Bakgrund: Multiresistenta bakterier, däribland MRSA, är idag ett globalt samhällsproblem. Infektioner förorsakade av MRSA skapar ett onödigt lidande för patienter med utdragen vårdtid som i värsta fall kan resultera i ökad dödlighet. Enligt Smittskyddsinstitutet (2010) drabbades 1479 patienter förra året i Sverige. Med få verksamma antibiotika måste andra åtgärder tillämpas, så som basala hygienrutiner, screening, isoleringsvård och utökad städning av sjukhusmiljön. Det är dock viktigt att utvärdera åtgärdernas effekter för att kunna utföra smittskyddsarbete på bästa möjliga sätt.

Syfte: Syftet var att undersöka effekterna av olika åtgärder i smittskyddsarbetet mot MRSA.

Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på tio vetenskapliga original artiklar. Analysen gjordes enligt Forsberg och Wengströms (2008) riktlinjer för meta-analys.

Resultat: Studien visar att MRSA förekommer i kliniska miljöer samt förutom hos patienten även hos vårdpersonal. Förebyggande åtgärder som bland annat noggrann städning, basala hygienrutiner och screening hade varierande effekt och reducerade MRSA- förekomsten bäst i kombination. I vissa fall kunde brister i vårdpersonalens följsamhet (compliance) av hygienrutiner ses.

Slutsats: För att reducera MRSA- förekomst och spridning är det viktigt att implementera de åtgärder som finns idag och som visat sig har effekt. För att genomföra detta krävs det att vårdpersonalens följsamhet blir bättre.

Background: Self-care is a multi-dimensional concept and has different definitions. Amongthe definitions, Orem’s definition of self-care is more consistent. Orem (1995) argues that,self-care is a personal activity to take care and maintain of own self health and illness andprevention of disease related complications.

Aim: The aim of the paper was to investigate the factors that contribute to self-care behavioramong patients with Type 2 DM as argued in the literature.

Method: data was collected from the following electronic databases: CINAHL, PubMed,LibHub, SweMed and Google Scholar-to find full texts. Data was analyzed through CriticalAppraisal Skill Programme. To ensure validity and reliability the author were blinded toreduce study bias and articles were selected according their quality.

Result: 31 relevant studies were included in the review, among the major findings of the studywere; Age, Social support/network, high income level, high educational attainment and longType 2 DM diagnosis history had a positive predictor in Type 2 DM patients self-carecontributing factors.

Conclusion: To improve a Type 2 DM patients self-care activities the present study concludedthat Demographic, Socio-Economic and Social support factors are among the positivecontributors in patients of Type 2 DM successful Self-Care activities.

Key words; Blood glucose self-monitoring, self-administration, Self-care, self-medication,Type 2 Diabetes.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation.

AIM: To describe and compare health care in Sweden and China with regard to legislation, organisation, and finance.

METHODS: Literature review in Sweden and China to identify literature published from 1985 to 2008 using the same keywords. References in recent studies were scrutinized, national legislation and regulations and government reports were searched, and textbooks were searched manually.

RESULTS: The health care systems in Sweden and China show dissimilarities in legislation, organisation, and finance. In Sweden there is one national law concerning health care while in China the law includes the "Hygienic Common Law" and the "Fundamental Health Law" which is under development. There is a tendency towards market-orientated solutions in both countries. Sweden has a well-developed primary health care system while the primary health care system in China is still under development and relies predominantly on hospital-based care concentrated in cities.

CONCLUSION: Despite differences in health care systems, Sweden and China have similar basic assumptions, i.e. to combine managerial-organisational efficiency with the humanitarian-egalitarian goals of health care, and both strive to provide better care for all.

Background. Regional variations in mortality and morbidity have been shown in Europe and USA. Longitudinal studies have found increased mortality, dissimilarities in mortality pattern, and differences in utilization of healthcare between foreign- and native-born Swedes. No study has been found comparing mortality among foreign-born and native-born Swedes in relation to catchment areas/counties. Methods. The aim was to describe and compare mortality among foreign-born persons and native Swedes during 1970–1999 in 24 counties in Sweden. Data from the Statistics Sweden and the National Board of Health and Welfare was used, and the database consisted of 723,948 persons, 361,974 foreign-born living in Sweden in 1970 and aged 16 years and above and 361,974 matched Swedish controls. Results. Latest county of residence independently explained higher mortality among foreign-born persons in all but four counties; OR varied from 1.01 to 1.29. Counties with a more rural structure showed the highest differences between foreign-born persons and native controls. Foreign-born persons had a lower mean age (1.0–4.3 years) at time of death. Conclusion. County of residence influences mortality; higher mortality is indicated among migrants than native Swedes in counties with a more rural structure. Further studies are needed to explore possible explanations. 

Aim: to analyze the pattern of mortality in deceased foreign-born persons living in Sweden during the years 1970-1999 in relation to distance mobility.

MEthods: Data from Statistics Sweden and the National Board of Health and Welfare was used, and the study population consisted of 281,412 foreign-born persons aged 16 years and over who were registered as living in Sweden in 1970.

Results: Distance mobility did not have a negative effect on health. Total mortality was lower (OR 0.71; 95% CI 0.69-0.73) in foreign-born persons in Sweden who had changed their county of residence during the period 1970-1990. Higher death rates were observed, after adjustment for age, in three ICD diagnosis groups "Injury and poisoning", "External causes of injury and poisoning", and "Diseases of the digestive system" among persons who had changed county of residence.

In previous longitudinal studies of mortality and morbidity among foreign-born and native-born Swedes, increased mortality and dissimilarities in mortality pattern were found. The aim of this study is to describe, compare, and analyse the utilization of in-hospital care among deceased foreign- and Swedish-born persons during the years 1987–1999 with focus on four diagnostic categories. The study population consisted of 361,974 foreign-born persons aged 16 years and upward who were registered as living in Sweden in 1970, together with 361,974 matched Swedish controls for each person. Data from Statistics Sweden (SCB) and the National Board of Health and Welfare Centre for Epidemiology, covering the period 1970–1999, was used. Persons were selected if they were admitted to hospital during 1987–1999 and the cause of death was in one of four ICD groups. The results indicate a tendency towards less health care utilization among migrants, especially men, as regards Symptoms, signs, and ill-defined conditions and Injury and poisoning. Further studies are needed to explore the possible explanations and the pattern of other diseases to see whether migrants, and especially migrant men, are a risk group with less utilization of health care.

Cultural background and environmental factors such as UV-radiation and lifestyle during childhood and adolescence may influence the risk of a hip fracture event later in life. Differences in prevalence might occur between the indigenous population and those who have migrated to a country.

METHODS: The study was based on national population data. The study population consisted of 321,407 Swedish-born and 307,174 foreign-born persons living in Sweden during the period 1987-1999.

RESULTS: Foreign-born persons had reduced risk of hip fracture, with odds ratios (ORs) of 0.47-0.77 for men and 0.42-0.88 for women respectively. Foreign-born women had the hip fracture event at a higher age on average, but a longer time spent in Sweden was associated with a small but significant increase in risk.

CONCLUSIONS: There was a reduced risk of hip fracture in all foreign-born individuals, and that the hip fracture event generally happened at a higher age in foreign-born women. Migration must therefore be considered in relation to the prevalence and risk of hip fracture. Migration can therefore have a positive effect on one aspect of the health of a population, and can influence and lower the total cost of healthcare due to reduced risk and prevalence of hip fracture.

At stake in this study is the patient's credibility. The Cartesian philosophical standpoint, which holds sway in western thinking, questions with scepticism whether the reported symptoms are “real.” Do they reside in the body, or are they mentally concocted. However, from the caring perspective any symptom must be both listened and attended to in its own right, not just scrutinized as evidence for an accurate diagnosis.

In cognitively and emotionally complex high-tech units caregivers are juggling a precarious handful of cards. Technical tasks take precedence or have more urgency than caring behaviour. Assuming an irremediable tension between object–subject and care–cure in nursing is futile dualism. By addressing the essence of technology—the non-neutral and highly visual technology—this paper aims to find, from a philosophical point of view, a more comprehensive understanding for the dominance visualism and technification within intensive care.

Screens give us access to vital signs. Screens record numbers and lines that relate to a graph and afford superfine spiked “readings.” However, the most relevant vital signs may be missing.

Bakgrund: Antal personer som behandlas med dialys i Sverige har ökat under de senaste 20 åren. Att vara njursjuk och behandlas med dialys berör inte bara den sjuka utan påverkar även hela familjen. Den teoretiska referensramen som används är systemteorin som är en del av Calgarymodellen. Denna ligger till grund för den familjefokuserade omvårdnaden som hjälper familjen att belysa problem och finna lösningar.

Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation när en familjemedlem behandlas med dialys.

Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderarade nio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet.

Resultat: Huvudfynden delades upp i familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation. Resultatet visade på att familjen påverkades mycket både psykiskt, fysiskt och socialt samt att de skapade egna strategier för hur de skulle klara av sin situation. 

Slutsats:. När dialysbehandlingen startar finns det ingen uppföljande verksamhet dit anhöriga kan vända sig. Mycket av forskningen inom dialysvården är inriktad på patienten. Resultatet är betydelsefullt för personalen som arbetar med dialysvård. Det ger en ökad förståelse i mötet med både patienten och dennes familj, då dessa påverkar varandra.

I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter genomförd sökning i fem databaser och kvalitetsgranskning inkluderades nio vetenskapliga artiklar till vår studie. Analysen resulterade i två teman: Lust med kategorierna: personlig utveckling, ändrad livsfilosofi, förbättrade och starkare relationer, strategier för hantering av påfrestning och motiverande faktorer; och Lidande med kategorierna: känslomässig påfrestning, börda/belastning, och depression/ångest. I vårt resultat framkom att vårdandet upplevdes som lättare då motivationen var kärlek till personen med demenssjukdom. De anhöriga fann den personliga utvecklingen givande och då kunskap kring demenssjukdomen fanns, upplevdes mindre börda. Då vårdandet upplevdes som mödosamt förekom depressiva symtom och även stress. Det framkom att anhöriga till person med demenssjukdom sällan upplevde antingen lust eller lidande, utan upplevelserna växlade, ena dagen lustfyllt, nästa dag lidelsefyllt.

Att vara anhörigvårdare till en äldre närstående med inkontinens kan innebära ett tjugofyratimmars arbete och ansvar, som inte delas med någon annan. En emotionell och fysisk börda, där den egna hälsan får stå tillbaka till förmån för den närståendes väl. Dessutom innebär det för en del anhörigvårdare en instängdhet och ett minskat socialt liv. Samtidigt betraktade flera omsorgen om sin anhörige som en naturlig del och uttryckte önskan att göra det möjligt för denne att bo hemma så länge som möjligt. Det är viktigt att anhörigvårdarens situation uppmärksammas i ett tidigt skede av sjukvården och speciellt av landstinget, för att kunna möjliggöra information och stöd om problemet inkontinens, såväl som om övrig vård samt hjälp som finns att tillgå i samhället.

Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den. Den bristfälliga informationen ledde till oro. Det visade sig även att symtom som håravfall och dyspné upplevdes som jobbiga och ledde till ett utanförskap samt skam och skuldkänslor. Utöver detta fanns också tankar på döden. Slutsats: Trots en obotlig sjukdom upplevdes olika grader av hopp, glädje och framtidsplaner. Detta varvades med mycket oro, utanförskap och tankar kring döden. För ett bra bemötande är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om de upplevelser som är vanliga hos patienter med lungcancer, dock är det viktigt att se den enskilda individen.

Background: Parents play an important part in their child’s anaesthesia. When a child has to receive anaesthesia, it is of great importance that parents are there by his/her side as children depend on them for support. Many parents worry and experience fear before their child’s anaesthesia and studies show that there is a correlation between a worried parent and a worried child. Aim: The purpose of this study was to illustrate the meaning of being a parent at one’s child’s first anaesthesia in day surgery. Method: Six parents were interviewed and data were analysed using a descriptive qualitative approach inspired by phenomenology.Result: The phenomenon, ‘a child’s first anaesthesia in day surgery as experienced by parents’ is based on the following components: ambivalence between worry and relief, a feeling of losing control, needing to be prepared, being able to be present and a need of emotional support. Conclusion: Specific individually-adapted information with a compulsory preoperative visit, presence and participation from, if possible, both parents at their child’s anaesthesia but also designated staff from the anaesthetic team to focus solely on supporting the parents at their child’s anaesthesia induction can improve the conditions for security.

Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. 

Metod: En litteraturstudie med 14 inkluderade artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes till en helhet.

Resultat: Resultaten är sammanställda utifrån Erikssons tre olika livsrum, det fysiska, det psykosociala och det andliga livsrummet. I det fysiska livsrummet upplevde kvinnorna många olika biverkningar av sjukdomen och behandlingen. De upplevde även begränsningar i sitt vardagliga liv. I det psykosociala livsrummet upplevde kvinnorna behov av praktiskt och emotionellt stöd. Stödet kunde komma från sjukvården, familjen eller andra kvinnor som haft bröstcancer. I det andliga rummet upplevde kvinnorna att existentiella frågor blev mer påtagliga.

Slutsats: En viktig uppgift för sjuksköterskan är att se individen som unik och se kvinnorna i sin helhet, det vill säga utifrån det fysiska, det psykosociala och det andliga livsrummet.

Bakgrund:

Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Insjuknandet i hjärtinfarkt sker ofta plötsligt och är ofta förenat med svåra symtom som till exempel kraftiga bröstsmärtor, ångest och andnöd. Livskvalitet är ytterst individuellt vad individen värdesätter som för denne är värdefullt i sitt liv. Någon gång står varje människa inför ett outhärdligt lidande. Genom att bland annat se, respektera och bekräfta en individs lidande kan detta innebära en tröst för den lidande.

Syfte:

Syftet var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos personer som drabbats av hjärtinfarkt och vilka faktorer som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten samt om det finns några hälsorelaterade livskvalitetsskillnader mellan män och kvinnor.

Metod:

En systematisk litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

Resultat:

En generell försämring av hälsorelaterad livskvalitet hos både män och kvinnor sågs i de två huvudkategorierna fysiska och psykiska faktorer. Under de två huvudkategorierna framkom sex subkategorier som är: kroppslig smärta, fysisk aktivitet, fysisk hälsa, emotionell förmåga, social funktion och mental hälsa.

Slutsats:

Generellt sett försämrades den hälsorelaterade livskvaliteten hos både män och kvinnor. Kvinnors hälsorelaterade livskvalitet försämrades mer inom de fysiska faktorerna jämfört med män. Det är av stor betydelse att sjuksköterskan ser och bekräftar dessa patienter för att på så sätt kunna förbättra deras hälsorelaterade livskvalitet.

Bakgrund: Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta är ofta en omvälvande upplevelse som vänder livsvärlden upp och ned. Behandlingen är ofta intensiv vilket påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal kan hantera den förändrade livsvärlden hos kvinnan. Syfte: Syftet med studien var att belysa den förändrade livsvärlden hos kvinnor som överlevt bröstcancer, under och efter sjukdomen. Metod: För att datainsamlingen skulle motsvara den kvalitativa ansatsen med livsvärldsperspektiv användes sex självbiografier som var skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Innehållet av biografierna analyserades och granskades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna upplevde livsvärlden som förändrad efter sin cancerdiagnos. De upplevde kränkning av sin kvinnlighet då de förlorade sitt hår och bröst samt var rädda för att inte få se sina barn växa upp. Stöd och gemenskap visade sig vara till stor betydelse. De påverkades positivt och negativt av vårdandet från vårdpersonal. Efter avslutad behandling och vårdtid upplevde kvinnorna ett hopp om framtiden samtidigt som de var rädda för återfall och att nu bli övergivna av vårdens trygga händer. Slutsatser: Livsvärlden förändrades radikalt för kvinnorna och vardagen bytte fokus. Mer tid måste läggas på det praktiska bemötandet av patienter för att förhindra lidande relaterat till vårdandet. 

Background: Each year about 7000 women get breast cancer. This makes it the most common type of cancer among women. Triple diagnosis is used in order to detect the disease. Different types of treatments are surgery, radiation treatment and chemotherapy. The radiology nurse meet patients at all types of examinations, both before and after diagnosis. Women affected by breast cancer are put in front of an emotional period with hard decisions and a great deal of information to process.Aim: The aim of this paper is to highlight women’s experiences from the day they receive their diagnosis to that they receive their first treatment. Method: A qualitative method was used to conduct a literature review. The review is based on ten different scientific articles. Nine of these are qualitative and one is quantitative. The articles were found in data bases and their academic quality was controlled by a quality controlling model. Thereafter, the articles were analysed using a content analysis. From these findings a result were put together.Result: This paper found that the women in our study experienced a great deal of emotions after receiving their diagnosis. Their ways of handling the diagnosis were different. Great changes occurred for the individual, both on the personal level and in their every day life. Other aspects affecting ones experiences were support and the lack of support, the role of the health care system and information provided.Conclusion: The conclusion drawn from this study is the importance of an individually adapted health care system in order to create well-being and prevent suffering.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga fick i uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet att under 2012 utvärdera tre projekt inom programmet, "Teknik för äldre II" som fokuserar på tekniskt stöd till anhöriga "Mitt i livet" som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg. Det första projektet, "Teknikstöd – ökad social interaktion mellan anhöriga mitt i livet", i Alingsås kommun implementerade det internetbaserade IT systemet "Gapet" för yrkesverksamma anhöriga. Det andra projektet, "Modell för virtuellt anhörigstöd" i Gävle kommun, utvecklade en modell och struktur för ett enhetligt virtuellt anhörigstöd som riktade sig till yrkesverksamma anhöriga vilket inkluderade den IT-baserade stödtjänsten "Anhörigstödsportalen". Det tredje projektet, "Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga – en behovsstudie, fokuserade på att utföra en inventering av yrkesverksamma anhörigas behov av ny teknik, utveckla en modell för teknikstöd riktat till yrkesverksamma anhöriga samt hitta vägar för att sprida kunskap för att öka målgruppens möjlighet att nås av teknikstöd. Detta område är särskilt viktigt därför att det i nuläget finns få stödtjänster, i Sverige men även internationellt, som är speciellt anpassade till yrkesverksamma anhöriga som hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Många yrkesverksamma anhöriga uttrycker att de vill hjälpa sin förälder/sina föräldrar, men att det är svårt att uppnå en balansgång mellan arbetsliv och familjeliv samtidigt som man hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Det är inte ovanligt att egen tid för avkoppling och välbefinnande blir alltmer sällan och prioriteras bort. Som en följd av detta upplever de yrkesverksamma anhöriga ofta stress för att de inte räcker till och ständigt behöver bolla mellan olika sfärer av sina liv. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att närmare 100 000 anhöriga har behövt minska sin arbetstid eller sluta arbeta pååtta procent män. Yrkesverksamma anhörigas behov kan sammanfattas med information, rådgivning och/eller utbildning/ träning, praktiskt samt känslomässigt stöd som är flexibelt och passar de egna rutinerna och den egna situationen. Mot denna bakgrund, utvecklades och diskuterades en utvärderingsplan med projektledarna tillsammans med den övergripande koordinatorn för initiativet "Teknik för Äldre II" vid det första gemensamma projektmötet och utvärderingen var en återkommande nyckelfråga vid efterföljande gemensamma projektmöten som hölls under året. Utvärderingen av projekt 1 och 2 genomfördes under hösten 2012 med en liknande utformning för båda projekten där en kvalitativ utvärdering genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer och en kvantitativ utvärdering utfördes med hjälp av ett standardiserat frågeformulär om användbarhet. Utvärderingen av projekt 3 genomfördes kontinuerligt från starten till slutet av projektet. Detta berodde på att projektet var en behovsstudie som omfattade anhörigvårdare i en kontinuerlig utvecklingsprocess vilket betyder att det var olämpligt att genomföra en utvärdering under en specifik period vilket var fallet i de två första projekten. Resultaten från utvärderingarna av de första två projekten visar att teknikstöd har en stor potential avseende yrkesverksamma anhöriga då det erbjuder ett flexibelt sätt för anhöriga att få tillgång till information och en möjlighet för anhöriga att kunna utbyta erfarenheter med andra i samma situation och själva skapa stödnätverk. På samma gång erbjuder teknikstöd personalen att arbeta på ett systematiskt sätt med stöd till anhöriga. Men, för att teknikstöd ska användas av fler anhörigvårdare och för att det ska bli mer allmänt accepterat av personalen behövs det grundläggande datorutbildning för både anhöriga och vård- och omsorgspersonal samt kontinuerlig tillgång till handledning och stöd i användningen. Resultat som härrör från en utvärdering från behovsstudien (projekt 3) visar att utbudet av kreativa och sekventiella metoder som användes under utvecklingsprocessen möjliggjorde en genuin brukarmedverkan av yrkesverksamma anhöriga så att deras röster blev hörda gällande teknikstöd. Samtidigt kan dessa innovativa metoder bilda en användbar modell för vård- och omsorgs personal gällande hur anhöriga kan nås av stöd genom produkter, tjänster och ny teknik

In caring for people with dementia confirmation of dignity and wellbeing is essential. How and in what way the nurse chooses to confirm determines the effect on the confirmation itself. If not individually adjusted to the person with dementia there’s a risk of dignity and wellbeing being reduced, damaged or lost. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing in people suffering from dementia. The nurses views on the person with dementia, personal beliefs on caring and on the meaning of dignity and wellbeing was predicted to have a significant role on the way he or she confirms the person. Method: Ten informants were interviewed on their personal experiences on confirming dignity and wellbeing. The narrations were analysed using a phenomenographic methodology in four different steps. The informants’ experiences were presented in an outcome space consisting sets of categories and subcategories of description. Result: Confirmation takes place within an interplay of factors with the potentiality to effect in a positively or negatively way. The nurses’ confirmation took place on the basis of their personal beliefs and constructs through secondary values, towards overall values, within a context of external factors and from a communicative system of feedback. The nurses had both enabling and hindering personal beliefs and constructs which were linked to time and organisational factors and to cognitive and physical abilities, communication and expression of the patient. Reflections and clinical implications: The study brings knowledge on nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing. The differences in nursing among the nurses can be further viewed and understood from a life-world perspective and contribute to nursing education, supervision and reflection.

Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det vårdande mötet som gränsöverskridande samband av fem teman. Kärnan bestod i att bjuda in och närvara som grund för bekräftelse vilken länkades samman med fyra överlappande teman. Dessa var att främja för identitet och integritet, att återkoppla för historiskt sammanhang mot tidigare rollidentitet, att sörja för meningsfullhet genom samvaro och interaktion och att skydda mot utsatthet och sårbarhet. Författarnas slutsats var att det vårdande mötet gav upplevelser av glädje, humor, ökad funktion samt upplevelse av identitet, integritet, välbefinnande och minskat lidande.

Bakgrund:

Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar. Resultat: Att vara begränsad blev ett övergripande tema. Det visade sig att patienterna med venösa bensår upplevde en rad begränsningar som kunde delas in i fem kategorier. Begränsad fysisk aktivitet som främst berodde på smärta. Begränsad social samvaro berodde främst på illaluktande och vätskande sår, men också på känsla av utanförskap. Övriga begränsningar bestod i Känsla av hopplöshet där de negativa känslorna begränsade patientens vilja och energi, Begränsad frihet och självbestämmande, där patienten upplevde ett beroende av sjukvården och av släkt och vänner samt Begränsad kommunikation, där patienten blev utsatt för lidande när sjuksköterskan inte lyssnade på patienten. Slutsats: Att leva med venösa bensår utgör en begränsning i patientens vardag. Otillräcklig smärtlindring är ett stort problem som behöver belysas. Sjuksköterskan måste se patientens unika behov för att kunna hjälpa patienten att minska de upplevda begränsningarna.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades efter ett protokoll för bedömning av kvalitativa artiklar. Analysen inspirerades av en innehållsanalys där faktorer som påverkade tillvaron identifierades. Resultat: Artiklarna resulterade i två stora kategorier: Lidande och Återfå kontroll. Lidande utgjorde en stor del av de drabbades vardag men genom att lära sig bemästra syndromet och anpassa livet efter detta bidrog det till mindre lidande. Slutsats: Lidande och misstroddhet visade sig vara stora påverkande faktorer och sjuksköterskan måste därför vara öppen och lyhörd i mötet med fibromyalgidrabbade.

Bakgrund. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer varje år av hjärtstopp. Tillståndet är en livshotande komplikation till akut kranskärlsjukdom, som kräver snabb behandling för överlevnad. En avgörande åtgärd för överlevnad är i första hand hjärt-lungräddning (HLR) och därefter andra medicinska och kirurgiska behandlingar. Problemformulering. Livet förändras på olika vis efter att ha överlevt hjärtstopp och det är betydelsefullt med en fungerande vardag. Den oväntade situationen kan leda till positiva och negativa erfarenheter. Mer kunskap inom området kan skapa ökad förståelse för dessa erfarenheter hos sjuksköterskan samt ett bättre bemötande och omhändertagande. Syfte. Syftet var att belysa individers erfarenheter av livet efter hjärtstopp. Metod. Systematisk litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna; Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Bahtsevanis, Stoltz och Willmans instrument. Kvalitativa innehållsanalysen grundades på Hällgren Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat. Efter hjärtstopp erfors både positiva och negativa förändringar i livet. Förändringarna visades i; livskvalitets-, emotionella-, kognitiva-, fysiska och sociala- samt framtidsaspekter. Slutsats. Sjuksköterskans medvetenhet om aspekternas påverkan på individens situation efter hjärtstopp och bra bemötande kan leda till att individen känner sig sedd, förstådd och finner resurser för bearbetning av situationen. En uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården om erfarenheternas påverkan kan öka kunskapen och bättre vård kan skapas.

Beröring är ett av människans grundläggande behov som inte förändras i takt med åldern. Äldre personers minskade sociala nätverk kan leda till minskad möjlighet att få sitt behov av beröring tillgodosett. I vård och omsorg är äldre personer den grupp som får minst taktil beröring. Kvaliteten på omvårdnaden antas kunna höjas med hjälp av taktil beröring då det antas förbättra äldre personers välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Analysen var inspirerad av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet grundades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades utifrån upplevelser och effekter. Upplevelsen av taktil beröring beskrevs utifrån två huvudkategorier vilka var lindrande och obehag/likgiltigt. Effekterna av taktil beröring presenterades utifrån två huvudkategorier vilka var psykologiska effekter och fysiologiska effekter. Taktil beröring kan i omvårdnadsarbetet utgöra ett resurssnålt och lättillgängligt redskap för att öka välbefinnandet hos äldre personer.

Bakgrund: Stroke, även kallat slaganfall, är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och hjärnblödning. Det är en av våra vanligaste folksjukdomar och när någon drabbas av stroke påverkas hela familjen. De kastas helt oförberett in i en helt ny situation och deras liv vänds upp och ner.

Syfte: Syftet med studien är att ur ett närståendeperspektiv belysa hur deras livssituation påverkas efter att en nära drabbats av stroke och överlevt.

Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats och materialet är analyserat utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats.

Resultat: De närståendes livssituation påverkas när en nära drabbas av stroke. Det nya livet upplevs som skrämmande och de känner sig otrygga i förändringen och fick ett ökat psykiskt lidande. Självständigheten och spontaniteten minskades, rollerna i relationerna förändrades och det sociala livet blev negativt lidande. Information och stöd från vården saknades. Med tiden lärde sig de närstående olika strategier för att anpassa och uthärda situationen.

Slutsats: Närståendes välbefinnande blev lidande och mer kontakt och hjälp från vården önskades. Viktigt att tänka på är att de närståendes livssituation även påverkas och inte bara den drabbade. Anpassning till det förändrade livet ökade efter hand. Med mer information och stöd från vård och vänner kan de närstående få ett ökat välbefinnande och underlätta hantering av den förändrade livssituationen.

Bakgrund: Då bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om ämnet. Många kvinnor i världen rekommenderas att själva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa länder även sjukvården rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till självundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artiklar söktes i databaserna: Cinahl, Medline, PsycINFO och Pubmed. Sökningen resulterade i 19 artiklar varav nio inkluderades efter kvalitetsgranskning. Inkluderade artiklar analyserades och fem kategorier identifierades. Resultat: Huvudfynden i studien visar att kvinnors attityd till BSE påverkas av olika känslomässiga och kognitiva aspekter. Dessa aspekter utformade fem kategorier; oro, motivation, självförtroende, hindrande- och underlättande föreställningar. Inom varje kategori framkommer det, att kvinnors inställning och utförande utav BSE beror på vilken attityd de har till BSE. Slutsats: Kvinnor har olika positiva och negativa attityder till BSE. Utifrån Orems omvårdnadsteori kan sjuksköterskans omvårdnadshandling vara att stödja, undervisa eller informera. Detta bör sjuksköterskor ha i åtanke så att de kan ge adekvat information och stöd i relation till BSE. Litteraturstudiens resultat väcker många frågetecken om kvinnors attityd till BSE på ett djupare plan. Således behövs mer forskning bedrivas inom detta område.  

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem olika huvudteman och tre underteman; Upplevelser inför ingrepp, förväntningar inför ingrepp, information inför ingrepp, upplevelser efter ingrepp med undertemana reflektioner efter ingrepp, välbefinnande och lidande samt huvudtemat upplevelser av förändrat utseende. Slutsatser: I studien framkom att estetisk kirurgi inte enbart handlade om fysisk förändring utan snarare om att ingreppet kunde leda till psykiskt välmående. Studien ökar kunskapen och förståelse för estetisk kirurgi och anses därför vara av vikt då fenomenet ligger i tiden och dess utbredning ökar.  

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.

Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.

Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer. I stort sågs brister hos kvinnor i alla dessa kategorier, dock varierade hur stort andelen kvinnor var som hade bristande kunskap.

Slutsatser: Enligt författaren är det inte möjligt för kvinnorna som har en mycket bristfällig kunskap om cervixcancer att medvetet inneha ett förebyggande beteende gentemot denna typ av cancer. Därmed ses sjuksköterskans ansvar att informera som en viktig faktor för att förbättra preventionen.

Aim: The aim was to investigate and describe, how students on high school level in Kronoberg county self rated their health with relation to irritation, nervousness/anxiety insomnia and gender. An additional aim was to investigate if there are differences between students born in Sweden by Swedish parents, students born in Sweden by foreign-born parents and foreign-born students.

Methods: A quantitative method was used to analyse data gathered from students (n=1936) on high school level in 2006. All statistical analyses were made with help of SPSS V-12.

Finding: The findings showed that most of the students self rated their health as “good”, however migrant students self rated their health as “not so good” and they had more problems with insomnia.

The overall findings showed gender differences. Particularly, foreign-born girls self rated their health as “not so good” and reported more problems with insomnia.

There was no divergence between the groups regarding irritation, nervousness/anxiety.

Conclusion: School nurses and health workers must have deep knowledge about differences in gender, self- rated health and insomnia when they work with public health. More studies are needed to further investigate why the migrant students, particularly the girls health was worse and why they had more insomnia than the other groups.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadade

Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.

Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.

Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet. Psykisk ohälsa till följd av den långa rehabiliteringsprocessen var också en tydlig konsekvens. Slutsats: En brännskada behöver inte alltid innebära negativt lidande utan kan ge upphov till positiva erfarenheter. Det finns ett behov av forskning inom psykisk rehabilitering hos brännskadade.

Nyckelord: Brännskada, Förändring, Lidande, Erfarenheter, Psykisk ohälsa

Background: Schizophrenia is a serious disease with potential to implicate consequences on both the family and the sick. Nurses have a fundamental responsibility to relieve suffering, and also to offer support to both the individual and the family.

Aim: To illuminate experiences of being a family member to a person with schizophrenia.

Method: A systematic literature review was chosen. Nine articles were included. After having analyzed the results six categories were found.

Result: The family members experienced the disease as fluctuating and stressful. Some felt ashamed for their sick family member and withdrew from the rest of the society. It was also common to grieve over the sick family member as they felt they had lost the person he/she ones was. Most studies showed that family members were disappointed with the psychiatric care. They felt excluded from the caring process and lack of information. Hopefully the result of this study leads to that nurses can offer increased support and understanding to the family.

Conclusions: Disease and illness may affect on the whole life situation. To support a family in a crisis it is necessary to understand the person’s lifeworld and to be able to change their beliefs.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Studiens resultat utgjordes av två kategorier, vilka belyste kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: Att leva i en förändrad tillvaro och Kampen till ett meningsfullt liv. Resultatet visade att kvinnor upplevde starka känslor, samt förändringar i livet och kroppen efter hjärtinfarkten. Det framkom även brist på information och stöd från sjukvården. Slutsatser: Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnor ett lidande som relaterades till en otrygg vardag, en opålitlig kropp samt sjukvårdens bristande information och stöd. Därmed är det viktigt att allmänsjuksköterskan förstår de känslor som kvinnor erfar för att kunna ge ett fullgott stöd.