Idag bedrivs huvudsakligen matematikundervisningen inomhus, trots att utomhusmiljöer kan erbjuda ett alternativt sätt för lärande. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar utomhusundervisning i matematik skapar för elevers matematiska och socioemotionella lärande med fokus på undervisning i lågstadiet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapligt granskade artiklar valdes ut genom en systematisk litteratursökning och därefter analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultaten visar att utomhusundervisningen skapar förutsättningar och möjligheter för lärande på flera olika sätt. I utomhusmiljön skapas en koppling till verkligheten, samt ett praktiskt, utforskande, lustfyllt och kooperativt lärande, vilket stärker det matematiska lärandet. Dessutom skapas ett engagemang hos eleverna samt möjligheter till ansvarstagande och samarbete, vilket skapar en god grund för det socioemotionella lärandet. Genom denna forskningsöversikt bidrar studien till kunskaper om hur utomhusmatematik skapar förutsättningar för matematiskt och socioemotionellt lärande och hur arbetssättet med fördel kan användas av verksamma lärare.

Note-taking is a central part of the learning process, yet students increasingly use digital devices during lectures. Previous research has mainly compared handwritten and digital note-taking using experimental designs, while less is known about students’ own perceptions of different note-taking methods. The present study examined university students perceived performance, multitasking, reformulation, satisfaction, and repetition habits in relation to handwritten, digital and combined note-taking methods. A web-based questionnaire was distributed at a Swedish university, and data were analysed using a one-way ANOVA on each dependent variable and descriptive statistics. The result showed a significant effect of note-taking method on perceived multitasking, whereas no significant differences were found for perceived performance, reformulation, or satisfaction. Descriptive analyses indicated discrepancy between experimental research showing cognitive benefits of handwritten note-taking and students’ own perceptions of their learning. Methodological considerations and implications for future research are discussed. 

Poisoned weapons are a hallmark of advanced hunter-gatherer technology. Through targeted microchemical and biomolecular analyses, we identified traces of toxic plant alkaloids on backed microliths from Umhlatuzana Rock Shelter in KwaZulu-Natal, South Africa, excavated from a level dated to 60,000 years ago. The alkaloids buphandrine and epibuphanisine only originate from Amaryllidaceae indigenous to southern Africa. The most likely source is Boophone disticha (L.f.) Herb. bulb exudate, also associated with historically documented arrow poisons. To our knowledge, we present the first direct evidence for the application of this plant-based poison on the tips of Pleistocene hunting weapons. The discovery highlights the complexity of subsistence strategies and cognition in southern Africa since the mid-Pleistocene.

This study examines how the national guidelines of total defence are being interpreted and implement at regional and local level. The purpose is to analyse how Lansstyrelsen and Kalmar county interpreters and implements these guidelines but also to identify the challenges which may occur in implementation. The study is conducted as a qualitative case study and is based on semi-structured interviews with regional and municipal employees responsible for preparedness and total defence. 

The analysis is based on three theoretical perspective: the broadened security concept, implementation theory and the concept of resilience. The results show that preparedness is understood as a broad societal capability, where civil functions and activities of public importance are given a central role. The national guidelines perceived as comprehensive, which means that regional and local actors are given significant room for interpretation in implementation. Furthermore, the study shows that the implementation of total defence is characterized by coordination challenges, limited resources and uncertainty about long-term organizational capacity. At the same time, organizational adaptability and learning emerge as important factors in preparedness work. 

Studien undersökte hur olika provenienser av douglasgran etablerade sig under det första året på tre försökslokaler i södra Sverige. Genom systematiska fältinventeringar av 2 541 plantor analyserades vitalitet, skadebild och fenologisk utveckling med hjälp av ett modifierat inventeringsprotokoll. Resultaten visade att växtplatsen var den mest avgörande faktorn för plantornas hälsa, där frostutsatta inlandslokaler medförde en betydligt högre risk än mildare kustmiljöer. Inlandsprovenienser uppvisade en högre motståndskraft och vitalitet på de utsatta lokalerna jämfört med kustprovenienser, vilket kopplades till en tidigare och mer fullständig invintring. Studien konstaterade att abiotisk stress i form av frost hade en mer genomgripande negativ inverkan på plantornas etablering än biotiska skador från snytbagge. Slutsatsen betonade vikten av att anpassa proveniensvalet efter lokala klimatförhållanden för att säkra en framgångsrik föryngring.

Denna studie undersöker i vilken utsträckning nyutexaminerade studenter upplever att deras akademiska utbildning har förberett dem för arbetslivet samt hur denna upplevelse varierar mellan olika typer av utbildningar. Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning med 32 respondenter samt fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter som tagit examen vid svenska lärosäten under de fem senaste åren.

Resultaten visar att majoriteten av respondenterna upplever en god matchning mellan utbildning och första arbete samtidigt som känslan av att vara förberedd för arbetslivet varierar. Utbildningarna upplevs i stor utsträckning bidra till utveckling av generella kompetenser medan yrkesspecifika kunskaper och arbetslivsanknytning upplevs som mer begränsade. Resultaten indikerar att utbildningens upplevda relevans påverkas av faktorer såsom utbildningstyp, utbildningens innehåll samt graden av praktiska inslag. Yrkesutbildningar uppvisar något högre upplevd arbetslivsförberedelse. Samtidigt upplevs utbildningsinnehåll i vissa fall vara för teoretiskt, inaktuellt och svagt kopplat till arbetsmarknadens krav. Praktik framstår som speciellt viktigt för att möjliggöra omsättning av teoretiska kunskaper i praktiken.

Studiens syfte var att undersöka om privata skogsägare har hört talas om viltanpassad skogsskötsel samt studera hur stor kunskap de anser att de har inom området. Syftet var även att undersöka om privata skogsägare blir erbjudna att implementera viltanpassade metoder när de använder sig av skogsbolag eller skogsägarföreningar vid skötsel av sin skog. Resultatet baseras på en webbaserad enkät med 183 svar från privata skogsägare. Majoriteten av privata skogsägare har hört talas om viltanpassad skogsskötsel men de anser att deras kunskap inom området är låg. Majoriteten av skogsägare anser att de inte blir erbjuden att implementera viltanpassade metoder när de använder sig av skogsbolag eller skogsägarförening vid skötsel av sin skog. Respondenterna har en positiv inställning till viltanpassad skogsskötsel och angav kunskapsbrist som den största nackdelen med metoderna.

Studien analyserade svensk skogsmark som investeringsobjekt ur ettfinansiellt perspektiv. Syftet var att bedöma de ekonomiska fördelarna ochnackdelarna med att äga skog, både separat och i en portfölj, samt attundersöka om de nominella avkastningarna motsvarade förväntningarna ochriskerna. Med hjälp av modern portföljteori, data över hektar- ochvirkespriser för perioden 1995–2024 och intervjuer utvärderadesriskjusterade mått. Skogen ställdes även i relation mot mer traditionellatillgångsslag. Resultaten visade att skog gav en stabil men måttlig avkastningomkring fem procent per år, med betydande regionala skillnader. Studiendrog slutsatsen att skog fungerade som ett mellanhögriskobjekt men därhuvuddelen av riskerna var kopplade till det fundamentala värdet.

Dagens arbetsmarknad förändras snabbt vilket skapar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling hos medarbetarna. Medarbetarna behöver anpassa sina kompetenser och kunskaper efter ändrade förutsättningar. Särskilt inom hälso- och sjukvården där kompetensutvecklingen dessutom utgår ifrån juridiska och etiska riktlinjer för att bedriva en patientsäker vård. Genom att identifiera upplevda möjligheter och hinder i kompetensutvecklingen på arbetsplatsen vill vi bidra till en förståelse för hur lärandeaktiviteter kan utformas för att skapa lärande. Syftet blir därför att få en förståelse för sjuksköterskornas upplevelse av kompetensutvecklingen och lärande på sin arbetsplats. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av halvstrukturerade frågor. I resultatet framkom det att brist på tid, dålig framförhållning av chefer och bristfällig planering av utbildningarna skapar hinder i lärandet på arbetsplatsen. Även en negativ organisationskultur och otrygghet på arbetsplatsen framträdde som ett hinder. Faktorer som upplevdes främja kompetensutveckling var främst stöttning och förtroende från cheferna, relevanta utbildningar och implementering av utbildningsinnehållet på arbetsplatsen. Dessutom möjliggjorde samarbete, reflektion och diskussion lärande. Inför framtida forskning rekommenderas genomförandet av en enkätundersökning med flera för en mer nyanserad och jämförbar data över upplevelserna. 

Studien undersökte skördarförares uppfattningar och erfarenheter av grotuttag i samband med slutavverkning samt de faktorer som påverkade beslut och genomförande i det operativa arbetet. Undersökningen genomfördes i samarbete med Stora Enso Skog och baserades på en modifierad Delphimetod i två enkätomgångar, vilket möjliggjorde en strukturerad kartläggning av samsyn och meningsskiljaktigheter.

Resultaten visade att beslut om grotuttag i hög grad påverkades av organisatoriska förutsättningar samt traktfaktorer. Traktrelaterade förhållanden framstod som konkreta operativa begränsningar och utgjorde de främsta motiven till att avstå planerade grotuttag. Bärighet, förekomst av fuktiga områden och risk för körskador framstod som avgörande skäl, medan andra faktorer uppvisade större variation i bedömningarna.

Vidare framkom att skördarförarnas individuella erfarenheter, prioriteringar och attityder påverkade genomförandet och bidrog till variation mellan förare, och att beslut kring grotuttag i hög grad grundades i dessa erfarenheter snarare än i bolagets drivningsrutiner. Resultaten indikerade att ett effektivt och konsekvent grotuttag förutsatte tydliga riktlinjer, ändamålsenliga planeringsförutsättningar samt fungerande återkoppling och en gemensam förståelse för grotets roll och betydelse i det operativa arbetet. 

Denna studie undersökte hur Smålandsposten, Växjö's lokala tidning, konstruerade det kriminella nätverket "Nätverk D" genom ordval och andra diskursiva representationer. Studien betraktade media som en central aktör i skapandet av uppfattningar kring kriminalitet och nätverk. Materialet som användes i studien bestod av 30 artiklar som publicerades i Smålandsposten mellan 2024 och 2025. En kritisk diskursanalys (CDA) användes för att analysera materialet, tillsammans med en tematisk analys. Det centrala teoretiska ramverket bestod av "stämplingsteorin". Resultaten visade att Nätverk D genomgående framställdes som ett våldsamt och hotfullt nätverk, där ungdomar beskrevs som både aktiva förövare och som offer för rekrytering och hot. Rapporteringen präglades av dramatiska ordval, tillsammans med etniska och platsspecifika beskrivningar, som tenderade att stigmatisera individer såsom specifika platser. Resultatet visade dessutom att Smålandsposten utövar en maktposition i relation till rapporteringen kring nätverket. Studien bidrog med kunskap om hur lokala medier i en mindre svensk stad var en del av konstruktionen av gängbrottslighet som ett samhällsproblem. 

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare i Idrott och hälsa tolkar begreppet hälsa samt hur dessa tolkningar påverkar iscensättningen av undervisningen om hälsa. I studien har en kvalitativ metod använts, genom semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade fyra deltagare, som alla var legitimerade och verksamma gymnasielärare inom Idrott och hälsa. Via tematisk analys har två teman identifierats, som tillsammans svarar på frågeställningarna hur begreppet hälsa tolkas av gymnasielärare i Idrott och hälsa, samt hur undervisningen om hälsa iscensätts beroende på lärarens tolkning av begreppet. Resultatet visade att lärare tenderar att tolka hälsobegreppet olika, vilket i sin tur skapar skillnader i undervisningen, både kring dess innehåll och utformning. Resultatet analyserades i relation till utbildning som växande samt dess koppling till ett salutogent kontra ett patogent synsätt på hälsa. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning, som visat att det finns en diskrepans mellan ämnesplanen och den faktiska undervisningen, samt eventuella orsaker till skillnader i tolkningar och iscensättning. Sammantaget indikerade resultaten att lärarens tolkning av hälsobegreppet har en central betydelse för hur hälsa förmedlas i undervisningen, vilket kan bidra till skillnader mellan ämnesplanens skrivningar och den faktiska undervisningen.

This bachelor's thesis investigates the Swedish police education and addresses issues of implementation, scope of action and processes of translation. The study is based on reflections concerning the substantial rise in IT-related crime over the past 20 years, and the simultaneous lack of corresponding content in the Swedish police education. This discrepancy raised questions about how such a major societal and criminal shift could occur without being adequately addressed in the training of future police officers. This led us to develop an interest in how the police education is structured and to what extent IT-related crime is represented in the courseplan. As our understanding deepened, we also became interested in the transformation process from the overarching education plan to individual course plan, and in exploring what degree of influence different actors have in shaping the police education in Sweden. The study is based on both a document analysis of curricula within the police education programs from all higher institutions, as well as the Swedish police authority's training plan between year 1997 and 2022 and interviews with personnel from one of Sweden's police educations. 

 Drawing on theories about bureaucratic logic and street-level bureaucracy, findings show that IT-related crime as a subject was first implemented in the Police Authority's education plan 2022. At the studied institutions the different guidelines and objectives from the education plan are turned into curricula through regulated and hierarchical processes shaped by bureaucratic logic. However, the relatively open formulations of the education plan creates a scope of action in the shaping of curricula, which can be understood through Lipsky's theory of street-level bureaucracy. This leads to a responsiveness for emerging crime trends and allows local adaptations. It also leads to variation between different institutions in how objectives are integrated into curricula and teaching, raising questions of uniformity and quality assurance. This shows the characterized tension between centralized control and local discretion in the transformation from theory into practice, possibly resulting in both opportunities for relevance and challenges for standardization. 

Abstract

This thesis explores China's demographic development from the mid-20th century to the present and discusses how long-term population changes, shaped by policy decisions, have affected the country's economic, social, and environmental paths towards sustainable development, using the Demographic Transition Model and the Sustainable Development Theory as guiding frameworks. The analysis is based on secondary data from statistics and international databases, combined with a qualitative review of demographic research and policy documents. The Demographic Transition Model reviews China's population change, while the Sustainable Development Theory assesses its consequences across economic, social, and environmental aspects. The results show that early mortality decline combined with high fertility led to rapid population growth, while extensive government interventions from the 1970s onwards accelerated fertility decline. While this contributed to economic growth through a temporary demographic dividend, it also created long-term structural challenges, including population aging, a shrinking labor force and gender imbalances. The easing of fertility restrictions after 2015 had limited effects on birth rates, as fertility decisions are increasingly shaped by the cost of living, labor market pressures, gender norms, and access to welfare. This thesis concludes that China's demographic challenges require integrated strategies that link population dynamics to social welfare, labor markets, and environmental planning within the framework of the global Sustainable Development Goals.

This study investigates how women with slow progression within Swedish for Immigrants (SFI) describe their language learning in relation to their everyday lives. With a particular focus on social conditions and opportunities for language use, the study uses a qualitative interview approach to examine how women experience participation in SFI and how everyday life shapes their possibilities to learn and use Swedish.

The findings show that the women’s language learning is strongly influenced by factors beyond the classroom. Participants describe how everyday responsibilities, limited access to Swedish-speaking environments, and experiences of confidence or caution when speaking affect their language use. While many women express a strong desire to learn Swedish and improve their situation, their opportunities to participate linguistically differ depending on social, structural, and emotional conditions. Language learning is therefore described as uneven and closely connected to the women’s lived circumstances.

By highlighting these experiences, the study contributes to a deeper understanding of how language learning in SFI is shaped by everyday life and social positioning. The findings provide insight into how linguistic participation is influenced by access to social arenas and perceived opportunities, and how slow progression in SFI cannot be understood solely in terms of individual effort or motivation.

Democratic backsliding is an increasing global phenomenon where today almost 75% of the world’s population are living in an autocracy. Despite there being a strong belief in democratic societies and their resilience in the United States of America, this up-to-now world leader in promoting sustainable democracy is today facing severe democratic erosion. US President Donald Trump has been noted for his authoritarian behavior in his first term of presidency but still managed to win the election in 2024. The existing literature on Trump focuses on his first term with very little research done on his second term so far, which has resulted in a notable gap in comparing the two terms. This thesis analyzes democratic backsliding through structured, focused comparison of both Donald Trump’s respective administrations. A specific focus is put on the administration’s executive actions in terms of three characteristics of democratic backsliding: executive aggrandizement, restriction of civil liberties and electoral manipulation. The findings show that Trump’s executive actions have significantly contributed to the democratic erosion taking place in the United States. The comparison of both terms illustrates a much more aggressive approach so far in the second term and that lessons were learnt from the first term. This study contributes to a better understanding of how democratic erosion unfolds over time even within a well-established democracy and helps researchers to understand the warning signs of democratic backsliding in existing democracies. 

Checks and balances are essential to democratic stability, preventing any branch from exceeding its authority; when they fail, executive power becomes vulnerable to partisan abuse. The United States has long symbolized constitutional stability, yet recent developments show that democratic erosion is possible even in well-established democracies. Since taking office in 2025, Donald Trump has tested the limits of presidential authority, including efforts to deploy the National Guard to cities such as Los Angeles, Washington DC, Portland, Chicago, and Memphis. Existing research analyzes Trump through securitization and framing rhetoric but largely ignores how the National Guard itself functioned as a tool of securitization within the Trump administration as a whole. This study explores the pattern of rhetoric surrounding the justification of deployments of the National Guard in Trump’s two presidential terms analyzed through Ole Wæver’s (1995) securitization theory and Robert Entman’s (1993) framing theory. The study finds that while overall deployment levels of the National Guard were consistent with historical precedent, the first Trump administration framed the deployments through highly politicized narratives. The second Trump administration has so far intensified both its rhetoric and its willingness to commandeer the National Guard, including war framed threats to Democratic-led cities. By situating the Trump administration within global context, this thesis offers insight within democratic fragilities with international significance due to the broad impact of US policy. 

This study aims to understand how social workers within the social services unit for financial assistance interpret their role in working with families where youths are at risk of falling into criminal activity, as well as what opportunities and needs they identify for the development of this work. The study was conducted using a qualitative approach, based on interviews with six social workers employed within the financial assistance unit. The results show that social workers do not perceive themselves as having a clearly defined role in working with youth who are at risk of criminal involvement related to economic vulnerability, despite experiencing a need for such work. In order to engage in more preventive work, the participants express a lack of resources and a need for increased knowledge development in youth-related issues. The study indicates that the organization of social services, characterized by problem-based specialization, contributes to an organizational vacuum in the work with young people growing up in economically vulnerable families. The conclusion is that there is a need to further develop the role of financial assistance services in preventive work with at-risk youth, which requires organizational changes, increased resources, and strengthened professional competence in this area.

Läraryrket är förknippat med hög arbetsrelaterad stress, vilken ofta samvarierar med sömnproblem. Syftet med studien var att undersöka hur stress och sömnproblem tar sig uttryck hos gymnasielärare samt vilka strategier som används för att hantera dessa. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baserades på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultaten visar att lärares arbetsrelaterade stress främst kan kopplas till organisatoriska problem såsom hög arbetsbelastning, otydliga förväntningar och begränsat handlingsutrymme. Stressen tar sig uttryck i fysiska, kognitiva och emotionella symtom, där sömnproblem framstår som en central konsekvens. Vidare visar studien att lärarnas strategier för stresshantering ofta syftar till att reglera emotionella reaktioner på stress snarare än att förändra stressorer. Studien belyser behovet av organisatoriska åtgärder för att minska arbetsrelaterad stress och främja återhämtning. 

Abstrakt 

Bråk är känt för att vara ett av matematikens mest komplexa områden, där elever i olika kunskapsnivåer har svårt för att förstå delar av det hela. Denna systematiska litteraturstudie har därför kartlagt laborativt materials användning i bråkundervisning. Studien grundar sig i 15 vetenskapliga artiklar som noggrant granskats och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Syftet med studien har varit att undersöka hur laborativt material i bråkundervisningen kan stärka eller begränsa elevers kunskapsutveckling, samt finna olika faktorer som påverkar användandet av laborativt material för elever i årskurs 4-6. Överlag visade resultatet att laborativt material stärker och hjälper eleverna att forma en djupare konkret förståelse för bråk. Resultatet visade även att det kan förekomma missuppfattningar när elever använder cirklar som laborativt material. För att minska missuppfattningar, och för att effekterna av laborativt material ska vara gynsamma bör vissa faktorer tas i beaktning. Faktorer som konstaterats vara viktiga vid användning av laborativt material är tid och lärarens roll i undervisningen. 

Den senaste Trends in Mathematics and Science Study visar att elever presterar sämre inom området taluppfattning och aritmetik. Under våra verksamhetsförlagda studier i utbildningen observerar vi att många elever använder sig av utantillkunskap utan att förstå de underliggande matematiska idéerna inom olika delar av taluppfattning. Taluppfattning har en central roll inom matematiken och en tidig förståelse för tal och dess användning är viktig för elevers fortsatta matematikutveckling. Syftet med denna studie är därför att redogöra för hur olika undervisningsstrategier utvecklar den konceptuella förståelsen inom taluppfattning för elever i årskurs F–3. För att ta reda på detta genomför vi en systematisk litteraturstudie för att sammanställa tidigare forskning på området. Totalt inkluderas nio stycken vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2025. För att analysera det utvalda materialet utförs en induktiv innehållsanalys. Studiens resultat visar att det är viktigt att läraren är väl införstådd med vad taluppfattning är för att kunna avgöra vilka undervisningsstrategier som utvecklar elevers konceptuella förståelse inom området. Med FoNS-ramverket som utgångspunkt för taluppfattning kan undervisningen fokusera på olika delar inom området för att sedan sammanlänkas till en helhet. Vidare visar studien att undervisningsstrategier som låter elever upptäcka, jämföra och resonera kring matematiska samband, använda olika strategier och strukturera sitt tänkande inom taluppfattning är viktiga för att utveckla en konceptuell förståelse. 

Ledares beteenden kan ha både positiv och negativ inverkan på medarbetares upplevelse av psykologisk trygghet. Arbetsmiljöer som präglas av en hög grad av psykologisk trygghet kan bidra till att medarbetare i större utsträckning vågar dela med sig av sina kunskaper och idéer. Detta främjar kreativitet, innovationsförmåga och välbefinnande, faktorer som i dagens arbetsliv anses vara en konkurrensfördel för organisationer. I motsats kan brist på psykologisk trygghet i arbetsmiljön ge upphov till känslor av oro och osäkerhet hos medarbetare, vilket kan resultera i ökad stress, försämrat välbefinnande samt högre personalomsättning. Detta kan i sin tur leda till lidande för individen och ökade kostnader för arbetsplatsen. Studien avser att undersöka hur medarbetare upplever ledares beteenden och vilken inverkan de har på deras psykologiska trygghet. Studien baserades på åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultaten visar att ledares beteenden präglade av ett stödjande förhållningssätt, inkludering, empati och tillit, i kombination med öppen kommunikation, har särskilt goda förutsättningar att främja medarbetares upplevelse av psykologisk trygghet. Studiens resultat kan utgöra ett underlag för vidare reflektion kring psykologisk trygghet i arbetslivet samt hur organisationer kan arbeta mer hållbart med personal- och arbetsmiljöfrågor.

Äldreomsorgen präglas av höga krav och organisatoriska utmaningar, samtidigt som undersköterskor förväntas upprätthålla en god och personcentrerad omsorg. I detta sammanhang får relationen och kommunikationen till närmaste chefer betydelse för äldreomsorgens arbetets klimat och hur psykosocialt välbefinnande utvecklas. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur undersköterskor upplever den kommunikativa relationen till sina chefer i Sveriges äldreomsorg och vilken betydelse detta har för deras psykosociala välbefinnande i arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ design där åtta undersköterskor med minst tio års yrkeserfarenhet intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med reflexiv tematisk analys. Analysen resulterade i fyra övergripande teman: (1) psykosocialt välbefinnande och arbetsglädje, (2) det tillgängliga och relationsskapande ledarskapet – möjligheter och utmaningar, (3) kommunikativt ledarskap, tillit och emotionellt välbefinnande samt (4) chefsstöd, förtroende och yrkesmässig utveckling. Resultaten visar att meningsfullhet och kollegiala resurser utgör en grund för arbetsglädje, medan chefers tillgänglighet, återkoppling, tonläge och stöd påverkar trygghet, tillit och emotionellt klimat i vardagen. Sammantaget bidrar studien med fördjupad förståelse för hur kommunikativa och relationella ledarskapspraktiker formas i svensk äldreomsorg och belyser behovet av organisatoriska förutsättningar som möjliggör ett närvarande och stödjande ledarskap. 

This paper describes an alternative approach to presenting artistic, material-based research. Thestarting point was my personal need to present results containing objects, stories, and facts, as well asto communicate tacit knowledge. After researching traditional presentation methods, I designed asystem that met my needs. I call this format "Research Bags." Whenever I accomplish somethingimportant for my research, teaching, or understanding, I visualize it and make it into a tote bag. Thebag's surface is used as a poster. I add a written, formalized text with images to the tote bag. TheResearch Bags and templates will form an archive. Because it is made systematically, it is possible forothers to use the archive.Apart from describing the system of research bags, I discuss the possibilities and challenges of not usinga traditional way of presenting research results.

The purpose of this study is to deepen the understanding of literacy perspectives in teacher education by analysing how four primary teacher educators from different disciplines talk about their practice. In dialogic interviews, focal points included what types of activities regarding language and texts the participants mention using in their respective disciplines. The results reveal three main perspectives on literacy: general academic literacy, disciplinary literacy, and professional literacy. A visualization of the results in the form of a model renders visible the three main perspectives as well as overlapping combinations that relate to disciplinary literacy teaching. Thereby, this study contributes a metalanguage that can be used across disciplines by teacher educators to support pre-service teachers’ disciplinary socialisation drawing on the different literacy practices. The complexity of the literacy perspectives merits further research in order to explore different discourses within and between each perspective.Keywords: disciplinary literacy; disciplinary literacy teaching; general academic literacy; primary teacher educators; professional literacy; teacher educationReceived 18 October 2024; revised version received 24 February 2025; accepted 14 March 2025. Corresponding author: Ewa Bergh Nestlog, Linnaeus University, Sweden (ewa.bergh.nestlog@lnu.se).1.Introduction

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt arbete, antingen som patienter elleranhöriga. Vid vård av barn krävs en noga utformad kommunikation. Hur sjuksköterskanbemöter och kommunicerar med barn är av stor betydelse för hur vårdmötet ochvårdrelationen artar sig. För att nå fram till det barn som behöver vård är det angeläget attha kunskap om hur man på bästa sätt bemöter barn. Allt för en trygg och säker vård.

Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation ochbemötande i mötet med barn och deras familjer inom hälso- och sjukvård.

Metod: Litteraturöversikt som baseras på tio kvalitativa studier från olika delar avvärlden. Urvalsförförandet är anpassat efter PEO-modellen. Artiklarna som använts istudien är inhämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklar är utfördenligt Fribergs mall för allmän litteraturöversikt.

Resultat: Resultatet beskriver sjuksköterskans erfarenheter, dels positivt, dels i utmanadesituationer i mötet med barn och deras familjer i en vårdkontext. Verbal och ickeverbalkommunikation är en del av resultatet som visar på att sjuksköterskans användning avolika kommunikationsstrategier är fördelaktigt för att skapa en förtroendefull ochmeningsfull relation med barnen. Resultatet visar även på att relationen mellansjuksköterska och barnet som patient är viktigt men även att det är viktigt att inkluderaföräldrar/närstående i mötet. Sjuksköterskans anpassningar i mötet med barn i vården gerbarnet delaktighet, förtroende och skapar en trygg och säker vård.

Slutsats: Kunskapen kring hur man som sjuksköterska bemöter och kommunicerar medbarn och deras familj är begränsad. Sjuksköterskor är i behov av att utveckla sinkompetens gällande detta och i flertalet studier betonar de vikten av att utbilda sig inomkommunikation och bemötande. Att innehava kunskapen kring hur man bemöter barn ochunga samt deras familj i vården resulterar i en mer trygg och säker vård.

Bakgrund: Obesitas är en folksjukdom som under de senaste åren har ökat över hela världen. Samsjuklighet vid obesitas är vanligt och bariatrisk kirurgi är en effektiv behandlingsmetod för att gå ned i vikt och på så vis minska hälsoriskerna. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos patienter som gått ner i vikt med hjälp av bariatrisk kirurgi. Metod: Metoden som har använts är en litteraturstudie där 10 stycken kvalitativa artiklar har hämtats från databaserna CINAHL och PsycInfo. Artiklarna har sedan analyserats med hjälp av en integrerad analys.  Resultat: Resultatet från studien resulterade i tre kategorier: Fysiologiska förändringar och konsekvenser, Den emotionella resan samt Livsnavigering och socialt välbefinnande. Kategorierna delades sedan upp i underkategorier, 2 stycken per kategori. Studiens resultat påvisar en omställning både fysiskt och psykiskt, en påverkan på matintaget, en förbättrad hälsa och förändringar i relationer, vilket i sin tur har olika sätt att påverka patienternas upplevda livskvalitet.  Slutsats: Slutsatsen visar att bariatrisk kirurgi med efterföljande viktnedgång har både positiva och negativa effekter på livskvaliteten ur olika aspekter. Den fysiska hälsan förbättrades genom viktnedgången, samsjukligheten minskade och relationerna förbättrades. Konsekvenser relaterat till matintag påverkade livskvaliteten negativt således också självkänslan och rädslan över att bli dömd av omgivningen för att ha genomgått kirurgin då det finns stigmatisering kring ingreppet. 

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär livslång insulinbehandling och ett omfattande ansvar för egenvård. Vuxna personer behöver kontinuerligt planera och anpassa kost, fysisk aktivitet, blodsockerkontroller och insulindosering, vilket ställer höga krav på individens dagliga livsföring och egen förmåga till hantering av sjukdomen. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visar att livet med typ 1 diabetes ofta präglas av ett ständigt mentalt arbete där egenvård planeras, genomförs och utvärderas hela tiden, även när det inte syns utåt. Många beskriver en vardag där blodsocker, mat, aktivitet och teknik styr val och rutiner, vilket kan skapa både trygghet och känsla av att vara låst. Samtidigt kan sjukdomen normaliseras och bli en del av identiteten, men också väcka frustration och stress när kontrollen upplevs bristfällig. Arbetslivets villkor, socialt stöd och bemötande i vården påverkar handlingsutrymmet och möjligheten att känna kontroll. Tillgång till diabetesteknik kan underlätta, men kan också skapa nya krav och oro. Slutsats: Vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1 präglas av en ständig förhandling mellan kontroll och frihet, där balansen mellan egenvårdskrav och egenvårdskapacitet påverkar välbefinnande och livskvalitet. En personcentrerad och flexibel diabetesvård som bekräftar den psykosociala belastningen, erbjuder tidigt stöd vid diabetesrelaterad stress och möjliggör jämlik tillgång till diabetesteknik kan stärka autonomi och hållbar egenvård. 

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos personer i livets slutskede genom att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. På vård- och omsorgsboenden är behovet av palliativ vård stort, då många personer lever med multisjuklighet och komplexa vårdbehov. Sjuksköterskan har en central roll i att skapa trygghet, lindra lidande samt ge stöd till både personer i behov av palliativ vård och deras närstående utifrån ett helhetsperspektiv. 

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer i behov av palliativ vård på vård- och omsorgsboende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, analyserade med Fribergs femstegsmodell.Resultat: Tre huvudteman identifierades: Betydelsen av relationer, vårdens komplexitet och förutsättningar för god palliativ vård.Slutsats: Studien belyser sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer i behov av palliativ vård på vård- och omsorgsboenden. Resultaten visar att närvaro, empati och tydlig kommunikation är avgörande för att skapa trygghet och värdighet i den palliativa vården. Brist på tid, resurser och kompetens utgör däremot hinder för att fullt ut kunna tillämpa ett helhetsperspektiv och tillgodose individens behov.

 Nyckelord

Kvalitativ litteraturstudie, Palliativ vård, Sjuksköterskors perspektiv, personcentrerad vård,  Vård i livets slut, Vård- och omsorgsboende

Tack

Vi vill varmt tacka till alla som har stöttat oss och gett oss värdefull feedback under arbetets gång. Ett särskilt tack riktar vi till vår handledare Gunilla Larsen för hennes vägledning och och konstruktiva stöd, som har hjälpt oss att utveckla och förbättra vårt arbete.

 Bakgrund: Depression är ett växande folkhälsoproblem som uppskattas

drabba 3,8 procent av världens befolkning och 5,7 procent av personer över

60 år. Hos äldre tenderar symtomen ofta vara atypiska, vilket försvårar

identifiering och riskerar feldiagnos. Sjuksköterskor har en central roll i att

upptäcka tecken på depression och främja en personcentrerad vård. Syfte:

Belysa sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera tecken på depression

hos äldre patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats

som baserades på sju kvalitativa och tre mixed metod vetenskapliga artiklar..

Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: betydelsen av utbildning,

holistisk syn inom äldres omvårdnad och relationsskapande mellan

sjuksköterskan och patient. Brist på kunskap, tid och stöd hindrade

sjuksköterskors möjlighet att identifiera depression, medan en holistisk syn

och förtroendefull relation främjar identifiering av depression och skapar ett

personcentrerarat vårdande. Slutsats: Kunskap, tid och relationsskapande är

centrala faktorer för att sjuksköterskor ska kunna identifiera tecken på

depression hos äldre patienter.

The aim of this study was to analyze the factors that motivate social workers to remain in the same workplace within the social services for a longer period. In a wider extent the study wanted to examine staff turnover which is a major problem. Through semi – structured interviews the study aimed to identify and highlight social workers experiences on long-term employment at their workplace.  Through their perspective, the study wanted to contribute to a deeper understanding of what promotes long term retention. This study applies Herzberg’s two – factors theory as the theoretical framework to analyze turnover in social services. The theory distinguishes between motivation and hygiene factors as a source of either job satisfaction or dissatisfaction.  

The findings indicate that hygiene and motivation factors interact with each other even though the theoretical framework implicates that they are on different scales. The conclusion of the study means that the interaction between motivational- and hygiene factors plays a decisive role in social workers long-term retention at the same workplace. These factors need to be understood in relation to each other to create sustainable conditions for sustained employee retention. After an identification of the factors, it appears which factor that needs to be optimized to create good work conditions that promote motivation and prevent dissatisfaction.   

Employee motivation has become an increasingly central topic in organizational psychology. Consequently, employers have shown a greater interest in understanding what drives employees to stay in the workplace and perform well. Previous research has suggested that work motivation may vary depending on generation, leadership style and the quality of the relationship with the supervisor. The purpose of this study was therefore to examine how transformational leadership and leader-member exchange (LMX) influence intrinsic, extrinsic and amotivation. Also, whether these relationships differ between generation Z and older generations. Data was collected from 95 participants using a web-based survey comprising validated scales for motivation, transformational leadership and LMX. The analysis included correlations, multiple regression analyses and moderated regression analyses. The results indicated that the relationship between leadership variables and motivation were generally not statistically significant, suggesting that factors other than leadership may influence employee motivation.

The purpose of this study is to examine the relationship between young

adults' exercise habits linked to their perceived sleep quality. This approach

was used to explore possible health behaviors that promote sleep associated

with exercise habits, alongside finding potential future improvements and

gender differences. A questionnaire-based survey was used to investigate the

research questions, including measures of training intensity and perceived

sleep quality over the course of a week. The sample included 109 young

adults aged 18-30 years, compromising 58 women and 51 men. The collected

data were analyzed using a two-way ANOVA, with sleep quality as the

dependent variable. The independent variables assessed were exercise

intensity categorized into low, medium and high levels and gender divided

into women and men. No significant main or interaction effects were found.

Additional research in Sweden is necessary to broaden knowledge and better

understand physical activity and sleep quality among young adults.

Suggestions for future research and practical implications are discussed in

the thesis.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i Sverige. Endometrios innebär att endometrieliknande vävnad växer på andra ställen än i livmodern. Endometrios yttrar sig genom svåra menstruationssmärtor, samlagssmärtor och buksmärtor, vilket påverkar kvinnornas vardagliga liv. Det kan ta lång tid innan en diagnos ställs och det finns ett flertal lindrande behandlingar men än idag saknas det en botande behandling. Sjuksköterskan träffar dessa patienter i flera vårdkontexter, vilket gör bemötandet till en central del. Katie Erikssons teori om lidande följs som teoretisk referensram för studien.

Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med hälso-och sjukvården.

Metod: Studiens design är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Datan för resultatet består av tio kvalitativa orginalartiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Alla artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av SBU mall. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs fem steg för kvalitativa studier.

Resultat: Två teman med två respektive tre subteman identifierades. Tema 1 ”Vårdpersonalens kompetens” innehöll subteman ”Bristande kunskap och osäkerhet” och ”Kompetent vårdpersonal som skapar trygghet”. Tema 2 ”Vårdpersonalens bemötande och kommunikation” innehöll subteman ”Avfärdande och misstro”, ”Maktlöshet” och ”Bristande kommunikation och delaktighet”.

Slutsats: Kvinnor med endometrios upplever ofta bristande kunskap hos vårdpersonal och bemötande i vården, vilket påverkar deras tillit och vårdsökande. Mer utbildning om sjukdomen för att öka kompetensen och ett mer respektfullt bemötande är avgörande för att förbättra vården för denna patientgrupp.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en mycket allvarlig och dödlig sjukdom som cirka1% av Sveriges kvinnor drabbas av innan 18 års ålder. Sjukdomen kännetecknas aven förvrängd kroppsuppfattning och ett restriktivt matintag. Det finns ett stortmörkertal kring hur många som drabbas av ätstörningar där en av anledningarna äratt ätstörningarna inte uppmärksammas av vården. Sjuksköterskan har en avgöranderoll för att identifiera sjukdomen, motivera till återhämtning samt att bemötakvinnorna på ett empatiskt och respektfullt sätt för att främja hälsa. Som teoretiskreferensram utgår studien från Katie Erikssons teori kring lidande och dess olikaformer.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med anorexia nervosa hoskvinnor över 18 år.Metod: I denna studie applicerades en integrerad litteraturöversikt baserad påkvalitativ forskning. Tio artiklar totalt valdes ut från databaserna Cinahl ochPsycinfo, sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad sammanställningsom utgjorde resultatet.Resultat: Två övergripande teman identifierades där fyra respektive fem subtemanfastställdes. Första temat fokuserar på kvinnornas inre känslor i upplevelsen avanorexia nervosa följt av subteman skam, självhat, kontroll och stolthet. Andratemat skildrar istället de yttre påverkansfaktorerna på kvinnornas upplevelse följd avsubtemat familj, ensamhet och isolering, missförstånd, kommentarer frånomgivningen och jämförelser.Slutsats: Kvinnornas upplevelser av anorexia nervosa var varierande. I studienframträdde även upplevelser av otillräcklig vård vilket indikerar brist på kunskaphos vårdpersonal. Sjuksköterskans kunskap om kvinnors upplevelser av att leva medanorexia nervosa kan främja deras möjlighet till att få god vård.

Bakgrund: Hedersrelaterat våld och förtryck påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sexuella hälsa och är ett betydande samhällsproblem även i Sverige, där cirka 200 000 kvinnor beräknas leva under sådana begränsningar. Förtrycket innebär kontroll av kvinnors liv och autonomi för att bevara familjens heder, där normbrott mot hedern kan leda till allvarliga bestraffningar. Sjuksköterskor möter ofta kvinnor i utsatthet och behöver kunskap för att identifiera hedersrelaterade strukturer och deras konsekvenser för hälsa. 

Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hedersrelaterat våld och förtryck.

Metod: Denna studie genomfördes som en narrativ analys med manifest ansats av tre självbiografier för att identifiera kvinnors upplevelser av hedersrelaterat våld och förtryck. Självbiografierna identifierades genom sökningar i databasen LIBRIS efter relevansbedömning.

Resultat: Analysen resulterade i fyra övergripande teman med 15 tillhörande kategorier. Ett liv präglat av kontroll, rädsla och begränsningar; Psykiskt sönderfall - hedersförtryckets påverkan på kvinnans inre liv; Våldets kroppsliga uttryck och konsekvenser för hälsa och framtid; Skammens bojor - hinder för att söka hjälp och bryta sig fri. Kvinnorna beskrev psykisk, fysisk och sexuell misshandel och hur detta påverkade deras hälsa.

Slutsats: Studien visar att psykisk nedbrytning är ett genomgående inslag i kvinnors upplevelser av hedersrelaterat våld och förtryck. Resultaten understryker behovet av stöd och kunskap riktat både till kvinnorna och deras familjer, där familjefokuserad omvårdnad kan bidra till att bryta destruktiva mönster. Ytterligare forskning behövs för att stärka sjuksköterskans förutsättningar att identifiera, bemöta och stödja kvinnor i hedersrelaterad utsatthet.

Bakgrund: Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna och drabbar ungefär en av tio kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär att endometrieceller växer utanför livmodern och orsakar bland annat smärta, menstruationsrubbningar och nedsatt fertilitet. Trots svåra symtom är tiden till diagnos ofta lång, vilket kan förvärra symtomen. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Katie Erikssons teori om lidande.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.   

Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med sökblock utformade enligt PEO-modellen. Analysen utgick från Fribergs fyra analyssteg för en allmän litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Författarna genomförde en kvalitets- och etisk granskning.  

Resultat: Resultatet framställdes genom fyra teman med sammanlagt elva subteman där kvinnornas upplevelser av att leva med endometrios beskrevs. Upplevelserna belystes ur flera olika delar av kvinnornas vardagliga liv med fokus på både fysiska och psykiska effekter av sjukdomens påverkan. Resultatet baserades på 15 artiklar.   

Slutsats: Endometrios är en komplex och mångdimensionell sjukdom som medför omfattande lidande i de drabbade kvinnornas liv. Sjukdomen har både kroppslig och emotionell påverkan och även om kvinnornas upplevelser är individuella finns flera tydliga gemensamma komponenter i hur de upplever livet med endometrios.    

Bakgrund: Världen är utsatt för ett globalt hot i form av ett förändrat klimat. Detbeskrivs ofta som en framtidsfråga men det händer just nu. Sverige går mot ettförändrat klimat med varmare somrar och mildare vintrar.Samtidigt blir befolkningen äldre i Sverige vilket ställer högre krav på sjukvårdendå den åldrande kroppen har sämre förmåga att anpassa sig till yttre påverkan.Redan 2070 beräknas det finnas 1 miljon fler personer som är över 65 år i Sverigeoch kommer öka på vårdtyngden markant mot idag 2026.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur värmeböljor påverkar hälsan hos personeröver 65 år.

Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs metod.Datainsamlingen skedde i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades12 kvantitativa orginalartiklar publicerade mellan 2015 och 2025, vilka analyseradesoch sammanställdes genom en systematisk analysprocess.

Resultat: Resultatet visade att värmeböljor är associerade med en ökad risk förvärmerelaterad ohälsa hos personer över 65 år. Sårbarheten var särskilt uttalad hospersoner över 85 år samt hos individer med låg socioekonomisk status. Vidareobserverades en tydlig ökning av antalet akuta sjukhusbesök, sjukhusinläggningaroch dödsfall under perioder av värmeböljor jämfört med perioder utan extremvärme.

Slutsats: Studien belyser ett tydligt behov av förebyggande och hälsofrämjandeinsatser för att minska värmerelaterad ohälsa hos äldre. Resultaten understrykervikten av att hälso- och sjukvården utvecklar strukturer och strategier för att möta deökade risker som följer av ett varmare klimat.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och ge stöd till personer med obotlig eller livshotande sjukdom. Det globala behovet av palliativ vård är stort och fortsätter att öka. Allt fler patienter vill få vård i hemmet, där både trygghet och livskvalitet ofta kan bevaras bättre. Eftersom sjuksköterskors arbete i hemmet ställer höga krav på kompetens och samarbete med patienter, närstående och andra professioner, blir det viktigt att förstå deras upplevelser, vilket gör det nödvändigt att fördjupa kunskapen om palliativ vård i hemmet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med palliativ vårdbehov i hemmet under livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Författarna användes sig av två databaser CINAHL och PubMed. I studien inkluderades 10 vetenskapliga artiklar som besvarade studiens syfte. De inkluderade artiklarna analyserades med integrerad analysmetod. Resultatet: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Hemmet som komplex vårdmiljö, Vårdrelationens betydelse och Samverkans betydelse, med totalt sex underkategorier. Tillsammans visade de att sjuksköterskor upplevde vården i hemmet som praktiskt och organisatoriskt utmanande, att vårdrelationen till både patient och närstående har stor betydelse samt att samverkan med andra vårdgivare är avgörande för en god palliativ vård.  Slutsats: Palliativ vård i hemmet innebär omfattande praktiska, emotionella och etiska utmaningar för sjuksköterskor. En trygg vård i livets slutskede förutsätter fungerande vårdrelationer, god kommunikation, tydligare riktlinjer samt stärkt kollegialt stöd och samverkan mellan vårdgivare.

This study builds on interview data with 24 Swedish men who have been diagnosed with and treated for myocardial infarction (MI). The aim is to explore how masculine subjectivities are constituted and dynamically negotiated through men's meaning-making of their illness experiences, with particular attention to how notions of masculinity intersect with and are shaped by social categories such as class and age. Across the data, various configurations of masculinity were generated: from stoic endurance and bodily control to emotional reflexivity and relational responsibility. These constructs of masculinity are not equally valued, however. Certain seemingly masculine ideals, such as autonomy and productivity, tend to remain culturally dominant, whereas other modes, such as care orientation, are more conditionally addressed. Furthermore, the results show how masculinity, in intersection with age and socioeconomic position, may function as both an impediment and an opportunity for dealing with the disruption that the MI might bring in terms of changes in lifestyle, health, work and family life. By doing so, the study contributes to theorising hegemonic masculinity, showing how it is continuously reconfigured rather than fixed and how it is negotiated through classed and aged subject positions in the context of illness. 

Bakgrund: Prognosen för cancersjukdomar är väldigt varierande. Var cancern är belägen, utformning av behandling, olika genuppsättningar och kvalitet på sjukvården är alla faktorer som påverkar utgången. Val av behandling beror på flera faktorer; om tumören är malign eller benign, metastasering, storlek på tumör, lokalisation och personens tillstånd. En kris på grund av en cancersjukdom leder till fysiska och psykiska påfrestningar även efter den kliniska behandlingen. 

Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av rädsla för återfall hos personer som överlevt cancer.

Metod: Designen för denna studie var en integrativ litteraturöversikt. En metodisk litteratursökning i PubMed och CINAHL med avgränsning på fem år resulterade i elva artiklar. Dessa analyserades sedan genom Fribergs femstegsmodell för en integrativ litteraturöversikt. 

Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; (1) Psykologisk upplevelse, de vanligaste förekommande psykologiska upplevelserna är oro, ångest och stress. Samtliga emotionella påfrestningar bidrar till en sämre livskvalitet och psykisk hälsa. (2) Social upplevelse, det som framkommit är att stöd från familj, partner, vänner och digitala stödgrupper utgör en viktig hanteringsmetod för att dämpa ångest. (3) Bristfällig information och kunskap från vården medförde upplevelse av ökad psykisk påfrestning, osäkerhet och stressnivå. 

Slutsats: Personerna med rädsla för canceråterfall upplevde flera fysiska och psykiska svårigheter i vardagen. Detta visade vikten av en god kontakt med sjukvården för att kunna bibehålla en god hälsa. Centralt blev även att efter den kliniska behandlingen identifierades ett behov av fortsatt omvårdnad. 

Bakgrund:Ett suicidförsök uttrycker ett djupt psykiskt lidande och innebär en förhöjd risk för nya försök, särskilt i den akuta tiden efter händelsen. Samtalsstöd utgör en central del av psykiatrisk vård genom att skapa trygghet, minska suicidrisk och främja återhämtning. Patienters upplevelser av detta stöd är därför viktiga att förstå för att utveckla en mer behovsanpassad och personcentrerad vård.

Syfte:Att undersöka patienters upplevelser av samtalsstöd efter ett suicidförsök.

Metod:En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs struktur. Systematiska sökningar utfördes i PubMed och PsycINFO. Elva peer-reviewed kvalitativa studier publicerade 2018–2025 inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades tematiskt.

Resultat:Fyra övergripande teman identifierades. Ett empatiskt bemötande och en trygg relation till vårdpersonal var avgörande för att patienter skulle våga uttrycka känslor och ta emot hjälp. Delaktighet i samtal och vårdplanering stärkte känslan av kontroll och bidrog till ökad framtidstro. Tydlig information, hoppfulla budskap och stöd som motverkar stigma lyftes särskilt fram, framför allt av personer i minoritetsgrupper. Återhämtning framstod även som en existentiell process där meningsskapande, relationer och känslan av att vara värdefull hade stor betydelse.

Slutsats:Samtalsstöd efter ett suicidförsök är viktigt både för att minska akut suicidrisk och för att stödja långsiktig återhämtning. Vården bör erbjuda kontinuerligt, lyhört och respektfullt stöd som bekräftar individens erfarenheter och stärker hoppet inför framtiden.

Nyckelord

Suicidförsök, samtalsstöd, patientupplevelser, psykiatrisk vård, återhämtning

Tack

Tack till min handledare Johan Israelsson för stöd och vägledning under arbetet.

Bakgrund: Suicid och suicidförsök är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem som

orsakar stort lidande. Sjuksköterskan har en central roll i mötet med denna sårbara

patientgrupp och ett bristande eller stigmatiserat bemötande riskerar att minska patientens

vilja att söka fortsatt hjälp. Därför behövs kunskap och stöd för att kunna ge trygg och

personcentrerad omvårdnad vilket stärker sjuksköterskans självtroende och skapar

trygghet i yrkesrollen.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med individer som överlevt

suicidförsök.

Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg, bestående av elva artiklar med

kvalitativ, kvantitativ och mixad metod.

Resultat: I resultatet identifierades kategorierna attityder, emotionell belastning och

utmaningar i vården. Det framkom att sjuksköterskors attityder och emotionella

reaktioner varierade, där negativa eller moraliserande attityder ofta påverkades av

kulturella och religiösa föreställningar. Sjuksköterskor beskrev känslor av oro, skuld och

otillräcklighet och många upplevde en emotionell belastning i samband med suicidförsök.

Det visade sig också att bristande utbildning inom suicidprevention, otillräckligt

organisatoriskt stöd och hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskors trygghet och

förmåga att ge god vård, där även kollegialt stöd framkom som betydelsefullt för

sjuksköterskors trygghetskänsla.

Slutsats: Det föreligger brist på utbildning och trygghet hos sjuksköterskor i mötet med

individer som överlevt suicidförsök. För att stärka sjuksköterskors förmåga att ge ett

professionellt och empatiskt bemötande krävs därför fortsatt utbildning, handledning och

utveckling av stödjande strukturer.

Pesticides, both biological and chemical, are used to protect plants from pests, weeds and mold. There is a risk that these agents may have negative effects on other organisms. Authorities regulate the use of pesticides and claim that proper use should not have negative health effects. At the same time, some organizations in Sweden, such as the Swedish Society for Nature Conservation, KRAV and Greenpeace Sweden, question this use.

The purpose of this essay is to investigate how adults in Sweden experience the conflicting information about the health effects of pesticide residues in food. The study was conducted using questionnaires and interviews. The results show that respondents have little knowledge of the risks and express concerns about health. Many seek information on the internet and base their opinions on their own experiences, which sometimes leads to reduced trust in authorities. Consumers who support non-profit organizations tend to see them as lifestyle concepts rather than questioning each individual statement.

In conclusion, the study shows that consumer purchasing behavior is a complex process where many factors come into play, especially when it comes to decisions related to pesticide residues in food. Consumers act based on their own understanding of the world and form their perceptions based on personal experiences.

 This study examines the stigma surrounding women with experiences of sex work and how this stigma affects women who have left sex work when seeking support from non-governmental organizations and public authorities. The research problem is based on the deeply rooted social stigma linked to sex work, which can weaken trust and make it harder to build supportive relationships within social services. A central social problem is the limited knowledge of how women who have exited sex work experience support, professional reception, and the impact of stigma on their recovery.

The study uses a qualitative research design with a hermeneutic perspective, allowing an interpretative understanding of lived experiences. The theoretical framework is based on symbolic interactionism and Goffman’s concept of stigma. Data were collected through qualitative triangulation, including a semi-structured interview with a social worker and an analysis of four autobiographies about women with experiences of sex work. The analysis focused on trust and relationship building, shame and guilt, collaboration between different actors, and intersectionality.

The results show that trust and relationship building are key conditions for women to seek help, share stigmatized experiences, and begin recovery. Shame and guilt are major barriers to seeking support and often shape the recovery process, especially when social discourses place responsibility on the women rather than on perpetrators. The findings also highlight the importance of cooperation between organizations, anti-stigmatizing professional practice, and an individualized and intersectional approach to support. Overall, the study emphasizes the need for respectful, knowledge-based, and empathetic support for women who have left sex work.

Fritidshemmet har en viktig roll i grundskoleelevers utveckling och omsorg. Fritidshemslärare bär därför ett ansvar att leda verksamheten i enlighet med läroplanen. Detta uppdrag innebär ett dilemma mellan en styrd verksamhet och elevernas frivillighet. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen av hur fritidshemslärare resonerar och hanterar balansen mellan pedagogisk styrning och elevernas fria val vid genomförande av pedagogiska aktiviteter, samt vilka förutsättningar fritidshemslärare anser nödvändiga för uppdraget. En fyrfältsmodell som belyser spänningen mellan styrning och frivillighet används som studiens teoretiska utgångspunkt och tillämpas i analysen av resultaten. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med sex fritidshemslärare verksamma vid fyra olika fritidshem. Resultatet visade att fritidshemslärarna beskrev pedagogisk styrning som en kombination av målstyrd undervisning och att ta hänsyn till elevernas intressen. Fritidshemslärarna hanterade dilemmat i sitt uppdrag genom att ständigt balansera mellan att styra eleverna och ge dem utrymme för självständighet och egna val. Vidare framhöll fritidshemslärarna att tillräckligt med personal, stöd och samarbete från ledning samt att avsätta tid för planering och utvärdering är avgörande för att kunna tillgodose varje individs behov och uppfylla uppdragets krav. Studien bidrog därmed till en fördjupad förståelse av hur fritidshemslärarna resonerade kring och hanterade balansen mellan pedagogisk styrning och elevers fria val vid genomförandet av pedagogiska aktiviteter. Ett komplext uppdrag som fritidshemslärarna möter regelbundet handlar om att balansera mellan en styrning som uppmuntrar elevernas delaktighet och att ge möjlighet för fria val som samtidigt inte ska begränsa elevers utveckling.