Till vårdIT-systemet Cosmic har Cambio tillsammans med målkunden Akademiska sjukhuset i Uppsala utvecklat en modul för obstetriken, Birth. Modulen acceptansgodkändes av Akademiska Sjukhuset juni 08 varefter man påbörjade test av systemet. Birth är inte testad i verklig användning av verksamheten vid tiden för utvärderingen och planeras att implementeras i Uppsala läns landsting, inom Mödrahälsovården (MHV) i april 09 och på Kvinnokliniken (KK) under hösten 09.

Cambios vårdinformationssystem Cosmic, införs successivt inom Landstinget i Kalmar län. Sedan ett antal år tillbaka används inom Kvinnoklinikerna och Mödrahälsovården systemet Obstetrix för obstetrikspecifik dokumentation, parallellt med pappersjournalen. Inom KK och MHV finns bland personalen en oro att Birth inte klarar av de funktionella krav som finns och utifrån önskemål från Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (HSF) ansvarar ITförvaltningen för att en funktionsjämförelse genomförs mellan Birth och Obstetrix. eHälsoinstitutet uppdrogs genomföra en sådan utvärdering i form av en funktionsjämförelse mellan Birth och Obstetrix.

Genom intervjuer gjorda med representanter från obstetrikverksamheten i Kalmar Läns Landsting togs en lista fram över funktioner som verksamheten ser som väsentliga krav på ett IT-stöd, Funktionskravslista. Utvärderingen studerade respektive system utifrån denna lista.

Utvärderingen visade att Birth, vid tiden för utvärderingen, i 6 punkter av 13 inte uppfyller verksamhetens krav till en tillfredsställande nivå. Det gäller funktionaliteten kring:

• Ultraljud
• Planeringsverktyg
• Noteringsfunktion
• Fosterövervakning
• Överföring till kvalitetsregister/register
• Utdata

I resterande 7 punkter visade utvärderingen att funktionaliteten möter verksamhetens krav. I ett fall var funktionaliteten högre i Birth än i Obstetrix:

• Partogrammet

I de resterande sex punkterna befanns systemen som likvärdiga. Vidare bedöms att de tre första är funktioner, som genom att verksamheten använder hela Cosmics patientadministrativa samt specifika moduler, minskar dubbeldokumentation.

• Remiss och svar
• Labblistor
• Läkemedelshantering
• Diagnos
• Samtycke Biobankslagen
• Utskrifter

Som ett led i utvecklingen av ”Vården på webben” har en applikation, ”Mina vårdkontakter”, testats i ett pilotprojekt av Landstinget i Kalmar län. Inför breddinförandet av Mina vårdkontakter uppdrog Landstinget i Kalmar län eHälsoinstitutet att genomföra föreliggande utvärdering med målet att samla in och ta tillvara erfarenheter från pilotprojektet och de verksamheter som däri deltagit.

Utvärderingen är en kvalitativ studie där totalt 17 intervjuer genomförts, 15 med vårdpersonal och 2 med pilotprojektets ledning. Representanter från respektive av de 11, i pilotprojektet deltagande enheterna, har intervjuats. I samband med de 15 intervjuerna med vårdpersonal har en enkät fyllts i. I gruppen vårdpersonal har sjuksköterskor, läkarsekreterare och chefer inkluderats. En läkare fanns med i urvalet dock avbokades denna intervju pga. sjukdom.

Sammantaget är de flesta nöjda med sitt deltagande i pilotprojektet samt användningen av Mina vårdkontakter. Man upplever att den information och utbildning som givits innan införandet varit tillfredsställande och bra. Den generella attityden hos personalen har varit övervägande positiv med få undantag. Den yrkesgrupp som uppfattas av andra yrkesgrupper som minst positiv till Mina vårdkontakter är läkare.

Mina vårdkontakter upplevs av samtliga som en enkel applikation att lära och använda. Användarna tyckte generellt att applikationen fyllde en viktig funktion. Men systemet upplevs vid tiden för utvärderingens genomförande dock som långsamt.

För att förbättra hanteringen av vårdinformation införde Landstinget i Kalmar län under åren 2004 till 2008 vårdIT-systemet Cosmic i de flesta av sina vårdverksamheter. Under hösten 2007 och våren 2008 genomförde eHälsoinstitutet en utvärdering av IT-systemets måluppfyllelse, problemlösning, handlingsstöd och verksamhetsstöd på en sjukhusklinik i länet.

Det gjordes en studie av IT-systemet och verksamheten, en förändringsanalys, värdering av IT-systemet i verksamheten samt förslag på förändringar av ITsystemet och verksamheten.

Utvärderingen resulterade i bedömning att införandet av IT-systemet har lett till att de flesta mål har uppnåtts och flera problem har blivit lösta. Dock finns vissa mål som ännu inte uppnåtts helt och vissa problem som kvarstår. Dessutom har införandet av IT-systemet orsakat vissa nya problem, men det har också lett till andra mindre förväntade förbättringar.

Slutsatsen är att IT-systemet har sina styrkor, men också sina svagheter. Det finns därmed potential att genomföra förändringar för att förbättra IT-systemet för verksamheten. Personalen på kliniken är inte helt nöjd, men skulle heller aldrig vilja gå tillbaka till hur det var tidigare. Resultatet av utvärderingen pekar också på vikten av att utvärdera IT-systemet i verksamheten efter införandet.

• Recent policy statements have stressed the need for fundamental changes to the NHS, especially to the hospital care of older people. Person-centred care underpins such changes. If practitioners are to deliver person-centred care, then they need to learn more about the patient as an individual. One way that this might be achieved is through biographical approaches.

• This paper describes the findings of a developmental study undertaken over a 6-month period to investigate the introduction of a biographical approach to care on a unit in a NHS hospital. It concentrates on the views of the practitioners who used the approach.

• The study aimed to explore whether a biographical approach – in the form of storytelling – might be used to encourage person-centred practice.

• Using a practice development approach, the study explored the views of older people, their family carers and practitioners regarding their participation in life story work.

• Initial data were collected by focus groups with staff from a nursing home who regularly used life stories as a basis for care planning. Further data were collected through focus groups, semistructured interviews and observation – undertaken before and after the introduction of life story work – with older people, family carers and practitioners.

• Findings revealed that life stories helped practitioners to see patients as people, to understand individuals more fully and to form closer relationships with their families. Support workers also said how much they enjoyed using the approach to inform their care.

• Further longitudinal research is required to investigate biographical approaches more fully and to work more closely with practitioners to explore how biographical approaches can be undertaken as part of standard practice and be integrated into the culture and management of care.

The purpose of this transcultural study was to translate and adapt for the province of Quebec (Canada) a tool for assessing the support needs of family caregivers of aging persons, as well as to validate the relevance and feasibility of its utilization in Quebec homecare services. Developed jointly in the United Kingdom and Sweden and based on a caregiver-service provider partnership process, the Carers Outcome Agreement Tool (COAT) is presently the focus of a large-scale implementation study in Sweden. Following parallel back-translation and adaptation, the tool, entitled Entente sur le Soutien aux Proches-Aidants (ESPA) in French, was validated in terms of relevance and feasibility via focus groups with service providers and interviews with family caregivers. Results show the ESPA to be a culturally sensitive tool that systematically identifies the support needs of caregivers and indicates the type of help best suited to meet these needs. As with other European studies, the results suggest that the caregiver role comprises a common core of needs and highlights the tool's potential for transfer to the cultural context of French-speaking Europe.

Läkemedelsförteckningen är den första nationellt samlade databasen för alla receptförskrivna läkemedel som är uthämtade på apotek. Denna rapport redogör för användningen av Läkemedelsförteckningen hos förskrivare inom projektet Utvidgad pilot. Projektet är en uppföljning av ett tidigare projekt, Pilot 1.

Resultatet från Utvidgad pilot bekräftar resultaten från Pilot 1 där förskrivarna hade en positiv attityd till Läkemedelsförteckningen. Föreliggande utvärdering visar även att Läkemedelsförteckningen upplevs ge ökad patientsäkerhet då förskrivarna ser stor nytta med den kompletterande information som förteckningen ger dem och att informationen i Läkemedelsförteckningen har underlättat läkemedelsdiskussionen mellan patienten och förskrivaren. Förskrivarna ser speciell nytta med informationen i Läkemedelsförteckningen för följande patientgrupper: patienter med oklar medicinering, patienter med flera vårdkontakter, misstänkta fall av missbruk och för akut behandlade patienter.

Användningen av Läkemedelsförteckningen har dock, trots den påvisade nyttan, varit begränsad. Detta kan till stor del förklaras av det besvärliga inloggningsförfarandet samt den tidsödande lagringen av uppgifterna in i journalen. Möjligheten att integrera Läkemedelsförteckningen med journalsystemen ses som en avgörande faktor för att möjliggöra ett smidigt framtida användande av Läkemedelsförteckningen.

BACKGROUND: Knowledge about how elderly persons perceive the impact of chronic heart failure (CHF) on daily life is important when planning nursing care. For this purpose, disease specific instruments are needed. However, few instruments have been developed or tested specifically on elderly persons.

AIM: To validate a Swedish version of the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire (LHFQ) on elderly persons with CHF, and use it to describe the impact of CHF on daily life in the same population.

METHODS: The sample comprised of 357 persons, aged between 65 and 99, diagnosed with CHF. A questionnaire including background data, the LHFQ and the SF-12 was used.

RESULTS: A factor analysis resulted in four dimensions: physical, emotional, treatment and pleasure. LHFQ showed convergent validity and ability to discriminate between known groups. Cronbach's alpha for the total scale was 0.94. Impairments in the physical dimension were most common, especially fatigue (88%) and shortness of breath (87%).

CONCLUSIONS: The LHFQ showed satisfying psychometric properties in an elderly Swedish population with CHF and can, with minor alterations, be recommended for research and clinical use. The impact of chronic heart failure on daily life was mostly physical, but other impairments were also common.

This article describes how researchers, practitioners and

technicians in West Sweden worked together with older people with

early stage dementia and their family members to develop a

user-friendly technology-based information, education and support

service, based on the generic ACTION participatory design model.

Ways of working in partnership with older people with early stage

dementia and their family members are explored, and key lessons

learned are highlighted. The overriding message is that elders with

early stage dementia can be actively involved throughout the entire

research and development process. Essential prerequisites are time and

ongoing support by skilled practitioners and family members.

Preliminary findings reveal that older people with early stage

dementia can learn and benefit from user-friendly technology,

especially when used together with others in a similar situation.

Given that the majority of frail older people living at home are cared for

by family members, ensuring appropriate and sensitive support services for family

carers is a major policy priority globally. Such assessment of the needs and situation

of individual carers is a crucial first step towards ensuring that they receive flexible,

quality support services. However, existing assessment practice is still inadequate in

many countries. This paper describes a negotiated approach to carer assessment, the

Carers Outcome Agreement Tool (COAT) and briefly considers its development

with carers and practitioners in an Anglo-Swedish development project (2003

and subsequent implementation within five municipalities in Sweden (2006

A participatory research design was adopted in both projects building on the

ÄldreVäst Sjuhärad model, which is a user-focused approach to research and

development. This paper provides a short summary of the COAT development before

presenting the qualitative findings from the Swedish implementation project

(2006

and telephone follow-up interviews with carers who had a first and second COAT

assessment. The findings clearly highlight the value of COAT in enabling partnerships

to be developed between carers and practitioners, which recognise the expertise of

both parties. They also challenge providers to invest sufficient time and

–2005)–2008).–2008), which emerged from focus group interviews with COAT practitioners‘ear-marked’

resources for family care support so that COAT becomes an integral part of a 

comprehensive long-term carer strategy, which feeds directly into local developments

in service delivery and organisation.

Rapporten presenterar huvudfynden från ett samverkansprojekt mellan ÄldreVäst Sjuhärad och en kommun i Sjuhäradsbygden. Syftet var att i samarbete med boende, närstående samt vård- och omsorgspersonal undersöka innehållet i en meningsfull vardag för äldre på ett särskilt boende i Sjuhärad. Vidare att ge rekommendationer inför det framtida vård –och omsorgsarbetet för att därigenom öka de boendes livskvalitet och vård –och omsorgskvalitet, de närståendes tillfredsställelse med denna samt att öka arbetstillfredsställelsen för vård –och omsorgspersonal.

Sveriges Kommuner och Landsting presenterade 2007 tillsammans med Socialstyrelsen den andra rapporten med Öppna jämförelser (ÖJ) inom den svenska hälso- och sjukvården. Huvudsyftet med ÖJ är att göra Sveriges hälso- och sjukvård öppen för insyn. Ett andra syfte är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Vidare ska kommuner och landsting kunna ta reda på vilka insatser och arbetsmetoder som ger goda resultat genom att de jämför sina prestationer. Underlaget för rapporten består av olika indikatorer inom olika områden som ska ge en bild över hälso- och sjukvårdsläget i Sverige. Indikatorerna består av fyra olika huvudgrupper; medicinska, patienterfarenheter, tillgänglighet samt kostnader. I denna rapport behandlas enbart de medicinska indikatorerna.

För varje indikator finns det i Kalmar län en kontaktperson. Denna kontaktperson har ansvar för att kommentera de aktuella resultaten i anslutning till att den årliga rapporten publiceras.

Som ett led i Landstinget i Kalmar läns förbättringsarbete gavs eHälsoinstitutet, tillsammans med Folkhälsocentrum uppdraget att tydliggöra och underlätta tolkning av 2007 års ÖJ.

BACKGROUND: The penetration rate of Electronic Health Record (EHR) systems in health care is increasing. However, many different EHR-systems are used with varying ePrescription designs and functionalities. The aim of the present study was to evaluate experienced ePrescribers' attitudes towards ePrescribing for suggesting improvements. METHODS: Physicians (n = 431) from seven out of the 21 Swedish health care regions, using one of the six most widely implemented EHR-systems with integrated electronic prescribing modules, were recruited from primary care centers and hospital clinics of internal medicine, orthopaedics and surgery. The physicians received a web survey that comprised eight questions on background data and 19 items covering attitudes towards ePrescribing. Forty-two percent (n = 199) of the physicians answered the questionnaire; 90% (n = 180) of the respondents met the inclusion criteria and were included in the final analysis. RESULTS: A majority of the respondents regarded their EHR-system easy to use in general (81%), and for the prescribing of drugs (88%). Most respondents believed they were able to provide the patients better service by ePrescribing (92%), and regarded ePrescriptions to be time saving (91%) and to be safer (83%), compared to handwritten prescriptions. Some of the most frequently reported weaknesses were: not clearly displayed price of drugs (43%), complicated drug choice (21%), and the perception that it was possible to handle more than one patient at a time when ePrescribing (13%). Moreover, 62% reported a lack of receipt from the pharmacy after successful transmission of an ePrescription. Although a majority (73%) of the physicians reported that they were always or often checking the ePrescription a last time before transmitting, 25% declared that they were seldom or never doing a last check. The respondents suggested a number of improvements, among others, to simplify the drug choice and the cancellation of ePrescriptions. CONCLUSION: The Swedish physicians in the group studied were generally satisfied with their specific EHR-system and with ePrescribing as such. However, identified weaknesses warrant improvements of the EHR-systems as well as of their implementation in the individual health care organisation.

BACKGROUND

Multiple medications is a well-known potential risk factor in terms of patient's health. The aim of the present study was to estimate the prevalence of dispensed drugs and multiple medications in an entire national population, by using individual based data on dispensed drugs.

METHODS

Analyses of all dispensed out-patient prescriptions in 2006 from the Swedish prescribed drug register. As a cut-off for multiple medications, we applied five or more different drugs dispensed (DP >or= 5) at Swedish pharmacies for a single individual during a 3-month, a 6-month, and a 12-month study period. For comparison, results were also calculated with certain drug groups excluded.

RESULTS

6.2 million individuals received at least one dispensed drug (DP >or= 1) during 12 months in 2006 corresponding to a prevalence of 67.4%; 75.6% for females and 59.3% for males. Individuals received on average 4.7 dispensed drugs per individual (median 3, Q1-Q3 2-6); females 5.0 (median 3, Q1-Q3 2-7), males 4.3 (median 3, Q1-Q3 1-6).The prevalence of multiple medications (DP >or= 5) was 24.4% for the entire population. The prevalence increased with age. For elderly 70-79, 80-89, and 90-years, the prevalence of DP >or= 5 was 62.4, 75.1, and 77.7% in the respective age groups. 82.8% of all individuals with DP >or= 1 and 64.9% of all individuals with DP >or= 5 were < 70 years. Multiple medications was more frequent for females (29.6%) than for males (19.2%). For individuals 10 to 39 years, DP >or= 5 was twice as common among females compared to males. Sex hormones and modulators of the genital system excluded, reduced the relative risk (RR) for females vs. males for DP >or= 5 from 1.5 to 1.4. The prevalence of DP >or= 1 increased from 45.1 to 56.2 and 67.4%, respectively, when the study period was 3, 6, and 12 respectively months and the corresponding prevalence of DP >or= 5 was 11.3, 17.2, and 24.4% respectively.

CONCLUSION

The prevalence of dispensed drugs and multiple medications were extensive in all age groups and were higher for females than for males. Multiple medications should be regarded as a risk in terms of potential drug-drug interactions and adverse drug reactions in all age groups.

Inappropriate use of medicines increases the risk of hospital admissions for the elderly. Not only does this lead to unnecessary suffering for the patients but also incurs a great financial cost to the society. A medicine decision support system in a Personal Digital Assistant (PDA), with a barcode reader, can provide an overview of the patients' complete medicine use, and detect unsuitable drugs and drug combinations. Focusing on the elderly, our aim was to evaluate if a mobile medicine decision support system with a barcode reader is useful and user-friendly for nurses in home care. The participants received a comprehensive overview from the patients' medicine use and noted drug-drug interactions, therapeutic duplications and warnings for drugs unsuitable for elderly people. The nurses regarded that the decision support system increased prevention and safety, was useful and user-friendly. Our findings suggest that most of the content and functions were regarded as important. Therefore, this decision support system might be a useful tool for district nurses.

Female pheromone glands of the leafroller Argyrotaenia sphaleropa were analyzed. Two acetates were identified as (11Z,13)-tetradecadien-1-yl acetate and (11Z)-tetradecen-1-yl acetate by comparison with synthesized references. The (11Z,13)-tetradecadien-1-yl acetate and the aldehyde (11Z,13)-tetradecadienal were synthesized via a Wittig reaction. A field-trapping test showed that a lure consisting of a mixture of (11Z 13)-tetradecadienal and (11Z,13)tetradecadien-1-yl acetate in a 10:1-ratio produced the highest trap catches.

Background: Health care personnel need access to updated information anywhere and at any time, and a Personal Digital Assistant (PDA) has the potential to meet these requirements. A PDA is a mobile tool which has been employed widely for various purposes in health care practice, and the level of its use is expected to increase. Loaded with suitable functions and software applications, a PDA might qualify as the tool that personnel and students in health care need. In Sweden today, despite its leadership role in mobile technologies, PDAs are not commonly used, and there is a lack of suitable functions and software applications.Objective: The aim of the present review was to obtain an overview of existing research on the use of PDAs among personnel and students in health care.Methods: The literature search included original peer-reviewed research articles written in English and published from 1996 to 2008. All study designs were considered for inclusion. We excluded reviews and studies focusing on the use of PDAs in classroom situations. From March 2006 to the last update in May 2008, we searched PubMed, CINAHL, Cochrane, IngentaConnect, and a local search engine (ELIN@Kalmar). We conducted a content analysis, using Nielsen’s Model of System Acceptability as a theoretical framework in structuring and presenting the results.Results: From the 900 references initially screened, 172 articles were selected and critically assessed until 48 articles remained. The majority originated in North-America (USA: n=24, Canada: n=11). The categories which emerged from our content analysis coincided to a certain extent to Nielsen’s Model of System Acceptability (social and practical acceptability), including usefulness (utility and usability) subcategories such as learnability, efficiency, errors, and satisfaction. The studies showed that health care personnel and students used PDAs in patient care with varied frequency. Most of the users were physicians. There is some evidence that the use of a PDA in health care settings might improve decision-making, reduce the numbers of medical errors, and enhance learning for both students and professionals, but the evidence is not strong, with most studies being descriptive, and only 6 randomized controlled trials. Several special software programs have been created and tested for PDAs, and a wide range of situations for their use have been reported for different patient groups. Drug and medical information were commonly accessed by PDA users, and the PDA was often viewed as the preferred tool when compared to paper-based documents. Some users regarded the PDA easy to operate, while others found it difficult in the beginning.Conclusions: This overview of the use of PDAs revealed a positive attitude towards the PDA, which was regarded as a feasible and convenient tool. The possibility of immediate access to medical information has the potential to improve patient care. The PDA seems to be a valuable tool for personnel and students in health care, but there is a need for further intervention studies, randomized controlled trials, action research, and studies with various health care groups in order to identify its appropriate functions and software applications.

Background

Many patients receive health care in different settings. Thus, a limitation of clinical care may be inaccurate medication lists, since data exchange between settings is often lacking and patients do not regularly self-report on changes in their medication. Health care professionals and patients are both interested in utilizing electronic health information. However, opinion is divided as to who should take responsibility for maintaining personal health records. In Sweden, the government has passed a law to enforce and fund a national register of dispensed medications. The register comprises all individuals with dispensed medications (6.4 million individuals, September 2006) and can be accessed by the individual online via “My dispensed medications”. The individual has the right to restrict the accessibility of the information in health care settings. 

Objective

The aim of the present study was to evaluate the users’ attitudes towards their access to “My dispensed medications” as part of a new interactive Internet service on prescribed medications.

Method

A password-protected Web survey was conducted among a first group of users of “My dispensed medications”. Data was anonymously collected and analyzed with regard to the usefulness and design of the Web site, the respondents’ willingness to discuss their “My dispensed medications” with others, their reasons for access, and their source of information about the service. 

Results

During the study period (January-March, 2007), all 7860 unique site visitors were invited to answer the survey. Invitations were accepted by 2663 individuals, and 1716 responded to the online survey yielding a view rate of 21.8% (1716/7860) and a completion rate of 64.4% (1716/2663). The completeness rate for each question was in the range of 94.9% (1629/1716) to 99.5% (1707/1716). In general, the respondents’ expectations of the usefulness of “My dispensed medications” were high (total median grade 5; Inter Quartile Range [IQR] 3, on a scale 1-6). They were also positive about the design of the Web site (total median grade 5; IQR 1, on a scale 1-6). The high grades were not dependent on age or number of drugs. A majority of the respondents, 60.4% (1037/1716), had learned about “My dispensed medications” from pharmacies. 70.4% (1208/1716) of all respondents said they visited “My dispensed medications” to get control or an overview of their drugs. Getting control was a more common (P < .001) answer for the elderly (age 75 or above), whereas curiosity was more common (P < .001) for the younger age group (18-44 years).

Conclusion

We found that users of the provider-based personal medication record “My dispensed medications” appreciated the access to their record. Since we found that the respondents liked the design of the Web site and perceived that the information was easy to understand, the study provided no reason for system changes. However, a need for more information about the register, and to extend its use, was recognized.

Projekt MedNet, Landstinget i Västmanland, har pilotinfört vårdinformationssystemet Cosmic. Det övergripande målet för MedNet är att inom hela landstinget anskaffa och införa ett gemensamt IT-stöd för vårdgivarens hantering av patientinformation vilket även innefattar en klinisk portal.

Pilotinförandet av Cosmic startade i april 2008. Pilotdriften skedde vid Sala närsjukhus samt Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) Västmanland. Dessa kliniker har gått från pappersjournal till datorjournal.

Landstinget i Västmanland uppdrog åt eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, att utvärdera om slutanvändarna (vårdpersonalen) tycker att Cosmics funktionalitet är tillfredställande. Pilotdriften hade vid utvärderingens start pågått i sju månader.

Datainsamling skedde via intervjuer och enkät. Enkäten bestod till största del av frågor i påståendeform som besvarades på en sexgradig instämmandeskala. Enkäten sändes ut som webbenkät. Urvalet var alla slutanvändare, dvs. all vårdpersonal på de två pilotklinikerna. Då svårigheter uppkom med distributionen av enkäten sändes enkäten ut även i pappersform till de som efterfrågade detta. Svarsfrekvensen var 68%. Bortfallet berodde sannolikt mest på svårigheter vid nämnda distribution men även att många slutanvändare inte svarade på alla frågor.

Slutanvändarna, 70%, tycker att Cosmic stödjer dem på en tillfredställande nivå och 84% vill inte gå tillbaka till hur de arbetade tidigare. Dock finns en oro då slutanvändare känner sig osäkra att hantera Cosmic, behöver ständig påfyllnad av utbildning och hoppas att bristerna i Cosmic ska åtgärdas.

De flesta slutanvändare instämmer i att patientsäkerheten har ökat med hanteringen av patientdata i Cosmic, men tycker inte att de fått mer tid över för kontakt med patienter. Kommentarerna är tvetydiga då slutanvändare uttrycker att patientsäkerheten ökat i och med medicinhanteringen/läkemedelsordinationen i Cosmic samtidigt som andra slutanvändare säger att patientsäkerheten minskat pga. att de känner sig osäkra att arbeta i läkemedelsmodulen.

Det är stor spridning på svaren på frågorna, vilket kan bero på att slutanvändarna tillhör olika kliniker, personalkategorier, arbetar i olika moduler etc. Det har uttryckts en önskan, från pilotklinikerna, om fortsatt och kontinuerlig dialog mellan kliniken och projekt MedNet för att underlätta den fortsatta implementationen. Detta skulle även kunna minska den spridning av uppfattningar som finns.

Projektet MedNet, Landstinget i Västmanland, har tillsammans med två kliniker pilotinfört delar av vårdinformationssystemet Cosmic. Det övergripande målet för projektet är att anskaffa och införa ett gemensamt IT-stöd för vårdgivarens hantering av patientinformation.

Pilotinförandet av Cosmic startade i april 2008. Pilotdriften har skett vid Sala närsjukhus samt vid Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) Västmanland. Dessa kliniker har gått från pappersjournal till datorjournal.

Inför beslut och planering av breddinförandet gav Landstinget i Västmanland eHälsoinstitutet i uppdrag att utvärdera om slutanvändarna tycker att Cosmics funktionalitet är tillfredställande så att ett breddinförande skulle kunna påbörjas. En första utvärdering (UTV1) gjordes under november-december 2008. UTV1 utgick då från slutanvändare som grupp. Eftersom behovet att kunna se svar från specifika yrkeskategorier framfördes från fack och ledning inom Landstinget i Västmanland, togs beslut om att göra en ny utvärdering (UTV2) som utgick från samma enkät som UTV1 men inkluderade frågan om yrkeskategori.

Landstinget i Västmanland har under tiden som förlöpt mellan UTV1 och UTV2 tagit beslut om att starta ett breddinförande.

Enkäten gick ut till alla slutanvändare på de två pilotklinikerna. Enkäten sändes ut via eHälsoinstitutets webbenkätsystem. Av totalt 222 slutanvändare besvarade 158 enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 71%. Av dessa var ca 10% läkare respektive undersköterskor, 21% sjuksköterskor och resterande yrkeskategorier, dvs. kuratorer, psykologer, läkarsekreterare och annan yrkeskategori, ca 15% vardera.

Om man ser till slutanvändarna som grupp visar UTV1 och UTV2 inga tydliga skillnader i resultatet där samma fråga ställts. I UTV2 finns inte heller några tydliga skillnader i resultat mellan de två pilotklinikerna. UTV2 visar dock att det finns skillnader i hur de olika yrkeskategorierna upplever pilotdriften av Cosmic. Läkarna är den yrkesgrupp som skiljer sig mest från de andra yrkeskategorierna. De anser att deras kapacitet att ta emot patienter påverkats negativt samt att den minskade kapaciteten ännu, efter 9 månader, inte återställts. Läkarna är även den yrkesgrupp som inte kan dokumentera det de behöver i Cosmic, upplever stora svårigheter att ta få fram översikter och önskar att Cosmic skulle ge tydliga felsignaler vid felinmatning.

Det är viktigt att beakta de synpunkter som kommit fram under utvärderingarna. Alla yrkeskategorier framförde önskemål om att kunna påverka mer och det är många slutanvändare som känner frustration för att det inför breddinförandet inte tagits hänsyn till deras synpunkter angående hur Cosmic kan göras mer användbart. Även då pilotdriften av Cosmic visar på många fördelar så finns ett stort antal svagheter angivna framförallt bland läkarna. För att Cosmic ska fungera optimalt i den kliniska vardagen bör dessa svagheter åtgärdas.

Landstinget i Kalmar län har på försök infört farmaceuter i vården och har med Apoteket AB tecknat ett avtal om tre kliniska farmaceuttjänster under år 2006. För att värdera farmaceuternas insats och framtida roll utförde eHälsoinstitutet en utvärdering baserad på enkäter till läkare, sjuksköterskor, verksamhetschefer respektive farmaceuter samt intervjuer med läkemedelskommitté och apotekschefer.

Vi fann att sjuksköterskor och verksamhetschefer var klart positiva till införandet av farmaceuter i vården. Även om läkare till övervägande delen också var positiva fanns stora variationer inom denna grupp. Hur väl integrationen av farmaceuten i vårdteamet hade fungerat varierade och de flesta av vårdpersonalen samt farmaceuterna själva bedömde att farmaceuternas roll var något oklar, att tid för framförallt läkarna för kontakt med farmaceuten var för kort och att förankringen vid införandet var otillräcklig. En låg andel vårdpersonal hade fått mer tid för annat patientarbete.

Något fler än hälften av totala antalet respondenter bedömde att farmaceuterna bidragit till förbättrad läkemedelsanvändning med viss skillnad mellan olika sjukhusområden. Farmaceuterna ansåg att de bidragit till förbättrad läkemedelsanvändning genom bl.a. patientsamtal och genomgång av läkemedelslistor. Utvärderingen visar även att de uppdrag som farmaceuterna haft som gett mest patientnytta var arbetet med att indikera interaktioner, polyfarmaci och biverkningar genom granskning av läkemedelslistor, information till patienter/anhöriga för ökad följsamhet och samsyn samt utbildning av personal.

Då fördelarna hittills överväger nackdelarna föreslår vi att satsningen på farmaceuter i vården fortsätter. För att farmaceut i vården skall fungera bättre vid olika vårdenheter föreslår vi att ledningen arbetar med att förankra farmaceut i vården med berörda personalgrupper och klinikledningar, att farmaceutens roll klarläggs inom vårdenheten i förhållande till övrig personal, att man tar vara på framgångsrika exempel och att farmaceuter i vården skall betraktas i förhållande till andra insatser inom läkemedelsområdet.

För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen inom hälso- och sjukvård startade Apoteket AB hösten 2005 tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland pilotprojektet ”Pilot 1”. I Läkemedelsförteckningen registreras alla, på apotek de senaste 15 månaderna, uthämtade läkemedel.

Förskrivare inom de landsting som ställt sig positiva till att delta i pilotprojektet gavs möjlighet att anmäla sitt intresse och få sig tillskickat en pinkod för behörighet till Läkemedelsförteckningen. Av förväntade 50 förskrivare anmälde 26 sitt intresse. Förskrivarna fick besvara tre enkäter med olika utformning vid olika tidpunkter. Urvalet av patienter gjordes av förskrivarna själva. 15 patienter besvarade patientenkäten.

Föreliggande rapport visar att förskrivarna i hög grad var positiva till Läkemedelsförteckningen och kände behov av den information som fanns att tillgå. Föreliggande resultat visar samtidigt att den positiva attityd förskrivarna hade inte räckte att skapa en hög användning av Läkemedelsförteckningen.

Under projekttiden använde förskrivarna Läkemedelsförteckningen i låg grad. Orsak till detta kan tydas vara av teknisk karaktär såsom problem med åtkomsten av Läkemedelsförteckningen. Flertalet förskrivare tyckte dock att Läkemedelsförteckningens struktur var logisk och tydlig.

Förskrivarna såg störst nytta av Läkemedelsförteckningen vid behandling av patientgrupper som hade flera vårdkontakter, vid polyfarmaci, vid tveksamheter om missbruk och vid akutoch äldrevård.

Få patienter nekade till att ge sitt samtycke och såg positivt på att förskrivaren hade tillgång till deras Läkemedelsförteckning. Flertalet vårdenheter hade upprättat rutiner för samtyckeshanteringen som i de flesta fall skedde muntligt mellan förskrivare och patient.

För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen bland privatpraktiserande förskrivare erbjöd Apoteket AB förskrivare vid 500 vårdföretag att delta i pilotprojektet våren 2006.

I pilotprojektet utvärderades den upplevda nyttan och funktion, utformning av läkemedelsförteckningen och dess applikation. Datainsamlingen skedde med hjälp av tre olika enkäter som skickades ut via en webbaserad enkät vid tre tillfällen; vid projektstart, efter en månad och efter tre månader. Svarsfrekvensen för de tre enkäterna var låg varför en sammanställning av svaren har gjorts som måste tolkas med försiktighet.

89 privatpraktiserande förskrivare medverkade i pilotprojektet. Resultatet visade att förskrivarnas förväntningar på Läkemedelsförteckningen var hög. Förskrivarna var positiva till Läkemedelsförteckningen och upplevde att Läkemedelsförteckningen skulle ge dem värdefull information. Bäst nytta med Läkemedelsförteckningen såg förskrivarna för patienter med missbruk, multisjuka och patienter med flera vårdgivare.

Åtkomsten till Läkemedelsförteckningen ansågs inte vara smidig vilket med stor sannolikhet tillsammans med tekniska problem medfört att förskrivarna använt Läkemedelsförteckningen i ringa omfattning under pilotprojektet. Användningen tycks även ha minskat istället för att ha ökat under pilotprojektets gång. En förskrivare såg Läkemedelsförteckningen som ovärderlig men flertalet förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen inte fungerat som ett arbetsredskap. Med anledning av den låga användningen av Läkemedelsförteckningen har endast få förskrivare besvarat frågorna om funktion och utformning av applikationen. De som svarat är antingen tydligt positiva eller tydligt negativa.

Lagen om Läkemedelsförteckning infördes 2005-07-01 och har i syfte att öka säkerheten och nyttan för de individer som använder receptbelagda läkemedel. Apoteket AB fick ansvar att inrätta en förteckning/personregister med individers uttagna vid apotek receptbelagda läkemedel. Enligt PUL (Personuppgiftslagen) har Apoteket AB därmed skyldighet att lämna besked om personuppgifter som rör den sökande i form av ett registerutdrag. Till skillnad från PUL har individen rätt att få ett gratis registerutdrag från Läkemedelsförteckningen så ofta som individen önskar.

Våren 2006 fick eHälsoinstitutet i Kalmar i uppdrag att utvärdera utformningen av registerutdraget och om informationen i den är tillfyllest för individen.

Datainsamling skedde via enkät och urvalet var alla medborgare som under perioden 2006-06- 09—11-16 begärde ett registerutdrag.

Utvärderingen visar att flertalet individer kände sig nöjda med möjligheten att få en överblick över den medicin de har tagit ut via recept och med vilken lätthet de hade kunnat beställa registerutdraget. Studien får endast anses som vägledande eftersom den låga svarsfrekvensen, 60 av 182 individer, gör att begränsade slutsatser kan dras. Det är dock tydligt att flertalet av dem som besvarat enkäten upplevt nytta med den information som registerutdraget gav, att informationen var lätt att förstå och att det var enkelt att beställa registerutdrag. Några individer uttryckte att de ser positivt på möjligheten att få tillgång till sitt registerutdrag då det känns tryggt med en strukturerad sammanställning och att man själv inte behöver komma ihåg alla sina mediciner och doser. De individer som inte upplevde nytta trodde att de via registerutdraget skulle få prisuppgifter på uttaget läkemedel och förskrivarens och/eller vårdinrättningens namn.

Många individer begärde ett registerutdrag för att de vill ha den med sig vid sitt vårdbesök andra för att använda registerutdraget vid försäkringsärenden. Anmärkningsvärt är att de som begärt registerutdrag ser det mer som en tjänst än ett utdrag som styrs av PUL (Personuppgiftslagen). Orealistiska förväntningar, dvs. förväntningar som här inte är förenliga med lagen, skulle kunna undvikas med förbättrad information till individen.

Sedan år 2002 har Landstinget i Kalmar län anordnat ledarskapsutbildning för ST-läkare. Som komplement till kursutvärderingen som görs i anknytning till kursen har eHälsoinstitutet fått i uppdrag av Landstinget i Kalmar län att utvärdera om kursens upplägg och innehåll medger tillämpning ute på klinik för att ge långsiktig effekt för verksamheten och dess patienter.

Datainsamlingen skedde via enkät och gruppintervju av ST-läkarna samt enkät till respektive STläkares verksamhetschef. Urvalet var de två årskullar som gått utbildningen år 2002 och 2003. Detta för att säkerställa att minst ett år förlupit efter respektive kurs avslut. Svaren bearbetades och analyserades med SWOT-analys.

Utvärderingen visar att ledarskapskursen rönt stor uppskattning från ST-läkarna själva genom att de erhållit personlig professionell utveckling. Samtidigt visar utvärderingen på svag effekt av kursen ute i verksamheten och för patienterna. Orsaken till detta kan bl.a. vara att syftet med kursen inte varit helt genomarbetat och förankrat; att det saknas interaktion med verksamheterna under kursens gång; att tid för tillämpning saknas för de inblandade efter avslutad kurs; att det finns en kultur ”i väggarna” inom vården som inte har vana och inte heller helt medger organisatoriskt lärande inom detta kunskapsområde.

För att framtida kurser skall få större genomslag för verksamheten och dess patienter föreslås att verksamhetschefer och ledning är mer engagerade och involverade både före och efter kursen men framför allt under kursens gång. Det är viktigt att kursen ligger ”i linje” med landstingsledningens ledarskapsprofil och vision om hur organisationens lärande skall ske och förändras. ST-läkarnas ledarskapskurs tillsammans med landstingets chefsprogram bör vara så samordnade att de tillsammans ger en positiv och tydlig bild av hur Landstinget i Kalmar län satsar på ledarskap.

Psykiatriförvaltningen hos Landstinget i Kalmar län har sedan driftstarten av vårdinformationssystemet Cosmic våren 2006 inte kunnat få önskad utdata ur systemet. Detta har medfört att Landstinget bl.a. inte kunnat lämna statistiska rapporter till de nationella kvalitetssystem som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för. eHälsoinstitutet i Kalmar fick i uppdrag att utvärdera orsakerna till Psykiatriförvaltningens problem med utdata.

Datainsamling skedde via intervjuer, möten och tidigare resultat producerat av Vård-IT projektet. Intervjuerna gjordes initialt med personal från Cosmicförvaltningen respektive vårdverksamheten. Den enkät som planerades genomfördes dock inte eftersom intervjuerna gav tillräcklig information för att färdigställa en rapport. Uppdragsgivaren tog, efter att ha läst rapporten, beslut om att uppdraget skulle avslutas med den information som hunnit samlas in.

Föreliggande utvärdering visar på att de tekniska förutsättningarna inte fanns för landstinget att få utdata ur Cosmic. Från intervjuerna framkom det bl.a. att det förekom fel i Cosmic Intelligence men även prestandaproblem gällande landstingets servrar. Till detta tillkommer även att landstinget ännu inte använder enhetliga termer och begrepp. Cosmic Intelligence är den del av Cosmic som hanterar utdata. Dess funktion är att extrahera inmatad data och skapa rapporter med det utdata man önskar. Problemen med Cosmic Intelligence tillsammans med de andra problemen gav en tydlig orsaksbild. Hur stor del av utdataproblemet dessa faktorer individuellt medför kan dock inte föreliggande utvärdering säga. Landstinget har inte dokumenterat problembilden för utdata och inte heller utfört systematiska tester. De nämnda problemområdena är dock kända för landstinget vilket kan läsas i slutrapporten av implementeringsprojektet Vård-IT.

Psykiatriförvaltningen använder idag, till skillnad från andra klinker, inte det administrativa diagnosverktyget i Cosmic. Användningen av detta skulle underlätta utdata gällande diagnos. Att Psykiatriförvaltningen inte har infört diagnosverktyget beror på att detta verktyg inte hade levererats av leverantören Cambio vid den tidpunkt då Cosmic infördes på Psykiatriförvaltningen samt att de inte var beroende av diagnosutdata, då deras ersättningssystem inte krävde det.

Cosmic förvaltningsenhet är fortfarande under uppbyggnad och har inte tillräckligt med resurser för att samtidigt arbeta strategiskt, drifta systemet, supporta användarna och parallellt med detta både testa systemet och interagera med leverantören. Detta har även medfört att de tydliga rutiner och arbetsprocesser mellan vårdverksamheten och Cosmicförvaltningen, som skulle behövas för att underlätta kommunikationen, informationen och förbättringsarbetet inom landstinget, ännu inte har arbetats fram.

September 2006 startade Landstinget i Kalmar län sitt första interna Traineeprogram i syfte att skapa ett fundament av lämpliga ledarkandidater respektive potentiella chefer inom landstinget. Det drygt ettåriga programmet påbörjades av 27 deltagare, med olika profession, från olika delar av länet. Programmet innefattade dels moment inom Landstinget i Kalmar län såsom praktik, mentorskap, interna och externa föreläsningar, dels moment på Handelshögskolan BBS, Högskolan i kalmar, såsom föreläsningar, teori och projektarbeten.

Landstinget i Kalmar län gav vid årsskiftet 2006/2007 eHälsoinstitutet i uppdrag att utvärdera Traineeprogrammet med avseende på upplägg och innehåll. Datainsamlingen utfördes i enkätform med eHälsoinstitutets webbaserade enkätsystem. Data samlades in vid tre tillfällen, februari 2007, juni-augusti 2007 och december 2007.

Utvärderingen visar att deltagarna uppskattade att de fått möjlighet att delta i Traineeprogrammet. Deltagarna var nöjda med programmets upplägg och innehåll. Flertalet lovordade kursen som hölls av BBS. Under programmets gång var deltagarna mindre positiva till mentorsdelen och praktikdelen, som har fungerat i varierande grad för olika deltagare. Flertalet deltagare uppgav oklarheter i syftet med dessa delar. Deltagarna efterfrågade även tydlighet i det övergripande syftet med programmet; vad kommer programmet att leda till med avseende på framtida chefsuppdrag? Flertalet deltagare uppgav att en stor bonus med programmet var att ha skapat nya nätverk med medarbetar på olika förvaltningar och kliniker inom landstinget.