lnu.sePublications
Change search
Refine search result
12131415 701 - 712 of 712
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 701.
    Yusuf, Abdi
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Några behandlares uppfattningar om faktorer sommotverkar negativ ungdomskultur på institutioner för ungdomar med socialaproblem.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa några behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur på institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter därmed användes ett kvalitativt närmandesätt, med hermeneutisk utgångspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillämpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjälp av latent innehållsanalys analyserades materialet för bättre överblick.

    Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar på institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte känner av personalens närvaro, blir sedda samt hörda. Resultatet lyfter även fram att ungdomarna Influeras av varandra och är lojala mot varandra för att ungdomarna upplever att de har samma historik eller gemensamma drag samt att ungdomarna upplever att personal är på institutionen för att enbart tjäna pengar. Omotiverade ungdomar ska inte sättas inom samma grupp för då blir rehabiliteringsarbetet lidande konstateras i resultatet. Respondenterna upplever att oenighet bland personal angående rutiner och regler bidrar till negativ ungdomskultur. Delaktiga ungdomar som får stöd, som motiveras och förstärks av behandlare samt får återanknytning till sociala sammanhang i form av föreningsliv kan bidra till att främja en positiv ungdomskultur.

  • 702.
    Zacheja, Veronica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Arbetsminnesträning och läsning: speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av arbetsminnesträning för förbättrad läsning i grundskolans senare år.2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kan

    leda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är att

    undersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjlig

    träningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter i

    grundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av

    förhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativa

    verktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin.

    Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter och

    skillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara en

    metod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättrad

    läsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas. Beroende av

    individ kan träning och kompensation se olika ut men också andra faktorer kan påverka

    huruvida en elev får möjlighet att arbeta med arbetsminnesträning eller ej. Vetenskaplig

    forskning visar att arbetsminnesträning stärker koncentration vilket i sin tur kan öka

    inlärningsmöjligheter, men hur stor betydelse arbetsminnesträning primärt har för läsning är

    ett område i behov av vidare forskning.

  • 703.
    Zander, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ekroth, Sofia
    Normer kring ledarskap: Normers påverkan vid rekrytering av personer till ledarpositioner2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker vilka aspekter som uppfattas vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner och hur dessa aspekter kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap. Uppsatsen består av litteraturgenomgång, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom ostrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer. Resultatet belyser vilka aspekter som utvalda respondenter anser är relevanta samt vilka de sökande till ledarpositioner är. Aspekterna är både den sökandes kompetenser, erfarenheter och egenskaper. Respondenterna diskuterar även könets, ålderns och etnicitetens betydelse. Slutsatsen är att aspekterna som respondenterna redogör för kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap vilket kan resultera i att vissa personer uteblir möjligheten att uppnå en ledarposition.

  • 704.
    Zeller Tiilikainen, Ylva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Hagberg, Ylva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet: Några rektorers uppfattningar om ansvar och organisation för elever med diagnos2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Previous studies have shown that a student's diagnosis does not always get the meaning as expected, and the diagnosis is therefore not used as guidance in the educational activities. The aim of the study is to shed light on perceptions of principals to use the diagnosis as guidance in educational activities. The following questions were asked to answer the study's purpose: What conceptions of the Vice Chancellor to use the diagnosis as guidance in educational activities? How does the principal responsibility for pupils with a diagnosis? What are the opportunities and constraints in collaboration and communication around students with diagnosis? Theoretical basis has been ramfaktorteorin. The study was conducted using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with six principals in three municipalities. The results showed that several framework factors affecting the principals attitude and approach to diagnosis. It was revealed that the Rector's knowledge, the school's culture, working method organizing, economic factors and the new Education Act were factors in a complex relationship affects how the diagnosis is used in the business. The President's view of his responsibility, cooperation and communication were also frame factors that affect how the diagnosis is used in the business. However, it was concluded that the ramfaktor who had the greatest impact was the Rector's personal leadership style. The new Education Act's explicit demands for Rector to meet students' special needs affected the principals in the study. The President's personal approach to diagnosis affected how and if the diagnosis was used as guidance in the educational activities. The factors that determine how the work around diagnosis, collaboration and communication, which confirms previous studies.

  • 705.
    Ziegenfeldt, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Behövs diagnosen dyslexi i grundskolan?: Speciallärares syn2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hur speciallärare anser att diagnosen dyslexi påverkar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att belysa deras syn på att medvetandegöra elever med läs- och skrivsvårigheter om sina svårigheter.

    Studien utgår från en kvalitativ metod, där fem speciallärare intervjuats som arbetar med läs- och skrivinlärning. De fick utifrån sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att det finns en osäkerhet kring skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien visar också att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid läs- och skrivsvårigheter, vilket tyder på att de följer med i aktuell forskning. Studiens resultat pekar på att diagnosen dyselxi behövs i grundskolan för att stärka elevens självbild, genom diagnosen får de en förklaring på sina svårigheter.

  • 706.
    Zier, Oscar
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Voolaid, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Möjligheter till samspel mellan elever i grundsärskola och grundskola årskurs 7-9: En studie om vilka förutsättningar skolor har för att skapa samspel mellan elever i olika skolformer2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar skolor har för att skapa samspel mellan elever mottagna i grundsärskolan och elever i grundskola i år 7-9. Detta har skett genom en enkätstudie där 21 rektorer har agerat respondenter.De teoretiska utgångspunkterna som har valts är sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv samt stämpling och identitet. Resultatet har kategoriserats utifrån olika faktorer som påverkar möjligheterna till samspel och visar att elever från de olika skolformerna samspelar i väldigt begränsad form trots att det finns goda förutsättningar i de flesta fall. Utifrån de valda teorierna har resultatet analyserats med en kvalitativ ansats för att försöka förstå vilka samhälleliga villkor som styr och påverkar människor. Vi kunde genom vårt resultat bland annat se att fem av de 21 undersökta skolorna är segregerade från grundskolan och eleverna får där inte möjlighet till samspel med jämnåriga.Vår datainsamling som omfattar 21 undersökta skolor är för liten för att kunna göra större generaliseringar men vi ser ändå tendenser till att grundsärskolan fortfarande inte är fullt inkluderad. De antaganden vi gör är att det handlar om gamla synsätt och värderingar som är svåra att bryta och därför fortfarande får stort inflytande på de förutsättningar skolan har för att möjliggöra samspel.

  • 707.
    Zineldin, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Barn i kris: att upptäcka och hjälpa2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet. Resultatet visar att många barn som befinner sig i kris ofta visar hur de känner sig på ett eller annat sätt, som förskollärare ska man observera barn extra mycket om barnets personlighet plötsligt förändras. Studien visar att det vi förskollärare och andra som jobbar med barn kan göra är att lyssna på barnen och acceptera det de säger. Det är viktigt att alltid anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om ett barn far illa. Samarbetet mellan socialtjänsten och förskolan verkar variera beroende på vem som är handläggare på socialtjänsten. Socialtjänsten har medel som kan hjälpa barn i kris och det är därför viktigt att man vet vilka medel som finns att få för att kunna utnyttja resurserna på bästa sätt.

  • 708.
    Zolufi, Zolufi
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Lund, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Utmaningar i implementering av Evidensbaserad praktik på ett SiS ungdomshem2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att belysa behandlares erfarenheter, upplevelser om implementering och användning av evidensbaserade metoder i behandling av ungdomar på en SiS-institution relaterat till kontextuella, organisatoriska och professionella villkor. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. En SiS- institution har besökts och sex behandlare på verksamheten har intervjuats. Resultatet analyserades med hjälp av implementeringsteorin OMRU av Logan och Graham. Studien visar att verksamheten omges av organisatoriska och strukturella faktorer som hämmar implementeringsprocessen. En faktor som hämmar behandlingsarbetet och implementeringsprocessen är att när det kommer till att införa ett nytt behandlingsprogram på institutionen har personalen inget inflytande alls över det. Ett annat element som är på organisatorisk nivå och som påverkar negativt behandlingsarbetet och implementeringsprocessen är att verksamheten saknar ett system för att utvärdera behandlingens effekt som erbjuds ungdomarna. Detta gör att de heller inte kan få någon respons på vad de behöver förstärka, bibehålla,förändra och utesluta i behandlingsarbetet. Faktorer som främjar behandlingsarbetet och implementeringsprocessen är bland annat att personalens professionella förhållningssätt samt att en positiv inställning från de äldre ungdomar som behandlas på institutionen smittar av sig på de andra ungdomarna. En av våra slutsatser är att implementeringsarbetet kräver mer kunskap om implementering och det är ledningen som brister och inte behandlarna.

  • 709.
    Åberg Medin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att räknas in: Nyanlända elevers berättelser om lärmiljöns sociala klimat2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att analysera nyanlända elevers berättelser om lärmiljöns sociala klimat, samt att urskilja och definiera olika dimensioner av möjligheter och hinder i skolans lärmiljö. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar, ”Hur beskriver nyanlända elever lärmiljöns sociala klimat?” och ”Hur beskriver nyanlända elever möjligheter och hinder skolans lärmiljö?”, har sex nyanlända elever mellan 10 och 13 år intervjuats.

    Resultatet visar på hur eleverna längtar efter att få räknas in; att få tillhöra. Likt en röd tråd genom berättelserna beskrivs den betydelsefulla vänskapen, en vänskap som möjliggör stödjande relationer och som är avgörande för att de nyanlända eleverna ska finna sin tillhörighet i lärmiljöns sociala sammanhang. I berättelserna hörs även en klang av ensamhet och rädsla, men trots de svårigheter som de nyanlända eleverna möter återger de hopp inför framtiden. Anmärkningsvärt för studien är hur få elever spontant reflekterar över relationer till lärare.

    Sammanfattningsvis indikerar studien på vikten av att utveckla lärmiljöns sociala klimat i syfte att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever.

  • 710.
    Åkerblom Ström, Birgitta
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Läsförståelse för delaktighet: - en studie om läsförståelsens betydelse för delaktighet hos vuxna med lindrig utvecklingsstörning2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi lever i ett komplext samhälle där erfarenheter fort blir omoderna och omvärlden är uppbyggd av skriven information som snabbt förändras. Alla människor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhällsmedborgare. För det krävs en läsförståelseförmåga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt svårt att hitta rätt, förstå och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet är läsförståelse.

     

    Arbetets syfte är att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gått gymnasiesärskolans nationella program använder sin läsförståelse i det dagliga livet efter avslutad skolgång. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex vuxna med lindrig utvecklingsstörning som arbetar inom skilda yrken och tog studenten för 3-10 år sedan. I intervjuerna diskuteras frågor som visar hur läsförståelsen används idag, i vilka sammanhang behövs och efterfrågas stöd och hur påverkar läsförståelsen delaktigheten i det dagliga livet. De tre teorier kring läsförståelsemodeller/textsamtalsmodeller som arbetet vilar på är; Reciproc undervisning, Lena Franzéns modell och Question the Author. Dessa grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori.

     

    Generellt för resultatet är att de som deltog i studien efterfrågar stöd gällande läsförståelse när det handlar om vad som är viktiga respektive oviktiga papper där språket upplevs som komplicerat och de lägger undan sådant i väntan på stöd.  Men om en individ plockar bort information som den inte förstår, väntar med att få hjälp att förstå eller inte vet var information som är anpassad finns blir delaktighet omöjlig i det egna livet och beslut som rör den egna personen. Sammanfattningsvis är respondenternas egen uppfattning om sin delaktighet i det egna livet god så länge det finns en välvillig omgivning som snabbt kan vara behjälplig i situationer som främst berör tolkning av information.

     

  • 711.
    Östangård, Julia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Jönsson, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Musik och språkutveckling: Förskollärares uppfattningar om samband och konsekvenser2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie. Teorin bygger på samspel och lärande genom kulturella redskap, vilket behandlas i vår studie. Resultatet visar tecken på att förskollärarna ser musik som ett redskap för att utveckla barns språkutveckling, samtidigt som de uttrycker att de har lite tid till planering av musiken och att det sker mest spontant. Samtliga förskollärare i vår studie beskriver att de använder musik varje vecka fast i olika stor utsträckning. De flesta förskollärarna berättar att barnen använder enklare musikinstrument och att förskollärarna spelar gitarr. Samtliga förskolor i vår studie använder sig av sång som ett kulturellt verktyg. Alla förskollärare berättar om musikens positiva inverkan på språkutvecklingen såsom begreppsbildning, ordförståelse och språkmelodi. I studiens resultat kan det utläsas att förskollärarna menar att det är grundläggande att det finns en mening eller en tanke bakom allt som lärs ut. Glädjen i musiken betonas som betydelsefull av förskollärarna som uttalar att det är viktigt för meningsskapandet. I vår studie betonar förskollärarna vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter för barnen och vidare framhåller de att de följer barnens intresse.

  • 712.
    Östlund, Malena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att se var eleverna befinner sig och leda dem framåt.: Ett arbetslags arbete med formativ bedömning i grundsärskolan inriktning träningskolan.2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    The aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field.

     

    A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews. In the class there were six pupils (3 girls and 3 boys) and in the staff there were two teachers and three assistants.

     

    The result show that the staffs communications skills and relational work is an important factor for the formative assessment. To meet the pupils in their development the staff had to use both intellectual and material tools in order to make it possible for the pupils to participate in the formative process.  

12131415 701 - 712 of 712
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf