lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ensamhet på särskilt boende - förstudie2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett led i arbetet med förbättringsområdet ensamhet gav Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun eHälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett underlag att ingå i verksamheters eget förbättringsarbete med att stävja negativt upplevd ensamhet i särskilda boenden. Studien utfördes september-december 2015 genom en litteratursökning respektive intervjuer med sju personal.

    Litteratursökningen inkluderade elva artiklar i vilka följande aspekter framträdde som särskilt viktiga orsaker eller faktorer som påverkar negativt upplevd ensamhet på särskilda boenden: social isolering, förluster, fysisk försämring, grad av allmän tillfredsställelse. I flera artiklar hade olika digitala stöd prövats med gott resultat, t.ex. videosamtal och TV-spel.

    Personalen uttryckte att ensamhet är ett svårt begrepp att avgränsa. Det var inte helt klart för dem när ensamhet upplevs som negativ eller inte. Samtidigt såg de att många boende led av upplevd ensamhet, oro och upplevd ångest. Den tid personalen har för sociala aktiviteter och den tid de boenden har biståndsbedömt är begränsad. Personalen upplevde att denna tid borde vara mer omfattande då sociala aktiviteter är en tidskrävande arbetsuppgift och något de starkt upplevde behövdes. De boende hade många gånger svårt att upprätthålla en social aktivitet sinsemellan utan personal.

    Utifrån forskningsresultat och intervjuerna föreslår utvärderingen att verksamheten bör arbeta med följande för att minska ensamhet:

    • Främja social inklusion - inom verksamheten och med det omgivande samhället
    • Skapa social interaktion - stärka personalen i att stödja de boende som vill interagera
    • Lyfta sociala aktiviteter - ge dem tyngd och göra dem accepterade i verksamheten
    • Möjliggöra "det lilla mötet" - värdeskapande varje dag mellan personal och boende
    • Stärka personalen - i att tolka signaler och agera vid uttryckt dåligt mående
    • Insatser för att stärka boendes självkänsla
    • Insatser för att minska depression och ångest
  • 2.
    Caporuscio, Mauro
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Weyns, Danny
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV). Katholieke University Leuven, Belgium.
    Andersson, Jesper
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    IoT-enabled Physical Telerehabilitation Platform2017Ingår i: Proccedings of the International Workshop on Engineering IoT Systems: Architectures, Services, Applications, and Platforms, IEEE, 2017, 112-119 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physical telerehabilitation services over the Internet allow physiotherapists to engage in remote consultation with patients at their homes, improving the quality of care and reducing costs. Traditional visual approaches, such as webcams and videophones, are limited in terms of precision of assessment and support for assistance with exercises. In this paper, we present a Physical Telerehabilitation System (PTS) that enhances video interaction with IoT technology to monitor the position of the body of patients in space and provide smart data to physiotherapists and users. We give an overview of the architecture of the PTS and evaluate (i) its usability based on a number of interviews and focus groups with stakeholders, and (ii) its technical efficiency based on a series of measurements. From this evaluation, we derive a number of challenges for further improvement of the PTS and outline a possible solution based on a microservices architecture.

  • 3.
    Ericson, Lisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hammar, Tora
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Schönström, Nils
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Stakeholder consensus on the purpose of clinical evaluation of electronic health records is required2017Ingår i: Health Policy and Technology, ISSN 2211-8837, E-ISSN 2211-8845, Vol. 6, nr 2, 152-160 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    To explore the purpose and performance of clinical evaluation of electronic health records (EHRs) among stakeholders in order to identify any need for regulatory actions or guidelines.

    Methods

    This was a qualitative study of information collected in semi-structured interviews (n=28) of representatives of the five largest EHR vendors in Sweden, healthcare provider IT managers, users, and representatives of national authorities.

    Results

    We found a difference between the stated purpose of clinical evaluation of EHRs by the authorities and the perception of the purpose by the vendors, IT managers, and the users. The respondents gave divergent answers about the medical purpose of the application: e.g. availability of data, overview and documentation, patient safety, process efficiency, decision support, a working tool, and an aid to communication and follow-up. Several vendors found it difficult to put the term clinical evaluation in its specific context, instead referring to literature reviews, risk analyses, risk-management processes, acceptance tests, test facilities, pilot tests, and proven experience.

    Conclusions

    Stakeholders need to agree on a mutually acceptable, consistent method to guide regulatory decisions. The lack of consensus regarding the purpose and performance of clinical evaluation of EHRs could impact negatively on a safe and efficient documentation in healthcare. Thus, there is a need for more consistent use of terms and concepts in, and a more systematic approach to, clinical evaluation of EHRs. To ensure that the implementation of IT in healthcare meets expectations, delivers the desired outcome, and does not create new problems, it should be evaluated.

  • 4.
    Weyns, Danny
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV). KU Leuven.
    Caporuscio, Mauro
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap (DV).
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    BoConnect – Reliable Assistive Technologies to Empower Elderly People to Live Independently Longer2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BoConnect was a multi-disciplinary collaborative research project between Linnaeus University and Växjö and Kalmarmunicipalities in Sweden. The project had a budget of 3 MSEK; it stated Jan. 2015 and ended Dec. 2016.The project studied reliable assistive technologies to support elderly people. In contrast to existing work in this areathatis often limited to small-scale technology-driven pilots that are poorly embedded in the social living context, the BoConnect project took a holistic perspective on assistive technologies and put user needs and reliability of the solutions in focus, both from a technological and organizational perspective. This report summarizes the main results of the project.

1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf