Äktenskapet står starkt som juridiskt skydd i Sverige, samtidigt som man fokuserar på jämställdhet och allas lika värde. Kungahuset ordnar bröllop med jämlik aura. Har kritiken av äktenskapet glömts bort?

Den här avhandlingen undersöker frågan om äktenskapsmotstånd i dagens svenska samhälle, media och kultur. Boken belyser olika sätt att uttrycka äktenskapsmotstånd och vad det betyder att formulera feministisk kritik av normerande familjevärderingar.

Undersökningen baseras på etnografi och kritisk kulturanalys och granskar synen på äktenskap, relationer och familj som ett kulturellt imaginärt fält. Det empiriska materialet består av intervjuer med kvinnor som inte har velat gifta sig, liksom ett brett material från tv, webbsidor, dagstidningar, skvallerpress och bloggar.

I avhandlingen genomförs och presenteras en feministisk metodologisk process, grundat i akademiskt kreativt och självreflexivt skrivande. Detta innebär att skrivprocessen, textformatet, liksom minnesarbete, olika intervjutekniker och andra kreativa analytiska praktiker är en del av det metodologiska ramverket.

De teoretiska perspektiven som ligger till grund för denna studie består av flera feministiska strömningar: radikalfeminism, queerfeminism, liberealfeminism, anarkafeminism och ett socialt rättviseperspektiv. De belyser, på olika sätt, intersektioner mellan äktenskap, genus, sexualitet, nationalitet, klass och makt. En gemensam utgångspunkt är att identitetskategorier, möjligheter att agera liksom vår plats i världen är konstruerade av maktrelationer och normativa föreställningar om genus. Dessa perspektiv tillhandahåller analytiska verktyg för att diskutera och dekonstruera kulturella föreställningar om äktenskap och äktenskapsmotstånd.

Artikeln handlar om hur orden "jag älskar dig" respektive "I love you" får betydelse både personligt, socialt och politiskt. Exempel hämtas från tv-serierna "Förhäxad" och "Sex and the City" och författaren resonerar kring hur orden skapar affektiva betydelser i kropp och genuspositioner. 

 Artikeln handlar om skvallerpressens representation av celebriteterna Brad Pitt och Angelina Jolie, och hur deras icke-gifta status producerar moralpanik och genusproblem i den populärkulturella heteronormativiteten. Artikeln tar också upp "äktenskapsfrågan" i en svensk kontext och hur frågan om äktenskapsmotstånd glömts bort av feminismen.