Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka relationen mellan upplevd stress, känsla av sammanhang (KASAM) och sömnkvalitet hos unga vuxna studenter i åldern 18–29 år. Studien avsåg att analysera hur KASAM och sömn kan predicera nivåer av upplevd stress. Vidare utvärderades hur mycket variation i den upplevda stressen som kan förklaras av nivåerna av sömn och KASAM, både enskilt och sammantaget.
Metod: Studien baserades på data från 75 deltagare som besvarade enkäter för att mäta KASAM, upplevd stress och sömnkvalitet. Mätinstrumenten som användes var Perceived Stress Scale (PSS-10), Sense of Coherence Scale (SOC-13) och Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ). Analyserna omfattade deskriptiv statistik och multipel regressionsanalys för att undersöka samvarians och prediktiva effekter.
Resultat: Resultaten visade en statistiskt signifikant negativ relation mellan KASAM (β= -0.375, p < 0.001) och sömnkvalitet (β= -0.740, p < 0.001) med upplevd stress. Detta innebär att högre nivåer av KASAM och bättre sömnkvalitet är associerade med lägre nivåer av stress. Regressionsanalysen visade att en kombination av KASAM och sömnkvalitet förklarade 65,5 % av variationen i upplevd stress (R² = 0.655).
Slutsats: Studien visade att ju starkare KASAM och ju bättre sömnkvalitet, desto mindre stress rapporterade deltagarna. Resultaten indikerar att både psykologiska resurser, som KASAM, och fysiologiska faktorer, som sömnkvalitet, är viktiga skyddande faktorer mot stress. Dessa fynd betonar vikten av att integrera sådana faktorer i strategier för stresshantering och välbefinnande, vilket i sin tur pekar på behovet av ytterligare forskning inom området.