Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs nio har om hälsa. Ämnet Idrott och hälsa bedrivs på olika sätt och syftet med studien är även att få en klarare bild över hur eleverna upplever att de arbetar med hälsa i undervisningen. Genom intervjuer vill vi höra elevernas tankar och erfarenheter om hälsa och vad de skulle vilja lära sig mer om. Vi vill även veta vad de tycker är viktigt för att kunna påverka sin framtida hälsa.

The aim of this study was to investigate, at first, why students in upper secondary school in Sweden participate or not in Physical education and health (PEH) and also find out what changes the subject need that can affect their participation. To get answers out of the in-vestigation, we formulated questions about what preconceptions the students of an specific group have about participation and non-participation in PEH and what changes the subject need, according to the students, to become a subject for all students. The study was based on a qualitative method, by using interviews of ten students from Swedish upper secondary school. The students were from two schools in a mediumsized region and from different programmes.

The results of the study shows clearly that the content and the grades in PEH affects the student’s participation, which was crucial to whether they felt they wanted to participate actively in the lessons or not. The grades were considered as important and affected the participation even though some of the students were not interested in the content, but they still did the things that the teacher demanded. Despite this, the attitudes towards the subject were positive among the interviewed students. The factors the students think can change the participation to more actively is implement more activities as dance, individual training but also, delimit ballsports. It seems like the interviewed students are searching for meaningfulness in the lessons of the subject with a link between the curriculum and grading criteria.

Background: Neighborhood environment studies of physical activity (PA) have been mainly single-country focused. The International Prevalence Study (IPS) presented a rare opportunity to examine neighborhood features across countries. The purpose of this analysis was to: 1) detect international neighborhood typologies based on participants' response patterns to an environment survey and 2) to estimate associations between neighborhood environment patterns and PA. Methods: A Latent Class Analysis (LCA) was conducted on pooled IPS adults (N=11,541) aged 18 to 64 years old (mean=37.5 +/- 12.8 yrs; 55.6% women) from 11 countries including Belgium, Brazil, Canada, Colombia, Hong Kong, Japan, Lithuania, New Zealand, Norway, Sweden, and the U. S. This subset used the Physical Activity Neighborhood Environment Survey (PANES) that briefly assessed 7 attributes within 10-15 minutes walk of participants' residences, including residential density, access to shops/services, recreational facilities, public transit facilities, presence of sidewalks and bike paths, and personal safety. LCA derived meaningful subgroups from participants' response patterns to PANES items, and participants were assigned to neighborhood types. The validated short-form International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) measured likelihood of meeting the 150 minutes/week PA guideline. To validate derived classes, meeting the guideline either by walking or total PA was regressed on neighborhood types using a weighted generalized linear regression model, adjusting for gender, age and country. Results: A 5-subgroup solution fitted the dataset and was interpretable. Neighborhood types were labeled, "Overall Activity Supportive (52% of sample)", "High Walkable and Unsafe with Few Recreation Facilities (16%)", "Safe with Active Transport Facilities (12%)", "Transit and Shops Dense with Few Amenities (15%)", and "Safe but Activity Unsupportive (5%)". Country representation differed by type (e. g., U. S. disproportionally represented "Safe but Activity Unsupportive"). Compared to the Safe but Activity Unsupportive, two types showed greater odds of meeting PA guideline for walking outcome (High Walkable and Unsafe with Few Recreation Facilities, OR=2.26 (95% CI 1.18-4.31); Overall Activity Supportive, OR=1.90 (95% CI 1.13-3.21). Significant but smaller odds ratios were also found for total PA. Conclusions: Meaningful neighborhood patterns generalized across countries and explained practical differences in PA. These observational results support WHO/UN recommendations for programs and policies targeted to improve features of the neighborhood environment for PA.

Introduction

Natural environments are known to promote health and may also provide extraordinary conditions for post exercise recovery (Kuo 2015). In the project Health Effects of Recreation Outdoors (HERO) we explore the hypothesis that post exercise recovery in natural environments may be reflected in white blood cell counts (WBC). In our study 50 seniors (age >65 years) performed moderate physical activity (20 min) followed by passive recovery (2h) in three different environments (indoors, simulated outdoors and “true” outdoors).

Method

The experimental setup was a randomized cross-over design, thus all test persons did all treatments in a randomized order. We sampled white blood cells (WBC-diff), which were used to detect and quantify inflammatory response.

Results

Our early findings provide some support for the hypothesis that environment may impose differences in recovery effectiveness. White blood cell count (WBC-diff) appears to differ between the treatments and there is a significant interaction between sampling time and recovery environment in the monocytes, suggesting that the monocyte numbers differ, not only between sampling times but also between environments. In addition, WBC also show that some of the test persons develop leukocytosis during exercise and that white blood cell levels decrease rapidly immediately post exercise to levels significantly lower than base line values.

Discussion

Our results suggest that moderate physical activity in senior citizens may result in acute leukocytosis (see e.g. Sand et. al. 2013) and that recovery effectiveness (e.g in monocyte response) may be dependent upon environmental factors. The clinical importance of our results are not fully understood but there has been suggested an “open window” immediately post exercise in which infection risk may be elevated (Pedersen & Toft 2000) and it is possible that recovery out of doors may reduce this risk.

References

Sand, K., L, Flatebo, K., Andersen, M., B., Maghazachi, A., A. (2013) World J Exp Med 20; 3(1): 11-20

Pedersen, B., K. & Toft, A., D. (2000) Br J Sports Med 34:246–251

Kuo, M. (2015) Frontiers in Psychology 6:1-8

INTRODUCTION: IntroductionPhysical exercise has been proven beneficial for health in all ages. In elderly, physical exercise, may contribute to prolonged life with maintained high quality and less costs associated with health care for society. In this study we explore if exercise out of doors may provide extra benefits as compared to exercise indoors and we measure power output, lactate levels and perceived effort in 49 senior citizens performing 20 minutes of moderate physical activity.METHODS:MethodThe HERO project is a randomized cross-over experiment with three different treatments <indoors, simulated="" outdoors="" and="">. The study sample consisted of 49 healthy senior citizens. They performed 20 minutes moderate intensity physical activity on an ergometer bike in all three conditions. Before immediately after and at minutes 10, 20, 30, 60 and 120 we sampled blood lactate. Power output was computed at 7 occasions during the 20 minutes of cycling, as was the rating of perceived exertion . Data was analyzed using mixed linear models. RESULTS:ResultsOur findings show that there were no differences between the two indoor treatments in any of the measured variables. In the outdoor treatment, however, there were significant effects on blood lactate levels and power output but not in perceived exertion, suggesting that exercise out of doors makes the test person more efficient although the experience of effort stay unaffected.CONCLUSION:Discussion/conclusionsOur results support the notion that the outdoors may provide extraordinary conditions for exercise, not only because it appear to results in more exercise/effort, the outdoors is also an “arena” with high availability and most often totally for free. Previous results from the HERO project also suggests that white blood cell counts are affected by the outdoor treatment, something that may be related to the observed increased power output herein

Outdoor activities may be intuitively associated with interest for nature and environmental concern. However, most scientific studies suggest that no such correlation exists. In this quantitative study we have used a questionnaire and explored the hypothesis that a one day educational intervention may be a successful tool in increasing environmental awareness, interest for nature and interest for recreational fishing. We present evidence suggesting that educational interventions in which young people are exposed to natural environments in a recreational fishing context have positive effects on interest for nature and recreational fishing, knowledge about nature and environmental awareness. Our findings also reveal that frequency of nature visits does not correlate with self estimated interest for nature.  We also show that the observed effects of the educational intervention “Klassdraget” appear to be larger for the girls which are, by tradition, less interested in recreational fishing as compared to boys.

Background: Mediation analysis investigates whether a variable (i.e., mediator) changes in regard to an independent variable, in turn, affecting a dependent variable. Moderation analysis, on the other hand, investigates whether the statistical interaction between independent variables predict a dependent variable. Although this difference between these two types of analysis is explicit in current literature, there is still confusion with regard to the mediating and moderating effects of different variables on depression. The purpose of this study was to assess the mediating and moderating effects of anxiety, stress, positive affect, and negative affect on depression. Methods: Two hundred and two university students (males = 93, females = 113) completed questionnaires assessing anxiety, stress, self-esteem, positive and negative affect, and depression. Mediation and moderation analyses were conducted using techniques based on standard multiple regression and hierarchical regression analyses. Main Findings: The results indicated that (i) anxiety partially mediated the effects of both stress and self-esteem upon depression, (ii) that stress partially mediated the effects of anxiety and positive affect upon depression, (iii) that stress completely mediated the effects of self-esteem on depression, and (iv) that there was a significant interaction between stress and negative affect, and between positive affect and negative affect upon depression. Conclusion: The study highlights different research questions that can be investigated depending on whether researchers decide to use the same variables as mediators and/or moderators.

This study builds on students' views and perceptions about health and how health is affected in physical education. Many studies deal with the teacher 's view of the health concept of the subject and not on the student's vision. The purpose of our study is to see health from a student perspective, to achieve our result we interviewed thirty-two high school students to find out their views on how the subject is given in terms of teaching. The results indicate that students see health from a physical and psychological perspective, but that the teaching of the subject most affects the physical activity and aspect. Students find that the health concept of the subject is important and should be affected more than it does in teaching. The results have been analyzed according to a curriculum theory perspective where the focus is on realizing the stadium , which means how the content looks like in actual teaching in relation to policy documents and teachers' interpretations. In summary , the study from a student perspective how high school students perceive health - both their own beliefs and how they feel that it is found in teaching.

Keywords: Physical education and health education in health, student perspective, curriculum theory, the concept of health .

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1. Vidare medverkade även tre personer utan direkt koppling till någon klubb. Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Intervjuguidens tematisering var elitlicensens betydelse, påverkan och funktion. Slut-satser visar att elitlicensen upplevs vara betydelsefull och bidrar delvis till en stabilare eko-nomi bland klubbarna. Däremot krävs en bättre funktion för att ytterligare motverka ekono-miska problem. Regelverket upplevs vara för enkelt att kringgå. Dock anses licensen påverka serieförflyttningar.

Denna studie är en kvantitativ enkätstudie riktad till föräldrar som deltagit i föräldrautbildningar inom svensk fotboll i Stockholm län. Studien syftar till att öka kunskapen kring fotbollsföräldrars inställning och upplevelse av deras deltagande i föräldrautbildningar som Svenska fotbollförbundet bedriver i Stockholms län. Studien tar sin utgångspunkt i den debatt kring föräldraengagemang inom svensk idrott som tagits upp i media under de senaste åren.

Respondenterna i studien är föräldrar som deltagit i föräldrautbildningar inom fotbollen i Stockholms län där de fått beskriva sin egen inställning och upplevelse av dessa utbildningar.

I studien har ett teoretiskt perspektiv kring kognitivt inlärande i grupputbildningar använts i en diskussion samt tidigare forskning inom samma och närliggande ämnen.

Resultatet i studien bidrar med en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever de utbildningar som annordnats samt deras inställning. Utifrån detta har studien kunnat visa på vad i utbildningarna som varit bidragande till dessa inställningar och upplevelser samt vad i utbildningen som de upplevt bidragit till en ökad förståelse kring vikten av att vara en god fotbollsförälder för barnens skull.

Att vara ute i naturen medför inte bara rekreation utan kan kanske även bidra till en ökad miljömedvetenhet. Dock visar forskning skilda resultat i frågan. En ökad miljömedvetenhet är är viktigt för att främja en hållbar utveckling, därför är det intressant att undersöka hur ungdomar ställer sig till miljöfrågor. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan olika friluftsaktiviteter och miljömedvetenhet hos ungdomar. I studien inkluderades enkäter (n=433) från högstadie- och gymnasieungdomar i en medelstor kommun i södra Sverige. Data samlades in och kodades om till siffror för att sedan analyseras med Spearman rank colleration och Mann - Whitney U - test. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan årskurser men att ungdomar har en låg miljömedvetenhet och att friluftsaktiviteter inte har något eller svagt samband med miljömedvetenhet.

This study investigated the association between spinal alignment, mobility of the hips and the thoracic spine and low back pain in adolescent cross-country skiers. Cohort of 51 elite cross-country skiers from a cross-country skiing high school in Sweden participated in the study. Sagittal spinal alignment, active range of motion in flexion, extension and rotation of the thoracic spine as well as passive and active extension of the hips were measured. The participants also completed a questionnaire regarding training, competition, skiing technique and occurrence of low back pain. A simple linear regression was calculated to predict pain score based on thoraco-lumbar relation, with a significant (P<0.05) regression equation of y=-0.069x+2.280 (standard error of estimate, 0.034). Participants with greater lordosis than kyphosis were more likely to suffer from low back pain than subjects without this offset. Thoracic mobility and passive or active hip extension showed no correlation with low back pain. Sagittal spinal alignment seems to be related with low back pain among young elite cross-country skiers. This study shows that range of motion of the thoracic spine and hips do not have an effect on the prevalence of low back pain in this population.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kläder barn har tillgång till hemma, och vilka kläder de väljer att använda i skolan.  Studien undersöker även hur mycket undervisning femteklassare har fått om klädsel vid utomhusaktiviteter, samt om detta går att koppla till deras val av kläder i skolan. Studien utgörs av en enkätundersökning med 116 elever i årskurs 5 i en medelstor stad i södra sverige. Enkäten var av formen gruppenkät och distribuerades till femteklassarna på fyra olika skolor i staden. Resultaten har redovisats i diagram och analyserats utifrån Maslows behovsteori. Resultatet visar att det inte är alla elever som har tillgång till lämplig utomhusklädsel, av de som har tillgång till lämplig klädsel är det inte alla som tar med den till skolan. Implikationerna av detta är att det finns elever som inte har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor om den utförs utomhus. Enstaka skillnader har hittats mellan stad och landsbygd gällande användandet av vissa utomhusplagg vid olika årstider. Studien har visat på att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna säger sig ha haft undervisning om hur de ska klä sig utomhus, men ingen koppling har kunnat hittas mellan undervisningsgrad och vilka kläder eleverna faktiskt tar med sig till skolan.

En problematik som kommit upp till ytan under observerade lektioner samt tidigare studier i skolämnet idrott och hälsa är att området hälsa sällan undervisas eller bedöms i. Denna studie ämnade att undersöka hur idrottslärare ser på sin undervisning i och bedömning av innehållet hälsa. Studien ämnade även att undersöka hur undervisningsinnehållet och bedömningen förhåller sig till varandra, och att ta reda på hur lärare reflekterar över implementering av hälsa i idrott och hälsa. Studiens resultat baserades på sju intervjuer av gymnasielärare i södra Sverige. Studiens analys och teoretiska ramverk grundades från läroplansteori med fokus på Lindes arenor och Lundgrens ramfaktorer.  Resultatet i denna studie visar att lärarna kan redogöra för vilket innehåll med koppling till hälsa i idrottsundervisningen som de anser vara av vikt att ha med. Resultatet visar att förhållandet mellan undervisningens innehåll och bedömningen av hälsa är svår att synliggöra med en tydlig koppling till kunskapskraven i ämnet. Detta påverkas bland annat av lärarnas olika tolkningar av kursplanen för ämnet genom transformeringsarenan. Konsekvenser som detta kan leda till att hälsoaspekten blir svår att bedöma.

En inblick i ett nytt och snabbt växande område. En studie som undersöker användningen av datainsamling och Big data inom hälsoföretag. Syftet grundas i att skapa en kunskap och medvetenhet om hur det i dagens hälsoföretag ser ut inom denna del. Genom en granskning av nio företags användarvillkor samt deras integritetspolicy finner vi att samtliga företag samlar och spar data om sina kunder. Insamlingen sker utan användarens vetskap och denna Big data delas sedan vidare till andra företag som har användning för den. 

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem.

Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer.

Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter.

Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

Studien görs i samråd med Smålands Innebandyförbund där syftet är att kartlägga vad som anses vara ett positivt respektive negativt beteende hos idrottsföräldrar. Mer precist handlar det om att studera innebandyföreningars arbete med föräldrafrågan inom barnidrott. Vilka hinder och möjligheter upplever föreningarna att det finns för att kunna skapa en trygg och kravlös miljö för våra barn inom idrotten. Vår studie fokuserar specifikt på föräldrarnas roll och engagemang genom att undersöka föreningarnas strategi, syn på policydokument och övergripand arbete så vill vi fördjupa kunskapen inom området som berör föräldrarnas roll. Tillvägagångssättet för vår empiriinsamling har varit semistrukturerade intevjuer. Fyra intervjuer har gjorts med nyckelinformanter från de största innebandyföreningarna i Småland, sett till antalet medlemmar. Antalet medlemmar har betydelse för denna undersökning då den ämnar att få en bättre förståelse för hur föreningar med stor barn- och ungdomsverksamhet arbetar med föräldrafrågan.

Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring idrottsföräldrars beteende och hur det påverkar barnen utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt sammanhang. Resultatet ger insikt i föreningarnas arbete, synsätt samt hur de prioriterar ämnet i relation till dess tyngd. I nuläget finns det stor utvecklingspotential kring området och ämnet behöver belysas ytterligare för att öka förståelse, medvetenheten och kunskap kring de problem som finns. Tidigare forskning visar att idrottsföräldrar på senare år kommit att bli en allt större del av idrottsföreningen. Det vidgade engagemanget har på så sätt fått allt fler konsekvenser vilket undersöks i denna studie. Tidigare har ingen undersökning gjorts av de representerade föreningarnas verksamheter och hur de arbetar med barnidrott och idrottsföräldrar.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.

Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.

Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Syftet med detta arbete var att studera relationen mellan ämnesområdet friluftsliv och betygssättning. Arbetet har utgått från två frågeställningar: Vilka arbetsformer har lärarna i friluftslivsundervisningen och hur resonerar lärare kring betygsättning av friluftslivsundervisningen. Både i det svenska samhället och i den svenska skolan finns det en lång tradition av friluftsliv. Tidigare forskning visar att ämnesområdet friluftsliv är problematiskt att genomföra i skolsammanhang samt att ämnet präglas av en aktivitetsdiskurs där fokus inte ligger på lärande utan på prestation. Intervjuer genomfördes med sex lärare i grundskolans senare år från fyra olika kommuner. För analysen har Bernsteins tre begrepp klassificering, inramning och koder använts. Resultatet visade att friluftsliv i ämnet idrott och hälsa har en låg klassificering. Det innebär att lärarens tolkning av begreppet friluftsliv får en stor betydelse för arbetssätt och betygsättning. Trots en bred tolkningsmöjlighet väljer de intervjuade lärarna samma innehåll. Resultatet visar även på en komplexitet i betygssättningen av friluftsliv. Lärarna har svårt att skilja mellan kompetenskoden som råder i ämnets syfte och prestationskoden i idrottsdiskursen samt kunskapskraven. Utifrån dessa svårigheter blir slutsatserna att lärarna behöver konkretisera betygskraven innan aktiviteter genomförs. Detta medför även att lärarna behöver ta ställning till vilken kod som bör råda inför varje lektion.

The Swedish school is, especially in the earlier years, a gender-segregated workplace. Particularly in the subject Physical Education in the upper secondary school there are about twice as many men as women working as teachers. Historically the male students have been dominating in both the grades and impact on the content. The purpose of this paper is to try to highlight eventual correlation between the gender of the teacher, gender of the student and thegrade in Physical Education, followed by comparing those results with arts, where men are also in majority among teachers.

This writing has a quantitative approach, where the empirical data is taken from the municipality of Stockholm and their database “Hanna”. The statistical analyses show that there is a correlation between the gender of the teacher and the student regarding the highest and lowest grades. Male teachers tend to grade girls higher than female teachers do, juxtaposed to female teachers where boys are graded higher than girls. In grade average we do not find any correlation, nor in between the courses based upon grades.

Med denna kvalitativa forskningsstudie vill vi bidra med kunskap om mellanstadieelevers syn på sin egen och andras styrketräning, samt vad som uppstår elever emellan när styrketräning genomförs.Vi vill också bidra med kunskap om vilka genusaspekter som gör sig gällande vid styrketräning bland mellanstadieelever. Det här görs med frågeställningar om elevers erfarenhet om styrketräning, det sociala samspelet när barn styrketränar tillsammans, barns inställning till styrkträning på gym och med genusaspekter som grund. I bakgrunden till studien presenteras hur synen på styrketräning bland barn har förändrats över tid, samt vad styrkträning är. I den tidigare forskningen presenteras gymkultur, gymtyper och styrketräning med genusaspekter i fokus. För att bidra med kunskap om syftet för studien valde vi att se på resultatet utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Genom två observationer och en intervju i fokusgrupp samlades data in genom att använda en etnografisk ansats, vilket resulterade i tre underrubriker stämning, styrka och status. Materialet analyserades och visade att styrketräning är och kommer att spela en central roll i barns idrottande och fysiska aktiviteter. Det konstaterades att killar tar större plats i styrketräningssammanhang både bland barn och vuxna och sociala medier och förebilder påverkar hur barn ser på styrketräning

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.

För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.

Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.

Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.  

I denna kvalitativa fallstudie presenteras projektet Rookie – en sportskola för nyanlända. Med anledning till att invandringen ökar i landet och alla de problem som finns med segregation är det intressant att en studie om idrott som integrationsarena genomförs.

Studien ökar förståelsen för hur idrott kan fungera som en arena för integration. Idrotten bidrar med språkstimulering, förbättrad hälsa, gemenskap, fostran och ökad förståelse för samhällets uppbyggnad. Efter intervjuer med berörda i projektet framkom det att Rookie, som integrationsprojekt, skulle skapa bättre möjligheter för nyanlända barn och unga att delta i olika fritidsaktiviteter, vilket skapar förutsättningar för en god hälsa, ökad integration och motverka utanförskap. Detta uppnåddes genom att låta deltagarna prova på olika idrottsaktiviteter och få en nära kontakt med de fritidsledare som medverkade. Utöver att deltagarna blev mer integrerade som en effekt av Rookie lärde de sig även bättre svenska, fick nya vänner och började idrotta.

I studien framkommer vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett framgångsrikt utfall av ett idrottsintegrationsprojekt, bland annat att arbeta med förebilder samt att kommunen äger och genomför projektet. 

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach. Den datainsamlingsmetod som använts är enkäter och detta både i webbformat och pappersformat. Den enkät som använts har varit en omgjord variant av Chelladurais och Salehs (1980) "leadership scale for sport", LSS.

Resultatet av studien visar att svenska simmare önskar ett ledarskapsbeteende där träning och instruktion, demokratiskt beteende och positiv feedback används. I mindre grad önskar de ett ledarskapsbeteende där auktoritärt beteende och social support används. Resultatet visar även att det finns en skillnad i vad kvinnor generellt önskar och vad män generellt önskar. Dock är det inga markanta skillnader. De största skillnaderna bland önskemål finns mellan de som befann sig på internationell nivå/landslagsuppdrag och de som befann sig på regional nivå.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem.

 Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. 

Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka. Beroende av vilken intensitetsnivå som oberverats styr hur lång mätperiod som krävs för att uppnå ett önskvärt reliabilitetsvärde av 0,8. För att observera inaktivitet krävs 16 veckor, för MVPA krävs 4 veckor och hög intensitet krävs 6 veckor.

 Sammanfattnigsvis, studien visar att genom att observara deltagarnas fysisika aktivitetnivå över en längre period inkluderas deras indivduella variation samt variationen inom gruppen. Variationen av hur lång mätperiod som krävs för de olika intensitetsnivåerna indikerar på hur variabelt beteende som fysisk aktivitet är över tid. 

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire – Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus.

Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen. Däremot visar resultatet på signifikanta skillnader och samband mellan andra variabler än de som frågeställningarna omfattar, däribland könsskillnader i fråga om psykisk hälsa och fysisk aktivering inom föreningsbunden idrott samt skillnader mellan elever som studerar utbildningsprogram med idrottsprofil respektive utan idrottsprofil vad gäller mängd veckovis högintensiv fysisk aktivering.

The aim was to explore perceptions, responsibility and measures around matchfixing using an idiographic approach. The sample of consisted seven respondents with two players, two managers and three board members. The respondents belonged to associations in Gävleborg county sports federations linked to football and bandy. The study is based on semi-structured interviews and has the ideal of fair play, social structures and Kohlberg's moral development theory as the theoretical bases. The processing and analysis followed the three steps oftranscription, data reduction and creation of themes.

The results from the interviews were divided into three themes that were formed after the purpose and issues. The respondent’s perceptions showed that there was a lack of knowledge regarding matchfixing and an economic threat related to the gaming industry. Regarding the measures they were directed against the betting line, values, interaction between performer and a deterrent punishment. The analysis revealed that sports is under change with the gaming industry and with a new different view of moral acts in sport. That’s something that poses a threat to the sport's good values with good ethics and morals, as well as an aggravating factor in working against matchfixning. The conclusion is that there are several worrying aspects in all three themes and a need for a common effort against matchfixing.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.

Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.

Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.

Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv. Miljön var kravlös och gjorde att fokus på den enskilde individen försvann. Detta minskade stressen, pressen och skapade en avslappning. Detta gjorde att de på ett avslappnat sätt kunde lära sig förändra sitt tänkande, beteende (identiteten) för att uppleva en bättre hälsa efter rehabiliteringen. Miljön hjälpte även till att skapa en bättre självkänsla, självförtroende, sätta gränser och skapade även en form av social gemenskap.

Diskussion: vissa fördelar skedde enbart i regelbunden kontakt med naturen eller djuren. Dock hjälpte miljön till att förändra deltagarnas syn på sig själv, beteende och tankesätt även efter rehabiliteringen. Detta gjorde att de kunde fortsätta jobba med sig själv för att uppleva en bättre upplevd hälsa.

This study explored through semi-structured interviews how elite sports associations build their brand equity in professional sport . Six marketing managers within sports clubs operating in the respective compounds were interviewed to find out their views on the construction of a brand equity within this context. The reason for this was for the best way to take advantage of knowledge of experience and information that these respondents are sitting on. As many authors stating that I demonstrate in my introduction that Uggla (2002) Lagergren (1998) , Aaker (1996 ), so, the importance of brand increasingly important for organizations in today's society. In order to achieve good results while keeping abreast of market trends and assert itself against its competitors , it is becoming more discussion regarding trademark issues within organizations.

The results of this study demonstrate how brand equity is created for elite sport associations through an internal process and impact. The study shows four factors that are important for the construction of a brand equity for an elite sports club.

• Sporting achievements

• The product

• identity

• Communication.

These elements can be seen as an organic device that are affected by and interact . All parts of the unit are important but can only function optimally if the communication is an ally in the brand all parts. It is communication that distributes and transports information to all parts of the brand and the organic unity circulates and works best if the flow within the device is clean , that is, that the communication reaches its full potential.

Brand , brand equity , communication , identity, sport

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.

Emanating from an ethnographic study of Swedish bodybuilders, this article aims to present a sociological understanding of various circumstances influencing the decision to begin taking performance-enhancing drugs. Theoretically, the research builds upon a constructionist approach, in which actors’ identity claims, the way they describe themselves and their group affiliation, are understood both as individual stories of identity construction and as discursive statements. The result shows that the willingness to perform, to focus on the body’s function, is a paradigmatic narrative being expressed throughout. As such, this performance oriented lifestyle can be related to traditional values saluted within organised sports and also understood as a fairly stable part of a hegemonic masculine construction. However, the results also show how the performance logic is entwined with a strong zest for bodily aesthetics. In the article, this cultural ambiguity is used as an analytical window through which one can see how different understandings of gender, health and doping continuously are socially negotiated in relation to contemporary fitness culture and public health organisations in Swedish society. By analysing doping trajectories in this way the article suggests that drug using practises could be understood as an activity performed along a continuum of cultural and societal (over-)conformity, rather than actions representing societal abnormality.

This article analyses self-portrayals and gender constructions among Swedish male bodybuilders who are engaged in fitness doping. The empirical material comes from a larger ethnographic investigation into gym culture. The results show that there is a strong propensity to conform with particular gender fantasies that rests heavily on a binary understanding of gendered, doped bodies. However, this storyline does not apprehend the entire self-presentation of the analysed drug users. Negotiations and inclusive subversions of traditional gender norms are also expressed. For example, the narratives show how the use of performance-enhancing substances makes it possible for (heterosexual) men to approach, touch and express feelings of desire towards other men and their bodies. As such, this practice can be viewed as a contestation of hegemonic gender values, in which masculinity and fitness doping are detached from a quite heterosexist understanding, and turned into a symbolic world of homoerotic pleasure.

The aim of this article is to describe and analyse learning processes among bodybuilders in bodybuilding environments, focusing on the ways activities form the basis for incorporation of both physical and cultural knowledge. Emanating from an ethnographic study, the arguments are based on a constructionist approach to knowledge. The result provides an understanding of knowledge as being, and becoming, embodied through different learning processes. This article shows how knowledge of exercise, nutrition and physiology is gradually acquired and physically experienced, eventually becoming knowledge ‘in the body’ rather than ‘about the body’. Through these learning processes, the individual develops perceptual as well as tactile abilities that, earlier, were unexplored or bodily inaccessible.

Sociala medier och olika internetforum har blivit en del av en ny självhjälpskultur där människor anonymt kan legitimera och diskutera sina erfarenheter av att använda prestationshöjande substanser(PED). Användarna är medvetna om att de riskerar sin egen hälsa men töjer på gränserna för att nå uppsatta mål.

Att kombinera vardagen som elitmotionär med ett fungerande familjeliv är ingen enkel ekvation. Uppoffringar, glädje, dåligt samvete och glada hejarop är en del av vardagen. Men på vems villkor och bekostnad formas egentligen elitmotionärens livsstil?

Situated within a framework of a globalized gym and fitness culture, this paper aims to investigate and compare how fitness doping can be understood in relation to, and how it is affected by, different national and local contexts. Representing different forms of welfare state regimes, the comparative analysis focuses on policy, practice, and prevention in the United States and Sweden. The findings indicate, among other things, how national level policy and implementation reflect local priorities, understandings, and values. Sweden’s choices form a pattern reflecting the priority of protecting the collective good over individual pursuits. Conversely, that the U.S. does not police outside formally governed competitions in sports or in criminal contexts. Further, U.S. bodybuilders do not feel targeted for their appearance in the same ways, illustrating the priority of individual choice. Further, the paper discusses how each country implements anti-doping in ways consistent with global policies, but are also informed by various local understandings and values. This interplay between the supranational structures and locally diverse implementation is not only complex, but can seem contradictory as each locality partly remains within a global system of anti-doping in sport, and partly operates outside this context. We suggest glocal fitness doping needs to be understood as a process through which global ideals, organisations, and more contribute to influencing local and national prevention policies and cultures, and vice versa.

Men have increasingly been dedicating time and effort to childcare. Consequently, the idea of the ‘new’ emotionally involved father has been discussed in the literature. This article focuses on narratives of divorced Swedish fathers with joint physical custody of their children. This arrangement, a new model of post-divorce parenting, has become increasingly popular in several Nordic countries. The article aims to analyse the experiences attached to and emanating from this particular form of post-divorce agreement, and how it is understood in relation to the Swedish childcare system. The fathers interviewed had a strong ambition to share things equally, as well as to carry on family practices in gender-equal ways. This desire was, however, balanced with a number of obstacles, such as work requirements, living conditions and conceptions of gender differences. In this way, the fathers’ subjective aspirations and strivings were filtered through structural and cultural conditions in society, with clear connections to Swedish family and gender politics.