lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
141516171819 801 - 850 av 941
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 801.
    Persson, Annika
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Pettersson, Marie-Louise
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Tweens' uppfattade värde av ett varumärke: - en studie av konsumenter 10-14 år och hur de relaterar sig till ett varumärke2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Background:

    The value a consumer connect with a certain brand and its design differ from person to person. This value ought to be investigated. Why does people buy expensive things when there are cheaper alternatives? Is it brand equity and/or the perception of a brand’s value that make a difference? People strive to show themselves and to perform through products, which makes it interesting to see to the perceived value of design.

    Tweens is a group of consumers that are easily influenced to consume products by their surrounding. To choose clothes, shoes and other products after what your surrounding’s demand, is a way of adapting yourself to society. It is a part of being accepted, something that is important for a tween. The brands that are being purchased depend on the surroundings, marketing and their own perception. Tweens are today more aware of brands and more sensitive towards brands. They identify themselves with brands, something that affect them in their daily lives. The brand itself can also affect their relationship to a certain product and with that the design.

    Purpose:

    Our purpose of our research is to investigate how tweens, consumers aged 10-14 years old, relate themselves to brands. To meet the purpose, we will analyse theoretical references and secondary collected data with conducted interviews. The interviews will be made from three perspectives: focus groups with tweens, interviews with experts and interviews with people having daily contact with tweens.

    Conclusion:

    In conclusion we have in our bachelor thesis discovered that Swedish tweens relate themselves to brands through their perceived value. In this value, three major value aspects can be found: popularity, image and design. This shows how tweens perceive the value of a brand. Factors that influence how tweens relate themselves to brands are: popularity, image and design. Through our results we have also come up with the conclusion that tweens are being influenced by mainly three factors: friends, media and parents. These aforementioned factors are giving tweens a perspective through which they filtrate their thoughts and perceive the value in brands.

  • 802.
    Persson, Patrik
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. LEO.
    Logics at play in everyday organizational situations involving design2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Through an ethnographical study, the understanding of how the logic of design and the logics of management and engineering interact as well as oppose one another on an everyday basis is examined. From a constructionist view it is will discussed how and why various organizational members might construct and make sense of their activities in relation to notions of design and design thinking. Thus, drawing from the ideas of performative and ostensive definitions of organizational activity it is argued that different underlying ideas of rationality influence how design thinking is understood and acted upon in the everyday reality of organizational life.

  • 803.
    Petersson, Hans
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Andersson, Henrik
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Terén, Örjan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Integrating Purchasing and Logistics: An exploratory study of the wholesaling companies The Body Shop, Hälsokostcentralen (HKC), Mekonomen, Elgiganten and ICA2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Two of the most important internal functions within a company, which have gained increased importance, are purchasing and logistics. Purchasing and logistics both contribute to the competitiveness of an organisation by conducting different value adding activities separately. There is also a huge potential for increased benefits if a high degree of integration exists between the two functions. Although there is evidence that purchasing and logistics have been working closely together historically, the operational focus of logistics and the commercial focus of purchasing have created a tension between the two functions. It has been shown that some

    purchasing managers mostly have been committed to reducing the price. The logistics function has as a cause of this sometimes been forced to deal with late deliveries and inferior quality from

    suppliers. To manage the interface activities between the functions is crucial in order to able to achieve integration. Purchasing and logistics functions are of major importance within wholesaling companies because they are considered as core internal functions. This study has been conducted at the wholesaling companies The Body Shop, Hälsokostcentralen (HKC), Mekonomen, Elgiganten and ICA.

    Research questions:

    § What activities exist within the purchasing and logistics function at the specific wholesaling companies and which of these activities are integrated?

    § What are the factors that influence the integration between the purchasing and logistics functions and how do these factors hinder or enable the integration?

    Purpose: Initially this thesis aims to identify what activities that exist and which of them that are integrated between the purchasing and logistics functions within the wholesaling companies The

    Body Shop, HKC, Mekonomen, Elgiganten and ICA. Furthermore the purpose is to identify what factors that influence the integration between the purchasing and logistics function in these

    companies and also explain how these factors hinder and enable the integration.

  • 804.
    Petersson, Hans
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Terén, Örjan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Andersson, Magnus
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    10 år på 10 veckor: En studie i förslagsverksamhetens utveckling2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Ett sätt att ta tillvara på de anställdas problemlösningsförmåga och kreativitet är att använda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet är ett system för insamling, bedömning och ersättning för förslag som kommer från de anställda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fångade upp i sina studier på Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett närmare förslagsställaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och värderingsprocessen, belöningen, inlämningsproceduren och ledningens engagemang.

    Syfte

    I denna uppsats har vi undersökt på vilket sätt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio åren. Vi förklarar även varför förslagsverksamheten har utvecklats som den har gjort, d.v.s. klargör de motiv som funnits för att utveckla förslagsverksamheten.

  • 805.
    Petersson, Maja
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Arbetslöshetsförsäkring: En komparativ studie av arbetslöshetsförsäkringarna i Sverige och Danmark2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsäkringarna i Sverige respektive Danmark. Särskild fokus ligger på de krav som de båda försäkringarna ställer på de individer som söker arbetslöshetsersättning. Uppsatsen belyser även begreppet ”lämpligt arbete” som är förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella området, men syftar även till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsäkringen.

     

    De båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar ter sig lika i den bemärkelsen att de är frivilliga och till en del statsstödda. Det ställs upp jämförbara krav angående rätt till ersättning som förutsätter att de sökande står till arbetsmarknadens förfogande, det är fråga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten. Liknande hänsyn tas till de sökandes personliga förhållanden och förutsättningar för att överta ett arbete.

     

    De främsta skillnaderna mellan de olika arbetslöshetsförsäkringarnas återfinns i form av ersättningens storlek och längd, men även i fråga om medlems- och arbetsvillkor finns olikheter att uppmärksamma.

  • 806.
    Petersson, Martina
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Eriksson, Paul
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Nguyen, Tina
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter: -Revisionskommittéer på 2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:

    revisionskommittéer på ”resande fot”.

    Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar att

    överföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.

    Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementerad

    regulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.

    Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext. Oavsett hur det ursprungliga konceptets syfte ser ut,kommer det att översättas, om inte medvetet så omedvetet, i enlighet med de värderingar som mottagaren är präglad av på grund av den omgivande kontexten. Vårt teoretiska bidrag stödjer de argument som finns inom ramen för skandinavisk institutionell teori som säger att ett organisationskoncept kommer att justeras i enlighet med den lokala kontexten.

    Vidare forskning: För vidare forskning föreslår vi att en undersökning görs efter det att den regulativa reformen, revisionskommittéer, har implementerats i svensk lagstiftning och hur detta påverkar det svenska corporate governance systemet.

  • 807.
    Petersson, Sofia
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Tollin, Emelie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Kjellson, Henrik
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Är du taggad? -Lönsamhetsbedömning vid ett införande av RFID2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Titel: Är du taggad? Lönsamhetsbedömning vid ett införande av RFID.

    Bakgrund: I dagens läge måste företag vidta olika åtgärder för att vara konkurrenskraftiga på marknaden, företag måste därför hålla nere kostnadsnivån och öka effektiviteten i verksamheten. Genom ID-märkning av produkter kan varuflöden förenklas, och tekniken gör det även möjligt att snabbt hitta information om en specifik vara. Ett system som förväntas få allt större utbredning i framtiden är RFID, som står för Radio Frekvens Identifiering. RFID-systemet skiljer sig ifrån streckkodsystemet och övriga identifieringssystem.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att granska de effekter och möjligheter som RFID medför för företag, vilka har implementerat tekniken. Syftet är således att analysera teknikens påverkan på företags lönsamhet.

    Metod: Det vetenskapliga synsättet som valdes var positivistiskt samt ett deduktivt vetenskapligt angreppssätt. Forskningsmetoden har varit kvalitativ och primär- samt sekundärdata har använts. Det har även gjorts ett strategiskt urval, det vill säga icke slumpmässigt, där surveyundersökningar genomförts.

    Slutsats: Vi har sett hur företags olika delmål har förändrats på olika sätt beroende på hur en RFID-lösning används. Vi har även sett att RFID påverkar företags lönsamhet men vi kan dock dra slutsatsen att ett införande av RFID inte direkt leder till ökad lönsamhet. De initialt höga investeringskostnaderna gör att de fördelar som nås, med bland annat kostnads-minskningar inom olika områden, ofta kräver en lång tidshorisont för att vägas upp.

    Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra djupare studier på RFID-teknikens påverkan på företags lönsamhet hos företag som använt tekniken under en längre tid med beräkningar i reella tal.

  • 808.
    Philipson, Sarah
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Marknadsföring.
    A specification of an environment for modern product development2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 809.
    Philipson, Sarah
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Protecting the offering from unfair competition in the knowledge economy: Design management in virtual enterprises2005Ingår i:  :  , 2005, s. 1-20Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The future wealth of the industrialised world is based on the design and marketing of new products and services. To an increasing extent design is based on the co-operation of numerous companies and experts in technology and content. The variable cost of the production of the product or service is a smaller and smaller share of its price. Hence the protection of embedded intellectual assets is becoming a critical aspect of all business ventures.

    In this paper I propose a technological environment (“environment” is used in the information technology sence) for design in complex networks of independent companies and experts. An environment intended to make the protection of intellectual assets possible and in which the participants can build trust between each other for the common exploitation of assets owned individually and jointly. The environment, so far not tested, is based on my 25 years of experience as executive officer and management consultant in the media, telecommunication and engineering industries. I hope to test the environment in future research.

  • 810.
    Philipson, Sarah
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Marknadsföring.
    The Limits of Governance for Shareholder Capitalism2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 811.
    Philipson, Sarah
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Marknadsföring.
    Workers’ subsumption of the work process: a case study2006Ingår i: Returning to Dialectics? Towards a Critical Philosophy of Management. A Conference at the Essex Management Centre, University of Essex, June 8-9 2006, University of Essex, June 2006, 2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    In my doctoral thesis from 1980, Capital functions and the position of the workers (in Swedish), I explored a Marxian theory of Business administration, based on a little known work by Marx: “Resultate des unmittelbares produktionsprozesses”.

    I explored concepts like three levels of functions of capital: owning, administering and leading; the generalization of capital functions and hence globalization; the possibility that the workers could acquire the control (cf. Bettelheim) of lower functions of capital and hence undermining the owning of the company, This led to the hypothesis that the productive forces has not reached anywhere near its highest possible development under capitalism and hence that communism today or in our life time is a romantic dream. We should instead try to increase the productive forces within capitalism and broadening workers’ control over capital functions in order to make a future communist society possible. Only through such an expansion of actual control could the working class prepare itself for democratic (in contrast to despotic) communism.

    I had left the academia in 1977 because of the resistance to my ideas. I became a practitioner, working as a management consultant, executive in large corporations and owner of small companies. Whenever I could I tried to apply my theories, with good and bad results.

    One of these was the re-engineering in a subsidiary of ABB, Asea Brown Boveri, the Swedish-Swiss, electrical equipment giant. In 1988 – 1992 I developed and implemented a new business idea and the computer architecture to support it, in order to make the subsidiary more effective (ABB would not have let me otherwise) and, as a personal agenda, to extend workers’ control over leading and administrating. The results where both encouraging and limited, but still shows clearly how a work force can extend their control and the preparedness for further extension of that control.

  • 812.
    Puch, Peter
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Agnsfeldt, Joel
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Johannessen, Anders
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006

    Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter Puch

    Handledare: Åsa Gustafsson

    Examinator: Helena Forslund

    Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB

    Bakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider.

    Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel. Processförbättringar i form av produktionsledtidsförkortningar kan genomföras med hjälp av den bas som lagts till grund via implementerandet av ISO 9000:2000 i en specifik verksamhet. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut på grund av bristande resurser hos småföretagen i form av kunskap, kapital och tid. I småföretag inom verkstadsindustrin saknas ofta en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för utvecklandet av den specifika verksamhet¬ens befintliga huvudprocess ”tillverkning och service” i produktionsledtidsförkortningssyfte.

    Problemformulering: På vilka sätt skulle ett småföretag inom verkstadsindustrin kunna förkorta sina produktionsledtider i tillverknings- och serviceprocessen genom ett processorienterat arbetssätt? Vilka riktlinjer kan dras upp för ett småföretag inom verkstadsindustrin i strävan att förkorta sina produktionsledtider?

    Syfte: Beskriva den befintliga tillverknings- och serviceprocessen i småföretaget Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Dessutom ska arbetet leda fram till uppdragandet av riktlinjer som ett småföretag inom verkstadsindustrin kan använda sig av för att kunna förkorta sina produktionsledtider.

    Metod: Arbetet består av en fallstudie där ett småföretag inom verkstadsindustrin granskats. Vidare har den kvalitativa forskningsmetoden använts där datainsamlandet är både av kvalitativ och kvantitativ börd. Insamlandet av det empiriska materialet har gjorts på företaget genom observation samt intervjuer.

    Slutsatser: I studien av vårt fallföretag återfinns en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i huvudprocessen. Den största delen av produktionsledtiden upptas av lagring. Vidare påvisas att lager- och verkstadsbyggnadernas ytor har en begränsande inverkan, vilka orsakar dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är inte tilltäcklig hög. Detta innebär även det dubbelarbete då instruktioner måste ges av övrig personal. Vidare är riktlinjer uppdragna, där bland annat tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår, vilka ett småföretag inom verkstadsindustrin kan genomföra för förkortad produktionsledtid.

  • 813.
    QIN, KE
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    The Different Consumption Between Rural and Urban Areas in China2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Since the reform and opening up in 1978, China’s economy began to grow at a high speed for thirty years. In 2007, the GDP of China was 24952.99 billion RMB, which was the fourth one in the world. However, under these achievement, China’s economy was still face with some problems, such as the different consumption between rural and urban areas.

  • 814.
    Ramírez-Pasillas, Marcela
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Global Spaces for Local Entrepreneurship: Stretching clusters through networks and international trade fairs2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many of the insightful writings on clusters identify the role of entrepreneurs as key agents in the formation of firms and clusters. This thesis argues instead that local entrepreneurship is not ceased once firms and clusters are established; local entrepreneurship is about the continuous (re)creation of both businesses and clusters in global spaces. Global spaces for local entrepreneurship emphasises how firms collectively become an agent of continuous renewal. Firms enact an organising context materialising in networks that stretch relations and collaborations according to the issues being dealt with. These networks are localised but are extended beyond the geographical boundaries of clusters. One important example of this, which is in focus in this doctoral thesis, is that firms operating in clusters often interact with actors whom they have met at international trade fairs (ITFs). ITFs are those attractive events that individuals, firms and institutions attend temporarily to exhibit and trade products in foreign and national markets.

    This thesis is based on the work contained in a cover and five papers. Each paper contributes to the research objective and questions brought forward in the thesis cover. The empirical evidence has been mostly drawn from several case studies conducted in the Lammhult cluster in Sweden. The findings show that firms build their organising contexts in order to stretch the reach and accessibility to local and non-local actors; they jointly co-create potential opportunities. The organising contexts are mapped in networks using three proximity orders. The empirical findings report three types of situations in which there is a potential opportunity for continuous renewal. By emphasising the opportunities that can be originated when a business is not realised or when a new or improved product or process has not been generated yet, this thesis aims to stimulate a theoretical reappraisal of global spaces for local entrepreneurship. With the conceptual development of global spaces for local entrepreneurship, we put forward the idea that such spaces enhance an ability to renew firms and clusters. The underlying reason is that local entrepreneurship is centered on the social interaction between individuals, firms and/or institutions; it materialises in intended and unintended dialogical situations when there is a commitment to the continuous renewal of firms and clusters. Such dialogical situations carry with them an opportunity for co-creating new businesses, new products and new processes.

  • 815.
    Ramírez-Pasillas, Marcela
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. LEO (Ledning, Entreprenörskap och Organisering).
    International trade fairs: intensifying proximity and knowledge spillovers2006Ingår i: Proceedings from Fifth Proximity Congress, June 28-31, 2006: organized by the GRES and Proximity Dynamics Group at the Université Montesquieu - Bordeaux IV, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 816.
    Reyes Wigren, Teresita
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Lobban, Stacey
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    How Kalmar Industries and Trelleborg AB develop their business in the emerging markets of China and Russia2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Title: How Kalmar Industries and Trelleborg AB developed their business in the emerging markets of China and Russia

    Background and Purpose: The world is becoming more global and companies are quick to grab hold of this opportunity to internationalize and expand into emerging markets. The emerging markets studied in this paper are China and Russia, which boast growing economics, large sources of labor, and are reportedly highly corrupt. The research for this paper focuses on Kalmar Industries – a leading supplier of cargo handling equipment to ports, terminals, and Trelleborg AB Fluid Systems – an industrial company that sells industrial hose and other industrial rubber components. Both companies have entered the markets of China and Russia and are presently expanding operations there. This paper’s aim is to get a better insight into how they entered these emerging markets and what difficulties they have faced developing in these markets.

    Method: A survey was sent in advance to potential interviewees working closely with the subject markets. The authors then followed up with interviews, phone interviews, and emailed responses.

    Theory: Market entry strategies, framework for integrated risk management in international business, international risk perception and mode of entry, two dimensions of corruption, and relationship marketing

    Findings and Conclusion: Both Kalmar Industries and Trelleborg AB Fluid Systems entered the market through exportation and have gradually increased investments in these markets. Both have experienced challenges in these markets mostly due to government policies and other general risks associated with entering into foreign markets. Although corruption is present in China and Russia, neither company feels that it affects the way they do business. In spite of the risks, both companies feel the benefits outweigh the drawbacks and they plan to continue growing in these markets.

  • 817.
    Rooth, Dan-Olof
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Handelshögskolan BBS.
    Ekberg, Jan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Invandring till Sverige ger lägre yrkesstatus2005Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 3, s. 18-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 818.
    Rooth, Dan-Olof
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Handelshögskolan BBS.
    Ekberg, Jan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Occupational mobility for immigrants in Sweden2006Ingår i: International migration (Geneva. Print), ISSN 0020-7985, E-ISSN 1468-2435, Vol. 44, nr 2, s. 57-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With unique data material from the Immigrant Labour Market, Language Skill and Social Network project (IASS), based on interviews with four refugee immigrant groups (Ethiopians/Eritreans, Chileans, Iranians, and Romanians/Hungarians) occupational mobility is analysed from home country occupation to the first occupation in Sweden as well as occupational mobility during the first 15 years in Sweden. The study supports a U-shaped occupational mobility relationship. For many people the first occupation in Sweden has a lower status than the home country occupation. The explanation may be a lack of international transferability of human capital and/or discrimination. Later, upward mobility in occupational status sets in. The U-formed relationship is deeper for those refugees who had a high occupational status in their home country compared to those with a lower occupational status. Upward mobility was also stronger for those refugees who acquired a Swedish academic education and for those who had become fluent in Swedish.

  • 819.
    Rooth, Dan-Olof
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Handelshögskolan BBS.
    Ekberg, Jan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Unemployment and Earnings for Second Generation Immigrants in Sweden - Ethnic Background and Parent Composition2003Ingår i: Journal of Population Economics, ISSN 0933-1433, E-ISSN 1432-1475, Vol. 16, nr 4, s. 787-814Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study sheds light on the labour market outcomes of children born to immigrants in the destination country, i.e. second generation immigrants. The study has the advantage of being able to (i) identify several different ethnic backgrounds and (ii) identify the parent composition, i.e. whether one or both parents of the individual are foreign born. The labour market outcomes of second generation immigrants mirror those of first generation immigrants in that we find heterogeneity in labour market outcomes to be associated with ethnic background. Moreover, these outcomes, especially for Southern and non-European backgrounds, are much worse than those for native-born with a Swedish background. Finally, the outcome is more favourable if one parent is born in Sweden compared to having both parents foreign born, especially if the mother is native born. Copyright Springer-Verlag 2003

  • 820.
    Rooth, Dan-Olof
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Handelshögskolan BBS.
    Ekberg, Jan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Är invandrare oprioriterade inom arbetsmarknadspolitiken?2001Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 29, nr 4, s. 285-291Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 821.
    Rosell, Erik
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Konsten att verka utan att synas- om stödjande aktörer i samverkansprocesser2009Ingår i: Från barkbröd till ciabatta- kreativitet och kontroll inom ekonomistyrning: En generationsbok tillägnad Lars-Göran Aidemark, Göran Andersson, Torbjörn Bredenlöw, Tomas Prenkert / [ed] Karin Jonnergård och Rolf G Larsson, Växjö: Växjö University Press , 2009, s. 227-244Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 822.
    Salas, Osvaldo
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Miljöhänsyn lönar sig.: Samhällsekonomiska följder av fluftföroreningsminskningen i två peruanska städer: En cost-benefit-analys2007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 823.
    Salas, Osvaldo
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Nationalekonomi.
    Rörligheten på arbetsmarknaden bland invandrare.: En litteraturöversikt2007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 824.
    Salas, Osvaldo
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Nationalekonomi/statistik.
    Månsson, Jonas
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Nationalekonomi/statistik.
    Productivity development and privatisation of the potable water and sewage sector in Chile2006Ingår i: Revista CIFE, ISSN 0124-3551, Vol. 9, nr 11, s. 12-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the effect of privatisation on productivity development in the Chilean potable water and sewage sector. We have access to high quality level data making possible to study the effects on a firm level. Productivity development is studied by means of the Malquist productivity index. Total productivity is divided into efficiency change and technical change. These three components are the analysed against privatisation with the use of a non-parametric Mann-Whitney test. The main result is that we do not find significant effects of privatisation on productivity development.

  • 825.
    Saleh, Fatima
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Bartsch, Susann
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Steen, Jessica
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Internal material handling at Volvo Construction Equipment Braås2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Background: Material handling is a large part of a company´s internal work and represents between 15 % and 70 % of the total cost of a manufactured product. By improving the internal handling of material, more efficient distribution and manufacturing flows are possible. The material handling process is an input to the production and assembly process that has to be defined and mapped so that it can be improved. The material handling process studied at Volvo CE Braås includes goods receiving, storage, packaging as well as the order/delivery process to assembly, and will finish with the material transport to the assembly line.

    Research questions: How can the material handling process, from goods receiving to assembly line, at Volvo CE in Braås be described by using VSM? What kinds of waste can be identified? By proposing a future-state map, how can the identified problems and waste be reduced or eliminated?

    Methodology: This thesis is a descriptive case study and was conducted with a deductive approach. Data was collected by our own observations, personal interviews, statistics, benchmarking and questionnaire. The scientific credibility of this thesis was secured by for example using many sources, avoidance of assumptions, studying a common process and following standardized steps of the VSM tool.

    Conclusions: The material handling process was described in the separated areas of goods receiving, storage and assembly line. Visualization was given in a current-state map. Five different kinds of waste were identified. Finally, suggestions of improvements were presented along with a future-state map.

    Suggestions on future research: A more detailed VSM including information flow and lead times could be studied. Scenario simulations of critical areas within the material handling process could be preformed. Furthermore, an ABC classification of articles and storage locations can be done to optimize storage.

  • 826.
    Saleh, Fatima
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Lanebäck, Sofia
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Karlsson, Maria
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Biomalkonceptet: En livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanteras2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007

    Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima Saleh

    Handledare: Helena Forslund och Leif Enarsson

    Titel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanteras

    Bakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.

    En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp.

    Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).

    Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten.

    Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar. Transporterna utgör den största miljöbelastningen för Biomalkonceptet. Biomal förbränns tillsammans med torv, RT-flis och PTP i varierande blandningar. Enligt belastningsindex ECO Sweden 1998 utgör NOx den största miljöbelastningen, vilket bidrar till försurning och övergödning. Enligt belastningsindex ET-long Sweden utgör CO2 den största miljöbelastningen, vilket bidrar till växthuseffekten.

    Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle gärna se att denna studie kompletteras med information om torv, RT-flis och PTP och sedan används vid en jämförelse med något annat bränsle eller annan bränsleblandning. Även annan användning av ABP skulle vara intressant att undersöka, till exempel dess framtida användning i Biodiesel.

  • 827. Salman, khalik
    et al.
    Arnesson, Leif
    Shukur, Ghazi
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Coach succession and  team performance; the impact of ability and timing:: Swedish ice hockey data2009Ingår i: Journal of Quantitative Analysis in Sports (JQAS), ISSN 1559-0410, E-ISSN 1559-0410, Vol. 5, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to identify a function for the team performance for professional ice hockey teams in Sweden. In order to understand how team performance relates to key variables such as coaching ability and coaching experience and succession, the OLS (Ordinary Least Squares) and the more robust quantile regression techniques are used to estimate team performance for the ice hockey teams. Quarterly data for the period 1975-2006 is used for this purpose. The results have shown that coaching ability has a rather significant positive effect on team performance, and that managerial succession during the season is found to have a rather significant negative effect on team performance. The results also indicate a strong correlation between coaching ability and team performance. Moreover, the quantile regression approach provided a better understanding regarding the dynamics of the factors that affect performance and provided more interesting results than the OLS normally does.

  • 828. Salman, Khalik
    et al.
    Shukur, Ghazi
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Nationalekonomi och Statistik.
    von Bergmann-Winberg, Marie-Louise
    Comparison of econometric modelling for domestic and international tourism demand: Swedish data2007Ingår i: Current issues in Tourism Journal, Vol. 10, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 829.
    Sandell, Michaela
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Lagrosen, Stefan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. University West.
    Health and fitness marketing: the role of relationships and and trust2009Ingår i: Proceedings of 14th Biennial World Marketing Congress: Marketing in Transition : Scarcity, Globalism, and Sustainability, 22-25 July 2009 / [ed] Campbell, Colin L., Oslo: Oslo School of Management , 2009, s. 77-81Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose for the study is to explore relationship marketing in the health and fitness sector with a special focus on trust. A qualitative study involving 15 health and fitness companies has been carried out. Important aspects of trust have been defined and a framework depicting the role of trust has been developed.

  • 830.
    Sandell, Michaela
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Lagrosen, Stefan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Relationship marketing in the fitness field: a Bourdieu-inspired study2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to explore the usability of Bourdieu’s theories for describing relationship marketing in the health and fitness industry. A multiple case study involving fifteen companies in the health and fitness sector has been carried out. In depth interviews with 55 company staff and 71 customers provided data that was first analysed unconditionally inspired by the constant comparative method from the grounded theory methodology. Afterwards, they were related to Bourdieu’s theories in a conceptual analysis. A framework that relates Bourdieu’s different concepts to the empirical findings contained in the categories and assesses their relevance has been elaborated. This study is limited to the health and fitness sector. The possibilities of generalising the findings to other industries are uncertain. Nevertheless, the way of using some of Bourdieu’s concepts that has been developed in this study should be relevant for studies in other areas a well. Novel ways of assessing return on relationships are proposed as well as means of depicting the industry in the form of fields on three different levels. This should be valuable for managers in the health and fitness industry as well as for advancing the theoretical conceptualisation of services marketing.

  • 831.
    Sandell, Michaela
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Marknadsföring.
    Lagrosen, Stefan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Marknadsföring.
    Relationship marketing in the fitness field: a Bourdieu-inspired study2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to explore the usability of Bourdieu’s theories for describing relationship marketing in the health and fitness industry. A multiple case study involving fifteen companies in the health and fitness sector has been carried out. In depth interviews with 55 company staff and 71 customers provided data that was first analysed unconditionally inspired by the constant comparative method from the grounded theory methodology. Afterwards, they were related to Bourdieu’s theories in a conceptual analysis. A framework that relates Bourdieu’s different concepts to the empirical findings contained in the categories and assesses their relevance has been elaborated. This study is limited to the health and fitness sector. The possibilities of generalising the findings to other industries are uncertain. Nevertheless, the way of using some of Bourdieu’s concepts that has been developed in this study should be relevant for studies in other areas a well. Novel ways of assessing return on relationships are proposed as well as means of depicting the industry in the form of fields on three different levels. This should be valuable for managers in the health and fitness industry as well as for advancing the theoretical conceptualisation of services marketing.

  • 832.
    Savaş, Ayşe
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    An Analysis of Turkish Education System2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 833.
    Schultz, Patrik
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Performance management process at Wica Cold AB: towards an improved performance in the order-to-delivery process2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

     

     

    Thesis, civilekonomprogrammet, School of Management and Economics at Växjö University, Logistics, FE3094, spring 2009

    Author: Patrik Schultz 840222

    Tutor: Helena Forslund

    Title: Performance management process at Wica Cold – towards an improved performance in the order-to-delivery process

    Background: Performance measurement and the management of it have become of great importance for organizations in order to compete in today’s business environment. The performance management process at Wica Cold AB is not very well developed and they would know like to know how it can be developed in order to improve performance in the order-to-delivery process. Performance in this thesis covers the aspects of efficiency, quality, deliveries, time, flexibility and improvements. The PM-process is in this thesis seen as measures used, collection and analyzing of data and make use and take action based on the measures. How to make use of the measurement information, what should be measured and that lack of resources is an important aspect for the PM-process in SMEs like Wica are the main problems identified.

    Objectives: The objectives are to describe the PM-process at Wica Cold and the corresponding performance in the OTD-process. Furthermore the objectives are to find ways to develop the PM-process in order to improve performance in the OTD-process, also taking into consideration the characteristics of a SME regarding the PM-process.

    Methodology: This thesis is a case study and it is both descriptive and explanatory. The main scientific perspective in this thesis is the positivistic and it has a deductive approach. Data is mostly collected through semi-structured interviews. The scientific credibility is secured by interviewing employees at different positions, consider many views (theory, the benchmark study at Getinge Disinfection and the variety of data collection at Wica) and by gather all relevant information for the thesis on my hard drive.

    Results, conclusions: The current PM-process only has a few measures and it is not communicated to the employees very well. The performance in the order-to-delivery process is satisfying but can in many ways be improved. The PM-process can develop with some new measures and some small changes and additions in the current measures. One main aspect in this regard is to measure the amount of guarantee claims and percentage of orders delivered on time instead of only costs for backorders and guarantee claims. The measures should be published on a board on the shop floor as a way to make use and take action based on the measures. Meetings every other week should be in place to discuss ideas from employees and the value-added time. This improves performance since it highlights important aspects and common problems and a way to improve that performance can be found. The characteristics of a SME are taken into consideration for instance by limiting the amount of measures used and by making them simple and easy to collect.

  • 834.
    Schultz, Patrik
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Saha, Janne
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Ljunggren, Sebastian
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Jakten på miljömässig effektivitet: - en fallstudie av miljöarbetet på tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem.

    Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat.

    Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. .

    Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål.

    Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.

  • 835.
    Schömer, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Genusvetenskapliga perspektiv på rätten2009Ingår i: En bok om genus: nyfikenhet, nytänkande, nytta, Växjö: Växjö University Press , 2009, 1, s. 207-234Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I ”Genusvetenskapliga perspektiv på rätten” gör Eva Schömer en analys av de båda begreppen jämställdhet och jämlikhet mot bakgrund av den nya diskrimineringslagen från 2009. Schömer menar att den nya lagen tyvärr inte ger ett samlat skydd mot diskriminering. Snarare gör den intryck av ett splittrat och tämligen ostrukturerat hopkok av skilda former av diskriminering, visserligen sammanförda i en ny lag. Hon understryker att det onekligen är positivt att diskrimineringsbegreppet har utvidgats från att, som tidigare var fallet, endast omfatta indirekt och direkt diskriminering till att i dag även inkludera trakasserier, sexuella trakasserier och instruktion om att diskriminera samt att könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder har fogats till listan över diskrimineringsgrunder. Men att detta inte kan uppväga bristen på reglering när det gäller det förebyggande aktiva mångfaldsarbetet. Genom en nyläsning av jämställdhetsbegreppet visar Schömer att detta begrepp, som egentligen var tänkt som en väg bort från det problematiska jämlikhetsbegreppet, är kodat av vithet. Avslutningsvis skriver Schömer att hon oroar sig över att diskrimineringslagen kan komma att leda till att underordnade gruppers ställning inte alls stärks genom lagen utan att den i stället kommer att leda till att grupper ställs mot varandra och jämförs för att därmed slås ut. På så sätt har möjligheten att skapa en jämställt jämlik rättsutveckling också gått om intet.

  • 836.
    Schömer, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Jämställdhet, jämlikhet, diskriminering i arbetslivet2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 837.
    Schömer, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Lund University.
    Jämställdhetens dilemman2003Ingår i: Mer än bara kvinnor och än: Feministiska perspektiv på genus, Lund: Studentlitteratur, 2003, 1, s. 89-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 838.
    Schömer, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Märk - värdig jämställdhet, SOU 2002:302002Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnor

    och män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade år 1998 att samtidigt

    som Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i

    världen (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställda

    land) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna.

    Kvinnomaktutredningen beräknade att det skulle ta omkring 150 år

    för att Sverige skulle bli jämställt på alla områden.

    I syfte att råda bot på den ojämna könsfördelningen och öka takten

    på jämställdhetsarbetet föreslog Kvinnomaktutredningen bland

    annat att pröva möjligheten att införa ett system för märkning av

    företag ur jämställdhetssynpunkt – en märkning som liknar den

    märkning som finns på miljöområdet.

    I augusti 1998 lades rapporten Jämställdhetsmärkning, konsumentmakt

    för ett jämställt samhälle (Ds 1998:49) fram. Studien

    resulterade i en rekommendation om att införa ett system med

    frivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer.

    Uppdraget

    Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och

    tjänster (FRIJA) har haft i uppdrag att mot bakgrund av nämnda

    studier utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa en

    frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Jämställdhetsmärkningen

    ska syfta till att utveckla kvaliteten på produkter

    och tjänster på ett sådant sätt att könsaspekterna beaktas.

    Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkning

    Frågor om jämställdhet har en flera hundra år lång historia. Redan

    under de svenska landskapslagarna behandlas frågor om mäns och

    kvinnors rättigheter. De svenska kvinnorna fick rösträtt först år

    1919, men det dröjde ytterligare ett år innan riksdagen antog ett

    förslag om en giftermålsbalk, som bland annat innebar att mannens

    målsmanskap över hustrun upphävdes (år 1921).

    Det dröjde emellertid ända till år 1970, innan den första motionen

    om att införa en lag mot könsdiskriminering lades fram. Men

    det dröjde ytterligare tio år innan Sverige fick sin första jämställdhetslag.

    Den 1 januari 1992 trädde den nu gällande jämställdhetslagen

    i kraft. Den lagen har skärpts och reviderats vid ett flertal

    tillfällen sedan dess.

    Trots denna långa historia av frågor om jämställdhet råder det

    fortfarande en förhållandevis stor osäkerhet inför frågan vad begreppen

    kön, genus och jämställdhet innebär.

    Kön och genus eller genus och kön

    Begreppen kön och genus eller genus och kön har diskuterats länge

    inom kvinnoforskningen och genusvetenskapen. Trots detta är alla

    ändå inte överens om vad som avses med vad och vad som kommer

    först av kön och/eller genus.

    Med kön avses ofta de biologiska skillnaderna mellan kvinnor

    och män, såsom att kvinnor generellt sett kan föda barn, vilket inte

    män kan. Därefter uppstår frågan om de biologiska skillnaderna

    även har betydelse för människors olika egenskaper.

    Det går en skarp skiljelinje mellan dem som menar att det finns

    specifikt kvinnliga respektive manliga egenskaper och dem som

    menar att det egentligen inte finns några skillnader alls utan att allt

    är konstruktioner – efterapningar.

    Om kön beskrivs som det som biologiskt sett skiljer kvinnor och

    män åt, kan genus i stället beskrivas som en kulturell tolkning av de

    biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män.1 Historikern Yvonne

    Hirdman menar i likhet med Joan Scott att genus är relaterat till

    makt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som är

    förknippade med ett visst biologiskt kön.2 Hirdman menar att

    genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’

    (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov

    till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att

    också biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mer

    symbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.3

    Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordning

    i alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindre

    utsträckning genomsyras av genus.

    Jämställdhet

    Jämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i förhållanden mellan

    kvinnor och män. Med jämställdhet avses nämligen att kvinnor och

    män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att

    __ ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,

    __ vårda hem och barn och

    __ delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. 4

    Jämställdhetsbegreppet rör med andra ord relationer och förhållanden

    mellan kvinnor och män. Utgångspunkten är att kvinnor och

    män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det

    sociala livet. Det betyder att de biologiska könen inte ska begränsa

    individens möjligheter att agera i vardagen. Det är emellertid inte

    helt oproblematiskt att relatera det sociala livet till de biologiska

    könen.

    Jämställdhetsmärkning

    Utredningens uppdrag att undersöka om det är möjligt att införa ett

    system för frivillig jämställdhetsmärkning och i så fall även föreslå

    kriterier som bör ligga till grund för bedömning av produkter och

    tjänster ur jämställdhetssynpunkt.

    Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste

    emellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan att

    för den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss också är

    förklaringen till varför det ser ut som det gör.

    Det händer nämligen inte heller allt för sällan att de biologiska

    könen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. Att

    kvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är bäst

    lämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistiken

    över hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock leda

    till en motsatt uppfattning.5 År 1999 utnyttjade endast 12 procent

    av männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenning

    uppgick således till 88 procent.

    Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaret

    för barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar sociala

    förhållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. Här kan

    till exempel nämnas att 33 timmar och 15 minuter per vecka av det

    obetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar

    20 timmar och 10 minuter åt sådant arbete.

    Att underlätta för kvinnor att vårda barnen – ett kardinalfel

    Men det kan vara vanskligt att ta dagens situation för given och

    överföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter och

    tjänster, vilket följande beskrivning utgör ett exempel på.

    En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor att

    lämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andra

    fritidsaktiviteter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad.

    Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlätta

    för kvinnor att transportera barn mellan olika platser leder

    inte till annat än att de traditionella föreställningarna om kvinnor

    och män förstärks och befästs i stället för att luckras upp.

    Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle vara

    möjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställd-

    hetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad en

    sammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kan

    leda till. Detta kan också förstås som en akt, som liksom ett rituellt

    socialt drama förutsätter en utgångspunkt om genusageranden:

    en föreställning som upprepas. Denna upprepning är på en och samma

    gång en förnyad iscensättning och en förnyad upplevelse av en rad

    innebörder som redan är socialt etablerade; och den är en rutinartad

    och ritualiserad form av legitimering.6

    Det är när man utgår från det som syns i vardagen som föreställningar

    om kvinnliga och manliga genus konstrueras. Ett exempel på

    detta utgör tanken att det är naturligt att kvinnor ska ha huvudansvaret

    för barn och familj, eftersom det är kvinnor som kan bli

    gravida och föda barn. Om män inte förknippas med föräldrarollen

    blir faderskapet osynligt, vilket bland annat kan leda till föreställningar

    om att män inte har samma förmåga att ta hand om barn och

    familj som kvinnor har. På så sätt kommer de traditionella bilderna

    av kvinnor och män att genereras, genom att de ständigt upprepas.

    Att tillverka en bil som gör det möjligt för kvinnor att ta hand

    om hem och barn i än mer effektiv utsträckning än tidigare leder

    knappast till en mer jämställd situation. I stället kommer de resonemang

    som ligger till grund för en sådan tillverkning att leda till

    att den allmänna uppfattningen förstärks att det är kvinnor som har

    huvudansvar för hem och familj.

    Det nu förda resonemanget utgör endast ett exempel på de

    svårigheter och problem som kan uppstå när sociala skeenden tas

    som intäkt för biologiska förhållanden.

    Uppbyggnader av system för bedömning av

    överensstämmelse

    År 1985 antogs den s.k. Vitboken som lade grunden till 1987 års

    revidering av Romfördraget, enligt vilket det är nödvändigt att

    avskaffa sådana tekniska handelshinder som innebär att det måste

    genomföras en förnyad bedömning av överensstämmelse av föreskrifter

    så snart en produkt ska lanseras i något av Unionens medlemsländer.

    Detta ställer krav på ömsesidigt erkännande av prov-

    ningar och certifieringar samt ömsesidiga villkor och regler för

    laboratorier, certifierings- och besiktningsorgan.

    År 1999 antog Europaparlamentet en resolution om standardiseringen

    i Europa, som innebär ett erkännande av standardiseringen

    enligt den nya metoden. Den europeiska standardiseringen är frivillig.

    Den syftar till att underlätta den fria rörligheten för varor.

    De mekanismer som införts för att uppnå detta mål grundar sig på

    förebyggande av nya handelshinder, ömsesidigt erkännande och

    teknisk harmonisering.

    I Sverige är det SWEDAC som har det övergripande ansvaret för

    att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger en tillfredställande

    säkerhet och står i överensstämmelse med principerna

    i EU och även i övrigt godtas internationellt.

    Främjande av europeisk ram för företagens sociala ansvar

    I Europeiska kommissionens senaste grönbok Främjande av europeisk

    ram för företagens sociala ansvar uppmuntras arbetet med att

    öka de anställdas insyn och inflytande i det interna företagsarbetet

    Corporate social Responsibility. I dag finns det emellertid inte

    några ramar för vad detta innefattar.

    Grönboken syftar emellertid till att få in förslag om hur företag

    och fackföreningar, icke-statliga organisationer, myndigheter och

    andra som påverkas av deras verksamhet ska kunna samarbete för

    att åstadkomma en gemensam europeisk ram för företagens sociala

    ansvar. Vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning

    just skulle kunna tjäna som hjälpmedel för att uppmuntra till ett

    sådant samarbete.

    Vi menar också att det finns anledning att involvera landets länsexperter

    vid genomförandet av ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning.

    De skulle till exempel kunna anordna utbildningar i

    och om jämställdhet för att på så sätt nå ut med den bas som systemet

    för frivillig jämställdhetsmärkning vilar på – att integrera

    jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamhet som offentlig

    förvaltning.

    Jämställdhetsmärkningen underlättar offentlig upphandling

    Det ställs i dag höga krav på att den offentliga upphandlingen sköts

    på ett affärsmässigt sätt, vilket Utredningen tveklöst ställer sig

    bakom. Det är just därför som det är så viktigt att upphandlingen

    sker efter särskilda på förhand bestämda kriterier, eftersom det endast

    är då som det går att undvika skönsmässiga ad hoc-lösningar.

    På så sätt blir det också möjligt att nå upp till de högt ställda kraven

    på likabehandling inom EG-rätten.

    Utredningen konstaterar således att klara och enkla regler för

    offentlig upphandling såsom att godta märkningar och certifieringar

    från öppna system faktiskt innebär ett effektivt redskap för

    att nå målet: en fri marknad med fri rörlighet över gränserna för

    varor, tjänster, kapital och personer.

    Ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle faktiskt

    kunna underlätta den offentliga upphandlingen, genom att märkningen

    skulle kunna tjäna som en garanti för att den aktuella verksamheten,

    produkten och/eller tjänsten uppfyller de krav som är

    uppställda för märkningen.

    Producenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning

    Utredningen har tagit del av en kvantitativ studie från hösten 1999

    samt även genomfört en kvalitativ studie över intresset för frivillig

    jämställdhetsmärkning från näringslivets sida (hösten 2000).

    Sammantaget visar de båda studierna att det finns ett intresse för

    frågor om jämställdhet, även om det råder brist på kunskap om vad

    jämställdhetsbegreppet innebär. Trots detta uppger nära 30 procent

    av företrädare för skånska företag att de är intresserade av att jämställdhetsmärka

    sina företag.

    Vid Utredningens intervjuer med företrädare för olika företag

    inom skiftande branscher framkom framför allt önskemål om att

    ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste ställa krav både

    på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete och på att jämställdhetsarbetet

    även får effekter på de produkter och/eller tjänster

    som produceras/utförs vid verksamheterna. Annars, framhöll de,

    finns det risk för att systemet inte blir trovärdigt, utan endast en

    form av läpparnas bekännelse.

    Konsumenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning

    Under hösten 2001 genomförde Statistiska centralbyrån på

    uppdrag av Utredningen en kvantitativ studie över konsumenters

    intresse för att köpa och/eller ta del av jämställdhetsmärkta varor

    och/eller tjänster.

    I den studien blev det tydligt att det finns ett förhållandevis stort

    intresse från konsumenternas sida att köpa och/eller ta del av

    jämställdhetsmärkta varor och/eller tjänster.

    Störst intresse visade konsumenterna för att placera pengar i

    banker som lånar ut pengar till kvinnor och män på lika villkor (84

    procent) och att ha möjlighet att köpa receptfria läkemedel som är

    utprovade på både kvinnor och män (83 procent). Så många som 82

    procent uppgav att de kan tänka sig att köpa produkter och/eller

    tjänster som produceras/utförs vid verksamheter där det finns en

    upprättad jämställdhetsplan.

    Jämställdhetsmärkning och certifiering i

    jämställdhetshänseende

    Det går en skiljelinje mellan möjligheten att å ena sidan märka

    varor och/eller tjänster och å andra sidan genomföra bedömningar

    av verksamheters interna och externa arbete med hjälp av till exempel

    ledningssystem för att bli certifierad i till exempel jämställdhetshänseende.

    Utredningen genomför en analys av och ger även förslag på de

    kriterier som ska ligga till grund för jämställdhetsmärkning av livsmedel,

    läkemedel, möbler, kontorsredskap, verktyg, maskiner, produkter

    inom bilindustrin, banktjänster, försäkringstjänster, hotelltjänster

    och restaurangtjänster.

    Utredningen ger även förslag på de kriterier som Utredningen

    menar ska ligga till grund för att en verksamhet ska kunna bli certifierad

    i jämställdhethänseende.

    Tvåstegsmodell

    För att jämställdhetsmärkningen ska vinna framgång på marknaden

    är det viktigt att systemet blir trovärdigt. Utredningen har tagit

    fasta på vad som har framkommit vid våra diskussioner med såväl

    enskilda företrädare för olika näringsverksamheter som arbetsmarknadens

    parter: att ett frivilligt system för jämställdhetsmärk

    ning måste ställa krav både på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete

    och det som produceras respektive levereras vid verksamheten

    – tvåstegsmodellen.

    Det första steget i tvåstegsmodellen består av de generella jämställdhetskriterierna

    som ställer krav på såväl det interna som det

    externa jämställdhetsarbetet vid verksamheten. Det andra steget

    utgörs av specifika jämställdhetskriterier som är särskilt anpassade

    till de olika produkterna och/eller tjänsterna. Vid utformningen av

    kriterierna är det viktigt att hela tiden hålla jämställdhetsbegreppet

    i åtanke: att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter

    och möjligheter i det sociala livet – de biologiska könen ska inte

    begränsa individens möjlighet att agera i vardagen.

    Certifiering i jämställdhetshänseende

    En fördel med att möjliggöra certifiering i jämställdhetshänseende

    är att även de verksamheter som inte producerar något (varken

    produkter eller tjänster) kommer att få möjlighet att få en bekräftelse

    på sitt goda jämställdhetsarbete. Det centrala för certifieringssystem

    är dess fokus på verksamhetsarbetet.

    Att certifiering även är möjligt att användas inom föreningslivet

    utgör ytterligare en poäng i sammanhanget. Certifieringen kommer

    således att kunna bli ett konkurrensmedel även bland föreningar

    när det gäller värvning av medlemmar. Det borde i sin tur kunna

    leda till att kraven på att införliva jämställdhet i samhällslivets olika

    områden kommer att öka. På så sätt borde det också finnas goda

    chanser att öka takten på jämställdhetsarbetet och att nå upp till

    syftet med lagen att integrera jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamheter

    som offentliga förvaltningar, genom att anlägga ett

    jämställdhetsperspektiv på dessa verksamheter.

    Ur ett samhälleligt perspektiv borde detta således leda till ett mer

    jämställt samhälle.

    En lag för frivillig jämställdhetsmärkning

    Till skillnad från vad som gäller på miljöområdet finns det endast

    ett fåtal rättsliga regler på jämställdhetsområdet (drygt 300 på

    miljöområdet, vilket ska jämföras med drygt 10 på jämställdhetsområdet).

    Det finns i dag en stor osäkerhet inför vad som avses

    med jämställdhet. Vi menar att det tyder på att det finns ett behov

    av regler som både beskriver och ringar in området.

    Mot bakgrund av detta föreslår vi att ramarna för det frivilliga

    systemet för jämställdhetsmärkning ska regleras genom en lag för

    frivillig jämställdhetsmärkning.

    Rätten att jämställdhetsmärka en produkt/tjänst eller bli certifierad

    i jämställdhetshänseende bör få konstruktionen av en rättighet

    som är absolut. Mot bakgrund av att regleringen inte bör göras mer

    ingripande än nödvändigt menar vi att en ramlag kan ge det skydd

    som behövs för att ge jämställdhetsmärkningen en etablerad ställning,

    som är likvärdig med miljömärkningens på marknaden.

    Lagens ramar ska bestå av syftet med lagen, villkoren för jämställdhetsmärkningen

    och utpekande av den ackrediterande myndigheten.

    De preciserade kriterierna bör i stället utformas av en nämnd

    som liknar nämnden för miljömärkning, genom att överlåta utformningen

    och utvecklingen av såväl kriterierna som råden på en

    nämnd för jämställdhetsmärkning kan utformningen och utvecklingen

    av dem gå snabbt och det kommer också att kunna skötas av

    dem som är mest insatta i de aktuella frågorna.

    Systemet föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

    System för jämställdhetsmärkning

    Mot bakgrund av att det finns en stor risk för att jämställdhetsfrågorna

    kommer i skymundan om de hanteras parallellt med eller

    inlemmas i något av dagens befintliga system, föreslår vi att det

    införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning som görs oberoende

    av andra märkesordningar, vilket inte ska blandas samman

    med frågan varifrån systemet ska hanteras.

    Om jämställdhetsmärkningen läggs in under SIS Miljömärkning

    AB, som är etablerat i märkningshänseende, är det troligt att

    systemet kan komma att dra fördelar av den goodwill och det anseende

    som SIS Miljömärkning AB åtnjuter.

    Det går inte heller att bortse från den betydelse det har att SIS

    Miljömärkning AB redan har ett väl inarbetat system för hur frågor

    om märkning kan skötas. Visserligen kan ett nytt bolag mycket väl

    sätta sig in i hur märkningen bör och kan hanteras. Men det är

    också så att nya verksamheter ofta drabbas av så kallade barnsjukdomar.

    Vi kan således inte finna annat än att regeringen bör uppdra

    åt SIS Miljömärkning AB att vid sidan av Svanen och Blomman

    även hantera jämställdhetsmärkningen

    Ytterligare en fördel med att uppdra åt SIS Miljömärkning AB

    att hantera jämställdhetsmärkningen är att det bolaget har förgreningar

    i hela Norden, vilket gör det möjligt att nå ut med jämställdhetsmärkningen

    utanför Sveriges gränser. Nordiska ministerrådet

    har också uttryckt ett intresse för Utredningens arbete.

    Nämnd för jämställdhetsmärkning

    Att den föreslagna lagen om frivillig jämställdhetsmärkning föreslås

    vara en ramlag innebär bland annat att lagen endast markerar ramarna

    för dess tillämpningsområde. Lagens innehåll är således tänkt att

    utvecklas i det sammanhang där den tillämpas. Detta innebär att

    lagen endast markerar de yttre ramarna vad avser de generella och

    specifika jämställdhetskriterierna. Utformningen av kriterierna för

    jämställdhetsmärkning av produkter och/eller tjänster ska på samma

    sätt som gäller inom den nordiska miljömärkningen utformas av en

    nämnd för jämställdhetsmärkning.

    Såväl de specifika jämställdhetskriterierna som råden för tillämpningen

    av de generella jämställdhetskriterierna ska utformas av en

    särskild nämnd för jämställdhetsmärkning.

    Det frivilliga systemet för jämställdhetsmärkning är flexibelt på

    så sätt att det bygger på en uppmaning till dialog mellan nämnden

    för jämställdhetsmärkning och representanter för närings- och föreningsverksamheter

    samt offentliga förvaltningar vid utformningen

    av de specifika jämställdhetskriterierna för produkter, tjänster samt

    råden för bedömning av det interna och externa jämställdhetsarbetet.

    Det betyder således att nämnden även måste hålla sig à jour med

    hur forskningen utvecklas på området och hur aktuella branschorganisationer

    samt företrädare för arbetsmarknadens parter ser på

    frågor om jämställdhet, jämställdhetsmärkning och certifiering i

    jämställdhetshänseende.

  • 839.
    Schömer, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Recension: Åsa Gunnarsson och Eva-Maria Svensson, Genusrättsvetenskap Studentlitteratur (2009)2009Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 32, nr 4/127, s. 107-110Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 840.
    Schömer, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster :: delbetänkande / av FRIJA - Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster - SOU 2001:92001 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 841.
    Schömer, Eva
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Semesterlöneförsäkring för små företag : delbetänkande /av Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester Ds 1991:1091991Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 842.
    Schömer, Eva
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Funck, CarinaInstitutionen för handelsrätt, Lunds universitet.Mulder, Bernard JohannKristianstad högskola.Nyström, BirgittaJuridiska fakulteten, Lunds universitet.Westregård, AnnamariaInstitutionen för handelsrätt, Lunds universitet.
    Övningar för kurser i arbetsrätt2005Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetsrätt omfattar de regler som behandlar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Boken innehåller arbetsrättsliga övningsuppgifter på såväl grundläggande som avancerad nivå och spänner över stora delar av det arbetsrättsliga fältet. Boken vänder sig till dem som vill träna sig i arbetsrättslig problem – och konfliktlösning och kan med fördel användas vid arbetsrättsliga studier samt vid studier i jämställdhet och mångfalt inom det genusvetenskapliga fältet.

  • 843.
    Schömer, Eva
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Staaf, Annika
    Malmö högskola.
    Zanderin, Lars
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
    Rätten att säga det som tänks eller mänskliga rättigheter i ett intersektionellt perspektiv2007Ingår i: Mänskliga rättigheter i svensk belysning, Malmö: Liber förlag , 2007, 1, s. 95-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln belyser Schömer mänskliga rättigheter från ett feministiskt intersektionellt perspektiv mot bakgrund av dom från Högsta domstolens år 2005 i vilket yttrandefriheten och religionsfriheten ställdes på sin spets. En pingstpastor höll i juli 2003 en predikan under temat ”Är homosexualitet en medfödd drift eller onda makters spel med människor?” I artikeln diskuteras domen mot bakgrund av den liberala rättstraditionen varvid Schömer konstaterar att principen om alla människors lika värde inte kan tillmötesgås eftersom likvärdighetsprincipen tar sin utgångspunkt i att olika intressen just har olika värde. Logiken i rätten när det gäller de mänskliga rättigheterna bygger, menar Schömer, på ett cirkelresonemang som är omöjligt att ta sig ur om utgångspunkten för dess bedömning inte förändras. För att råda bot på detta förordar Schömer en rättvisa som tar sin utgångspunkt i den reella konflikten, där värdekonflikter och intressekonflikter inte döljs och maskeras genom ett tal om likhet då det råder olikhet. Ett intersektionellt perspektiv på rätten skulle kunna råda bot på dessa problem eftersom ett sådant perspektiv inte underbygger de reella förhållandena med argument om att alla människor har lika värde. Ett feministiskt intersektionellt betraktelsesätt av rätten skulle kunna innebära att olika värden och olika de intressen som de är grundade på lyfts fram utan att något särskilt intresse förordas. Det blir på så sätt nödvändigt att låta olika intressen få företräde vid skilda tidpunkter, men till skillnad från hur det är i dag, är det viktigt att inte dölja vilket/a intresse/n som ligger till grund för bedömningen.

  • 844.
    Sevekvist, Charlotte
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
     - Kan man avsäga sig ett ansvar?   : Arbetsmiljö och delegering av arbetsuppgifter Södra Timber AB2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 845.
    Shukur, Ghazi
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Jönköping University.
    Mantalos, Panagiotis
    Lund University.
    Size and Power of the RESET Test as Applied to Systems of Equations. A Bootstrap Approach2004Ingår i: Journal of Modern Applied Statistical Methods, ISSN 1538-9472, Vol. 3, nr 2, s. 370-385Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The size and power of various generalization of the RESET test for functional misspecification are investigated, using the “Bootsrap critical values”, in systems ranging from one to ten equations. The properties of 8 versions of the test are studied using Monte Carlo methods. The results are then compared with another study of Shukur and Edgerton (2002), in which they used the asymptotic critical values instead and found that in general only one version of the tests works well regarding size properties. In our study, when applying the bootstrap critical values, we find that all the tests exhibits correct size even in large systems. The power of the test is low, however, when the number of equations grows and the correlation between the omitted variables and the RESET proxies is small.

  • 846.
    Sid, Johan
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Sid, Karin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Ett familjeföretags utmaning: Är nyckeltal vägen framåt?2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Sammanfattning

    Kanditatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE4223, VT 2008

    Författare: Johan Sid och Karin Sid

    Handledare: Eva Gustavsson

    Titel: Ett familjeföretags utmaning – Är nyckeltal vägen framåt?

    Bakgrund: I dag finns en mängd olika investerare som har valt olika strategi för att nå framgång. För det mesta omnämns inte vilka utmaningar som investeraren och det uteller uppköpta bolaget står inför. Vårt fallföretag är ett familjeföretag som blivit uppköpta av ett investeringsföretag. I och med förändringen av ägarstruktur, det vill

    säga att gå från ett familjeföretag till en koncern med externa icke aktiva ägare, andra intressenter som bank, ställs företaget inför nya krav. Steget från att styra verksamheten med en ”bottom line” syn till att analysera nyckeltal och agera därefter är en förhållandevis stor förändring. Företaget har tidigare inte prioriterat nyckeltal, inte tydligt definierat kritiska framgångsfaktorer eller över huvudtaget arbetat med balanserat styrkort eller motsvarande styrverktyg. Företaget har idag inte delegerat

    budget och/eller resultatansvar till de ansvariga cheferna.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om kraven på nyckeltal från en professionell investerare och bank hjälper familjeföretaget att styra sin verksamhet eller om de bara syftar till att säkra den investering man gjort.

    Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till företaget det vill säga inte ta hänsyn till koncernen om inte så specifikt krävs.

    Metod: Då vi ska studera ett företag i deras egen miljö anser vi att fallstudiemetoden passar bäst. Behovet av flexibilitet och på grund av att analys och datainsamling sker samtidigt i en växelverkan för att bättre förstå varför människor handlar som de gör och vad som är själva innebörden av handlandet utgör skälen till att vi kommer attkombinera fallstudiemetoden med den kvalitativa metoden. Vi kommer att fördjupa oss i problemområdet genom intervjuer och använda oss av företagets årsredovisning, affärsplan och deras hemsida för att samla information om företagets bakgrund.

    Resultat, slutsatser: Kan verksamhetsstyrning i företaget förbättras genom de från investerare och banken kravställda nyckeltalen? I dagsläget anser vi att svaret är nej. Dessa nyckeltal är rent finansiella och ur bankens perspektiv handlar det om att minimera risk och säkerhetsställa betalningsförmågan. Från investerarna har endast

    finansiella nyckeltal och finansiell information begärts. Ett system byggt på finansiella nyckeltal ger inte en tillfredställande bild av den operationella verksamheten.

    Vi tror att ett första viktigt steg är att gemensamt arbeta fram en vision, strategi och mål för företaget totalt och bryta ner detta på avdelningsnivå. Vidare tror vi att företaget måste bryta ned budget per avdelning, tilldela resultat och kostnadsansvar. Vår övertygelse är att om avdelningschefen inte vet hur det går kommer han/hon inte att arbeta lika målmedvetet. Det är viktigt att hela verksamheten involveras i förändringsarbetet och förstår syftet med det. Ledningen måste vara tydliga i delegeringen av ansvar i form av befattningsbeskrivningar, budget med mera. I och med det möjliggörs också ansvarsdelegering av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal.

    Förslag till fortsatt forskning:

    • Hur säsongsvariationer påverkar verksamhetsstyrning i ett nischat

    tillverkningsföretag, som agerar på en global marknad.

    • Hur kan man införa lean production i ett tillvekningsföretag med stora

    säsongsvariationer.

    • Försäljningsexpandering av ett svenskt nischat familjeföretag på en global marknad med starka säsongsvariationer.

  • 847.
    Singer, Florian
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Galibert, Jean Denis
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Chowdhury, Maruf Hossan
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Rehan, Fawad
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Supplier Integration at Holtab: A Case Study on the dyadic relation of an Electrical Substation Producer and its Supplier in Sweden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 848.
    Sjöberg, Charlotte
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Molnar, Helen
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Fondförvaltare som ägare2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll och

    sitt ägaransvar.

    Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag som

    de har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i takt

    med att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarna

    representerar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en stor

    andel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet i

    bolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi har

    fondbolagen upprättat en ägarpolicy. Fondförvaltare utövar ägandet i enlighet med policyn i

    de företag som fondbolaget investerar i. Problemet som uppstår är att fondförvaltare har

    andelsägarna som huvudmän vilket medför att det saknas incitament för fondbolagen att utöva

    aktivt ägande då de varken har rätt till vinstökning eller utdelning. Frågan är hur detta

    påverkar fondförvaltares syn på sin ägarroll och sitt ägaransvar?

  • 849.
    Sjödin, Johanna
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Urbanization and poverty as determinants for private sector participation in the water sector2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This study analyses whether urbanization and poverty have any importance for private sector participation (PSP) in the water sector, in developing countries. In the beginning of the 1990’s there was a surge in the interest of the private sector to participate in water and sanitation projects, after a long period of public dominance. There is a large need for investments since much of the population in developing countries does not have access to water and sanitation services and the demand is increasing. At the same time the water sector is prone to inefficiencies resulting from externalities and natural monopoly characteristics, and is therefore often highly regulated.

    A negative binominal regression model is used for the analysis. The dependent variable is the number of water and sanitation projects with private sector participation in a country. The independent variables are population, GDP/capita, aid, debt, water resources, government effectiveness, degree of urbanization and degree of poverty. The main results are that urbanization is positively significant for PSP in the water sector, while poverty has no significant effect.

  • 850.
    Sköld, Henrik
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Danielsson, Erik
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Svensson, David
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Frivilligt redovisad information i årsredovisningar: -2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.

    Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.

    Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.

    Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.

141516171819 801 - 850 av 941
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf