lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1112131415 651 - 700 av 723
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 651.
    Svensson, Jessica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Johansson, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att överleva ett hjärtstopp. Hur livskvalitén påverkas efter att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.2011Studentarbete övrigt, 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg. I resultaten av studierna framkommer det att majoriteten av alla som har drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplever en god livskvalité efteråt. De har fått nya insikter och värderingar i livet och även prioriterat sitt familjeliv mer. Vanliga komplikationer är minnessvårigheter och trötthet, vilket har påverkat deras livskvalité.Slutsats: De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Trots en begränsad kroppslig förmåga har många en möjlighet till att leva ett självständigt liv. Efter den traumatiska händelsen ser man livet ur ett annat perspektiv. Det är viktigt att följa upp och ge stöd åt de patienter som upplever ångest och sämre livskvalité.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 652.
    Svensson, Laila
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Willsund, Pia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Erfarenheter av MI-metoden i sjuksköterskors hälsosamtal2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap.

    Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. Slutsats: MI-metoden är ett användbart verktyg för att främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 653.
    Svensson, Mattias
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hållén, Gustav
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    COPINGSTRATEGIER VID LÅNGVARIG SMÄRTA: En studie av bloggar skrivna av kvinnor2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Urvalet var nio bloggar skrivna av kvinnor i åldrarna 32-49 år som alla hade smärtdiagnoser. En tematisk strukturanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet gav upphov till två huvudteman, Coping med stöd av sina inre resurser, respektive Coping med stöd av sina yttre resurser. Dessa huvudteman beskriver vanliga copingstrategier som fungerade och användes frekvent av de studerade personerna. Slutsats: Det är essentiellt att personer som drabbas av långvarig smärta skaffar sig fungerande copingstrategier för att kunna hantera den stress som långvarig smärta innebär. Det är viktigt att vården uppmärksammar och framhåller vikten av dessa strategier för de som lider av långvarig smärta, då detta främjar välbefinnandet och lindrar lidandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 654.
    Svensson, Therése
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Vedenbrant, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    ATT BESTIGA ETT BERG MED BLYSKOR: Patientens upplevelse av behandling mot hepatit C - en litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma. Behandlingen för sjukdomen är lång och tålamodsprövande, biverkningarna är många och svåra, så svåra att många patienter tvingas avbryta behandlingen.

    Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att genomgå kombinationsbehandling mot Hepatit C-virus.

    Metod: Litteraturstudie av kvalitativa artiklar analyserad utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: De viktigaste fynden i studien var att informanternas upplevelser av bemötande, stöd och information från vårdpersonal spelade stor roll i upplevelsen av biverkningarna. Upplevelser av fatigue, uppblossande känslor, påverkade och förändrade livsvärlden så att familj och vardagsliv åsidosätts, vilket i sin tur gav social isolering.

    Slutsats: Vårdpersonal behöver ha ytterligare kunskap kring sjukdom, behandling, biverkningar och hur patientens livsvärld påverkas. Kunskapen är viktig för att kunna ge stöd, information och verktyg till patienten för att kunna hantera de olika situationerna som kan uppkomma. Vårdpersonalen behöver ha ett holistiskt synsätt; se hela människan och inte bara sjukdom, behandling eller biverkning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 655.
    Svensson, Tom
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Cengiz, Tarik
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Förekomst av stress och utbrändhet bland röntgensjuksköterskor2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Stress and burnout is a common healthproblem among different workcategories today. The aim of this study was to investigate possible presence of stress and burnout among radiographers and if there was a connection to number of years in the profession. Maslach Burnout Inventory was used as an instrument to investigate the possible presence of  burnout, supplemented with questions about stress. The instrument contained a total of 33 questions and was handed out to two hospitals in south of Sweden with a total of 51 respondents. The study showed that the most stressful situations arose due to workload, negative stress, bad working environment and high time pressure. The radiographers in the study had low scores overall in the measuring of burnout. Most of the respondents had low emotional exhaustion and depersonalisation, and high personal achievement. The result showed a few significant connections between stress and burnout conditions, but due to the width of the study, the result is not to be generalised.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 656.
    Svärdh, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Löf-Nilsson, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att leva med dialysbehandling: Hur dialysbehandling påverkar patienternas livsvärld.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer. Slutsats: Vårdpersonalen bör uppmärksamma och tillgodose patienternas individuella behov vid dialysbehandlingen. Eftersom patienterna anser att dialysbehandlingen stjäl tid från deras liv, är uttröttande och samtidigt livsnödvändig. Trötthet och känslor av tidsbrist framkom som mest centralt. Ny forskning kring hur tröttheten kan lindras för patienter med dialys skulle vara av nytta för att minska lidandet som dialysbehandlingen medför.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 657.
    Syrén, Susanne
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Det outsagda och ohörsammade lidandet: Tillvaron för personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of the thesis was to describe the lived experience of being in the world with long term psychotic illness. This is described from three perspectives; the perspective of persons diagnosed with long term psychotic disorder; the perspective of their relatives; and a family perspective.

    Method: Three studies were conducted guided by a reflective lifeworld approach grounded in phenomenology. The data were generated through individual, group, and family interviews. Data were analyzed for essential meanings of being in the world.

    Results: Persons with long term psychotic illness live in a borderland of paradoxes between the usual and unusual. For the ill persons the existence is incomprehensible and defenceless with feelings of not being at home in the body and in the world. They search for themselves in a care context that is contradictory, simultaneously good and hostile. These experiences are mostly unspoken, a struggle with doubts about having health or illness, what is good or evil, and about being usual or unusual. The relatives exist in a dilemma of the possible and impossible, a continual infinite struggle. Co-existing with their ill family member is a communion and a longing for togetherness is prominent. Relatives struggle with responsibilities for themselves and for their ill family member. In these unheard struggles the relatives yearn for participation in the formal care context. Family interviews with persons with long term psychotic illness and their relatives revealed a co-existence hovering between chaos and boredom while striving for a peaceful and quiet life. Thefamilies search for constancy and predictability in the presence of incomprehensible and threatening dangers. The experience of being a We balances the unshared meanings of being in the world and the loss of being able to experience and do things together. The experience of being a We keeps their individual existence and co- existence from falling apart.

    Conclusion: Persons with long term psychotic illness and their relatives have to withstand extensive existential suffering, which is unspoken and unheard. Formal caring should be existential caring, supporting the ill person’s comprehensibility and understanding of life, and feelings and experiences of being at home. Further, relatives should be acknowledged both as persons and carers and invited to participate in formal care. These results also point to the importance of strengthening feelings of togetherness and of being a We through systemic oriented existential conversations, where the ill person, their relative and a formal carer converse together.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 658.
    Säll-Hansson, Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fridlund, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV. Jönköping University.
    Brunt, David
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hansson, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Rask, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    The meaning of the experiences of persons with chronic pain in their encounters with the health service2011Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 3, s. 444-450Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chronic pain causes great suffering for those affected and treating it is one of the most common assignments in the health service. The aim of the study was to investigate the meaning of the experiences of persons with chronic pain in their encounters with health service staff. The study had a descriptive design with a phenomenological approach based on the perspective of caring science. Interviews were carried out with eight patients. The study showed that patients experienced a positive approach and that the staff had understood the serious nature of the situation. A positive approach can communicate hope and help to strengthen the patient. It is important to ask the patient about how he/she experiences his/her situation and thus gain an insight into this person's lifeworld. Participation entailed being active oneself and calling attention to one's needs and wishes for treatment. The study also showed that a negative approach by the staff played a prominent part in their experiences and appeared to be engraved in their memories. A negative approach is felt as being insulting and belittling. Patients with chronic pain felt that they were discredited and that their experience of their situation was called into question. They had to fight to get care and had to suggest treatments and examinations. There were also patients who had neither been asked about their pain experience nor had the opportunity to assess their pain with an assessment scale. Some of the phases in Travelbee's relationship model could be seen in several of the encounters but not all. The participants did not always feel that the manner of the nursing staff was empathetic or sympathetic, which led to greater suffering.

  • 659.
    Söderberg, Carina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Avvikelsehantering: Identifiering av riskområden för vårdskada vid en operations- anestesiavdelning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tio procent av patienter som vårdas på sjukhus i Sverige drabbas av någon form av vårdskada. Av dessa leder 10 000 till bestående men för patienten och 3000 patienter per år beräknas avlida till följd av vårdskada.

    Syfte. Syftet var att inom en operations- anestesiavdelning identifiera riskområden för vårdskada, samt att undersöka vilken typ av åtgärder som utifrån rapporterade avvikelser vidtagits för att öka patientsäkerheten.

    Metod. Studien är en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv design och omfattade perioden 2010-07- 01 – 2010-12-31. Samtliga rapporterade avvikelser (N=139) som hänt på en operations- anestesiavdelning under nämnd tidsperiod analyserades manuellt utifrån ett Människa-Teknik-Organisations (MTO) - perspektiv.

    Resultat. Resultatet visade att organisatoriska faktorer såsom kommunikation/samverkan, obalans när det gällde bemanning och bristande samverkan vid planering av verksamheten samt dålig följsamhet till avdelningens rutiner var de områden som föranledde störst antal avvikelserapporter. De händelser som orsakades av organisatoriska faktorer var den grupp av händelser som tog längst tid att åtgärda.

    Slutsats: Många faktorer påverkar säkerheten. Organisation av personal och verksamhet, kommunikationsverktyg, ledningens engagemang, medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens, patientens möjligheter till medverkan samt säkerhetskulturen på avdelningen var några faktorer som påverkade säkerheten. Patientsäkerhetsarbetet bör sträva mot en 0-vision. För att nå dit är det av stor vikt att patientsäkerhetsarbetet inriktas på att identifiera risker och riskområden. Förbättring av de kommunikativa systemen i form av strukturerade kommunikationsverktyg, arbete med att förbättra samverkan såväl internt som externt samt att arbeta med säkerhetskulturen på avdelningen skulle kunna vara åtgärder av betydelse för att förbättra patientsäkerheten.     

  • 660.
    Söderström, Ing-Mari
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Hagberg, Margaretha
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Benzein, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Family adaptation in relation to a family member's stay in ICU2009Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 25, nr 5, s. 250-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To describe and interpret the family adaptation during the ICU hospitalisation andup to 18 months after discharge.Research methodology/design: A qualitative design was chosen.Main outcome measures: Individual and family interviews with eight families including 31 familymembers. A hermeneutical analysis was performed and paradigm cases were constructed.Results: The result is presented in three themes: striving for endurance, striving for consolationand striving to rebuild life under new conditions. The family adaptation started at the onset ofthe critical incident and continued during the ICU stay and after discharge. The family membersmetaphorically went through peaks and valleys during the whole process of adaptation.Conclusion: Adaptation is an issue for the whole family and is facilitated by being able to stayclose to the patient and receive supportive unambiguous information from the staff both duringthe ICU stay and after discharge.

  • 661.
    Sörbergh Runesson, Susanne
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att förebygga depression hos ungdomar2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom. En studie undersökte risk- och skyddsfaktorers betydelse för utvecklandet av depressiva symtom. I resultatet kom det fram att preventionsprogrammen var effektiva och innehållet i dessa byggde på kognitiv grund. Kognitiv grund innebar att ungdomarna fick lära sig nya sätt att hantera svåra livssituationer på. Sjuksköterskans roll kunde vara att arbeta hälsofrämjande och stärka skyddsfaktorer. Slutsats är att preventionsprogrammen är effektiva men det är sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som har störst betydelse för att ungdomen ska återfå sin hälsa. Det förebyggande arbetet behöver utvecklas i skolorna för att nå fler ungdomar och behöver ske under enklare former.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 662.
    Tchobanova, Belgin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Skoglund, Jenny
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sjuksköterskors erfarenheter av frivilligt vårdade  patienter i en låst avdelningsmiljö2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt  

    Att vårda frivilligt inlagda patienter på en låst heldygnsvårdsavdelning är ett vanligt förekommande fenomen i Sverige idag. Inom psykiatrin på olika platser i Sverige har diskussioner förekommit tidigare huruvida dörrarna ska vara låsta eller öppna. Information om att dörren är låst och varför bör ges till patienten samt att de som vårdar vet varför avdelningen är låst. Gott bemötande vid psykisk ohälsa är väsentligt. Tydlig information ger möjlighet till att patienten känner sig delaktig i sin vård.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vård och vårdrelation av frivilligt vårdade patienter i en låst avdelningsmiljö

    Metod: Studien utformades utifrån en kvalitativ metod. I studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem allmänsjuksköterskor och sju specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.

    Resultat: Det framkom fyra kategorier i studiens resultat: Vårdrelationen bakom den låsta dörren, Makten bakom den låsta dörren, Konsekvenser av den låsta dörren och Sjuksköterskors erfarenheter kring lagar och regler på en låst avdelning.

    Slutsats: Studiens resultat pekar på att personalen har mer makt än patienten. Men denna maktobalans kan ändå leda till en god vårdrelation när sjuksköterskor försöker ha patientens värdighet och integritet i fokus. Sjuksköterskor som arbetar på en låst psykiatrisk avdelning behöver reflektera över skälen till den låsta dörren. Den låsta dörren medförde till svåra etiska dilemma hos sjuksköterskorna. En känsla av frustration framkom hos sjuksköterskor när de behövde begränsa och hindra frivilligt inlagda patienter på grund av lagar och riktlinjer. Sjuksköterskor bör ges möjligheter till att förbättra sina kunskaper kring lagar och regler för att kunna ge en god och säker vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 663.
    Teandersson, Johan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Pemsel, Sebastian
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    ”För en generation sedan behövde människor vila efter avslutad arbetsdag, nu behöver de motion.”: -En litteraturstudie om hur fysisk aktivitet och kostvanor påverkar välbefinnandet hos studenter.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT
  • 664.
    Ternestedt, Britt-Marie
    et al.
    Enheten för forskning om palliativ vård, Ersta Sköndal Högskola.
    Andershed, Birgitta
    Enheten för forskning om palliativ vård, Ersta Sköndal Högskola.
    Benzein, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Norberg, Astrid
    Enheten för forskning om palliativ vård, Ersta Sköndal Högskola.
    Sahlberg Blom, Eva
    Örebro Universitet.
    Ett vårdvetenskapligt perspektiv på forskning i livets slutskede – erfarenheter från Sverige2009Ingår i: Omsorg: Nordisk tidsskrift for Palliativ Medisin, ISSN 0800-7489, nr 4, s. 19-22Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel belyser kortfattat utvecklingen av vårdvetenskaplig forskning om vård i livets slutskede i Sverige från 1970-talet fram till idag. Den visar en ökning av forskningen när det gäller den döende personens, närståendes och personalens perspektiv. Vidare beskrivs exempel på forskning som bedrivs vid Enheten för forskning om vård i livets slutskede vid Ersta Sköndal högskola; en forskningsmiljö som kunnat formaliseras till innehåll och struktur med hjälp av en donation. Exempel ges på projekt med beskrivande och intervenerande designer. Områden som behöver studeras ytterligare är individers/familjens situation i samband med döende och död, döende personer med demenssjukdom och döende och död ur ett mångkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv. Större mångvetenskapliga forskningsprojekt behövs. En stor utmaning är också att överbrygga gapet mellan forskning och klinisk verksamhet.

  • 665.
    Terzi, Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Andersson, Annelie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta drogberoende patienter: En intervjustudie2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta drogberoende patienter
  • 666.
    Thilly, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fohlin-Johansson, Leone
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Möjligheter och hinder inom palliativ vård i hemmet: upplevelser ur ett sjuksköterskeperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The need for palliative care at home hasincreased in recent years as more people wish to die in their own homes. Toperform good palliative care by addressing patients' needs and desires of lifecare requires a better understanding of how nurses experience palliative careat home.

     

    Aim: The aim of the study was todescribe nurses experiences of caring for patients in palliative care in homecare.

     

    Method: The method was asystematic literature review and the article search resulted in elevenqualitative articles. An inductive qualitative approach was used where nursesdifferent experiences was identified.

     

    Results: Our results are reportedunder two themes:Opportunities and Barriers. Palliative carein home care experiencedby nurses in variousways in which personalgrowth, experience, guidance,trustful communication, cooperation and self-knowledgewas opportunies thatemerged. Barriers experienced by nurseswas ineffective communication,lack of time and abuseof power in palliative care at home. A trusting relationship betweennurses, patients andrelatives, continuous mentoring and reflectionwas considered by nurses to be equippedto carry out worthy of-life care.

     

    Conclusion: This literature review shows the need for knowledgeabout how societynurses perceive opportunitiesand barriers inpalliative care in order toeventually be able to develop and assure the quality of care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 667.
    Thorén, Ann-Britt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Ella, Danielson
    Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.
    Herlitz, Johan
    Medicinska institutionen, avdelningen för molekulär och klinisk medicin/kardiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
    Axelsson, Åsa B
    Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
    Spouses' experiences of a cardiac arrest at home:: An interview study2010Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 9, nr 3, s. 161-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the case of an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) the influence of a bystander spouse is decisive for the chance of survival.

    The aim was to describe spouses' experiences of witnessing their partners' cardiac arrest at home, focusing on the time before the event and when it happened.

    Methods: Fifteen spouses were interviewed. The interviews were recorded and verbatim transcribed. Qualitative content analysis was conducted.

    Results: In the domain entitled “Time before cardiac arrest”, four themes emerged in the analysis process: “Lack of early warning signs”, “Difficulty interpreting early warning signs”, “Interpreting signs in the light of previous illness” and “Denial of serious illness”. In the domain entitled “The cardiac arrest event”, three themes emerged: “Perceiving the seriousness”, “Being unable to influence” and “Doing what is in one's power”. The emergency call services' (ECS) ability to instruct and help the spouses to do what they can becomes evident in these themes.

    Conclusion: Spouses who experienced an out-of-hospital-cardiac arrest demonstrated a lack of confidence in or ability to interpret early warning signs and symptoms. This lack of confidence also extended to the process of cardiopulmonary resuscitation (CPR). The support from the ECS and CPR training was acknowledged as helpful and important. Further research is required to determine which interventions can improve people's ability to intervene as early as possible.

     

  • 668.
    Thurang, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende: En studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The number of men and women suffering from alcohol dependency is increasing.Today there are shortcomings in knowledge about the lived experiences of being a woman or a man with alcohol dependency; knowledge which might be of importance for meeting these individual’s specific care needs.

    The overall aim of the study was to obtain a deeper understanding of women and men's experience of living with alcohol dependency and being professionally cared for. The qualitative investigation design was exploratory and founded in a life world perspective. Data were collected from fourteen women and fifteen men with alcohol dependency by means of open in-depth interviews and subjected to a phenomenological-hermeneutic analysis.

    It was found that living with alcohol dependency encompasses a complex but limited life situation in which both women and men strive for social acceptance and adjustment. Women turned out to live a more introverted life than men and presented false facades. Men turned out to live a life in action, risk taking and control. Professional caring was shown to mean availability and confirmation of needs. For men with alcohol dependency professional caring meant support and gentle guidance in their active struggle against their alcohol dependency.

    For women, professional caring meant having an active caregiver who cherished them and enabled them to rest. Professional caring reduced senses of shame in both women and men.

    It may be concluded that in order to offer care for men and women with alcohol dependency professional carers have to consider gender specific needs of support and guidance. In addition, in order to alleviate suffering, professional caregivers have to be accessible, supportive and directed toward the alcohol dependent women's and men’s everyday world.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Comprehensive summary
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 669.
    Thurang, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Fagerberg, Ingegerd
    Ersta Sköndal högskola.
    Palmstierna, Tom
    Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI.
    Bengtsson-Tops, Anita
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Womens experience of caring when in treatment for alcohol dependency2010Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 4, s. 700-706Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite the fact of increased levels of alcohol dependency in women and gender differences in how the disease affects men and women, the research on alcohol dependency continues to have a dominating perspective on men. The meaning of the phenomenon of caring in formal care for women with alcohol dependency is not well known. Thus, formal caregivers may find it problematic to know what is caring for women with alcohol dependency. The aim of the study was to illuminate the meaning of caring in formal care for women with alcohol dependency, as narrated by the women. The study was performed using a phenomenological-hermeneutic method. Data were collected in ten in-depth interviews with alcohol-dependent women. The themes presented are availability, being a patient and being a learner. The findings reveal that the women with alcohol dependency receiving a mandate from formal care, experience the relation between them and their caregiver as a mutual transformation. Within the mutual transformation, the participants experienced being respected as a responsible human being which renders possibilities for the women with alcohol dependency to continue in formal care even when the struggle against the disease became hard. Continual meetings with the caregiver allowed the women to gain structure in their daily life as well as allowing the women and their caregivers to develop mutual transformation, which both relieved the women’s suffering and increased their experience of being involved in the care process

  • 670.
    Tiger Axelsson, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Wångelid, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med patienter med afasi till följd av stroke: litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 671.
    Tillberg, Jeanette
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sträng, Jennie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kartläggning över inducerade förlossningar på en klinik i södra Sverige: en retrospektiv observationsstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Att inducera en förlossning innebär att försöka manipulera igång ett förlossningsarbete i syfte att åstadkomma en vaginal förlossning. Nyttan med induktionen måste alltid överväga riskerna för förlossningskomplikationer. Riksgenomsnittet för inducerade förlossningar var år 2007, 13,2 %. Syfte Kartlägga inducerade förlossningar på en förlossningsklinik i södra Sverige under året 2009. Kartläggningen inbegrep induktionsindikation, använda induktionsmetoder samt förlossningsförlopp och utfall. Metod Retrospektiv observationsstudie där samtliga inducerade förlossningar med levande foster vid induktionsstarten under 2009 på förlossningskliniken inkluderades. Detta gav ett underlag på 306 inducerade förlossningar. Chi-två test och Fisher´s exakta test användes för att testa skillnader i resultatet. Resultat Indikationerna till förlossningsinduktion fördelade sig så att 250 (82 %) utgjorde medicinsk indikation, där vattenavgång utgjorde den främsta anledningen, och 56 (18 %) på humanitär indikation. Det var 220 kvinnor som krävde minst ett upprepat induktionsförsök innan de kom i aktivt förlossningsarbete. Det fanns en signifikant skillnad som talade för att ju högre Bishop score det var vid första induktionsförsöket, desto kortare tid till partus. Förlossningsutfallet blev 71% partus normalis, 18% sectio, 6% vakuum extraktion och 5% partus cum haem. Slutsats Studien visade att det kan finnas anledning för förlossningskliniken att förbättra journalföringen och öka följsamheten av PM vid förlossningsinduktioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 672.
    Tolvtin, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Familjens upplevelse av information och stöd vid palliativ vård i hemmet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 673.
    Torstensson, Ellinor
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    McKenith, Ulrika
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Livet efter en viktminskningsoperation: En kvalitativ intervjustudie med kvinnor som genomgått en viktminskningsoperation2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    C uppsats
  • 674.
    Törnblad, Jennie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Törnblad, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Patienters upplevda livskvalitet efter en hjärtinfarkt: en litteraturstudie.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt.

    Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna.

    Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.

    Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt. Huvudfynden är indelade i fem kategorier. Dessa är fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt, känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt, faktorer som underlättar eller försvårar livsstilsförändringen, det sociala nätverkets betydelse och patienternas upplevda informationsbehov.

    Slutsats: Det fanns faktorer som påverkade patienternas livskvalitet. De patienter som lyckades genomföra sina livsstilsförändringar upplevde en bättre livskvalitet och hälsa. Därför är det av betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal har detta i åtanke vid mötet med patienter som genomgått en hjärtinfarkt

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 675.
    Törnqvist, Lina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Nielsen, Louise
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att skapa en god vårdrelation: Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar tusentals människor varje år. För dessa människor förändras livet drastiskt. Genom en god vårdrelation kan en del av lidandet lindras. Det finns även lagar som framhåller att det är viktigt att främja för en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. I tidigare forskning framkommer det även att en del sjuksköterskor upplever att det är svårt att samtala med patienter med cancer.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en god vårdrelation kan skapas i mötet med patienter som drabbats av cancer.

    Metod: Studien är genomförd med kvalitativ ansats och baseras på fem självbiografier som valdes utifrån uppsatta urvalskriterier. Materialet analyserades m.h.a. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.

    Resultat: En god vårdrelation beskrivs i resultatet genom tre huvudkategorier, vilka är: bemötande av patienter med cancer, trygghet i vårdrelationen och yrkeserfarenhetens betydelse.

    Slutsats: Genom en god vårdrelation som bygger på att patienten ska känna trygghet till följd av bl.a. tillräcklig information, humor, engagemang och att bli sedd som en människa kan ett vårdlidande undvikas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 676.
    Törnqvist, Madeleine
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Aspengren, Karin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 677. Ulander, M.
    et al.
    Brostrom, A.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Svanborg, E.
    Differences in the level of sleepiness measured by the different items of the Epworth sleepiness scale: a comparison to the Multiple sleep latency test2012Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869, Vol. 21, s. 308-308Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 678.
    Unbeck, Maria
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Schildmeijer, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Olof, Muren
    Danderyd hospital.
    Identifiering av skada kan påverkas av val av journalgranskningsmetod2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 679.
    Van der Veen, Roelf
    et al.
    Vilans, Centre of Expertise for the Long Term Care, Netherlands.
    Versteeg, Marleen
    Vilans, Centre of Expertise for the Long Term Care, Netherlands.
    Mak, Sabina
    Vilans, Centre of Expertise for the Long Term Care, Netherlands.
    Bodnarova, Bernardina
    Institute for Labour and Family Research, Slovakia.
    Selestiakova, Katarina
    Institute for Labour and Family Research, Slovakia.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Andersson, Gunnel
    Örebro University Hospital, Department of Urology, Sweden.
    Santini, Sara
    INRCA, Italian National Research Centre on Aging, Italy.
    Quattrini, Sabrina
    INRCA, Italian National Research Centre on Aging, Italy.
    Lamura, Giovanni
    INRCA, Italian National Research Centre on Aging, Italy.
    Quality of life of carers managing incontinence in Europe,: Final project report2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 680.
    Vasquez Tenazoa, Welinton
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Segerfeldt, Stina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Betydelsefulla faktorer för empowerment inom omvårdnad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 681.
    Vestlund, Annie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidbenägna patienter med substansberoende: En kvalitativ intervjustudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Magisteruppsats
  • 682.
    Viksten, Sarah
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Sunesson, Nadja
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Låt oss mötas: -vad närstående till patienter i ett sent palliativt skede behöver i mötet med sjukvårdspersonal.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 683.
    Wagner, Judit
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    2007 Trialogues: A Means to Answerability and Dialogue in a Prison Setting. Edited by Anderson, H., Gerhart, D. Routledge NY. USA: Collaborative Therapy Relationship and Conversations that make a Difference2007 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 684.
    Wagner, Judit
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Conversation, language and the written word2007Ingår i: Innovations in the Reflecting Process / [ed] Anderson, H., Jensen, P, London UK: Karnak , 2007, 1, s. 86-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 685.
    Wagner, Judit
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Livsberättelser: Trialogiska samtal med psykisk funktionshindrade2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 686.
    Wagner, Judit
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Reflections on Reflecting Processes in a Swedish Prison2009Ingår i: International Journal of Collaborative Practices, E-ISSN 1941-1987, Vol. 1, nr 1, s. 18-30Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A co-operating work with reflecting talks was introduced at the prison in Kalmar, Sweden, in 1991. In the wake of these processes of reflections, many discoveries were made, which turned our thinking round about the psychological changes. I present some of our discoveries in this article. Professor Tom Andersen, psychiatrist from Norway, followed our work for sixteen years and this is written in gratitude of his engagement in this project.

  • 687.
    Walfridsson, Ulla
    et al.
    Linköpings universitet.
    Walfridsson, Håkan
    Linköpings universitet.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Strömberg, Anna
    Linköpings universitet.
    Impact of radiofrequency ablation on health-related quality of life in patients with paroxysmal supraventricular tachycardia compared with a norm population one year after treatment.2011Ingår i: Heart & Lung, ISSN 0147-9563, E-ISSN 1527-3288, Vol. 40, nr 5, s. 405-411Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: This study evaluated the impact of radiofrequency ablation (RFA) on health-related quality of life (HRQOL) in patients with paroxysmal supraventricular tachycardia (PSVT).

    METHODS: HRQOL was assessed with the Short Form-36 Health Survey (SF-36) and EuroQol (EQ)-5D at baseline and 3 and 12 months after RFA. At 12 months, the patients were compared with an age- and gender-matched reference group.

    RESULTS: Patients showed a marked improvement in all the SF-36's scales at 3 months after treatment compared with baseline. Patients scored higher in all scales in the SF-36 but not in the EQ-5D's index at 12 months compared with baseline. No further improvements were detected from 3 to 12 months follow-up. Twelve months after treatment, patients scored equal to the reference group in the SF-36 and EQ-5D index, indicating a complete restoration of the HRQOL after RFA.

    CONCLUSION: PSVT is a condition with a pronounced impact on HRQOL. At 12 months follow-up after RFA, patients' HRQOL scores were similar to those of the age- and gender-matched reference group.

  • 688. Walfridsson, Ulla
    et al.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV. Linköpings universitet.
    Strömberg, Anna
    Development and validation of a new Arrhythmia-Specific questionnaire in Tachycardia and Arrhythmia (ASTA) with focus on symptom burden.2012Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 10, artikel-id 44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Arrhythmias can appear with a variety of symptoms, all from vague to pronounced and handicapping symptoms. Therefore, patient-reported outcomes (PROs) concerning symptom burden are important to assess and take into consideration in the care and treatment of patients with arrhythmias. The main purpose was to develop and validate a disease-specific questionnaire evaluating symptom burden in patients with different forms of arrhythmias.

    METHODS: A literature review was conducted and arrhythmia patients were interviewed. Identified symptoms were evaluated by an expert panel consisting of cardiologists and nurses working daily with arrhythmia patients. SF-36 and Symptoms Checklist (SCL) were used in the validation of the new questionnaire Arrhythmia-Specific questionnaire in Tachycardia and Arrhythmia (ASTA). Homogeneity was evaluated with Spearman's correlations and Cronbach's alpha coefficient (α) was used to evaluate internal consistency. Construct validity was evaluated using item-total correlations and convergent and discriminant validity. For this, Spearman's correlations were calculated between the ASTA symptom scale, SCL and SF-36. Concurrent validity was validated by Spearman's correlations between the ASTA symptom scale and SCL.

    RESULTS: The correlations between the different items in the ASTA symptom scale showed generally sufficient homogeneity. Cronbach's coefficient was found to be satisfactory (α = 0.80; lower bound 95% CI for α = 0.76). Construct validity was supported by item-total correlations where all items in the symptom scale were sufficiently correlated (≥0.3). Convergent and discriminant validity was supported by the higher correlations to the arrhythmia-specific SCL compared to the generic SF-36. Concurrent validity was evaluated and there were sufficiently, but not extremely strong correlations found between the ASTA symptom scale and SCL.

    CONCLUSIONS: The nine items of the ASTA symptom scale were found to have good psychometric properties in patients with different forms of arrhythmias. Arrhythmia patients suffer from both frequent and disabling symptoms. The validated ASTA questionnaire can be an important contribution to PROs regarding symptom burden in arrhythmia patients.

  • 689.
    Wallenborg, Stina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Åberg, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att leva med diabetes mellitus typ 1: En intervjustudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor. En viktig del i att hantera sjukdomen var att acceptera och lära sig leva med den.

    Slutsats: En slutsats dras att då informanterna ser sjukdomen som en naturlig del av livet och har levt med sjukdomen större delen av deras liv så är de därför experter på sin egen sjukdom, och det är av stor betydelse att de görs delaktiga i vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att leva med diabetes mellitus typ1
  • 690.
    Wallerstedt, Birgitta
    et al.
    Örebro University, Sweden.
    Benzein, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Andershed, Birgitta
    Högskolan i Gjøvik.
    Sharing living and dying: A balancing act between vulnerability and a sense of security. Enrolled nurses’ experiences of working in the sitting service for dying patients at homesafety.2011Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 9, nr 3, s. 295-303Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe enrolled nurses' (ENs') experiences of working in a sitting service for dying patients at home (SSH).

    Method: The ENs who participated in this study had permanent jobs in community care/ primary care, but were also employed part time in a special home-sitting service organization in a municipality in the south of Sweden. Data were collected by four focus group interviews with 17 enrolled nurses. Qualitative content analysis was used to analyze the data.

    Results: Care-giving in SSH was a balancing act between a sense of security and a feeling of vulnerability. Feeling secure and valued and that one is developing both professionally and personally, stemmed from working in partnership, whereas a feeling of vulnerability was associated with managing closeness and distance, being a mediator, having responsibility and feeling guilty, feeling hindered from doing good, facing loneliness, and affecting private lives.

    Significance of results: SSH makes it possible for people who are terminally ill to remain at home until they die. If the SSH organization were not an option for dying patients and their families, the pressure on the healthcare would be dramatically increased.

  • 691.
    Wallerstedt, Birgitta
    et al.
    Ersta Sköndal Högskola.
    Sahlberg Blom, Eva
    Örebro Universitet.
    Benzein, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Andershed, Birgitta
    Högskolan i Gjörvik, Norge ; Ersta SKöndal Högskola.
    Identification and documentation of persons being in palliative phase regardless of age, diagnosis and places of care, and their use of a sitting service at the end of life2012Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 26, nr 3, s. 561-568Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Identification and documentation of persons being in palliative phase regardless of age, diagnosis and places of care, and their use of a sitting service at the end of life Background: Older persons and persons with diseases other than cancer are often discriminated against when applying for palliative care despite growing numbers of both older persons and individuals with chronic diseases. An intention for palliative care in Sweden is that all persons in the final stage of life, irrespective of age, domicile, diagnosis, and care place shall have access to palliative care on equal terms. One way to support these persons in final stage of life and their relatives is to offer sitting service. Aims: To describe individuals who were identified and documented as being in a palliative phase in a Swedish municipality, with respect to demographics, use of a sitting service, continuity of care in the last month of life and the place of death. A second aim was to describe and compare the groups who received/did not receive sitting services related to the aforementioned variables. Method: Retrospective data from nursing records and palliative care identification forms were analyzed with descriptive and analytic statistical methods. Findings: Among individuals deceased during 2007, 51% were identified and documented as being in palliative phase. The majority was older people (mean 83 years) with a noncancer diagnosis (58%). Twenty-eight individuals (16%) had received a sitting service between 8 and 249 hours (one extreme value = 2211). It is indicated that sitting service significantly increased the possibility of dying at home (p = 0.00004), but did not affect how often the place of care changed during the last month of life. Limitation: A small sample from a Swedish context must be considered. Conclusion: These results can be related to an awareness in the municipality that led to adopting the concept of palliative care as not only for those with a cancer diagnosis.

  • 692.
    Wargren, Mattias
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Rejdvik, Liza
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande.

    Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården.

    Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för.

    Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ”commitment of mentally ill”, ”psychiatric patients”, ”involuntary commitment” och ”attitude”, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes.

    Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården. Just känslan av delaktighet och begriplighet, i linje med begreppet KASAM, framstår enligt resultaten som viktig för patienter som utsätts för tvångsvård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 693.
    Watsi, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Hamrén, Johanna
    Att leva med kronisk hjärtsvikt: En systematisk litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt och hjärtat kan inte upprätthålla en tillräcklig slagvolym. Detta medför symtom som andfåddhet, trötthet samt bröstsmärtor. Dessa patienter har en kontinuerlig kontakt med sjukvården och utefter livsvärldsteorin ska vården som ges till dessa patienter vara individanpassad. Syftet är att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på det dagliga livet. Studien är en systematisk litteraturstudie som baserats på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl och kvalitetsgranskades utifrån en mall från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2001). Analysmetoden som användes var Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. I analysprocessen delades texterna in i meningsenheter som kondenserades och kategoriserades. Fyra kategorier framkom: Upplevelser av symtom, social liv, aktivitet och känslor. Patienterna upplevde en förändring i deras sociala liv och en förändrad fysisk aktivitet. Förutom detta upplevde även patienterna symtom och känslor som de inte upplevt innan insjuknandet. Sammanfattningsvis var det framförallt den minskade fysiska aktiviteten som hade den största påverkan på patienternas dagliga liv. Upplevelserna patienterna hade kring sin sjukdom var individuella och därför kan kunskap om detta hos vårdpersonal bidra till att vården som erbjuds till dessa patienter blir mer individanpassad. En mer individanpassad vård för dessa patienter skulle då kunna bidra till ett minskat lidande och en större förståelse för patienternas livsvärld. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 694.
    Wennberg, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Att leva med Parkinsons sjukdom: - ett patientperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum.

    Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektiv

    Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.

    Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse. Sjukdomen medförde att livet begränsades på flera områden, den medförde även en känslomässig påverkan och de drabbade försöker att anpassa sig. Omgivningen har betydelse då de kan bidra med stöd, men för den drabbade betyder det också en upplevelse av att inte vara som andra.

    Slutsats: Parkinsons sjukdom kommer att begränsa möjligheterna att delta i livets alla vardagliga aktiviteter. Relationer med vänner och familj kommer att påverkas. Sjukdomen medför oro och rädsla inför framtiden men även en känsla av utanförskap. För att sjuksköterskan ska kunna förstå det lidande som sjukdomen medför måste hon sätta sig i patientens livsvärld.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 695.
    Wennerlund, Petter
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Westermark, Mats
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Kommunikationens betydelse för omvårdnadsrelationen i en akutvårdskontext2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 696.
    Werkander Harstäde, Carina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Guilt and shame in end-of-life care: the next-of-kin's perspectives2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of the thesis was to explore and describe the concepts of guilt and shame and gain a greater understanding of the next-of-kin’s experiences of guilt and shame in end-of-life care.

    Methods: Study I was a qualitative secondary analysis of 47 interviews with next-of-kin searching for experiences of guilt and shame. In study II a semantic concept analysis of the two concepts guilt and shame was performed. In studies III and IV a hermeneutic approach inspired by Gadamer was used to analyze next-of-kin’s experiences of guilt (Study III), and shame (Study IV) in end-of-life care.

    Main findings: The concept of guilt focus on behaviour and the concept of shame on the influence on the self.  The situation of being next-of-kin in end-of-life care involves a commitment to make the remaining time for the loved one as good as possible. When, for some reason, the commitment cannot be accomplished there is a risk that the next-of-kin experience guilt such as not having done enough, not having been together during important events, not having talked enough to each other, or not having done the right things. Aspects such as not having fulfilled a commitment, omission, and being the cause of can be present in these experiences. The guilt experience has a focus on what the next-of-kin has, or has not done. The experiences of shame are also linked to a perception that the remaining time for the loved one should be as good as possible. Shame can occur when the next-of-kin is involved and actually causes harm to the loved one as well as in situations that are beyond their control. Shame that the next-of-kin experience can also emanate from being put in situations by other people. Feelings of inferiority and powerlessness, second order shame, and family conflicts that are brought into the open are experiences of shame found in the studies as well as ignominy, humiliation, and disgrace. The shame experience has a focus on the next-of-kin’s self.

    Conclusion: The situation of being next-of-kin in end-of-life care is complex and demanding, something that health professionals should be aware of. Acknowledgement of experiences of guilt and shame can help the next-of-kin in their adaptation to the end-of-life situation as a whole and maybe also give useful tools to support next-of-kin during bereavement.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 697.
    Werkander Harstäde, Carina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV. Karolinska Institutet.
    Roxberg, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Andershed, Birgitta
    Gjovik University College, Gjovik, Norway.
    Brunt, David
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Guilt and shame: a semantic concept analysis of two concepts related to palliative care2012Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 26, nr 4, s. 787-795Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    The theoretical viewpoint of the study was based on the fundamental motive in caring science; the suffering person and his/her health and life situation, which according to the philosophy of palliative care also includes the next-of-kin. The latter often wish to participate in the care of their loved ones and it is thus important for them to be able to make decisions that can generate a meaningful participation. Unfulfilled obligations or wrong decisions, concerning their dying relative, can result in experiences of guilt and shame in relation to the care of the loved one. A semantic concept analysis can provide a deeper understanding of these concepts and create a deeper insight into what the concepts mean for the individual.

     

    Aim

    The aim of the study was to elucidate the meaning of and the distinction between the concepts of guilt and shame.

     

    Methods

    Semantic concept analysis based on Koort and Eriksson.

     

    Findings

    The findings show that guilt and shame are two separate concepts. Guilt contains meaning dimensions of being the cause of and sin. Shame contains meaning dimensions of something that gives rise to shame and ability to experience shame. The synonyms for each concept do not overlap each other

     

    Conclusion

    The semantic analysis creates an understanding of the concepts ontologically and provides a basis for theoretical, contextual and clinical understanding and development.

  • 698.
    Werkelid, Cornelia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV. Linneuniversitetet.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende.: En litteraturöversikt.2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansberoende är en sjukdom som orsakas av flera olika faktorer. Att varaberoende av en substans som alkohol eller droger innebär att en stor del av vardagen utgörs av att skaffa och inta substansen. Ett substansberoende kan leda till flera olika psykiska och fysiska sjukdomar. Patienter med substansberoende kan därför förekomma inom alla vårdkontexter. Sjuksköterskor är en legitimerad yrkesgrupp som ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Syfte: Att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter medsubstansberoende.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen utfördes enligt Fribergs analyssteg för en litteraturöversikt.

    Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor känner misstro mot patienternas upplevelse avsmärta, att det är svårt men viktigt att se personen bakom beroendet, att de egna känslorna och åsikterna behöver hanteras samt att det uppstår en annorlunda vårdrelation jämfört med andra patientgrupper. Resultatet visar även att sjuksköterskor har brist påkunskap för att vårda patienter med substansberoende samt att resursbrister påverkar vårdandet negativt.

    Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende tycks bestå av både personliga utmaningar i mötet med patienten och strukturella brister, vilket kan leda till inadekvat vård för patientgruppen och en svår arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 699.
    Werner, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Gatsara, Nathalie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Den levda erfarenheten som MRSA-bärare: en systematisk litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 700.
    Wiezell, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Robertsson, Robin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet: - en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor blir allt äldre och det innebär att antalet demenssjuka ökar och därmed även antalet anhörigvårdare. Att vara anhörigvårdare till en närstående med demenssjukdom innebär ökade påfrestningar som blir en central del i deras liv.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Anhöriga upplevde att vårdandet av sin närstående innebar påfrestningar och att relationen förändrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hälsa. De upplevde förluster av vänner och bekanta samt uttryckte oro inför framtiden. De utvecklade strategier och knep för att hantera svåra situationer. Stöd och information var viktigt för anhöriga men tillgången var många gånger bristfällig.

    Slutsats: Anhörigvårdare upplevde en förändrad livssituation i form av påfrestningar, relationsförändringar och ensamhet samt oro inför framtiden. Lidandet kunde minska och välbefinnandet öka genom att dels använda strategier i vårdandet, dels genom stödgrupper som hjälpte till att hitta strategier. Detta är betydelsefullt som sjuksköterska att ha kunskap om för att förhoppningsvis kunna öka anhörigvårdares välbefinnande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-uppsats, Robin Robertsson och Andreas Wiezell HELT KLAR
1112131415 651 - 700 av 723
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf