.
    Danielsson, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Vasa Primary School, Sweden.
    Basic, Goran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Collaboration and identity work: a linguistic discourse analysis of immigrant students’ presentations concerning different teachers’ roles in a school context2019Ingår i: Review of Education/Pedagogy/Cultural Studies, ISSN 1071-4413, E-ISSN 1556-3022, Vol. 41, nr 1, s. 26-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to provide new understanding of teachers’ and immigrant students’ collaboration and identity work in a school context. Linguistic discourse analysis of immigrant student presentations of teachers’ different roles in a school context was based on empirical sequences from interviews in previously published qualitative analyses. The analysis was carried out with the help of linguistic discourse and previous research on the phenomena of ‘individual needs’, ‘dilemmas’, and ‘cooperation’. Analytical findings with the following themes are presented: (1) discursive presentation of disinterested and disrespected teachers, and (2) discursive presentation of active and strategic teachers. The discursive presentations of disinterested and disrespected teachers, and active and strategic teachers, painting a rhetorically charged picture of major challenges involved in teachers’ practical work with immigrant students. Implicit in these linguistic discursive representations is the portrayal of school teachers as both incompetent and competent actors, and students as competent actors. In this way, representations concerning school practice become a fundamental dimension in the creation and re-creation of students’ personal identities and teachers’ professional identities. Immigrant students occasionally create an interactive distance from categories upon which they depend in different ways and that are linked to the school context. Their identities are brought to the fore and preserved through both the distinction in relation to others and interactions with others (i.e., teachers, other students, and parents). The study provides an indication that recognition of identities is an important dimension for successful collaboration and learning in the school context.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Björklund, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Stendlert, Josephine
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    iPaden - ett pedagogiskt verktyg i förskolan: En kvalitativ intervjustudie över några förskollärares uppfattningar om iPads som en del av förskolans verksamhet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användningen av digitala verktyg har blivit en allt större del av dagens barndom och en stor del av de som är barn idag kan redan som väldigt små hantera surfplattor och smartphones. Dessa digitala redskap har även fått en allt större plats i förskolans verksamhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, då dagens läroplan och förskola bygger på detta perspektiv. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare studera och analysera deras förståelse kring hur iPads används som pedagogiskt verktyg. Utifrån syftet har två frågeställningar utformats; Vad beskriver förskollärarna att iPads används till i den pedagogiska verksamheten inom områdena information, kommunikation och underhållning samt, Hur beskriver förskollärarna att förskolans verksamhet har förändrats genom iPadanvändning. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det finns en varierad syn på iPadanvändningen i förskolan. Förskollärarna anser överlag att det är ett bra redskap för att söka information på nätet, dock hämmas barns kommunikativa förmågor och lust att leka. Vidare beskrivs förskollärarnas syn på den digitala utvecklingen i samhället och om och på vilka sätt det är viktigt att följa med i denna. Datan som samlats in under intervjuerna har delats in i följande fyra teman: Hur används iPads för att söka information på internet, Kommunikation med hjälp av iPaden, Underhållning spel och lek med iPaden som verktyg, och En ökad iPadanvändning -  en förändrad förskoleverksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Blixt, Angelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM.
    Siira, Anne-Charlotte
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM.
    Betydelsen av kompetensutveckling i matematik för pedagoger i förskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilken betydelse

    kompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hur

    pedagogerna använder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.

    Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra

    frågeställningar. De medverkande var två barnskötare och två

    förskollärare, de arbetar i förskolan med barn i åldern 1-5 år.

    Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöra

    matematiken för pedagogerna i förskolan. De förstår nu att matematiken

    finns överallt i vardagen. Mest framträdande i vår undersökning är att

    pedagogernas uppfattning har förändrats med en medvetenhet om

    matematik efter kompetensutvecklingen.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 98.
    Blixt, Ellen
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Barucija, Ismar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Undervisningsanpassningar för högpresterande elever samt särskilt begåvade elever som är högpresterande: Med fokus på matematik i grundskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i läraranpassningar för högpresterande elever samt elever med särskild begåvning som är högpresterande i matematik. Studien syftar till att undersöka vad forskning visar om hur lärare kan anpassa undervisningen för högpresterande elever samt elever med särskild begåvning som är högpresterande, i matematikundervisning med fokus på grundskolan. Frågeställningen är “Hur kan lärare anpassa undervisningen för elever som är högpresterande samt elever med särskild begåvning som är högpresterande, i matematikundervisning med fokus på grundskolan?” Studien är grundad på tolv vetenskapliga referensgranskade artiklar som inte är äldre än tio år gamla. Analysmetoden som tillämpats har varit innehållsanalys för att vetenskapligt sammanfatta artiklarna. Teorierna som observerats bland de inhämtade artiklarna har främst varit sociokulturell teori men även kognitivistiskt perspektiv har funnits. De centrala åtgärder som uppkommit har delats upp i tre kategorier; individuella åtgärder, åtgärder baserade på arbetsform och lärarens kompetens. Slutsatsen har genomsyrats av en huvudfaktor, lärares ämnes- och didaktiska kunskaper. Lärare måste även ha kunskaper om högpresterande elever och särskild begåvade elever som är högpresterande för att förstå elevernas perspektiv. Därefter är de direkta åtgärderna individuellt eller med fokus på arbetsformen i undervisningen. En faktor som påverkar båda dessa åtgärder är det sociala samspelet i klassen. Hur klassen är utformad påverkar vilka åtgärder som lämpar sig bäst i ett specifikt klassrum. Av denna anledning går det inte att generalisera en lösning för alla sammanhang. Studien påvisar även att mer forskning inom fältet krävs, med betoning på att skilja på högpresterande elever och elever med särskild begåvning som är högpresterande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Blomgren Fridén, Mikaela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Larsson, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Specialpedagogen - en superhjälte: En studie om vad arbetsgivare i tjänsteannonser söker hos specialpedagoger2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen.

    De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Specialpedagogen - en superhjälte
  • 100.
    Blomqvist, Malin
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Gedeon, Julie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Vägen in och ur spelberoende- en kvalitativ studie med behandlingspersonal.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst. Metoder som används inom behandling för spelberoende, är enligt behandlingspersonal främst KBT - kognitiv beteende terapi samt tolvstegsmodellen och dessa är de mest effektiva behandlingsmetoderna.

     

     

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 51 - 100 av 674
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf