lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 190
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Den tobaksfria familjen: utvärdering2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län har projektet Den tobaksfria familjen bedrivits perioden september 2009 - 2010. I projektet deltog utvalda verksamheter i Högsby och Nybro kommun. Projektet syftade till att fånga upp tobaksbrukande småbarnsföräldrar och blivande föräldrar för att motivera dem till tobaksstopp. Som en del i en projektutvärdering av projektet ”Den tobaksfria familjen” fick eHälsoinstitutet uppdraget att genomföra en utvärdering. Personalen intervjuades om sina upplevelser av att ha arbetat med metoden MI och hur deras samverkan med andra enheter i projektet hade fungerat.

    Utvärderingen av ”Den tobaksfria familjen” visade att personalen ser MI som en självklar metod för att arbeta förebyggande och med livsstilsförändringar inom tobaksavvänjning. Personalen angav att det är det sättet man måste möta föräldrarna på och att metoden stödjer arbetet att hjälpa föräldern att själv bli motiverad och komma till insikt. Alla intervjuade såg stor vinst med projektet och med den förnyade kunskap i MI de hade erhållit. Flera upplevde sig nu ha lättare att föra fram och prata kring tobaksbruk och tobaksfrågor med de föräldrar och blivande föräldrar som de möter.

    Det fanns inget större samarbete mellan de olika enheterna inom projektet utöver det som vissa enheter hade sedan tidigare. Inom projektet ”Den tobaksfria familjen” förekom främst träffar på lokal nivå och dessa hade inte lett till något utökat samarbete mellan verksamheterna.

    Utifrån utvärderingens resultat föreslår eHälsoinstitutet att följande punkter beaktas i det fortsatta arbetet med tobaksavvänjning riktat till småbarnsföräldrar: 

    • Regelbundna träffar med personal för tobaks- och metodfrågor genom vilka personalens behov av vidareutbildning, information och inspiration skulle kunna tillgodoses. 
    • Stöd till personal som arbetar med fler liknande metoder för att säkerställa att rätt metod används vid rätt tillfälle vilket skulle kunna öka effektiviteten och möjliggöra ett bättre resultat. 
    • Rutiner och/eller riktlinjer för hur pappor (sambos/partners) ska inkluderas vid frågor och dokumentation kring tobaksbruk. 
    • Förutsättningar för samarbete mellan olika verksamheter som arbetar kring småbarnsfamiljer med tobaksfrågor skulle kunna underlätta samverkan.
    • Information som är gemensam och landstingsövergripande skulle kunna underlätta för personalen och skulle kunna öka graden av kontinuitet för de tobaksbrukande föräldrarna. 
    • Länsövergripande samarbete såsom samordnad information och aktiviteter för att ta tillvara kunskaper och resurser för att anpassa tobaksavvänjning efter kulturella behov.
  • 2.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ensamhet på särskilt boende - förstudie2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett led i arbetet med förbättringsområdet ensamhet gav Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag att ingå i verksamheters eget förbättringsarbete med att stävja negativt upplevd ensamhet i särskilda boenden. Studien utfördes september-december 2015 genom en litteratursökning respektive intervjuer med sju personal.

    Litteratursökningen inkluderade elva artiklar i vilka följande aspekter framträdde som särskilt viktiga orsaker eller faktorer som påverkar negativt upplevd ensamhet på särskilda boenden: social isolering, förluster, fysisk försämring, grad av allmän tillfredsställelse. I flera artiklar hade olika digitala stöd prövats med gott resultat, t.ex. videosamtal och TV-spel.

    Personalen uttryckte att ensamhet är ett svårt begrepp att avgränsa. Det var inte helt klart för dem när ensamhet upplevs som negativ eller inte. Samtidigt såg de att många boende led av upplevd ensamhet, oro och upplevd ångest. Den tid personalen har för sociala aktiviteter och den tid de boenden har biståndsbedömt är begränsad. Personalen upplevde att denna tid borde vara mer omfattande då sociala aktiviteter är en tidskrävande arbetsuppgift och något de starkt upplevde behövdes. De boende hade många gånger svårt att upprätthålla en social aktivitet sinsemellan utan personal.

    Utifrån forskningsresultat och intervjuerna föreslår utvärderingen att verksamheten bör arbeta med följande för att minska ensamhet:

    • Främja social inklusion - inom verksamheten och med det omgivande samhället
    • Skapa social interaktion - stärka personalen i att stödja de boende som vill interagera
    • Lyfta sociala aktiviteter - ge dem tyngd och göra dem accepterade i verksamheten
    • Möjliggöra "det lilla mötet" - värdeskapande varje dag mellan personal och boende
    • Stärka personalen - i att tolka signaler och agera vid uttryckt dåligt mående
    • Insatser för att stärka boendes självkänsla
    • Insatser för att minska depression och ångest
  • 3.
    Axelsson, Clara
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Funktionsstudie: Obstetrix - Birth2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Till vårdIT-systemet Cosmic har Cambio tillsammans med målkunden Akademiska sjukhuset i Uppsala utvecklat en modul för obstetriken, Birth. Modulen acceptansgodkändes av Akademiska Sjukhuset juni 08 varefter man påbörjade test av systemet. Birth är inte testad i verklig användning av verksamheten vid tiden för utvärderingen och planeras att implementeras i Uppsala läns landsting, inom Mödrahälsovården (MHV) i april 09 och på Kvinnokliniken (KK) under hösten 09.

    Cambios vårdinformationssystem Cosmic, införs successivt inom Landstinget i Kalmar län. Sedan ett antal år tillbaka används inom Kvinnoklinikerna och Mödrahälsovården systemet Obstetrix för obstetrikspecifik dokumentation, parallellt med pappersjournalen. Inom KK och MHV finns bland personalen en oro att Birth inte klarar av de funktionella krav som finns och utifrån önskemål från Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (HSF) ansvarar ITförvaltningen för att en funktionsjämförelse genomförs mellan Birth och Obstetrix. eHälsoinstitutet uppdrogs genomföra en sådan utvärdering i form av en funktionsjämförelse mellan Birth och Obstetrix.

    Genom intervjuer gjorda med representanter från obstetrikverksamheten i Kalmar Läns Landsting togs en lista fram över funktioner som verksamheten ser som väsentliga krav på ett IT-stöd, Funktionskravslista. Utvärderingen studerade respektive system utifrån denna lista.

    Utvärderingen visade att Birth, vid tiden för utvärderingen, i 6 punkter av 13 inte uppfyller verksamhetens krav till en tillfredsställande nivå. Det gäller funktionaliteten kring:

    • Ultraljud
    • Planeringsverktyg
    • Noteringsfunktion
    • Fosterövervakning
    • Överföring till kvalitetsregister/register
    • Utdata

    I resterande 7 punkter visade utvärderingen att funktionaliteten möter verksamhetens krav. I ett fall var funktionaliteten högre i Birth än i Obstetrix:

    • Partogrammet

    I de resterande sex punkterna befanns systemen som likvärdiga. Vidare bedöms att de tre första är funktioner, som genom att verksamheten använder hela Cosmics patientadministrativa samt specifika moduler, minskar dubbeldokumentation.

    • Remiss och svar
    • Labblistor
    • Läkemedelshantering
    • Diagnos
    • Samtycke Biobankslagen
    • Utskrifter
  • 4.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Motiverande samtal (MI) inom Riskbruksprojektet i Kalmar län: utvärdering av personalens användning av MI och behov av stöd2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län, har grund- och fördjupningsutbildning i metoden Motiverande samtal för vårdpersonal inom landstinget genomförts. Kurserna har getts inom ramen för Riskbruksprojektet, som är ett regeringsuppdrag med målet att frågor om riskbruk av alkohol och tobak ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården. Som ett led i att utveckla sin verksamhet kring MI har Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län uppdragit åt eHälsoinstitutet att genomföra föreliggande utvärdering. Syftet med utvärderingen var att skapa ett underlag för hur Landstinget i Kalmar län skall arbeta vidare med utvecklingen av utbildningspaket i MI, där även stöd till personal ingår. Utvärderingsresultatet är baserad på en webbaserad enkät besvarad av 151 individer samt två intervjuer med sammanlagt fyra individer.

    Utvärderingen resultat visar att MI är en viktig och väl använd metod som upplevs som bra av de som använder den. 54,3% av de som besvarat enkäten använder MI så gott som dagligen och 82,8% instämmer i hög grad med att de anser att MI är en bra metod. Dock är behovet av utbildning och stöd för att upprätthålla en praktisk användning av MI relativt stort. 66,1% av de som besvarat enkäten uppger att de har behov av mer utbildning i MI.

    Utifrån utvärderingens resultat rekommenderar eHälsoinstitutet att följande punkter beaktas i det fortsatta arbetet med utbildning och stöd avseende tillämpning av MI:

    • Kursutbud - tydligt beskrivet och varierat kursutbud i flera nivåer
    • Koda samtal - spela in för bedömning och återkoppling
    • Övningstillfällen - möjlighet att öva tillsammans med kollegor och experter
    • Lathund - översiktlig och situerad guide för att hjälpa i samtalet
    • Nätverk - stöd i det dagliga arbetet och forum för frågor
    • Informationssida på intranätet - för spridning av information och inspiration
    • Dokumentarkiv på intranätet - tydligt strukturerad tillgång till forskning och verktyget
    • Nyhetsmejl - sammanställt utskick som information, inspiration och en möjlighet för de som inte har tid eller kan söka själva
  • 5.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Registerdata i förbättringsarbete: personalens uppfattning inom Landstinget i Kalmar län2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som en del i ett större arbete med en fördjupningsanalys av Öppna Jämförelser Hälso- och sjukvård 2010 i Landstinget i Kalmar län gav landstinget eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag till landstingets pågående förbättringsarbete. Målet för uppdraget var dels att belysa hur personal använder registerdata i sitt pågående förbättringsarbete och dels hur man ser att man skulle kunna göra detta bättre. Studien har även undersökt hur personal upplever det att bli jämförd, i exempelvis Öppna Jämförelser. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med tio personer från landstinget, vid länets tre sjukhus och primärvården: Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, verksamhetsutvecklare, ekonom och verksamhetschef.

    Personalen trodde att man inom en snar framtid kommer att se mer av olika mätningar med snabb återföring. Personalen ansåg också att det ofta är svårt att ta reda på vad patienterna verkligen menar, men att det är viktigt att personalen försöker ta reda på det, genom olika mätningar.

    För att förändra attityder till registerdata måste personalen se registreringen som betydelsefull för sitt arbete. Det är viktigt att de närmaste cheferna uppmuntrar sin personal att använda register och berömmer dem när de gör det, att de synliggör personalens arbete och att de främjar ett klimat där alla kan vara delaktiga. Genom att återkoppla till personalen och bekräfta det de gör sätter man deras arbete med register och inmatning av data i ett meningsfullt sammanhang.

    För att öka trovärdigheten på data och jämförelser baserade på mätdata upplevde man att kvaliteten på indata måste höjas. Personalen ansåg att tolkning av registrerade data är nödvändig om de ska kunna användas. Siffror som presenteras måste relateras till den egna verksamheten och måste ges en bakgrund i form av svar på frågor om varför de ser ut som de gör. För att lära enheter att tolka data och för att kunna använda data behöver vissa initialt central hjälp.

    Överlag upplevde de intervjuade att personalen inom landstinget ser positivt på att bli jämförda oavsett om man ligger bra eller dåligt till. Jämförelsen blir både en morot och en piska för att förbättra verksamheten och nå uppsatta mål.

    I samtliga intervjuer påpekade man att uppdraget från landstingets ledning måste bli tydligare. Det är ledningen som måste staka ut vägen och peka på vilka områden som ska vara prioriterade att satsa på att förbättra. Genom att bryta ner nyckeltal till aktiviteter på olika nivåer kan man få fram hanterbara aktiviteter. Det är enklare att skapa förståelse för förbättringsarbete om man ställs inför något som verksamheterna kan genomföra.

    Personalen ansåg att det är viktigt att använda all tillgänglig data. Det är viktigt att på varje avdelning skapa en kultur där ”varje dag lite bättre” är implementerat i den ordinarie verksamheten- att man får till en kultur som kontinuerligt främjar förändring. Man måste lära sig att använda data som ett redskap att plocka ut, analysera och använda i sitt arbete.

    Rekommendation 

    • Utbilda personal i att registrera data och hantera register 
    • Prioritera framtagande av mallar för automatisk överföring från journal till register 
    • Utforma stöd för personalen att tolka sin egen data 
    • Främja att data, tolkning och resultat återkopplas till medarbetarna regelbundet 
    • Avsätta permanenta resurser för hantering av mätning, data och förbättring i det dagliga arbetet 
    • Främja inkluderandet av patienter i förbättringsarbete, genom exempelvis fokusgrupper 
    • Inkludera personal i tvärprofessionella grupper vid all central tolkning av registerdata
  • 6.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av iKBT: pilottest av internetstödd psykologisk behandling vid Landstinget i Kalmar län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län initierade 2010 en utredning för att undersöka möjligheten att använda internetstödd behandling inom kognitiv beteendeterapi (iKBT). 2011 inleddes diskussioner med två tjänsteföretag inom området: Psykologpartners och Livanda och under perioden 2012-08—2014-02 prövades två behandlingsystem i pilottester inom primärvård och psykiatri. Landstinget i Kalmar län gav eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet uppdraget att genomföra föreliggande utvärdering. Utvärderingens mål var att beskriva behandlarnas upplevelse av att använda två olika system för iKBT. Särskilt fokus skulle läggas på jämförelse mellan användningen inom primärvård och psykiatri. Utvärderingen skulle också om möjligt identifiera aspekter gällande breddning och upphandling.

    De deltagande behandlarna upplevde metoden iKBT som ett komplement till den traditionella behandling som respektive verksamheter erbjuder. iKBT ansågs kunna vara en kvalitetssäkring i det att materialet ser lika ut för alla patienter oavsett ansvarig behandlare.

    Behandlarna ansåg att det går att upprätthålla kompetens i två program som används relativt ofta men samtidigt ser man det som svårt för den enskilde att upprätthålla kompetens inom alla de program ett system erbjuder. Behandlarna ansåg båda systemen som generellt bra, men med olika positiva värden. Behandlarna upplevde system A som mer patientvänligt då det ansågs ha en stor variation i det material som ingår i de båda testade programmen. Behandlarna upplevde system B som mer behandlarvänligt. Den administrativa delen av systemet, som vänder sig till den behandlande parten, ansågs ha en hög funktionalitet och utgöra ett bra verktyg.

    Deltagarna var överens om att ett beslut om införande av iKBT måste ske på landstingsnivå för att möjliggöra framgångsrik implementation. Samtidigt utryckte deltagande behandlare starkt att det måste finnas en viljeyttring på förvaltnings- och politisk nivå att metoden iKBT är något som ska införas. Deltagarna ansåg att ett fåtal personer bör vara specialister i metoden men också att det måste finnas en, individ eller funktion, som har det övergripande ansvaret.

    Konklusion

    • Det behövs en landstingsövergripande organisation som innefattar både psykiatri och primärvård, enskilda behandlare kan inte driva iKBT som metod inom landstinget.
    • En samordnad marknadsföringsinsats är avgörande för rekrytering av patienter och för att upprätthålla information och kompetens kollegialt.
    • För att nå en framgångsrik användning av iKBT behöver en kontinuerlig funktion för utbildning skapas. Ny personal måste introduceras och redan introducerad personal måste kompetensutvecklas i iKBT och de system som kan användas.
    • Implementering av iKBT och användning av den standardisering av arbetsmetoder som följer programmen borgar för en ökad patientsäkerhet och ökad jämlikhet. Alla patienter i en behandling får ta del av ett utprövat material i sin helhet vilket säkerställer att en viss kvalitet kan uppnås.
  • 7.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Utvärdering av läkemedelsavstämning: rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges Kommuner och Landsting har inlett en satsning för att minska vårdskadorna i landet. Hit hör frågor gällande läkemedelsfel i vårdens övergångar. Man har sammanställt ett antal åtgärder som, konsekvent tillämpade, syftar till att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Detta åtgärdspaket sammanfattas i begreppet läkemedelsavstämning.

    På ortopedkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar infördes i början av år 2009 en ny rutin för läkemedelsavstämning, ”Säker läkemedelsordination”. Rutinen strukturerar ansvarsfördelning och arbetsuppgifter för läkare och sjuksköterskor gällande läkemedelsavstämning med klinikens patienter. För att underlätta dokumentation och förenkla kontroll samt rapportering till SKL infördes en mall för dokumentation i datorjournalsystemet Cosmic under oktober 2009 på ortopedkliniken.

    Inför ett eventuellt breddinförande av en dokumentationsmall för läkemedelsavstämning och rutiner kring läkemedelsavstämning i Cosmic gav Landstinget i Kalmar län uppdraget åt eHälsoinstitutet att genomföra en utvärdering. Utvärderingen hade till syfte att ta tillvara erfarenheter av rutin och mall på ortopedkliniken.

    Rutinen för läkemedelsavstämning upplevdes av läkare och sjuksköterskor som enkel att följa. Läkarna ansåg dock att det är en onödig rutin för de planerade patienter man tar emot på avdelningen; sjuksköterskor uppgav att de finner stöd i rutinen. Utvärderingen föreslår att rutinen ska kompletteras med anvisningar om var dokumentation av läkemedelsavstämning ska ske och att det ska beskrivas hur personal ska agera då tillfälliga läkemedel inte är utsatta vid patientens hemgång.

    De starkaste synpunkterna på dokumentationsmallen i Cosmic för läkemedelsavstämning gällde presentationen av sökorden i epikrisen. Alla intervjuade yrkeskategorier ansåg att presentationen var mycket svårläst och utvärderingen föreslår därför att mallen döljs i epikrisen. Utvärderingen föreslår även att en värdering av de befintliga sökorden genomförs för att utveckla dessa till, enligt verksamhetens mått, mer relevanta.

    Personalen upplevde det svårt att uppskatta huruvida mall och rutin medfört att antal läkemedelsfel minskat. Fall där fel upptäckts och rättats till förekom under tiden man arbetat enligt rutinen vilket betraktas som en positiv effekt. För att undersöka huruvida rutinen och/eller mallen bidrar till att minska antal läkemedelsfel föreslår utvärderingen att en jämförande före- och efterstudie av journaler genomförs.

  • 8.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Byrman, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Skoglund, Astrid
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Stevenson-Ågren, Jean
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    "Det kan bli så mycket fel": Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Mina vårdkontakter: Utvärdering av ett pilotprojekt i Landstinget i Kalmar län2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett led i utvecklingen av ”Vården på webben” har en applikation, ”Mina vårdkontakter”, testats i ett pilotprojekt av Landstinget i Kalmar län. Inför breddinförandet av Mina vårdkontakter uppdrog Landstinget i Kalmar län eHälsoinstitutet att genomföra föreliggande utvärdering med målet att samla in och ta tillvara erfarenheter från pilotprojektet och de verksamheter som däri deltagit.

    Utvärderingen är en kvalitativ studie där totalt 17 intervjuer genomförts, 15 med vårdpersonal och 2 med pilotprojektets ledning. Representanter från respektive av de 11, i pilotprojektet deltagande enheterna, har intervjuats. I samband med de 15 intervjuerna med vårdpersonal har en enkät fyllts i. I gruppen vårdpersonal har sjuksköterskor, läkarsekreterare och chefer inkluderats. En läkare fanns med i urvalet dock avbokades denna intervju pga. sjukdom.

    Sammantaget är de flesta nöjda med sitt deltagande i pilotprojektet samt användningen av Mina vårdkontakter. Man upplever att den information och utbildning som givits innan införandet varit tillfredsställande och bra. Den generella attityden hos personalen har varit övervägande positiv med få undantag. Den yrkesgrupp som uppfattas av andra yrkesgrupper som minst positiv till Mina vårdkontakter är läkare.

    Mina vårdkontakter upplevs av samtliga som en enkel applikation att lära och använda. Användarna tyckte generellt att applikationen fyllde en viktig funktion. Men systemet upplevs vid tiden för utvärderingens genomförande dock som långsamt.

  • 10. Beck, Inger
    et al.
    Runeson, Ingrid
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Blomqvist, Kerstin
    To find inner peace: soft massage as an estabished and integrated part of palliative care2009Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, Vol. 15, nr 11, 541-545 s.Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 11.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Hagberg, Margaretha
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå Universitet.
    Familj och sociala relationer.2009Ingår i: Omvårdnadens grunder / [ed] Öhlén J. & Friberg F, Studentlitteratur, 2009, 65-84 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Pauline
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Årestedt, Kristofer
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Berg, Agneta
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Families' Importance in Nursing Care: Nurses' Attitudes An Instrument Development2008Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 1, 97-114 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 13.
    Benzein, Eva
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Pauline
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Årestedt, Kristofer
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nurses' Attitudes About the Importance of Families in Nursing Care: A Survey of Swedish Nurses2008Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 2, 162-180 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14. Berglund, M
    et al.
    Nilsson, C
    Révay, Peter
    Högskolan i Kalmar, Institutionen för kommunikation och design.
    Petersson, Göran
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Nilsson, Gunilla
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Nurses´ and nurse students´demands of functions and usability in a PDA2007Ingår i: International Journal of Medical Informatics, Vol. 76, 530-537 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Bondesson, Åsa
    et al.
    Lunds Universitet.
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Eriksson, Tommy
    Lunds Universitet.
    Höglund, Peter
    Lunds Universitet.
    A structured questionnaire to assess patient compliance and beliefs about medicines taking into account the ordered categorical structure of data2009Ingår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 15, nr 4, 713-723 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    RATIONALE, AIMS AND OBJECTIVE: The objectives were to describe and evaluate the structured medication questionnaire and to improve data handling of results from the Morisky four-item scale for patient compliance and Beliefs about Medicines Questionnaire-specific (BMQ-specific). METHODS: A questionnaire was developed with the purpose of being used when identifying medication errors and assessing patient compliance to and beliefs about medicines. RESULTS: A majority of the respondents (62%; CI 45-77%) had at least one medication error. Assuming that all items are equally important in the Morisky four-item scale we presented four alternative ways to create a unidimensional global scale. A two-dimensional global scale was also constructed. The results from the BMQ-specific were presented in different ways, all taking into account that the scale has ordered verbal categories: at the level addressing each specific question, at the sub-scales 'concern' and 'necessity' level and at the global level. CONCLUSIONS: The structured medication questionnaire can be used in daily practice as a tool to identify drug-related problems. The choice of how to use and present data from those scales in research depends on patient characteristics and how discriminating one would like the scales to be.

  • 16.
    Bourelius, Lasse
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Forsberg, Åsa
    Lund University.
    OER – an international trend with slow development in Sweden2012Ingår i: Sciecom Info: Nordic-Baltic Forum for Scientific Communication, ISSN 1652-3202, Vol. 8, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Brandt, Patrik
    Blekinge Institute of Technology.
    Information in use - Aspects of information quality in workflows2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Brandt, Patrik
    et al.
    Blekinge University of Technology.
    Östlund, Louise
    Blekinge University of Technology.
    Informatisk forskning om riskanalysprocess applicerad på Apoteket AB:s kundcenterverksamhet2004Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Fossdal Finnas, Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). eHälsoinstitutet.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola ; Landstinget i Blekinge.
    Professionernas behov av kompetens inom eHälsa: Både befintlig och blivande personal inom hälsa, vård och omsorg2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Hafström, Angelica
    Innovare R&D AB, Sweden.
    Kompetensutveckling eHälsa: vilken kompetens behövs för vem och hur?2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I olika sammanhang och rapporter framkommer behov av ökad kompetens inom eHälsa. För att kartlägga vilken utbildning som finns samt hur behovet av kompetensutveckling inom eHälsa ser ut nationellt arrangerades vid VITALIS i Göteborg 23 april en workshop. Syftet var att påbörja en diskussion och kartläggning kring behov av kompetensförsörjning inom eHälsa, för att få upp ögonen för frågan och främja utveckling inom området. Målen med workshopen var att gemensamt besvara frågor om hur behovet av utbildning ser ut för olika intressenter samt hur och av vem utbildning bör erbjudas. På workshopen deltog omkring 30 personer som representerade landsting, kommun, regionförbund, IT-konsulter, myndigheter, arbetsgivarorganisation, fackförbund och akademi. Workshopen inleddes med en kort presentation av begreppet eHälsa, ämnena Medicinsk Informatik och Hälsoinformatik. eHälsobegreppet sattes även i ett större utvecklingsskontext med utgångspunkt i framtida utmaningar och ledningssystemet ”God Vård”. Befintliga utbildningar inom eHälsa presenterades därefter. Deltagarna delades sedan in i grupper som fick diskutera vilka ämnen som ska ingå i en eHälsoutbildning, för vilka målgrupper ämnet är relevant och i vilken form utbildning ska ges till olika målgrupper. Det finns redan idag en del utbildningar inom eHälsa. Utbildning inom eHälsa bedrivs vid 8 lärosäten och flera andra aktörer. Utbildningarna skiljer sig åt i längd, omfattning, målgrupp, form och innehåll. Det finns bl a fristående kurser, inslag av eHälsa i professionsutbildning, utbildningsprogram och uppdragsutbildning. Grupperna var eniga om att det finns behov av kompetensutveckling inom eHälsa. Alla behöver kunna allt av de ämnen som identifierades i grupperna, men i olika omfattning. Vad man behöver ha mest kunskap om beror på vilken roll man har i förhållande till eHälsa. Utbildning inom eHälsa bör ges i olika former: informell, icke formell och formell. Resultatet visar att det finns behov av fortsatt kartläggning kring hur utbildningen i dessa former till olika roller bör se ut. Utmaningar är också hur det ska genomföras och vem som ska ta ansvar för att kompetensutveckling sker. Detta behöver utredas, förtydligas och styras om det ska hända något. Mot bakgrund av den ökade digitaliseringen inom en vård och omsorg som står inför stora förändringar, behöver frågan om utbildning inom eHälsa lyftas i flera olika sammanhang och komma upp på agendan.

    Förslag på fortsatta tänkbara initiativ:

    • Kommunicera och diskutera resultaten av denna workshop

    • Fortsatt kartläggning för att tydliggöra kompetensbehov för olika roller

    • Utveckla kompetensutvecklingsmodell som stöd för långsiktigt lärande

    • Fortsatt arbete för att tydliggöra ansvarsfrågan kring kompetensutveckling

    • Nationellt lyfta eHälsa som en tydlig del i professionernas kompetensutveckling

    • Uppföljningsaktivitet kring kompetensutveckling inom eHälsa på VITALIS 2016

    • Bilda en grupp på t ex LinkedIn för de som är intresserade av att driva utvecklingen

    för ökad kompetens inom eHälsa

    • Bilda ett nätverk för utbildningsaktörer inom eHälsa

  • 21.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av eHälsa - 10 års erfarenhet2014Ingår i: Vitalis - Nordens ledande eHälsomöte 2014: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hälso- och sjukvården har gjort omfattande satsningar på införande av IT-stöd för att få en bättre, säkrare och effektivare vård. IT-stöden ger dock inte alltid de avsedda effekterna och utvärdering blir då ett viktigt instrument i förbättringsarbetet. Vi har gjort en studie av 26 utvärderingsprojekt vid eHälsoinstitutet senaste 10 åren och kartlagt medarbetarnas erfarenheter av att utvärdera eHälsa. Dessa resultat kommer att användas för att förbättra metodik för utvärdering av eHälsa.

  • 22.
    Broberg, Hanna
    Linköping University.
    DEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system - En designteori och metod2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Broberg, Hanna
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Utvärdering av VårdIT-systemet Cosmic på en sjukhusklinik i Kalmar län2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att förbättra hanteringen av vårdinformation införde Landstinget i Kalmar län under åren 2004 till 2008 vårdIT-systemet Cosmic i de flesta av sina vårdverksamheter. Under hösten 2007 och våren 2008 genomförde eHälsoinstitutet en utvärdering av IT-systemets måluppfyllelse, problemlösning, handlingsstöd och verksamhetsstöd på en sjukhusklinik i länet.

    Det gjordes en studie av IT-systemet och verksamheten, en förändringsanalys, värdering av IT-systemet i verksamheten samt förslag på förändringar av ITsystemet och verksamheten.

    Utvärderingen resulterade i bedömning att införandet av IT-systemet har lett till att de flesta mål har uppnåtts och flera problem har blivit lösta. Dock finns vissa mål som ännu inte uppnåtts helt och vissa problem som kvarstår. Dessutom har införandet av IT-systemet orsakat vissa nya problem, men det har också lett till andra mindre förväntade förbättringar.

    Slutsatsen är att IT-systemet har sina styrkor, men också sina svagheter. Det finns därmed potential att genomföra förändringar för att förbättra IT-systemet för verksamheten. Personalen på kliniken är inte helt nöjd, men skulle heller aldrig vilja gå tillbaka till hur det var tidigare. Resultatet av utvärderingen pekar också på vikten av att utvärdera IT-systemet i verksamheten efter införandet.

  • 24.
    Broberg, Hanna
    Linköping University.
    Verksamhetsanpassade IT-stöd - Designteori och metod2006Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Caporuscio, Mauro
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Weyns, Danny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV). Katholieke University Leuven, Belgium.
    Andersson, Jesper
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    IoT-enabled Physical Telerehabilitation Platform2017Ingår i: Proccedings of the International Workshop on Engineering IoT Systems: Architectures, Services, Applications, and Platforms, IEEE, 2017, 112-119 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physical telerehabilitation services over the Internet allow physiotherapists to engage in remote consultation with patients at their homes, improving the quality of care and reducing costs. Traditional visual approaches, such as webcams and videophones, are limited in terms of precision of assessment and support for assistance with exercises. In this paper, we present a Physical Telerehabilitation System (PTS) that enhances video interaction with IoT technology to monitor the position of the body of patients in space and provide smart data to physiotherapists and users. We give an overview of the architecture of the PTS and evaluate (i) its usability based on a number of interviews and focus groups with stakeholders, and (ii) its technical efficiency based on a series of measurements. From this evaluation, we derive a number of challenges for further improvement of the PTS and outline a possible solution based on a microservices architecture.

  • 26.
    Carlsson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). Cty Hosp Kalmar.
    Wanby, Par
    Cty Hosp Kalmar.
    Brudin, Lars
    Linköping University ; Cty Hosp Kalmar.
    Lexne, Erik
    Cty Hosp Kalmar.
    Mathold, Karin
    Cty Hosp Kalmar.
    Nobin, Rebecca
    Cty Hosp Kalmar.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nordqvist, Ola
    Kalmar Cty Council.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Older Swedish Adults with High Self-Perceived Health Show Optimal 25-Hydroxyvitamin D Levels Whereas Vitamin D Status Is Low in Patients with High Disease Burden2016Ingår i: Nutrients, ISSN 2072-6643, E-ISSN 2072-6643, Vol. 8, nr 11, 717Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Controversy pervades the definition of adequate and optimal vitamin D status. The Institutes of Medicine have recommended serum 25(OH) D levels above 50 nmol/L based upon evidence related to bone health, but some experts, including the Endocrine Society and International Osteoporosis Foundation, suggest a minimum serum 25(OH) D level of 75 nmol/L to reduce the risk of falls and fractures in older adults. In a cross-sectional study, we compared vitamin D status in people >= 75 years selected from four groups with a frailty phenotype, combined with a control group free from serious illness, and who considered themselves completely healthy. Only 13% of the 169 controls were vitamin D deficient (S-25(OH) D) < 50 nmol/L), in contrast with 49% of orthopedic patients with hip fractures (n = 133), 31% of stroke patients (n = 122), 39% of patients visiting the hospital's emergency department >= 4 times a year (n = 81), and 75% of homebound adult residents in long-term care nursing homes (n = 51). The mean vitamin D concentration of the healthy control group (74 nmol/L) was similar to a suggested optimal level based on physiological data and mortality studies, and much higher than that of many officially recommended cut-off levels for vitamin D deficiency (< 50 nmol/L). The present study provides a basis for planning and implementing public guidelines for the screening of vitamin D deficiency and vitamin D treatment for frail elderly patients.

  • 27. Christensen, Carina
    et al.
    Sennemark, Eva
    Moberg, Anette
    Magnusson, Lennart
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Hanson, Elizabeth
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Införande av systematisk planering och uppföljning av anhörigstöd med hjälp av COAT: Delrapport till Länsstyrelsen i Skåne län för perioden 060118 - 0701182007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    OER - en resurs för lärande: Projektrapport till Kungliga biblioteket, Programmet för Open Access.se2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Ett antal försök har gjorts med databaser av lärresurser, ofta med omfångsrika metadatasamlingar, men dessa system har ofta använts i mycket begränsad omfattning. Samtidigt har Web 2.0 och den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lärresurser av olika slag läggs in på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner runt om i världen använder redan portaler som iTunes, Academic Earth och YouTube Edu för att distribuera föreläsningar, information och kursmaterial i institutionens namn med dess logotyp.

    Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för viktigaste målgrupp – lärarna. Projektet ville särskilt lyfta fram studentnyttan och studenters lärande, bland annat genom att lägga betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig Creative Commons licens (t ex för potentiella studenter). Fördelarna med detta är bland annat att studenter lättare skulle kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Öppen publicering av kursmaterial skulle även höja kvaliteten eftersom lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet.

    Projektets seminarier behandlar olika aspekter av upphovsrätt, hur Web 2.0 och sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för vår målgrupp – lärarna. På projektets dialogseminarier som beskrivs nedan har studenter bjudits in för att ytterligare fokusera på studentperspektivet

  • 29.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Public libraries as learning spaces2012Ingår i: Scandinavian library quarterly, ISSN 2001-3051, Vol. 45, nr 1, 16-17 s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The role of public libraries is changing rapidly and the rise of open education creates opportunities for them to be hubs for lifelong learning. Alastair Creelman, blogger and e-learning analyst at Linnaeus University in Kalmar, examines some of the key current trends in net-based learning and discusses the future role of public libraries in this context.

  • 30.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Utvärdering av medicinska utbildningsresurser på internet: en översikt2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna hitta relevant utbildningsmaterial precis när man behöver det är en allt viktigare kompetens för alla som arbetar inom medicin, vård och hälsa. Det finns omfattande utbud av utbildningsresurser (såväl hela utbildningar som korta videoavsnitt) fritt tillgängliga på nätet via dator, surfplatta och mobil. Problemet är att resurserna ligger utspridda i många samlingar som gör det svårt att göra övergripande och tillförlitliga sökningar. Ett antal tjänster finns idag som söker bara bland godkända samlingar av utbildningsmaterial. Denna studie har valt ett flertal välkända internationella och nationella portaler och söktjänster som är specialiserade på området medicin, vård och hälsa och tittat närmare på vilka metoder som används för att göra kvalitetssäkrade sökningar. Ett antal kritiska faktorer identifierades och alternativa kvalitetssäkringsmetoder föreslås.

  • 31.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Forsberg, Åsa
    Lunds Universitet, Universitetsbiblioteket.
    Open Educational Resources – a resource for learning2010Ingår i: ScieCom info – Nordic-Baltic Forum for Scientific Communication, ISSN 1652-3202, Vol. 6, nr 3, 9-12 s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Samtidigt har den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lägga ut lärresurser på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner, speciellt i USA, utnyttjar dessa medier och distribuerar utbildningsmaterial (föreläsningar, reportage mm) via kanaler som iTunes U och YouTube Edu. Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Projektet OER – en resurs för lärande vill öka användningen genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för den viktigaste målgruppen – våra lärare. Vi vill stimulera användningen genom att anordna regionala dialogseminarier, portalnärvaro och goda exempel, samt samverkan mellan lärosäten.  På dessa seminarier kommer vi bland annat att behandla olika aspekter på upphovsrätt, hur sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer.  Projektet vill särskilt lyfta fram studentnyttan. Projektet lägger betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig cc-licens (t ex för potentiella studenter). Detta skulle ha flera fördelar t ex skulle studenterna lättare kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Kvaliteten på kursmaterialet skulle antagligen också bli bättre då lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet. På de dialogseminarier som beskrivs nedan kommer studenter att bjudas in för att studentperspektivet skall lyftas fram.

  • 32.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Molka-Danielsen, Judith
    Molde University College.
    Carter, Bryan
    University of Central Missouri, USA.
    Empathy in virtual learning environments2009Ingår i: International Journal of Networking and Virtual Organisations, ISSN 1470-9503, E-ISSN 1741-5225, Vol. 6, nr 2, 123-139 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do we engage teachers and learners in the learning process and what are the benefits of this? How do we get students to learn? Many academic institutions of all levels are asking these questions. Throughout the years new teaching methodologies and strategies have been explored and applied (Blumenfeld et al., 1991; Dewey, 1997). In assessments of these, some have been associated with improving the targeted students' levels of knowledge, understanding, functionality and motivations (Gulbahar and Tinmaz, 2006; Kjellin and Stenfors, 2003). In this study we review a variety of teaching methodologies and introduce a research hypothesis that these methodologies have an unlike potential for supporting empathic aspects of the teacher and learner relationship and that, further, Virtual Learning Environments (VLEs) will have strong potential for empathic support. We set up an evaluation framework using a qualitative approach to examine the empathic factor in VLEs. Finally, we identify design factors for VLEs that could impact learning and suggest these as the focus for future study.

  • 33.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Completion Rates – A False Trail to Measuring Course Quality?: Let’s Call in the HEROEs Instead2013Ingår i: European Journal of Open and Distance Learning, ISSN 1027-5207, E-ISSN 1027-5207, Vol. 16, nr 2, 40-49 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Statistics are often used to reveal significant differences between online and campus-based education. The existence of online courses with low completion rates is often used to justify the inherent inferiority of online education compared to traditional classroom teaching. Our study revealed that this type of conclusion has little substance. We have performed three closely linked analyses of empirical data from Linnaeus University aimed at reaching a better understanding of completion rates. Differences in completion rates revealed themselves to be more substantial between faculties than between distribution forms. The key-factor lies in design. Courses with the highest completion rates had three things in common; active discussion forums, complementing media and collaborative activities. We believe that the time has come to move away from theoretical models of learning where web-based learning/distance learning/e-learning are seen as simply emphasizing the separation of teacher and students. Low completion rates should instead be addressed as a lack of insight and respect for the consequences of online pedagogical practice and its prerequisites.

  • 34. De Bie Widéhn, Nadja
    et al.
    Nichlasson, Malin
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Svensson, Paul
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    BLANDADE LÄRANDE NÄTVERK - arbete i partnerskap för att förbättra vård- och omsorgstjänster till äldre och deras anhörigvårdare via informations- och kommunikationsteknologi2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Ducharme, Francine
    et al.
    Centre de recherche de l’Institut universitaire de gériatrie de Montréal.
    Lévesque, Louise
    Faculté des sciences infirmières, Université de Montréal.
    Caron, Chantal
    Research Centre on Aging, Universite´ de Sherbrooke.
    Hanson, Elizabeth
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Magnusson, Lennart
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Nolan, Mike
    University of Sheffield, UK.
    Nolan, Janet
    Sheffield Hallam University, UK.
    Validation d'un outil pour les proches-aidants: Validation of a tool for family caregivers2009Ingår i: Recherche en soins infirmiers, ISSN 0297-2964, Vol. 97, 63-73 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this transcultural study was to translate and adapt for the province of Quebec (Canada) a tool for assessing the support needs of family caregivers of aging persons, as well as to validate the relevance and feasibility of its utilization in Quebec homecare services. Developed jointly in the United Kingdom and Sweden and based on a caregiver-service provider partnership process, the Carers Outcome Agreement Tool (COAT) is presently the focus of a large-scale implementation study in Sweden. Following parallel back-translation and adaptation, the tool, entitled Entente sur le Soutien aux Proches-Aidants (ESPA) in French, was validated in terms of relevance and feasibility via focus groups with service providers and interviews with family caregivers. Results show the ESPA to be a culturally sensitive tool that systematically identifies the support needs of caregivers and indicates the type of help best suited to meet these needs. As with other European studies, the results suggest that the caregiver role comprises a common core of needs and highlights the tool's potential for transfer to the cultural context of French-speaking Europe.

  • 36.
    Ekman, Elisabet
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Pharmacovigilance: spontaneous reporting in health care2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Pharmacovigilance in healthcare is essential for safe drug treatment. Spontaneous reporting is the most common source of information in the context of implementing label changes and taking a drug off the market. However, underreporting is found to be very prevalent. One way to decrease underreporting is to include different categories of healthcare professionals in such reporting and to investigate attitudes towards and incentives for reporting adverse drug reaction (ADR)s.

    As nurses form the largest group of health professionals, a sample of nurses were allowed and encouraged to report ADR during a 12 month period after they had received training in pharmacovigilance. A questionnaire posted to physicians and nurses investigated their knowledge and attitudes towards reporting. Spontaneous reports of torsade de pointes (TdP) and erectile dysfunction (ED) were scrutinized with respect to the reported drugs, risk factors and if the reaction was listed in the summary of product characteristics (SPC).

    After training, the nurses produced relevant reports and three years after the introduction of nurses in the reporting scheme, more than half of the responding nurses were aware of their role as reporters. Both nurses and physicians stated that the most important factor for reporting a suspected ADR was the severity of the ADR and an ADR arising in response to a newly approved drug. A web-based reporting system was deemed to facilitate the reporting. In spontaneous reports of TdP, citalopram was reported as a suspected drug. However, neither QT prolongations, nor TdP, were labelled in the SPC. ED was reported for all antihypertensive drugs including angiotensin II type I blockers. A positive information component (IC), assessing the disproportionality between the observed and the expected number of reports, was found indicating that ED was reported more often in association with antihypertensive drug classes, except for angiotensinconverting enzyme inhibitors.

    This thesis demonstrates the importance of pharmacoviglilance in healthcare in terms of capturing new signals. By including nurses as reporters, the overall safety of drugs might improve. Information and education are needed to secure safe treatment when applying drugs.

  • 37.
    Ekman, Elisabet
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Tågerud, Sven
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Bäckström, Martin
    Awareness among nurses about reporting of adverse drug reactions in Sweden2012Ingår i: Drug, Healthcare and Patient Safety, ISSN 1179-1365, E-ISSN 1179-1365, Vol. 4, 61-66 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The purpose of this study was to investigate awareness among nurses regarding their new role as reporters of adverse drug reactions in Sweden and factors that may influence reporting by nurses.

    Methods: In 2007, all nurses were included in the adverse drug reaction reporting scheme in Sweden. A questionnaire was sent to 753 randomly selected nurses in September 2010.

    Results: Of the 453 (60%) responding nurses, 265 (58%) were aware that nurses were included in the reporting of adverse drug reactions. Sixty-one nurses (14%) stated that they had reported an adverse drug reaction. Fifteen percent (n = 70) of the respondents had received training about reporting of adverse drug reactions. Almost one third of these (n = 21, 30%) had reported an adverse drug reaction on at least one occasion. Among nurses without training, a smaller proportion (n = 40, 11%, P < 0.05) had reported an adverse drug reaction on at least one occasion. The two factors considered most important by nurses for reporting were the severity of the adverse drug reaction and if the reaction was to a newly approved drug. A majority of the nurses (n = 397, 88%) were interested in a training course in pharmacology as part of their ongoing professional development. One third (32%) of all nurses stated that one reason for not reporting a suspected adverse drug reaction was that the physician responsible did not regard the reaction necessary to report.

    Conclusion: We found that more than half of the study population of nurses in Sweden were aware of their new role as reporters of adverse drug reactions, but few of the responding nurses had reported an adverse drug reaction. Given that training seems to be associated with high reporting frequency, we suggest more training in pharmacovigilance for nurses.

  • 38.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Sjukskrivningskoordinatorns roll: Patientens perspektiv2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom landstinget har funktionen sjukskrivningskoordinator införts med uppgift att bland annat samordna arbetet inom rehabiliteringsgarantin.

    I den här studien utvärderades funktionen sjukskrivningskoordinator inom primärvården i Landstinget i Kalmar län utifrån patientens perspektiv. Målet var att ta reda på patienters egen uppfattning om betydelsen av en sjukskrivningskoordinator inom deras sjukskrivningsprocess. Denna studie är en fortsättning av en tidigare studie kring effekterna av införandet av en sjukskrivningskoordinator inom Landstinget i Kalmar län då koordinatorsfunktionen utvärderades utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv.

    Samtliga patienter var positiva till att ha en koordinator involverad i sin sjukskrivningsprocess och de upplevde koordinatorsfunktionen som ett stöd. Koordinatorn sågs som ”spindeln i nätet” som samordnade kontakter både internt och externt. Patienterna upplevde att de hade fått ett bra bemötande och koordinatorns personlighet var en viktig faktor för hur väl de tyckte att funktionen fungerade.

    Sammanfattningsvis såg patienten koordinatorn som ett värdefullt stöd i sin sjukskrivningsprocess och för sitt välmående.

  • 39.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering – Sjukskrivningskoordinators roll inom Landstinget i Kalmar län2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rehabiliteringsgarantin syftar till att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och säkerställa att patienten får tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering i form av kognitiv beteendeterapi och multimodal rehabilitering. Sjukskrivningskoordinatorns huvuduppgifter är dels att samordna detta nya arbetssätt och dels att förebygga eller minska behovet av sjukskrivning. Därutöver ska koordinatorn fungera som kontaktperson med berörda interna och externa enheter i sjukskrivnings/rehabiliteringsprocessen.

    Målet med denna utvärdering var att ta reda på hur enheterna och de berörda yrkeskategorierna, indirekt patienterna, har påverkats av införandet av funktionen sjukskrivningskoordinator inom Landstinget i Kalmar län. Utvärderingen avses vara ett underlag för beslut om koordinatorns framtida roll i landstinget om statsbidraget upphör.

    Datainsamlingen skedde både kvalitativt och kvantitativt genom semistrukturerade djupintervjuer respektive webbenkät.

    Införandet av sjukskrivningskoordinator uppfattades som mestadels positivt bland tillfrågade koordinatorer, verksamhetschefer och läkare, det fanns dock genomgående en del som var mer negativa. De tre yrkeskategorierna har olika perspektiv vilket delvis återspeglades i svaren. Koordinatorerna själva var ofta lite mer positivt inställda, och läkarna hamnade delvis i ”två läger”. Rollen/funktionen som sjukskrivningskoordinator ansågs dock vara viktig för såväl verksamheten och sjukskrivningsprocessen, som för patienten och läkaren. Koordinatorn ansågs fungera som samordnande ”spindel i nätet” med kontakter både internt och externt, och uppfattades ha lett till en effektivare sjukskrivningsprocess. Detta skiljde sig dock utifrån olika enheters behov. Ur patientens perspektiv bedömde majoriteten av de tillfrågade att det inneburit ökad trygghet och säkerhet samt snabbare vårdkedja och färre sjukvårdskontakter.

    Sammanfattningsvis verkar rollen som sjukskrivningskoordinator i stort vara en uppskattad resurs av både verksamhetschefer och läkare samt av koordinatorerna själva. Det finns dock mer att önska kring dess utformning, och kanske att funktionen borde anpassas utifrån respektive enhets enskilda behov.

  • 40.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Schönström, Nils
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Stakeholder consensus on the purpose of clinical evaluation of electronic health records is required2017Ingår i: Health Policy and Technology, ISSN 2211-8837, E-ISSN 2211-8845, Vol. 6, nr 2, 152-160 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    To explore the purpose and performance of clinical evaluation of electronic health records (EHRs) among stakeholders in order to identify any need for regulatory actions or guidelines.

    Methods

    This was a qualitative study of information collected in semi-structured interviews (n=28) of representatives of the five largest EHR vendors in Sweden, healthcare provider IT managers, users, and representatives of national authorities.

    Results

    We found a difference between the stated purpose of clinical evaluation of EHRs by the authorities and the perception of the purpose by the vendors, IT managers, and the users. The respondents gave divergent answers about the medical purpose of the application: e.g. availability of data, overview and documentation, patient safety, process efficiency, decision support, a working tool, and an aid to communication and follow-up. Several vendors found it difficult to put the term clinical evaluation in its specific context, instead referring to literature reviews, risk analyses, risk-management processes, acceptance tests, test facilities, pilot tests, and proven experience.

    Conclusions

    Stakeholders need to agree on a mutually acceptable, consistent method to guide regulatory decisions. The lack of consensus regarding the purpose and performance of clinical evaluation of EHRs could impact negatively on a safe and efficient documentation in healthcare. Thus, there is a need for more consistent use of terms and concepts in, and a more systematic approach to, clinical evaluation of EHRs. To ensure that the implementation of IT in healthcare meets expectations, delivers the desired outcome, and does not create new problems, it should be evaluated.

  • 41.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Magnusson, Lennart
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.

  • 42.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Schönström, Nils
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem: Fokus på elektroniska patientjournalsystem2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vården blir allt mer beroende av effektiva och ändamålsenliga informationssystem. Många system har införts utan närmare prövning och kontroll av den kliniska nyttan till skillnad mot införande av nya läkemedel. Medicinska informationssystem är en medicinteknisk produkt och ska följa dess regelverk, till exempel ha en uttalad avsedd användning som inbegriper patientnyttan. Att regelverket för medicintekniska produkter även gäller för medicinska informationssystem har dock i vissa delar haft svårt att slå igenom hos tillverkarna som, bland annat, har skyldighet att genomföra kliniska utvärderingar. För att förbättra genomslagskraften av regelverket uppdrog Läkemedelsverket åt eHälsoinstitutet att kartlägga kunskapen om och följsamheten till regelverket avseende klinisk utvärdering.

    Syftet med föreliggande studie var primärt att ta fram ett beslutsunderlag för hur klinisk utvärdering av medicinska informationssystem bör gå till, med fokus på elektroniska patientjournalsystem, och sekundärt att konkretisera de krav som ska vara uppfyllda för systemen och att undersöka vilken information som är lämplig i en framtida vägledning. För att lösa detta preciserades flera målfrågeställningar vilka berörde vad klinisk utvärdering av patientjournalsystem innebär och syftar till, varför det är nödvändigt, hur de genomförs, om de överensstämmer med regelverket och hur de bör genomföras.

    Totalt 28 semistrukturerade intervjuer genomfördes med tillverkare, IT-förvaltare, användare och nationella företrädare, med kommentarer från en referensgrupp.

    Respondenterna var positiva till att diskutera klinisk utvärdering och till att frågan belystes, men tyckte att frågeställningarna var komplexa och svåra att besvara samt att termer och begrepp uppfattades svåra att förstå. Det kunde upplevas abstrakt och svårt att kliniskt utvärdera ett medicinskt informationssystem jämfört med mer hårdvarubaserad medicinteknisk apparatur.

    Det medicinska syftet och den avsedda användningen med journalsystemet ska definieras av tillverkaren, vilka också var tydliga med att beskriva detta, medan IT-förvaltarna och användarna inte visste vad tillverkarna angivit för medicinskt syfte. Trots att IT-förvaltarna och användarna var osäkra på tillverkarnas beskrivning av det medicinska syftet hade de ändå en ganska tydlig uppfattning om vad det medicinska syftet med systemen är eller kanske snararare vilket/vilka behov de borde uppfylla enligt användaren. Syfte och behov upplevdes gå i vartannat och beskrevs bland annat med orden tillgänglighet, överblick, dokumentation, patientsäkerhet, effektivitet, beslutsstöd, arbetsverktyg, kommunikation och uppföljning.

    Flera av tillverkarna hade svårt att koppla begreppet klinisk utvärdering till patientjournalsystem och hade svårt att sätta begreppet i ett sammanhang. Tillverkarna förknippade istället sina svar till vad man faktiskt använder sig av såsom litteraturstudier, riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest, testmiljö, pilottest och beprövad erfarenhet.

    Till skillnad från vad som gäller för läkemedel har införandet av medicinska informationssystem inga tydligt definierade faser. Ett sätt att förtydliga och förenkla klinisk utvärdering av medicinska informationssystem skulle vara att göra en tydlig fasindelning, som blir lätt att kontrollera. Utifrån våra intervjuer skulle faserna kunna innehålla följande steg:

    • Teoretisk del – litteraturstudier, intervjuform
    • Utvecklingsfasen – riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest
    • Testmiljö – standardiserade användningsfall/testfall
    • Pilottest – skarp miljö i liten skala under översikt
    • Breddinförande
    • Uppföljning
    • Beprövad erfarenhet

    Sammanfattningsvis har vi funnit stora variationer i tolkningen av klinisk utvärdering av medicinska informationssystem och ett stort behov av förslag till att stärka den kliniska utvärderingen. Våra rekommendationer i det framtida arbetet med klinisk utvärdering av medicinska informationssystem är att ta fram:

    • Enhetliga definitioner av termer och begrepp
    • Gemensamt regelverk med tydliga riktlinjer
    • Förenklad vägledning anpassad till svenska förhållanden
    • Specifik utbildning kring avsedd användning och regelverkens tillämpning
    • Branschöverenskommelser
    • Tydliga krav vid tillsyn

    Föreliggande rapport avser att bidra till att både förtydliga tolkningen av regelverket och underlätta följsamheten och förhoppningen är att rapporten ska kunna användas i en framtida vägledning avseende klinisk utvärdering av medicinska informationssystem.

  • 43.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Sveriges Kommuner och Landsting.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Läkemedelsförteckningen - utvidgad pilot: utvärderingsrapport2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkemedelsförteckningen är den första nationellt samlade databasen för alla receptförskrivna läkemedel som är uthämtade på apotek. Denna rapport redogör för användningen av Läkemedelsförteckningen hos förskrivare inom projektet Utvidgad pilot. Projektet är en uppföljning av ett tidigare projekt, Pilot 1.

    Resultatet från Utvidgad pilot bekräftar resultaten från Pilot 1 där förskrivarna hade en positiv attityd till Läkemedelsförteckningen. Föreliggande utvärdering visar även att Läkemedelsförteckningen upplevs ge ökad patientsäkerhet då förskrivarna ser stor nytta med den kompletterande information som förteckningen ger dem och att informationen i Läkemedelsförteckningen har underlättat läkemedelsdiskussionen mellan patienten och förskrivaren. Förskrivarna ser speciell nytta med informationen i Läkemedelsförteckningen för följande patientgrupper: patienter med oklar medicinering, patienter med flera vårdkontakter, misstänkta fall av missbruk och för akut behandlade patienter.

    Användningen av Läkemedelsförteckningen har dock, trots den påvisade nyttan, varit begränsad. Detta kan till stor del förklaras av det besvärliga inloggningsförfarandet samt den tidsödande lagringen av uppgifterna in i journalen. Möjligheten att integrera Läkemedelsförteckningen med journalsystemen ses som en avgörande faktor för att möjliggöra ett smidigt framtida användande av Läkemedelsförteckningen.

  • 44.
    Fagerberg, Åke
    et al.
    Varbergs kommun.
    Moberg, Anette
    Magnusson, Lennart
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Hanson, Elizabeth
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Införande av en modell och instrument för att kartlägga behov och planera ett individuellt anpassat stöd för anhörigvårdare i Varbergs kommun: Delrapport till Länsstyrelsen i Hallands län för perioden 060118 - 0612312007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Fagerström Kareld, Birgitta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Uppföljningsmodell för gemensam informationsstruktur: Utgångspunkter och förslag2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Satsningarna på en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg är omfattande och genomförs med stöd av strategin för nationell eHälsa. Konkret nytta för individer, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare ska skapas genom väl fungerande elektroniska beslutsstöd, e-tjänster och strukturerad dokumentation. Socialstyrelsen har under ett antal år utvecklat en nationell informationsstruktur och olika delar i ett nationellt fackspråk, en så kallad gemensam informationsstruktur, men var befinner sig landstingen och kommunerna i införandet av dessa nationella resurser för utveckling av ändamålsenlig och strukturerad dokumentation?

    Socialstyrelsen, som har ett nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, har tidigare tagit fram ett övergripande förslag till modell för uppföljning av huvudmännens arbete med implementering av den gemensamma informationsstrukturen. I detta projekt har uppföljningsmodellen vidareutvecklats och ett antal möjliga indikatorer och användningsområden beskrivits.

    Den utvecklade uppföljningsmodellen består av två delar som mäter grad av införande respektive uppnådd nytta. Modelldelen Grad av införande beskriver vad som behöver hända för att implementeringen av den gemen-samma informationsstrukturen ska starta och utvecklas i rätt riktning, det vill säga den underliggande logiken eller programteorin.

    Utifrån programteorin beskrivs ett antal indikatorområden och exempel på indikatorer att använda för att avläsa grad av införande av den gemensamma informationsstrukturen. Denna del av modellen ger även den som använder modellen en möjlighet att jämföra sin uppnådda implementeringsnivå mot en skala av implementeringsnivåer. Tanken är att man som införande organisation ska kunna använda informationen från denna del av uppföljningsmodellen för lärande och verksamhetsutveckling.

    Modelldelen Uppnådd nytta utgår från en situationsbaserad analysmodell. Här undersöks individers/rollers arbete och det bidrag eller motsatsen som en befintlig uppsättning it-stöd med tillhörande dokumentationsmöjligheter ger. Även denna modelldel innehåller en förklarings-/åtgärdsnivå där begreppen funktionalitet, skapande och åtkomst av dokumentation, integration och överlappning används för att beskriva och förklara uppnådd nytta eller motsatsen. I denna del är tanken att de användningssituationer som undersöks med hjälp av modellen ska väljas med fokus på dokumentationens ändamålsenlighet, det vill säga vilken nytta som kan realiseras när dokumentationen är strukturerad, entydig och relevant så att den kan användas för olika ändamål.

    Rapporten beskriver också olika användningsområden för uppföljningsmodellen.

  • 46. Fogelberg, M
    et al.
    Petersson, Göran
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Medicinens språk2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Franzén, Kristofer (current name Årestedt, Kristofer)
    et al.
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar. Lund University.
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad University.
    Saveman, Britt-Inger
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Impact of Chronic Heart Failure on Elderly Persons' Daily Life: A Validation Study2006Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 5, nr 2, 137-145 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Knowledge about how elderly persons perceive the impact of chronic heart failure (CHF) on daily life is important when planning nursing care. For this purpose, disease specific instruments are needed. However, few instruments have been developed or tested specifically on elderly persons.

    AIM: To validate a Swedish version of the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire (LHFQ) on elderly persons with CHF, and use it to describe the impact of CHF on daily life in the same population.

    METHODS: The sample comprised of 357 persons, aged between 65 and 99, diagnosed with CHF. A questionnaire including background data, the LHFQ and the SF-12 was used.

    RESULTS: A factor analysis resulted in four dimensions: physical, emotional, treatment and pleasure. LHFQ showed convergent validity and ability to discriminate between known groups. Cronbach's alpha for the total scale was 0.94. Impairments in the physical dimension were most common, especially fatigue (88%) and shortness of breath (87%).

    CONCLUSIONS: The LHFQ showed satisfying psychometric properties in an elderly Swedish population with CHF and can, with minor alterations, be recommended for research and clinical use. The impact of chronic heart failure on daily life was mostly physical, but other impairments were also common.

  • 48.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    eMedication – improving medication management using information technology2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen.

    Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV).

    I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI).

    Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen.

  • 49.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Förändringar i informationsrisker vid övergång från lokal till gemensam läkemedelslista2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig utgångspunkt för en säker läkemedelsanvändning är att informationen om en patients ordinationer är tillgänglig, korrekt, fullständig och aktuell. Läkemedelslistor som är gemensamma för olika vårdinstanser och aktörer anges ofta som en väg för att ge en säkrare läkemedelsanvändning, en väg som många landsting valt att gå, och en väg som planeras för Sverige nationellt. Det är oklart vilka de egentliga konsekvenserna blir av att övergå från lokal till gemensam läkemedelslista. Hur förändras informationen kring läkemedelsordinationer? Vilka informationsrisker minskar, vilka ökar och vilka risker kvarstår? Syftet med denna studie var att beskriva förändringar i informationsrisker utifrån aspekterna riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet (1) upplevda vid övergång från lokal läkemedelslista till en landstingsgemensam läkemedelslista och (2) väntade vid framtida införande av en nationell gemensam läkemedelslista. Studien gjordes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie utifrån läkarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju läkare från fyra olika landsting som varit med om en övergång från lokal till gemensam läkemedelslista.

    Studien visade att övergången från lokal till gemensam läkemedelslista upplevdes förbättra patientsäkerheten genom ökad tillgänglighet och potential att ge en ökad riktighet. Överlag var listorna mer fullständiga men med en ökad mängd inaktuella läkemedel, ofta orsakad av att läkare arbetar på olika sätt med läkemedelslistan. En gemensam läkemedelslista upplevdes innebära en ökad risk att kränka patienters integritet och ökade krav på IT-säkerhet för att skydda informationens konfidentialitet. Dock upplevde läkarna att få patienter fann det besvärande utan snarare var förvånade över att läkare inte alltid haft tillgång till all information. Risker för händelser som kan skapa problem med tillgängligheten fanns både före och efter införandet av gemensam läkemedelslista. Avbrotten är enligt läkarna sällsynta, men ofta saknas reservrutiner när avbrotten inträffar. Dospatienternas läkemedelsinformation var överlag något som alla läkare tog upp som särskilt problematiskt eller riskfyllt då läkemedelslistorna i journalsystemet ofta var helt felaktiga för dospatienter och att det samtidigt inte var helt tydligt i journalsystemet om en patient var dospatient. Trots att stora delar av sjukvården inom ett landsting eller en region har en gemensam lista kvarstår problemet att listan oftast inte är gemensam med kommunen, inte är gemensam med apoteken och i de flesta fall inte utgör patientens egen källa om läkemedelsordinationer.

    Vid övergången till en nationell läkemedelslista kunde liknande förändringar väntas som vid övergången till gemensam läkemedelslista regionalt. En stor skillnad är att det inte är hela journalen som blir gemensam. Läkarnas behov av en nationell lista varierade, liksom deras uppfattningar om hur den bäst skulle användas och implementeras. En nationell läkemedelslista har potentialen att öka patientsäkerheten men det är viktigt att vara medveten om att en gemensam läkemedelslista inte löser alla problem, behov av läkemedelsgenomgångar och kommunikation med patient och mellan vårdgivare kvarstår. För att implementeringen av en nationell läkemedelslista ska lyckas måste man utgå från professionens behov av den nationella listan i det kliniska arbetet och utifrån dem fastställa tydliga rutiner för hur listan ska föras in och användas.

  • 50.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ekedahl, Anders
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Implementation of a shared medication list: physicians’ views on availability, accuracy and confidentiality2014Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 36, nr 5, 933-942 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Physicians, patients and others involved need to have accurate information on patients’ current drug prescriptions available, and have that information protected from unauthorized access. During the past decade, many counties in Sweden have implemented regionally shared medication lists within health care. Objective The aim of this study was to describe physicians’ views on changes in accuracy, availability and confidentiality in the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. Setting Health care units in four different counties of Sweden after the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. The shared medication list was an integrated part of the electronic health record system in the respective counties, but the system and implementation process varied. Methods Physicians (n = 7) with experience of transition from local medication lists to a regionally shared medication list were interviewed in a semi-structured manner. Main outcome measure: Physicians’ views on changes in information risks, focusing on accuracy, availability and confidentiality. Results The transition from local medication lists to a shared medication list increased the availability of information: from being time consuming or not possible to access from other care givers to most information being available in one place. A regionally shared medication list was perceived as having the potential to provide a greater accuracy of information, but not always: the shared medication list was perceived as more complete but with more non-current drugs. On the other hand, a shared medication list implied an increased risk of violating patient privacy, placing greater demands on IT security in order to protect the confidentiality of information. Conclusion Physicians perceived a regionally shared medication list to increase the availability of information about current prescriptions and potentially the accuracy but may decrease the confidentiality of information. To implement a shared medication list, we recommend providing clear description of responsibilities and routines for normal activities as well as back-up routines, consider IT-security and data protection early, involve patients to improve the accuracy of the list as well as to monitor and evaluate the implementation.

1234 1 - 50 av 190
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf