lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Reneland-Forsman, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Completion Rates – A False Trail to Measuring Course Quality?: Let’s Call in the HEROEs Instead2013Ingår i: European Journal of Open, Distance and E-Learning, E-ISSN 1027-5207, Vol. 16, nr 2, s. 40-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Statistics are often used to reveal significant differences between online and campus-based education. The existence of online courses with low completion rates is often used to justify the inherent inferiority of online education compared to traditional classroom teaching. Our study revealed that this type of conclusion has little substance. We have performed three closely linked analyses of empirical data from Linnaeus University aimed at reaching a better understanding of completion rates. Differences in completion rates revealed themselves to be more substantial between faculties than between distribution forms. The key-factor lies in design. Courses with the highest completion rates had three things in common; active discussion forums, complementing media and collaborative activities. We believe that the time has come to move away from theoretical models of learning where web-based learning/distance learning/e-learning are seen as simply emphasizing the separation of teacher and students. Low completion rates should instead be addressed as a lack of insight and respect for the consequences of online pedagogical practice and its prerequisites.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ekman, Elisabet
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Pharmacovigilance: spontaneous reporting in health care2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Pharmacovigilance in healthcare is essential for safe drug treatment. Spontaneous reporting is the most common source of information in the context of implementing label changes and taking a drug off the market. However, underreporting is found to be very prevalent. One way to decrease underreporting is to include different categories of healthcare professionals in such reporting and to investigate attitudes towards and incentives for reporting adverse drug reaction (ADR)s.

    As nurses form the largest group of health professionals, a sample of nurses were allowed and encouraged to report ADR during a 12 month period after they had received training in pharmacovigilance. A questionnaire posted to physicians and nurses investigated their knowledge and attitudes towards reporting. Spontaneous reports of torsade de pointes (TdP) and erectile dysfunction (ED) were scrutinized with respect to the reported drugs, risk factors and if the reaction was listed in the summary of product characteristics (SPC).

    After training, the nurses produced relevant reports and three years after the introduction of nurses in the reporting scheme, more than half of the responding nurses were aware of their role as reporters. Both nurses and physicians stated that the most important factor for reporting a suspected ADR was the severity of the ADR and an ADR arising in response to a newly approved drug. A web-based reporting system was deemed to facilitate the reporting. In spontaneous reports of TdP, citalopram was reported as a suspected drug. However, neither QT prolongations, nor TdP, were labelled in the SPC. ED was reported for all antihypertensive drugs including angiotensin II type I blockers. A positive information component (IC), assessing the disproportionality between the observed and the expected number of reports, was found indicating that ED was reported more often in association with antihypertensive drug classes, except for angiotensinconverting enzyme inhibitors.

    This thesis demonstrates the importance of pharmacoviglilance in healthcare in terms of capturing new signals. By including nurses as reporters, the overall safety of drugs might improve. Information and education are needed to secure safe treatment when applying drugs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Comprehensive summary
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering – Sjukskrivningskoordinators roll inom Landstinget i Kalmar län2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rehabiliteringsgarantin syftar till att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och säkerställa att patienten får tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering i form av kognitiv beteendeterapi och multimodal rehabilitering. Sjukskrivningskoordinatorns huvuduppgifter är dels att samordna detta nya arbetssätt och dels att förebygga eller minska behovet av sjukskrivning. Därutöver ska koordinatorn fungera som kontaktperson med berörda interna och externa enheter i sjukskrivnings/rehabiliteringsprocessen.

    Målet med denna utvärdering var att ta reda på hur enheterna och de berörda yrkeskategorierna, indirekt patienterna, har påverkats av införandet av funktionen sjukskrivningskoordinator inom Landstinget i Kalmar län. Utvärderingen avses vara ett underlag för beslut om koordinatorns framtida roll i landstinget om statsbidraget upphör.

    Datainsamlingen skedde både kvalitativt och kvantitativt genom semistrukturerade djupintervjuer respektive webbenkät.

    Införandet av sjukskrivningskoordinator uppfattades som mestadels positivt bland tillfrågade koordinatorer, verksamhetschefer och läkare, det fanns dock genomgående en del som var mer negativa. De tre yrkeskategorierna har olika perspektiv vilket delvis återspeglades i svaren. Koordinatorerna själva var ofta lite mer positivt inställda, och läkarna hamnade delvis i ”två läger”. Rollen/funktionen som sjukskrivningskoordinator ansågs dock vara viktig för såväl verksamheten och sjukskrivningsprocessen, som för patienten och läkaren. Koordinatorn ansågs fungera som samordnande ”spindel i nätet” med kontakter både internt och externt, och uppfattades ha lett till en effektivare sjukskrivningsprocess. Detta skiljde sig dock utifrån olika enheters behov. Ur patientens perspektiv bedömde majoriteten av de tillfrågade att det inneburit ökad trygghet och säkerhet samt snabbare vårdkedja och färre sjukvårdskontakter.

    Sammanfattningsvis verkar rollen som sjukskrivningskoordinator i stort vara en uppskattad resurs av både verksamhetschefer och läkare samt av koordinatorerna själva. Det finns dock mer att önska kring dess utformning, och kanske att funktionen borde anpassas utifrån respektive enhets enskilda behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Fagerström Kareld, Birgitta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Uppföljningsmodell för gemensam informationsstruktur: Utgångspunkter och förslag2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Satsningarna på en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg är omfattande och genomförs med stöd av strategin för nationell eHälsa. Konkret nytta för individer, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare ska skapas genom väl fungerande elektroniska beslutsstöd, e-tjänster och strukturerad dokumentation. Socialstyrelsen har under ett antal år utvecklat en nationell informationsstruktur och olika delar i ett nationellt fackspråk, en så kallad gemensam informationsstruktur, men var befinner sig landstingen och kommunerna i införandet av dessa nationella resurser för utveckling av ändamålsenlig och strukturerad dokumentation?

    Socialstyrelsen, som har ett nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, har tidigare tagit fram ett övergripande förslag till modell för uppföljning av huvudmännens arbete med implementering av den gemensamma informationsstrukturen. I detta projekt har uppföljningsmodellen vidareutvecklats och ett antal möjliga indikatorer och användningsområden beskrivits.

    Den utvecklade uppföljningsmodellen består av två delar som mäter grad av införande respektive uppnådd nytta. Modelldelen Grad av införande beskriver vad som behöver hända för att implementeringen av den gemen-samma informationsstrukturen ska starta och utvecklas i rätt riktning, det vill säga den underliggande logiken eller programteorin.

    Utifrån programteorin beskrivs ett antal indikatorområden och exempel på indikatorer att använda för att avläsa grad av införande av den gemensamma informationsstrukturen. Denna del av modellen ger även den som använder modellen en möjlighet att jämföra sin uppnådda implementeringsnivå mot en skala av implementeringsnivåer. Tanken är att man som införande organisation ska kunna använda informationen från denna del av uppföljningsmodellen för lärande och verksamhetsutveckling.

    Modelldelen Uppnådd nytta utgår från en situationsbaserad analysmodell. Här undersöks individers/rollers arbete och det bidrag eller motsatsen som en befintlig uppsättning it-stöd med tillhörande dokumentationsmöjligheter ger. Även denna modelldel innehåller en förklarings-/åtgärdsnivå där begreppen funktionalitet, skapande och åtkomst av dokumentation, integration och överlappning används för att beskriva och förklara uppnådd nytta eller motsatsen. I denna del är tanken att de användningssituationer som undersöks med hjälp av modellen ska väljas med fokus på dokumentationens ändamålsenlighet, det vill säga vilken nytta som kan realiseras när dokumentationen är strukturerad, entydig och relevant så att den kan användas för olika ändamål.

    Rapporten beskriver också olika användningsområden för uppföljningsmodellen.

  • 5.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Förändringar i informationsrisker vid övergång från lokal till gemensam läkemedelslista2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig utgångspunkt för en säker läkemedelsanvändning är att informationen om en patients ordinationer är tillgänglig, korrekt, fullständig och aktuell. Läkemedelslistor som är gemensamma för olika vårdinstanser och aktörer anges ofta som en väg för att ge en säkrare läkemedelsanvändning, en väg som många landsting valt att gå, och en väg som planeras för Sverige nationellt. Det är oklart vilka de egentliga konsekvenserna blir av att övergå från lokal till gemensam läkemedelslista. Hur förändras informationen kring läkemedelsordinationer? Vilka informationsrisker minskar, vilka ökar och vilka risker kvarstår? Syftet med denna studie var att beskriva förändringar i informationsrisker utifrån aspekterna riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet (1) upplevda vid övergång från lokal läkemedelslista till en landstingsgemensam läkemedelslista och (2) väntade vid framtida införande av en nationell gemensam läkemedelslista. Studien gjordes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie utifrån läkarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju läkare från fyra olika landsting som varit med om en övergång från lokal till gemensam läkemedelslista.

    Studien visade att övergången från lokal till gemensam läkemedelslista upplevdes förbättra patientsäkerheten genom ökad tillgänglighet och potential att ge en ökad riktighet. Överlag var listorna mer fullständiga men med en ökad mängd inaktuella läkemedel, ofta orsakad av att läkare arbetar på olika sätt med läkemedelslistan. En gemensam läkemedelslista upplevdes innebära en ökad risk att kränka patienters integritet och ökade krav på IT-säkerhet för att skydda informationens konfidentialitet. Dock upplevde läkarna att få patienter fann det besvärande utan snarare var förvånade över att läkare inte alltid haft tillgång till all information. Risker för händelser som kan skapa problem med tillgängligheten fanns både före och efter införandet av gemensam läkemedelslista. Avbrotten är enligt läkarna sällsynta, men ofta saknas reservrutiner när avbrotten inträffar. Dospatienternas läkemedelsinformation var överlag något som alla läkare tog upp som särskilt problematiskt eller riskfyllt då läkemedelslistorna i journalsystemet ofta var helt felaktiga för dospatienter och att det samtidigt inte var helt tydligt i journalsystemet om en patient var dospatient. Trots att stora delar av sjukvården inom ett landsting eller en region har en gemensam lista kvarstår problemet att listan oftast inte är gemensam med kommunen, inte är gemensam med apoteken och i de flesta fall inte utgör patientens egen källa om läkemedelsordinationer.

    Vid övergången till en nationell läkemedelslista kunde liknande förändringar väntas som vid övergången till gemensam läkemedelslista regionalt. En stor skillnad är att det inte är hela journalen som blir gemensam. Läkarnas behov av en nationell lista varierade, liksom deras uppfattningar om hur den bäst skulle användas och implementeras. En nationell läkemedelslista har potentialen att öka patientsäkerheten men det är viktigt att vara medveten om att en gemensam läkemedelslista inte löser alla problem, behov av läkemedelsgenomgångar och kommunikation med patient och mellan vårdgivare kvarstår. För att implementeringen av en nationell läkemedelslista ska lyckas måste man utgå från professionens behov av den nationella listan i det kliniska arbetet och utifrån dem fastställa tydliga rutiner för hur listan ska föras in och användas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hovstadius, Bo
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    The impact of increasing polypharmacy on prescribed drug expenditure: A register-based study in Sweden 2005-2009.2013Ingår i: Health Policy, ISSN 0168-8510, E-ISSN 1872-6054, Vol. 109, nr 2, s. 166-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To analyse the impact of the observed increase in the prevalence in polypharmacy on the development of prescribed drug expenditure (PDE) in a national population during five years.

    METHODS:

    A register-based study of all prescribed drugs and PDE for the entire Swedish population during a 3-month period in 2005 and 2009, respectively. The prevalence of "polypharmacy" and "excessive polypharmacy" was defined as the proportion of patients receiving five or more (PD≥5) and ten or more (PD≥10) prescribed drugs during a 3-month period, respectively.

    RESULTS:

    Between 2005 and 2009, the prevalence of polypharmacy increased by 8.3% (from 11.1% to 12.0%), and the prevalence of excessive polypharmacy by 9.9% (from 2.4% to 2.6%). Total PDE increased by 4.8% in real prices. For the group of patients with polypharmacy and excessive polypharmacy, PDE increased by 6.2%, and 7.3%, respectively. A simulation, in which the increase in polypharmacy was neutralised, resulted in no increase in total PDE.

    CONCLUSIONS:

    The increase in the prevalence of polypharmacy has a substantial impact on the increase in PDE and can explain the entire increase in PDE in Sweden during 2005 to 2009. For clinicians and healthcare stakeholders, it is important to monitor and guidance the further development in multiple medication therapy, so that the cost associated with increasing polypharmacy will not exceed its benefits.

  • 7.
    Johansson, Pauline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Nursing students' experience of using a personal digital assistant (PDA) in clinical practice: an intervention study2013Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 10, s. 1246-1251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    A personal digital assistant (PDA) is a multifunctional information and communication tool allowing nursing students to keep up to date with expanding health related knowledge.

    Objectives

    This study was aimed at exploring nursing students' experience of using a PDA in clinical practice.

    Method

    In this intervention study, nursing students (n=67) used PDAs during a period of 15weeks, replied to questionnaires, and participated in focus group interviews.

    Results

    The PDA was found to support nursing students in clinical practice and to have the potential to be a useful tool with benefits for both the patients and for the students. The PDA was regarded as useful, and was presumed to imply increased confidence and time savings, and contribute to improved patient safety and quality of care.

    Conclusions

    With available mobile technology, nursing students would be able to access necessary information, independent of time and place. Therefore, it is important that stakeholders and educators facilitate the use of PDAs to support nursing students during their clinical practice, in order to prepare them for their future work, and to continuously improve the safety and quality of healthcare.

  • 8.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av användningen av Infektionsverktyget2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Infektionsverktyget är ett IT-baserat verktyg som skall stödja vårdens förbättringsarbete att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Infektionsverktyget har under 2012 integrerats och anpassats till två journalsystems (Siemens Melior; Cambio COSMIC) ordinationsdel och testats vid två piloter inom slutenvård vid Landstinget i Uppsala län och Västra Götalandsregionen (VGR). Denna utvärdering syftade till att studera hur Infektionsverktyget har tagits emot och används av pilotklinikerna. Fjorton informanter (läkare, verksamhetschefer, projektledare) sex i VGR och åtta i Landstinget i Uppsala län, intervjuades via telefon eller vid fysiska möten, individuellt eller i grupp under perioden 2012-10-16 till 2012-12-11.

    Inrapporteringen i Infektionsverktyget anses vara lättanvänd och intuitiv och de tvingande frågorna gör att läkarna måste ta ställning kring vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling vilket ansågs vara positivt. Alla läkare på pilotklinikerna som under pilottiden ordinerat antibiotika har använt Infektionsverktyget men bara ett fåtal av dessa läkare har jobbat med Infektionsverktygets rapportverktyg då det arbetet inte varit prioriterat i önskad grad av pilotklinikernas ledning. De tillfrågade läkarna uttalade dock en tydlig vilja och önskan att integrera detta arbete i klinikens förbättringsarbete men att det kräver tid, prioritering och stöd från respektive ledning. Man önskade och väntade även på att respektive ledning skall ge riktlinjer för arbetet så att uppföljningen sker på ett enhetligt sätt.

    Flertalet läkare påtalade vinsten med att fler sjukhuskliniker samt primärvården börjar använda Infektionsverktyget då de ser möjlighet till uppföljning över hela vårdkedjan. Detta skulle sannolikt även medföra att verksamheterna prioriterar arbetet med rapportverktyget och att de lättare börjar se Infektionsverktyget som ett stöd i sitt förbättringsarbete.

    Pilotprojektet ses av de som jobbat med den tekniska utvecklingen som ett komplicerat projekt då arbetet har synliggjort att en strukturerad informationsstruktur och ett enhetligt fackspråk behövs för att försörja rapportverktyget med korrekt och tillförlitlig data. I och med detta påtalas det att det är viktigt att göra alla landsting medvetna om att ett förarbete tillsammans med journalsystemleverantörer, IT-avdelningar, semantiker och verksamhetsföreträdare behöver göras inför implementeringen av Infektionsverktyget. Det påtalas även vikten av att det ges tid för arbete med rapportverktyget och att förankring med den lokala ledningen säkerställs.

    Att arbetet med rapportverktyget endast har påbörjats har medfört att denna utvärdering inte har kunnat bedöma användbarheten i bemärkelsen om huruvida Infektionsverktyget ger verksamheterna ett underlag som kan stödja dem i deras förbättringsarbete inom vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Förslag är därför att ytterligare studera användbarheten och användningen av Infektionsverktyget efter det att rapportverktyget har kommit till användning. Detta för att ge återkoppling och viktiga aspekter vid införandet som på sikt säkerställer att man uppnår den nytta som var förhoppningen dvs. att Infektionsverktyget påverkar antalet vårdrelaterade infektioner och förhindrar onödig eller felaktig antibiotikabehandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Semark, Birgitta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patient characteristic, perceived health and drug prescription in primary care2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Patients have increased demands for information and involvement in decision-making including drug selection.  At the same time, society needs to limit costs, e.g. for subsidized drugs, thus entailing a challenge to in particular primary care. The overall aim of this thesis was to describe different factors influencing drug prescription in primary care and perceived health.

    In a register study, the actual costs of prescribed subsidized drugs at five health care centers (HCCs) in areas of varying socioeconomic status (SES) were compared to the assigned drug budget. It revealed that HCCs with many citizens in the catchment area with low SES showed a deficit at year’s end. HCCs in areas with citizens with a higher SES showed a surplus.

    In another register study, the prescription of drugs at lower or higher price levels for the diagnoses of chronic obstructive bronchitis, depression, diabetes and osteoporosis was studied. Drug prescription was then compared with individual factors for age, sex, education, income and country of birth, and whether the care provider was private or public. It was found that certain individual and provider factors appear to influence the prescribing of drugs of different price levels.

    To investigate patient involvement in the decision to start long-term drug treatment, respondents who had recently begun taking medication were interviewed. The study showed that patient participation was important, but that participation implied different things to different patients. One view was that participation could be achieved without sharing the decision-making process, whereas another view was that participation was more or less willingness to become involved in decision-making. Prerequisites for patient participation were knowledge in the relevant area and trust in the physician.

    A fourth study examined how individuals aged 65-80 years rated their health. The study showed that health was assessed much lower in respondents with depressive symptoms compared to those without corresponding symptoms. Health was also assessed as worse for people with hypertension and in those treated with drugs for depression and hypertension. Health was perceived as better in the younger age groups, in individuals with higher educational levels, and for men. 

    Drug prescription in primary care is controlled, in addition to medical necessity, by economic constraints, and that patients need an opportunity to influence decisions about their care and treatment. However, economic constraints make it difficult for physicians to support patients in their choice of medication. This may influence patient adherence to medication.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Comprehensive summary
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Semark, Birgitta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Engström, Sven
    Brudin, Lars
    Linköpings universitet.
    Tågerud, Sven
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedicin (KOB).
    Fredlund, Kerstin
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Factors influencing the prescription of drugs of different price levels2013Ingår i: Pharmacoepidemiology and Drug Safety, ISSN 1053-8569, E-ISSN 1099-1557, Vol. 22, nr 3, s. 286-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Socioeconomic factors have been suggested to influence the prescribing of newer and more expensive drugs. In the present study, individual and health care provider factors were studied in relation to the prevalence of differently priced drugs. Methods Register data for dispensed drugs were retrieved for 18486 individuals in a county council in Sweden. The prevalence of dispensed drugs was combined with data for the individual's gender, age, education, income, foreign background, and type of caregiver. For each of the diagnostic groups (chronic obstructive pulmonary disease [COPD], depression, diabetes, and osteoporosis), selected drugs were dichotomized into cost categories, lower and higher price levels. Univariate and multivariate logistic regressions were performed using cost category as the dependent variable and the individual and provider factors as independent variables. Results In all four diagnostic groups, differences were observed in the prescription of drugs of lower and higher price levels with regard to the different factors studied. Age and gender affected the prescription of drugs of lower and higher price levels more generally, except for gender in the osteoporosis group. Income, education, foreign background, and type of caregiver affected prescribing patterns but in different ways for the different diagnostic groups. Conclusions Certain individual and provider factors appear to influence the prescribing of drugs of different price levels. Because the average price for the cheaper drugs versus more costly drugs in each diagnostic group was between 19% and 69%, there is a risk that factors other than medical needs are influencing the choice of drug. Copyright (c) 2013 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 11.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Israelsson, J.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, P. A.
    Variable documentation of vital signs in an electronic health record in patients at risk of in-hospital cardiac arrest could pose a threat to patient safety2013Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, s. S55-S56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Documentation of vital signs in electronic health records: issues for patient safety2013Ingår i: Proceedings of the sixteenth International Symposium for Health Information management Research, ISHIMR 2013: Exploiting Health Informatics for Connected, Collaborative and Customized Patient Care / [ed] Syed Sibte Raza Abidi, Peter A. Bath, Halifax: Dalhousie University & University of Sheffield , 2013, s. 153-154Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Inadequate design and poor user-interface are given as reasons for unsuccessful implementation of electronic health records (EHR) [1,2]. However, rather than designing more suitable technology, the trend has been to 'muddle through' [2] and to urge health care workers to adapt to poorly designed systems [3]. This may work to some degree but little is known about the impact this could have on patient safety. The design of vital sign charts has an impact on the ability of clinicians to detect deterioration in patients' clinical status [4-6]. Changes in a patient's vital signs may indicate a lifethreatening event [7,8] so charts should be user-friendly to support clinicians in decision-making [9,10]. The aim of this study was to examine the documentation of physiological vital signs in an EHR. In this paper, we present the results regarding accessing information on a patient's physiological vital signs.

1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf