I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en viktig roll och forskning om partier och partisystem är ett centralt tema inom statsvetenskaplig analys. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. I boken presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partier som organi­sationer studeras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna relateras till utbud och efterfrågan när radikala högerpopulistpartier, lokala partier, valkampanjer och representation granskas. Partier vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via regeringsbildning, europeisk politik och politiska karriärer.

I denna studie analyseras vilket inflytande riksdagsledamöterna upplever sig ha i sina partigrupper 1988, 2006 och 2022. Då arbetsfördelningen är omfattande i riksdagsarbetet studeras det upplevda inflytandet inom och utanför riksdagsledamöternas specialområden. Resultatet visar att de skilda erfarenheter riksdagsledamöter gör i sitt parlamentariska arbete till stor del också påverkar hur de upplever sitt eget inflytande i partigrupperna. Andelen som upplever inflytande har förändrats mycket litet övertid, men samtidigt har de riksdagsledamöter som upplever inflytande anpassat sig alltmer till partidisciplinen. Det kan peka på att gapet mellan riksdagsledamöternas upplevda och faktiska inflytande har blivit större genomatt de upplever mer inflytande än vad de faktiskt har.

Inom samhällsvetenskapen har sekularisering beskrivits som en oavbruten ochobevekligt framåtskridande process. Dessutom beskrivs den svenska befolkningensom ett av världens mest sekulariserade. Trots detta menar både Svenska kyrkanoch Ungdomsbarometern att unga visar ett ökat intresse för religion. I detta kapitelanalyseras om antagandet om en ständigt fortgående och oavbruten sekulariseringstämmer eller om det finns tendenser som visar på sakralisering. I kapitlets empiriskafokus står SOM-institutets tidsserier om gudstjänstbesök, bön och gudstro blandden svenska befolkningen från 1988 till 2024 med ett särskilt fokus på ungdomar(16–24 år). Resultatet ger en mångdimensionell bild av religiositet som visar på etttrendbrott från tidigare sekularisering.

Har relationen mellan religion och partipreferenser förändrats bland svenska väljareunder de senaste tre decennierna? Tidigare studier visar att religionsröstningen långtifrån varit betydelselös bland svenska väljare. Genom att studera SOM-undersökningen 1988–2023 visar detta kapitel att sekulariseringen även nått svensk politikoch att människors religiositet betyder allt mindre för vilket parti de tycker är bäst.Samtidigt är det allt färre som besöker gudstjänst. Bland de som regelbundet besökergudstjänster är dock religion alltjämt betydelsefullt, men denna erfarenhet är av alltmindre vikt för partipolitiken.

Den liberala demokratin – det politiska system som erbjuder sina medborgare fria val, fria uttryck, rättigheter för individer och minoriteter, politiskt deltagande, ett levande civilsamhälle samt möjlighet att granska och kontrollera makthavarna – är en av mänsklighetens största landvinningar. Trots det ifrågasätts den allt mer. Detta är utgångspunkten för tio dialoger mellan forskare och yrkesverksamma praktiker i denna bok. I kapitlen beskriver forskare utmaningar mot demokratin inom sitt forskningsområde och får respons från praktiker som är yrkesverksamma inom samma fält. Teman som diskuteras är bland annat konspirationsteorier och valförnekare, hur journalistik bör bedrivas i kristider, folkbibliotekens roll i ett polariserat samhällsklimat, hur polisen kommunicerar på sociala medier och hur extremt socialt utsatta ska kunna integreras i samhället. Denna bok är en del av Linnéuniversitets tvärvetenskapliga satsning på kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati (If-dem). I samverkan med det omgivande samhället fokuserar If-dem på den största utmaningen som den fria världen stått inför sedan 1991: en ifrågasatt demokrati. Boken kräver inga särskilda förkunskaper, utan vänder sig till alla samhällsintresserade som vill diskutera och hitta lösningar på konkreta demokratiska problem.