Denna avhandlings resultat är en modell för asymmetriskt påverkat be-slutsfattande. Upprinnelsen till avhandlingen var ett beslutsmöte i ett IT-projekt, där projektledaren inte förstod beställarens/beslutsfattarens val av informationssystem. Problemsituationen ledde fram till att följande fem forskningsfrågor utkristalliserades.
1. Är det möjligt att genom en deskriptiv modell tydliggöra hur be-slutsfattande i IT-projekt går till? Vilka faktorer/faktorsgrupper/ ämnesområden påverkar beslutsfattandet på beslutsmöten i IT-projekt? Hur är sambanden mellan faktorerna? Hur är möjligheten att skapa förståelse för fattade beslut?
2. Kan en normativ modell möjliggöra ett metodiskt genomskinligt arbete i beslutsgrupper inom IT-projekt?
3. Kan modellen/modellerna generaliseras till alla typer av projekt el-ler för alla beslut?
4. Tydliggörs ontologins, kommunikationens och innehållets roll och betydelse för beslutsfattandet på beslutsmöten i IT-projekt?
5. Tillför användandet av en berättelse som verktyg något extra till forskarens egen förståelse? Frågan gäller min egen upplevelse av berättelsen och sättet att arbeta med den.
För att besvara den femte forskningsfrågan skapades en berättande pro-jektdagbok, som till sin form bygger på Platons dialoger. I berättelsen be-skrivs tidigare forskning, teorier, rundabordssamtal, enkät och intervju. Detta används som underlag för att skapa en deskriptiv modell och en normativ modell (för att kunna besvara forskningsfråga 1 och 2). Meto-den i den berättande projektdagboken har varit grundad teori. Berättel-sen har legat till grund för själva avhandlingen, där design science har använts som metod för att verifiera de framtagna artefakterna (dvs de båda modellerna). Verifieringen har skett genom studier av tidigare forskning och genomförande av en större enkät. De båda modellerna in-nehåller i princip oändligt många faktorer som påverkar ett beslutsfat-tande, vilket visar på komplexiteten i ett beslutsfattande. För att tydlig-göra bakomliggande faktorer genomfördes därför en morfologisk analys.
Under arbetet med berättelsen visade det sig att projektledaren och beställaren/beslutsfattaren i det exemplifierade beslutsmötet tolkade be-slutsunderlaget på olika sätt, vilket baserades på att de som individer påverkades av olika faktorer och att de inte hade tillgång till samma in-formation. Denna olikhet – eller asymmetri – finns på alla nivåer, t ex hos individen, i informationen och i strategin.
Den deskriptiva och den normativa modellen samordnades med den morfologiska analysen till en gemensam modell för asymmetriskt påver-kat beslutsfattande som besvarar forskningsfråga 1 och 2. Modellen be-står av tre delar med tillsammans åtta faktorsgrupper: ett beslut fattas på ett Underlag av en eller flera Individer i en given Situation. Dessa tre delar samverkar när ett beslut fattas. Underlaget består av två faktorsgrupper, tydlighet och effekt/nytta, Individ/er består av fyra faktorsgrupper, Skapat individ, Påverkar individ, Påverkar individens framtid och Påverkar grupp och den sista delen, Situation, består av faktorsgrupperna Styr situationen och Påverkar situationen. Eftersom modellen är både deskriptiv och normativ kan den användas både för beskrivning och för styrning, vilka ökar för-ståelsen för fattade beslut.
För att tillämpa modellen är det lämpligt att först uppnå förståelse för asymmetrins påverkan. Beslutsmodellen bör sedan som ett andra steg inarbetas i verksamhetens övriga modeller/metoder för projekt, beslut osv. Det tredje steget är utbildning i att använda modellen/metoden, vil-ket bör följas av en organisering av en stödfunktion. Detta tillvägagångs-sätt minimerar asymmetrin, vilket torde leda till ökad förståelse för fat-tade beslut samt ett förbättrat beslutsfattande.
Generalisering (forskningsfråga 3) av modellen pekar att den kan an-vändas för andra projekt än de som har en inriktning på informationssy-stem. Modellen kan även användas i linjeverksamhet – inte enbart i pro-jektverksamhet.
Ontologi, kommunikation och innehåll (forskningsfråga 4) är viktigt för beslutsfattandet och för det beslutsunderlag, som beslutet fattas på. Berörda personer i beslutsfattandet ska i den skriftliga och muntliga kommunikationen av innehåll få samma förståelse för termernas bety-delse. Med gemensam förståelse, anpassad kommunikation och tydligt innehåll kan asymmetrin minimeras.
Skapandet och användningen av berättelsen (forskningsfråga 5) har underlättat arbetet med avhandlingen och ökat min egen förståelse för beslutsfattande. Användande av berättelse har alltså varit ett bra arbets-sätt och ett pedagogiskt bra verktyg för eget lärande, även om det har va-rit arbetskrävande.