lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlgren, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Ahlgren, Kristoffer
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Gasens inverkan på oljan i ett hydrauliksystem2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    I detta arbete har vi med en litteraturstudie försökt påvisa vad en inblandad gas i oljan i ett hydrauliksystem har för betydelse för funktionen. Vi har använt information i traditionell facklitteratur samt i tidskrifter och vetenskapliga rapporter och upptäckt att problemen som uppkommer av inblandade gaser inte är väl kända. Dagens lösningar på problemen är nästan alltid kostsamma och handlar om att behandla symptomen. Vi har tittat på de olika fysikaliska data som gasen inverkar på i oljan, utifrån detta har vi analyserat vilka effekter detta har för ett hydrauliksystems funktion. Vi kommer att diskutera grundproblemet till kavitation och vanliga problem som ett hydrauliksystem ofta har. Vi har lyckats presentera resultat på att inblandad gas i oljan har en mycket stor inverkan på ett hydrauliksystem. Vi har kommit fram till att mycket av dagens problem med hydrauliksystem helt skulle kunna byggas bort om man tog större hänsyn till oljans förmåga att lösa in luft.

  • 2.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Hjelmqvist, Carl
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    El-, kylvatten- och hydraulsystem till fiskebåt2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Projektet har omfattat konstruktion av kyl-, hydraul- och elsystem till fiskebåten FF Gava för

    kommande byggnation, vidare har det omfattat att till dessa system författa dokumentation så som

    funktionsbeskrivningar, felsökningsmanualer och komponentlistor.

    Mycket av arbetet har bestått av att ta reda på funktion och konstruktion av dessa system för att sedan

    lösa hur dessa på bästa sätt kan integreras med redan befintliga komponenter.

  • 3.
    Andersson, Rasmus
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Havet som Transportväg: En undersökning om MARPOL-Konventionens roll för transportköparna2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ undersökning om vilken roll MARPOL-konventionen spelar för transportköpare. Vilken miljöhänsyn de tar vid val av transportör och till vilken grad de känner till MARPOL-konventionen och det arbete som besättningen ombord på fartygen utför för att leva upp till dess krav. Det studerade problemet behandlarförståelsen för att miljöarbete, inte bara inom sin egen arbetssektor, utan även inom andra arbetssektorer, är en viktig förståelse för att uppnå ett stort samarbete för miljön.Undersökningen är baserad på en semi-strukturerade metod av öppna intervjuer med fem svenska företag som handlar med varor internationellt och är transportköpare. Undersökningen visar på att transportkostnad på lång sikt, miljöarbete inom transportbolaget och pålitligheten gällande de avsatta leveranstiderna samt den tidigare arbetsrelationen mellan transportköpare och transportbolag, är de faktorer som spelar störst roll vid val av transportör för transportköpare. Samt att ett företag av fem intervjuade, känner till MARPOL-Konventionen och lite av dess arbetskrav som ställs på besättningen ombord på fartygen. Allt arbete med denna undersökning och utvecklingen av dess rapport är genomfört av arbetets författare.

  • 4.
    Andersson, Robert
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Huss, Karl
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Lagerberg, Henrik
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    PLC-Baserat Maskinlarm ombord Ms Calmare Nyckel2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

     

    Denna examensrapport beskriver arbetet med att utveckla ett nytt övervaknings och maskinalarmsystem till utbildningsfartyget M/S Calmare Nyckel. Systemet som konstruerades är styrdatorbaserat med grafiskt presentation av driftsvärden.

    Projektet drevs av tre sjöingenjörsstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar.

     

  • 5.
    Asp, Johan
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    ARBOGA REDERI - Beslutsunderlag inför fartygsköp2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag fick en tanke våren 2008 varför Arboga Rederi inte utvecklade trafiken mer, idén kom då upp att man kanske kunde göra detta till ett examensarbete. Jag tog kontakt med rederiet och föreslog detta men fick reda på att man inte hade några tankar på att göra om trafiken. Men man ville gärna se vilka alternativ till hamnar det finns och information så man skulle kunna göra en kostnadskalkyl. Detta projekt har då gått ut på att presentera fakta om vissa hamnar kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren inför Arboga Rederi. Informationen ska, av dem, sedan kunna användas som underlag inför ett eventuellt fartygsförvärv eller nya kostnadsberäkningar om man vill lägga om trafiken. För att samla in all information har respektive kommun eller företag kontaktats för att på så sätt få rätt fakta.

  • 6.
    Axelsson, Erik
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Ringborg, Mårten
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Katodiskt Korrosionsskydd: Hur fungerar katodiskt korrosionsskydd ombord på fartyg?2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idén till detta arbete uppstod som en följd av att vi på den fartygsförlagda praktiken upptäckt att kunskapen om katodiskt korrosionsskydd är mycket bristfällig hos många ombordanställda. Vi har även gjort en mindre undersökning bland yrkesverksamma maskinister för att se hur kunskapsnivån inom detta område ligger ombord. Undersökningen visar att vår hypotes om kunskapsnivån stämde till stor del. Ytterliggare ett skäl till att vi studerat det här området är att vi själva har velat fördjupa oss i ämnet, då våra egna erfarenheter endast varit att skriva av siffror från en display. Vår huvudfrågeställning har varit, Hur fungerar katodiskt korrosionsskydd ombord på fartyg? För att få svar på denna frågeställning har vi bedrivit litteraturstudier inom ämnet. De teoretiska kunskaperna har vi samlat från internet och böcker. De praktiska kunskaperna har vi fått från tidigare praktikperioder samt under praktik på MS Silja Galaxy under perioden december 2008 till januari 2009.

  • 7.
    Axelsson, Jesper
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Nordström, Kristian
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Dynamic Under Keel Clearance(DUKC): Ökat godsflöde i svenska hamnar samt bibehållen sjötransportsäkerhet2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om det fanns intresse för att införande av DUKC (Dynamic Under Keel Clearance) systemet i Sverige.Vi utgick ifrån en hamn i Australien, Port Hedland, som använt systemet sedan 1996, sedan tog vi reda på vad som användes i Sverige. För att få en bra grund sökte vi information om vad som krävdes för att DUKC skulle fungera tillfredställande. Vi Tog också del av en studie som man utfört i Mälaren som grundar sig på fartygs dynamiska rörelser och djupgående.Utifrån vår insamlade data ville vi fråga en sjöfartsrelaterad grupp och undersöka hur intresset för DUKC såg ut och skickade ut en enkät som även innehöll ett informationsblad.Efter sammanställning av erhållna svara framgick det att intresset för att införa just DUKC systemet inte var så stort men däremot ett system som gör det möjligt att säkerställa de krav som finns idag.

  • 8.
    Axelsson, Marcus
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Karlman, Brian
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Mingert, Louise
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Pernhult, Annika
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Thorlin, Roger
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Westberg, Marie
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Career Event 20092009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats/Examensarbete
    Abstract [sv]

    Branschdagarna är ett arbetsmarknadsevent som anordnas varje av studenter för studenter, på Sjöfartshögskolan i Kalmar.

  • 9.
    Backman, Andreas
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Hallén, Marie-Therése
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Junvik, Anna
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Vad får svenskar att söka sig till Maersk istället för till Kalmar för att utbilda sig till sjöbefäl?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi ville med detta arbete ta reda på varför svenska sjöbefälstudenter söker sig till Maersks sjöbefälsutbildning istället för till sjöbefälsutbildningen i Kalmar. Vi ville också ta reda på vilka faktorer som spelar in vid val av sjöbefälsutbildning, hur studenterna kommit i kontakt med utbildningen samt hur de upplever sin studietid på SIMAC.

     

    Under ett studiebesök på SIMAC har vi intervjuat svenska studenter. Vi valde att göra en kvalitativ studie med öppna frågeställningar. Intervjuerna följdes upp med en enkätundersökning. Dessa metoder lämpade sig bra då vi ville få fram studenternas åsikter.

     

    Det resultat vi fick fram var att de studenter som deltog i studien uppfattade sin skola som något ostrukturerad. De hade även svårigheter med det danska språket. Den huvudsakliga anledningen till att studenterna går kvar på skolan är anställningen hos Maersk som ger goda möjligheter till ett välbetalt arbete.

  • 10.
    Bengtsson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Andreasson, David
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Uppföljningsstudie efter konvertering till Alpha Adaptive Cylinder-oil Control2010Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en uppföljningsstudie av Wallenius Marine ABs val att övergå från Mechanic lubricator till Alpha Adaptive Cylinder-oil Control på sina fartyg 2006-2007. Syftet med uppföljningsstudien var att ställa de två systemen jämförelse till varandra i ett antal olika aspekter. Jämförelsen låg till grund för att ta reda på hur systemet levt upp till de ställda förväntningarna samt om installationen har tjänats in av 3-4 år på 4 av deras fartyg.

     

    Metoden för nå fram till de förväntade resultaten har i första hand varit den utvärderingsmodellen som skapades redan på planeringsstadiet. Utvärderingsmodellen presenterar vilka aspekter som valts att jämföra för respektive system och har sedan realiserats med ett individuellt tillvägagångssätt för varje aspekt. I skedet då metoddelen skulle sättas i bruk, utgicks det ifrån de driftsdata som mottagits från fartygen tillsammans med intervjuer från utvalda maskinbefäl och tillhandahållna prisuppgifter.

     

    Slutsatserna av uppföljningsstudien var att systemet Alpha Adaptive Cylinder-oil Control har presterat tillfredsställande i aspekterna användarvänlighet och cylinderslitage, men har inte sparat in tillräckligt i cylinderoljekonsumtion för att kompensera för inköp och installationskostnad inom den estimerade tidsgränsen.

  • 11.
    Bergenlid, Magnus
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Lindqvist, Oscar
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Dävert-livbåten, dåtidens övergivningssystem?: -En studie om däcksbefäls inställning till dagens övergivningssystem2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Att överge ett fartyg idag är förenat med faror och risker. I skrivande stund finns i huvudsak tre olika system för att överge fartyg: frittfall-livbåt, dävert-livbåt och livflotte. Den enda direkt banbrytande innovationen i modern tid är frittfall-livbåten som nu använts i ca 30 år och gör det möjligt för besättningen att snabbt överge fartyget och har dessutom eget framdrivningssystem. I takt med att antalet olyckor med såväl frittfall-livbåtar som dävert-livbåtar de senaste åren ökat drastiskt och med svåra skador och till och med dödsfall som följd rekommenderar numera det internationella FN-organet IMO (International Maritime Organization) att utföra övningar med så få människor i livbåten som möjligt. Frågan vi ställde oss var: Hur ska besättningen kunna känna tillit till övergivningssystemen när de som stipulerar regelverk gällande fartygssäkerhet ger rekommendationen att ej öva med dem pga. olycksrisken? Vi ville med det här arbetet undersöka vilket system däcksbefäl sätter sin tillit till.

     

  • 12.
    Bohm, Martin
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Hjalmarsson, Magnus
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    IMSAFE- en databas om sjösäkerhet2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Det här projektarbetet kallat ”IMSAFE – databas om sjösäkerhet” är ett delprojekt i ett större projekt vid namn ”Säkerhetsorganisation, Safety management, Säkerhetsstyrning och Sjösäkerhet”. Projektets syfte har varit att samla och mata in information i databasen för att sedan kunna få densamma aktiv. Syftet med databasen är ej att konkurrera med eller ersätta andra befintliga sökkällor utan skall endast vara ett komplement till dessa.

  • 13.
    Branelius, Oscar
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Albertsson, Richard
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Nautikerns möjlighet att reducera bunkerförbrukningen2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder.

    För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.

  • 14.
    Burman, Jonas
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Friberg, Magnus
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Projekt Lister: Överhalning av en hjälpmaskin2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Det här är en sammanfattning av den formella delen av vårt projektarbete. Under hösten 2007 och våren 2008 har vi på uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjälpmaskin ombord på Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det läckte både kylvatten och smörjolja på olika ställen. Det har varit mycket väntetid på reservdelar eftersom maskinen är ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet råkade vi på bekymmer med vattenläckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat några veckor. Läckaget lagades och maskinen provkördes. Resultatet blev bra, maskinen fungerade och gick som den skulle. Under arbetets gång har vi försökt i möjligaste mån följa de instruktioner som finns i instruktionsboken.

    När man genomför ett projektarbete av den här typen, skall all dokumentation rörande projektet redovisas. Materialet som presenteras i den här sammanställningen är upplagt enligt följande. Inledning till ämnet och projektet vilket följs av avsnitten projektprocessen och resultat. Till denna dokumentation har vi bifogat, arbetsdagbok och offert.

  • 15.
    Bååth, Richard
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Överstyrmäns arbetssituation2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete gjordes för att få en inblick i en överstyrmans arbete. Målet med examensarbetet var att få en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans arbetssituation i förhållande till lagen om vilotid för sjömän. Examensarbetet genomfördes med överstyrmän från de tre tankrederierna Broström, Donsötank och Tärntank. Där kontakt först togs med respektive landkontor för godkännande. Därefter kontaktades överstyrmän och telefonintervjuer genomfördes under mars månad. Resultatet visade att det fanns en viss

    skillnad mellan en överstyrman från Tärntank och en överstyrman från Broström eller Donsötank. För en överstyrman från Broström och Donsötank hittades däremot inte någon utmärkande skillnad i arbetet. Den största skillnaden var att en överstyrman från Tärntank har

    mycket bättre förutsättningar för att kunna hålla sig inom lagen för vilotid, än vad en överstyrman från Broström eller Donsötank har.

  • 16.
    Carlsson, Wilhelm
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Johansson, Magnus
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Kommunikationen mellan student och handledaren ur ett studentperspektiv: Under den fartygsförlagda utbildningen2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.

    Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.

    Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser.

    Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos handledaren.

    Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske är i sin ordning.

  • 17.
    Dallner, Björn
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Holmen, Martin
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Spanier, Lars
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Svenskt Skeppshistoriskt Register: Datorapplikation2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vår målsättning med detta examensarbete var att framställa en datorapplikation till ett maritimt sällskap på Donsö. De vill använda applikationen till att sammanställa ett Svenskt Skeppshistoriskt Register med hjälp av den information som har samlats in av det maritima sällskapet under modern tid. Idén framkom när en medlem ur projektgruppen var på praktik och en skeppare berättade om sitt kartotek med skeppshistoria. Under våren togs kontakt med aktuell skeppare igen och förfrågan om att få bygga en applikation och tillhörande databas med projekt som arbetsform och inom ramen för examensarbete ställdes, och godkändes. Vi inriktade oss på att få fram en lätthanterlig databas där flera både kunde registrera och söka efter data samtidigt. Tidsåtgången som krävdes visade sig i slutändan bli för stor för vad som rymdes inom ramen för planeringen och storleken på kursen och av denna anledning är applikationen inte slutförd vid skrivandet av detta examensarbete. Vi tog ett beslut att förlänga tidsramen utanför ramen av ett examensarbete och slutföra applikationen för leverans innan terminens slut istället.

  • 18.
    Eklöf, Oskar
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Sandell, Tobias
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Arbetsrelaterade olyckor till sjöss: En studie om det förebyggande arbetet ombord på svenska handelsfartyg2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Ombordanställda i svenska rederier har under många år legat högre i olycksstatistiken än anställda i land. Detta problemförhållande bygger vårt examensarbete till stor del på.

    Detta examensarbete syftar till att undersöka hur de svenska rederierna arbetar för att förhindra arbetsrelaterade olyckor ombord.

    Arbetet har utförts med metodtriangulering. Vi har intervjuat fyra svenska rederier angående deras arbete med arbetsrelaterade olyckor. Utifrån de svar vi inhämtat från rederierna så utformade vi en enkät som 10st ombordanställda fick svara på.

    Resultatet av vårt arbete visade att rederierna känner till problemet och att deras förebyggande arbete till stor del bygger på att öka inrapporteringen av olyckor och tillbud från fartygen. Främst med nya inrapporteringsprogram som skall förenkla inrapporteringsproceduren. Från de enkätsvar vi fick så kunde vi se att det finns ett stort mörkertal i inrapporteringen av olyckor ombord.

  • 19.
    Ellmark, Cyrille
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Käck, Mathias
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Frifallslivbåtars begränsningar2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Olyckor sker vid övning med frifallslivbåtar. Detta borde gå att arbeta bort med bättre utrustning och bättre utbildning. Eftersom olyckor inträffar oftare vid övning ombord i fartygen än vid övning iland borde den senare biten vara mer avgörande: Vid övningar bör vikt läggas vid hur man spänner fast sig på ett korrekt sätt. Ovanstående är en del av vad denna undersökande studie handlar om. Vi har använt en kvalitativ metod för att reda ut frågor om riskerna med frifallslivbåtar. SOLAS ställer inga krav på att det skall finnas hjälpmedel för att underlätta att ta med sig skadade personer i frifallslivbåtar. De tester som genomförts med människor ombord i frifallslivbåtar har bara skett när det råder gynnsamma förhållanden. Med tanke på att fartyg utsätts både för sjöhävning och att båtarna kan komma att landa i vågor borde SOLAS kraven höjas. De livbåtssystem vi har, varken testas eller övas med i vågor. Att frifallslivbåtar i tanken är ett väldigt bra koncept som livräddningsutrustning råder det inga tvivel om, men den borde utvecklas vidare.

  • 20.
    Elmberg, Leif
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Hellström, Karin
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Olsson, Andreas
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Calmare Nyckel - En studie över hennes användande och åsikterna kring det2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att ta reda på vad studenterna i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar har för åsikt gällande användandet av skolfartyget Calmare Nyckel. Vidare hade vi för avsikt att undersöka vilken åsikt Sjöfartshögskolan i Kalmar har rörande användandet samt att ta reda på ifall det finns en skillnad mellan respektive åsikter.

    Genom en analys och sammanställning av vår enkätundersökning kom vi fram till att 98 % av studenterna ansåg att de antal gånger de fått använda Calmare Nyckel, för navigation och manövrering, varit för lite. Ur våra intervjuer med anställda på skolan framkom det att de däremot är nöjda med hur de låter Calmare Nyckel komma till användning i utbildningen av sjökaptener.

    Vi kunde se en tydlig skillnad i åsikter mellan skola och studenter. Skillnaden bottnade bland annat i skolans bristfälliga information om deras syfte och målsättning med Calmare Nyckel. En annan anledning till skillnaden beror på hur skolan marknadsför deras skolfartyg samt hur studenterna tolkar denna. Majoriteten av de tillfrågade studenterna i vår enkätundersökning hade en förväntan om att de skulle få använda Calmare Nyckel mer än vad de gjort under utbildningen.

  • 21.
    Engdahl, Jens
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Traning Manual M/T Bolero2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna Training manual har ställts samman under hösten/ Vintern 2007 på uppdrag av Befälhavarna Lars Arlock och Jonas Adolfsson som är anställda ombord M/T Bolero av Laurin Maritime och kommer att vara ett komplement under farmillization.

    Training manualen är en sammanställning av M/T Boleros tidigare manual, under min praktikperiod ombord som befälselev, fast nu uppdaterad med bilder tagna ombord som gör det lättare att hitta samt att förstå viktiga funktioner av Boleros livräddningsutrustning.

    Då jag läste igenom den gamla manualen, tyckte jag att det var väldigt svårt att förstå, vart man kunde finna allt och där föddes iden att uppdatera manualen, med hjälp av nya bilder tagna ombord under övningar och rundvandring ombord.

    Mina handledare ombord tycker att arbetet blev bra och att jag skulle använda detta till mitt examensarbete som skall avsluta min fyra år långa utbildning på Sjökaptensprogrammet vid Sjöfartshögskolan i Kalmar.

    Arbetet är till för att nypåmönstrade lätt skall kunna förstå hur man skall bete sig vid en nödsituation ombord och att snabbt kunna agera och hitta rätt utrustning samt att ha en god kännedom av vilka hjälpmedel som finns för att säkerheten ombord skall vara så effektiv som möjligt och hur man använder utrustningen.

    Jag hoppas att mitt arbete kommer att vara till glädje och nyttjas av besättningen ombord, då säkerheten är mycket viktig för allas säkerhet ombord ett fartyg.

  • 22.
    Erlandsson, Stefan
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Palmqvist, Niklas
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Katalytiska Föroreningar2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Detta examensarbete handlar om hur katalytiska föroreningar kan påverka den

    marina dieselmotorn, samt vad kan man göra för att skydda sig. Vi ville också se om

    det lågsvavliga bränslet har något att göra med de katalytiska föroreningarna. Vi

    använde oss av en litteraturstudie att få flera åsikter i ämnet. Vi märkte hur svårt det

    faktiskt är att härleda ett eventuellt bränslepumps slitage beror på bränslets kvalitet.

    De slutsatser som vi kan dra efter att ha fördjupat oss i ämnet är att det går att

    skydda sig emot de katalytiska föroreningarna samt att de nya lågsvavliga bränslena

    innehåller mer katalytiska föroreningar än de högsvavliga. De katalytiska

    föroreningarna har de senaste åren uppmärksammats mer och mer runt hela världen.

    Med de uppgifter som vi fått fram, så tror vi att problemen med de katalytiska

    föroreningarna kommer att öka i framtiden då de nya MARPOL reglerna börjar gälla.

  • 23.
    Ernhill, Daniel
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Bondesson, Daniel
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    MMI (Man Machine Interface) till sjöss och på land Ur ett användarperspektiv2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Författarna genomförde en enkätundersökning för att få sig en bild om hur dagens MMI

    (Man Machine Interface) till sjöss och på land uppfattas av sina operatörer. Med detta

    som grund presenterar författarna de vanligaste problemen, gällande MMI ur ett

    operatörs perspektiv. Som avslutning gör författarna en kort framåtblick över en möjlig

    vidare utveckling för vissa delområden inom MMI. Med MMI avses i detta arbete larm

    och övervakningssystem i kontrollrum.

  • 24.
    Ervelin, Henrik
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Dahlin, Robert
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Dunge, Magnus
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Operation Manual for TransAtlanticSjälvständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

     

    Syftet med det här projektarbetet var att utarbeta en manual för TransAtlantic som skall fungera som en mall för hur man gör en Operation Manual för Transatlantics fartyg. Idén med en Operation Manual är att med text, bilder och beskrivningar visa på ett tydligt sätt driftprocedurer för ett fartyg.

     

    De metoder vi använt oss av är besök på Viola Gorthon, diskussioner med TransAtlantic och egna efterforskningar, främst på Internet. Vi har letat efter befintliga lagar och förordningar som gav riktlinjer för manualen. Vi fann dock bara rekommendationer. Den största delen av informationen fick vi ombord på Viola Gorthon.

     

    Själva idén med en Operation Manual är mycket bra då alla fartygs manualer kommer ha samma struktur och det underlättar för nyanställd och förflyttad personal, samt att man får rutiner som följs av all personal ombord och på så sätt bidrar till en förbättrad säkerhet.

     

  • 25.
    Folkesson, Maria
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Paulin, Erika
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    ISPS - sociala aspekter: Sjömäns upplevelser av sjöfartsskyddet2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

     

     

     

    Vi ville undersöka om sjömännens situation hade förändrats efter införandet av ISPS. Om debatten kring sjöfartsskyddet stämde att sjömännen var de som behandlades som terrorister och att det var de som fick ge avkall på sin fria rörlighet i hamnarna.

     

    De metoder vi använde oss av var intervjuer med personer ur besättningen, på de fartyg där vi var på praktik, om de hade upplevt en förändring av rörligheten sedan införandet av ISPS-koden samt observationer av personalen i gaterna, hur de behandlade oss och om vi kom iland eller inte i hamnanläggningarna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och en deltagande observation då vi ville se hur fartygspersonal upplevde deras situation.

     

    Resultatet gav att det var skilda uppfattningar kring sjöfartsskyddet. Vissa upplevde det som positivt att säkerheten hade ökat, mindre stölder och obehörig personal. Andra upplevde det som negativt då de ansåg att deras frihet hade minskat.

     

  • 26.
    Forsberg, Tobiaz
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Sigfridsson, Henrik
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Sjöfolk och tatueringar2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid.

    Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.

    Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag. Idag är det inte ”bara” prostituerade, kåkfarare och sjömän som är tatuerade utan det finns nu i alla samhällsklasser. Något förvånade drog vi slutsatsen att ingen av de intervjuade hade några verkligt negativa upplevelser på grund av sina tatueringar, till exempel om man blivit nekad jobb eller liknande.

  • 27.
    Forss, Andreas
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Rosencrantz, Martin
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Länsvattenseparatorer till sjöss - Hur resonerar rederierna?: Denna rapport behandlar en undersökning som gjordes för att kartlägga och avgöra hur utvalda svenska rederiers urvalsprocess angående länsvattenutrustning till deras respektive fartyg går till2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om hur rederier resonerar kring länsvattenseparatorer och på vilka grunder de väljer en viss typ av länsvattenutrustning. För att få svar på dessa frågor valde vi att göra en undersökning av hur svenska rederier har resonerat när de valt länsvattenutrustning till sina fartyg. Några av de frågor som vi ville ha svar på var bland annat frågor om utrustningarnas användarvänlighet, driftsäkerhet och ekonomi och hur stor del de spelar in vid val av länsvattenseparator, men det var även många andra faktorer som vi fann intressanta.Anledningar som främst handlade om kontaktmöjligheter och eget intresse, bidrog till att vi valde enbart svenska rederier. Vi valde att utföra intervjuerna över telefon och att spela in dessa. Vi har använt en kvalitativ metod för att på så sätt låta intervjuobjekten berätta mer fritt om sina egna erfarenheter och tankegångar. Vi var intresserade av att ta reda på hur rederierna tänkte, då det enligt lag är ett reglerat krav att större fartyg skall ha en fungerande och med certifikat godkänd länsvattenseparator. Med detta i åtanke fann vi ämnet mycket intressant.

    De resultat vi har fått fram i undersökningen skulle man kunna sammanfatta, som att det finns ganska stora skillnader mellan hur rederierna resonerar kring länsvattenseparatorer och att vissa rederier har möjlighet till en del förbättringar på områden, som till exempel upphandling av utrustning.

  • 28.
    Green, Peter
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Haglund, Emil
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Landbaserad lotsning: Möjligheter och begränsningar2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter ett förslag om förändring och modernisering av lotsverksamheten lades fram, där det föreslogs att landbaserad lotsning eventuellt införs i framtiden, beslutade vi att undersöka och jämföra åsikter från verksamma inom lotsväsendet.

    Det finns risk att man förlorar viktiga delar av en väldigt stor kunskapsbank, om man inte tar tillvara på denna genom att beakta lotsarnas synvinklar, vid ett utvecklande och moderniserande av lotssystemet.

    Syftet var att kartlägga och kategorisera vad det finns för möjligheter och begränsningar med dagens lotssystem i förhållande till landbaserad lotsning. Vi har gjort en kvalitativ, fenomenografisk undersökning, där vi använt oss av intervjuer med öppna frågeställningar.

    Det visade sig att det var lätt att se begränsningar med ett införande av landbaserad lotsning, främst på grund av att lotsarna inte anser sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Den ekonomiska vinsten rådde det delade meningar om, men majoriteten ansåg att besparingen skulle bli obefintlig.

  • 29.
    Gustafsson, Niklas
    et al.
    Högskolan i Kalmar. Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Henningsson, Gustav
    Högskolan i Kalmar. Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Maskinrums design och layout: Varför ett maskinrum ser ut som det gör och hur det går till vid planerandet?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie grundar sig i en okunskap gällande maskinrums design och layout. Frågan viställde oss var hur ett fartygs maskinrum kom till från idé till ritning och slutligen beställning.Syftet med arbetet är att ge läsaren grundläggande kunskaper gällande maskinrums design,layout samt ergonomiska aspekter då detta är relevant gällande säkerhet och avhjälpandekring det dagliga arbetet ombord på ett fartyg. Vi kommer även ta upp information som rörregelverk så som (SOLAS, Sjöfartsverket och arbetsmiljöverket),riktlinjer (IMO) standarder (ISO).Genom att kontakta de parter som är inblandade i ett nykonstruerande av ett fartyg och dessmaskinrum kommer vi utgå ifrån deras tillvägagångssätt och erfarenheter. Vi kommer studeravägen från beställning och planering till konstruering. Vi kommer med hjälp av intervjuermed berörda parter skaffa oss en uppfattning om tillvägagångssättet vid planering avmaskinrums designen och även jämföra resultatet beroende på rederiets storlek och resurser.Undersökningen resulterade i ett bra underlag för hur ett fartygs maskinrums konstruktion tarform och vilka aspekter som det tas hänsyn till, dock upptäckte vi att reglerna gällandemaskinrummets utformning var mycket vaga och sågs mest som rekommendationer. Förkontrollrummet fanns det däremot en del punkter att ta hänsyn till. Vi anser att det skulleunderlätta med ett mer utförligt regelverk som rör maskinrummets utformning.

  • 30.
    Gustavsson, Peter
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Liljås, Mats
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Bullerkarta M/S Calmare Nyckel2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

     

    Vi tilldelades detta projektet av Kalmar Sjöfartshögskola. Projektet var att tillverka en bullerkarta för skolfartyget M/S Calmare Nyckel. Då skolfartyget inte överskrider 500 bruttoton krävs ej en bullerkarta enligt Sjöfartsverket, men det fanns en förfrågan och önskan från skolan att tillverka en för utbildningssyfte och få en praktisk anknytning. Vid dem mätningarna som krävdes ombord rättade vi oss efter ISO 2923:1996(E) samt Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 vid tillverkning av bullerkartan. Skolan tillhandahöll oss med godkänd mätutrustning samt mätprotokoll. Vi fick ett bra tillfälle att göra samtliga mätningar när skolfartyget gjorde sin sjöresa från Simrishamns varv till Kalmar, med goda väderförhållanden och samtliga maskiner i normala driftsförhållanden. Resultaten blev en lättförstådd och användarvänlig bullerkarta i A4 format som kan anslås varsomhelst på fartyget eller användas i utbildningssyfte.

     

  • 31.
    Hallerström, Niklas
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Ljunqvist, Markus
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Tylegård, Carl-Johan
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Vilka faktorer värdesätter Kalmars sjöbefälsstudenter högst hos en arbetsgivare?: En enkätstudie på Sjöfartshögskolan i Kalmar2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetet handlade om vad sjöbefälsstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest när de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt även vilka drivkrafter som låg bakom för att studenterna skulle söka sig ut på den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkätundersökning ta reda på vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att få ett överskådligt material att jobba med använde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna. Samtliga respondenter ansåg att lönen var den viktigaste punkten när de skulle söka sitt första jobb. De övriga faktorerna som var viktiga för respondenterna visar på att de satte stort värde på det sociala livet ombord och möjlighet till kompetensutveckling och den fortsatta karriären.

  • 32.
    Hamnedalen, Mattias
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Maskinrumssimulator2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Hermansen, Johan
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Herons ångkula: Bestämning av verkningsgrad2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta arbete beskriver hur Herons ångkula fungerar och hur den har byggts.

    Ånkulan konstruerades för ca 2000 år av Heron.

    Meningen var att få fram en verkningsgrad eftersom denna var okänd. Verkningsgraden blev aldrig konstaterad. Endast en teoretisk beräkning för verkningsgraden gjordes. Kulan sattes inte i rotation av ångtrycket som byggdes upp när det eldades under denna.

    Anledningen var troligen att det var för mycket friktion i tätningen som skulle tillföra matarvatten in i kulan. Värmeöverföringen mellan gaslågan och kulkroppen var inte heller den mest optimala.

    Kulan med tillhörande kringutrustning byggdes under dec-07/jan-08 efter eget tycke och utan någon existerande ritning. Den byggdes för att efterlikna originalet så mycket som möjligt. Dessutom hade en mindre ångkula byggts några år tidigare och denna hade visat sig fungera. Denna något större ångkula fick därför samma utseende.

    Eftersom ångkulan inte orkade rotera råder det inga tvivel om hur ineffektiv denna tidiga reaktionsmotorn är.

    Den fick ingen praktisk betydelse för 2000 år sedan, och det har den inte idag heller.

    En framräknad verkningsgrad finns redovisad och denna blev mycket låg.

    Det var stimulerandel att bygga Herons ångkula men konstruktionen i sig tillhör inte de mest lyckade.

  • 34.
    Hjorth, Fredrik
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Arbetstider och arbetsvillkor ombord på två-navigatörsfartyg: en studie av fartyg i Östersjöfart med enbart befälhavare och endestyrman som nautisk kompetens ombord2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport syftar till att undersöka hur sjösäkerhet påverkas av arbetssituation och arbetsförhållanden ombord på fartyg med liten besättning. Studien undersöker speciellt befälhavarens och styrmannens situation med fokus på deras arbetstider, skiftarbete och fatigue. Undersökningen fokuserar på mindre fartyg engagerade i kusttrafik i Östersjöområdet. En kombination av intervjuer och data rörande arbetstider för besättningarna samlades in i en serie observationer ombord i fartyg. Totalt omfattar ombord besöken elva fartyg med skiftande flaggstats tillhörighet. Studierna ombord syftade till att förstå och förklara hur besättningarna upplever sin arbetssituation och sitt arbetsklimat med fokus på arbetstid och skiftarbete. Det finns ett fåtal studier (MAIB 2004, Lindquist 2003) som genomförts före den föreliggande men dessa har fokuserat på olyckor på aktuella fartyg, vidare finns ett fåtal andra studier (Smith 2007, Lindquist 2005) som syftat till att undersöka likartade frågor som föreliggande studie. Likväl har ingen studie tagit i beaktande alla aspekter på arbetstidens längd med fokus på de nya regler som tillkommit de senaste åren. Samt hur nedskärning av besättningsstorlek påverkat arbetstidens längd för besättningarna ombord. Föreliggande studie visar att befälhavarens och styrmannens arbetstid har eskalerat och arbetstider överstigande 91 timmar per vecka är vanligt förekommande. Vilket resulterar i brott mot vilotidsregler, både nationella som internationella. Studien visar också att besättningarna ofta finner det nödvändigt att justera vilotidsjournaler för att uppfylla reglerna. Dessutom upplever besättningarna att detta är ett välkänt fenomen hos hamnstats― och flaggstatsinspektörer. Men att detta blundas för av inspektörerna eftersom frågan är för kontroversiell att rapportera. På grund av de olika förutsättningar som finns inom sjöfarten, beroende på trader, antal hamnbesök och storlek på rederier m.m. så finns det flera olika lösningar på problemet. En lösning kan vara att öka besättningsnumerären ombord för att möta de krav som regelverket ställer. En annan att flytta arbetsuppgifter från fartyg till land. Dock kan en lösning av att flytta arbetsuppgifter från fartyg till land inte lösa problemen relaterade till kontinuerligt skiftarbete och långa nattskift, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem för de involverade individerna.

  • 35.
    Hoflund, Oskar
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Dahlén, Rikard
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Iversen, Robin
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Vart leder Sjöingenjörsprogrammet2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta arbete omfattar en telefonintervjuundersökning som genomförts under vårterminen 2009 med de sex avgångsklasserna som gick ut vårterminen 1996, 1998 och 2000 från det treåriga samt det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet. De frågor som ställdes berörde deras arbetssituation i nuläget, deras inställning eller attityd till sina eventuella fackliga organisationer samt deras inställning till att vidareutbilda sig. Undersökningen omfattade totalt 127 personer.De viktigaste resultaten av undersökningen visar att 54 % av de utexaminerade fortfarande jobbar till sjöss. Av dem som fortfarande jobbade till sjöss jobbade 52 % av de tillfrågade på utflaggade fartyg.Ytterligare resultat visar att 26 % av de utexaminerade är intresserade av att komplettera sin akademiska utbildning med en magisterexamen. Den intressantaste inriktningen på ett ponerat magisterprogram tenderade vara en inriktning under namnet "Teknisk inspektör".På frågorna om fackförbundet delade de intervjuade upp sig i tre olika grupper. En grupp var starkt positiv till medlemskapet i fackförbundet. En grupp var likgiltig till sitt medlemskap. En grupp är starkt negativt inställda till fackförbundets egentliga nödvändighet för deras karriär.Resultatet av undersökningen visar att en fullständig sjöingenjörsexamen ger goda möjligheter till kvalificerade jobb; nationellt och internationellt- Till lands och till sjöss!

  • 36.
    Håkansson, Christoffer
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Persson, Mikael
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Motivation och livsstil till sjöss2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vi som har författat detta arbete har riktat in oss på motivation till sjöss. Vad det är som

    lockar folk att gå till sjöss och hur upplever de aktiva sjömännen sin tillvaro ombord.

    Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvändig fakta om motivation och livsstilar.

    Vi har även skickat enkäter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.

    Vi har använt oss av en kvantitativ metod med enkät frågor riktade till aktiva sjömän,

    elever som utbildar sig på gymnasienivå till motorman/matros och rederier.

    I våran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem när man skall rekrytera

    personal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar människor till sjömansyrket

    är det fördelaktiga avlösningssystemet samt den långa sammanhängande ledigheten.

    För att få svenska sjömän att stanna kvar inom svensk sjöfart så måste näringen anstränga

    sig mer för att finna lösningar på problemet med att sjömän söker jobb på utländska

    rederier.

  • 37.
    Isaksson, Johan
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Hemmander, Thomas
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Bryggintegrering: Hur kan integrerade bryggor förbättras med Cockpitdesign?2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om flygets inverkan på sjöfarten, och i detta fall hur sjöfarten kan lära av flyget inom bryggintegrering. Syftet med arbetet är att förstå vad som kan förbättras på en modern bygga med hjälp av cockpit design. Vi har begränsat oss till att titta på problemet ur ett användarperspektiv. Det vill säga att vi hela tiden har användaren i fokus, och inte tekniken som sådan. Uppsatsen är kvalitativ och är utförd i form av en litteraturstudie, där vi utgått från empirin när vi gjort datainsamlingen samt analysen. Det vill säga att vi utgår från våra egna kunskaper inom bryggintegrering när vi genomförde datainsamlingen. Vår slutsats är att bryggintegreringen/designen kan förbättras med hjälp av flyget, och att så redan har inträffat i många fall. I vissa fall kan en cockpit design kopieras, och i andra fall kan man kopiera delar och behålla de bitar som fungerar bättre.

  • 38.
    Johansson, Theo
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Seidow, Gustav
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    samband mellan olyckor i den svenska handelsflottan2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter. Flera av de intervjuade personerna beskriver att pappersarbete i form av checklistor med mera, har ökat deras arbetsbörda under vakten och en av de slutsatser vi dragit är att bristande uppsikt över fartygets framförande skulle kunna vara en orsak till olyckorna.

  • 39.
    Johnsson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    johansson, claes
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Renovering av marindieselmotor2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vi blev tillfrågade att medverka i ett projekt att bygga upp ett fiskefartyg av ett färdigt glasfiberskrov. Vår del i projektet skulle vara att renovera en mindre marindieselmotor som skall installeras i fartyget. Vi tyckte detta lät väldigt intressant och visade direkt stort intresse av projektet och att medverka.

    Det har varit en intressant tid för oss under hela utförandet av projektet. Anledningen till att vi blev tillfrågade att utföra denna renovering var grundad på vår kunskap om den generella kunskapen om dieselmotorer som vi har skaffat under våra år på skolan och tidigare erfarenheter.

    Vårat mål har hela tiden varit att få lite mera kunskap och träning i att genomföra ett projekt mellan dom ramarna som var uppsatta för oss. Att få göra något praktiskt som skulle komma att generera verklig nytta i framtiden var också en drivkraft. Vi känner att det här arbetet har givit oss kunskap och inspiration i hur man renoverar enklare mekaniska konstruktioner generellt samt att inse att saker och ting går om man är lite finurlig.

    Projektet slutfördes i och med att kriterierna i projektbeställningen var uppfyllda så långt som det var möjligt. Maskinen är färdigrenoverad med ännu ej uppstartad på grund av avsaknad av smörjolja och en del andra nödvändiga tillbehör för en testkörning.

  • 40.
    Jönsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Sundberg, Björn
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    M/S Calmare Nyckel Underhåll: Underhåll med hjälp av AMOS2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    M/S Calmare Nyckel är skolfartyg för Sjöfartshögskolan i Kalmar och används för bådenautisk- och maskinteknisk undervisning. För att det både ska bli ekonomiskt försvarbartatt behålla fartyget och en säker miljö krävs det att fartyget underhålls korrekt och medbestämda intervaller. Vårat arbete är inriktat mot att bygga upp ett bra och effektivtunderhållningssystem på M/S Calmare Nyckel. Under arbetets gång upptäcktes att detbefintliga systemet ombord var föråldrat och vi blev tvungna att uppdatera det innan vikunde börja med själva inmatningen med underhållsprocedurer.

  • 41.
    Jönsson, Oskar
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Larsson, Peter
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Modernisering av magnetiseringsutrustning till ASEA generatoranläggning2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Följande rapport beskriver ett projektarbete i att ersätta en automatisk spännings regulator (AVR) till en gammal ASEA dieselgeneratoranläggning. Generatorn är installerad på M/S Calmare Nyckel som tillhör Sjöfartshögskolan i Kalmar. Generatoranläggningen används enbart i utbildningssyfte.

    Den AVR som ska ersättas är en ASEA UTWH310. Det är ett väldigt gammal anläggning och vi uppskattar att den härstammar från 60-talet. Problemet med den gamla regulatorn är att när systemet har körts en stund så är det inte längre möjligt att reglera den reaktiva effekten. Vi blev tillfrågade att ersätta det gamla systemet, därför har vi inte gjort något försök att laga det.

    Regulatorn matar ström till en liten DC generator, mataren, som är ansluten till den större AC generatorn med remdrift. Mataren magnetiserar sedan rotorn i AC generatorn. För att få klarhet i hur systemet fungerade så gjorde vi några testkörningar. Vi tog reda på nödvändiga parametrar för att kunna ersätta den gamla anläggningen.

    Eftersom vi inte hade någon tidigare erfarenhet av den här typen av projekt, så hade vi lite problem att hitta en leverantör av den nya AVR utrustningen. Som tur var kom vi i kontakt med Subtron AB, ett litet företag från Enköping. De var mycket hjälpsamma, och de hade både kunskapen och utrustningen som vi behövde.

    Vi beslutade oss för att beställa Leroy-Somers R 448 AVR. Det är en enkel AVR men fullt kapabel att utföra det vi efterfrågar. Vi beställde också en del kringutrustning till installationen. Efter att ha testkört den nya utrustningen och kommit fram till att den fungerade utmärkt så utfördes installationen sedan på några dagar.

  • 42.
    Kärnebro, Per
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Grundstötning?: En kvalitativ undersökning om sjökortets tillförlitlighet2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om sjömätning, både hur det går till i dag och hur det gick till förr. Jag har också forskat i alternativa metoder som skulle kunna komplettera konventionell sjömätning.

    Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur många oupptäckta grund det finns kvar i den Svenska skärgården.

    Metoden för att få fram bra och trovärdiga uppgifter har varit att intervjua personer som på ett eller annat sätt sysslar med sjömätning. För att kunna beskriva sjömätningens historia har jag tagit hjälp av litteratur.

    Resultatet av min undersökning är att sjökortet i huvudsak stämmer någorlunda med verkligheten. Det finns dock vissa undantag, ofta stämmer sjökortet sämre i skärgårdar där få yrkesfartyg opererar.

  • 43.
    Larsson, Roger
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Borg, Martin
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Nordh, Ulf
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Digitalt maskinövervakningssystem för vedettbåt typ III Dalarö2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Från Sjövärnskåren division syd, underavdelning Blekinge, inkom en förfrågan om att göra en undersökning och projektering till ett digitalt maskinövervakningssystem.

    Syftet med maskinövervakningssystemet är att det ska vara lättare för de som tränas ombord att ta till sig maskineriets kondition. Detta kommer att bidra till att minska underhållskostnaderna genom att förbättra övervakningen under drift, för att undvika oönskade driftfall, och dels att förbättra driftsdokumentationen som underlag för beslut om underhållsåtgärder/-intervaller.

    Projektet innebar en föreberedande undersökning av vilken utrustning som behövs till det nya systemet samt för att få en kostnadsram åt Sjövärnskåren.

    Vi träffades i Karlskrona för att komma överens om vilka maskinparametrar som skulle presenteras. Därefter påbörjades förundersökning och dokumentationsgenomgång för att ta reda på vilka givare det var samt vad för signal de gav till det befintliga övervakningssystemet. Detta visade sig bli en stor del av projektet som tog mycket tid. Vi var och mätte signalerna från givarna på fartyget utan att komma fram till slutsats. Efter att ha pratat med varv och underhållsenheter som fartyget varit i kontakt med under sin tid i försvaret, hittade vi en källa som var mycket kunnig i området. Denne uppgav muntligen information som innebar att givarna skulle ge standardsignal, 4-20 mA.

    Projektet fortskred med denna information och offertunderlag gjordes och skickades ut till olika företag som hade produkter som kunde klara av uppgiften.

    Det inkom tre system som skulle klara av uppgiften. Alla dessa innebär omfattande programmeringsarbete för att få controllern att hantera och presentera informationen som det är tänkt. Samtliga system programmeras med funktionsblock (FB) eller strukturerad text, (ST). Även för den insatte i dessa språk kommer det att bli en ansenlig mängd programmeringstimmar.

  • 44.
    Milton, Andreas
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Lindahl, Martin
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Malmsten, Nils
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    En introduktion till maskinrummet och dess system2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetet är ett kompendium som ska ge den nyblivna sjöingenjörsstudenten en introduktion till hans/hennes framtida yrke. Arbetet ger en övergripande sammanfattning om hur motorer, separatorer, pannor och kompressorer är uppbyggda och fungerar. Det ger också en grundläggande beskrivning om hur bränn/smörjoljesystem och kylsystem är uppbyggda samt hur färskvattensystem, framdrivningssystem, grå/svartvattensystem och elproduktionen går till på ett fartyg.

     

    Kort sagt det man som student kommer att stöta på under sin första praktikperiod. Syftet med arbetet var att försöka hjälpa studenter till en djupare förståelse under början i sin utbildningsgång. Meningen var också att fylla i den lucka vi anser att skolan har missat, nämligen en introduktion av dom tekniska delar som finns i ett maskinrum.

     

    Vi använde oss av den kvalitativa metoden eftersom vi har valt att endast använda oss av källstudier i form av en litteraturbok och ett tidigare examensarbete. I vårt skrivande har vi mest använt oss av egna erfarenheter, men även hämtat information från böcker och internet för att underlätta struktur och uppbyggnad av arbetet.

  • 45.
    Möller, Erik
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Möller, Magnus
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Norén, Henrik
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Nordahl, Kristoffer
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Rappe, Axel
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Sandström, Christoffer
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Svalmark, Johan
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Bemannade Fartygsmodeller: som utbildningsplattform vid Sjöfartshögskolan i Kalmar2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I arbetet som har pågått i nu mer än ett år har vi behandlat sådant som förutsättningar för ett sådant projekt, intresset därav från studenter, skola och näringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sådan modell kan användas i utbildningen av elever. Även sådant som funderingar kring studenternas säkerhet i samband med konstruktionen av och kring användandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har använt oss av metoden ”Grundande Teori” och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsättningar för att starta ett projekt där man bedriver utbildning med bemannade modeller.

  • 46.
    Nielsen, Tim
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Rylin, Nicklas
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Motivationsfaktorernas betydelse för sjöbefälsstudenternas val av arbetsplats2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling. De hygienfaktorer som intervjupersonerna nämner var lön, trivsel, längd på törnar samt kommunikationer med hemmet. De motivations och hygienfaktorer som inte nämndes var t.ex. tillfredställelsen av at utföra ett bra arbete (Prestationer) och specifika tillfällen då en högre ställning erhållits (befordran). Vår slutsats är att det är mycket viktigt att rederierna sattsar på personalens välbefinnande för att få de kommande sjöbefälen att söka sig till deras fartyg.

  • 47.
    Nilsson, Jonas
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Bränslecellen till sjöss: Vad anser rederierna?2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka rederiernas syn på bränslecellen och framförallt försöka avgöra förutsättningarna för när bränslecellen kan få sitt genombrott till sjöss.

    Datainsamlingen skedde med en internationellt distribuerad enkät i elektroniskt format. Urvalet bestämdes till att omfatta de fem största rederierna i de tjugo största flaggstaterna och även de fem största svenska rederierna.

    Svarsfrekvensen blev tyvärr för låg för att möjliggöra några säkra slutsatser. Resultatet tyder ändå på att sjöfartsnäringen inte är beredda att betala mer för en bränslecell än för ett konventionellt system. Därför kommer ett genombrott troligen inte att ske utan ökade miljöavgifter, införsel av handel med utsläppsrätter eller drastiskt höjda bränslepriser.

  • 48.
    Olausson Wihlborg, Fredrik
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Projektarbete ombord M/S Utopia: krängningsprov, fire & Safety plan samt åtgärdslista mot gällande regelverk2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Våren 2008 fick jag uppdraget av ägarna till M/S Utopia att göra en stabilitets bok till fartyget. M/S Utopia är i grunden en Tpbs, även kallad trupptransportbåt 200 som har blivigt kraftigt ombyggd. För att bli klassade av sjöfartsverket efter en större ombyggnation krävs en ny stabilitets bok. Ett krängningsprov utfördes på våren 2008 utan att hydrostatisk data hade funnits. Efter detta uppstod ett problem, det visade sig vara en omöjlighet att hitta hydrostatisk data till fartyget.

     

    Våren 2009 gavs sökandet upp efter hydrostatisk data. Efter godkännande av Fredrik Hjort och ägarna till M/S Utopia beslutades det att även inkludera en fire & safety plan till fartget. Det skulle även göras en åtgärdslista mot gällande föreskrifter i brandsäkerhet. Detta för att kompensera mot att ingen ny stabilitets bok kunde presenteras.  Krängningsprovet kommer dock att presenteras samt relevant data som uppkommit genom krängningsprovet.

     

    Arbetet har framskridigt som ett projektarbete med målet att presentera positiva resultat för ägarna till M/S Utopia. Resultat har blivigt vad samtliga partner önskade tack vare det goda samarbetet.

     

  • 49.
    Olsen, Erik
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Larsson, Jens
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Stjernström, Dennis
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Nyinstallation av Larmsystem Till NOHAB-Diesel: Denna rapport innefattar förfarande från att konstruera och installera ett helt nytt larmsystem2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Skolfartyget M/S Calmare Nyckel, som ägs och opereras av Sjöfartshögskolan i Kalmar används i utbildningssyfte av både blivande nautiker och maskinbefäl.

     

    Driften av NOHAB-dieseln, som används som generator, har varit problemfylld med ständiga och oförklarliga stopp. Det larmsystem som installerades av Oskarshamnsvarvet var högst bristfälligt. Larmsystemet var personfarligt då det var byggd på 230volt, dessutom var larmpunkterna byggda i serie med endast en stoppindikering. Avsaknaden av elritningar över systemet gjorde att bristerna i larmsystemet inte kunde felsökas. Dessutom fanns ingen indikering i kontrollrummet utan endast lokalt vid NOHAB-dieseln.

     

    Vi har gjort en nyinstallation av larmsystemet på mer personsäkra 24VDC, med samtliga larmpunkter parallella och med tillhörande indikering på panel, både lokalt vid NOHAB-dieseln samt i pulpeten för god översyn av systemet. Vidare har vi gjort kompletta ritningar över systemet för en god överblick och möjlighet att felsöka.

    I rapporten beskriver vi tillvägagångssättet för problemlösningar som uppstått under arbetet med att skapa ett fungerande larmsystem.

  • 50.
    Olsson, Jonas
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan. Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Rosenqvist, Carl
    Högskolan i Kalmar. Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan.
    Renovering av en 4,2 liters Jaguarmotor2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    SAMMANFATTNING

    Vårt projektarbete har omfattat en totalrenovering av en 6-cylindrig Jaguar motor från 1968. Denna

    del har varit det sekundära syftet i vårt projekt. Den primära uppgiften har varit att skriva en

    illustrerad manual.

    För att finna orsaken till våra problem började vi med att genomföra en rad tester på motorn. Våra

    deduktiva och induktiva antaganden om vad som var fel i motorn grundade sig på dessa tester.

    Våra logiska slutsatser har dragits ur teoretiska resonemang och rent praktiska undersökningar

    av motorns inre delar och funktion. Det metodiska arbetet har begränsats till att på ett så logiskt

    och konsekvent sätt som möjligt lösa denna uppgift. Genom att tillämpa denna så uråldriga och

    rationellt vetenskapliga felsökningsmetod har vi lyckats totalrenovera en 40 år gammal förbränningsmotor.

    Härmed har vi bevisat vad alla erfarna tekniker vet, nämligen att kombinationen av

    ett metodiskt tillvägagångssätt och sunt förnuft gör det omöjliga möjligt.

    De dragna slutsatserna finns kronologiskt beskrivna i vår manual som kommer att vara en stor

    tillgång för de personer som inte besitter en hög grad av maskintekniskt kunnande, samt tidigare

    erfarenhet av sagda motor. Vår målsättning har varit att på ett så lättförståligt sätt som möjligt

    beskriva processen. Hur man på ett metodiskt sätt genomför detta tvingade oss till att reflektera

    över, hur en oinvigd person skulle uppfatta informationen. Samt hur vi genom illustrationer och

    formuleringar kom fram till den bästa lösningen. Tillika har vi försökt visa metod och ordningsfölje

    vid felsökning och åtgärd. Kontentan av utfört arbete är att de som följer i våra tekniska fotspår

    måste besitta viss förkunskap. De rekommenderas av författarna att dokumentera sin egen

    demontering med bilder. För att på så sätt underlätta monteringen avsevärt då alla bilder inte kan

    medtagas i en manual eller memoreras i tankar. Främst dock tillgång till en hyfsad verktygsarsenal

    samt dyr mätutrustning för att ha möjlighet att utföra korrekta mätningar. Tid skall avsättas

    till inväntande av reservdelar samt åtgärder som oftast kräver extern hjälp.

    Slutligen är det viktigt att känna sina egna tekniska och metodiska begränsningar, och inse att

    saker och ting kommer att kärva och därmed ta mer tid än planerat!

     

12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf