lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 110
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ett relationellt perspektiv på lärares arbete i fritidshem2020Ingår i: Fritidshemmets pedagogik i en ny tid / [ed] Björn Haglund, Jan Gustafsson Nyckel & Karin Lager, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020, 1, s. 207-219Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Hur uppfattar elever omgivningens sociala tryck gällande skolfusk?2020Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 2, s. 27-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Both earlier Swedish research and reports in the Swedish media suggest that students and teachers perceive norm conflicts regarding test-taking and grading: on one hand, high-school-students (year 7 -12) and teachers feel expected to strictly adhere to rules prohibiting cheating in school; on the other hand, they feel expected to apply these rules flexibly to facilitate students achieving good grades. This study aims to address this conflict from student perspective and answer the following question: To what extent do high-school students perceive that social norms support rules against school cheating? The data for this quantitative study was collected from 199 high-school students. Using a norm-sociological model (Svensson, 2008), the data was subsequently analysed to illuminate in what way students understood the social norm against cheating in school and what significance they allocated to these values in their social environments. The results show that the high-school students perceived the social norm against cheating to be significantly stronger than the social norm for cheating. Secondly, the students perceived that teachers, principals and parents clearly viewed cheating negatively, and imbued the no-cheating norm with great importance. Thirdly, the students perceived that their peers were ambivalent to cheating.

  • 3.
    Eek-Karlsson, Liselotte
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Lundin, Mattias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Torpsten, Ann-Christin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Likabehandlingsarbete — en reproduktion av rådande maktordning?2020Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 2, s. 49-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     This project sets out to examine how schools identify their assignment to make school to a place of equality. The research questions address how efforts to counteract discrimination regarding sexual orientation, gender and ethnicity are expressed as well as what power structures that can be identified in this respect. In total, 134 documents from compulsory school in municipalities in southern, mid and northern Sweden are collected. The documents are analyzed using Kumashiro´s (2002) four perspectives to conceptualize and work against oppression. The analysis shows different ways that schools address this assignment. Differences regarding what is identified as problems seems to build different approaches in how the work against oppression becomes visible. Double strategies are described in order to both strengthen and challenge the power structure that is prevalent between the norm carrying group and the group the schools identify as marginalized. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lärarassistenters funktion i skolan - några forskningsresultat2020Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Mälardalen university, Sweden.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Gardesten, Jens
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Herrlin, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Klope, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Johansson, Maria
    Malmö university, Sweden.
    (Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?: En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Markeringar av lärararbetets gränser: Territorium i omförhandling via införandet av lärarassistenter2020Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, nr 1, s. 35-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Politiska initiativ har tagits under senare år för att minska trycket mot lärarna, ”så att lärare kan vara lärare” och ”fokusera på sitt kärnuppdrag” – exempelvis genom att införa lärarassistenter. I artikeln studeras hur lärarprofessionens territorium (om-) förhandlas när avlastande tjänster införs. Resultaten visar att gränserna runt lärarprofessionens territorium förflyttas då lärarassistenterna tar över delar av territoriet och blir resurser till lärarprofessionen då de kompletterar på andra platser än i klassrummet. Lärarna positionerar sig på nytt inom sitt professionella territorium men resultaten visar även att gränsdispyter mellan lärarassistenter och lärarprofessionen kan förekomma. Resultaten visar att lärarassistenters arbete kan innebära att lärarprofessionens territorium kan renodlas och förtätats samtidigt som skolans territorium riskerar att utökas då nya arbetsområden tillförs skolan via lärarassistenterna.

  • 7.
    Klope, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Respektabla frisörer: - Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning2020Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to contribute with knowledge on how adolescent girls in VET for hairdressers in Swedish Upper Secondary School negotiate and perform (vocational) identities from a class- and gender perspective with special focus on femininity. This is done through ethnographical fieldwork where 18 female students and their vocational teachers were observed for four months. Theoretically the study is inspired by feminist poststructuralist theory together with theory of how working-class women act to become respectable, since class and gender must be fused together to produce an accurate representation of power relations. 

    The results show how the girls position themselves as beauty experts and this expertise involves transforming people to appear in accordance with gendered- and classed beauty norms.  To be recognized as a hairdresser-girl the students are supposed to look nice and feminine. The hairdresser’s body and image are described as a trade-mark to be used to look profesional. Moreover, through cleaning-tasks the girls are expected to act as hardworking respectable subjects and to make the practice respectable. The hairdresser student is also positioned as a female  entrepreneur, that is constructed through two different discourses. One depicts the vocation as a glamorous profession to love. The other as hard work, low wages, and a craft that requires many hours of education. The meanings of men's absence in VET for hairdressers are also explored. The girls maintain the men’s privileged positions through stories which describe male hairdressers as more skillful. A school class consisiting of girls only is described as problematic where conflicts and ‘drama’ were explained by gender, and caused by the absence of boys. One conclusion of the thesis is that traditionally feminine coded performances, such as careing, being nice, and doing good is reshaped in a neoliberal time where notions of a competitive, strong, and self-governing girl is the one that has become the ideal hairdresser. The position of a self-governing girl neglects issues of class and gender, since discourses of Girl Power position girls in a way that the individual subject owns their success, and that we are living in an equal society.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Alla ska våga prata och vara delaktiga i gruppen"2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 105-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Gardesten, Jens
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Att hantera lärarbristen: Erfarenheter från skolor som anställt heltidsmentorer2019Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 3, s. 34-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Schools in Sweden need to handle an acute lack of teachers. One way to handle this problem is to hire new staff who can work with social and administration tasks, enabling the teachers in school to teach some more classes instead. This study examined two secondary schools in Sweden where this way to solve the problem was tried out. The aim of the study was to highlight possible consequences for teachers’ core practices (teaching), and discuss whether more teaching might involve another sort of teaching. In this analysis, Ryle´s distinction of “achievements” versus “tasks” was being used (Ryle, 1949). Another aim was to highlight possible consequences for teacher-student relationships and possible consequences for the teachers´ working conditions. The empirical base was five focus group interviews with the teachers. The findings indicate that the new work model might turn into a “mechanical teaching”, more of an achievement than a task, in Ryle´s sense. Moreover, while new staff was hired to solve social problems among students, teachers still describe how they handle acute conflicts in the school environment; “because I´m an adult”. Finally, even though the working conditions are still demanding, the clarifying of job boundaries has contributed to less work stress.

  • 10.
    Dahl, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Eek-Karlsson, LiselotteLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP). Linnéuniversitetet.Perselli, Ann-KatrinLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att skapa en professionell identitet: om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det självständiga arbetet har en lång tradition inom svensk lärarutbildning. I boken Att skapa en professionell identitet ges exempel på praktiknära utvecklingsarbeten som både kan komplettera och utmana en rådande uppsatstradition på landets lärosäten.

    Utbildningsverksamheten står inför nya utmaningar och lärare måste få inflytande över vad den egna kunskapsbildningen ska omfatta samt kunskap om utvecklings- och förändringsarbete. Att inom ramen för de självständiga arbetena utveckla detta kunnande, främst bland studerande men även yrkesverksamma, i ett praktiknära samarbete kan vara en framgångsrik väg till ökad kvalitet.

    Bokens första del återger dels en historisk tillbakablick av den praktiknära forskningens framväxt, dels en diskussion om det ökade intresset för praktiknära frågor. Även aktionsforskning som metod och inspiration i utvecklingsinriktade arbeten behandlas.

    Del två skildrar ett försöksprojekt som bedrivits på Linnéuniversitet där studenter som går sista terminen på lärarutbildningen skriver utvecklingsinriktade självständiga arbeten och tillägnar sig redskap för processtänkande som ett led i systematiskt kvalitetsarbete.

    Den tredje delen låter studenternas röster komma till tals. Denna del innehåller exempel på ett utvecklingsinriktat arbete samt reflektioner från studenter som genomfört sådana arbeten.

    Boken vänder sig både till lärarstudenter och verksamma lärare samt till rektorer inom utbildningssektorn.

  • 11.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Att våga kasta sig ut och vara öppen för det oväntade2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 191-198Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    “Betwixt and Between”: Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities2019Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 63, nr 6, s. 884-898Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2014, a newly formed group of teachers graduated from Swedish universities. In addition to their qualification as leisure-time pedagogues, their degree includes teaching practical/aesthetical subjects in compulsory school. This group of teachers thus has to relate to dual professional identities and to maintain a balance between the socially oriented leisure-time centres and a goal- and results-driven school. In this article we describe their first two years after graduation, trying to get hold of their negotiation of professional identities and orientation in the professional landscape. Results shows that the graduates try to balance own ideals and hybrid professional intentions against traditional professional identities and labour market conditions and that position in a liminal phase might be crucial for the outcome.

  • 13.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas2019Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 2, s. 70-83Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

  • 14.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Den nya professionen i fritidshemmet – en diskussion om mellanrummets hybriditet2019Ingår i: Lärarprofession i en tid av förändringar. : Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogisktarbete / [ed] E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb & K. Rönnerman, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, s. 45-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 15.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Gustafsson, Barbro
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Det ger ju en legitimitet till utbildningen": Lärarstudenternas synpunkter på lämplighetsprövningen2019Ingår i: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, 1, s. 129-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Gardesten, Jens
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Does it make any difference? University teachers’ experiences of work-integrated teacher education.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Dahl, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Eek-Karlsson, Liselotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    En väg till professionell yrkesutövning2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 201-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitlet behandlas delaktighet och samverkan, två aspekter som med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala i utbildningsinriktade arbeten. Vidare diskuteras kunskapsutveckling genom dokumentation som ett led i systematiskt kvalitetsarbete samt hur studenternas professionella identitet stärks genom reflektion. 

  • 18. Glaes-Coutts, Lena
    Finding their flock: Professional learning for experienced teachers2019Ingår i: European Journal of Curriculum studies, Vol. 5, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a time of curriculum and school reform, how teachers interpret the curriculum and seek out professional learning becomes an important part of the enactment of teaching practices in schools. This research investigates how experienced Ontario elementary teachers use their personal and professional knowledge to define what they consider to be personal, purposeful and relevant professional learning; authentic professional learning (Mockler, 2013; Webster-Wright, 2009). The study uses a narrative approach, which takes a situated, holistic perspective in examining teachers’ lived experience and motivation for engaging in professional learning (Webster-Wright, 2009).The findings show how experienced teachers seek out learning opportunities that honour their professional knowledge, integrity and identity. While looking for a sense of autonomy in their learning they also expressed a desire to work with other experienced teachers in order to collaborate, communicate and construct new learning. Their agency is fashioned through the interaction with others - their flock - when building their professional knowledge (Prieslty, Biesta, Robinson, 2015). As experienced teachers are a rich resource, capable of building up the educational profession, it becomes important for the educational system to capitalize on their professional capital, wisdom and knowledge.

  • 19.
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Forskning om lämplighetsbedömning2019Ingår i: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, 1, s. 15-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Hörnell, Assar
    Mid Sweden University, Sweden.
    Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget.2019Ingår i: Barn, E-ISSN 2535-5449, Vol. 37, nr 1, s. 63-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras en kvalitativ studie med syfte att analysera och beskriva fritidspedagogers förståelse för hur fritidshem och dess verksamhet kompletterar skolan i Sverige. Studien baseras på skriftliga kommentarssvar i en nationell webbenkät som 2013 skickades till fritidspedagoger vid svenska fritidshem. Analys och tolkning av enkätsvaren genomfördes med en kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod. Som stöd under analysarbetet användes NVivo 10. Analysen genererade fyra kategorier som beskriver fritidspedagogers förståelser för fritidshemmets kompletteringsuppdrag: Att samverka, Att arbeta i klass, Att praktiskt tillämpa och Att erbjuda det skolan saknar. Studien visar att det finns olika förståelser av uppdragets innebörd. Dessa kan knytas till uppfattningar om fritidspedagogernas profession och handlingsutrymme.

  • 21.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstads universitet, Sweden.
    Johansson, Caroline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Fun guy and possible perpetrator: an interview study of how men are positioned within early childhood education and care2019Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 10, nr 2, s. 95-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many countries call for more men to be teachers in early childhood education and care (ECEC). In Sweden, the issue has been discussed since the early 1970s, but despite these discussions there is little Swedish research that examines the notions and expectations associated with male teachers. International research has found that perceptions of men in ECEC can be very ambivalent and that physical contact between the male educator and children is a sensitive issue. By focusing on the interaction between educators and children, the purpose of this study is to investigate gender-specific beliefs about male preschool teachers. The empirical material consists of interviews with 50 informants. Of these, 17 are men and 33 are women. The results show that “the fun guy” and “the possible perpetrator” are two gender-specific positions that male informants are subjected to. The article discusses how men take up and resist the two positions, and argues for the need to further challenge gendered stereotypes in preschools.

  • 22.
    Dahl, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”För vi vill ju gärna vara med”: Rapport om utvecklingsinriktade examensarbeten2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om praktiknära utvecklingsinriktade examensarbeten på programmet Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, utvecklingsinriktade arbeten, efter aktionens genomförande följdes upp och utvecklades till en del i fritidshemmets vardagliga verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten hämtades från Biesta. Studien genomfördes med 13 fritidshemslärare från sju fritidshem. Datakonstruktionen genomfördes i fyra fokusgruppsintervjuer. Resultatets fyra kategorier visar bland annat: att verksamhetsfältet upplever studenterna och deras utvecklingsinriktade arbeten stimulerande och berikande; att personalens delaktighet i de utvecklingsinriktade arbetena relaterar till hur studenterna bjuder in till deltagande; att de studenter vars utvecklingsinriktade arbeten blir integrerade i den ordinarie verksamheten visar en tydlig begynnande yrkesskicklighet, och att inre och yttre ramfaktorer som bland annat upplevelser av utvecklingsklimat och tid inverkar både på studentens och personalens möjligheter till delaktighet och genomförande av utvecklingsinriktade arbeten. Resultatet visar att fortsatta studier om ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält som stöd för studenters praktiknära examensarbeten är nödvändiga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Persson, Sven
    Malmö university, Sweden.
    Lago, Lina
    Linköping University, Sweden.
    Förskoleklassen i en brytningstid. Konsekvenser av positionsförskjutningar i ett reformerat utbildningslandskap.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    2016 tillkom ett nytt läroplanskapitel för förskoleklassen. 2018 blev förskoleklassen obligatorisk när skolstartsåldern sänktes och skolplikt för sexåringarna infördes. 2019 införs en åtgärdsgaranti för tidiga insatser, vilket bland annat innebär obligatorisk kartläggning av alla sexåringars kunskaper. Förändringarna i läroplanen indikerar att förskoleklassen befinner sig i en brytningstid - en tid av positionsförskjutning i det svenska utbildningslandskapet från en tydligt lek- och förskoleorienterad till en mer kunskapsorienterad och skolförberedande verksamhet.

    I projektet undersöker vi betydelsen av denna positionsförskjutning och vilka konsekvenser förändringarna får för lärares och skolledares förståelse av uppdraget samt för den pedagogiska praktiken och undervisningen. Teoretiskt belyser projektet konsekvenserna av positionsförskjutningen genom att analysera aspekter av och förändringar i undervisningen som policyhändelser. Mer specifikt ställer vi teoretiska frågor om hur policy blir pedagogisk praktik, samtidigt som den pedagogiska praktiken formerar nya innebörder av policy.

    Betydelsen av att söka kunskap om konsekvenser av förskoleklassens positionsförskjutning i det svenska utbildningsväsendet är både empirisk och teoretisk. Empiriskt behövs ny kunskap om en delvis marginaliserad skolforms verksamhet i ett utbildningspolitiskt gränsland under stark förändring. Teoretiskt behöver vi förstå hur policy och pedagogisk praktik påverkar varandra ömsesidigt som en del av en historisk utbildningspolitik process. Projektet baseras på policyetnografi vilket innebär en bred ansats med flera olika metoder; bland annat intervjuer, observationer och dokumentanalys.

  • 24.
    Herrlin, Katarina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar2019 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Persson, Sven
    Malmö University, Sweden.
    Lago, Lina
    Linköping University, Sweden.
    Images of the child in the educational landscape.2019Ingår i: 29th EECERA ANNUAL CONFERENCE, Early Years: Making it Count, Thessaloniki, Greece 20th – 23rd August 2019: ABSTRACT BOOK, 2019, s. 240-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is a part of a research project, which aims to analyse consequences of educational policy change in Sweden. The overall policy change in Sweden is related to economy (Heckman 2000), to increase quality in education and to qualify children for further studies (Riddersporre & Persson, 2010). These changes are related to a global knowledge economy that enhances education for the youngest (Persson, 2010). Policies can be seen as narratives about progress and salvation, about ‘finding the better life’ and about ‘making’ the new citizen through schooling (Lindblad & Popkewitz, 2004). The descriptions of the child in the selected policy documents has therefore been analysed from the point of view of creating a new citizen as well as good education for children using Biesta’s (2009) concepts of subjectification and qualification. In this study, focus is to examine descriptions of the child, the school start, school readiness and mandatory school attendance through analysing national policy documents from 1940-2017. Even if document analysis includes limited ethical issues, the results may implicate consequences in educational practice. The most prominent and recurring description of the child is school ready child vs the immature child. Descriptions of power and control over children and the obedient and silenced child appears in almost all policy texts. The process of learnification in an individual performative school culture is an overarching and still standing theme. Societal ideas of children and how these are expressed in policy can be assumed to influence educational practice.

  • 26.
    Carlsson, Rickard
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Is teacher attrition a poor estimate of the value of teacher education? A Swedish case.2019Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 42, nr 2, s. 243-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Far from all who complete teacher education end up working as teachers throughout their entire career. At first sight the value of teacher education, in terms of efficiency, seems to be a failure. In the present article we argue that teacher attrition, when defined as whether one is working as teacher or not, is a too blunt measure to gauge whether teacher education has been valuable. With a unique dataset, where we have detailed information on 87 Swedish teacher graduates’ working life across 23 years, we can consider whether activities and/or experiences point to an apparent use of teacher education. In conclusion, we find that in order to get informative estimates of its value it is important to consider it from different perspectives and to consider attrition related to the total working time spent in educational settings across a career rather than percentage leaving teaching after a set of years.

  • 27.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lago, Lina
    Linköping university, Sweden.
    Låt reformpennan vila!2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Eek-Karlsson, Liselotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    "Man vill ju inte bara vara en hjälplärare"2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen / [ed] Marainne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 83-104Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitlet behandlas delaktighet och samverkan, två aspekter som med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala i utbildningsinriktade arbeten. Vidare diskuteras kunskapsutveckling genom dokumentation som ett led i systematiskt kvalitetsarbete samt hur studenternas professionella identitet stärks genom reflektion. 

  • 29.
    Perselli, Ann-Katrin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Om att utveckla och förändra undervisning med digitala verktyg i fritidshem2019Ingår i: Att skapa en professionell identitet.: Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen. / [ed] Marianne Dahl, Liselotte Eek-Karlsson, Ann-Katrin Perselli, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 132-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med att samhället i stort digitaliseras ökar även kraven på att skolan, men även förskolan och fritidshemmen, följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg i undervisning, som t.ex. surfplattor, datorer, olika program och appar, har fått allt större betydelse under senare år inom det svenska skolväsendet, från förskola och fritidshem till universitet. Ett tydligt tecken på detta är uppdateringen av läroplaner och styrdokument i enlighet med regeringens beslut om en nationell digitaliseringsstrategi (Regeringen, 2017). Exempelvis skärptes kraven på att elever i alla skolformer ska ges förutsättningar att utveckla digital kompetens i läroplanen för grundskola och fritidshem (se t.ex. Skolverket, 2018). Det innebär att lärare, oavsett skolform, förväntas planera och genomföra undervisning med digitala verktyg som ger elever grundläggande förutsättningar i sitt livslånga lärande. Kravet på digitalisering och digital kompetens för såväl lärare som elever uppfattar studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem som ett utmanande utvecklingsområde för fritidshemmen. I detta kapitel behandlar jag fem självständiga arbeten i form av utvecklingsarbeten som har bedrivits och genomförts med inspiration av en aktionsforskningsmodell.

  • 30.
    Ree, Marianne
    et al.
    University of Stavanger, Norway.
    Emilson, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Participation in communities in ECEC expressed in child-educator interactions2019Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about children’s opportunities to participate in early childhood education and care (ECEC) communities. The study focuses on the communication between educators and children in ECEC settings and how the communication forms condition children’s opportunities to participate in the community. The research questions are: What kind of communication patterns occur in educator and child interactions and how do these influence children’s opportunities to participate in the ECEC community? How can the communication patterns and the opportunities for participation in a community be understood from a lifeworld and a system perspective? Theoretically, the study is based on Habermas’s (1995) social philosophical perspective and the way he views the world from both a lifeworld and a system perspective. His concepts of communicative and strategic action guide the study in the purpose to identify and interpret communication patterns. The data consist of video observations of educators and children in everyday interactions in three Norwegian ECEC institutions. The analysis generated three main categories representing different communication patterns and participation opportunities in the community: (a) controlling communication – limited participation, (b) supportive communication – passive participation, and (c) co-operative communication – mutual participation. The findings show a priority in early childhood education on the individual child and a goal-oriented practice where the educator controls the communication and, by that, the children’s lifeworlds.

  • 31.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad University, Sweden.
    Principle or dialogue: preschool directors speak about how they handle parents’ suspicions towards men2019Ingår i: Power and Education, ISSN 1757-7438, E-ISSN 1757-7438, Vol. 11, nr 1, s. 85-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Caring for children and teaching the youngest students have a strong historical connection to women and femininity. The few men working within early childhood education and care occupy an ambivalent position. On the one hand, they often receive a positive reception in preschools; on the other, they are also met with mistrust and suspicion. The suspicion often comes from parents, and their views have come to bear increasing importance. Preschool directors who have men on their staff thus have a dilemma to manage: they must listen to parents’ views at the same time as they have a personnel responsibility towards all their employees. The purpose of the present study is to describe and analyse how preschool directors reason about the parental suspicion and concern that male educators can encounter because they are men. The empirical material consists of interviews with 10 preschool directors (five women and five men). The study shows that preschool directors experience that parents want male personnel to refrain from performing certain tasks in the preschool. Some of the directors take a principle-based approach and emphasise that men and women should carry out the same work duties. Other directors maintain a dialogue-based approach, focusing on conducting a dialogue with concerned parents.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Perselli, Jan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Reflektioner i vardag och forskning2019Ingår i: Fenomenologiska sammanflätningar: Till minne av Jan Bengtsson / [ed] Inger C.Berntsson, Annika Lilja, Ilona Rinne, Göteborg: Daidalos, 2019, 1, s. 131-153Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33.
    Henriksson, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser: en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis treats the assessment of student teachers’ professional skills within the school-based section of Swedish teacher education, more specifically the school visits organized by the university. School visits ordinarily consist of an observed lesson, followed by a post-observation conference. School-based teacher education is regarded as a specific educational element, where the education is transferred to the organisation of professional teachers who educate the student teacher. However, there is a lack of direct research about what happens to the assessment of the student teacher’s proficiency when the assessment system of the education is applied outside the university domain. Research shows that there is tension regarding the view of professional skills between players in teacher education and school organisations, and uncertainties regarding the mandate to develop the student teacher’s professional skills. From a political perspective the school visit is perceived as a guarantee for the fulfilment of the increasing demands for equal and legally secure assessments. The aim of this thesis has therefore been to enhance the understanding of the function of assessment within school-based teacher education. The interactive assessment process of the post-observation conference has been in focus and studied through video observations and interviews. The study assumes multiple theoretical perspectives; a new institutional perspective, Goffman’s interactionist perspective and a professional theoretical perspective. The result shows that simultaneous and conflicting assessment logics guide the assessment task, creating protective and defensive interaction patterns to establish a loyal consensus between conference participants. The situation needs to be played down. The interactive patterns of the conference counteract the institutional logics of the visit, making access to information selective and limited. Judgements and feedback become invisible and the aim of the assessment process is unclear. The controlling purpose of the process, and partly also the formative purpose, is impaired. However, in the execution of assessment itself, assessment logics collaborate with interaction patterns, displaying a secondary adaptation to the situation. This collaboration contributes to a reasonable and legitimate manner of executing the assessment process, assigning meaning to the school visit.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Doctoral Thesis (Fulltext)
    Ladda ner (jpg)
    Front Page
  • 34.
    Klope, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Sopa hår, vika tvätt och diska: -  (dis)identifikationer med en respektabel frisörelev2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta paper är en del av ett pågående avhandlingsarbete vars övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur elever inom gymnasieskolans frisörutbildning förhandlar identitet och femininet i relation till frisöryrket och dess utbildning. För att bli en frisör förväntas elever i gymnasieskolans frisörutbildning bland annat lära sig olika hantverkstekniker, att bemöta kunder samt att göra diverse företagsekonomiska beräkningar (Skolverket, 2011).  De förväntas också att göra allehanda uppgifter som inte framgår tydligt i läroplanens skrivningar, men ändå utgör centrala arbetsuppgifter i frisöryrket. Ett sådant exempel är att städa, tvätta och diska, det vill säga traditionellt kvinnligt kodade, men många gånger oberättade arbetsuppgifter (Ambjörnsson, 2018). Olika former av städning är också arbetsuppgifter som pekats ut som rutinartade, icke-produktiva och med låg status (Ambjörnsson, 2018). Samtidigt har det historiskt gjorts försök att få kvinnor att uppskatta sådant arbete och det har tillskrivits som ett av kvinnors ansvarsområden (Skeggs, 2000).  Framförallt har städning för kvinnor med arbetarklassbakgrund varit en central del i att göra dem respektabla (Skeggs, 2000), något som är  relevant för studien eftersom en stor andel av eleverna i gymnasieskolans frisörutbildning är tjejer vars föräldrar arbetar med så kallat okvalificerat arbete inom produktion och service (Broady & Börjesson, 2008).

     

    Med detta som bakgrund undersöks hur elever i frisörutbildning identifierar och/eller disidentifierar sig med städning som en av utbildningen utpekad arbetsuppgift. Hur kan, ska och bör elever i frisörutbildning prata om och förhålla sig till städning? Preliminära resultat visar att städning kan framställas som såväl en meningsfull syssla där städandet är ett sätt att göra sig själv, salongen, liksom frisöryrket respektabelt, men också en syssla som möter motstånd. Att på olika sätt förhandla bort städning framstår då som ett verktyg att använda för att disidentifiera sig med frisöryrket och frisörutbildningens normativa femininitetsideal.

     

    I studien inspireras jag av poststrukturalistisk teoribildning där kön skapas genom performativa praktiker (Butler, 2007), samt av Beverly Skeggs (2000) arbete om hur tjejer med arbetarklassbakgrund skapar kön som skiljer sig från högt värderade femininiteter inom medelklass. Det empiriska materialet baseras på etnografiskt fältarbete vid frisörutbildning i två gymnasieskolor där jag har följt elever och yrkeslärare i deras skolvardag.  

  • 35.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö university, Sweden.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lago, Lina
    Linköping university, Sweden.
    The Swedish preschool class in times of policy change2019Ingår i: 29th EECERA ANNUAL CONFERENCE, Early Years: Making it Count, Thessaloniki, Greece 20th – 23rd August 2019: ABSTRACT BOOK, 2019, s. 8-9Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyse policy changes concerning the Swedish preschool class. The preschool class for six years old children is described as a transition zone between preschool and school (Ackesjö and Persson, 2016. Teachers construct an educational position for the preschool class that is influenced by both the social-pedagogical and the academic school traditions (Lago, 2014). New institutionalism and policy enactment theory are used to understand how teachers adapt, interpret and transform policy to a local educational context (Czarniawska, 2005; Powell & DiMaggio, 1991). Recontextualisation is a key concept in the policy enactment theory to analyse how teachers do policy (Ball et al., 2012). Theories of professionalisation processes are used to understand the importance of professional recognition and jurisdiction. This is a longitudinal policy ethnographic study over four years (2018-2021). The main methods are document analyses and interviews with teachers and principals. All respondents are guaranteed confidentiality and anonymity. They are free to leave the project at any time. On policy level, the term ‘schoolarisation’ describes a positional shift for the preschool class in the education system. Parallel processes of re-contextualisation are initiated when new curriculum is confronted with the teachers interpretations of their assignment. Teachers express a recognition in terms of a societal trust in the teaching they conduct. The study implicates that there is no linear relation between new policy and educational practice, instead policy is re-contextualised in relation to local organisation and teachers´ beliefs.

  • 36.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Transitions as a two-way window: separation and adjustment in transitions through the eyes of children starting school.2019Ingår i: Listening to children’s advice about starting school and school age care / [ed] Sue Dockett, Johanna Einarsdottir, Bob Perry, New York and Abingdon: Routledge, 2019, 1, s. 42-54Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When children make a transition to a new arena - a new school form or a new school house - they need not only adapt and adjust to the new context. The transition also involves a separation from the old. By this, a transition becomes a two-way window; a simultaneous process of adjustment and separation. This simultaneous process involves implications for practice. All teachers have a responsibility in enabling the transition process for the children, by helping them not only to adjust to the new but also to disengage from the old context. How can priming events in transition work in both directions? How can teachers be active in children’s disengagement and separation processes? These are questions this chapter address. The chapter has a practical focus and is building on children’s voices and narratives about the transition from preschool to school in Sweden. Special focus is put on children's separation processes since this is an area that seldom is in focus when discussing about or working with children’s transition.

  • 37.
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    UHR:s utvärdering av försöksversamheten2019Ingår i: Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Erfarenheter från Linnéuniversitetets försöksverksamhet / [ed] Lars Fonseca, Per Gerrevall & Barbro Gustafsson, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, 1, s. 155-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Utvecklingsarbetet som en väg in i professionen2019Ingår i: Nera 2019, Education for a globalized world, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utvecklingsarbetet som en väg in i professionen

    Research topic/aim

    Det övergripande syftet med presentationen är att bidra med kunskap om utvecklingsarbete som en variant av självständiga arbeten, slutuppsatsen som studenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem vid Linnéuniversitet, Sverige, skriver. Studenterna genomför sina självständiga arbeten som utvecklingsarbeten med inspiration från en aktionsforskningsmodell som de valt själva. Under presentationen redogörs för tre studier av några utvalda utvecklingsarbeten. Centralt för dessa studier är att belysa vad studenterna ser som betydelsefullt att förändra i fritidshemmet och deras bevekelsegrunder som kommer till uttryck när de beskriver sina val av utvecklingsområde. De ämnesområden som analyseras i dessa tre studier utgörs av sociala relationer, digitala verktyg och delaktighet och inflytande. Dessa tre ämnesområden är prioriterade områden både i fritidshemmets styrdokument och inom aktuell forskning. De tre studierna utgör tre kapitel i en kommande antologi.

    Theoretical framework

    De tre studierna tar utgångspunkt i teoretiska perspektiv och teorier som är knutna till de ämnesområden som analyseras: Studien om sociala relationer utgår bland annat från  sociokulturellt perspektiv (Wenger, 1989, Vygotskij, 2005), men också från ett värdeperspektivdär ömsesidighet och respekt för varandra är centrala byggstenar (Noddings, 2002). Studien om digitala verktyg tar sin utgångspunkt i multimodal undervisning och lärande (Selander & Kerr, 2017) och studien om delaktighet och inflytande utgår bland annat från Thomas (2009) som skiljer mellan social delaktighet och politisk delaktighet. De tre studierna förhåller sig till en teorimodell för studenters utvecklingsarbeten utarbetad av Karlsudd mfl. (2017). Karlsudds mfl. teorimodell visar hur teori och metod kan utgöra en akademiskt grund i utvecklingsarbeten. På så sätt knyts studenternas utvecklingsarbeten såväl till akademin som till den pedagogiska praktiken där de genomförs.

    Methodological design

    Inledningsvis utfördes ämnessökningar i Diva efter utvecklingsarbeten inom olika ämnesområden. Tolv arbeten inom tre ämnesområden (se ovan) valdes ut för deras tydliga argumentation för sina beslut och tillvägagångssätt i valet av utvecklingsområde. Därefter genomfördes kvalitativa innehållsanalyser, en metod som beskrivs som flexibel och lämplig då fördjupad förståelse eftersträvas vid studier av muntlig, textbaserad och även visuell kommunikation enligt Elo och Kyngäs (2007), och Finfgeld-Connett (2014). Med hjälp av studiens syfte och forskningsfrågor sökte vi på så sätt innebörden i varje enskilt utvecklingsarbete. Därav kan analysarbetet även beskrivas som induktivt då analysarbetet i övrigt saknat förutbestämda ramar (jfr. Finfgeld-Connett 2014).

    Expected conclusions/findings

    Resultaten av vår analys visar att studenterna genom sina aktioner både självständigt och i samarbete med pedagogisk praktik har formulerat, löst problem och förändrat verksamheten inom avsett område. För studenten har det öppnats möjligheter att öva systematiskt kvalitetsarbete genom att tillägna sig redskap och utveckla processtänkande. Några slutsatser: 1) En framgångsfaktor är att verksamheten ser studenten som en tillgång som kan bidra till en kvalitetshöjning i verksamheten. 2) Ett medvetet multimodalt perspektiv skulle kunna vidareutveckla studenternas utvecklingsarbeten. 3) studenternas medvetenhet om arbetssituation i fritidshemmet ökar. Exempelvis ifrågasätts möjligheten att arbeta med relationer i stora elevgrupper och alla elevers möjlighet att till delaktighet, trygghet och omsorg av kamrater och lärare. Nya frågor som väckts: Vem äger ’problemet’ som ligger till grund för projektarbetet. Är det verksamheten och dess lärare, enbart studenten eller båda parter?

    Relevance to Nordic educational research

    Forskning om utbildning ger möjlighet till utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan nordiska forskare. Detta i sin tur leder till nya möjligheter att utveckla miljöer för utbildning och lärande där studenter kan utvecklas och förberedas inför uppdraget att förändra och utveckla en praktik

  • 39.
    Emilson, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    A dual perspective and a communicative approach to values education in preschool2018Ingår i: Values Education in Early Childhood Settings: concepts, approaches and practices / [ed] Johansson, Eva, Emilson, Anette, Puroila, Anna-Maija, Cham: Springer Publishing Company, 2018, s. 55-67Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The overall aim of this chapter is to outline and discuss the use of Jürgen Habermas’ theory in a Nordic participatory research project about values education in early childhood education and care. Two main issues are in the forefront. One issue is of an ontological character and concerns the choice of Habermas’ theory to explore values education. The borrowed concepts, for example, lifeworld and system, are presented and problematized in relation to how they have been applied in the Nordic project. Another issue is of an epistemological and methodological character and refers to the relationship between theory, method and findings when investigating values. The emphasis is on the theoretical impact on data constructions and the conclusions that can possibly be drawn. By highlighting both opportunities and limitations in the use of Habermas’ theory in the research on values education in early childhood education and care (ECEC), this chapter can assist readers in their own research considerations. Another contribution is the theoretical contextualization of the ECEC practice, showing the utility of the theory for understanding a pedagogical practice and also the utility of empirical analyses for developing the theory.

  • 40.
    Johansson, Caroline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för psykologi (PSY).
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad University.
    A touch of touch: Preschool teacher education students' reflections about physical touch2018Ingår i: Issues in educational research, ISSN 0313-7155, E-ISSN 1837-6290, Vol. 28, nr 4, s. 953-966Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    International research has shown that several countries have adopted a cautious attitude towards physical touch between educators and children. Physical touch in preschool is a sensitive and difficult issue that requires preschool teacher education to address the question in a considerate and thoughtful manner. Nevertheless, the question of how students are prepared for the touch that is part of an educational environment with children has only been investigated to a limited extent. The aim of the present study is therefore to study how students perceive that the question of touch is handled in Swedish preschool teacher education. Data was collected through surveys (N = 204) and through semi-structured interviews with students and graduates in preschool teacher education. The results show that the informants felt that their interests and needs were not met. Instead, they were forced to take their own responsibility for raising the issue. To the extent that discussions about physical contact were addressed in education, it was primarily negative aspects that were raised. The results are discussed, for instance from a gender perspective. The men in the program are more affected by the lack of a clear place for touch in the program.

  • 41.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gardesten, Jens
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fonseca, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Herrlin, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Alleviation or obstruction?: Teachers, teacher assistants and negotiations on professional domains2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Wernholm, Marina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Children's shared experiences of participating in digital communities2018Ingår i: Nordic Journal of Digital Literacy, ISSN 1891-943X, E-ISSN 1891-943X, Vol. 13, nr 4, s. 38-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to gain knowledge about children’s participation in digital communities and to develop a model that can be used as a tool for practitioners. The research question guiding the study is: What kind of participation emerges from children’s shared experiences when engaging in digital communities? Lave and Wenger’s theory about communities of practice, and their notion of legitimate peripheral participation, are used. The data consist of nine individual interviews with children. Through nexus analysis, four different kinds of participation are identified: friendship-driven, interest-driven, knowledge-driven and performance-driven. The study generates an empirical model that can be used for interpreting and understanding children’s participation. The main findings are significant aspects of participation, linked to friendship, the connection between digital cultures, learning, literacy, identity and performativity, democratic implications and practices in constant change.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Sellbjer, Stefan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    En tsunami av verb: om fakta och färdigheter i det svenska utbildningsystemet2018Ingår i: Skola & samhälle, E-ISSN 2001-6727, nr 31 maj, s. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Är det ordning och reda i det svenska utbildningssystemet vad gäller relationen mellan fakta och färdigheter. Svaret är nej, enligt Stefan Sellbjer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Herrlin, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Strandberg, Camilla
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Gardesten, Jens
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    En verksamhetsintegrerad lärarutbildning - möjligheter och utmaningar2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Lago, Lina
    et al.
    Linköpings University.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Persson, Sven
    Malmö University.
    Erkännandets dynamik - förskoleklasslärarestolkningar av ny läroplanstext2018Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 1, s. 7-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish preschool class got its first specific curriculum in 2016. Because of this,

    the preschool class can be said to face change where existing practice meets

    new policy. This study aims to analyse how teachers in preschool classes do

    policy during this time of change by studying how teachers in preschool class

    relate the new curriculum to existing practice. New institutionalism, theory of

    professionalism and policy enactment theory are used to understand this. The

    data used are conversations with teachers at three different schools. The re

    sults show that parallel processes of recontextualisation are initiated when

    new curriculum is confronted with the teachers interpretations of their as

    signment, i.e. a simultaneous process of adaptation and change of existing

    pedagogical practice take place. Teachers interpret the new curriculum and

    relate to it as a whole. They express a recognition in terms of a societal trust in

    the teaching they conduct. Even though the teachers express that the new

    curriculum gives them trust, professional exclusivity and legitimacy, they also

    interpret it as a recognition of things they want to change in the educational

    practice. It is through this recognition that the teachers interpret and do policy.

    The article discusses a shift of the position of the preschool class in the educa

    tional system.

  • 46.
    Hedlin, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Åberg, Magnus
    Karlstad university.
    Fussy girls and chattering women: The construct and subordination of femininity in preschool teacher training2018Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 188, nr 2, s. 220-230Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, as in Western countries generally, most preschool teachers are women. This fact sometimes leads to the assumption that preschools are “feminine”, and that this might be bad for boys. We challenge this assumption. Using a gender critical approach we have studied preschool student teachers. “Femininity” might be used as a rhetorical and demeaning stereotype by them. Women and femininity however, are not interchangeable concepts. Failure to acknowledge this can pave the way for subtle sexism against girls and women. Our argument is supported by ethnographic observations and interviews with student teachers. By means of a Foucauldian genealogical analysis we uncover the conditions of possibility for two long-lasting feminine stereotypes. One stereotype argues that young girls should never fuss. The other claims that women are chattering gossipers. Our study shows that these archaic notions persist in Swedish preschool teacher training, despite its long tradition of work for gender equality.

  • 47.
    Hedlin, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    För och mot könskvoteringen till förskollärarutbildningen: Argument i tidskriften Förskolan 1970-19812018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 1-2, s. 127-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks de diskussioner som fördes i den fackliga tidskriften Förskolan för och mot det kvoteringsförfarande som användes för att ge fördelar till manliga sökanden till den svenska förskollärarutbildningen 1971-1980. Forskningsfrågorna är följande: Vilka argument anfördes i diskussionerna? På vilket sätt kan dessa argument sägas utmana eller reproducera den ojämlika relationen mellan kvinnor och män? Tidskriften i sin helhet har granskats och analyserats med avseende på argument oavsett om uttalandet kommer från förbundsledningen, en insändarskribent, någon som intervjuas i ett reportage. Argumenten för kvoteringsförfarandet är: För att uppnå högre värden, Kompensation för mäns frånvaro samt Män är bättre förskollärare än kvinnor. Argumenten mot förfarandet är: Könskvoteringen befäster förlegat tänkande och Män och kvinnor ska komma in på lika villkor. Endast ettav samtliga argument utmanar den ojämlika relationen mellan kvinnor och män. Det är: Män och kvinnor ska komma in på lika villkor, vilket innebär att en kvinnlig kvalificerad sökande inte ska behöva stå tillbaka för en mindre kvalificerad man.

  • 48.
    Gardesten, Jens
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Gör det någon skillnad? Universitetslärares erfarenheter av en verksamhetsintegrerad lärarutbildning.2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 2, s. 25-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, some initial findings from a research project where the practice/theory relationship and collaboration between schools and universities in teacher education are studied. The purpose of the study is to highlight possible effects of a work-integrated teacher education. The empirical base are eight interviews where university teachers describe how the increased time spent in schools might influence student teachers´ performances in university courses. Are any dimensions of teacher competence developed? The answers from the university teachers are first categorized into three themes, namely knowledge of subject didactics, connections theory/practice and practice/practice and finally in relation to the student teachers as legitimate participants. The themes are thereafter related to the concepts of spectator-knowledge and participant-knowledge and to Biestas (2012) concepts: qualification, subjectification and socialization. In conclusion, findings indicate that the “work integrated profile” have potential to balance these purposes of education.

  • 49.
    Sellbjer, Stefan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    “Have you read my comments? It is not noticeable. Change!”: An analysis of feedback given to students who have failed examinations.2018Ingår i: Assessment & Evaluation in Higher Education, ISSN 0260-2938, E-ISSN 1469-297X, Vol. 43, nr 2, s. 163-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to examine what characterizes feedback regarding the group of students who receive the most comments compared to the rest of the students, all failing at least one task. Could it be that teachers comment differently on the most underperforming students? Menade du: En brist i tidigare studier har varit att Till skillnad från flertalet studier kring feedback bygger studien på ett större

    The empirical material consists of feedback handed out to students following a teacher training programme and is examined on the basis of a descriptive analytical investigation.  The analysis is based on four methods: the type of errors made, the number of times a student makes the same mistake, what kind of feedback was provided, and ‘de-motivational’ comments. One result is that underperforming students receive more feedback on their choice of relevant literature and on the qualification of the answer. Another result is that they receive substantially more ‘de-motivational’ ones as well as a higher proportion of the most negative and disparaging comments. A recommendation for further research is to separate feedback that is related to the qualities of the students’ work from what characterizes the teacher’s comments whatever aspect of the work is being commented on.

  • 50.
    Sellbjer, Stefan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Kunskapskrav för superbarn?2018Ingår i: Skola & Samhälle, E-ISSN 2001-6727, nr 26 Februari, s. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 1 - 50 av 110
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf