lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 156
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Skolförberedda barn – barnförberedd skola?: Vårdnadshavares perspektiv på sina barnsövergång från förskola till förskoleklass.2018In: Cepra-striben - tidsskrift for Evaluering i Praksis, ISSN 1903-8143, no 23, p. 4-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna text diskuteras svenska vårdnadshavares förväntningar på sina barns kommande övergång från förskola till förskoleklass. Empirin består av 176 enkäter besvarade av vårdnadshavare vars barn var på väg att göra denna övergång. Resul-taten visar att många vårdnadshavare beskriver sina barn som ”redo för skolan” medan andra ger uttryck för att det snarare är skolan som måste vara redo för deras barn. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer måste betraktas ur ett sociokulturellt perspektiv baserat på dialog mellan individ, hem och de olika institutionerna i skolsystemet. Först då kan ”school readiness”-begreppet utgöra en rättighetsdiskurs – dvs. barns rätt till anpassad fortsatt skolgång.

  • 2.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Uppdrag: Förskoleklass2018In: Grundskoletidningen, ISSN 1402-7135, no 7, p. 9-11Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Förskoleklassen blir obligatorisk och erkänns som en viktig skolform med ett eget innehåll vilket ökar möjligheten till en nationell likvärdighet för alla elever. Läroplanens skrivningar gör uppdraget tydligare och det blir också tydligt för lärarna vilka förmågor eleverna ska utveckla under året.

  • 3.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gardesten, Jens
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Herrlin, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Off-loading or loads of work? Teachers, teacher assistants and negotiations on professional domains2018Conference paper (Refereed)
  • 4.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    “Betwixt and Between”: Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities2018In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2014, a newly formed group of teachers graduated from Swedish universities. In addition to their qualification as leisure-time pedagogues, their degree includes teaching practical/aesthetical subjects in compulsory school. This group of teachers thus has to relate to dual professional identities and to maintain a balance between the socially oriented leisure-time centres and a goal- and results-driven school. In this article we describe their first two years after graduation, trying to get hold of their negotiation of professional identities and orientation in the professional landscape. Results shows that the graduates try to balance own ideals and hybrid professional intentions against traditional professional identities and labour market conditions and that position in a liminal phase might be crucial for the outcome.

  • 5.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att forskningsbasera den svenska skolan: Policyinitiativ under 25 år2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 1-2, p. 39-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.

  • 6.
    Ahlbäck, Tor
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv2018Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to examine in what aspects the interactive whiteboard (IWB) has contributed to the digitalization of our schools, and how it may have changed the actual teaching in the classroom. This research explores this question from a didactic perspective, as well as from the perspective of the teachers’ reflections. The main research questions are: What do teachers use the IWB for? How do teachers use the IWB? Why do teachers use the IWB? These questions have been analyzed within a didactic framework, which is based on the expanded didactic triangle (Hudson & Meyer 2011) and the logic of events (von Wright 1983). Data was collected by interviews and surveys. The analysis was done abductively, based on a mixed methods approach. The results show that the IWB has the function of a digital hub in whole-class teaching, being mainly used as a computer projector, film projector and digital whiteboard. The main value of the IWB according to the study is that it provides the teacher access to digital information during a class. In their response, teachers express a wish to vary and adapt the teaching to include the IWB, in order to increase student motivation and participation. The study shows major differences with regards to the extent and the ways that the IWB is used in relation to teacher and school, leading to differences in pupils’ learning. Moreover, the complexity of teaching increases with the introduction of the IWB, as it requires the development of the teacher’s knowledge and skills. The study indicates that the use of the IWB implies a shift of the norm in school’s whole-class teaching to become more digital. The results are further discussed through four aspects of education: classroom practice, teachers, the school as an organization and society as a whole. The results imply that in order to develop teachers’ didactic repertoire, teachers need to be given clear assignments as well as opportunities for investigating the possibilities and limitations of digital tools, including developing and describing different methods and their advantages and disadvantages. This is proposed to be an area for further research in general and subject didactics, through action and participatory research.

  • 7.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden2018In: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 35, no 1, p. 24-38Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The article describes similarities and differences regarding various risk factors between girls and boys with substance abuse problems who begin outpatient treatment at the Maria clinics in Sweden. Potential hypotheses and some implications are also discussed. Methods: This cross-sectional study was based on interview data from 2169 adolescents obtained over three years from outpatient clinics in 11 Swedish cities. Results: Girls appear to consistently have more difficult family and childhood environments than boys, and are more likely to have problems related to school, more serious substance abuse problems, and more severe mental health problems. Criminal activity is significantly higher among boys. Conclusions: The study shows that girls entering treatment generally have significantly more risk factors than boys and thus more extensive problems in several aspects of life, which in turn increases the risk of developing serious drug and alcohol problems in adulthood. The study supports the gender-paradoxical relationship in which a smaller proportion of girls than boys enter treatment for substance abuse, even though girls tend to have more problematic life situations.

  • 8.
    Andersson, Lina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Isacsson, Klara
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Tiden räcker inte till.: En kvalitativ studie om faktorer som påverkar det skolkurativa arbetet på högstadieskolor.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studiens inledning lyfts psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Professionella inom skolväsendet får en betydelsefull roll för eleverna då det är vanligt förekommande att den psykiska ohälsan debuterar i ungdomsåren. Skolverket redogör för stora brister i elevhälsan där majoriteten av de granskade skolorna hade en ofullständig elevhälsa. Det framgår att skolkuratorn är den minst beforskade yrkesgruppen inom elevhälsan. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse om faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på högstadieskolor. Studien syftar till att undersöka vad skolkuratorerna upplever för utmaningar, begränsningar samt möjligheter i arbetet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med informanter som hade yrkestiteln skolkurator och arbetade på högstadieskolor i olika tre kommuner. Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme var studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på flertal nivåer. De framträdande faktorerna var på politisk-, organisatorisk-, individ- och gruppnivå. Faktorer som lyftes fram var exempelvis en hög arbetsbelastning och en tidsbrist i det skolkurativa arbetet vilket påverkade relationen till eleverna. Slutsatsen är att det skolkurativa arbetet är i behov av utveckling och behöver uppmärksammas av politiker och forskare. 

  • 9.
    Andersson, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Långh, Theodolinda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att bygga broar - Dialog och samverkan i styrkedjan för elevens bästa.: En kvalitativ studie om hur arbetet med att skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljö fungerar i två kommuner.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med att skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer fungerar i två kommuner. Fokus ligger på dialog och samverkan som sker mellan aktörerna på de olika nivåerna i styrkedjan: bildningsnämnder, bildningsförvaltningar, rektorer och specialpedagoger.

    Ramfaktorteorin används som teoretisk analysram. I ramfaktorteorin speglas faktorer på olika nivåer i samhället och hur dessa samspelar och/eller påverkar varandra. Ramfaktorteorin kopplas samman med styrkedjan genom makro-,meso- och mikronivå där aktörer och deras roller/funktioner också samspelar och/ eller påverkar varandra. Två teoretiska begrepp används också: tillit för att förstå relationer mellan aktörer och dialog som blir en viktig förutsättning för att kunna skapa en samverkanskultur.

    Studien har en kvalitativ ansats. Underlag till det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med olika aktörer i styrkedjan. Specialpedagogerna intervjuades i fokusgrupper. Efter transkriberingarna kategoriserades det empiriska materialet och därefter påbörjades arbetet med resultat och analys. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna:informationskravet,samtyckeskravet,konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

    Resultatet visar att det inte finns någon tydlig rutin för dialog och samverkan mellan nämnd och specialpedagoger. Det finns inte heller någon struktur för nätverk/kanaler där alla aktörer i styrkedjan involveras samtidigt. De nätverk som finns sträcker sig oftast endast en eller två nivåer upp eller ner. Resultatet ger en bild av att det administrativa, organisations- och resursrelaterande ramar som påverkar förutsättningar för arbetet med inkluderande lärmiljöer. Konsekvenser för barn och elever kan bli att de inte får tillgång till den undervisning de har rätt till utifrån sina olika förutsättningar.

  • 10.
    Andersson, Marie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mentorer och uppfyllelse av studiemål: En specialpedagogisk analys av elevernas berättelser2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att analysera hur elever på gymnasiet som är i behov av stöd i någon form uppfattar mentorers betydelse för uppfyllelse av studiemål. Följande frågeställningar har undersökts: Hur berättar eleverna om skolans åtgärder?, Hur berättar elevernas om stödbehovet?, Hur berättar elevernas om sin relation med mentor?, Hur berättar eleverna om förväntningar på mentor? En fenomenologisk ansats antogs där elevernas uppfattningar undersöktes. En kvalitativ studie genomfördes bestående av sju intervjuer av elever på gymnasiet på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar bland annat att kommunikation i skolan inte alltid får förväntad effekt. Elevers stödbehov hade oftast inte uppmärksammats av mentor och analysen visar att överlämningsrutiner och bristande samverkan mellan olika kommunikativa sammanhang får negativa konsekvenser för elevers skolgång. Flera positiva relationer med mentor beskrevs där mentor fungerar som en samarbetspartner med ett aktivt deltagande i elevernas lärande men en elev beskrev dock en problematisk relation med mentor som inte fungerar. Eleverna hade svårt att beskriva sina förväntningar på mentor och eleverna hade i regel uppfattningen att mentorer arbetar på olika sätt med sitt mentorsuppdrag.

  • 11.
    Andersson, Petra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Theresa, Lindahl
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Student bortom campus: En kvalitativ studie baserad på intervjuer med studenter om att distansstudera på universitetsnivå2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Today, with more digitization in society the distance education increases fast and is available at most universities. More people choose to study at a distance why this study was made to examine what obstacles and how the University's approach is experienced by distance students, as this affects the student's ability to carry out and complete their studies in a good way. The study was conducted by means of semi-structured interviews with 8 distance students.The results of the study clearly shows that how the seat of learnings platform, communication and availability are important for success, but also the motivation and self-discipline from the student's side also plays a major role in order to carry out and complete their studies.

  • 12.
    Andersson, Wynette
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Wramhult, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elevhälsa i praktiken: Specialpedagogisk analys av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i elevhälsoteam2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att analysera det främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbetet utifrån ett salutogent och patogent förhållningssätt samt vilka insatser på organisations-, grupp- och individnivå som uppmärksammas under samtal på två skolor i en kommun i Sverige. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med professionerna rektor, specialpedagog och kurator från elevhälsan på två skolor genomfördes för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av elevhälsoarbetet sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod och resultatet analyserades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna interaktionistiskt och relationellt perspektiv, samt salutogent förhållningssätt.

     

    Informanternas berättelser målar upp bilden av ett strukturerat elevhälsoarbete där formerna för arbetet har förändrats en del under senare år, så att elevhälsoteamet har möten med olika syften och utformning. Elevhälsoarbetet bygger på samspel, där språket används som verktyg och interaktionen mellan individer har betydelse för resultatet. Informanterna uppmärksammar att elevhälsoarbetet består av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser på organisation- grupp- och individnivå. En del av interaktionerna leder till meningsskapande möten där ett lärande kan ske. Andra insatser fokuserar istället på individen och dess egenskaper och skulle kunna syfta till att åtgärda brister hos eleven. Kommunens elevhälsoplan upplevs till stor del vara ett stöd i elevhälsoarbetet. Informanterna beskrev att det förekommer samverkan mellan elevhälsans professioner samt med andra aktörer. Informanterna önskade bland annat ett utökat samarbete med lärare. Elevers och vårdnadshavares delaktighet nämns i intervjuerna inom elevhälsoteamets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, men de verkar finnas i en interaktionistisk skugga, i bakgrunden, i det främjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans arbete är ett arbete under utveckling.

  • 13.
    Appelqvist, Maria
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Edgren, Linnea
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Motivation & kompetensförsörjning: Hur organisationer arbetar med att motivera medarbetare i syfte att behålla kompetens.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien diskuterar motivationens betydelse för en organisations kompetensförsörjning. Syftet med studien är att ta reda på vad som är viktigt för att en medarbetare ska stanna på sin arbetsplats i syfte att behålla kompetensen i organisationen. Forskning inom området presenteras och två teorier lyfts fram, vidare har en hypotes utformats och prövats genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypotesen är att kompetensförsörjning påverkar medarbetarnas motivation som i sin tur är observerbar i något vi benämner som inbäddningseffekt. Resultatet som framkommer är att både inre och yttre motivationsfaktorer har ett positivt samband med inbäddningseffekten, varav yttre har något starkare samband än inre. Resultatet visar att relationen mellan motivation och kompetensförsörjning är komplex och troligen påverkas av olika typer av faktorer. Slutsatsen för studien visar att det kan vara viktigt att organisationen inte enbart fokuserar på generella teorier om motivation och kompetensförsörjning utan kan med fördel se till helheten. Tas detta i beaktande leder det till att det organisatoriska lärandet ökar och chansen att organisationens resultat förbättras samtidigt som medarbetarna trivs. 

  • 14.
    Asllani, Muhamed
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hur resonerar nyexaminerade lärare kring sitt yrkesval?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur nyexaminerade lärare har valt att bli lärare. Forskningsfrågorna som besvaras i denna studie är: vilka faktorer påverkar yrkesval i allmänhet, och i synnerhet läraryrket? och hur resonerar nyexaminerade lärare kring sina val av yrke och de specifika ämnena de undervisar i? Teorierna om de kultursociologiska kapitalen och habitus av Pierre Bourdieu och Albert Banduras teori om self-efficacy utgör grunden till undersökningen. Denna baseras på intervjuer av fem nyexaminerade lärare. Resultaten visar att de huvudsakliga faktorerna som påverkar valet att bli lärare i denna studie är en önskan att hjälpa människor, att få arbeta med unga människor, och att få trygga anställningsvillkor. Föräldrarna hade till en viss del påverkat dem. Samtliga lärarna hade minst en lärare som de kommer ihåg inspirerade dem i skolan. Dessa resultat överensstämmer med den tidigare litteraturen. Deltagarna i studien har dessutom generellt lätt för att lära sig och har en positiv bild av sin skolgång. De ämnen de valde att undervisa i visade sig vara deras starka ämnen under deras skolgång. Dessa resultat återfinns inte i litteraturgenomgången. Status på läraryrket och lönen är ingenting som har påverkat deltagarna i denna studie. Bourdieu och Banduras teorier kan relateras till en stor del av det som berättades av deltagarna.

  • 15.
    Atterwall, Adrian
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Amanda, Beuthan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Mellanchefers behov av kompetensutveckling: En kvalitativ studie om vilka behov mellanchefer upplever att de behöver kompetensutvecklas inom i offentlig och privat sektor2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kompetensutveckling har blivit ett viktigt verktyg för dagens organisationer, både för verksamhetens framgång och för medarbetarens prestation. Rollen som mellanchef har fått en större betydelse och har blivit allt mer komplex och central i en organisation. Syftet med studien är att undersöka inom vilka områden mellanchefer uppfattar att de har behov av kompetensutveckling, för att sedan jämföra om det finns olika behov inom offentlig och privat sektor. Det empiriska materialet samlades in via intervjuer med jämn fördelning av respondenter från vardera sektor. En tematisk analysmetod med inspiration från hermeneutiken har använts vid analysering av materialet. Som teoretisk referensram har Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande använts för att analysera resultatet. Resultatet visade att det fanns ett stort behov för mellanchefer att utvecklas inom ledarskap och att de samtidigt bör utveckla och praktisera det individuella ledarskapet. Det kunde inte påvisas några större skillnader utan desto fler likheter av kompetensutvecklingsbehov mellan offentlig och privat sektor. Studien visar att verksamheter, både inom offentlig och privat sektor, är i behov av ledarskapsutbildningar.

  • 16.
    Bahtiri, Armend
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Sahiti, Suad
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Det spelar roll: Behandlares perspektiv på ungdomskulturer som framträder på särskilda ungdomshem2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att belysa behandlares upplevelse om vilka ungdomskulturer som framträder på särskilda ungdomshem samt hur behandlarna kan påverka dessa.

    Den metodologiska utgångspunkten i studien är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem behandlingsassistenter har bidragit till det empiriska materialet som ligger till grund för studien.

    Resultatet analyserades med hjälp av teorin om symbolisk interaktionism. Studien visar att det förekommer både negativa och positiva ungdomskulturer på särskilda ungdomshem. Ungdomarna påverkar alltså varandra både negativt och positivt. Den negativa kulturen yttrar sig genom att ungdomarna tar med sig problematiken in på avdelningarna där de i interaktion med andra ungdomar glorifierar ämnen som droger och kriminalitet vilket gör att de tar intryck och lär sig negativa saker av varandra. Den positiva kulturen yttrar sig genom att ungdomarna finner stöd hos varandra och lär sig saker vilket främjar deras utveckling. Vidare ansåg personalen att de har möjlighet att påverka ungdomskulturerna, främst genom ett gott samarbete inom personalgruppen men även att man involverar ungdomen i behandlingen.

  • 17.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Coherent triads and successful inter-professional collaboration: narratives of professional actors in the Swedish child welfare system2018In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, p. 1-15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to analyze how and when the professional actors within the Swedish child welfare system portray successful cooperation and determine which discursive patterns are involved in the construction of this phenomenon. The empirical basis for this study is formed by 147 recorded interviews with institution-placed youths, their parents, and different occupational categories within the social services and the Swedish National Board of Institutional Care. Analytical findings with the following themes are presented: (1) coherent vision triad, (2) coherent rhetorically accepted triad, and (3) coherent exclusive triad. The personal interactive aspect of cooperation among professional actors in the care of children is important for successful collaboration. This aspect also appears to be significant for producing and reproducing joint collaboration identities. However, joint collaboration identities and the coherence triad can limit the sphere of cooperation to the entities involved in the care of youths and the juvenile or his/her parents are left out.

  • 18.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Konstruktion av normupplösning och moralisk panik. Etnografisk analys av underrättelse-, operativt polis- och gränsbevakningsarbete (Construction of norm resolution and moral panics. Ethnographic analysis concerning intelligence and operational police and border guards’ work)2018In: Nordic Journal of Studies in Policing, ISSN 1104-2176, E-ISSN 2242-458X, Vol. 4, no 1, p. 50-69Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to analyze how intelligence and operative personnel in the Baltic Sea area describe the category “Russian criminals” and which discursive patterns cooperate with the construction of the category “norm-resolving Russian.” The analytical findings of a study are presented in the following themes: (1) Construction of norm resolution and moral panics: example criminal, (2) Construction of norm resolution and moral panics: example spy and (3) Construction of norm resolution and moral panics: example military invasion. The presentation of intelligence and operational police and border guard work as having varying morals and strengthening the argument for the need to fight against the other (“Russian”) can be interpreted in different ways. One interpretation is that constructed fear for the norm-resolving Russian and reproduced moralic panic is the expression of a social identity, and it is based on a contrast in relation to the “other”. By building up ideas about "enemies", moral panic is created and recreated, as well as the professional police and border guard professional identities. In addition, it shows in the analysis of the study the image of Russians pointed out by police and border guards in the Baltic region.

  • 19.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Language and creativity: unaccompanied young refugees with experiences of war in institutional care in Sweden2018In: New creative approaches in social sciences: the proceedings of CIL 2018: Fifth Edition of International Conference of Humanities and Social Sciences - Creativity, Imaginary, Language, Craiova, Romania, 24-25 May 2018 / [ed] Davian Vlad, Alexandra Iorgulescu, Mihaela Marcu & Aida Cornelia Stoian, Editura Sitech Craiova , 2018, p. 9-23Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is: 1) to analyse the narratives of young people who have experienced a war, fled to Sweden and been taken care of and placed in institutions, 2) to analyse the narratives of institution personnel about the day-to-day work of taking care of young people who have experienced war. The material used in the study has been gathered by means of interviews with young people in care with experiences of war, and interviews with personnel at HVB homes (residential or care homes) who work with these young people. The previous research shows that the social pedagogic perspective is one of the perspectives in social sciences that stresses the importance of including the individual in the community. The individual is given confirmation of his or her identity by participating in the community, and successful interaction between individuals is a fundamental prerequisite for the successful integration of unaccompanied children and young people in Sweden. Analysis of the study’s empirical material shows that there are major variations in what is expected of a social pedagogue in the work with unaccompanied young refugees with experiences of war in institutional care in Sweden. A common denominator is that the mission of a social pedagogue and the context in which the social pedagogue operates appears to be sufficiently flexible to enable an individual to play the role in a wide variety of ways. It is only when the individual social pedagogue adopts an active, assertive, independent, personal and relatively strong posture that he or she has a chance to be of importance to other professional categories and for the client. This means in practice that it is only when the individual social pedagogue transcends the expectations of the role presented above that he or she has a chance to be appreciated by other collaborators.

  • 20.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Observed successful collaboration in social work practice: coherent triads in Swedish juvenile care: [Observerad framgångsrik samverkan i socialt arbete. Samstämmiga triader inom svensk ungdomsvård]2018In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 21, no 2, p. 193-206Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse observed situations of successful cooperation, even if it unfolds during shorter interaction sequences. The aim is to analyse how and when the actors within juvenile care in Sweden present successful cooperation, and which interactive patterns are involved in the construction of this phenomenon. Forming the empirical basis for this study are 119 field observations of organised meetings and informal meetings before and after organised meetings, during visits to youth care institutions in Sweden, social services offices, and the Swedish National Board of Institutional Care. In this study, markers are used to define successful cooperation in the empirical material, so that actors who belong to at least three different categories will be identified (coherent triad). The professional actors can also shape a coherent triad with young people or parents in cases where past conflicts arise. When some professionals create a distance from other professional partners, conflicts can be erased so as to generate new conditions for coherence of the triad. Construction and reconstruction of collaboration success is an ongoing, interactive process. Presentation of the proper interaction moral is created and re-created during interactions and appears in the myriad of everyday interactions.

  • 21.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Successful Collaboration in Social Care Practice: Beneficial Success Points of Interest for the Young Person in Swedish Juvenile Care2018In: Journal of Comparative Social Work, ISSN 0809-9936, E-ISSN 0809-9936, Vol. 13, no 2, p. 56-77Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this ethnographic study is to analyse themes for ‘the successful collaborations’ that emerge from the study field notes on youth in Swedish juvenile care, and that can be interpreted as beneficial for these youth. These successful collaborations were observed, for instance, at meetings where the young persons were being discussed, and where an observer could distinguish planning for them that was carried out practically. The empirical base for this study is its total of 119 field observations/notes. The examples analysed reference a completed appointment for an eye test, a practical realization of active leisure, homework help and an internship placement that works. The coherence of three actors belonging to three different categories (coherent triads), and success points of interest that benefit the youth in the situation, create the image of a positive development for them. In this way, common identities of interplay that are useful for the young person are created and elucidated. The physical presence of the young person in these situations is an especially important theme for the ‘successful collaboration’. This study shows that trust and motivation are important aspects for a successful collaboration and inclusion of less powerful individuals and groups of individuals within a community. Young people discussed in this study receive confirmation of their identities by participating in the community, with a successful interaction between actors in juvenile care a prerequisite for successful involvement and integration.

  • 22.
    Basic, Goran
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Unaccompanied young refugees with experiences of war in institutional care in Sweden. A social pedagogical analysis of the narratives of young persons and institution personnel2018In: Presented at: Social Pedagogy and Social Education: Bridging Traditions and Innovations, International Conference, Mexico, 22-24 Feb, 2018., 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is: 1) to analyse the narratives of young people who have experienced a war, fled to Sweden and been taken care of and placed in institutions, 2) to analyse the narratives of institution personnel about the day-to-day work of taking care of young people who have experienced war. The material used in the study has been gathered by means of interviews with young people in care with experiences of war, and interviews with personnel at HVB homes who work with these young people.

    The previous research shows that the social pedagogic perspective is one of the perspectives in social sciences that stresses the importance of including the individual in the community. The individual is given confirmation of his or her identity by participating in the community, and successful interaction between individuals is a fundamental prerequisite for the successful integration of unaccompanied children and young people in Sweden. The researchers highlight the importance of interaction between those already established in the community and the individual who is on its margin. One of the most important dimensions from a social pedagogical perspective is to analytically investigate relationships between individuals needing help and the professional participants tasked with helping these individuals as part of their professional role.

    A social pedagogue works in a variety of social contexts in which individuals need professional help with integration and success in those contexts. This can involve students in school; inmates at youth institutions and prisons; children, young people and adults who are the subjects of intervention by social services; patients undergoing psychiatric treatment; and other individual categories where people find themselves in critical life situations and need professional help to overcome them.

    The writings of for example Lisbeth Eriksson, Juha Hämäläinen and Xavier Ucar provide insights into some expectations that come into play in the various social contexts of the role of a “social pedagogue.” A social pedagogue is portrayed as an expert who works with a specific and defined goal. The goal is to help/guide the client to overcome obstacles that hamper integration and success in the context. In order to do this, social pedagogues are expected to possess specific professional qualifications in order to support and motivate their clients in overcoming obstacles and meeting their goals. A social pedagogue works in a socially oriented way and plays an educational fostering role. It is anticipated that this will help the client develop an understanding of how to act in accordance with desired expectations, norms and values and to resist peer pressure and involvement in anti-social activities. A social pedagogue is also expected to supervise other professional categories in the context of the various issues related to the client’s living conditions. In addition, the social pedagogue is expected to act as a link between different professions with the goal of facilitating collaboration that supports the client’s social and educational development (when the client is a child or young person, the social pedagogue is expected to also collaborate with parents). The social pedagogue sometimes has a limited scope for action; the role has low status and standing in relation to other professional categories involved. The role of the social pedagogue is portrayed as diffuse, unspoken and full of contradictions in relation to other professional categories in the organizational hierarchy. The role of social pedagogue tends to assume a controlling and repressive function as support for other professional categories in the context.

    In conclusion, there are major variations in what is expected of a social pedagogue. A common denominator is that the mission of a social pedagogue and the context in which the social pedagogue operates appears to be sufficiently flexible to enable an individual to play the role in a wide variety of ways. It is only when the individual social pedagogue adopts an active, assertive, independent, personal and relatively strong posture that he or she has a chance to be of importance to other professional categories and for the client. This means in practice that it is only when the individual social pedagogue transcends the expectations of the role presented above that he or she has a chance to be appreciated by other collaborators.

    Lisbeth Eriksson and Juha Hämäläinen illustrate four important dimensions of the social pedagogical perspective. The first of these focusses on goals in the context to be achieved by means of social pedagogy. In this dimension, the importance of the participants’ socialisation is brought to the fore in the context by, among other things, integration and mobilisation of all forces in the community with the aim of helping the individual who is on the margin of the community. The second dimension focusses on the correct social pedagogic approach, especially in the relationship between the professional participants and the individual in need of help. The professional participants working in accordance with the social pedagogic perspective are empathic towards the individual requiring help, while also being aware of the specific expectations of the professional role. The third dimension focusses on appropriate social pedagogic methods in the work with the individual who is in need of help. Methods considered to be appropriate are the dynamic methods based on the individual as part of the group and part of a wider social context (such as environmental therapy). The fourth dimension focusses on social pedagogy as a resource for professional work with the individual who is on the margin of the community and in need of help. In this dimension, there is emphasis on the importance of the correct approach by the professional participants, with the goal of creating progress in the relationship with the individual in need of help by means of well thought-out dialogue and action.

    If we borrow analytical glasses from Hämäläinen and Eriksson, we can read the following from this study: 1) social pedagogic target groups - as represented by a) young people in care who have experiences of war and who were subsequently placed in HVB homes in Sweden, b) personnel at HVB homes who work with these young people; 2) social pedagogical arenas - as represented by various contexts that are brought to the fore in the study’s empirical material (war context, migration context while fleeing to Sweden, migration context during integration into Sweden, institution context, school context etc.; 3) social pedagogical roles - as represented by various roles that are brought to the fore in the study’s empirical material (victim of war, student, homosexual, empathic personnel, competent personnel, incompetent personnel etc.). 

    Analysis of the study’s empirical material shows that the lives of young people in Sweden are characterised by uncertainty; they do not know if they will be allowed to stay in Sweden, whether they will have the opportunity to keep attending school or whether they will ever get to see their parents again. The material provides a picture of a waiting period that involves a considerable adjustment for these young people, regardless of whether or not they are given leave to remain in Sweden.

    The time after first arriving in Sweden can seem like a prelude to starting a new life, a prelude which is sometimes characterised by a continuing flight. The war goes on and is present in stories. Interviews with personnel at HVB homes and young people in this study are sometimes extremely emotionally charged. There may be painful stories about, for example, someone’s entire family and everyone living in the village fleeing from a Taliban attack, about how their best friend was killed in a suicide attack, about how Russian and government forces in Syria harass women (“sisters”). The stories are also about friends and relatives who are taken away and never return, a father who was executed, a difficult journey to Sweden, as well as about personnel at HVB homes who are empathic, who understand and try to help young people, but also about others who belittle and abuse young people and even contribute to the risk of worse mental health in young people.

    Analysis of empirical material has crystallised out the following themes in interviews with young people: a) war as a permanent social condition; b) school in the home country becomes demonstration, demonstration becomes school; c) learning war (war as pedagogical practice); d) normalising/ neutralising the condition of war (“playing football”, “as normal”); e) flight from war is also war – or part of the war (deprivation of liberty/abduction, slave labour); f) the future in Sweden (struggle for social recognition/recognition of identity – for example as student, employee, person, breadwinner and homosexual).

    In interviews with institution personnel, the following themes have crystallised out: a) previous chaos in reception centres in Sweden, now more orderly; b) young people singled out and stigmatised by society; c) importance of empathic attitudes and humanity; d) no treatment is offered or given in the institution; e) main task: to help young people to integrate in society; f) there is collaboration with other professional categories, but it is limited (no more than what is essential); g) young people’s age as a problem; h) young people are described as greedy (reason for coming to Sweden); i) maltreatment in institutions; j) (in)competence of personnel.

  • 23.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Delić, Zlatan
    University of Tuzla, Bosnia-Herzegovina.
    Crimes Against Humans and Crimes Against Humanity: Analysis of Documents Produced During Trials at Tribunals After the War in North-West Bosnia and Herzegovina2018In: Book of Abstracts. Crimes Against Humans and Crimes against Humanity. Implications for Modern Criminology. 18th Annual Conference of the European Society of Criminology, European Society of Criminology and University of Sarajevo, Sarajevo, Bosnia and Herzegovina (20180829-20180901)., 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to analyse documents produced during trials at the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia and the Section for War Crimes of the Court of Bosnia and Herzegovina concerning the 1992 war in north-west Bosnia and Herzegovina. The documents construct and reconstruct the categories of victim and perpetrator at a symbolic level. Punishing the offenders for war crimes is a means by which local and international courts attempt to eliminate the ideology on which the atrocities were based. The study interprets the documents as rhetorical warnings to future belligerents. Warfare that targets civilians and lack of respect for human rights are construed as unacceptable. In revealing the scope of war crimes committed during the period, the documents represent an attempt to influence the local and international community. They implicitly define the categories of victim and perpetrator, highlighting the individual and visible punishment to which the latter are subject while implying that their ideology has thereby been eliminated. The documents emphasize the role of individual responsibility in future wars. The presumption is that peer pressure is no excuse for war crimes and that civilians are never to be targeted.

  • 24.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Johnsson, Anna
    Sunnadalskolan, Karlskrona.
    Blivik, Gerd
    Af Chapmangymnasiet, Karlskrona.
    Nyanlända föräldrar och samverkan i svensk grundskola. En interaktionistiskt och etnometodologiskt inspirerad analys av framställda samverkansallianser och triader (Newly arrived parents and collaboration in Swedish elementary school. An interactionally and ethnomethodologically inspired analysis of proposed collaborative alliances and triads)2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse newly arrived parents’ narratives about collaboration in Swedish elementary school. The study's analysis is based on secondary empirical material (empirical sequences from previously published qualitative analyses). Preliminary analysis shows that the parents’ narratives paint a picture of the teachers focusing on collaboration in the form of a distanced participation on the part of the parents rather than face-to-face interaction. The parents dramatise the need for collaboration between teachers and parents and construct and reconstruct collaborative alliances and triads in their narratives. Members who appear in these interactions are parents, children and teachers. In the parents’ narratives about the collaboration a picture emerges of an invitation to teachers to form an alliance partnership. The alliance partnership sought seems to both strengthen stability in the triad with the objective of creating a successful collaboration in the children’s best interests and draw attention to the importance of parents’ participation in collaboration in the school context. From a methodological aspect, the need to collect and analyse primary ethnographic empirical material in the form of interviews, field notes and documents from elementary school practice is discussed.

  • 25.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University.
    Nilsson, Carina
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Svensson, Anette
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Förskollärarnas yrkesidentitet och deras praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling (Pre-school teachers’ professional identity and their practical work with multilingual children’s language development)2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse pre-school teachers’ narratives about their practical work with multilingual children’s language development. The study's analysis is based on secondary empirical material (empirical sequences from previously published qualitative analyses). Preliminary analysis shows that pre-school teachers in their narratives emphasise the importance of everyday practical interactions for multilingual children's language development. Interactions that are described in the narratives refer to playing, food intake, putting on and taking off clothes, pictures and books. In these narratives the pre-school teachers present themselves as competent actors based on their expertise, among other things through interaction with multilingual children. This makes interaction with multilingual children a fundamental dimension for creating and re-creating pre-school teachers’ professional identity. From a methodological aspect, the need to collect and analyse primary ethnographic empirical material in the form of interviews, field notes and documents from pre-school practice is discussed.

  • 26.
    Berg, Åsa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nurminen, Anne-Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Specialpedagog i förskolan: -förväntningar från förskolans pedagoger2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker förskolans pedagogers förväntningar på specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om förväntningarna stämmer med examensordningen för specialpedagoger. Specialpedagogens yrkesroll formas i mötet med verksamheten.  Förhoppningen är att klargöra vilka förväntningar som ställs på specialpedagogen i det kommande uppdraget. För att få svar på vilka förväntningar som råder så har en kvantitativ metod använts i form av enkät. Urvalsgruppen består av verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på att det finns höga förväntningar från pedagogerna i förskolan på specialpedagogens yrkesroll. Förväntningarna gäller dock inte hela bredden av specialpedagogens examensordning.   

  • 27.
    Berlemo, Beatrice
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gustavsson, Fanny
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hemlöshetens olika ansikten: En kvalitativ studie om professionellas upplevelser av hemlöshet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet syftar till att belysa hur personal beskriver olika gruppers problematik i hemlöshet samt hur problematiken påverkar de professionellas förmåga att hjälpa dem ur hemlösheten. Den metodologiska utgångspunkten som har använts är en hermeneutisk och kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem verksamheter som arbetar med hemlösa personer på olika sätt i två olika städer i Sverige har besökts, där sju respondenter har medverkat. Resultatet har analyserats med stöd av analysmetoden meningskoncentrering. Teorin som har använts i detta arbete är social exkludering då hemlösa personer ofta har blivit exkluderade från viktiga områden i samhället, vilka är grundläggande för att kunna ha en skälig levnadsstandard. I resultatet framkommer det att de professionella möter flera olika grupper av hemlösa i sina arbeten, där grupperna har olika former av problematik vilka ses som olika svåra att bemöta. Det beskrivs även att det är svårt för de som lever i hemlöshet att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden, då det finns en brist på lägenheter med rimliga hyror i dagens Sverige.

  • 28.
    Bernhardsson, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Tyngdväst: En studie för att undersöka om användandet av tyngdväst kan göra miljön i förskola och förskoleklass mera tillgänglig2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har undersökt det sensomotoriska hjälpmedlet tyngdväst. Genom tryck och kontakt med kroppen på olika sätt ska tyngdvästen ge lugn och koncentration åt personer som är hyperaktiva eller är oroliga på annat sätt. Användandet av tyngdvästar har främst utvecklats från den amerikanska forskaren Jean Ayres (1988) teorier om den neurologisk funktionen sensorisk integration. Studiens syfte är att undersöka om användandet av tyngdväst gör miljön i förskola och förskoleklass mera tillgänglig för barn med koncentrationsproblem, hyperaktivitet och/eller bristande impulskontroll. Metoden som använts är en explorativ kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjupersonerna i studien är två förskollärare, två specialpedagoger, en arbetsterapeut och en förälder kring två barn i förskola och förskoleklass. Eftersom studien enbart rört sig kring två barns användande av tyngdväst är det svårt att dra några generella slutsatser av studien men resultatet pekar på att användande av tyngdväst till viss del kan ge lugn och koncentration. Resultaten indikerar att användandet av tyngdväst även kan ha viss betydelse för den fysiska, den sociala och den didaktiska tillgängligheten i förskola och förskoleklass.

  • 29.
    Blomstedt, Felizia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kindblom, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nilsson, Caisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Det var ändå ingen i skolan som saknade mig: En kvalitativ studie om skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro hos elever på högstadiet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

  • 30.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population2018In: Journal of Attention Disorders, ISSN 1087-0547, E-ISSN 1557-1246, Vol. 22, no 12, p. 1131-1139Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Adolescents' leisure activities are increasingly focusing on Internet activities, and today, these coexist with traditional leisure activities such as sport and meeting friends. The purpose of the present study was to investigate leisure activities, particularly Internet activities, among boys and girls with ADHD, and compare these with boys and girls from the general population. The objective was also to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD.

    METHOD: Adolescents with ADHD (n = 102) were compared with adolescents from the general population on leisure activities and Internet use.

    RESULTS: Leisure activities among adolescents with ADHD tended to focus on Internet activities, particularly online games. Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities.

    CONCLUSION: Internet activities may provide adolescents with ADHD accessible means of social interaction.

  • 31.
    Bommeskär, Carl-Magnus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Karlsson, Elias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensutvecklings positiva effekter på medarbetarnas motivation till arbete: En kvalitativ studie från medarbetarnas perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker kompetensutvecklingens positiva effekter på medarbetares motivation för arbete, utifrån medarbetares perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ metod, intervjuer har som följd genomförts för insamling av empiri med fyra deltagande respondenter. Semistrukturerade intervjufrågor användes vid intervjuerna och därefter transkriberades och analyserades materialet med hjälp av en tematisk analysmetod. Detta skapade grunden för resultatet och med tidigare forskning även studiens diskussion. Resultatet visar på att medarbetare upplever att kompetensutveckling kan öka deras motivation för arbetet till hög grad. De huvudsakliga teman som framkommer i resultatet handlar om att medarbetarna uppfattar att kompetensutveckling motiverar dem till sitt arbete genom att ge förbättrade utvecklingsmöjligheter i arbetslivet, öka gruppens samverkan och bidra till personlig utveckling i arbetet. Ytterligare positiva effekter kan genom kompetensutveckling upplevas för både individen, gruppen och organisationen.  Studiens slutsats konstaterar att kompetensutveckling har visat sig kunna resultera i positiva effekter i form av ökad motivation till arbete för individen.

  • 32.
    Bossér, Ulrika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindahl, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Chemistry and Biomedical Sciences.
    Lärares kommunikativa ansatser under klassrumsdiskussioner om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, kännetecknas av att beaktande av en rad olika perspektiv, till exempel etiska och sociala, är viktiga vid sidan av kunskaper i och om naturvetenskap. Genom att ge eleverna möjligheter att diskutera och argumentera kring sina och andras perspektiv, kan de utveckla förståelse för frågornas komplexitet och bilda sig en personlig uppfattning i frågan. Tidigare forskning har visat att undervisning kring SNI med öppenhet för olika perspektiv och betydande inslag av elevdeltagande kan innebära stora utmaningar för lärare i naturvetenskap. Syftet med denna studie var att få kunskap om hur klassrumsdiskussioner om SNI kan utformas och genomföras för att främja målen med undervisningen. I studien deltog två gymnasielärare som undervisar i kursen Naturkunskap 1b i årskurs 1 på det Samhällsvetenskapliga programmet. Datamaterialet utgjordes av ljudinspelningar från fyra lektioner som innehöll diskussioner om SNI. Lärarnas användning av olika kommunikativa ansatser under lektionerna analyserades. De kommunikativa ansatserna kan beskrivas som interaktiva respektive icke-interaktiva samt inkluderande flera eller endast ett perspektiv på SNI-frågan. Resultaten synliggör på vilket sätt lärares användning av olika kommunikativa ansatser kan främja eller begränsa utrymmet för elevernas perspektiv i diskussioner om SNI och möjligheten att belysa komplexiteten i en SNI. Studien bidrar därmed med kunskap som kan användas vid överväganden om utformning och genomförande av undervisning kring SNI för att främja olika mål. Vidare föreslås att kommunikativa ansatser kan användas av lärare som ett analytiskt redskap för att reflektera kring och utveckla aspekter av undervisningspraktiken i relation till de mål de vill uppnå.

  • 33.
    Brinkåker Bäcker, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Aldrig sluta vilja lära.: En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö och vuxenlärande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

  • 34.
    Bromander, Tobias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Pratskandalernas tid2017In: Skampåle: Tio essäer om mediedrev / [ed] Paul Frigyes, Stockholm: Timbro , 2017, p. 119-144Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Börjesson, Oskar
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Åkerman, Martin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att leda för välmående och utveckling: -      En kvalitativ studie om hur välmående och utveckling främjas och uppfattas av ledare och medarbetare2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom samhällets utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle har det blivit allt tydligare att medarbetare är den viktigaste resursen i organisationer. För att organisationer ska klara sig på dagens konkurrenskraftiga marknad är det därmed viktigt att lägga fokus på och utveckla denna resurs. Ledarens utmaning ligger i att behålla sina medarbetare och få dem att prestera. För att möjliggöra detta krävs det att organisationen har välmående medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur ledare kan arbeta för att påverka medarbetares välmående i syfte att främja deras arbetsrelaterade utveckling. Studien undersöker även hur medarbetarna uppfattar ledarens insatser för att påverka deras välmående och utvecklingsmöjligheter. För att besvara frågeställningarna har två ledare och två medarbetare inom privat sektor intervjuats. Resultatet visade att det finns en mängd olika åtgärder ledare kan nyttja för att främja välmående och utveckling. Respondenternas redogörelser visade att sociala relationer och utmanande arbetsuppgifter är de mest framträdande faktorerna.

  • 36.
    Carlsson, Erica
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensutveckling: en kvantitativ undersökning bland sektionschefer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka vilken kompetensutvecklingsektionschefer inom vård och omsorg får i förhållande till enorganisationsförändring. För att få svar på frågeställningen använde sigdenna studien av en kvantitativ metod. En webenkät utformades medmätbara variabler som tagits fram från tidigare forskning inom området. Ettbekvämlighetsurval gjordes i denna studie för att få ett större omfång avrespondenter. Enkäten skickades ut till 195 sektionschefer i 4 kommuner iSverige och av dessa svarade 65 respondenter. Man kan dra slutsatsernautifrån de svar som kommit in från respondenterna att de i förhållande tillen organisationsförändring ansåg att de får kompetensutveckling inomekonomi, arbetsmiljö och kommunikation om de behöver det.Sektionscheferna i studien ansåg att de fick utbildning, upplevde att de fickstöd och kände sig kompetenta i sitt ledarskap.

  • 37.
    Chahrour, Elisar
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Doda, Megi
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Changing for good?: En kvalitativ studie om yrkesverksammas aspekter kring vad som hindrar eller möjliggör förändring för klienter som har läkemedelsassisterad rehabilitering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella yrkesverksamma inom missbruksvården upplever LARO behandling. Vi valde att rikta in oss på förändringsproccesen som kan tillkomma för klienter när man genomför en LARO behandling samt vad som hindrar eller möjliggör förändring för klienter som har/haft LARO behandling. Därav riktade vi in oss på vilket sätt de olika professionella yrkesverksama inom missbruksvården tycker att LARO är en del i en förändringsprocess. Studien grundar sig i en hermenutistiskt utgångspunkt där semistrukterade intervjuer genomfördes med sex olika professionella yrkersverksamma som arbetar inom missbruksvården i södra Sverige. Den teorietiska utgångspunkten som denna studien innehar är James Prochaska och Carlo Di Clementes, Stages of change. Studiens resultat visar att de professionella yrkerverksamma i missbruksvården upplever att LARO är en behandlingsmetod som funkar när den är kontrollerat och när andra inkopplande insatser samarbetar tillsammans runt omkring klienten. Det som sedan vårt resultat påvisade var det faktum att möjligheterna till förändring uppstår genom motivation, vilja och resurser. Denna behandlingsmetod skapar möjligheter till att förbättra klienters livskvalite samt att förändringen utav det befintliga beteendet bidrar till att man utvecklar egenskaper som hjälpen en i sin förändringsprocess.

  • 38.
    Dahlström, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Bedömningsmatris på yrkesprogram.: En studie av yrkeslärares arbete med framtagning av bedömningsstöd i yrkesämnen.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.

  • 39.
    Davidsson, Marita
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Värdeladdade utvärderingar: en diskursanalys av förskolors systematiska kvalitetsarbete2018Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The overarching interest of this licentiate thesis is directed towards values as they are discursively constructed in systematic quality work in preschool. The aim of the study is to contribute with knowledge about the values discursively expressed in systematic quality work in preschool and how these can, in turn, be understood in relation to current quality work contexts. Values, as understood in the study, are assumptions about something good, desirable and worth aiming at and are seen as socially constructed in a specific societal, cultural and historical context. Discourse can be interpreted as a certain way of talking about and understanding values where language represents a specific meaning context.

    Fairclough’s critical discourse analysis has been applied to critically examine and make visible what values and discourses are expressed in the systematic quality work in preschool, as well as their mutual relations. In addition, Ball’s performativity concept has been used. The empirical material consists of 17 preschools’ documented systematic quality work in the form of evaluations conducted during the 2014-2015 school year.

    The value practice emerging from the analysis of the evaluations carries a complexity in that values appear to overlap and may thus be hard to separate. Values are both explicitly and implicitly expressed. What is highlighted as desirable can be categorized within five areas: competence, democracy, ethics, disciplination and efficiency.

    The result shows that a goal rational, a market-oriented, a relational, a morally oriented and a development psychology discourse are included in the order of discourse that exercises power over the values that are expressible and over the way this is done. The analysis clearly demonstrates the predominance of the goal rational discourse, while the influence of the development psychology discourse seems to be limited with regard to what is considered desirable in the organization. It also emerges that there is a power structure where the goal rational and the market-oriented discourses seem to include and articulate the other discourses within the order of discourse.

    In a long-time perspective, preschool activities appear to have passed from development psychology rationality to goal rationality. For preschool children this transformation may have entailed that currently the strongly emphasized welfare aspect of the organization tends towards a strong emphasis on competence. These values stand out in the evaluations as two opposite poles, which may indicate a swing of the pendulum from one side to the other.

  • 40.
    Edgren, Linnea
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Appelqvist, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Motivation & kompetensförsörjning: Hur organisationer arbetar med att motivera medarbetare i syfte att behålla kompetens.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien diskuterar motivationens betydelse för en organisations kompetensförsörjning. Syftet med studien är att ta reda på vad som är viktigt för att en medarbetare ska stanna på sin arbetsplats i syfte att behålla kompetensen i organisationen. Forskning inom området presenteras och två teorier lyfts fram, vidare har en hypotes utformats och prövats genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypotesen är att kompetensförsörjning påverkar medarbetarnas motivation som i sin tur är observerbar i något vi benämner som inbäddningseffekt. Resultatet som framkommer är att både inre och yttre motivationsfaktorer har ett positivt samband med inbäddningseffekten, varav yttre har något starkare samband än inre. Resultatet visar att relationen mellan motivation och kompetensförsörjning är komplex och troligen påverkas av olika typer av faktorer. Slutsatsen för studien visar att det kan vara viktigt att organisationen inte enbart fokuserar på generella teorier om motivation och kompetensförsörjning utan kan med fördel se till helheten. Tas detta i beaktande leder det till att det organisatoriska lärandet ökar och chansen att organisationens resultat förbättras samtidigt som medarbetarna trivs.

  • 41.
    Ellis, Rebecca
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Larsson, Sanya
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Uppdrag: Ansvar: En kvalitativ studie om samverkan mellan socialtjänst och psykiatri i arbetet med personer med samsjuklighet.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka och analysera beskrivningar av yrkesverksamma inom socialtjänst och psykiatri, deras syn på samverkan, samverkansuppdrag och det praktiska genomförandet av detta uppdrag. Vidare är avsikten att undersöka vilka faktorer som de yrkesverksamma uttrycker påverkar samverkan både positivt och negativt. Studiens metodologiska utgångspunkter är ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Totalt genomfördes sex intervjuer med totalt tre socialsekreterare och tre personer som var verksamma inom psykiatrin, två psykiatrisjuksköterskor och en kurator.

    Utifrån interaktionistisk teori och relationellt perspektiv har sedan resultatet av studien analyserats. Studien visar på att samverkansuppdragen mellan socialtjänst och psykiatri ofta är otydliga på en organisatorisk nivå. Dessutom visar studien på att personlig kontakt mellan parterna som ska samverka kan vara avgörande för en god samverkan och att det krävs fler gemensamma arenor där parterna kan träffas för att utveckla en god samverkan. En slutsats vi drar av studien är att samverkan behöver lyftas från att vara personbunden till att bli organisationsbunden. En annan slutsats vi drar är att SIP är ett bra verktyg för samverkan mellan kommun och psykiatri men att för att detta verktyg ska kunna användas krävs det att personer med rätt mandat är delaktiga och kan fatta beslut.

  • 42.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköping University.
    Hallström, Jonas
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan: [What is technology? Preschool teachers' conceptions and experiences of technology and technology education in the preschool]2018In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, no 1, p. 37-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years technology has become increasingly emphasized as educational content in the Swedish preschool, not the least with the introduction of the latest curriculum in 2010 (revised in 2016). Since preschool teachers have not had any formal technology education until just recently, it is of importance to investigate how they conceive of and experience technology in the daily activities of the preschool. The purpose of this study is therefore to describe and analyze Swedish preschool teachers’ views and experiences of technology and technology education in the preschool, focusing on what opportunities and obstacles that they see. The data consists of transcripts from focus group interviews with sixteen teachers in two Swedish preschools, and the data was coded and categorized with a thematic analysis. The results show that when it comes to opportunities, the teachers consider technology to permeate all preschool activities, and the challenge here is rather to make technology visible. In terms of obstacles, however, the teachers are also uncertain about what technology is and want to have more knowledge of technology themselves, for example, relevant concepts for various technologies or activities. They also want to know more about technology education in order to be able to educationally convey knowledge of technology to the children and to make the children conscious of the technology that surrounds them.

  • 43.
    Erlandsson, Matilda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Warelius, Gusatv
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Rätt person på fel plats: En kvalitativ studie om rekryterares upplevda bedömningsproblematik i rekryteringsprocessen.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på vilken bedömningsproblematik rekryterare upplever vid bedömning av sökande. Fyra intervjuer genomfördes med rekryterare på två olika sjukhus, för att kunna besvara problemformuleringen: Vilken bedömningsproblematik anser rekryterare kan uppstå vid rekryteringar? Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och jämfördes sedan med tidigare forskning samt Peter Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att det är viktigt med en väl utarbetad kravprofil för att öka chanserna till en lyckad rekrytering. Resultatet visar att de två största svårigheterna enligt rekryterare är att vara objektiva i sina bedömningar samt att förutse framtida arbetsprestationer hos de sökande. För att hantera dessa svårigheter kan olika kapacitetstester användas samt provanställning erbjudas innan en tillsvidareanställning påbörjas. Resultatet i denna studie påvisar också att rekryterarnas erfarenhet påverkar deras bedömning av sökande, både positivt och negativt. Vidare forskning behövs vad gäller kapacitetstesters reliabilitet och validitet samt i vilken utsträckning de bör användas, men också hur forskning om rekrytering ska nå ut till organisationer.

  • 44.
    Folkesson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Björklund, Johanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    "Det är ju inte en engångslektion som gör det": Strategiskt relationsarbete för ökad inkludering i undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I rollen som specialpedagog ges insyn i andra pedagogers arbete och det blir tydligt att lärare arbetar mycket olika då de skapar lärmiljöer för sina elever. Det kan dock vara svårt att utläsa vad som är kopplat till lärarens personlighet och vad som är genomtänkta strategier och förhållningssätt, särskilt när det handlar om att bygga relationer. Skickliga pedagogers välfungerande och medvetna arbete bör synliggöras för att kunna överföras till fler. Med utgångspunkt i den relationella pedagogiken och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang, har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare arbetar för att bygga hållbara relationer till sina elever och i tillgängliggörandet av undervisningen utifrån samtliga elevers skilda förutsättningar och behov i strävan att öka elevernas motivation och möjlighet till lärande. Specialpedagogens roll vad gäller att stödja lärare i detta arbete har också undersökts.I studien har två lärares klassrum observerats utifrån ett förberett observationsschema i syftet att undersöka vad lärarna verkligen gör. Genom efterföljande intervjuer med lärarna har dessa getts möjlighet att beskriva hur de medvetet arbetar med att bygga relationer och att tillgängliggöra undervisningen. Slutligen intervjuades också specialpedagoger som arbetar på samma skolor som lärarna kring hur de arbetar med handledning för att stödja lärare i deras relationsarbete med eleverna och i utvecklingen av undervisningen. Kombinationen av metoder gjorde det sedan möjligt att jämföra resultat från observationerna med lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av hur de arbetar.Resultatet av studien visar att relationer till eleverna ses som en nödvändig förutsättning för lärandet och för en inkluderande lärmiljö. Båda lärarna jobbar aktivt med att lära känna sina elever och använder sedan sin kunskap om varje elev både i relationsskapande och i tillgängliggörande av undervisningen. Genom ömsesidiga möten byggs elevens tillit till läraren, till andra elever, men också till den egna förmågan. Betydelsen av god struktur i undervisningen blir genom observationerna också tydlig. I intervjuerna betonar samtliga fyra respondenter relationsskapande som nödvändigt, medan god struktur inte nämns lika mycket utan snarare verkar ses som något som mer självklart ingår i lärarens uppdrag.De intervjuade specialpedagogerna arbetar båda elevnära och undervisar elever som del av sitt uppdrag. Den ena specialpedagogen jobbar dessutom regelbundet med handledning till lärare och elevstödjare. Den andra specialpedagogen arbetar inte alls med formell handledning. Specialpedagogernas inställning till handledning skiljer sig åt och det framgår att det saknas tydliga arbetsbeskrivningar för dem båda. Tydlig styrning från skolledningen saknas och de får därför till stor del utforma sitt arbete utifrån vad de själva tror är bäst. Lärarnas möjlighet att få handledning i pedagogiska frågor ser därför mycket olika ut på de två skolorna.

  • 45.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Elevers och lärares inställning till fusk2018In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 62, no 2, p. 14-15Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 46.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lämplighetsantagning - (Hur) kan testresultat användas för att leda lärande i lärarutbildning?2018In: Att leda lärande: En vänbok till Per Gerrevall / [ed] Joakim Krantz & Daniel Sundberg, Kalmar/Växjö: Linnaeus University Press, 2018, p. 41-63Chapter in book (Other academic)
  • 47.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Av- eller belastning? En studie om lärarassistenter, lärare och förhandlingar om professionella gränser2018Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 48.
    Fälth, Linda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Nord, Anna
    Kalmar municipality.
    Reading strategies in high school: high school students’ experiences of an inclusive education approach2018In: International Journal of Social Sciences and Education, ISSN 2227-393X, E-ISSN 2223-4934, Vol. 8, no 2, p. 29-37Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate high school students’ experiences of an inclusive education approach using reading strategies. This is a way of teaching focusing on understanding text on the basis of what happens before, during and after reading. A high-school grade 3 class read two short stories together and processed them in the whole class and in small groups with the reading strategies as a basis. Another aim was to investigate whether students could describe their learning about the text on a meta-cognitive level after taking part of the reading comprehension teaching including reading strategies. The results show that students experience teaching withreading strategies as an approach that engaged them. On a meta-cognitive level, students could express how their reading comprehension altered in the interaction with others and how this systematic approach to reading contributed to a learning experience that they considered transferable to other contexts.

  • 49.
    Gerrevall, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Lämplighetsbedömning inför antagning till lärarutbildningen: Linnéuniversitetets försöksverksamhet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linnéuniversitetet är ett av två lärosäten som deltar i den försöksverksamhet med lämplighetsbedömning i samband med antagning till lärar- och förskollärarutbildningen, som initierats av utbildningsdepartementet och som Universitets- och högskolerådet (UHR) ytterst ansvarar för. Jönköping University är det andra lärosätet. Beslutet om vilka lärosäten som skulle få delta i försöksverksamheten fattades efter ansökan och extern granskning av UHR 2014-05-22.  Försöksverksamheten genomförs under 2015–2018, medan lärosätenas uppdrag sträcker sig fram till och med juni 2017, och UHR ska senast den 3 maj 2018 redovisa utfallet av uppdraget till regeringen. I det följande beskrivs försöksverksamheten vid Linnéuniversitetet, dvs. hur denna förberetts, organiserats och genomförts, vilket utfall försöksverksamhetens skarpa prövning resulterat i samt hur lämplighetsbedömningen upplevts av involverade sökande och bedömare.

  • 50.
    Grozdanic, Anel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Svensson, Sam
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Förebyggande arbete inom skolan: En kvalitativ studie om skolpersonalens upplevelser av förebyggande arbete mot psykisk ohälsa och skolmisslyckande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lärare och annan skolpersonal möter dagligen elever med psykisk ohälsa eller svårigheter i skolan och det landar ofta på skolan att hantera det. Detta är ett viktigt ämne att få mer kunskap om för att kunna utveckla det förebyggande arbetet i skolan. Syftet är att införskaffa en fördjupad förståelse för  skolpersonalens upplevelser och erfarenheter av det  förebyggande arbetet med psykisk ohälsa och skolmisslyckande hos elever. I denna studie användes Richard Jessor’s problem behaviour theory för att få en  djupare förståelse av sambandet mellan risker och  problematiska beteenden. Studien präglas av en kvalitativ ansats och hermeneutisk samt interpretivistisk utgångspunkt. Sex intervjuer gjordes med tre lärare och tre rektorer. Resultatet visade att skolan använder sig av en rad olika förebyggande insatser såsom värdegrundsarbete samt att de har aktiva insatser såsom extra anpassningar  och särskilt stöd   som de kan använda sig av om elever visar psykisk ohälsa eller riskerar att missa kunskapsmålen. Risken att inte klara kunskapsmålen kan bero på frånvaro eller andra  svårigheter i skolan vilket också sågs som varningstecken. Skolpersonalen upplever ofta att samverkan mellan skolan och andra aktörer blir bristfälligt och detta upplever personalen också som svårt. Mobbning har enligt respondenterna förändrats från fysisk form till psykisk mobbning och utanförskap, vilket motstrider tidigare forskning. Svårigheten enligt respondenterna är att upptäcka mobbning.

1234 1 - 50 of 156
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf