lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av iKBT: pilottest av internetstödd psykologisk behandling vid Landstinget i Kalmar län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län initierade 2010 en utredning för att undersöka möjligheten att använda internetstödd behandling inom kognitiv beteendeterapi (iKBT). 2011 inleddes diskussioner med två tjänsteföretag inom området: Psykologpartners och Livanda och under perioden 2012-08—2014-02 prövades två behandlingsystem i pilottester inom primärvård och psykiatri. Landstinget i Kalmar län gav eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet uppdraget att genomföra föreliggande utvärdering. Utvärderingens mål var att beskriva behandlarnas upplevelse av att använda två olika system för iKBT. Särskilt fokus skulle läggas på jämförelse mellan användningen inom primärvård och psykiatri. Utvärderingen skulle också om möjligt identifiera aspekter gällande breddning och upphandling.

    De deltagande behandlarna upplevde metoden iKBT som ett komplement till den traditionella behandling som respektive verksamheter erbjuder. iKBT ansågs kunna vara en kvalitetssäkring i det att materialet ser lika ut för alla patienter oavsett ansvarig behandlare.

    Behandlarna ansåg att det går att upprätthålla kompetens i två program som används relativt ofta men samtidigt ser man det som svårt för den enskilde att upprätthålla kompetens inom alla de program ett system erbjuder. Behandlarna ansåg båda systemen som generellt bra, men med olika positiva värden. Behandlarna upplevde system A som mer patientvänligt då det ansågs ha en stor variation i det material som ingår i de båda testade programmen. Behandlarna upplevde system B som mer behandlarvänligt. Den administrativa delen av systemet, som vänder sig till den behandlande parten, ansågs ha en hög funktionalitet och utgöra ett bra verktyg.

    Deltagarna var överens om att ett beslut om införande av iKBT måste ske på landstingsnivå för att möjliggöra framgångsrik implementation. Samtidigt utryckte deltagande behandlare starkt att det måste finnas en viljeyttring på förvaltnings- och politisk nivå att metoden iKBT är något som ska införas. Deltagarna ansåg att ett fåtal personer bör vara specialister i metoden men också att det måste finnas en, individ eller funktion, som har det övergripande ansvaret.

    Konklusion

    • Det behövs en landstingsövergripande organisation som innefattar både psykiatri och primärvård, enskilda behandlare kan inte driva iKBT som metod inom landstinget.
    • En samordnad marknadsföringsinsats är avgörande för rekrytering av patienter och för att upprätthålla information och kompetens kollegialt.
    • För att nå en framgångsrik användning av iKBT behöver en kontinuerlig funktion för utbildning skapas. Ny personal måste introduceras och redan introducerad personal måste kompetensutvecklas i iKBT och de system som kan användas.
    • Implementering av iKBT och användning av den standardisering av arbetsmetoder som följer programmen borgar för en ökad patientsäkerhet och ökad jämlikhet. Alla patienter i en behandling får ta del av ett utprövat material i sin helhet vilket säkerställer att en viss kvalitet kan uppnås.
  • 2.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av eHälsa - 10 års erfarenhet2014Ingår i: Vitalis - Nordens ledande eHälsomöte 2014: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hälso- och sjukvården har gjort omfattande satsningar på införande av IT-stöd för att få en bättre, säkrare och effektivare vård. IT-stöden ger dock inte alltid de avsedda effekterna och utvärdering blir då ett viktigt instrument i förbättringsarbetet. Vi har gjort en studie av 26 utvärderingsprojekt vid eHälsoinstitutet senaste 10 åren och kartlagt medarbetarnas erfarenheter av att utvärdera eHälsa. Dessa resultat kommer att användas för att förbättra metodik för utvärdering av eHälsa.

  • 3.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Utvärdering av medicinska utbildningsresurser på internet: en översikt2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna hitta relevant utbildningsmaterial precis när man behöver det är en allt viktigare kompetens för alla som arbetar inom medicin, vård och hälsa. Det finns omfattande utbud av utbildningsresurser (såväl hela utbildningar som korta videoavsnitt) fritt tillgängliga på nätet via dator, surfplatta och mobil. Problemet är att resurserna ligger utspridda i många samlingar som gör det svårt att göra övergripande och tillförlitliga sökningar. Ett antal tjänster finns idag som söker bara bland godkända samlingar av utbildningsmaterial. Denna studie har valt ett flertal välkända internationella och nationella portaler och söktjänster som är specialiserade på området medicin, vård och hälsa och tittat närmare på vilka metoder som används för att göra kvalitetssäkrade sökningar. Ett antal kritiska faktorer identifierades och alternativa kvalitetssäkringsmetoder föreslås.

  • 4.
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Sjukskrivningskoordinatorns roll: Patientens perspektiv2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom landstinget har funktionen sjukskrivningskoordinator införts med uppgift att bland annat samordna arbetet inom rehabiliteringsgarantin.

    I den här studien utvärderades funktionen sjukskrivningskoordinator inom primärvården i Landstinget i Kalmar län utifrån patientens perspektiv. Målet var att ta reda på patienters egen uppfattning om betydelsen av en sjukskrivningskoordinator inom deras sjukskrivningsprocess. Denna studie är en fortsättning av en tidigare studie kring effekterna av införandet av en sjukskrivningskoordinator inom Landstinget i Kalmar län då koordinatorsfunktionen utvärderades utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv.

    Samtliga patienter var positiva till att ha en koordinator involverad i sin sjukskrivningsprocess och de upplevde koordinatorsfunktionen som ett stöd. Koordinatorn sågs som ”spindeln i nätet” som samordnade kontakter både internt och externt. Patienterna upplevde att de hade fått ett bra bemötande och koordinatorns personlighet var en viktig faktor för hur väl de tyckte att funktionen fungerade.

    Sammanfattningsvis såg patienten koordinatorn som ett värdefullt stöd i sin sjukskrivningsprocess och för sitt välmående.

  • 5.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Schönström, Nils
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem: Fokus på elektroniska patientjournalsystem2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vården blir allt mer beroende av effektiva och ändamålsenliga informationssystem. Många system har införts utan närmare prövning och kontroll av den kliniska nyttan till skillnad mot införande av nya läkemedel. Medicinska informationssystem är en medicinteknisk produkt och ska följa dess regelverk, till exempel ha en uttalad avsedd användning som inbegriper patientnyttan. Att regelverket för medicintekniska produkter även gäller för medicinska informationssystem har dock i vissa delar haft svårt att slå igenom hos tillverkarna som, bland annat, har skyldighet att genomföra kliniska utvärderingar. För att förbättra genomslagskraften av regelverket uppdrog Läkemedelsverket åt eHälsoinstitutet att kartlägga kunskapen om och följsamheten till regelverket avseende klinisk utvärdering.

    Syftet med föreliggande studie var primärt att ta fram ett beslutsunderlag för hur klinisk utvärdering av medicinska informationssystem bör gå till, med fokus på elektroniska patientjournalsystem, och sekundärt att konkretisera de krav som ska vara uppfyllda för systemen och att undersöka vilken information som är lämplig i en framtida vägledning. För att lösa detta preciserades flera målfrågeställningar vilka berörde vad klinisk utvärdering av patientjournalsystem innebär och syftar till, varför det är nödvändigt, hur de genomförs, om de överensstämmer med regelverket och hur de bör genomföras.

    Totalt 28 semistrukturerade intervjuer genomfördes med tillverkare, IT-förvaltare, användare och nationella företrädare, med kommentarer från en referensgrupp.

    Respondenterna var positiva till att diskutera klinisk utvärdering och till att frågan belystes, men tyckte att frågeställningarna var komplexa och svåra att besvara samt att termer och begrepp uppfattades svåra att förstå. Det kunde upplevas abstrakt och svårt att kliniskt utvärdera ett medicinskt informationssystem jämfört med mer hårdvarubaserad medicinteknisk apparatur.

    Det medicinska syftet och den avsedda användningen med journalsystemet ska definieras av tillverkaren, vilka också var tydliga med att beskriva detta, medan IT-förvaltarna och användarna inte visste vad tillverkarna angivit för medicinskt syfte. Trots att IT-förvaltarna och användarna var osäkra på tillverkarnas beskrivning av det medicinska syftet hade de ändå en ganska tydlig uppfattning om vad det medicinska syftet med systemen är eller kanske snararare vilket/vilka behov de borde uppfylla enligt användaren. Syfte och behov upplevdes gå i vartannat och beskrevs bland annat med orden tillgänglighet, överblick, dokumentation, patientsäkerhet, effektivitet, beslutsstöd, arbetsverktyg, kommunikation och uppföljning.

    Flera av tillverkarna hade svårt att koppla begreppet klinisk utvärdering till patientjournalsystem och hade svårt att sätta begreppet i ett sammanhang. Tillverkarna förknippade istället sina svar till vad man faktiskt använder sig av såsom litteraturstudier, riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest, testmiljö, pilottest och beprövad erfarenhet.

    Till skillnad från vad som gäller för läkemedel har införandet av medicinska informationssystem inga tydligt definierade faser. Ett sätt att förtydliga och förenkla klinisk utvärdering av medicinska informationssystem skulle vara att göra en tydlig fasindelning, som blir lätt att kontrollera. Utifrån våra intervjuer skulle faserna kunna innehålla följande steg:

    • Teoretisk del – litteraturstudier, intervjuform
    • Utvecklingsfasen – riskanalys, riskhanteringsprocess, acceptanstest
    • Testmiljö – standardiserade användningsfall/testfall
    • Pilottest – skarp miljö i liten skala under översikt
    • Breddinförande
    • Uppföljning
    • Beprövad erfarenhet

    Sammanfattningsvis har vi funnit stora variationer i tolkningen av klinisk utvärdering av medicinska informationssystem och ett stort behov av förslag till att stärka den kliniska utvärderingen. Våra rekommendationer i det framtida arbetet med klinisk utvärdering av medicinska informationssystem är att ta fram:

    • Enhetliga definitioner av termer och begrepp
    • Gemensamt regelverk med tydliga riktlinjer
    • Förenklad vägledning anpassad till svenska förhållanden
    • Specifik utbildning kring avsedd användning och regelverkens tillämpning
    • Branschöverenskommelser
    • Tydliga krav vid tillsyn

    Föreliggande rapport avser att bidra till att både förtydliga tolkningen av regelverket och underlätta följsamheten och förhoppningen är att rapporten ska kunna användas i en framtida vägledning avseende klinisk utvärdering av medicinska informationssystem.

  • 6.
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    eMedication – improving medication management using information technology2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen.

    Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV).

    I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI).

    Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen.

  • 7.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ekedahl, Anders
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Implementation of a shared medication list: physicians’ views on availability, accuracy and confidentiality2014Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 36, nr 5, 933-942 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Physicians, patients and others involved need to have accurate information on patients’ current drug prescriptions available, and have that information protected from unauthorized access. During the past decade, many counties in Sweden have implemented regionally shared medication lists within health care. Objective The aim of this study was to describe physicians’ views on changes in accuracy, availability and confidentiality in the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. Setting Health care units in four different counties of Sweden after the transition from local medication lists to a regionally shared medication list. The shared medication list was an integrated part of the electronic health record system in the respective counties, but the system and implementation process varied. Methods Physicians (n = 7) with experience of transition from local medication lists to a regionally shared medication list were interviewed in a semi-structured manner. Main outcome measure: Physicians’ views on changes in information risks, focusing on accuracy, availability and confidentiality. Results The transition from local medication lists to a shared medication list increased the availability of information: from being time consuming or not possible to access from other care givers to most information being available in one place. A regionally shared medication list was perceived as having the potential to provide a greater accuracy of information, but not always: the shared medication list was perceived as more complete but with more non-current drugs. On the other hand, a shared medication list implied an increased risk of violating patient privacy, placing greater demands on IT security in order to protect the confidentiality of information. Conclusion Physicians perceived a regionally shared medication list to increase the availability of information about current prescriptions and potentially the accuracy but may decrease the confidentiality of information. To implement a shared medication list, we recommend providing clear description of responsibilities and routines for normal activities as well as back-up routines, consider IT-security and data protection early, involve patients to improve the accuracy of the list as well as to monitor and evaluate the implementation.

  • 8.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Lidström, Bodil
    Swedish EHlth Agcy, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eiermann, Birgit
    Karolinska Inst ; Swedish EHlth Agcy, Stockholm, Sweden.
    Potential drug related problems detected by electronic expert support system in patients with multi-dose drug dispensing.2014Ingår i: International Journal of Clinical Pharmacy, ISSN 2210-7703, E-ISSN 2210-7711, Vol. 36, nr 5, 943-952 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Drug related problems (DRPs) are frequent and cause suffering for patients and substantial costs for society. Multi-dose drug dispensing (MDDD) is a service by which patients receive their medication packed in bags with one unit for each dose occasion. The clinical decision support system (CDSS) electronic expert support (EES) analyses patients’ prescriptions in the Swedish national e-prescription repository and provides alerts if potential DRPs are detected, i.e. drug–drug interactions, duplicate therapy, drug-disease contraindications, high dose, gender warnings, geriatric, and paediatric alerts. Objective To analyse potential DRPs in patients with MDDD, detected by means of EES. Setting A register study of all electronically stored prescriptions for patients with MDDD in Sweden (n = 180,059) March 5–June 5, 2013. Method Drug use and potential DRPs detected in the study population during the 3 month study period by EES were analysed. The potential DRPs were analysed in relation to patients’ age, gender, number of drugs, and type of medication. Main outcome measure Prevalence of potential DRPs measured as EES alerts. Results The study population was on average 75.8 years of age (±17.5, range 1–110) and had 10.0 different medications (±4.7, range 1–53). EES alerted for potential DRPs in 76 % of the population with a mean of 2.2 alerts per patient (±2.4, range 0–27). The older patients received a lower number of alerts compared to younger patients despite having a higher number of drugs. The most frequent alert categories were drug–drug interactions (37 % of all alerts), duplicate therapy (30 %), and geriatric warnings for high dose or inappropriate drugs (23 %). Psycholeptics, psychoanaleptics, antithrombotic agents, anti-epileptics, renin-angiotensin system agents, and analgesics represented 71 % of all drugs involved in alerts. Conclusions EES detected potential DRPs in the majority of patients with MDDD. The number of potential DRPs was associated with the number of drugs, age, gender, and type of medication. A CDSS such as EES might be a useful tool for physicians and pharmacists to assist in the important task of monitoring patients with MDDD for potential DRPs.

  • 9.
    Hovstadius, Bo
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Trends in Inappropriate Drug Therapy Prescription in the Elderly in Sweden from 2006 to 2013: Assessment Using National Indicators2014Ingår i: Drugs & Aging, ISSN 1170-229X, E-ISSN 1179-1969, Vol. 31, nr 5, 379-386 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Medication for elderly patients is often complex and problematic. Several criteria for classifying inappropriate prescribing exist. In 2010, the Swedish National Board of Health and Welfare published the document "Indicators of appropriate drug therapy in the elderly" as a guideline for improving prescribing for the elderly. Objective The aim of this study was to assess trends in the prescription of inappropriate drug therapy in the elderly in Sweden from 2006 to 2013 using national quality indicators for drug treatment. Methods Individual-based data on dispensed prescription drugs for the entire Swedish population aged >= 65 years during eight 3-month periods from 2006 to 2013 were accumulated. The data were extracted from the Swedish Prescribed Drug Register. Eight drug-specific quality indicators were monitored. Results For the entire population studied (n = 1,828,283 in 2013), six of the eight indicators showed an improvement according to the guidelines; the remaining two indicators (drugs with anticholinergic effects and excessive polypharmacy) remained relatively unchanged. For the subgroup aged 65-74 years, three indicators showed an improvement, four indicators remained relatively unchanged (e.g. propiomazine, and oxazepam) and one showed an undesirable trend (anticholinergic drugs) according to guidelines. For the older group (aged >= 75 years), all indicators except excessive polypharmacy showed improvement. Conclusion According to the quality indicators used, the extent of inappropriate drug therapy in the elderly decreased from 2006 to 2013 in Sweden. Thus, prescribers appear to be more likely to change their prescribing patterns for the elderly than previously assumed.

  • 10.
    Johansson, Pauline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Using advanced mobile devices in nursing practice - the views of nurses and nursing students2014Ingår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 20, nr 3, 220-231 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Advanced mobile devices allow registered nurses and nursing students to keep up-to-date with expanding health-related knowledge but are rarely used in nursing in Sweden. This study aims at describing registered nurses’ and nursing students’ views regarding the use of advanced mobile devices in nursing practice. A cross-sectional study was completed in 2012; a total of 398 participants replied to a questionnaire, and descriptive statistics were applied. Results showed that the majority of the participants regarded an advanced mobile device to be useful, giving access to necessary information and also being useful in making notes, planning their work and saving time. Furthermore, the advanced mobile device was regarded to improve patient safety and the quality of care and to increase confidence. In order to continuously improve the safety and quality of health care, advanced mobile devices adjusted for nursing practice should be further developed, implemented and evaluated in research.

  • 11.
    Johansson Östbring, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eriksson, T.
    Lund Univ.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patient-centered medication review in coronary heart disease: impact on beliefs about medicines2014Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 13, S15-S15 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Johansson Östbring, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Eriksson, Tommy
    Lund University.
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hellström, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Medication beliefs and self-reported adherence - results of a pharmacist’s consultation: A pilot study2014Ingår i: European Journal of Hospital Pharmacy: Science and Practice, ISSN 2047-9956, Vol. 21, nr 2, 102-107 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ObjectivesClinical outcomes in the secondary prevention of cardiovascular disease depend on the patients’ adherence to prescribed medicines. Motivational interviewing (MI) is a patient-centered approach used to change different health behaviors. The objective of this pilot study was to explore the impact of a clinical pharmacist’s consultation on beliefs about medicines and self-reported medication adherence among patients with coronary heart disease (CHD).

    MethodsCHD-patients participating in a prevention program at the Kalmar County Hospital were randomized to control or intervention. The intervention consisted of a medication review focused on cardiovascular drugs, and a semi-structured interview based on MI-approach, with a follow-up phone call two weeks later. The intervention was conducted by a clinical pharmacist at the cardiology unit three months post-discharge.

    Primary outcome measures were the results from the Beliefs about medicines-Specific (BMQ-S) and the 8-Item Morisky Medication Adherence Scale (MMAS-8) two weeks after intervention.

    Results21 enrolled patients (11 intervention) all completed to follow-up. MMAS-8 was very similar in the intervention and control groups. In BMQ-S the intervention group had a mean (SD) necessity score of 21 (4) and a concern score of 12 (6), corresponding results in the control group were 21 (3) and 10 (5). However, since there was a difference in BMQ-S at baseline, seven intervention patients shifted towards more positive beliefs compared to two control patients.

    ConclusionNo difference was found in adherence and beliefs at follow-up. However, after consultation a larger proportion of patients changed towards more positive beliefs compared to control.

  • 13.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar fick hösten 2013 i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, ta fram en prototyp av ett mätinstrument som skall identifiera och värdera informationsrisker på operationell nivå inom vårdverksamhet. Mätinstrumentet ska kunna användas av vårdverksamhet såväl som myndighet och forskarsamhället. Denna rapport beskriver uppdragets genomförande och dess resultat i form av ett framtaget mätinstrument.

    Kvalitativa metoder med observationer och intervjuer har använts. Observationer skedde under en sjuksköterskas arbetspass vid två slutenvårdsenheter respektive en vårdenhet inom hemsjukvård i Kalmar. Läkares perspektiv på informationsrisker inkluderades genom data från intervjuer med läkare från tidigare rapporter utförda av eHälsoinstitutet. Det framtagna mätinstrumentet genomgick ett test med sju respondenter via telefonintervju och skriftligt via mail. Testet visade på att frågorna i mätinstrumentet var relevanta och nära den kliniska vardagen och gav god återkoppling på vad att justera i det framtagna mätinstrumentet.

    En prototyp av ett mätinstrument har tagits fram. Det framtagna mätinstrumentet har utvecklats att vara enkelt och användbart i vårdverksamhet hos såväl landsting som kommunal hemsjukvård; att kunna besvaras av all vårdpersonal involverad i patientens läkemedelsprocess; att vara ett stöd för självutvärdering om informationsrisker och ett stöd för verksamheten att initiera ett risktänk och diskussion.

    Till skillnad från mätinstrumentet är de handböcker som används för risk- och händelseanalyser omfattande och gedigna, med metodbeskrivningar och frågeställningar strukturerade efter profession och/eller aktivitet. De kräver mycket tid att läsa igenom, förstå och operativt arbeta efter. Det framtagna mätinstrumentet kan således fylla en värdefull plats; med sin närhet till den operationella kliniska vardagen, nära patient, enkel att använda; om det valideras och vidare utvecklas. Vi anser att mätinstrumentet även skulle ha fördel av att göras digitalt, för att genom detta förenkla för vårdpersonalen att besvara frågor men även för att förenkla en statistisk kvantifierbar sammanställning av resultat samt underlätta möjlighet att jämföra förändring över tid.

  • 14.
    Pun, Benny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nationellt register födoämnesreaktioner: en förstudie2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allergier och överkänslighetsreaktioner för födoämnen är vanligt förekommande i Sverige och är ett växande folkhälsoproblem. Det är dock okänt hur många individer som drabbas varje år då många är odiagnostiserade. Individer med svåra allergier eller överkänsligheter mot födoämnen upplever ofta en sämre livskvalitet. Många studier talar för att födoämnesallergier och tillhörande anafylaktiska reaktioner är i ökande.

    Studiens syfte var att undersöka förutsättningar för att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner.

    Studien bestod av en litteratursökning inom området och sju semistrukturerade intervjuer med nio personer med olika professioner.

    I litteratursökningen identifierades två nationella register i Sverige och ytterligare fyra i andra europeiska länder med fokus på allergi eller överkänslighet för födoämnen eller livsmedel. De intervjuade hade blandade synpunkter kring förutsättningarna och behovet av att skapa ett nationellt register över födoämnesreaktioner. Majoriteten av de intervjuade kunde se en nytta med ett register men några av informanterna ansåg att det skulle finnas problem vid registreringen och inrapporteringen av data.

    Studien visade att det finns ett intresse för utvecklandet av ett nationellt register av födoämnesreaktioner. Däremot såg de intervjuade många svårigheter och frågetecken kring skapandet av ett sådant register. Främst handlade det om regelverket för inmatningen av uppgifter i registret men också om förvaltningen och finansieringen av ett nationellt register.

    Vi föreslår en fördjupad studie med fokus på design av ett nationellt register av födoämnesreaktioner där man undersöker förutsättningarna för en central ägare och intresserade finansiärer. Då skulle man också undersöka vilka professioner som kan vara lämpliga för att rapportera in uppgifter samt ta fram ett genomarbetat regelverk för vad som skall registreras och av vem.

  • 15.
    Semark, Birgitta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Engström, Sven
    Arvidsson, Eva
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Participation in decision making when starting long-term medication: patients´ experiences2014Ingår i: European Journal for Person Centered Healthcare, ISSN 2052-5648, E-ISSN 2052-5656, Vol. 2, nr 3, 282-289 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale, aim and objective

    To achieve the beneficial effect of drug treatment and reduce unnecessary health care costs, patients must be involved in shared decision making. The aim of this study was to describe patient experiences of participation in decision making when starting long-term medication.

    Method

    Nine patients at two health care centers were semi-structured interviewed about their experiences, beliefs and feelings about their participation in the decision to start long-term medication. Data was analyzed by a qualitative content method.

    Results

    Respondents stated that participating in decision making in drug treatment requires knowledge of the relevant area and requiring trusting the physician. The respondent’s responsibility and motivation facilitate adherence to drug treatment. 

    Conclusion

    Patients sought participation in the decision making of long-term medication and wished for adequate time needed for this dialogue. If they lacked sufficient knowledge, they wanted relevant and useful information from the physician. To experience trust in the physician through a good encounter increases the possibility for participation and enhancement of medication adherence. In order to participate in decision making, the patient needs the physician’s encouragement.

     

  • 16.
    Stevenson-Ågren, Jean
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). University of Sheffield, UK.
    Israelsson, Johan
    Kalmar County Hospital.
    Nilsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Bath, Peter
    University of Sheffield, UK.
    Dokumentation av vitalparametrar i datorjournaler: En risk för patientsäkerheten?2014Ingår i: VITALIS - Nordens ledande eHälsomöte: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, Göteborg: Göteborgs universitet, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidig upptäckt och snabb hantering av riskpatienter har betraktats som det ’första steget i kedjan till överlevnad’ i hjärtlungräddning (HLR)[1]. Patienter uppvisar ofta tecken på försämring av kliniskt tillstånd under perioden före oväntad hjärtstopp [2]. För att förbättra identifieringen av försämring i kliniskt tillstånd hos patienter har många varianter på system för snabb respons införts med fokus på mätning, rapportering och hantering av patienter med avvikande vitalparametrar [3]. Datorjournaler journaler används allt mer inom vården för i stort sett all dokumentation. Däremot är kunskapen begränsad kring betydelsen av dokumentationen i datorjournalen för att upptäcka försämring av patienternas kliniska tillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka dokumentationen av vitala parametrar i datorjournalen för sjukhusvårdade patienter, som efter inläggning drabbats av oväntat hjärtstopp.

1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf