lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 476
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Axelsson, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nilsson, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Då menar inte jag att det ska sitta siffror överallt, det är liksom krumelurer för barnen om det inte står för något.”: En kvalitativ intervjustudie om undervisning av taluppfattning i utomhusmiljön2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad de deltagande förskollärarna lyfter som väsentligt i undervisning av taluppfattning i förskolans utomhusmiljö. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. De individuella intervjuerna är gjorda med sex verksamma förskollärare från fem olika förskolor i sydöstra Sverige. Som teoretisk utgångspunkt används Gelman och Gallistels (1978) fem grundläggande principer då de utgör en modell för att förstå taluppfattning.   

    I studiens resultat synliggörs de deltagande förskollärarnas uppfattningar om vad de ser som väsentligt i undervisning av taluppfattning. Samtliga förskollärare är överens om att taluppfattning är en betydelsefull och grundläggande del av den matematik som undervisas i förskolan. Vidare framkommer att taluppfattning finns och uppmärksammas av förskollärarna i både planerade och spontana situationer. Variation i det matematiska innehållet, barns intresse samt förståelse lyfts som betydelsefulla aspekter i undervisning av taluppfattning i utomhusmiljö. Dessutom anses fantasi och kompetens som betydelsefulla egenskaper hos förskollärarna och att brister i dessa egenskaper enligt förskollärarna sätter gränser för deras undervisning i taluppfattning.  

    Vår slutsats utifrån studien är, för att undervisa taluppfattning i förskolan behöver förskollärare besitta en kompetens kring vad taluppfattning innebär. Vid undervisning av taluppfattning behöver förskollärare även på ett varierat sätt genomföra undervisningen utifrån barns intresse, dock kan inte barn bli intresserade av något som de inte introducerats i.

  • 52.
    Axelsson, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Krüger, Josefine
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskollärares arbete för att möjliggöra barns inkludering i den fria leken: En kvalitativ intervjustudie om inkluderingsarbete i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares förhållningssätt till barn som utesluts och hur de arbetar för att inkludera alla barn i den fria leken. För att belysa hur förskollärarna arbetar har ett didaktiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv använts i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats med hjälp av begreppen den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Studien har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Intervjuerna genomfördes individuellt med förskollärarna för att få deras egen uppfattning om ämnet i fråga. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar för att stötta barn som utesluts in i leken med andra barn. Förskollärarna förklarar olika tillträdesstrategier de upplever att barnen använder sig av för att ta sig in i lek, där de anser att vissa fungerar bättre än andra. Stöttningen som förskollärarna ger grundas i de tillträdesstrategier barnen använder sig av när de utesluts, där vissa barn utifrån vald strategi kan behöva mer stöttning än andra. Exempel på stöttning som nämns är att antingen stötta barnen att utföra strategin på ett annat sätt eller att testa en alternativ strategi. Resultatet visade att uteslutning främst sker när pedagogerna inte är närvarande där barnen är, när pedagogerna inte är där barnen är kan de inte heller ge den stöttning som barnen behöver för att komma in i lek.

  • 53.
    Axelsson, Victoria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Stina, Rätzer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Musikundervisning med de äldre barnen i förskolan: En fallstudie om pedagogers arbete med musik2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån en observation och tre intervjuer har en fallstudie genomförts med syftet att synliggöra hur pedagoger på en förskola arbetar med musikundervisning med de äldre barnen. Äldre barn i denna studie innefattar barn som är 3–5 år gamla. Studiens syfte har konkretiserats i tre frågeställningar för att synliggöra hur musikundervisningen utformas för de äldre barnen i förskolan, vilket syfte pedagogerna har och hur musikundervisningen anpassas efter barns ålder och utveckling.

    Resultatet visar att musikundervisningens utformning till stor del påverkas av pedagogernas tillvägagångssätt och förhållningssätt. Aspekter som framkommer i resultatet är vikten av att ha en röd tråd och en tydlig inramning samt vikten av att våga och låta musikundervisningen vara rolig. Resultatet visar att musikundervisningens syfte varierar och innefattar att både bearbeta musikens innehåll men även att lära med musik som metod. En av musikens starka sidor är möjligheten att fungera som ämne i sig själv, såväl som ett ämne för att nå kunskaper inom andra områden. Av resultatet framgår också att musikundervisningen till viss del anpassas efter barnens ålder och utveckling men att den största anpassningen sker efter barnens intresse. Resultatet indikerar att aktiviteterna mellan yngre och äldre barn inte skiljer sig avsevärt, däremot ligger den största skillnaden i hur pedagogerna anpassar och tar in barnens intresse i musikundervisningen. Studien kan bidra med kunskap till yrkesverksamma inom förskolan om hur musikundervisningen kan se ut. 

  • 54.
    Axelsson, Viktor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Vårdnadshavares delaktighet i förskolan: Förskollärares tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar för att få vårdnadshavare delaktiga. Vidare undersöks vilka svårigheter och möjligheter som finns i detta. Denna kvalitativa studie har semistrukturerad intervju som metod där tre olika förskollärare är respondenter. Resultatet visar att en positiv relation är ett tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga. Genom en ömsesidig relation med växelverkan och dialog blir vårdnadshavaren erkänd och får en chans att kommunicera med förskolläraren om sitt barn och verksamheten.   

  • 55.
    Barkelind, Denise
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ekelin, Julia
    Inkludering i fysisk aktivitet på fritidshemmet: En enkätundersökning om fritidslärares syn på motivation och anpassning till fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att visa på hur lärare i fritidshem kan inkludera alla elever under den fysiska aktiviteten på fritidshemmet. Bakgrunden till denna undersökning är att det blir allt vanligare att eleverna väljer aktiviteter som inte innehåller fysisk aktivitet, och vi vill därför lyfta vikten av att vara en förebild och inspirera eleverna till att välja aktiviteter som gynnar kunskap och intresse för rörelseglädje. Våra frågeställningar är ”Hur kan lärare i fritidshemmet motivera alla elever till att vara delaktiga i den fysiska aktiviteten under deras fritid?” och ”Hur anpassas aktiviteterna för en enskild elev?”. Undersökningen är grundad i en teori vid namn Normativ teori som lyfter ämnen som jämlikhet, och social rättvisa.

    Metoden vi har valt att använda oss av är kvalitativ enkätundersökning där vi fick in 13 svar. Resultaten visade sig vara enhetliga då samtliga arbetar för inkludering genom att lärare i fritidshem själva deltar i aktiviteter, samt utformar aktiviteterna efter elevernas intressen. Den tidigare forskningen i jämförelse med våra enkätsvar visar på att detta är en betydelsefull förutsättning för att eleverna ska få mera engagemang och intresse för att vilja delta i varierande aktiviteter.

  • 56.
    Begicevic, Emina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Stensson, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Konflikthantering i fritidshemmet: En kvalitativ studie om konflikter, konflikthantering och förebyggande arbete kring konflikter i fritidshemmet ur fritidslärarens perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har syftat i att få en djupare förståelse om hur sex fritidslärare upplever elevers konflikter, hur konflikterna hanteras och förebyggs. Syftet var även att ta reda på vilka metoder som används för att elevernas konflikter ska kunna lösas och vilka konflikter som bör motverkas. För att nå en djupare kunskap i ämnet gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex fritidslärare. Genom intervjuerna framkom fritidslärarnas upplevelser, tankar och åsikter kring konflikter, dess hantering samt förebyggande arbete. Därför har arbetet grundat sig i det fenomenologiska perspektivet. I studien framkom det att konflikthantering och att arbeta förebyggande tillhör vardagen för fritidslärare. Att främst prata om, lära sig förstå sin egen och andras roller i konflikter både i verkligheten och genom rollspel har visat sig vara en stark grund för att hantera och förebygga konflikter.

  • 57.
    Bengthsson, Matilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fostran av framtida medborgare: En kvantitativ jämförelse av Englands och Sveriges läroplan för förskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns värden och förväntningar på hur en medborgare bör agera och en medvetenhet kring deras ansvar som medborgare. Läroplanen för förskolan är ett dokument som förklarar vad barn redan i en tidig ålder ska introduceras i för att utvecklas i sin roll som medborgare. Den här studien är en kvantitativ innehållsanalys som jämför den engelska läroplanen för förskolan mot den svenska läroplanen för förskolan. Syftet med studien är att mäta frekvensen av värden och i vilket sammanhang som de förekommer men även vilka skillnader och likheter det finns mellan de två läroplanerna. Metoden kvantitativ innehållsanalys valdes ut för att svara på syftet att mäta frekvensen av värden inuti två läroplaner från två olika länder. Socialkonstruktivismen och mediering i det sociokulturella perspektivet används till hjälp för att analysera materialet efter studiens frågeställningar som inkluderar vilka värden som förekommer mest frekvent i läroplanerna och i vilka sammanhang som dessa värden presenteras. Utöver det analyseras de likheter och skillnader som framträder mellan läroplanerna utifrån värden och deras sammanhang. Värden i den här studien utgår från OECD:s nyckelkompetenser kommunikation, lära att lära, social och medborgerlig kompetens. Resultatet visar på att lärande är det värde som förekommer mest gånger i både den engelska och den svenska läroplanen. Demokrati och värden som inflytande och delaktighet lyfts fram i den svenska men inte i den engelska, istället lyfter England fram hälsa och skolförberedelse som viktiga värden. Länderna delar även ett antal värden utifrån ordfrekvensens närvaro, där utforskande, tillit till sin förmåga samt att kunna reflekteras värderas högt. 

  • 58.
    Bereczky, Mandika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Skolgården: en plats för lek, rörelse och social inkludering2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att ta reda på och få djupare kunskap om hur fritidspedagoger uppfattar skolgården som en pedagogisk plats för utvecklande av relationer och barns social inkludering i gruppen. En viktig aspekt som ska tas hänsyn till i arbetet att skolgården och fritidshemsgård är en och detsamma då på både skolorna används skolgården för fritidshemmets verksamhet. I studiens syfte användes kvalitativa intervjuer där fem fritidspedagoger blev intervjuade och de arbetar på två olika fritidshem i Jönköpingslän i Södra Sverige.

    Studiens resultat visar att skolgården har en betydlig stor betydelse för elevernas sociala lärande. Det visar i fortsättningen att det är en mötesplats där eleverna kan leka, röra på sig, utveckla sina identiteter och sitt sociala samspel samt finna nya saker tillsammans med andra elever. Den övergripande slutsatsen från studien är att fritispedagogerna inte ser något hinder oavsett om det är en begränsad eller en rik skolgård utan det tillhör till deras uppdrag att utforma miljön på så sätt att det sociala samspelet mellan eleverna kan utvecklas.

  • 59.
    Berg, Charlie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hultenius, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Könsstereotyper och Könsöverskridande mönster: En text- och bildanalys av den rekommenderade barnlitteraturen till undervisningsmaterialet Före Bornholmsmodellen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gender stereotypes and transgender patterns – a text and image analysis of the recommended children's literature for Före Bornholmsmodellen

     

    Förskolans läroplan (2016) benämner att en utav förskolans uppgifter är att motverka könsstereotyper och normer kring kön. Med utgångspunkt ur detta är studiens syfte att se hur pojkar och flickor framställs utifrån könsnormer, maskulinitet och femininitet i barnlitteraturen som är rekommenderad för barn i 2,5–4 årsåldern i Före Bornholmsmodellen. Materialet används kontinuerligt i den svenska förskolan för att öka barns språkliga förmåga men har  tidigare inte granskats utifrån ett genusperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av text och bild i barnlitteraturen som rekommenderas till Före Bornholmsmodellen. För att få svar på forskningsfrågorna upprättades ett observationsprotokoll där det noterades vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som porträtterades i materialet. Resultatet och analysen visade att den rekommenderade barnlitteraturen innehåller porträtteringar som bekräftar och stärker könsstereotyper och att könsöverskridande mönster sällan är förekommande. Förskollärares arbetsmetoder med den rekommenderade barnlitteraturen till Före Bornholmsmodellen är någonting som bör ses över. Detta på både verksamhets och individnivå för att förhindra att det reproduceras könsstereotyper om hur män och kvinnor bör bete sig.

  • 60.
    Berg, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att erbjuda nyckeln till språket: En intervjustudie av lärares uppfattningar om språkundervisningensförändring sedan införandet av Lgr-112018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks lärares uppfattningar om arbetet med läs- och skrivutveckling i grundskolans senare år samt hur detta arbete har påverkats av införandet av Lgr-11. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer som har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen: Har svensklärares arbete med läs- och skrivutveckling i grundskolans årskurs 7-9 förändrats till följd av övergången till Lgr-11 och i så fall på vilket sätt? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och en dialogisk syn på läs- och skrivutveckling. Resultaten visar att lärarnas meningar är skilda gällande prioriteringar av innehållet i styrdokumenten men deras åsikter sammanfaller ändå kring en ökad tydlighet avseende kunskapskrav, bedömning och vad ämnet ska innehålla. Arbetet med läs- och skrivutveckling har påverkats av de nya styrdokumenten men lärarens tolkningsfrihet innebär att arbetet fortfarande till viss del styrs av traditioner och lärarnas individuella arbetsmönster.

     

  • 61.
    Berggren, Linnéa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hildingsson, Emilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lärplattan, förskollärarens bästa vän?: En kvalitativ studie om hur förskollärare använder lärplatta i undervisningen i förskolan.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har en kvalitativ ansats där syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan använda lärplattan i undervisning i förskolan. De tre frågeställningar som definierar studiens syfte är: Hur förbereder förskollärare sig för att använda lärplattan i undervisning? Hur genomför förskollärare undervisning med lärplattan? Varför prioriterar förskollärare att använda lärplattan i undervisning? Som metod användes semistrukturerade intervjuer och urvalet består av fyra verksamma förskollärare som kontinuerligt inkluderar lärplattan i undervisningen. Resultatet analyseras utifrån det teoretiska ramverket Design för lärande och analysmodellen LearningDesignSequences samt begreppet multimodalitet. Resultatet visar att förskollärare bryter ner planeringen och genomförandet av undervisningen i delar som tillsammans utgör en helhet. I planeringen av undervisning väljer förskollärare först ut ett innehåll och sedan en metod. Gemensamt för samtliga förskollärare i studien är att de benämner lärplattan som en metod och inte som ett innehåll. Däremot är förskollärarna överens om att lärplattan som metod bör användas så att barnen blir producenter och inte konsumenter. Studiens resultat visar även att förskollärarna ser lärplattan som ett komplement i undervisningen för att förstärka barnens upplevelser. Studien belyser även argument till varför förskollärarens prioriterar att använda lärplattan i undervisningssituationer. Detta resultatet visar att förskollärarens inställning och vilja till användandet av lärplattan påverkar användandet mer än förskollärarens kompetens på området. En slutsats som studien kommer fram till är att förskollärare med positiv inställning till lärplattan, använder lärplattan som en metod som kompletterar undervisningen.

  • 62.
    Bergman, Anton
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Projekt och Temaarbete i förskolans värld2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper examines and reviews themed work and projects in the realm of preschool. By interviewing a group of preschool teachers and other people in leading positions within the occupation a basic understanding of how and why themes and projects were used emerged. The answers were quite similar and gave a detailed understanding of the different reasons why the work was designed in such a way. The people interviewed implied that the main reason was that they wanted to take advantage of the children thoughts and let them influence the direction of the learning experience. That everyone within the preschool, kids and adults, benefit from learning together in unison. Together as a group they explored and discovered topics that the children deemed interesting and that gave the work and enjoyment that could otherwise be lost. The learning experience in preschool is supposed to be fun as much as it is educational.

  • 63.
    Beyersdorff, Linnea
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Halilovic, Ilda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Flerspråkighet i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares förutsättningar för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.

  • 64.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Teaching about fairness in a preschool context2018Ingår i: Values in early childhood education: citizenship for tomorrow / [ed] Eva Johansson & Johanna Einarsdottir, Routledge, 2018, 1, s. 55-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 65.
    Björklund, Camilla
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Teachers’ involvement in children’s mathematizing: beyond dichotomization between play and teaching2018Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 4, s. 469-480Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this article is on mathematics teaching in a play-based and goal-oriented practice, such as preschool, and on how different lines of actions may impact children’s learning opportunities. Video recordings of authentic play activities involving children and nine teachers from different preschools were analyzed qualitatively to answer the following research questions: (1) What lines of action do teachers use when they teach mathematics in play? and (2) What implications may different ways of teaching have for children’s learning opportunities? The analysis revealed four different categories: confirming direction of interest; providing strategies; situating known concepts; and challenging concept meaning. As these differ regarding both the mathematics content focused on and the kind of knowledge emphasized, they have implications for children’s learning opportunities.

  • 66.
    Block, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Kring, Johanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fysisk aktivitet i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares syn på fysisk aktivitet i förskolan.2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att ta reda på vilken syn förskollärarna har på fysisk aktivitet och hur de använder sig av den i förskolan. Data har samlats in med hjälp av semi- strukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna anser att den fysiska akti- viteten är en viktig del i förskolans verksamhet. En intressant aspekt var att en förs- kollärare lyfte fram även finmotorik som fysisk aktivitet. Hur mycket de använder den fysiska aktiviteten varierar och det skiljer också en del på svaren om vad förskol- lärarna anser är fysisk aktivitet.

  • 67.
    Bågenholm, Lisett
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lindgren, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Utomhuspedagogik: - Förskollärares uppfattningar kring lärande av ord och begrepp i den fria leken2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om förskollärares uppfattningar kring utomhuspedagogik. Där har vi valt att inrikta oss på lärandet av ord och begrepp i den fria leken. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärares uppfattningar, möjligheter och hinder med att bedriva lärandet ute. Vi vill genom vår studie belysa exempel på hur förskollärare arbetar med ord och begrepp i utomhusmiljön. Studien problematiserar möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkäter med semistrukturerade frågor som metod. Vi har genomfört en undersökning på sex förskolor, där nio förskollärare deltog. Resultatet i vår studie lyfter vikten av att vara en närvarande pedagog som är delaktig i barnens lek. Att vara delaktig kan leda till ett samspel mellan förskollärare och barn, vilket i sin tur leda till en bra kommunikation kring ord och begrepp.

  • 68.
    Börjes, Therese
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Skolans och fritidshemmets gemensamma arena: En kvalitativ studie om samverkan i dagens skola2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats ämnar jag undersöka hur samverkan mellan skola och fritidshem ser ut i dagens skola. En historisk tillbakablick på fritidshemmets utveckling inleder uppsatsen innan jag går in mer på de studier som gjorts kring ämnet. Utifrån intervjuer med rektorer, lärare och fritidspersonal har jag sedan undersökt hur begreppet samverkan ser ut i de olika yrkeskategorier samt vilka möjligheter och hinder som upplevs för en god samverkan mellan skola och fritidshem. Slutsatsen av min undersökning är att samverkan är ett begrepp som alla känner till och alla vill ska fungera men som, på grund av olika anledningar, fungerar olika bra på olika skolor. Synen på de olika yrkeskategoriernas uppdrag är en faktor. Avtal, planeringstid och ledningens inställning till samverkan är andra.   

  • 69.
    Carlsson, Rickard
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Is teacher attrition a poor estimate of the value of teacher education? A Swedish case.2019Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 42, nr 2, s. 243-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Far from all who complete teacher education end up working as teachers throughout their entire career. At first sight the value of teacher education, in terms of efficiency, seems to be a failure. In the present article we argue that teacher attrition, when defined as whether one is working as teacher or not, is a too blunt measure to gauge whether teacher education has been valuable. With a unique dataset, where we have detailed information on 87 Swedish teacher graduates’ working life across 23 years, we can consider whether activities and/or experiences point to an apparent use of teacher education. In conclusion, we find that in order to get informative estimates of its value it is important to consider it from different perspectives and to consider attrition related to the total working time spent in educational settings across a career rather than percentage leaving teaching after a set of years.

  • 70.
    Carlsson, Tommy
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Musikens känslomässiga påverkan: en intervjustudie i hur musiklyssning kan påverka ungdomars sinnesstämning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur musiklyssning kan påverka ungdomars sinnesstämning och hur ungdomar beskriver sig bli påverkade känslomässigt av att lyssna på musik. Studien är kvalitativ och data samlades in genom intervjuer som genomförts i två olika grupper med tre deltagare i varje grupp. Resultat visar att musiklyssning kan användas till att lindra stress, få lyssnarna att må bra på olika sätt, ge en lugnande effekt och fungera som en tillflyktszon från vardagliga rutiner. Resultatet visar också att olika typer av genrer inom musik har olika effekt på lyssnarna där musik kan ha en lugnande effekt, men även där andra hittar en balans i musik som går i samma tempo som deras stressnivå. Det visar sig även att några lyssnare har utvecklat speciella spellistor med musik som hjälper dem koncentrera sig där musiken är noggrant utvald. Det visar sig också att musik är så pass viktig för deltagarna att de skulle bli galna, få ångest och minskad livslust om musiken försvann ur deras liv.

  • 71.
    Carlzon, Sanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sejdic, Demila
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Små pärlor blev till sandstorm: En studie om barns tillgänglighet till pedagogiskt material i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att undersöka hur barn i förskolan självständigt har tillgång till pedagogiskt material och hur förskollärare resonerar kring detta. I vår undersökning har vi observerat placering och tillgänglighet av pennor, lim, saxar, pärlor, lego, byggklossar, pussel, spel och böcker i miljön på fem förskolor. Genom att observera miljön och intervjua en förskollärare från varje besökt förskola har vi fått en inblick i hur det kan se ut i arbetet med den fysiska miljön inne på avdelningarna. Många förskollärare i undersökningsgruppen hade på sin avdelning det mesta av materialet tillgängligt på barnens nivå och några i gruppen förvarade mycket av det pedagogiska materialet på högre hyllor och i stängda skåp. Resultatet i studien visar att de faktorer som avgjorde det pedagogiska materialets tillgänglighet var barnens ålder eller hur långt de hade kommit i sitt lärande. De intervjuade förskollärarna påpekade även att säkerhetsfrågan var avgörande för vilket pedagogiskt material som fanns tillgängligt för barnen. I vår avslutande reflektion lyfter vi tankar och funderingar som uppstod under undersökningen och vad som skulle kunna forskas vidare om i ämnet.

  • 72.
    Chang, Tz-Yu
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "More than just food": Exploring and problematising the notion of blind consumption and blind refusal to consume in Tsitsi Dangarembga's "Nervous Conditions" in the EFL classroom2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Tsitsi Dangarembga’s novel Nervous Conditions problematises the notion of consumption by making connections between ideologies and values and physical food substances, and places them within greater systems of gender and cultural oppression in a postcolonial context. By examining the ways in which unquestioning or blind, or complete refusal of, consumption affects different aspects of health in the novel, students in the EFL classroom are given a chance to develop and apply critical thinking skills to achieve an awareness for the importance of balance when maintaining healthy relationships not only to ideologies and values, but to food and mental well-being as well.

  • 73.
    Condori, Efrain
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    La comunicación oral como clave para el aprendizaje del español en la escuela sueca.: El empleo del método Audio-Lingual en las lecciones de español del åk 6,7,8 y 9 de dos escuelas suecas.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A number of previous international studies have shown that many non-native Spanish speaking students lack sufficient oral communication skills.

    The aims of the study were twofold: 1) to investigate the possible effects of the Audio-Lingual method in the improvement of oral communication skills and 2) to test the effectiveness of two different teaching methods, i.e. the Audio-Lingual method and the Traditional method.

    A quantitative study was performed based on two different groups of students. One group worked with the Audio-Lingual method and the other group worked with the Traditional method. After a few lessons with the respective methods, the two groups were given a Fill-in the gap test that consisted of three parts: Greetings, Gender agreement and Number agreement.

    The test in Greetings and Number agreement showed no significant differences in results between the Audio-Lingual and the Traditional method. On the other hand, the test in Gender agreement showed that the Audio-Lingual method led to a significantly better result compared with the Traditional method. The study also demostrated that the students showed a greater interest in the Audio-Lingual method and this method helped the students to use their Spanish knowledge in other situations as well.

  • 74.
    Conradsson, Magdalena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Stark, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Solidaritet på förskolan: En studie om sex förskollärares beskrivningar om vad värdet solidaritet med svaga och utsatta innebär i förskolans praktik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskolans uppdrag ingår det att i samspel med barnen främja de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa är; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2016). I den här studien tittar vi närmare på värdet; "solidaritet med svaga och utsatta". Anledningen till det är att vi i vår egen utbildning till förskollärare, samt på de förskolor vi arbeter på saknar reflekterande diskussioner om vad detta värde innebär i en förskolepedagogisk kontext. Studiens syfte är därför att ur ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av deras värdegrundsarbete med soidaritet med svaga och utsatta.Genom de didaktiska frågorna; Vad (vilket innehåll lärs ut) och Hur (vilka metoder används) söker vi svar på hur förskollärare arbetar med detta värde. För att få svar på detta intervjuar vi sex förskollärare. Resultatet visar att på samtliga förskollärares arbetsplatser finns det inte ett planerat arbete samt att värdet inte lyfts till reflektion om dess innebörd. Dock, framkommer det i resultatet fem olika innehållsområden som förskollärarna kopplar ihop med deras arbete med solidaritet med svaga och utsatta, samt sex metoder som de anser främja detta arbete. Gemensam nämnare för de olika ämnesområdena handlar om att barnen i ord och handling visar att de bryr sig om sina kamrater. Metoder som förskollärare använder sig av är att de i den dagliga verksamheten bäddar i arbetet med solidaritet med svaga och utsatta i de vardagliga situationer som uppstår i barnens samspel.

  • 75.
    Cordes, Madelene
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lundberg, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    De första stegen: Att gå från student till yrkesverksam förskollärare2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att komma nyutbildad till förskolans verksamhet kan vara omvälvande. Det är inte bara de första intrycken att komma ny till en förskola som väger in utan även att gå från student till yrkesverksam. Det ska samtidigt skapas relationer med kollegor, rektor, vårdnadshavare och barn. Vilken form av stöd den nyanställda förskolläraren får för sin personliga utveckling spelar också in.

    Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare få ta del av deras upplevelser och erfarenheter under sitt första år som yrkesverksam utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Utifrån syftet har tre frågeställningar skapats; Hur har förskollärarna upplevt sitt första år? Hur upplevde förskollärarna relationsskapande med kollegor, vårdnadshavare, barn och rektor? samt vilket stöd upplevde förskollärarna att de fick under sitt första år? Studien baseras på en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.  Studien har intervjuat fem förskollärare från olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att de deltagande förskollärarna har olika synsätt på sitt första år med individuella upplevelser och erfarenheter. Det egna synsättet är en avgörande faktor för hur utmaningar och möjligheter har tagits an.

    Av resultatet framgår vad som kunde förberett förskollärarna inför sin tid som yrkesverksam. Mentorskapet belyses som något positivt men skulle behöva struktureras upp ytterligare med tillgång för alla nyutbildade förskollärare. Den insamlade datan har kategoriserats i följande tre teman: Första året, Relationer och Mentorskap.

  • 76.
    Cosovic, Arabela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Persson, Therese
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Förskolans lärmiljö i förhållande till barn med koncentartionssvårigheter: Förskollärares didaktiska val i relation till en likvärdig förskola2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om didaktiska val som några yrkesverksamma förskollärare gör samt hur de anpassar lärmiljön till barn med koncentrationssvårigheter för att möjliggöra en likvärdig förskola.

     

    Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma legitimerade förskollärare undersöks hur informanter definierar barn med koncentrationssvårigheter vilka didaktiska val de gör samt vilka är betydelsefulla faktorer för deras arbete.

    Studien innefattar ett resonemang om en likvärdig förskola för alla barn, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssättet som kan användas i arbetet med barn med koncentrationssvårigheter samt vilka hinder och förutsättningar finns i arbetet med dessa barn.

    Studien utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor genomsyrar texten. Resultatet av studien visar att förskollärare definierar barn med koncentrations problematik utifrån deras svårigheter att sitta stilla, hålla fokus, avsluta påbörjad uppgift, lära sig och skapa goda relationer med andra personer. Studien visade även att en god lärmiljö för dessa barn kännetecknas av ordning, struktur, tydlighet, flexibilitet och förutsägbarhet. Förskollärarna erbjuder stödinsatser i form av bildstöd, anpassningar av pedagogiskt material och fysisk miljö, tillgänglighet, ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt och

    extra resurspersonal, när det finns möjlighet. Studien visade även att ramfaktorer villkorar undervisningen och påverkar förskollärarens didaktiska val. 

     

  • 77.
    Crantz, Maja
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Engdahl, Maja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Digitala verkyg skapar ett större intresse hos barnen: En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg och hur det används i verksamheten2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 78.
    Cronqvist, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Scaffolding i det naturvetenskapliga klassrummet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera lärandesituationer i det naturvetenskapliga klassrummet med avseende på affektiva, kognitiva och sociala aspekter med fokus på genus. Studien utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande. Lärande anses vara både socialt och individuellt, dessutom är lärandesituationer alltid känslomässigt kopplade. Människan är i ständig utveckling och det är i sociala interaktioner och samspel med andra hon kan tillägna sig kunskap, tankesätt och förmågor av olika slag. Vårt naturliga tillstånd är att lära och utvecklas. Med stöttning från en mer kompetent person - till exempel lärare eller kamrat - kan vi lära oss nya saker som vi sedan klarar av på egen hand. Stöttning, även kallat Scaffolding, omfattar aktiviteter och strategier som lärare kan använda sig av för att stötta kunskapsutvecklingen hos elever. Det intervall mellan vad eleven redan kan och vad eleven kan lära sig med stöttning kallas för Zone of Proximal Development, ZPD. För att studera lärandesituationer har filminspelningar och observationer gjorts av en lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Fem tillfällen i två olika klasser har filmats och observerats. Det inspelade materialet har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visar att pojkar har ett litet övertag när det gäller interaktionstid med läraren jämfört med vad flickor har. Pojkar får också mer uppmärksamhet i form av återkoppling på sina svar. Däremot går det inte att se några genusskillnader i lärarens bemötande eller vilka lärarstrategier som används. Strategierna som läraren använder är en blandning av affektiva och kognitiva vilket förbättrar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap.  

  • 79.
    Cronwall, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Karlsson, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Matematik - det startar i förskolan: En kvalitativ studie om matematikundervisning i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur förskollärare tolkar begreppet matematikundervisning i en förskolekontext med avseende på pedagogisk planering och genomförande. Denna utgångspunkt för undersökning ger möglighet att studera begreppet undervisning som inte finns i förskolans läroplan idag men kommer införas i nästa revidering. Undersöknings fokuserar på hur matematikundervisning i förskolan förstås utifrån en förskollärares perspektiv, hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken i den dagliga verksamheten samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med matematikundervisningen i förskolan.

     

    Studien avänder en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Genom individuella intervjuer med fyra förskollärare försöker studien besvara  hur förskollärare ser på ämnet i fokus. Det teoretiska ramverket för studien utgår från ett didaktiskt perspektiv där vi använt oss av de didaktiska frågorna (vad, hur och varför) för att skapa både frågeställningar, intervjufrågor samt sammanställa insamlad empiri och svara på studiens syfte och frågeställningar.  

     

    Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna ser matematik i förskolan som mycket viktigt eftersom det är här förskollärarna lägger grunden som barnen sedan kan använda sig av i skolan. Förskollärarna tar även upp att de arbetar med undervisning i förskolan dagligen och att införandet av begreppet undervisning i förskolans läroplan inte kommer ha någon större påverkan på hur de planerar och genomför sin dagliga verksamhet. I studien har även framkommit hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken med hjälp av olika material och barnens intressen. Förskollärarna har även diskuterat möjligheter och utmaningar med matematikundervisning i förskolan.

  • 80.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Alla ska våga prata och vara delaktiga i gruppen"2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 105-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att våga kasta sig ut och vara öppen för det oväntade2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 191-198Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 82.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    How can we understand the concept of teaching at the leisure time centers?2018Ingår i: NERA 2018 - 46th CONGRES.S Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, 2018, s. 362-362Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 83.
    Dahl, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Eek-Karlsson, LiselotteLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP). Linnéuniversitetet.Perselli, Ann-KatrinLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att skapa en professionell identitet: om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det självständiga arbetet har en lång tradition inom svensk lärarutbildning. I boken Att skapa en professionell identitet ges exempel på praktiknära utvecklingsarbeten som både kan komplettera och utmana en rådande uppsatstradition på landets lärosäten.

    Utbildningsverksamheten står inför nya utmaningar och lärare måste få inflytande över vad den egna kunskapsbildningen ska omfatta samt kunskap om utvecklings- och förändringsarbete. Att inom ramen för de självständiga arbetena utveckla detta kunnande, främst bland studerande men även yrkesverksamma, i ett praktiknära samarbete kan vara en framgångsrik väg till ökad kvalitet.

    Bokens första del återger dels en historisk tillbakablick av den praktiknära forskningens framväxt, dels en diskussion om det ökade intresset för praktiknära frågor. Även aktionsforskning som metod och inspiration i utvecklingsinriktade arbeten behandlas.

    Del två skildrar ett försöksprojekt som bedrivits på Linnéuniversitet där studenter som går sista terminen på lärarutbildningen skriver utvecklingsinriktade självständiga arbeten och tillägnar sig redskap för processtänkande som ett led i systematiskt kvalitetsarbete.

    Den tredje delen låter studenternas röster komma till tals. Denna del innehåller exempel på ett utvecklingsinriktat arbete samt reflektioner från studenter som genomfört sådana arbeten.

    Boken vänder sig både till lärarstudenter och verksamma lärare samt till rektorer inom utbildningssektorn.

  • 84.
    Dahl, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Eek-Karlsson, Liselotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    En väg till professionell yrkesutövning2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 201-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitlet behandlas delaktighet och samverkan, två aspekter som med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala i utbildningsinriktade arbeten. Vidare diskuteras kunskapsutveckling genom dokumentation som ett led i systematiskt kvalitetsarbete samt hur studenternas professionella identitet stärks genom reflektion. 

  • 85.
    Dahl, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”För vi vill ju gärna vara med”: Rapport om utvecklingsinriktade examensarbeten2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om praktiknära utvecklingsinriktade examensarbeten på programmet Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, utvecklingsinriktade arbeten, efter aktionens genomförande följdes upp och utvecklades till en del i fritidshemmets vardagliga verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten hämtades från Biesta. Studien genomfördes med 13 fritidshemslärare från sju fritidshem. Datakonstruktionen genomfördes i fyra fokusgruppsintervjuer. Resultatets fyra kategorier visar bland annat: att verksamhetsfältet upplever studenterna och deras utvecklingsinriktade arbeten stimulerande och berikande; att personalens delaktighet i de utvecklingsinriktade arbetena relaterar till hur studenterna bjuder in till deltagande; att de studenter vars utvecklingsinriktade arbeten blir integrerade i den ordinarie verksamheten visar en tydlig begynnande yrkesskicklighet, och att inre och yttre ramfaktorer som bland annat upplevelser av utvecklingsklimat och tid inverkar både på studentens och personalens möjligheter till delaktighet och genomförande av utvecklingsinriktade arbeten. Resultatet visar att fortsatta studier om ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält som stöd för studenters praktiknära examensarbeten är nödvändiga.

  • 86.
    Dahlberg, Evelina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ek, Tove
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Positiv framtidstro och hållbar miljöutveckling: En kvalitativ studie om balanserat arbete med hållbar miljöutveckling i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett pragmatiskt perspektiv granska hur en miljöcertifierad förskola arbetar balanserat med hållbar miljöutveckling och barns positiva framtidstro. Utifrån syftet utgår studien ifrån tre frågeställningar vilka berör hur arbetet med hållbar miljöutveckling bedrivs på en miljöcertifierad förskola, eventuella utmaningar med arbetet och hur arbetet påverkar barn. Metoden för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger och med sex barn i två gruppintervjuer om tre barn vid en miljöcertifierad förskola.

    Resultatet visar att de intervjuade förskolepedagogerna hade tilltro till sina aktiviteter inom hållbar miljöutveckling. De menade att aktiviteterna så väl som engagerade pedagoger inspirerar barnen att handla miljömedvetet. Vidare såg de inte några större utmaningar med arbetet med hållbar miljöutveckling i förskolan. De ansåg att arbetet med hållbar miljöutveckling kan inge en positiv framtidstro hos barn om det görs på barnens nivå. I barnintervjuerna visade barnen att de bär på starka känslor och många tankar gällande naturen, miljön och klimatet. De uttryckte oro, ilska och rädsla när naturen enligt dem blev behandlad illa och glädje när de gjorde något de ansåg var bra för naturen. Barnen visade även på goda kunskaper inom ämnet så väl som på handlingskraft för förändring. Förskolepedagogerna visade på medvetenhet kring värdet av ett balanserat arbetssätt i arbetet med hållbar miljöutveckling. Däremot dras även slutsatsen att strävan efter ett balanserat arbete bör fortsätta genom mer aktivt uppmärksammande av barns känslor och tankar.

  • 87.
    Dahlstedt Wahlberg, Unni
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Pockar, Emilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Barnen får vara med och tycka och tänka och delta på olika sätt utifrån sina förutsättningar": En kvalitativ studie om delaktighet och inflytande i matsituationer2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i matsituationen på förskolan. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilka uppfattningar har förskolepersonal av barns delaktighet och inflytande i matsituationer, samt vilka uppfattningar har förskolepersonal av hur barn kan stödjas i utveckling av delaktighet och inflytande i matsituationer. Studien bygger på en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med inslag av den fenomenografiska ansatsen. Vi har i studien valt att intervjua tre olika grupper; barnskötare, förskollärare och rektorer på fyra olika förskolor, både privata och kommunala. 

     

    Resultatet i studien visar på att barn i förskolan får möjlighet till delaktighet och inflytande i matsituationerna på så sätt att de till exempel har en önskevecka och får delta i matråd. Resultatet visar också på att storlek på barngruppen samt personalbrist bidrar till svårigheter med att stödja barnens delaktighet och inflytande. 

  • 88.
    Dan, Ericsson
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lukas, Kryzanauskas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Dans är gay, kan vi inte gå till gymmet?”: En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa bedriver dansundervisning och bemöter didaktiska dilemman2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internationell och nationell forskning konstaterar att dansundervisningen i idrott och hälsa kan vara problematisk att genomföra på grund av de didaktiska dilemman som potentiellt kan uppkomma. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan år 7-9 arbetar med det centrala innehållet dans och vilka didaktiska dilemman som uppstår i undervisningen. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer som metod, där sex stycken legitimerade lärare i idrott och hälsa medverkade. För att analysera den insamlade empirin används den pragmatiska didaktiken som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att dansundervisningen i idrott och hälsa består av traditionella danser, dans som träningsform och att elever utarbetar en egen koreografi. De didaktiska dilemman som uppstår i dansundervisningen är genus, beröring och exponering. Genusrelaterade dilemman grundar sig i ‘kaxiga bollspelskillar’ som associerar dans med femininitet och homosexualitet. Om dansen upplevs exponerad för eleven åtgärdas detta genom att eleven får dansa enskilt för bara läraren eller att eleven får skicka in en film. Beröring är oftast problematisk i årskurs 7 och den avtar med tiden. Däremot skapas det svårlösliga didaktiska dilemman som härstammar från religiösa skäl gällande beröring. Studien ger en uppfattning om hur dansundervisningen bedrivs och hur olika didaktiska dilemman kan lösas.  

  • 89.
    Danielsson, Emma
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Furesjö, Susanne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Det här kan ni": En kvalitativ studie om förskollärares och vårdnadshavares upplevelser kring samverkan i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie grundar sig i två förskollärares och fyra vårdnadshavares upplevelser kring samverkan i förskolan. Syftet med studien är att utifrån ett habermasianskt perspektiv bidra med kunskap om hur samverkan kan se ut i olika områden. Samverkan mellan förskola och vårdnadshavare är en stor och betydelsefull del av arbetet som förskollärare. Studiens metod är av kvalitativt ansats och har med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades data in. Vi har intervjuat två förskollärare som arbetar i olika områden samt fyra vårdnadshavare som har sina barn på dessa förskolor.

    Studiens resultat har analyserats med hjälp av Habermas kommunikationsteori och tidigare forskning kring ämnet samverkan. Resultatet visar att faktorer som bidrar till god samverkan enligt förskollärarna är den raka och tydliga kommunikationen som sker vid informell samverkan. De faktorer som bidrar till god samverkan enligt vårdnadshavarna är den vardagliga samverkan som sker i tamburen där allt från trivsel till mat och sömn kommuniceras. Studien belyser även makt och inflytande som sker genom samverkan i förskolans kontext. Resultatet visar att förskollärarna gärna ger vårdnadshavarna inflytande men det krävs att vårdnadshavarna själva tar initiativet. Enligt resultatet kommuniceras makt genom samverkan på olika vis men utifrån resulterat kan vi se att det finns en maktasymmetri mellan förskollärare och vårdnadshavare. I diskussionen utgår vi från den valda teorin när vi beskriver aspekter och faktorer som utvecklats under studiens gång.

  • 90.
    Daun, Holger
    et al.
    Stockholm University.
    Arjmand, RezaLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Handbook of Islamic Education2018Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This Handbook traces and presents the fundamentals of Islam and their history and background, and provides a global and holistic, yet, detailed picture of Islamic education around the world. It introduces the reader to the roots and foundations of Islamic education; the responses of Islamic educational institutions to different changes from precolonial times, through the colonial era up to the contemporary situation. It discusses interactions between the state, state-run education and Islamic education, and explores the Islamic educational arrangements existing around the world. The book provides in-depth descriptions and analyses, as well as country case studies representing some 25 countries.The work reflects the recent series of changes and events with respect to Islam and Muslims that have occurred during the past decades. The globalization of Islam as a religion and an ideology, the migration of Muslims into new areas of the globe, and the increasing contacts between Muslims and non-Muslims reinforce the need for mutual understanding. By presenting Islamic education around the world in a comprehensive work, this Handbook contributes to a deeper international understanding of its varieties.

  • 91.
    Daun, Holger
    et al.
    Stockholm University.
    Arjmand, Reza
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Islam, Globalizations, and Education2018Ingår i: Handbook of Islamic Education / [ed] Holger Daun, Reza Arjmand, Cham: Springer, 2018, 1, s. 333-356Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are different types of globalization, and hence this chapter uses the plural form of the term. Two principal types of globalization relevant to this chapter are Islamic globalization and Western globalization each with its variety of forces. The Islamic globalization includes features such as the extension of ummah, the spread of Islamic messages via ICT and migration. The Western globalization carries various forces such as market principles and neo-liberalism, human rights, and universal educational models.

    Today, Muslims are in a majority or form important minorities of the population in some forty countries; conversion to Islam takes place in many places in the world. In fact, Islam and certain branches within Protestantism have been the most expansive – in terms of new adherents – during the past two decades. At least nonformal Islamic educational institutions exist practically everywhere on the globe. Where minorities of Muslims have settled as immigrants, there also tends to be Qur’ānic educational activities.

    Among Muslims, there are different views of what globalizations are, and one may distinguish the followings: (a) Islam as threatened by globalization; (b) Islam as marginalized from globalization; (c) Islam itself as a globalizing force; and (d) Islam as a potential globalizing force. Muslim educational perspectives tend to correspond to one or several of these four views.

    From the Western perspective, globalization has resulted in intensive encounters between and mutal penetration of world religions, such as Islam and Christianity, that more than ever before compete and challenge one another. The relativization implicit in or resulting from globalization threatens the Muslim way of life and makes Muslims defend their values and belief systems.

    Educational world models are propagated by international organizations such as the World Bank, UNESCO, OECD, and others and tend to make it necessary for Islamic educational arrangements to adapt or go through revitalization.

    This chapter makes an overview of the different globalizing forces as a context to the changes that take place in Western type as well as Islamic education.

  • 92.
    Davidsson, Emely
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hälsans innebörd i ämnet idrott och hälsa2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till studien utgår från Skolinspektionens rapporter om ämnet Idrott och hälsa. En avgörande skillnad mellan styrdokumenten och den genomförda undervisningen blir tydlig i skolinspektionens rapport från 2018. Rapporten visar att endast 12 av 800 noteringar kan kopplas till området hälsa. Min studie utgår från denna skillnad mellan styrdokument och den genomförda undervisningen. Ytterligare en aspekt som jag har förhållit mig till är att Skolinspektionens kritik, i stort har varit densamma i rapporterna från såväl 2010, 2012 och 2018. Många av de problem som identifierades 2010 och 2012 finns med andra ord kvar 2018.

    Den metod som jag har valt är en kvalitativ intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av tre idrottslärare från tre olika gymnasieskolor i Östergötlands län. Resultatet av studien är att lärarna är mycket lika i sina tankar kring innehållet, metoden och syftet med sin undervisning inom området hälsa. Resultatet visar att undervisning om hälsa huvudsakligen sker inom området träningslära. Innehållet i denna undervisning handlar till största delen om fysiologi, anatomi, konditions- och styrketräning. Kost och kosthållning, droger och doping och spänningsreglering och mental träning finns med i samtliga lärares undervisning. Deras undervisningsmetod är relativt lika, de skillnader som finns beror av lärarnas olika förutsättningar. Här nämner de till exempel material och lokaler. Slutsatsen i studien är att lärarna har liknande upplägg för området hälsa. De menar att deras undervisning har både praktiska och teoretiska moment och de säger att de strävar efter att integrera dem med varandra. Lärarnas mål är att ge eleverna förståelse för och förmåga att påverka sin egen hälsa i ett livslångt perspektiv.

  • 93.
    De Wachter, Elena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ‘I wonder if the spirit of the water has anything / to say.’: Water imagery in Carol Ann Duffy’s Poetry: A Pedagogical Consideration2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay presents an ecocritical reading of water imagery in selected poems by Carol AnnDuffy, with focus on Duffy’s personified water-voices, how water illuminates history, andDuffy’s metaphor of language as water. After a consideration of the problematics of teachingpoetry in the EFL classroom, the essay concludes that Duffy’s poetry holds potential forstudents to develop environmental literacy, both in content and in form.

  • 94.
    Dzananovic, Irma
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lindström, Jesper
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Jag tror att det är lättare att forma givande barn än att försöka omvandla giriga vuxna": En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med social och ekonomisk hållbarhet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.

  • 95.
    Edström, Julia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sjöqvist, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    “Jag lär mig om jag tycker att det är kul…”: En kvalitativ studie om elevers upplevelser av synligt och osynligt lärande i den styrda respektive fria leken på fritidshemmet.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar upplevelsen av vad den fria respektive styrda leken lär elever på fritidshemmet utifrån elevernas eget perspektiv. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers upplevelser av synligt och osynligt lärande i den fria och styrda leken på fritidshemmet. Frågeställningarna för studien var: ”Vad upplever elever att de lär sig under fri lek och vad upplever elever att de lär sig under styrd lek”. Vi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bygger på intervjuer med nio barn i åk tre som är inskrivna på samma fritidshem. Vår teoretiska utgångspunkt har varit pragmatisk lärandeteori samt begreppen explicit och implicit lärande. Resultatet visar att eleverna inte alltid uppfattar sitt lärande i leken oavsett om leken är fri eller styrd. Lärandet är i stora delar osynligt för flera elever i vår studie. Det synliga lärandet handlar främst om praktiskt och socialt lärande. En slutsats av vår studie är att fritidslärare behöver bli bättre på att sätta ord på och synliggöra för eleven vad denne lär i leken.

  • 96.
    Eek-Karlsson, Liselotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Between responsibility and positioning – a study about young people’s interactions in social media2019Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research, ISSN 1103-3088, E-ISSN 1741-3222, Vol. 27, nr 1, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines young people’s argumentation about their communication in social media. The purpose is to uncover what is taken for granted in their experiences and illuminate discursive patterns in their representation of everyday life online. 32 youths (14-15 years old) were interviewed. The result shows that there are three discourses involved that in different ways condition the youths’ acting space online. The discourses are called ‘taking responsibility’, ‘saving face’ and ‘social positioning’. There is a struggle between the discourses and they take on different power positions depending on the relation between three parameters: with whom the interaction takes place, the content that is to be published and the online characteristics. The discourse ‘taking responsibility’ is superior in interactions with close friends, unlike interactions with peripheral friends, where ‘social positioning’ is superior. The discourse ‘saving face’ is found in interactions with both close and peripheral friends.

  • 97.
    Eek-Karlsson, Liselotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Man vill ju inte bara vara en hjälplärare"2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 83-104Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitlet behandlas delaktighet och samverkan, två aspekter som med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala i utbildningsinriktade arbeten. Vidare diskuteras kunskapsutveckling genom dokumentation som ett led i systematiskt kvalitetsarbete samt hur studenternas professionella identitet stärks genom reflektion. 

  • 98.
    Eek-Karlsson, Liselotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The importance of belonging – a study of young people’s online communication in a Swedish context: -2018Ingår i: Presented at AERA 2018: -, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The aim of the study presented in this session is to deepen the knowledge about young peoples’ communication in social media by focusing on positioning processes in their online interactions. Online communication has become an important arena constituting everyday practice for young people. Smart phones and mobile Internet have been of great importance for the development of interactions in social media. For example, in a survey conducted by Swedish Media Council[1] 2017, 75 percent of 12-15 year old Swedish students are found to be daily users (ibid). An American survey from 2015 reports that 88 % of American teenagers have access to smartphones and 90 % of these exchange texts. A typical American teen sends and receives 30 texts per day (Pew Research Center[2], 2017). This technology gives young people many possibilities to interact beyond time and space. Online spaces can from this perspective be regarded as more equal than offline spaces. Irrespective of background, people can be brought together around mutual interests (boyd and Ellison, 2008).

    But, for many young people adolescence is a time of turbulence, in which establishing social affiliations is an important element. Struggles about power, about popularity and status are key aspects, which include both inclusive and exclusive processes. Context-bounded expectations to act according to social norms are developed both in the class and in school as a whole, which follow into online interactions. A lot of examples of both possibilities and restrictions for being a young person, a girl or a boy, become visible online (boyd, 2008; Davis, 2012; Vallor, 2012). Certain identities are placed in the center while others are marginalized and by the youths’ acts both normality and deviation are constructed (Kumashiro, 2002).

    The students in this study are not categorized as solely boys or girls. Behind the gender category there are other categories that affect their position in thepeer group and the power to act, both offline and online. The endeavor is to uncover the relation between the students’ multiple identities and their acting space online. From the students’ point of view, this study asks the question:

    -          In what ways are the students’ acting spaces online affected by their position in the peer group?

    Theoretical framework

    In this study, focus is put on positioning processes highlighted in the students’ argumentation about their online interactions. The students actively use language to interpret the world, both offline and online, and depending on how language is used different discourses are developed in the social practice. (Foucault, 1972; Chouliaraki and Fairclough, 1999). There is a relation between discourses and power, and with the concept ‘regime of truth’ Foucault (1972) points out that power is created and embodied by discourses and in this way the discourses are allowed to rule the understanding of the world (ibid). It can also be verbalized as the world is interpreted through the discursive patterns the students are exposed to. In this way, discourses condition both the constitution of the subject and the structures in society as a whole. Structures exert power and contribute to keep the social practice in order (Foucault, 1972; Chouliaraki and Fairclough, 1999). By their acts ‘normality’ is constructed and according to Kumashiro (2002) otherness and deviation are known and maintained only by inference, often in contrast to the norm (ibid). This is a question of inclusion and exclusion, leading to both inequality and social stratification. Normalization processes concerns how certain identities become naturalized while others are unthinkable, for example on the basis of gender, sexual orientation or disability. Instead of looking at power relations as dichotomous and binary in which different groups appear as antagonistic, this study has an intersectional point of departure (Crenshaw, 1995; Foucault, 1972; Kumashiro, 2002).

    Data material and analysis process

    The empirical data is based on observations and interviews and are collected in two classes in two separated schools situated in a medium–sized city in Sweden. In one class 12 youths (4 boys and 8 girls) of 23 from Grade 8 (15 years) participated. In the other class 20 youths of 24 (9 boys and 11 girls) from Grade 7 participated. Altogether there were 13 boys and 19 girls taking part in the study. Before the interviews I attended each class as an observer for approximately 40 hours in order to get to know the students as individuals, but also to get an insight into their reciprocal friendships. The majority of interviews were designed in pairs, and the time for all interviews totaled 12 hours and 38 minutes. The interviews were semi-structured, which means that a list of questions and topics were constructed that had to be covered during the interviews (Bryman, 2016).  The endeavor was to give the students a voice by letting them, as freely as possible, describe their experiences of interacting in social media. My task, as a researcher, was to ask follow-up questions when needed to get a deeper understanding. All interviews were recorded and transcribed.

    A hermeneutic interpretation process formed the basis for the analysis process. The analysis began with a reading of the empirical data to get an overall understanding. Thereafter the data was thematized based on patterns found by reading through all the text several times. By connecting theoretical perspectives to the data, the understanding of themes and patterns deepened (Lindseth and Norberg, 2004).

    Results

    This study shed light on inequalities in students’ acting spaces online, contributing with perspectives of positioning processes in young people’s everyday lives. The results show that the online arena works as a leisure center for most of the students. There are social norms and rules connected to the online arena, irrespective who you are, which are important to be familiar with. But, there are also normative expectations, connected to different social categories in the peer group, which also affect the acting space online. Both aspects are central in order to be successful in the peer group.

    On one hand all students in this study are constructed as part of the same category. They are young people in Grade 7 or 8 interacting in social media, but on the other hand they also are constructed in different ways in the same category. The students belong to different peer groups in school and their social identities are constructed in relation to how they identify themselves as a member or not a member of these groups. There are normative expectations depending on group membership, for example what kinds of photos that can be published without risking being insulted online. ‘Horse girls’ publish photos when they jump with their horses and ‘skate boarders’ publish nice moves when they skate. These students do not publish photos exhibiting their body.  Some students are regarded as ‘geeks’ with weak social affiliations and they are closed out from social media. Being online is dangerous for them. No one will protect them if someone is mean.  

    Gender is another aspect that affects the students’ acting space online. To be an appropriate boy or girl that is accepted and respected by peers, it is important to act in accordance with the prevailing order in the specific context, but also according to the general expectations in society. It appears that successful boys are controlled, and they are acting online in accordance with appropriate masculinity. Mostly, the boys are ‘doers’; they publish photos where they act in contrast to girls who publish photos objectifying their body. Related to the hierarchical order between men and women boys and girls have different access to each other’s acting space. It is easier for girls to use the boys’ acting space, for example publishing photos when they are acting. The opposite condition prevails for most of the boys. There is a danger for boys publishing photos where they are exposing their body, since there is a great risk of being insulted.

    At the same time as there is a struggle about power related to gender and group membership, processes are also taking place, that derive from other positioning processes, in this case sexuality. It appears that it is very shameful for the boys to be looked upon as a faggot. ‘Doing’ masculinity does not relate to being homosexual. This means that boys who actively use markers to show their hetero-normativity and masculinity are more likely to be marked as real men/boys. It can also be expressed as this kind of intertwining between sexuality and gender gains hegemony in the peer group (and in society), which comes with less risk of being insulted online. Thus, this intertwining is loaded with sufficient power to guard normality in the peer group. In contrast to boys, girls in general do not need to prove their hetero-normativity in their online interactions. Instead, they need to be aware of the prevailing view upon girls’/women’s sexuality. This opinion is common in the girls’ statements in this study. They use the word ‘slut’ when they describe some girls in school and what kind of photos they publish (photos where they exhibit their body). These girls risk to get negative comments.  

    But, the analysis also shows that some positions in the peer group are loaded with adequate power and possibility to challenge the intertwining between gender and sexuality. The more status the more power to challenge normative boundaries. Some girls in school are popular, especially among boys, and they have the power to act in a norm-breaching way without risking being insulted online. If a girl publishes provocative photos without being abused, the power to act online is reinforced. On the contrary, these girls get positive comments and even higher status. Some peer groups’ positions among boys are also loaded with power and can challenge the prevailing order of how to be a proper boy/man without risking being called a faggot. These boys can publish female-coded photos, such as objectifying their bodies, without being abused.

    To conclude, the processes of belonging are complex, dynamic, and power-loaded phenomena. The students act from their social position, in terms of expectation based on their position in their peer group and fear of reprisals. The intersection between gender, sexuality, group membership and status between groups give the students different positions to act online. There is an ongoing and constant negotiation in which the students have lots of reference points to take into account in order to be an appropriate and accepted young person.

    References

    boyd, danah. (2008). Why Student Heart Social Network Sites: The Role of Networked Publics in Teenage Social Life. In David Buckingham (Ed.) Student, Identity, and Digital Media. Cambridge, Mass,: MIT Press.

    boyd, danah m. and Ellison, B. Nicole. (2008). Social Network Sites: Definition, History and Scholarship. Journal of Computer–Mediated Communication, 13: 210–230.

    Bryman, Alan. (2016). Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press.

    Chouliaraki, Lilie and Fairclough, Norman. (1999). Discourse in Late Modernity. Rethinking Critical Discourse Analysis. Edinburgh: Edinburgh University Press.

    Crenshaw, Kimberlé. (1995). Critical race theory. The key writings that formed the movement. New York: New York Press. 

    Davis, Katie. (2012). Friendship 2.0: Adolescents’ experiences of belonging and self-disclosure online. Journal of Adolescence. 35: 1527–1536.

    Foucault, Michel. (1972). The archaeology of knowledge. London: Penguin.

    Kumashiro, Kevin. (2002). Troubling Education. Queer Activism and Antioppressive Pedagogy. New York: RoutledgeFalmer.

    Lindseth, Anders and Norberg, Astrid. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2): 145-153.

    Pew Research Center. (2017). Teens, Social Media and Technology Overview 2015.

    http://www.pewinternet.org/2015/04/09/teens-social-media-technology-2015/ [2017-11-02].

    Statens Medieråd. (2017). Ungar and Medier 2017. Stockholm: Kulturdepartementet. [Swedish Media Council. Children and Media 2017. Stockholm: Ministry of Culture].

    Vallor, Shannon. (2012). Flourishing on Facebook: virtue friendship and new social media. Ethics and Information Technology, 14(3): 185–199.

     

     

     

    [1] Swedish Media Council is a knowledge center that investigates the media habits of children and youth. They conduct yearly studies on youths’ experiences and attitudes toward the use of different media (Statens Medieråd, 2017).

    [2] Pew Research Center is a nonpartisan fact tank based in Washington (Pew Research Center , 2017)

  • 99.
    Ekelund, Christopher
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Being polite: An experimental study of request strategies in Swedish EFL classes2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In a world which continuously becomes more globalised, the need to adapt one's language depending on context becomes increasingly important. This is acknowledged in the Swedish syllabus for the upper-secondary school, which emphasises communicative competence and the need to adapt to situation and hearer. This study uses a foundation based on politeness theory, where the act of requesting is considered a threat to the notion of face. The concept of face that is being used is based on the work of Brown and Levinson (1987) and the idea is that everyone has a positive- and negative face where the former is the need for one’s self-image to be respected and the latter is the freedom to act without imposition from others. By role-playing different scenarios, the participants of the study, all students of the English 7 course, were asked to perform requests which varied in imposition and which targeted hearers of different statuses. The results were analysed using a qualitative approach, which leads to the conclusion that half of the six participants adapted their language appropriately to the communicative situation. Those three had managed to show an increase in face-saving acts where the imposition was greater, or the hearer was of a higher status. That only half of the participants managed to do this shows a lack of success in teaching the students the necessary pragmatic skills encoded in the syllabus and more focused studies in this area are recommended to address this issue. Due to the small number of participants, further studies are needed to fully confirm the results presented in this study.

  • 100.
    Eliasson, Emma
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Redmo, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Vill du kramas?”: En kvalitativ studie om hur barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns rätt till fysisk integritet är ett kontroversiellt ämne. Det förknippas ofta med beröring av sexuell karaktär, men sällan med den vardagliga fysiska kontakt som förekommer i förskolan. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i förskolan, genom att undersöka hur några barn resonerar kring fysisk integritet i vardagliga interaktioner. Vad identifierar barn för strategier som gör att barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i vardagliga barn-barn-interaktioner? Vad identifierar barn för strategier i barn-vuxen-interaktioner? För att nå barns resonemang används en metodkombination av forumspel och barnsamtal som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att barn identifierar strategierna säga ifrån, be om ursäkt och fråga om samtycke i vardagliga interaktioner mellan barn, och be om ursäkt och undvika beröring i interaktioner mellan barn och vuxen. Barnen identifierar även strategier som innebär att barns fysiska integritet inte respekteras i de båda interaktionstyperna. En slutsats som kan dras av barnens resonemang är att respekten för barns fysiska integritet tycks variera och vara kompromissbar, beroende på om barn interagerar med andra barn eller med vuxna.

1234567 51 - 100 av 476
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf