Abstract

This thesis investigates the optimization of a foundation slab by replacing a traditional reinforced

concrete (RC) solution with a post-tensioned concrete system. The focus is on evaluating the struc-tural performance, material efficiency, and crack control of a post-tensioned concrete foundation slab

in a real-life seven-story residential building in Stromstad, Sweden. The effect of prestressing in a  ̈bidirectional, multispan slab was analyzed using the equivalent load method.Finite element modeling was carried out using RFEM, and both RC and post-tensioned concrete slabdesigns were analyzed under the same loading conditions. The post-tensioned concrete slab wasshown to significantly reduce material consumption, requiring 25% less concrete and 88% less steelreinforcement, while eliminating cracking. The tendon layout was iteratively optimized to balance

internal bending moments and reduce slab thickness from 400 mm to 300 mm. No punching rein-forcement was required due to strategic tendon placement. However, in the post-tensioned solution,

special attention must be given to local effects occurring at the anchorage zones of prestressing ten-dons.

The study demonstrates that post-tensioned concrete systems can be an effective alternative to con-ventional RC systems, particularly in large-span or heavily loaded slab structures.

Future work is suggested to include cost analysis, labor considerations, and practical implementationaspects, as these factors are critical in construction decision-making.

This thesis explores the construction of urgency in crisis journalism, specificallywith regard to train accidents, with the central case study being the 2023 Tempi traincrash in Greece. The argument is built on a corpus of 361 articles published over thefirst twenty-four hours of the event, and the study analyses linguistic and stylisticmarkers that impart immediacy to news narratives. It employs mixed-methodsdesign involving computational corpus stylistics and qualitative analysis to identifyand operationalise features including syntactic brevity, modality, process verb types,temporal framing and modes of discourse presentation.Urgency has preserved narrative constancy in Greek crisis reporting by means ofshort sentences, minimal epistemic hedging, and a preferred use of relationalprocesses and embedded voices. However, immediacy is created not throughcategorical lexical urgency markers but rather, through sparse syntax, categoricaldeontic modality, and the combination of eyewitness with institutional voices. Theseobservations support and contradict given models of narrative urgency and indicatethat Greek journalism may incorporate culturally specific versions of those models.The second angle of contribution is methodological. It argues for the availability ofa systematic media discourse analysis framework by combining digital tools andstylistic theory. The analysis reaffirms narrative urgency by showing how it capturescomputational stylistics mechanism immediately in crisis reporting. 

The purpose of this study is to investigate the experiences and perspectives that librarians have of rainbow shelves in practice and as a concept by exploring the bookshelf's content, location and visibility in the public library room. The material used is semi-structured interviews and questions that have been answered via email by librarians at Swedish public libraries. The theoretical foundations are queer theory and the theory of boundary objects. The method used to analyze the material is qualitative content analysis. The results show that the librarians’ experience is that the rainbow shelf is a repository that can be used as a tool to make the librarians’ and the library's work with lgbtq, which is the English equivalent of the Swedish term ‘hbtq’, visible and promote it. The rainbow shelf can be used in a way that challenges the heteronorm by making lgbtq people visible and normalising them as members of society. The librarians believe that the content of the rainbow shelf can contribute to the creation of users’ identities and exploration of other perspectives. The placement of the rainbow shelf can both enable and prevent users from accessing lgbtq literature. A visible and central location makes it easy for users to access the literature and conveys that the library's stance is that lgbtq is something to be proud of. At the same time, it can also be experienced as exposing for users who do not feel comfortable showing that they want to access the library's collection of lgbtq literature. The librarians believe that the visibility of the rainbow shelf can be a source of positive representation for lgbtq people who visit the library by normalising lgbtq. By making it visible, the librarians believe that it contributes to users experiencing the library as a safe place and as a meeting place that is open and accessible to everyone.

This thesis is situated in the field of AI-based educational technology and investigates how large language models (LLMs) can be combined with fluency-oriented learner analytics to deliver adaptive, well-structured learning experiences. Current generators create abundant questions and summaries, but they rarely decompose topics into coherent instructional sequences or adapt practice to a learner’s developing speed and accuracy—both key determinants of durable mastery. To address these problems, we followed Design Science Research Methodology and engineered a distributed microservice system. A Knowledge-service turns any relevant user prompt into modules, learning objectives, and typed “knowledge bits”; a Question-service converts those bits into multiple quiz formats; a Progression-service analyses quiz histories with Precision-Teaching metrics and recommends the next step; a Neo4j knowledge graph stores prerequisite and overlap links between modules. Evaluation combined expert review of generated content, integration tests, unit-test verification of the rule engine, simulated learner data, and a small-scale user study on usability and motivation. Results showed that 97% of sampled knowledge bits and 96% of questions met predefined linguistic and semantic thresholds, and user feedback indicated that the system was clear, engaging, and conducive to focused learning. End-to-end generation latency averages 41 s per module, suggesting that caching or pre-generation is needed for real-time classrooms. The artefact demonstrates a feasible route from raw prompts to fluency-guided, performance-aware instruction and provides a foundation for future studies with real learners and data-driven graph refinement.

Bakgrund: Receptbelagd fysisk aktivitet (PaP) är en evidensbaserad metod för att främja fysisk aktivitet och förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. Trots dess bevisade fördelar är metoden fortfarande underanvänd inom primärvården. Tidigare studier har identifierat hinder som brist på kunskap, tid och organisatoriskt stöd, men endast ett fåtal har jämfört distriktssköterskors och legitimerade sjuksköterskors erfarenheter av PaP.

Syfte: Att utforska och jämföra distriktssjuksköterskors och legitimerade sjuksköterskors erfarenheter av PaP.

Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med 62 deltagare med hjälp av ett validerat frågeformulär som distribuerats till distriktssköterskor och sjuksköterskor i södra Sverige. Data analyserades deskriptivt och statistiskt med chi-kvadrattest och Fishers exakta test för att upptäcka gruppskillnader.

Resultat: Både distriktssjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor förskriver sällan PaP. De största hindren var tidsbrist, otillräcklig kunskap, otydliga rutiner och organisatoriskt stöd. Distriktssjuksköterskor rapporterade högre kompetens inom rådgivning, medan sjuksköterskor rapporterade att de oftare genomförde enkel rådgivning. Längre yrkeserfarenhet var förknippad med mer frekvent rådgivning. Skillnaderna mellan grupperna var i övrigt små, vilket tyder på att organisatoriska förhållanden har större inflytande än utbildningsnivå.

Slutsats: Att stärka implementeringen av PAP kräver ledarskapsstöd, kontinuerlig utbildning och strukturerade rutiner. Om de identifierade hindren förebyggs kan det möjliggöra användning av distriktssjuksköterskans fulla kompetens. Genom ett personcentrerat förhållningssätt och stöd för patientens egenvård kan distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor stärka det hälsofrämjande arbetet med PaP inom primärvården.

This report highlights the eighth year of the UNESCO Chair on Heritage Futures. Again, the year was full of activities and recognition of our work by others, both in Sweden and internationally. A key moment was our participation in the side events of the UN Summit of the Future in September 2024, where world leaders adopted a global Pact for the Future. This will pave the way towards a Post-2030 Agenda for the world where culture and heritage may feature more promi­nently and in broader ways than before. Another highlight was our Futures Workshop held during the 17th World Congress of the Organisation of World Heritage Cities in Cordoba, Spain. Other important engagements included our participation in the Nuclear Energy Agency’s (OECD) newly formed Expert Group on Archiving and Awareness Preservation. During the year, we could also celebrate the Defense of Ulrika Söderström’s Doctoral thesis (see Research section below) and new funding received by the Swedish Research Council for Dr. Marcy Rockman, widely known for her work at the intersection of climate change and cultural heritage, to join our team at Linnaeus University Kalmar from September 2025. Visiting Doctoral Students during the past year inclu­ded Erman Ertuğrul from Istanbul University for several months during the winter and Marjie Miedema from Groningen University from August 2025. Finally, we had reason to celebrate that UNESCO granted a third period to the Chair, created in 2017 and now continuing until the end of 2029. This would not have been possible without the reliable support of our work from Linnaeus University through the Vice-Chancellor and the Dean of the Faculty of Arts and Humanities.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter förskollärareuppmärksammar hos de yngsta barnen i förskolan (1–3 år), samt hur de organiserarsitt arbete för att möta dessa utmaningar. Studien syftar vidare till att belysaförskollärares upplevelser av de yttre förutsättningarna för stöd, inklusivesamarbetet med specialpedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med verksammaförskollärare undersöks vilka typer av svårigheter som identifieras i det dagligaarbetet, vilka stödinsatser som används, samt hur specialpedagogens roll och deorganisatoriska ramarna beskrivs. Datamaterialet analyserades med hjälp av Braunoch Clarkes modell för tematisk analys och tolkades utifrån Nilholms beskrivningav tre pedagogiska perspektiv: det traditionella, det kritiska samtdilemmaperspektivet.Resultatet visar att språkliga och sociala svårigheter är de mest framträdande hos deyngsta barnen, vilket bekräftas i tidigare forskningsresultat. Även en länk mellandessa två svårigheter beskrivs, både av förskollärarna i studien och i tidigareforskning. Svårigheterna beskrivs här främst som orsakade av miljön runt barnet ochalla barn ses som i behov av stöd i vissa situationer. Det stöd som sätts in skerframförallt på gruppnivå och förskollärarnas arbetssätt liknar det som tidigareforskning förespråkar. Förskollärarna beskriver även ett dilemma kring balansenmellan det enskilda barnets behov och barngruppens, vilket riskerar att orsakasamvetsstress. I resultatet framkommer även hur värdefull förskollärarna uppleveratt en god relation med vårdnadshavarna är och att tid för samtal ses som essentielltför att detta ska uppnås. När förskollärarna pratade om förskolans resurser framkomatt de upplever en brist i verksamheten, där barngruppen ofta anses för stor i relationtill lokaler och andelen personal. I detta sammanhang framträder ett mer traditionelltperspektiv på svårigheterna. Studien konstaterar även att specialpedagogens arbetefungerar bäst i nära samarbete med förskolans personal, men utan att ingå iarbetslaget.

The aim of this study is to explore how preschool teachers describe the use of animals in preschool education, and how animals can be included in both planned and spontaneous situations. The study particularly focuses on how animals can serve as a pedagogical resource to promote all children’s development, learning, and participation, including children in need of special support.

This qualitative study is based on semi-structured interviews with preschool teachers who in various ways work with animals in their practice – ranging from an African giant snail and collaborations with 4H farms to social service dogs certified in pedagogy. The analysis was conducted using an abductive approach and thematic analysis. Bronfenbrenner’s ecological systems theory and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SOC) constitute the theoretical framework of the study.

The results show that the teachers hold a predominantly positive view of using animals as a pedagogical resource in preschool. They describe how animals can be integrated both in planned educational activities and in more spontaneous situations during the day. The teachers emphasize that the presence of animals can contribute to increased security, participation, motivation, and socio-emotional development among children. At the same time, they highlight challenges related to animal ethics, allergies, organizational conditions, and limited resources.

The study suggests that animal-assisted interventions can serve as a valuable pedagogical resource with the potential to strengthen special education practices in preschool, although clearer guidelines and further research in the field are needed.

Building on the positive experiences with open forest map data in Scandinavia, it is evident that extending a similar solution globally has the potential to revolutionize forest management and business on a worldwide scale. While forest management in the Nordic countries can certainly be enhanced, the most rapid solution for climate change mitigation involves providing other nations with opportunities akin to those that have benefited the forestry sector in Sweden during the initial stages of digitalization.In the proposed project, we aim to create a novel hierarchical decision-making system for efficient forest mapping, leveraging a diverse range of remote sensing data sources with varying resolutions. This hierarchical system will be developed using state-of-the-art AI methods, complemented by results from traditional computer vision techniques such as texture analysis, saliency, and probabilistic object representation. A significant strength of the project lies in using the forest data and maps of Sweden and Finland as test beds to benchmark the methodology developed.We are confident that this project will make substantial contributions to climate change mitigation, biodiversity enhancement, and other societal values. Moreover, it aims to foster the creation of new business models by developing an innovative methodology for the next generation of forest maps. Our vision is to adapt the success story of open forest map data from the Nordic region globally, harnessing the power of advanced AI technology and integrated use of remote sensing and field data.

Low-code tools play an important role in making data analysis and visualization accessible to researchers and students with limited experience, or interest, in programming. While low-code tools do introduce closedbox issues, they can still be considered important stepping stones toward computational approaches. This chapter draws on two such tools, Octoparse and KNIME (Konstanz Information Miner), to present a workflow from data collection from online sources, through text pre-processing, toward text classification in the context of the ongoing project Cultural Institutions and the Culture War (CICuW) that investigates the democratic implications of the pervasiveness of farright digital discourse. This chapter will introduce web scraping, topic modeling, and sentiment analysis in an accessible way, while also showcasing state-of-the-art approaches to the analysis components through the use of BERT (Bidirectional Encoder Representations from Transformers) models and zero-shot classification. The chapter will take a critical perspective on the described methods by discussing how they contribute to creating methodological closed-boxes and how quantitative techniques can be fruitfully combined with qualitative approaches.

This thesis designs, implements, and evaluates an in-platform workflow that improves the searchability and accessibility of dialect-rich cultural heritage audio by combining Automatic Speech Recognition (ASR), volunteer transcript correction, and content annotation within Isof’s Folke crowdsourcing platform. Using the Action Design Research approach and a sociomaterial lens, the project proceeded in two cycles over nine months. Cycle 1 developed a content annotation workflow, while Cycle 2 added a per-utterance ASR transcript reading and correction workflow. The evaluation drew on surveys and interviews with experienced crowdsourcing contributors, two reference group workshops with Isof staff, observational notes, and internal documents.

Findings indicate that even imperfect ASR drafts lower the start-up cost of working with long, noisy recordings and help focus human effort. Micro-tasks with instant confirmation reduce cognitive load; pairing controlled vocabulary with adjacent free-text notes preserves interoperability while capturing contextual nuance. Visible task status and contribution counters support motivation, and institutional alignment supports long-term sustainability. Main contributions: (1) a working high-fidelity prototype integrating ASR transcript correction with content annotation in Folke; and (2) five transferable design principles for cultural heritage organisations.

This thesis is a multimodal study of animal representation in video games,focusing on the games Stray (BlueTwelve Studio, 2022) and Endling:Extinction is Forever (HeroBeat Studios, 2022). Both titles center onanimal protagonists navigating worlds shaped by ecological andtechnological crisis. The aims of this thesis are twofold: first, to examinewhat affordances video games provide for portraying nonhumanperspectives, and second, to explore how these portrayals may evokeinterspecies ethics in the context of climate breakdown.The study employs a feminist posthuman framework informed by ecogamestudies and critical animal studies, combined with multimodal analysis andempirical data from players and developers. This interdisciplinaryapproach allows for a critical examination of how digital animals areconstructed, controlled, and perceived across modes of play, narrative, anddesign.The thesis makes three main contributions. First, it demonstrates thatdigital representations of animals frequently reproduce anthropocentrichierarchies, positioning animals as aesthetic or emotional devices ratherthan as agents with narrative depth. Second, it identifies a “sliding scale”of nonhuman agency, where animal characters range from symbolic“ciphers” to beings with limited but expressive autonomy, revealing howgame mechanics both enable and restrict animal subjectivity. Third, itargues that while games can foster empathy and multispecies care, theyrarely transcend human-centered perspectives; instead, they function asmediated sites for reflecting on human–animal relations under latecapitalism.These findings underscore that playing as an animal does not equate toexperiencing the world as an animal, yet the multimodal affordances ofgames can still stage meaningful ethical encounters that challengeanthropocentric assumptions. By foregrounding the tension betweenimmersion, identification, and control, the thesis contributes to emergingdebates in game studies on how digital environments shapeinterspecies ethics and the politics of representation.

Bakgrund: Demens är ett växande globalt folkhälsoproblem som förväntas öka i takt med en åldrande befolkning. Omkring 50–55 miljoner människor världen över lever med demens, vilket drabbar både individer och deras familjer. Forskning belyser vikten av personcentrerad vård, med fokus på personen bakom sjukdomen, främjande av hälsa och lindring av lidande. Inom kommunal hälso- och sjukvård spelar distriktssjuksköterskor en central roll i att implementera och upprätthålla ett personcentrerat förhållningssätt för att säkerställa god och värdig vård för personer med demens.

Syfte: Att beskriva distriktssjuksköterskors uppfattningar om personcentrerad vård för personer med demens som bor hemma.

Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes, inklusive 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) niostegsmodell.

Resultat: Distriktssjuksköterskors förmåga att etablera personcentrerade relationer med personer med demens bygger på empati, kontinuitet och effektiv kommunikation. Familjemedlemmar är viktiga resurser för att säkerställa trygghet och delaktighet, även om samarbete kan innebära etiska och kommunikativa utmaningar. Sjuksköterskors kompetens utvecklas genom erfarenhet och reflektion men hindras av hög arbetsbelastning och begränsade resurser. Att använda personens livshistoria stöder förståelse, identitet och trygghet, men kräver att organisatoriska strukturer utnyttjas fullt ut.

Slutsats: Att vårda personer med demens kräver kompetens, empati och engagemang från distriktssjuksköterskor. Personcentrerad vård måste förbli i fokus och värna om individens identitet och behov. För att uppnå detta är reflektion, handledning, organisatoriskt stöd och samarbete med familjemedlemmar och andra vårdgivare avgörande.

Bakgrund: Antalet barn med övervikt eller fetma ökar och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Riskerna för fetma är många och kan leda till fysiska och psykiska problem för enskilda men också till negativa samhälleliga konsekvenser. Att främja barns hälsa är en viktig del av distriktssköterskans uppdrag. Tidiga insatser och behandling har visat sig vara viktiga och ha långsiktiga effekter. 

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med skolbarn som är överviktiga eller feta inom primärvård och skolhälsovård.  

Metod: Kvalitativ systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsykInfo. För dataanalys utförd systematisk analys baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys analysmodell. 

Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter präglades av både möjligheter och utmaningar i arbetet med barn och unga med övervikt eller fetma. Kommunikation med både barn och föräldrar upplevdes som känsliga men avgörande för framgångsrika interventioner. Organisatoriska begränsningar påverkade möjligheten att arbeta på ett hälsofrämjande och rättvist sätt. Interprofessionellt samarbete, föräldraengagemang och respektfull kommunikation framstod som centrala förutsättningar för hållbara livsstilsförändringar. 

Slutsats: Distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta med barn och unga med övervikt eller fetma visar att de upplever arbete som är viktigt men utmanande. Responsiv, föräldrasam och tydligare organisatoriskt stöd framstod som centrala förutsättningar för kommunikationsverkan effektiv hälsofrämjande arbete. 

I dagens samhälle har ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Detta problem har legat till grund för studiens syfte; att bidra med kunskap om hur lärare i anpassad skola kan arbeta för att förbättra arbetsmöjligheterna för individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. För att besvara syftet har vi undersökt hur lärare i anpassad skola samt arbetsgivare resonerar kring deras möjligheter och utmaningar i att stärka elevernas framtida arbetsmöjligheter. Studien har en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare och fyra arbetsgivare. För att få en djupare förståelse för det resultat som framkommit har vi analyserat det utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. En mer omfattande förståelse för hur lärare på anpassad skola kan arbeta för att skapa bättre förutsättningar för eleverna uppnås genom att analysen kompletteras med begreppen sociokulturellt perspektiv, relationellt perspektiv, erfarenhetsbaserat lärande samt stigmatisering. De huvudsakliga resultaten som framkommer är att båda yrkesgrupperna ser fler utmaningar än möjligheter där såväl samhälleliga som organisatoriska faktorer begränsar. Tre centrala områden framträder som särskilt viktiga för elever att utveckla under sin skolgång; exekutiva förmågor, social förmåga samt självkännedom och insikt i sina styrkor och svårigheter. Även praktikens betydelse för elevens framtida möjligheter till inträde på arbetsmarknaden påvisas. Med ett bredare nätverk mellan skolan och samhället kan den stigmatisering som råder i samhället kring personer med intellektuell funktionsnedsättning minskas. Genom att öka lärarnas medvetenhet om problematiken och främja kollegiala samtal kring sin undervisning kan förutsättningar skapas för en utvecklad undervisning som kan stärka elevernas framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

I den offentliga debatten lyfts ofta barn i behov av särskilt stöd som en särskild utmaning för förskolan, och upplevs utmana verksamheten än mer än tidigare. Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger inom förskolan resonerar om förutsättningar och resurser för att skapa en inkluderande lärmiljö, samt vilka möjliga dilemman de upplever i arbetet med inkludering. Studien bygger på totalt sex fokusgruppers samtal från verksamma arbetslag inom förskolan. Det teoretiska och analytiska ramverket utgår från Nilholms (2005) perspektivbeskrivningar: alternativt, traditionellt och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att pedagogiska stödjande verktyg, enligt pedagogernas resonemang, var tillgång till tid och kollegiala reflektioner, ändamålsenliga lokaler och strukturerade dagar. Pedagogerna i studien poängterar även vikten av engagemang, varierat material, intressebaserad undervisning och arbete i smågrupper. Därutöver pekar resultatet på specialpedagogens uppdrag. Om det får utrymme till ett främjande och förebyggande arbete på organisations-, grupp- och individnivå så kan den inkluderande pedagogiska kompetensen i arbetslaget vidhållas i ett långsiktigt perspektiv. Resultatet belyser även dilemman för inkludering som innebär både möjligheter och begränsningar och som skapar spänningar. Förskolan behöver kontinuerligt balansera mellan individuella behov, kollektiva strukturer och organisatoriska krav. Studiens slutsatser är att inkluderingsprocessen kräver ett långsiktigt, strukturerat och resurskrävande arbete där både organisatoriska strukturer och pedagogiskt engagemang samverkar. Kommunikationen mellan skolledning och pedagoger är avgörande men även att organisationen vilar på en väl genomtänkt resursfördelningsstruktur.

Background: Maintaining and motivating physical functioning among older adults has substantial health-related benefits, such as reducing the risk of falls and increasing the opportunities for independent living. Supporting preventive actions among older adults also has socioeconomic relevance. Previous studies have shown that digital tools involving video feedback can facilitate reflection and learning by encouraging active engagement.

Objective: This study aimed to explore health care professionals’ experiences of using a video-based tool as part of the rehabilitation to facilitate physical functioning among older adults (aged ≥65 years) living at home.

Methods: An experience-based co-design approach was used, involving 20 health care professionals. Nine iterative workshops were conducted, followed by 9 group interviews held between 2022 and 2023. The data were analyzed using reflexive thematic analysis.

Results: The results from this study captured the experiences of health care professionals using a video-based tool to facilitate physical functioning in older adults living at home. The participants described focusing on supporting patient commitment, creating a shared language to enhance collaboration in the rehabilitation process, and navigating barriers to adopting the video-based tool in practice.

Conclusions: From the perspective of health care professionals, video feedback has the potential to improve movement performance in daily activities and may play a crucial role in providing motivation and promoting sustainable physical functioning among older adults. Clinical recommendations include training health care professionals to introduce video feedback in a patient-centered manner and using it to foster shared communication that promotes professional development and patient engagement. Further research is needed to assess the impact of video feedback on older adults’ health outcomes and to identify strategies for implementation in complex rehabilitation needs.

I denna artikel görs en ekokritisk analys av Linda Jones ungdomsroman De tar allt ifrån mig(2023), med fokus på teman som berör empati med allt levande. Med hjälp av begreppennarrativ fantasi (Nussbaum 1997) och interdependens (Assadourian 2017) diskuteras vilkenrelevans en roman som denna kan få i litteraturdidaktiska sammanhang, främst för elever igymnasiet och grundskolans senare år. Textens både bokstavliga och metaforiska framhävande av människans förhållande till plats, natur och olika arter har potential att främja ensåväl estetiskt som etiskt uppmärksam läsning. Den estetiska upplevelsen är viktig för attläsaren överhuvudtaget ska ta till sig en berättelse och den etiska dimensionen kan i bästafall bidra till förändrade och mer hållbara attityder och förhållningssätt gentemot djur ochnatur. 

This thesis examines the construction of collective imaginaries in reading campaigns, specifically the campaigns One City One Book and Canada Reads. Ten different campaigns (seven in USA; two in Ireland and one in Canada) are includedin the analysis – comprising 176 books in total. They range in time span from 1998– 2025.

The research is quantitative in approach with focus on data such as author gender, ethnicity, and age. Distant reading approaches in combination with close reading are applied to analyse the summaries of the included books. The results are further analysed through a postcolonial and intersectional approach and through Bouchard’swriting on collective imaginaries.

The main findings of the thesis are that its results largely mirror that of earlier studies on specifically the One City One Book programs regarding how gender, ethnicity and author age are represented. As this thesis studied later campaigns than previous research it further shows that the One City One Book reading campaign seems to have developed in quite a similar fashion across time and space in the US at least. Yet, this thesis finds that more female and ethnically diverse authors feature in this dataset than in comparison to earlier research, suggesting a tendency to move towards more gender and racial equality.  

Another important finding is that the representation of demographic identities in combination with the identified themes and topics suggest an important ambition to address the dark past of slavery and oppression as well as ongoing structural racism in both USA and Canada.The thesis also identifies that the collective imaginaries created through the campaigns are quite similar regardless of time and region, with focus on universal values like love, family, and identity, underscoring how we humans are more similar than dissimilar. Yet some geographical differences appear, for example the creation of the collective imaginary focusing on the American Dream in USA and that of the imaginary of place in the Dublin (in Ireland) campaign. The thesis further shows how the constructed collective imaginaries in general are more positive than the reality of the everyday societies in which they operate.

Introduction. This thesis examines how digital tools can support reparative

historiography within digital heritage projects engaging with colonial

archives. It focuses on how interactive digital storytelling can highlight

Egyptians’ contributions to the HU–MFA Giza excavations and challenge

long-standing Western-centred narratives.

Methods. This thesis combined Postcolonial Critical Realism (PCR) and

Actor-Network Theory (ANT) as a theoretical framework to develop a proof-

of-concept (POC) of a digital interactive narrative integrated within the

Harvard Camp digital heritage project. Semi-structured qualitative

interviews were conducted with key stakeholders. The transcripts, along with

documentation of the design process, formed the primary data sources for

analysis.

Analysis. Qualitative analyses, framed through a PCR and ANT lens, were

conducted to evaluate the effectiveness of the POC in promoting a reparative

narrative of the HU-MFA archive.

Results. Results indicate that interactive digital storytelling can challenge the

perceived neutrality of colonial archives. By transforming static records into

dynamic narratives, it shifts users from passive observers to co-authors of

historical knowledge, promoting more flexible and inclusive representations

of labour, authorship, and expertise in Egyptian archaeology.

Conclusion. Beyond Egyptology, this thesis proposes a flexible model for

engaging with colonial archives in the context of digital heritage by

positioning interactivity as a historiographical approach.

SammandragDenna studie undersöker läsförståelse hos gymnasieelever i svenska som andraspråk (SVA),med särskilt fokus på deras användning av tre typer av metakognitiva lässtrategier:problemlösningsstrategier (PLS), globala lässtrategier (GLS) och stödstrategier (SLS). Studienbygger på klassrumsobservationer (N = 4) samt ett anpassat MARSI-frågeformulär (N = 42).Resultaten indikerar att andelen elever med hög strategianvändning ökar något i årskurs 2 (68,8%) jämfört med årskurs 1 (61,1 %), men ligger lägre i årskurs 3 (50 %). Studien visar att PLSframträder som den mest använda strategikategorin, vilket tyder på att eleverna aktivt anpassarsin läsning vid möten med svåra texter. Även GLS och SLS förekommer, men med individuellvariation. Studien visar behovet av kontinuerlig och explicit undervisning i lässtrategier inomSVA för att stärka elevernas läsförmåga.

Nyckelordsvenska som andraspråk (SVA), problemlösningsstrategier (PLS), globala lässtrategier (GLS),stödjande lässtrategier (SLS), läsförståelse, nationella prov (NP)

This study is a critical discourse analysis of texts on the website of the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan). The analyzed material is part of the agency’s communication to parents about different ways of dividing parental leave between themselves and with other people around the child. More specifically, the chosen texts concern discourses referred to as gender equal division and flexible use of parental benefit. These are areas in which the agency has been given specific assignments by theiigovernment, aiming to improve the conditions for both gender equal and flexible leave arrangements. The study employs legitimation analysis to investigate the strategies used by the agency in its communication to argue for the different ways of utilizing parental leave.

The results from the analysis show that a wide range of strategies for legitimizing and delegitimizing social practices related to equal and flexible parental leave are represented in the texts. The most common strategy in the material is various forms of authorization, followed by moral (de-)legitimation. In additon, there are several examples of rationalization as an argumentative strategy. And finally legitimation and delegitimation also appear in the form of narratives, created through the interplay between written/spoken text and photos or moving images. The study discusses the results in relation to, among other things, the agency’s role as an impartial public authority and its goal of influencing attitudes and behaviour.

This study examines how the AI tool ChatGPT-4o handles nominalizations in the process of adapting Swedish government texts to plain language (“klarspråk”), in accordance with Section 11 of the Swedish Language Act. The aim is to analyze both the linguistic changes and the consequences for textual content and the visibility of agents. The study is based on systemic functional linguistics (SFL) and uses authentic municipal reports from four Swedish municipalities, processed with standardized prompts. The results show that ChatGPT-4o is cautious in its processing: most nominalizations remain unchanged, while some are replaced with simpler expressions or unpacked into congruent forms. These changes occur primarily in shorter texts and may, in some cases, improve comprehensibility by clarifying processes and making agents visible. At the same time, the handling is inconsistent and sometimes leads to changes in meaning and loss of content, which can weaken the text’s precision and transparency. Overall, the result suggests that ChatGPT-4o may provide some support in plain language work, but it should be used cautiously and only as a complement to professional human text editing.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken effekt en intensivundervisning i förskoleklass har på elevers grundläggande taluppfattning, samt analysera hur undervisningen kan anpassas för att skapa en meningsfull lärmiljö för elever med svårigheter i matematik. Arbetet genomfördes som en single case-metod med sex elever som identifierades genom kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal (McIntosh, 2023). Insatsen bestod av tolv undervisningstillfällen i små grupper, där metoden scaffolding användes för att skapa en tillgänglig undervisning. Datainsamlingen omfattade pre- och posttest och loggboksanteckningar. Resultaten visar en progression i elevernas taluppfattning, särskilt inom FoNS-kategorierna symboler för tal, sambandet mellan tal och mängd och åtskillnad mellan mängder. Analysen visade även att undervisning som utgår från kartläggningsresultat och anpassas efter elevernas proximala utvecklingszon kan skapa en mer tillgänglig och meningsfull lärmiljö. Arbetet visar att tidiga, strukturerade insatser i matematik är gynnsamma i den tidiga matematikinlärningen.

One of the challenges in data visualization is the transformation of unstructured data into meaningful information that facilitates teacher awareness. In the context of education, teacher dashboards provide teachers with information on the activities of their students and enable them to track student progress. This research focuses on proposing a Learning Analytic Dashboard (LAD) that visualizes data collected from students’ activities within the MALT2 online learning environment which combines Logo programming with dynamic manipulation, 3D graphics, and camera navigation to support learning. This study used a User-Centred Design (UCD) approach, where prototypes of the LAD were created iteratively based on user feedback. The final design was evaluated through interviews with teacher users to qualitatively assess its functionality and usefulness, and the System Usability Scale (SUS) questionnaire to quantitatively measure its usability. The developed LAD enables teachers to search for special activities and view the results of students’ activities both in real-time and later, for a past activity. The results suggest that the tool can help teachers identify students who might be struggling or need additional assistance. However, in cases where students must work in groups, the provided dashboard may not help teachers enough, so there is a need for further research.

This thesis explores higher education teachers’ perspectives on the use andeffectiveness of gamification in Learning Management Systems (LMS). Although studies on gamification in digital educational settings have emphasised studentbenefits, the teacher perspective has received limited attention. Adopting a teacher focus reveals how technological, institutional, and pedagogical aspects influence theuse of gamified practices in digital learning environments. A qualitative, interpretivist design was employed. Five European higher education teachers from various disciplines participated in semi-structured interviews. Transcripts were them atically coded with Taguette and analysed drawing on Self-Determination Theory and Activity Theory to cover both motivational dynamics and systemic conditions.Findings indicate that gamification can positively impact student motivation,collaboration, and inclusion when goals are intentionally aligned with student learning. However, teachers also described challenges such as a lack of training,institutional support, technological flexibility, and time, as well as ethical concerns with equity and student well-being. The study concludes that gamification can be best understood as a loosely structured and contextually contingent pedagogical approachand not as a “one-size-fits-all” solution. The teacher-centric conceptual model developed offers a contribution to information systems research by connecting motivational theory with practical design guidance for sustainable and inclusive gamification of higher education. 

This article summarises the activities of the International Committee on Taxonomy of Viruses Bacterial Viruses Subcommittee, detailing developments in the classification of bacterial viruses. We provide here an overview of all new, abolished, moved and renamed taxa proposed in 2024, approved by the Executive Committee, and ratified by membership vote in 2025. Through the collective efforts of 74 international contributors of taxonomy proposals in this round, 43 ratified proposals have led to the creation of one new phylum, one class, four orders, 33 families, 14 subfamilies, 194 genera and 995 species. These proposals mark significant progress in refining the taxonomy of bacterial viruses. Key updates include the creation of new orders and families that include existing taxa to better reflect genomic and evolutionary relationships. As sequencing and bioinformatics approaches continue to advance, further expansion and refinements in viral taxonomy can be anticipated in the coming years.

The alloherpesvirus esocid herpesvirus 1 (EsHV-1) causes epidermal hyperplasia on the skin and fins of northern pike (Esox lucius). For the first time, we present a near-complete genome sequence of EsHV-1, directly obtained from a pike skin sample. The 223,553 bp sequence of the genome has a GC-content of 56.47% and is organised into a long, unique segment (148,159 bp) and a short, unique segment (45,925 bp). The short segment is flanked by inverted repeat sequences (IRSs) of 14,733/6 bp, with the IRS length difference attributed to a codon deletion. The genome is predicted to contain 144 open reading frames, including eight duplicated within the IRSs. The leftmost third of the genome contains genes of unknown function, but many of which exhibit extensive inter-gene homology, suggesting gene duplication. Six paralogous groups were identified, each containing two to thirteen gene members. Homologues of all twelve alloherpesvirus core genes are present. The ATPase subunit of the terminase and the DNA polymerase is composed of three and two exons, respectively. However, an alternate splicing pattern is found, for which, speculatively, a role is suggested in the terminase assembly at the capsid portal.

In this article, we summarise recent developments, identify gaps, and propose a research agenda for quantitative health impact assessment (HIA) of environmental exposures linked to urban transport and land use. This is based on a workshop of 30 experts, complemented by targeted literature identified by participants to illustrate the state of research and practice gaps. The practice of quantitative HIA in urban transport and land use interventions covers a diverse range of methods, models, and frameworks. The selection of an appropriate model depends upon the use case, i.e., the research question, resources and expertise, and application. The plurality of models can be a strength if differences are explicit and their implications are understood. A major gap in most assessments and frameworks is the lack of equity consideration. This should be integrated into all stages of the HIA, considering exposures, susceptibility, disease burden, capacity to benefit, household budgets, responsibility for harm, and participation in the process. Scenarios of environmental exposures in urban transport and land use interventions are often overly simple, while the scenario design process of spatial planning is often opaque. Researchers should specify the involvement of stakeholders and the data, evidence, or behavioural model used to construct the scenario. Recent developments in exposure assessment (remote sensing and modelling) have increased the capacity to conduct HIAs for small geographies at scale. At the same time, advances in simulation have enabled the representation of behaviours at high spatial and temporal resolution. The combination can enable person-centric measures accounting for location, activities, and behaviours, with HIA proceeding ahead of epidemiology. Most HIAs still use Comparative Risk Assessment. This is suitable for estimating the disease burdens of environmental exposures, but more advanced longitudinal methods are better suited for studying interventions. Beyond health outcomes, well-being must be incorporated. The monetisation of health outcomes through welfare economics remains contentious. Representation of uncertainty is increasingly acknowledged. Value of Information methods can inform where new data collection would most efficiently reduce final result uncertainty. In the context of the climate crisis and related environmental limits, methods are needed that consider adaptation alongside mitigation and prevention and test robustness to an increasingly unstable future.

The classical best-subset selection method has been demonstrated to be nondeterministic polynomial-time-hard and thus presents computational challenges. This problem can now be solved via advanced mixed integer optimization (MIO) algorithms for linear regression. We extend this methodology to linear instrumental variable (IV) regression and propose the best-subset instrumental variable (BSIV) method incorporating the MIO procedure. Classical IV estimation methods assume that IVs must not directly impact the outcome variable and should remain uncorrelated with nonmeasured variables. However, in practice, IVs are likely to be invalid, and existing methods can lead to a large bias relative to standard errors in certain situations. The proposed BSIV estimator is robust in estimating causal effects in the presence of unknown IV validity. We demonstrate that the BSIV using MIO algorithms outperforms two-stage least squares, Lasso-type IVs, and two-sample analysis (median and mode estimators) through Monte Carlo simulations in terms of bias and relative efficiency. We analyze two datasets involving the health-related quality of life index and proximity and the education-wage relationship to demonstrate the utility of the proposed method.

Syftet med studien är att undersöka hur anpassad grundskola framställs på svenskakommuners webbsidor, med fokus på hur språkbruk och de värderingar som vi däranser framkommer, förhåller sig till de demokratiska principer som betonas iSalamancadeklarationen och Agenda 2030 samt andra styrdokument, särskilt idealetom en skola för alla. Underlaget för studien är kommuner från ett utvalt landskap iSverige. I arbetet analyseras hur texter konstruerar elever med intellektuellfunktionsnedsättning och vilken syn på inkludering som förmedlas. Analysenfokuserar på vilka normer, positioneringar och förhållningssätt som framkommer itexterna, inspirerad utifrån två specialpedagogiska perspektiv: det relationella ochdet kategoriska. Teorier från konstruktionismen samt Laclau och Mouffe används ianalysen för att belysa hur kommunernas webbsidor kan bidra till att förstärka ellermotverka exkludering inom skolsystemet, samt vilka attityder till olikhet, normalitetoch delaktighet som uttrycks i texterna. Resultatet visar på att anpassad grundskolaofta framställs som ett parallellt system till grundskolan. Elevgruppen beskrivshuvudsakligen utifrån sin oförmåga att nå upp till kunskapskraven, där fleraformuleringar är hämtade från skollag och styrdokument. Få texter belyserutbildningens syfte eller elevernas framtida samhällsdeltagande. Lärmiljön beskrivssällan trots att forskning visar på dess centrala roll. Ett annat framträdande fynd äratt majoriteten av kommunernas texter riktar sig till allmänheten snarare än direkttill elever eller vårdnadshavare. Detta ger texterna en institutionell karaktär ochbegränsar tillgängligheten för en målgruppsanpassad information. Texterna påkommunernas webbsidor återspeglar ofta beskrivningar med en medicinsk ochinstitutionell diskurs, som riskerar att reproducera särlösningar snarare än att främjainkludering. Studien belyser behovet av ett mer demokratiskt och inkluderandespråkbruk, i enlighet med Salamancadeklarationen och FN:s barnkonvention. Förvidare forskning föreslås jämförelser mellan beskrivningar av grundskola ochanpassad grundskola, samt kvalitativa intervjuer med berörda grupper för attfördjupa förståelsen för hur självbild och allmänhetens syn påverkas.

Studiens syfte är att bidra med en djupare förståelse och kunskap om hur begreppsförståelse i den matematiska undervisningen kan påverka elevernas prestationer vid textbaserade matematikuppgifter. Samt om en laborativ intensivundervisningsperiod kan påverka elevernas begreppsförståelse och den matematiska prestationen. Forskning visar att svårigheter grundar sig i olika faktorer så som läsförståelse, begreppsförståelse och matematisk självförmåga samt utformningen av textbaserade matematikuppgifter. Tillika betonar forskning att både begreppsförståelse och ordförråd är avgörande faktorer för att elever ska kunna tolka och lösa textbaserade matematikuppgifter. Således visar forskningen att intensivundervisning som kombinerar visuella, laborativa och språkliga metoder kan vara effektiv för att stärka elevers förståelse av textbaserade matematikuppgifter. En kvalitativ och en kvantitativ metod används för att besvara frågeställningarna. Urvalet i studien är ett tillgänglighetsurval där den valda årskursen är två klasser vid åk 2 och deras 2 pedagoger. Resultaten visar att bristande begreppsförståelse påverkar elevens förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Den laborativa intensivundervisningen kan vara en framgångsfaktor för att eleverna får möjlighet att utveckla begreppsförståelse, men intensivundervisningen behöver däremot anpassas efter elevernas olika behov. Slutligen kan vi konstatera att studien inför vårt kommande uppdrag som speciallärare har bidragit till en bredare grund att förankra och utveckla våra undervisningsmetoder. Detta för att pedagogiskt tillgängliggöra undervisningen för eleverna för att de inte ska hamna i matematiska svårigheter. Vi hoppas även att studien kan inspirera andra pedagoger inom arbetet med begrepp som behövs för det matematiska arbetet i klassrummet.

Aim: The overall aim of the thesis was to increase knowledge about caring mealtime environments, from a holistic perspective, by exploring different aspects of mealtime environments in nursing homes.

Methods: The thesis is based on four studies. In study I, an observation instrument for mealtime observations in nursing homes was further developed and validated. Method for validation was the Content Validity Index. The structure and content of the observation instrument followed the Five Aspects Meal Model framework. Study II was a descriptive observational study using a deductive approach. Observations of the mealtime environment were conducted at 23 meals. Five Aspects Mealtime Environment – Observation Instrument and dining map were used to collect data during the observations. The data were analysed using descriptive statistics and a deductive content analysis. Study III was a qualitative study where 20 residents in a nursing home were interviewed. Thematic analysis with an inductive approach was used. Study IV was also a qualitative study using thematic analysis with an inductive approach to analyse data collected from 19 interviews. The persons interviewed in this study were healthcare staff in a nursing home.

Results: In study I, the development of structure, content and wording resulted in the observation instrument FAME-OI. FAME-OI showed high validity after calculating I-CVI, S-CVI and modified Kappa. Studies II, III and IV strengthened the perception of the mealtime environment as an event intertwined with multiple perspectives. Different parts of the mealtime environment had different significance depending on whose perspective was considered. When mealtime environments in dementia care units and non-specialised units in a nursing home were explored in study II, the results were presented based on the theoretical framework FAMM. Varying needs were identified among the mealtime participants as well as different strategies and aids to meet these needs. The residents’ experiences of mealtime environments in nursing homes were explained by four themes in study III; the significance of food, security through routines, variability in staff influence, and limited social interactions. Two main themes related to the creation of a well-functioning mealtime environment were identified in study IV; significance of a calm environment and importance of organisational structure.

Conclusions: The results show that, for the mealtime environment in special nursing homes to become caring mealtime environments, a holistic perspective needs to be applied. All aspects of FAMM were significant, which means that all involved in the mealtime environment needs to work in collaboration. To create a caring mealtime environment, more is needed than optimizing the aspects of FAMM. The results showed that concepts such as participation, independence and care relationship need to be included when creating caring mealtime environments. A caring mealtime environment therefore needs to be developed based on a caring science perspective and implemented in accordance with the framework of person-centered care.

Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) are a group of synthetic chemicals widely used in everyday products due to their water- and grease-repellent properties. Research has shown that PFAS are associated with several serious health risks, including cancer, hormonal disruption, reduced fertility, and adverse effects on fetal development. These concerns have led to extensive environmental efforts to regulate and restrict the use of PFAS, particularly in consumer products, to reduce exposure to hazardous substances and promote more sustainable and healthy consumption patterns.

This study aims to investigate consumers’ awareness of PFAS and how this awareness influences their purchasing decisions. The study is based on a survey conducted among approximately 111 Swedish residents.

The results revealed that overall knowledge about PFAS and their potential health risks was low among consumers. Awareness levels were strongly associated with educational background and socioeconomic status. Furthermore, consumers’ willingness to avoid products containing PFAS was influenced by their level of awareness. The study also identified common misconceptions about PFAS as a chemical group, as well as deficiencies in the effectiveness of existing communication tools. Nevertheless, consumers expressed a positive attitude toward authorities and product labeling as credible sources of information. Additionally, the findings showed that consumers are less accepting of harmful substances when products come into direct contact with the body or food, compared to other product types. The study, therefore, highlights the need for improved communication about chemicals in consumer products. Developing more effective and accessible information tools could enhance consumer awareness, thereby promoting healthier and more sustainable consumption practices in society.

Denna studie bidrar med kunskap om lärares erfarenheter av arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Fokus ligger på aspekter av skolans sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöer som lärare uppfattar som särskilt betydelsefulla för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever. Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (SPSM, 2024) används som teori för att analysera och förstå lärmiljöerna. Modellen är förankrad i skolans styrdokument, vilket stärker relevansen för arbetet. Studien använder en kvalitativ ansats med en tematisk analys, baserad på kvalitativa data av lärares erfarenheter kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar att lärare uttrycker att de arbetar medvetet med tillgängliga lärmiljöer. Lärares erfarenheter framhäver tydlighet och struktur, sociala relationer och trygghet som viktiga delar. Resultatet visar även att arbetet är komplext och ställer höga krav på lärare som profession, vilket leder till ökad arbetsbörda för lärare. Samtidigt visar resultatet på organisatoriska hinder som för stora klasser, tid och ekonomi. Dessa hinder leder i sin tur till lärares önskningar och förbättringsförslag i form av förutsättningar där ekonomin inte styr, samt ökad samverkan mellan kollegor, olika professioner och mellan lärare och elev. Slutsatsen visar att tillgängliga lärmiljöer inte kan reduceras till en enskild dimension, utan att samspelet mellan lärmiljöerna är avgörande. Problem som uppstår för en elev i en lärmiljö behöver nödvändigtvis inte vara grundad där utan bero på något annat. Resultatet bidrar därmed med en ökad förståelse för vikten av att se lärmiljön ur ett helhetsperspektiv där elevens hela utveckling, kunskapsmässig, social och personlig står i centrum. 

Denna studie bidrar med kunskap om lärares erfarenheter av skolrelaterad stress hos elever i årskurs 4–6 och de utmaningar och möjligheter som lärare upplever i sitt arbete för att förebygga och hantera stress. Studien har en specialpedagogisk utgångspunkt och syftar till att bidra med kunskap om hur skolmiljön kan främja elevers välmående och lärande. Genom en kvalitativ ansats och en tematisk analys framkommer att skolrelaterad stress är ett komplext problem som kan påverka elevernas motivation, självkänsla och skolprestationer. Resultaten visar att stress ofta uppstår som en följd av både yttre och inre krav, samt att symtom ofta förbises och/eller normaliseras i skolmiljön. Studien understryker vikten av ett systematiskt och inkluderande arbete där specialpedagoger kan stödja lärare genom handledning, fortbildning och utveckling av förebyggande strategier. Samtidigt pekar resultaten på att organisatoriska hinder, såsom tidsbrist och resursbegränsningar, kan försvåra ett effektivt förebyggande arbete. Slutsatserna visar att ett salutogent arbetssätt, som främjar elevens delaktighet och känsla av sammanhang, kan bidra till att skapa hälsofrämjande skolmiljöer och stärka både elevers och lärares möjligheter till lärande och välbefinnande.

Denna studie undersöker huruvida språket i åtgärdsprogram för elever i särskild undervisningsgrupp i årskurs 7 till 9 skulle kunna påverka deras möjlighet till återgång till undervisning i ordinarie klassrum. Studien bygger på datainsamling i form av insamlade och avidentifierade åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammens texter används för att genomföra en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella analysmetod där text, den diskursiva och sociala praktiken förklarar hur språkets användning tillsammans med dess samhälleliga kontext kan påverka synen på återgång till ordinarie undervisning. I studien framkommer följande diskurser; elevbristdiskurs, exkluderingsdiskurs, omsorgsdiskurs, ansvarsdiskurs och vi ser en avsaknad av återgångsdiskurs. Genom dessa diskurser synliggörs hur åtgärdsprogrammens språkbruk skapar förutsättningar eller motsättningar för återgång. Vår slutsats är att åtgärdsprogram med utvärderingsbara åtgärder som bidrar till progression möjliggör för en återgång till ordinarie undervisning. Åtgärdsprogram som fokuserar på elevbristdiskursen motsätter sig en återgång till ordinarie undervisning då elevens svårigheter tillskrivs elevens egenskaper, vilka är svåra att utvärdera och förändra. Studien bidrar till en diskussion om åtgärdsprogrammets funktion och vikten av språkets betydelse för att skapa rätt förutsättningar för barn som placeras i särskild undervisningsgrupp.

Background

Multiple sclerosis (MS) is a disease that targets the central nervous system (CNS). MS is a chronic inflammatory disease, most found in women between age 20 and 50. MS causes immune cells to attack the myelin sheath on the axons which results in disrupted transport of nerve signals. These immune responses are mainly caused by T- and B-cells. MS is categorized into four types depending on symtoms shown and how far in the disease progresson the patient is. The different types of MS are clinically isolated syndrome (CIS), relapse remitting MS (RRMS), secondarry progressive MS (SPMS) and primary progressive MS (PPMS). Symtoms can vary inte between individuals, but it can for example be bladder dysfunction, vision difficutlies and difficulties to move since these symtoms are connected to CNS. Diagnosis of MS are often done by combined methods suck as observation of scar tissue via resonance imagining, physical tests and analysis of brain volume loss. The treatment of MS also varies in between individuals, but most often anti-inflammatory, immunomodulating and monoclonal antibodies are used to treat the disease. Ocrelizumab is a monoclonal antibody that targets CD20-positive B-cells and is used to treat MS.

Aim

The study as performaed to evaluate the efficacy and safety of ocrelizumab when treating MS.

Material and Method

The search method was PubMed where chosen words were "multiple sclerosis AND ocrelizumab". Filters were randomized controlled trials published within the years 2015-2025. The search resulted in 35 articles which four articles were selected. The choice of articles was because of multiple studies and same variables involved. Many of the articles were follow-ups of the same studies which the most recent ones were prioritized.

Results

The efficacy and safety of ocrelizumab when treating RRMS and PPMS were evaluated in all four studies. The results showed that ocrelizumab had good efficacy compared to placebo and interferon beta-1a and good tolerance in most patients. In study IV, the results shoowed that a shorter infusion time had as good tolerance as the conventional infusion time.

Discussion

The chosen articles had reported similar results for the efficacy and safety of ocrelizumab, where the results looked promising. However, more studies need to be done on bigger populations since the studies had limits within geographical area and size of populations. Further bodily factors should also be considered in the randomization of future studies.

Aim: Research on children’s and adolescents’ lived experiences of transgender or gender diverse (TGD) identities, as well as those of their parents, remains limited. This dissertation expands and nuances such knowledge. 

Theoretical framework: The philosophical underpinnings combined critical realism and phenomenology. Psychological theories of minority stress and coping, the concept of emotional labor, as well as philosophical theory of recognition, and queer phenomenological concepts were applied. 

Methods: The dissertation consists of four qualitative sub-studies. The first is a systematic literature review of qualitative international studies on TGD youths’ experiences and coping strategies. The remaining three are interview studies with Swedish TGD children aged 4-12, adolescents aged 13-16, and their parents. The interviews with the young participants were analyzed using Reflexive thematic analysis, while a Reflective Lifeworld Research approach informed the parent study. 

Results: The young participants described diverse developmental pathways toward their TGD identities, constrained by gender norms and lack of knowledge about gender diversity. Even the youngest expressed negative reactions to normative expectations from their surroundings. Adolescents described how the cisnormative context reinforced stress and feelings of exclusion, also on an existential level. Microaggressions, such as misgendering, were central stressors. Participants engaged in continuous emotional labor to achieve recognition. Recognition and support, particularly through social transition and safe contexts in families, schools, and communities, reduced this burden and enhanced well-being. 

The phenomenon of becoming a parent to a child expressing a TGD identity was to find oneself in existential motion through unfamiliar terrain, a journey influenced by prior knowledge, emotional stress, and the child’s response to recognition. This often, though not always, led to more flexible, and sometimes also self-liberating, views of gender.  

Discussion: An important contribution of this dissertation is the negative impact of gender norms already on young children’s gender identity development and self-image. The emotional labor carried out by youths is also more explicitly articulated than in previous research. This labor reflects both youths’ agency in finding new pathways beyond cisnormativity, and structural injustice where they are required to struggle for a recognition that cisgender youth receive automatically. The findings underscore the need for enhanced knowledge among parents, professionals and in the wider society to ensure the support and recognition that are prerequisites for youths’ psychological well-being as well as the practical and existential space to live in accordance with one’s gender identity. 

Denna studie understryker hur lärare i anpassad grundskola hanterar den specialpedagogiska balansen mellan läroplanens kunskapskrav och elevernas individuella behov. Med den didaktiska relationsmodellen som teoretiskt ramverk belyser studien lärarnas didaktiska överväganden gällande innehåll, mål, elev- och lärarförutsättningar, värdering samt ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av lärare i anpassad grundskola. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i anpassad grundskola tolkar balansen mellan kunskapskrav och elevernas individuella behov samt vad lärarna vill ha för förbättringsåtgärder. Studiens resultat visar att läroplanens kunskapskrav står i centrum samtidigt som varje elevs individuella behov diskuteras. Dessutom upplever lärarna svårigheter med att bryta ner läroplanens mål utifrån elevernanas individuella förutsättningar. I detta sammanhang ifrågasätter lärarna läroplanens utformning, då elevernas hela livssituation inte tas i beaktining. En förklaring till detta är att funktionella färdigheter inte benämns i kunskapskraven, vilket i sin tur påverkar elevers individuella behov. Trots denna problematik visar samtliga lärare möjligheter via en god pedagogisk kompetens i att göra didaktiska val och balansera undervisningen. Sammantaget illustreras ett behov av en tydligare och mer elevnära läroplan samt bättre samarbete inom verksamhetens organisation. Resultaten grundar sig i lärares tolkningar om undervisning för elever i den anpassade grundskolan.

Syftet med studien är att problematisera vilka förväntningar som finns på elevassistentens yrkesroll i anpassad grundskola.Tidigare forskning belyser hur elevassistentens yrkesroll i anpassad grundskola präglas av stor variation mellan skolor och det finns inga enhetliga riktlinjer för vilka pedagogiska uppgifter elevassistenterna förväntas utföra, vilken utbildning eller kompetens de bör ha eller hur deras arbete organiseras. Sett ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det av stor vikt att förstå elevassistentens roll, då deras insatser kan främja men också begränsa elevernas lärande, delaktighet och självständighet. Denna studie bygger på genomgång av tidigare forskning angående elevassistentens roll samt kvalitativa intervjuer av tolv elevassistenter, tre lärare samt tre rektorer i anpassad grundskola. Sammanlagt 18 intervjuer genomfördes i tre olika kommuner. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av begrepp från Noddings (1984) omsorgsetik, Aspelins (2018) relationskompetens samt begreppet educare. Studien har genomförts i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer. Resultatet visar att elevassistenter förväntas vara ett nära stöd för elever i såväl undervisningssituationer som i vardagliga aktiviteter och omsorg. Samplanering och reflektion mellan olika professioner är av stor vikt. Likaså att omsorg och kunskap går hand i hand för att skapa helhet, utveckling och lärande i en meningsfull vardag. Samtidigt framträder en otydlighet kring yrkesrollen, särskilt i relation till pedagogiskt ansvar. Studiens slutsatser synliggör behovet av tid för samplanering i arbetslagen, möjlighet att förbättra kommunikation och samarbete, samt öka professionaliseringen av yrkesrollen genom exempelvis pedagogisk utbildning.

I denna studie undersöks skolans identifiering och bemötande utifrån de erfarenhetersom specialpedagoger, speciallärare och vårdnadshavare till elever som är twiceexceptional har. Twice exceptional, är elever som både har en särskild begåvning ochen neuropsykiatrisk funktionsvariation. Då begreppet i dagsläget är relativt okäntinom svensk skolkontext, innebär det att dessa elevers samexisterandefunktionsvariationer och identifierad särskild begåvning ofta förbises iundervisningen.De teoretiska utgångspunkterna i studien utgår från de specialpedagogiskaperspektiven: kategoriskt och relationellt, samt normkritiskt perspektiv. Genom attkombinera teorierna bidrar de till att synliggöra samspelet mellan individ, bemötandeoch normer, vilket är centralt för att förstå den komplexa identifieringsprocessen fördenna elevgrupp.I studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i form av semistruktureradeintervjuer. Denna metod valdes eftersom forskningsfrågorna syftar till att dels förståinformanternas erfarenheter av att identifiera och bemöta twice exceptional-elever,samt undersöka vilka farhågor och förväntningar specialpedagoger, speciallärare ochvårdnadshavare har inför framtiden. Metoden möjliggör för personliga erfarenheteroch reflektioner och ger möjlighet att belysa dessa perspektiv och skapa en djupareförståelse.Resultatet visar att kunskapen om twice exceptional är begränsad, vilket påverkarbåde identifieringsprocessen och arbetet med elever, specialpedagoger, speciallärareoch vårdnadshavare. En återkommande brist som informanterna lyfter fram är attskolan inte fokuserar på samspelet mellan särskild begåvning ochfunktionsvariationer. Detta innebär att elevens totala behov ofta förblir delvis ellerhelt förbises.Slutsatsen visar att skolan behöver få en utökad kunskap om twice exceptional för atti framtiden kunna erbjuda en likvärdig skola för alla. 

Skolfrånvaro är ett växande problem i svensk grundskola och kan medföra konsekvenser för elevers lärande, psykiska hälsa och framtida livsmöjligheter. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring samverkansarbete på skolor vid skolfrånvaro. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju professioner inom skolans elevhälsoarbete. Det teoretiska ramverket utgår från ett systemteoretiskt perspektiv med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (1979). Resultatet visar att de medverkande skolorna har rutiner för att kartlägga skolfrånvaro men att samverkan mellan professioner och externa aktörer ofta är otillräcklig. Insatserna riktas mot individen och bygger på relationsskapande, i linje med ett specialpedagogiskt perspektiv där tillgänglighet och delaktighet är centralt. När ansvar och kommunikation mellan professionerna brister förlorar insatsernas dess effekt. Resultatet pekar på behovet av mer sammanhängande arbetssätt och ett gemensamt mål för att skapa långsiktigt stöd. Studiens slutsats är att skolfrånvaro behöver förstås och hanteras som en komplex organisatorisk och samverkansrelaterad angelägenhet där elevens behov sätts i centrum. För att insatserna ska bli hållbara och träffsäkra krävs en tydlig och långsiktig samverkansstruktur mellan skola, hem och externa aktörer. Ett inkluderande och relationellt arbetssätt, där professioner samordnar sina insatser och delar ansvar, framstår som avgörande för att skapa förutsättningar för elevens återgång till undervisning. 

En aktuell debatt pågår som visar att det råder tveksamheter i om arbetet meddigitala verktyg i undervisningen bidrar till elevers lärande, framförallt när dethandlar om elevers grundläggande förmågor så som exempelvis avkodning. Encentral fråga är också om användningen av dessa verktyg kan främja likvärdighetoch inkludering i undervisningen. Mot denna bakgrund var syftet med studien attbelysa lärares erfarenheter av att använda digitala verktyg som en del avgrundskolans tidiga läsundervisning med fokus på avkodning. Studien bygger påtolv semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Analysengenomfördes med tematisk innehållsanalys och tolkades utifrån det sociokulturellaperspektivet samt TPACK-modellen. Resultaten visar att digitala verktyg främstanvänds som komplement till traditionell undervisning och att de kan bidra till ökadmotivation, självständighet samt individanpassning. Lärarna upplever att digitalaverktyg kan stödja inkludering, särskilt när hela klassen använder dem. De lyfterockså risker för exkludering om endast vissa elever får tillgång till verktygen.Samtidigt framkommer utmaningar kopplade till tekniska problem, begränsningar itillgången till enheter och program samt en osäkerhet kring det pedagogiska urvalet.Studien visar även att lärarnas kunskaper och intresse har betydelse för i vilkenutsträckning samt på vilket sätt digitala verktyg används. Slutsatsen är att digitalaverktyg kan främja avkodningsundervisningen på ett betydelsefullt sätt, dock krävsett genomtänkt arbetssätt. För det specialpedagogiska arbetet framstår det därförviktigt att digitala resurser används på ett medvetet och inkluderande sätt. 

The Holocaust is not an unknown subject in the research of historical events.Despite this fact, religious Jewish women during the Holocaust have notbeen studied sufficiently. This study's purpose is to fill this research gap byanalyzing how Jewish women practiced their religion prior, during and afterthe Holocaust. Additionally, reasons for remaining or not remaining religiousin concentration camps and after the Holocaust will be analyzed with thehelp of Maslow's theories of human motivations.

The study will be done by using interviews made by the USC ShoahFoundation of Holocaust survivors. When collecting the material, all formsof religious activity will be recorded, approached inductively and analyzedhermeneutically with emphasis on creating a historical context.

The results of the study showed that Jewish religious practices were presentfor some of the women in the interviews. However, religious observanceduring captivity was not the norm for the interviewed women in the study.Two distinct factors were seen as vital for continuing with religious practicesduring the Holocaust. Namely, a sense of community and a strong fear ofdeath. Pre-war religious identity did not play a part in religious practicesduring or after the Holocaust. The results additionally showed thatidentifying as Jewish after the war was important for all the interviewedwomen, regardless of whether the women believed in God or not.